Sekreterare. Ärende Beteckning Sida

Transkript

1 BURLÖVS KOMMUN Kungörelse Kommunfullmäktige Plats: Stora Sessionsalen, Medborgarhuset, Arlöv Tid: kl. 18:00 Denna kallelse utgår även till ersättarna för kännedom. Vid eventuellt förhinder för ledamot måste kommunstyrelsens kansli meddelas i god tid per telefon eller via e-post till nima.khojasteh@burlov.se Vlado Somljacan Ordförande Charlotta Wemme Dehlin Sekreterare Föredragningslista Val av justerande: Roland Bäck och Carl-Olof Landgren Ärende Beteckning Sida 1. Upprop 2. Val av justerande samt bestämmande av tid för justeringen 3. Delgivning 3 4. Årsredovisning 2014 Årsredovisningen hålls tillgänglig för allmänheten i Medborgarhuset, Arlöv 5. Årsredovisning Räddningstjänsten Syd 6. Årsredovisning Stiftelsen Spilllepeng KS/2015:3 7 KS/2015: KS/2015: Uppföljning av intern kontroll 2014 KS/2015:10, KS/2014: Uppföljningsrapport KS/2015: Interpellation Motion av Sven Sonesson (M) - Fler vuxna i skolan KS/2014:

2 BURLÖVS KOMMUN Kallelse Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Ärende Beteckning Sida 11. Motion av Lars Johnson (M) - Digitala informationstavlor vid kommunens infarter 12. Motion av Sven Sonesson (M) - Mer och fler insatser för ökat studieresultat 13. Motion av Lars Johnson (M) m.fl. - Nya ägardirektiv till Burlövs Bostäder AB (bordlagt KS , 100, till dess motionärerna önskar att behandling av ärendet återupptas) 14. E-förslag - Stoppa försäljningen av Glimminge Plantering KS/2013: KS/2014: KS/2011: KS/2013: Pensionspolicy för Burlövs kommun KS/2015: Antagande av föreskrift för frister för rengöring (sotning) och brandskyddskontroll för Burlövs kommun KS/2015: Försäljning av fastigheten Arlöv 22:110 KS/2015: Riktlinjer för ansökan av medel till social projekt i Burlövs kommun KS/2015: Vision Burlöv sammanträder , kl i Lilla Sessionsalen, Medborgarhuset, Arlöv SD-gruppen sammanträder , kl i Skärfläckan, Medborgarhuset, Arlöv

3 BURLÖVS KOMMUN 3 Kallelse Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Delgivning - KS/2015:425 Ej verkställda beslut (SN/2015:166) - KS/2015 Angående Sven Sonesson

4 Burlövs kommun Socialförvaltning Handläggare: Gunilla Ahlstrand TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Datum Diarienummer SN/2015: Socialnämnd Ej verkställda beslut Ej verkställda beslut enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen (SoL) och rapportering enligt 16 kap. 6 f-h SoL samt beslut enligt 9 och rapportering enligt 28 f-g lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Kommunen ska en gång per kvartal anmäla ej verkställda beslut till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). I kvartalsrapporten anmäls om kommunen har eller inte har några individrapporter för den aktuella perioden. Sammanfattning Socialnämnden informeras härmed om att det under fjärde kvartalet 2014 och första kvartalet 2015 finns ett beslut som inte är verkställt och som omfattas av rapporteringsskyldigheten. Kvinna f. 79 beviljades gruppbostad enligt 9 9 LSS, Beslutet är ej verkställt. Förslag till beslut Socialnämnden föreslås besluta att enligt rapporteringsskyldigheten överlämna handlingen till kommunfullmäktige. Gunilla Ahlstrand Enhetschef

5 BURLÖVS KOMMUN Socialnämnden 5 Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 43 Ej verkställda beslut (SN/2015:166) Sammanfattning Socialnämnden informeras härmed om att det under fjärde kvartalet 2014 och första kvartalet 2015 finns ett beslut som inte är verkställt och som omfattas av rapporteringsskyldigheten. Kvinna f. 79 beviljades gruppbostad enligt 9 9 LSS, Beslutet är ej verkställt. Förslag till beslut Socialnämnden föreslås besluta att enligt rapporteringsskyldigheten överlämna handlingen till kommunfullmäktige. Socialnämnden beslutar att enligt rapporteringsskyldigheten överlämna handlingen till kommunfullmäktige. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

6 o 1, nr Lltt ~moderaterna Malmö den 28 april 2015 Burlövs kommun att: Charlotta Wemme Dehlin Box Arlöv Angående Sven Sonesson På begäran av Lars Johnsson Burlöv vill jag på detta sätt meddela att Sven Sonessen inte längre är medlem i Moderaterna och därmed ej heller representerar Moderaterna som parti. l Moderaterna i Skåne Mikael Larsson, chefsombudsman Hons M ichelsensgalon MAlMÖ Tel mikoel lorsson@skanemoderoterno se www skonemoderolerno se

7 BURLÖVS KOMMUN 7 Kallelse Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Årsredovisning 2014 Dnr KS/2015:3 Sammanfattning Från kommunledningskontoret föreligger förslag till årsredovisning för 2014 samt förslag till dispositioner. Årets resultat uppgår till 101,6 mnkr. Arbetsutskottets förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att överlämna årsredovisningen till revisorerna och kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen föreslår vidare kommunfullmäktige besluta att reservera 20 mnkr av årets resultat efter balanskravsjusteringar till resultatutjämningsreserven, att reservera tkr av årets balanskravsresultat för framtida pensionskostnader, att bevilja överföring till 2015 års budget (tilläggsanslag) av uppkomna budgetavvikelser med totalt tkr, avseende Kommunstyrelsen (kommunledningskontoret), 750 tkr Kommunstyrelsen (samhällsbyggnadsförvaltningen), 200 tkr Utbildning- och kulturnämnden (kultur och fritid), 200 tkr Utbildning- och kulturnämnden (pedagogisk verksamhet) 800 tkr Socialnämnden, -600 tkr att socialnämnden skall se över sina rutiner avseende styrning av verksamheterna samt ta fram en handlingsplan för vilka åtgärder nämnden planerar genomföra för att uppnå en budget i vid bokslut 2015.

8 Burlövs kommun Kommunledningskontoret Handläggare: Boris Blumenfeld TJÄNSTESKRIVELSE 1 (9) Datum Diarienummer KS/2015:3-042 Kommunstyrelsen Årsredovisning 2014 Sammanfattning Från kommunledningskontoret föreligger förslag till årsredovisning för 2014 samt förslag till dispositioner. Årets resultat uppgår till 101,6 mnkr. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att överlämna årsredovisningen till revisorerna och kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen föreslår vidare kommunfullmäktige besluta att reservera 20 mnkr av årets resultat efter balanskravsjusteringar till resultatutjämningsreserven, att reservera tkr av årets balanskravsresultat för framtida pensionskostnader, att bevilja överföring till 2015 års budget (tilläggsanslag) av uppkomna budgetavvikelser med totalt tkr, avseende Kommunstyrelsen, 750 tkr Tekniska nämnden, 200 tkr Utbildning- och kulturnämnden (kultur och fritid), 200 tkr Utbildning- och kulturnämnden (pedagogisk verksamhet) 800 tkr Socialnämnden, -600 tkr att socialnämnden skall se över sina rutiner avseende styrning av verksamheterna samt ta fram en handlingsplan för vilka åtgärder nämnden planerar genomföra för att uppnå en budget i vid bokslut 2015.

9 9 BURLÖVS KOMMUN KS/2015:3 2 (9) Redogörelse för ärendet Balanskravsutredning Årsredovisningen skall innehålla en så kallad balanskravsutredning. I denna görs en justering av det redovisade resultatet utifrån de regler som gäller för balanskravet i kommunallagen. I balanskravsresultatet får t.ex. inte inräknas realisationsvinster från försäljning av anläggningstillgångar. Vissa kostnader kan räknas bort, t.ex. orealiserade förluster på värdepapper eller kostnader för åtgärder för vilka fullmäktige tidigare har beslutat att reservera ( öronmärka ) tidigare uppkomna överskott. Vidare skall det framgå om en kommun använt sig av principerna för synnerliga skäl eller använt sig av resultatutjämningsreserven. Sedan 2011 har fullmäktige beslutat om att reservera sammanlagt tkr av kommunens uppkomna överskott för särskilda ändamål enligt principerna för särskilda skäl. Inför 2014 fanns 5 684,1 tkr kvar i reserverade överskott. Av dessa har 2 774,2 tkr utnyttjats under Av tidigare års reservationer återstår 2 909,9 tkr, varav samtliga härrör från reservationer gjorda För 2011 återstår outnyttjade reservationer för kostnader i samband med planeringsåtgärder på Kronetorp och Södra stambanan, 1 332tkr. Resterande 1 577,9 tkr är outnyttjade reservationer för kompetenshöjande insatser för flyktingar. Balanskravsavstämning för 2014 Från och med den 1 januari 2013 introducerades begreppet resultatutjämningsreserv i kommunallagens balanskrav. Lagstiftningen skapar möjligheter att under vissa förutsättningar reservera delar av ett positivt resultat i en resultatutjämningsreserv. Denna reserv är tänkt att användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel, under förutsättningar att årets resultat efter balanskravsjusteringar är negativt. Burlövs kommun har i beslut KF/ beslutat om riktlinjer för resultatutjämningsreserv samt beslutat om att reservera 21,7 mnkr av 2010 och 2011 års resultat efter balanskravsavstämning för resultatutjämningsreserv. Enligt gällande riktlinjer kan reserven disponeras då kommunens skatteintäkter får en svag utveckling till följd av en konjunkturnedgång, det vill säga om skatteunderlagstillväxten blir sämre än genomsnittet mot de senaste 10 åren. Enligt SKL:s (Sveriges kommuner och landsting) bedömning är det fullt möjligt att disponera reserven 2014 eftersom skatteprognosen för 2014 är lägre än den genomsnittliga skatteunderlagsutvecklingen de senaste 10 åren. Kommunledningskontoret föreslår att 20 mnkr av 2014 års resultat avsätts till resultatutjämningsreserven och under förutsättningar att fullmäktige beslutar enligt förslaget blir avstämningen mot balanskravet för 2014 följande:

10 10 BURLÖVS KOMMUN KS/2015:3 3 (9) Avstämning av balanskrav (tkr) Utfall Utfall Utfall Resultat enligt resultaträkning Avgår reavinster Årets resultat efter balanskravsjusteringar Medel till resultatutjämningsreserv Medel från resultatutjämningsreserv Justering för kostnader avseende åtgärder där medel reserverats i tidigare bokslut Justering för kostnader avseende åtgärder för kostnader där medel reserverats för kommande år Årets balanskravsresultat Årets resultat efter balanskravsjusteringar, +101,6 mnkr, uppfyller kommunens riktlinjer för att reservera medel till resultatutjämningsreserven, ett resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger en procent av skatter och statsbidrag, cirka 8,1 mnkr. Av årets resultat efter balanskravsjusteringar föreslås att 20 mnkr reserveras till resultatutjämningsreserven, vilket innebär att Burlövs kommuns resultatutjämningsreserv vid 2014 års utgång uppgår till 41,7 mnkr. Denna avsättning möjliggör att kommunens verksamheter kan fortsätta drivas med dagens kostnadsnivå även om intäkter för skatter och statsbidrag skulle minska med i genomsnitt en procent per år i fem år. Utifrån årets justerade resultat efter balanskravsavstämningen, 84,3 mnkr, har balanskravet klarats. Av årets balanskravsresultat föreslås 84,3 mnkr reserveras för framtida pensionskostnader. Därigenom skapas möjlighet att i framtiden redovisa samtliga pensionsåtaganden i balansräkningen. Med denna reservation har totalt 291,5 mnkr reserverats för framtida pensionskostnader. Kommunens pensionsåtagande, utanför balansräkningen, uppgår till 306 mnkr. Förslag till resultatöverföringar Enligt gällande ekonomistyrningsprinciper fastställda november 2014 i 2015 års budget med flerårsplan har följande angetts: Regler för över- och underskott Redovisat ekonomiskt resultat för de olika nämnderna/styrelserna skall bli föremål för bedömning utifrån ett ekonomiskt och ett kvalitetsmässigt perspektiv. Det är kommunfullmäktige som beslutar om nämnderna/styrelserna skall ta med sig över- eller underskott till kommande år och beslut om resultatöverföring tas av kommunfullmäktige normalt i samband med redovisning av årsredovisningen. En förutsättning för att föra över ett överskott är att den totala ekonomin i kommunen tillåter det.

11 11 BURLÖVS KOMMUN KS/2015:3 4 (9) Huvudregeln är att: 1. Uppkommet överskott mot budget får överföras till kommande år under förutsättning att verksamheten har bedrivits i enlighet med fastställda mål beträffande prestationer och kvalitet och i det fall att överskottet uppkommit som en följd av nämndens egna åtgärder. 2. Uppkommet underskott mot budget överförs i det fall detta bedöms ha uppkommit genom nämndens egna åtgärder eller brist på åtgärder för att förebygga eller åtgärda underskott. Vid beslut om resultatöverföringar grundas bedömningarna på följande: Avstämning mot budgeterade verksamhetsvolymer som är kostnadspåverkande, t.ex. antal barn i förskola, elever i grund m.m. Vissa opåverkbara kostnadsförändringar, t.ex. programval i gymnasieskola, utbetalt ekonomiskt bistånd m.m. Händelser utanför nämndens påverkan, t.ex. stängning av bad för reparation, ökad skadegörelse, extrem vinterväghållning. Ej genomförda verksamhetsutökningar där särskilda medel anslagits, t.ex. projekt som ej genomförts. Förseningar (dvs. där åtgärdena kommer att genomföras) avräknas ej. Turpengar redovisas. Detta kan vara obudgeterade statsbidrag, felaktigt budgeterade anslagstillskott, kostnadsförändringar till följd av ändrad lagstiftning o.dyl. Det redovisade resultatet (budgetavvikelsen) justeras (positivt eller negativt) för händelser av ovanstående karaktär. Efter gjorda justeringar bör hänsyn tas till: Bakgrunden till det justerade resultatet, dvs. om avvikelserna beror på nämndens egna åtgärder eller om det är faktorer utanför nämndens påverkan. Om nämnden följt antagen budget avseende kvalitet i verksamheten och volymer i övrigt. Om måluppfyllelsen är hög bör delar av uppkommet överskott överföras, alternativt en lägre del av ett underskott. Vid låg måluppfyllelse bör överskott reduceras. Medelsbehovet i nämnden, dvs. vad skall överskott användas till? Om inga angelägna behov angivits så bör en reducering ske. Vid överföring av underskott bör nämndens möjligheter att åtgärda detta bedömas samt konsekvenserna för verksamheten. Slutligen beräknas resultatöverföring för hela nämndens verksamhet och ekonomi. Det är den totala budgetavvikelsen som bedöms, inte enskilda verksamheter eller enheter. Bedömning av nämndernas förslag till resultatöverföringar Förutsättningarna att bevilja överföring av överskott från 2014 års resultat till år 2015 (dvs. att ge nämnderna ökade budget) begränsas av att den ekonomiska situationen 2015 är osäker till följd av befarade underskott

12 12 BURLÖVS KOMMUN KS/2015:3 5 (9) mot nämndernas budgetar samt sämre skatteunderlagsprognoser. Detta sammantaget ger väldigt lite handlingsutrymme. Enligt kommunallagens regelverk (balanskravet) får en kommun inte besluta om en budget (inklusive tilläggsanslag) som är negativ. En förutsättning att bevilja resultatöverföringar till 2015 års budget är att kommunen kan finansiera de kostnadsökningar som uppstår till följd av nya tilläggsanslag. Eftersom det ekonomiska läget i förhållande till budget 2015 har försämrats, förutsätter en resultatöverföring att kostnadsökningarna inte riskerar att leda till att balanskravet samt den finansiella målsättningen inte uppnås. Idag finns en påtaglig risk för ett underskott till följd av negativa budgetavvikelser inom bland annat socialnämnden, utbildnings- och kulturnämnden samt kommunstyrelsens samhällsbyggnadsförvaltning. Konsekvensen av detta kan bli att medel avsatta för oförutsedda händelser kommer behöva användas till att reglera ett eventuellt negativt resultat. Utifrån dessa förutsättningar finns det därmed inget större utrymme att bevilja resultatöverföringar till nämnder med överskott En förutsättning till att bevilja resultatöverföringar till nämnder med överskott, utan att riskera att balanskravet och den finansiella målsättningen inte uppnås, är dels att motsvarande belopp återförs från nämnder med underskott, och dels att nämnder med befarat underskott genomför åtgärder för en budget i balans. Nämnderna har i sina verksamhetsberättelser redogjort för uppkomna budgetavvikelser samt gjort framställningar, som presenterats i samband med bokslutskonferensen, om att få överföra hela eller delar av det uppkomna överskottet alternativt slippa ta med sig ett underskott till Kommunledningskontoret lämnar följande redogörelse på nämndernas förslag: Kommunstyrelsen (överskott tkr) Inom kommunstyrelsen har från 2013 överförda medel, 1,0 mnkr avseende central omorganisation och planarbete/utredningar i samband med Kronetorpsområdet och Södra stambanan, inte utnyttjats fullt ut. Jämfört med ursprungliga budgeten har kostnaderna blivit cirka 1,1 mnkr lägre. Lägre kostnader finns inom fysisk planering, totalförsvar och samhällsskydd med mera. Den positiva budgetavvikelsen dras dock ned till följd av kraftiga kostnadsökningar inom IT-verksamheten och överförmynderiet. Sammantaget finns en positiv budgetavvikelse på 1,8 mnkr. Från kommunledningskontoret finns förslag om resultatöverföring motsvarande tkr till 2015 avseende: tkr för planarbete och utredningar för Kronetorpsområdet och Södra stambanan till kommunledningskontoret 100 tkr för fortsatt arbete med omorganisation på kommunledningskontoret Enligt bedömning gjord utifrån ekonomistyrningsprinciper fastställda i budget 2015 med flerårsplan , kap 18.4 Över- och underskott, bör endast 750 tkr tillstyrkas av föreslagna resultatöverföringar. Moti-

13 13 BURLÖVS KOMMUN KS/2015:3 6 (9) veringen är att kommunledningskontoret har haft ett överskott, ca 1,8 mnkr, varav ca 140 tkr beror på egna initiativ till följd av debitering av genomförda detaljplaner. Resterande del av överskottet kan inte påvisas ha uppkommit till följd av nämndens egna åtgärder. Dessa överskott beror bland annat på att resultatöverföring från tidigare år inte använts fullt ut, att behoven för totalförsvar och samhällsskydd minskat samt på att kostnader i samband med Södra stambanan uteblivit. Dock har nämnden haft kraftiga kostnadsökningar för IT och överförmyndarverksamhet som inte kunnat förutses. Trots detta har nämnden levererat ett överskott. Vidare har nämnden arbetat utifrån fastställda mål, vilket lett till att majoriteten av nämndens mål uppnåtts eller är på väg att uppnås. Med anledning härav bör det betraktas som om nämndens verksamheter bedrivits utifrån principen god ekonomisk hushållning. Med följande resonemang uppfyller nämnden kraven för att ta med sig delar av sitt överskott från Vidare är ändamålet med resultatöverföringen befogat och kan medföra kostnadsökningar som inte ryms i befintlig ram. Kommunledningskontoret tillstyrker inte förslaget utan föreslår att kommunstyrelsen tar med sig +750 tkr av årets resultat till Tekniska nämnden (överskott +687 tkr) Tekniska nämndens verksamheter har från och med kalenderåret 2015 övertagits av kommunstyrelsen. I 2014 års bokslut understiger nämndens nettokostnader budget med 0,7 mnkr. En orsak till de lägre kostnaderna går att härleda till vädersituationen som medfört låga vinterväghållningskostnader samtidigt som energikostnaderna blivit lägre. Dessutom har det förekommit en vakans inom förvaltningsledningen. Utöver det har nämndkostnaderna utvecklats lägre jämfört med budget. Från samhällsbyggnadsförvaltningen finns förslag på resultatöverföringar motsvarande 200 tkr för uppdatering av LTF-databas (lokala trafikföreskrifter). Kommunledningskontoret tillstyrker förslaget med följande motivering: Nämnden har haft ett överskott, 0,7 mnkr, som de delvis bidragit till genom att medvetet hålla nere kostnader samt göra omprioriteringar i budgeten för att möta oförutsedda kostnader som har uppstått. På så vis har nämnden hanterat kostnader för skadegörelse på fastighetsbeståndet. Vidare har förvaltningen haft en del vakanser som genererat lägre kostnader under året. Utöver det har den milda vintern bidragit till att energikostnader och kostnader för vinterväghållning blivit betydligt lägre än tidigare år. Vidare har nämnden arbetat utifrån fastställda mål och är på god väg att nå målen. Uppfattningen är att nämndens verksamheter har bedrivits utifrån en god ekonomisk hushållning.

14 14 BURLÖVS KOMMUN KS/2015:3 7 (9) Bedömningen är att en del av överskottet bör beviljas eftersom kostnaderna för uppdatering av LTF-databasen uppfyller ändamålet med resultatöverföringen. Kommunledningskontoret föreslår därför att 200 tkr av 2014 års resultat förs över till Miljö- och byggnämnden (överskott +548 tkr) Miljö- och byggnämndens resultat understiger budget med 548 tkr. Miljö- och byggnämnden föreslår att 2014 års överskott inte förs över till Kommunledningskontoret tillstyrker nämndens förslag. Kultur- och fritidsnämnd (överskott +524 tkr) Kultur- och fritidsnämnden lämnar en positiv avvikelse på 0,5 mnkr, trots att nämnden har fått ta med sig en del av underskottet från 2013 samt haft ej budgeterade kostnader för Burlövs historia del 3 och skadegörelse på biblioteket. Förklaringen ligger i att fritidsverksamhetens kostnader har blivit cirka 0,9 mnkr bättre än budget, varav intäkterna på badet ökat mer än budgeterat. Nämnden föreslår att 0,5 mnkr av överskottet förs över till 2015, varav 400 tkr som buffert i fall intäkterna minskar på Burlövsbadet 100 tkr för att återställa industrimuseet som förstördes i samband med översvämningarna i slutet av sommaren 2014 Kommunledningskontoret tillstyrker inte nämndens förslag utan föreslår att nämnden tar med sig +200 tkr av årets resultat, varav 100 tkr som buffert för befarat intäktsbortfall på Burlövs bad och 100 tkr för att återställa industrimuseet. Motivering till ovanstående förslag är att nämndens överskott till stor del går att hänföra till ökade intäkter för Burlövs bad. På samma sätt som nämnden inte bör belastas för intäktsbortfall, bör nämnden inte kompenseras för intäktsökningar som uppstår. Under 2013 och 2014 förstärktes nämndens budget i syfte att genomföra en omorganisation som skulle höja kvaliteten för badgästerna. Denna kvalitetshöjning bör leda till fler badgäster och högre intäkter. Dock har nämnden arbetat kostnadsmedvetet och lyckats genomföra aktiviteter som Burlövs historia del 3, sommarkollo på Gliminge plantering samt ta kostnader för skadegörelser på biblioteket i befintlig ram. Vidare har nämnden arbetat mot fastställda mål och riktlinjer och samtliga indikatorer kopplade till nämndens mål visar på att nämnden nått sina mål under Med anledning härav har nämndens verksamheter bedrivits utifrån en god ekonomisk hushållning.

15 15 BURLÖVS KOMMUN KS/2015:3 8 (9) Bedömningen är att en del av överskottet kan överföras till 2015, dock inte hela då en stor del av överskottet uppstått till följd av turpengar. Barn- och utbildningsnämnd (överskott tkr) Barn- och utbildningsnämnden redovisar ett överskott. Kostnaderna har blivit 1,1 mnkr lägre än budgeterat. Det positiva resultatet beror på att särskolan, gymnasieskolan, komvux och central administration levererar ett överskott om 5,9 mnkr. Färre elever och lägre priser per elev samt mer statsbidrag är några av förklaringarna. Vidare återfinns stora underskott inom förskolan, 3,8 mnkr, och inom verksamheten för grundskola, fritidshem och kulturskola, 1,1 mnkr. Barn- och utbildningsnämnden har beslutat föreslå att: Årets resultat på tkr förs över tkr förs över till följd av lägre priser och volymer inom särskolan och gymnasieutbildningen tkr förs över till följd av högre volymer inom förskolan och verksamheten för skola, fritidshem och kulturskola Totalt föreslår nämnden att tkr av 2014 års överskott förs över till Resultatöverföringen är tänkt att användas till: Att hjälpa de kommunala skolor och förskolor som brottas underskott på grund av anpassningssvårigheter till färre elever. Kommunledningskontoret tillstyrker inte resultatöverföringen på tkr utan föreslår att resultatöverföring sker med 800 tkr. Motiveringen till ovanstående förslag är att nämnden har ett positivt resultat, tkr. Dock kan nämnden inte fullt ut påvisa att resultatet har uppstått till följd av förvaltningens egna åtgärder. Merparten av överskottet kan hänvisas till högre statsbidrag samt högre inkomster inom komvux. Komvux har dock varit återhållsamma under året. Emellertid har nämnden arbetat med att anpassa kostnader som uppstått på grund av elevtapp under året till friskolor. Detta har skapat en merkostnad för förvaltningen eftersom grundskolorna tvingats anpassa kostnader för ett elevbortfall. I sådana fall kan det vara angeläget att bevilja resultatöverföring av en del av överskottet. Volymförändringar mot budget skall inte belasta nämnden. Med anledning härav skall varken överskott eller underskott kopplade till volymförändringar föras över till kommande år. Vidare har nämnden arbetat utifrån fastställda mål och riktlinjer men har dock inte nått hela vägen fram.

16 16 BURLÖVS KOMMUN KS/2015:3 9 (9) Bedömningen är att nämnden skall få föra med sig en del av överskottet. Socialnämnden (underskott tkr) Socialnämnden redovisar ett underskott med 5,1 mnkr jämfört med budget. Egenfinansierad verksamhet gör ett underskott med 6,7 mnkr medan flyktingverksamheten producerar ett överskott motsvarande 1,6 mnkr. De största underskotten görs inom individ- och familjeomsorg (barn, vård och behandling), ca 3,4 mnkr, hemvård, 2,2 mnkr och LSS 2,1 mnkr. Socialnämnden föreslår att nämnden inte skall behöva ta med sig underskottet, 5,1 mnkr, från 2014 års bokslut till Kommunledningskontoret tillstyrker inte nämndens förslag utan föreslår att nämnden tar med sig -600 tkr av årets resultat till Motivering till ovanstående förslag är att nämndens kostnader har till viss del uppkommit genom nämndens egna åtgärder samt brist på att åtgärda eller förebygga underskott. Detta gäller framförallt inom äldreomsorgens verksamheter. Trots färre brukare inom bland hemtjänsten och särskilt boende fortsätter personalkostnaderna att öka. Nettokostnaderna inom äldreomsorg och individ- och familjeomsorg fortsätter att öka. Nämnden har inte i tid och i tillräcklig utsträckning tagit fram en handlingsplan för anpassning av kostnaderna till befintlig budget. Dessutom har de inte genomfört korrigerande åtgärder i tillräcklig utsträckning. Vidare har nämnden arbetat utifrån fastställda mål och uppnått en del mål samt är på god väg att nå andra. Därmed bedrivs nämndens verksamheter till vis del utifrån god ekonomisk hushållning. Bedömningen är att nämnden skall ta med sig en del av sitt underskott. Emellertid skulle nämnden inte klara av att ta med sig hela underskottet till Nämnden måste rikta in sig på att klara årets resultat, vilket är svårt nog. Socialnämnden uppmanas att förbättra resultatet och att senast 2015 ha en budget i balans, dvs. vid bokslut Lars-Åke Ståhl Kommundirektör Boris Blumenfeld Ekonomichef

17 17 Årsredovisning Burlövs kommun

18 INNEHÅLL 18 Innehåll Inledning 3 Vision Målord för Burlövs kommun: 3 Kommunstyrelsens ordförande har ordet: 4 Fem mål för Framtiden 5 Burlöv under 5 år i korthet Ekonomi 6 Viktiga händelser Framgångar och utmaningar 7 Var kommer pengarna ifrån? 8 Vad används skattepengar och generella bidrag till? 8 Hur används pengarna? 8 Organisation 9 Mandatfördelning i kommunfullmäktige 2013 totalt 41 mandat 9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 11 Samhällsekonomisk utveckling och dess påverkan på Burlövs kommun 12 Ekonomisk hållbarhet för Burlövs kommun 13 Befolkningsutveckling 13 Bostadsutveckling 14 Näringsliv- och sysselsättningsutveckling 15 Fysisk planering 16 Miljöutveckling 17 Kommunens verksamheter 18 Kostnadsstruktur 20 Intäktsstruktur 20 God ekonomisk hushållning 22 Vad tycker Burlövsborna om Burlöv? 22 Fakta om SCB:s medborgarundersökning 23 Så bra är Burlövs kommun i jämförelse med andra kommuner 24 Burlövs finansiella ställning i förhållande till de Skånska kommunerna 26 Ekonomisk utveckling 27 Så styrs Burlövs kommun 28 Övergripande mål 29 Ekonomisk översikt och analys 37 Årets resultat 37 Budgetavvikelse 38 Kassaflöde 39 Likviditet (kassa och bank) 39 Soliditet 39 Investeringar 40 Pensionsmedel och pensionsförpliktelser 40 Personalekonomisk redovisning Anställda och årsarbete 41 Övertid och mertid 42 Lön 42 Arbetad tid 42 Pensionsavgångar 43 Personalomsättning 43 Sjukfrånvaro 43 Rehabilitering 44 Sammanställd Redovisning 45 Förvaltningsberättelse 46 Burlövs Bostäder AB 46 AB Malmöregionens avlopp /ABMA 46 Skärfläckan AB 47 Räddningstjänst Syd 47 VA SYD 47 Driftsentreprenader 47 IT-nämnd 47 Lönenämnd 47 Sammanställd redovisning 48 Årets resultat 48 Soliditet 48 Årets verksamhet 48 verksamheterna 51 Kommunstyrelsen och kommunfullmäktige 52 Tekniska nämnden 59 Miljö- och byggnämnden 64 Kultur- och fritidsnämnden 69 Barn- och utbildningsnämnden 74 Socialnämnden 80 EKONOMISK REDOVISNING 86 Resultaträkning 87 Kassaflödesanalys 87 Balansräkning 88 Panter och ansvarsförbindelser 88 Driftredovisning 89 Nettoinvesteringar 89 Noter 90 Sammanställd redovisning 95 Investeringsredovisning 96 Revisionsrapport 99 Redovisningsprinciper 101 2

19 19 Vision 2013 Den kreativa mötesplatsen för boende, näringsliv, utveckling och kultur. Alla som bor och vistas i Burlöv ska känna sig välkomna och trygga här. Våra verksamheter ska ge service av hög kvalitet, alltid med medborgaren i centrum. Här finns rika möjligheter till möten och upplevelser, inom handel, kultur och fritid, för såväl unga som gamla. Mötesplatserna är mångsidiga och öppnar för dialog, delaktighet och utveckling. Burlöv ska vara en ekologiskt hållbar kommun med grönska och sköna rekreationsområden för alla. Alla som bor i kommunen ska ha möjlighet att få ett arbete och ett gott liv. Våra förskolor och skolor ska vara bland de bästa i Skåne både vad gäller trivsel och studieresultat. Alla som bor och är verksamma här ska känna stolthet över sin kommun. Målord för Burlövs kommun: liv & rörelse trygg & nära grön & skön INLEDNING 3

20 20 Kommunstyrelsens ordförande har ordet: Positiv utveckling och framåtanda 2014 har varit ett positivt år, vilket bekräftas av de människor jag möter i kommunen. Det har hänt mycket i Burlöv under året och det finns en påtaglig framtidsanda bland våra invånare och anställda som sakta växer sig starkare. Många av de satsningar som vi har gjort de senaste åren har börjat visa på goda resultat. Synliga förändringar Något som är väldigt positivt är att vårt trygghetsarbete har gett resultat. Upplevelsen av trygghet har påtagligt förbättrats, vilket bekräftas dels i de undersökningar som görs, dels av de medborgare som jag möter. Nya mötesplatser för unga har skapats, bland annat genom en ny näridrottsplats på Humlemadsskolan samt aktivitetshuset Pangeja, på Vårbogården. Vi har byggt ut Tågarpskolan och påbörjat skolbygget av nya Svenshögskolan. Allt detta är synliga förändringar som visar att vi är en kommun på frammarsch. Det som inte syns idag men som kommer ge resultat i framtiden är den enorma satsning som görs inom kommunens förskolor och skolor när det gäller den pedagogiska verksamheten. Vi kan glatt konstatera att resultaten i skolans lägre åldrar är på väg upp. Medborgarservice i fokus Engagemanget från medborgarna är ovärderligt för oss. Under 2014 bestämde vi oss för att göra kommunen mer tillgänglig för våra kommuninvånare genom att öka förutsättningarna för våra invånare att komma i kontakt med oss. Medborgarservice slog upp portarna under hösten 2014 i syfte att förenkla för våra medborgare att få hjälp med enkla frågor i ett tidigare skede kring bygglovsärenden, barnomsorgsplatser med mera. Även näringslivskontakterna har förbättrats genom ett nära samarbete mellan näringslivet och politiken, mycket tack vare en energisk näringslivssamordnare. Goda resultat i undersökningar Under 2014 visar flera undersökningar att Burlövs kommun är på rätt väg. Medborgarundersökningen visade en förbättring jämfört med föregående år inom merparten av de områden som undersöks. I år kan vi stolt visa upp betyget godkänt när det gäller kommuninvånarnas syn att rekommendera andra att flytta till Burlövs kommun. Socialstyrelsens brukarundersökning av äldreomsorgen visade på ett mycket positivt resultat när det t ex gäller trygghet och bemötande. 4 INLEDNING

21 21 Fem mål för Framtiden De fem övergripande målen ska vara vägledande för den kommande utvecklingen av Burlövs kommun. Trygghet Andelen Burlövsbor som upplever en hög grad av trygghet ska öka och senast 2017 ska upplevelsen av trygghet vara högre än genomsnittet för Skåne. Medborgarinflytande Burlövsborna ska uppleva att de har möjlighet att påverka kommunens verksamhet och utveckling. Arbete och näringsliv År 2017 ska andelen sysselsatta vara i nivå med genomsnittet för Skåne eller högre. Service och kvalitet År 2017 ska Burlövsborna vara bland de mest nöjda i Skåne med kommunens verksamhet och service. Boende och miljö År 2017 ska Burlöv vara en av de mest attraktiva boendekommunerna i Skåne. En trygg och säker kommun Det finns fortfarande mycket vi måste bli bättre på och som vi ska utveckla framöver. Ett prioriterat fokusområde område är att skapa en trygg och säker kommun att leva, bo och vistas i. Det är viktigt att alla som bor och vistas i Burlöv ska känna sig välkomna och trygga här. Vi har ett kontinuerligt och nära samarbete inom kommunen, mellan skola, ungdomsgruppen och socialtjänsten, men också med polis och vaktbolag för att snabbt fånga upp och vidta åtgärder där det behövs bäst. Under 2014 förstärktes även ungdomsgruppen i kommunen. Genom denna förstärkning har den vuxna närvaron bland kommunens ungdomar ökat vilket har lett till goda relationer och ökad tillgänglighet. Minska utanförskapet Att minska utanförskapet, särskilt när de gäller de unga i kommunen, är ett annat viktigt fokusområde för oss. Under 2014 har vi ökat vårt samarbete mellan skola, arbetsförmedling och näringsliv för att finna sysselsättning för ungdomar. En tillsyn genomfördes under året inom arbetsmarknadsenheten vilket visat sig ge positiva effekter genom effektivare processer som genererat fler i arbete och studier. Ett resultat av detta är att arbetslösheten sjunker samt att färre hushåll än tidigare är beroende av ekonomiskt bistånd. Det innebär att fler i kommunen har blivit självförsörjande vilket bidragit till att utanförskapet har minskat. Detta ska vi jobba vidare med under Stabil ekonomi Burlöv har en stabil och god ekonomi. Befolkningstillväxten har varit lite väl låg under året, men byggandet av vår nya stadsdel, Kronetorp, ska förhoppningsvis sätta fart under ett spännande år med nya satsningar 2015 kommer att bli ett spännande år för Burlöv med många intressanta projekt inom olika områden. Vi kommer fortsätta lägga stort fokus på att utveckla skolorna i kommunen. Skolornas satsning på ökat IT-stöd fortgår. Den nya Svenshögskolan, en f-6 skola med en ny idrottshall, ska stå färdig årsskiftet 2015/2016. Fler ungdomar ska ges möjlighet till sommarjobb och en ny näridrottsplats ska byggas i Åkarp. Den positiva utveckling vi ser hade inte varit möjlig utan det engagemang som våra invånare, näringsliv, föreningar, förtroendevalda och inte minst vår duktiga personal lägger ner. Ett stort tack till alla för ett engagerat och väldigt gott arbete under 2014! Katja Larsson, Kommunstyrelsens ordförande INLEDNING 5

22 22 Burlöv under 5 år Antal invånare Skattesats/utdebitering (kr) 20,09 20,09 20,09 20,09 20,09 Skatteintäkter och generella statsbidrag 694,3 717,7 728,3 771,2 807,1 (mnkr) Verksamhetens nettokostnader* 659,1 708,7 703,7 786,5 799,7 Nettokostnader och finansnetto, andel av skatteintäkter och statsbidrag (%)* 95,1 98,3 99,5 100,1 97,8 Årets resultat (mnkr) 38,8 12,4 21,8-0,9 101,6 Bruttoinvesteringar (mnkr) 45,3 33,5 30,4 61,2 104,7 Nettoinvesteringar (mnkr) 44,5 33,1 27,5 58,7 99,9 Låneskuld (mnkr) 0, Ansvarsförbindelse, pensionsutfästelse mnkr) 272,2 300,0 300,8 321,4 306,0 Kassa och bank (mnkr) 212,6 196,1 216,4 186,2 222,4 Kassa och bank i % av externa utgifter (%) 27 % 24 % 25,6 % 19,8 % 22,0 % Soliditet (%) 80 % 80 % 79 % 80 % 80 % Soliditet inklusive ansvarsförbindelser (%) 56 % 54 % 54 % 53 % 57 % Pensionsförpliktelser totalt ** (ansvarsförbindelser och avsättning (%)) 278,3 305,9 306,9 328,3 312,4 * Exklusive reavinster m.m ** Den individuella delen redovisas som kortfristig skuld 2014 i korthet Ekonomi Kommunens totala resultat blev 101,6 miljoner kronor. Burlövs kommun uppfyller kommunallagens definition av god ekonomisk hushållning Kommunfullmäktiges finansiella mål uppfylldes Kommunfullmäktiges övergripande mål är på väg att uppfyllas. Burlövs kommuns finansiella ställning och utveckling är fortsatt stark Kommunkoncernens totala resultat blev 118,2 miljoner kr. Nämndernas budgetavvikelse var 2,2 miljoner kr*. Under 2014 investerades det för 99,9 miljoner kr**. Inget kapital lånades upp. Kommunens låneskuld är 0 kronor. Skatteintäkter och generella statsbidrag uppgick till 807,1 miljoner kronor. Sjukfrånvaron var för hela året 6,0 procent. * - = negativ avvikelse jämfört med budget, += positiv avvikelse **Nettoinvesteringar 6 INLEDNING

23 23 Viktiga händelser 2014 Kommun och politik Medborgarservice vår nya ingång till kommunen för medborgare, näringsliv och besökare öppnade portarna för allmänheten i november. E-tjänster lanserades i början av året. Satsningen på sommarlovsentreprenörer genomfördes under sommaren. Stöd och omsorg Lilla Längan, ett boende för ensamkommande barn startades under sommaren. Digitala nycklar inom hemvården infördes under året. Hemteam infördes i september. Målet med hemteamet är att man i lugn och ro tillsammans ska utreda och planera insatserna i hemmet samt erbjuda en trygg och säker hemgång från sjukhus- och eventuell korttidsvistelse. Bygga, bo, miljö Den nya översiktsplanen Framtidsplan för Burlövs kommun antogs i april. Byggstart för Nya Svenshögsskolan. Två nya lekplatser invigdes, Tunnellekan i Åkarp och Grönebo i Arlöv. Kultur och fritid Pangeja, den nya mötesplatsen för ungdomar i Burlövs kommun, invigdes på Vårbogården. Burlövs kommuns andra näridrottsplats anlades vid Humlemadsskolan. Ungdomsråd bildades. Utbildning och barnomsorg Språktrappan, ett utvecklingsprogram för all personal i förskolan/förskoleklass, startades i januari. Utökning av kvalitetsprojektet Föra tanken vidare till att från och med hösten 2014 omfatta samtliga grundskolor i kommunen. Utdelning av lärplattor till elever i grundskolan påbörjades. Pedagoger utbildas löpande i digital pedagogik. Trafik och infrastruktur Regeringen beslutade om att ge tillåtlighet till utbyggnaden av Södra stambanan mellan Flackarp och Arlöv från två till fyra spår. Den nya gång- och cykelvägen mellan Burlöv och Malmö invigdes i maj. Framgångar och utmaningar FRAMGÅNGAR Brottsligheten har sjunkit till en nivå som är lägre än genomsnittet för Skåne Medborgarnas inflytande har ökat, enligt Statistiska centralbyråns medborgarundersökningar Fler väljer att bo i kommunen. Befolkningen ökar med 0,6 %. Fler kan rekommendera andra att flytta hit. Service och tillgänglighet har ökat. God kvalitet inom äldreomsorgen. Arbetslösheten har sjunkit. Antalet hushåll med ekonomiskt bistånd har sjunkit. Skolresultaten i de lägre åldrarna är på väg upp. UTMANINGAR Företagsklimatet har försämrats Sjukfrånvaron i kommunala verksamheter har försämrats. Skadegörelsen på kommunens fastigheter är fortsatt hög. Skolresultaten har sjunkit. Färre behöriga till gymnasiet bland årets elever i åk 9 Fortsatt många barn och ungdomar är institutionaliserade Antal barn placerade i familjehem ökar INLEDNING 7

24 24 Var kommer pengarna ifrån? Hur används pengarna? Vad används våra skattepengar och generella bidrag till? % ,8 % Barn- och utbildningsnämnden 34,6 % Socialnämnden 30 7,6 % 3,6 % 0,4 % 4 % INLEDNING Kommunstyrelsen Tekniska nämnden Miljö- och byggnämnden Kultur- och fritidsnämnden 8 INLEDNING

25 25 Organisation KOMMUNFULLMÄKTIGE Kommunstyrelsen Kommunledningskontor Kommundirektör Barn- och utbildningsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Teknisk nämnd Utbildnings- och kulturförvaltningen Förvaltningschef Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadschef Miljö- och byggnämnd Socialnämnd Socialförvaltningen Förvaltningschef Valnämnd Revision Överförmyndare Mandatfördelning i kommunfullmäktige 2013 totalt 41 mandat Socialdemokraterna (S) Moderaterna (M) Sverigedemokraterna (SD) Folkpartiet (FP) Vänsterpartiet (V) Miljöpartiet (MP) Centerpartiet (C) Allianspartiet 11 INLEDNING 9

26 26 10 INLEDNING

27 27 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 11

28 28 Samhällsekonomisk utveckling och dess påverkan 1. på Burlövs kommun Den svenska ekonomin har under 2014 fortsatt utvecklats svagt och bedömningen är att Sveriges BNP växer med 1,9 procent i år. Det får konsekvenser på den kommunala ekonomin på kort sikt eftersom prognoserna framåt inte tyder på att konjunkturen tar riktigt god fart förrän efter år Det finns många osäkerhetsfaktorer som bidrar till den sämre utvecklingen av ekonomin: Fortsatt finansiell kris i många av våra viktigaste exportländer i Europa och Norden, svagare tillväxt i Kina, handelssanktioner mellan Europa och Ryssland samt krisen i Ukraina är några faktorer som bidragit till en svagare export. Utsikterna för att exportindustrin, som vid tidigare ekonomiska kriser lyft Sverige ur lågkonjunktur, ska kunna vända den svaga ekonomin inom en snar framtid ser inte ljusa ut. Trots den svaga tillväxten i den svenska ekonomin under 2014 ökar sysselsättningen och arbetade timmar i samhället vilket bidragit till att skatteunderlaget utvecklas förvånansvärt bra, cirka 2 procent, och att hushållens ekonomi förbättrats. Samtidigt ökar arbetskraften i Sverige vilket innebär att arbetslösheten ligger kvar på en hög nivå runt 8 procent. Den fortsatt svaga arbetsmarknaden håller tillbaka pris- och löneutvecklingen, vilket begränsar tillväxten i skatteunderlaget något i år. Nästa år beräknas skatteunderlagets tillväxt avta ytterligare trots högre löner och något bättre sysselsättning Enligt SKL:s bedömning skrivs skatteunderlaget ned med drygt en procentenhet dem kommande åren jämfört med tidigare prognoser. För Burlövs del slår det med cirka 1 miljon kronor i lägre skatteintäkter 2015 och cirka 7 miljoner kronor åren 2017 och Det finns dock tecken på att ekonomin håller på att återhämta sig. Flera indikatorer pekar på att exporten är på väg upp mot en stabil tillväxt runt 2 procent. Detta räcker dock inte till för att ensamt vända den svenska ekonomin. För att öka tillväxten är den inhemska konsumtionen en viktig komponent. Hushållens, företagens och den offentliga sektorns finansiella ställning är stark, vilket skapar en framtidstro. Detta tillsammans med mycket låga räntor skapar bra förutsättningar för att hushållens konsumtion och företagens investeringar kan öka snabbt mellan åren Även kommunsektorns kostnader väntas öka som ett led i den demografiska utvecklingen. Bedömningen är att efterfrågan i svensk ekonomi kommer vara tillräckligt stark för att arbetsmarknaden ska kunna nå en konjunkturell balans i mitten av BNP väntas då öka med cirka 3,2 procent och arbetslösheten väntas gå ned till 6,6 procent samtidigt som skatteunderlagets reala tillväxt väntas öka med i snitt 1,5-2,0 procent per år. 1. Informationen baseras på Sveriges kommuners och Landstings (SKL) Ekonomirapport. December 2014 Om kommunernas och landstingens ekonomi 12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

29 29 Ekonomisk hållbarhet för Burlövs kommun Grunden för ekonomisk tillväxt i Burlövs kommun är att identifiera och ta vara på människors arbetskraft, kunskap och kreativitet på ett optimalt sätt så att kommunen kan fortsätta växa. Genom investeringar som leder till god folkhälsa, hög utbildningsnivå och hög sysselsättning skapas goda förutsättningar för en fortsatt tillväxt och god offentlig ekonomi i Burlövs kommun. Åren hade 200-talets högsta födelsetal. Under denna period var födelsetalen för Burlövs kommun i genomsnitt 218 barn per år. År 2011 bröts trenden och födelsetalen började successivt minska. Föregående år, 2013, uppmättes den lägsta nivån sedan 2005, ett födelsetal på 192 personer. Under 2014 föddes 238 barn vilket är 46 barn fler i förhållande till föregående år. Antalet födda hamnar på den högsta nivån sedan Antalet avlidna har ökat från ca 120 personer per år i början av 2000-talet till 183 personer I förhållande till 2013 ökade antalet avlidna i kommunen med 19 personer. Mätt som del av befolkningen har dödligheten dock minskat sedan år Födelseöverskottet, det vill säga antalet födda minus antalet avlidna, ökar från 38 personer år 2013 till 55 personer år Befolkningsutveckling Burlövs kommuns folkmängd har fortsatt att öka trots att bostadsbyggandet i kommunen i princip stått helt stilla under Vid årsskiftet 2014 uppgick folkmängden till personer vilket är en folkökning med 97 personer jämfört med 2013, vilket är anmärkningsvärt med tanke på att det under året endast färdigställts 5 nya bostäder i kommunen. Burlövs kommuns befolkningstillväxt liknar i den del storstaden Malmö. Befolkningsökningen motsvarar en folkökning med cirka 0,6 procent, vilket är i paritet med föregående års befolkningsökning. Burlövs kommun uppnår dock Antal inte samma befolkningsökning invånare Befolkningsutveckling som riket generellt, 1,1 procent under Mellan åren 2005 och 2014 har befolkningen ökat med personer, cirka 12 procent. Den genomsnittliga ökningen sedan år 2005 ligger på cirka 190 personer per år. Ökningen har varit särskilt kraftig mellan åren 2006 och 2011, då nya bostäder har byggts. Kommunen attraktivitet är fortsatt hög. Under 2000-talet har Burlöv haft ett positivt flyttnetto samtliga år med undantag för år Det vill säga fler personer har flyttat till kommunen än flyttat från kommunen. Under var flyttningsnettot i genomsnitt 240 personer per år. Under minskade flyttningsnettot som en följd av minskat bostadsbyggande. Under 2012 ökade det till 130 personer vilket troligtvis berodde på att bostadsbyggandet ökande något under 2011 och Under 2013 dämpades flyttningsnettot tillföljd av en dämpad bostadsbyggnation i kommunen. Trots detta hamnade flyttningsnettot på 68 personer. Även under 2014 är byggnationen i Burlövs kommun dämpad och flyttningsnettot hamnar på 40 personer. Den bidragande faktorn till ökningen är ett fortsatt positivt invandringsöverskott till kommunen. De senaste åren har invandringsöverskottet bidragit till att flyttnettot varit positivt trots den dämpade byggnationen i kommunen. Nedanstående tabell visar befolkningsutvecklingen i olika åldersintervall för perioden för Burlövs kommun. Ålder vid årets slut Summa Sedan år 2005 är trenden att barnafödandet i Burlövs kommun ökar. I förhållande till 2005 har andelen noll-åringar ökat med 52 procent. Av de grupper som har störst påverkan på kommunens välfärdstjänster, det vill säga barn i förskoleålder, barn i skolålder och personer FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 13

30 30 beroende av äldreomsorg, ser vi den största ökningen bland barn i åldern 1-5 år, det vill säga barn i förskoleåldern, cirka 32,3 procent. Dock går det att urskilja en nedåtgående trend i denna åldersgrupp. Mellan 2012 och 2014 har andelen 1-5 åringar minskat något respektive år. En liknande utveckling har även skett i åldersgruppen och 80 år eller äldre. Här har befolkningen ökat med 27 respektive 13 procent under samma period. Inom åldersgruppen 6-18 år, barn och unga i skolåldern, har befolkningen endast ökat med, 1,4 procent mellan åren 2005 och Orsaken till den låga befolkningsökningen är att ungdomar i åldern år minskat med 81 personer under denna period samtidigt som övriga i åldersgruppen, 6-15 år, ökar marginellt med 4,1 procent eller 118 personer. Bostadsutveckling Burlövs kommun är strategiskt beläget i den expansiva skånska Öresundsregionen, attraktivt för såväl näringsliv som boende. De senaste 10 åren har befolkningen konstant ökat och i år ökar befolkningen i Skåne med cirka invånare. Denna trend förväntas hålla i sig vilket innebär att Skånes bostadsbestånd behöver tillföras cirka bostäder per år för att kunna möta behovet. Det är dubbelt så mycket som det byggs i dag. Det råder framförallt brist på hyresrätter i och runt våra storstäder. I MalmöLundregionen, till exempel i Burlöv är bristen särskilt hög. Detta begränsar rörligheten på bostadsmarknaden och leder till att kommunerna runt Malmö och Lund inte växer utifrån sin fulla potential. Det nationella bostadspolitiska målet är att skapa en långsiktigt väl fungerande bostadsmarknad där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Trots högt satta ambitioner står många skåningar idag utan rätt bostad. Det är många olika faktorer som ligger till grund för den bostadsmarknad vi har idag. Enligt de skånska kommunerna är det främst ekonomiska förutsättningar och marknaden som är orsaken. Burlövs kommuns geografiska läge, mellan Malmö och Lund, gör kommunen attraktiv vilket också märks på den inflyttning som skett till kommunen trots att bostadsbyggandet i princip stått stilla de senaste två åren. Inflyttningen till kommunen hamnar på strax under en procent trots att antalet bostäder som byggdes under 2014 sjönk från 11 år 2013 till 4 år En historisk återblick visar att bostadsbyggandet i Burlövs kommun tog fart under år 2006 för att därefter minska under år Under 2010 var bostadsbyggandet oförändrat för att öka igen 2011 och Under år 2006 till och med år 2009 färdigställdes 255 bostäder i kommunen. Därefter slog den finansiella krisen igenom på bostadsbyggandet och resulterade i att det endast byggdes 30 bostäder år Därefter ökade antalet färdigställda Antal bostäder bostäder till 65 år 2011 och 60 år 2012 för att sedan sjunka till 11 år Det är många olika faktorer som ligger till grund för den svåra bostadssituationen från 2009 till och med Den främsta orsaken är den osäkra ekonomiska utvecklingen som råder i samhället och vår omvärld. En bidragande orsak till att bostadsbyggandet i kommunen stagnerat trots att det i kommunen fanns en planberedskap för 260 lägenheter i slutet av 2014 är lågkonjunkturen i Sverige. Under 2014 färdigställdes 5 bostäder i kommunen vilket är mycket lågt för en kommun med en befolkningsökning strax under en procent per år. Tänkbara förklaringar till den höga befolkningsökningen, trots det låga antalet färdigställda bostäder, kan vara generationsväxlingar i villor, det vill säga förtätning i det befintliga lägenhetsbeståndet. De bostäder som tillkom år 2014 var två hus på Strandängen och ett enskilt småhus vid Sunnanå i Arlöv. I Åkarp tillkom två fribyggen på Bladvägen. Under 2015 beräknas ett 20 tal bostäder färdigställas. Efterfrågan kommer att styra om områden som Lyckö äng, Strandängen och Norra promenaden byggs ut FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE