VERKSAMHETSPLAN. Vialundskolan läsåret Erica Rosenkvist. Marika Jonsson

Transkript

1 VERKSAMHETSPLAN Vialundskolan läsåret Erica Rosenkvist Marika Jonsson

2 1 INNEHÅLL INNEHÅLL... 1 FÖRUTSÄTTNINGAR... 2 VERKSAMHETSIDÉ-VISION... 2 UTVECKLINGSARBETE... 3 Analys... 3 Slutbetyg... 3 Årskursvis analys... 4 Elevenkäter... 4 Skolinspektionens beslut... 5 SWOT-analys... 5 Intervjuer... 6 Genomförande... 8 Måldokument 2015/ Måldokument 2016/

3 2 FÖRUTSÄTTNINGAR Vialundskolan är en skola för årskurserna 7-9 som ligger i Kumla centralort. Vialundskolan byggdes 1968 för en helt annan läroplan och ett annat arbetssätt än vad den nuvarande läroplanen, Lgr 11, förespråkar. Skolan har under de fyra senaste åren tappat över 100 elever och idag finns ca 170 elever i årskurserna 7-9 fördelat på 6 klasser samt 7-9:an för elever med funktionsnedsättningar inom autismspektrat. Skolan har under föregående läsår tagit emot närmare 30 nyanlända elever och från och med nuvarande läsår är dessa integrerade i ordinarie klasser. Vialundskolan är indelad i två arbetslag: Arbetslag A 8A, 8B och 9B Arbetslag B 7A, 7B och 9A Övrig statistik se tabell under analys. Just nu pågår en omfattande tillbyggnation och renovering av Vialundskolan som beräknas pågå till årsskiftet 2016/2017. Kulturskolan flyttade in i skolans lokaler i början av Verksamheten pågår under renoveringstiden vilket ställer höga krav på skolans personal då undervisningen på olika sätt påverkas av detta. I perioder kommer elever att få gå till andra skolor för få undervisning i t.ex. trä- och metallslöjd. Parallellt med att skolan byggs om har även en renovering av Kumlahallen, där eleverna har majoriteten av sin undervisning i ämnet idrott och hälsa, genomförts. Då idrottshallarna inte kunde nyttjas fullt ut vid skolstart har även detta påverkat verksamheten. VERKSAMHETSIDÉ-VISION Det systematiska kvalitetsarbetet med kunskap i fokus är verksamhetens fundament. På Vialundskolan ska vi på sikt ha högre måluppfyllelse än genomsnittet av Sveriges kommuner. Alla elever ska ges möjlighet att ligga i sin personliga framkant. En del av skolutvecklingen på skolan ska präglas av kollegialt lärande där samtal kring pedagogik och undervisning, på ett medvetet och metodiskt sätt, är en naturlig del av verksamheten. Undervisningen ska präglas av sammanhang och forskningsbaserat lärande ska utgöra grunden. Elever ska vara medskapare i lärandeprocessen bl.a. genom formativ bedömning (BFL) och elevledda utvecklingssamtal.

4 3 Smörjmedlet i skolutveckling och obegränsat lärande är IKT och där ska Vialundskolan fortsatt ha en framträdande roll. Puls för lärande är en del av skolans satsning på elevernas fysiska och psykiska hälsa där rörelse på schemat, fem dagar i veckan, leder till ökad måluppfyllelse. UTVECKLINGSARBETE ANALYS 2012/ / / / /2017 Antal elever Antal lärartjänster 26,1 26,8 16,4 17 * Andel lärare m högskoleexamen % 88, ,2 76,2 * Antal elever per lärartjänst 10,6 8,84 12,5 12 * Andel behöriga elever till yrkesprogram, % vt * inväntar SCB statistik ,6 73,2 78,9 73,8 Genomsnittligt meritvärde åk 9 vt 181,5 194,9 202,2 214,4 209,1 66,4 Siffrorna ovan är hämtade från SIRIS, uppgifterna är insamlade 15 oktober respektive läsår och avser uppgifter vid det aktuella tillfället. Slutbetyg Skolan har en uppåtgående trend då det kommer till det genomsnittliga meritvärdet i åk 9 (slutbetyg), från 181,5 (år 2012) till 209,1 (år 2016). En viss nedgång i resultat när det kommer till slutbetyg från vt 2015 (214,4) till vt 2016 (209,1). 66 % av Vialundskolans elever i årskurs 9 uppnådde målen i samtliga ämnen vt 2016, vilket är en förbättring jämfört med resultaten 2015 och Fortfarande har skolan ett för lågt resultat då det kommer till hur stor del av eleverna som når kunskapskraven i samtliga ämnen. År 2012 hade skolan en stor andel flickor som inte nådde målen i samtliga ämnen. År 2013 och 2014 är det pojkarna som har markant lägre genomsnittligt meritvärde och andel som inte når betyg i samtliga ämnen. År 2015 är det 53,1 % av flickorna och 62,1% av pojkarna som når målen i alla ämnen. År 2016 är det 61,5 % av flickorna och 66,7 % av pojkarna som når målen i alla ämnen.

5 4 Skolans genomsnittliga betygspoäng för åk 9 vårterminen 2016 visar på att det i ämnena matematik och fysik är låga resultat på skolenheten jämfört med riket. I ämnet fysik är den genomsnittliga betygspoängen 9,3 (11,1 år 2015) att jämföra med rikets 13,3. I matematik 9,1 (10,5 år 2015) jämfört med rikets 12,7. Skolan ligger på högre betygspoäng än riket i språkval moderna språk (+ 0,4). I resultatet för vt 2016 är inte elever som börjat i svensk skola i åk 9 inräknade. Årskursvis analys I nuvarande åk 9 (födda 2001) kan vi se att cirka 14 % av eleverna inte når målen i engelska. I matematik är det drygt 20 % av eleverna som inte når målen. Flickorna har högre betyg i samtliga ämnen i denna årskurs, där skillnaden är störst i bild och matematik. I matematik är medelvärdet för pojkar anmärkningsvärt lågt (7,9). Betygsindex i årskursen har gått upp jämfört med föregående läsår; från 122 (vt 2015) till 127 (vt 2016). Nuvarande åk 8 (födda 2002) hade vid läsårets slut (vt 2016) ett betygsindex på 118 vilket är en minskning jämfört med vt 2015 (123). Det ämne som har lägst andel elever som når målen är matematik (82 % vt 2016). I svenska finns en anmärkningsvärt större andel elever i en av klasserna som ej når målen, då man jämför vt 2015 (3 %) och vt 2016 (14%). Pojkarna har lägre resultat i alla ämnen förutom engelska, idrott & hälsa, biologi, fysik samt matematik. Störst skillnad mellan flickor och pojkars medelvärde i denna årskurs ser vi i ämnet svenska och bild. Samtliga elever som deltagit aktivt i pulspass har ökat sitt meritvärde under läsåret. I nuvarande åk 7 (födda 2003) har betygsindex ökat från 112 till 115 under läsåret 2015/2016. Lägst resultat har årskursen i ämnet matematik med ett betygsindex på 9,95 vt Pojkarna har lägre resultat i alla ämnen, förutom samhällskunskap. Störst skillnad mellan pojkar och flickors resultat är det i ämnena svenska och bild. Elevenkäter Under vt 2016 genomfördes en kommungemensam elevenkät i åk 8 (elever födda 2001) samt en skolövergripande enkät kring trygghet och trivsel med övriga årskurser (åk 6, 7 och 9). 83 % av eleverna anser sig vara trygga på skolan och 70 % uppger att de vet vem de ska vända sig till om de blir illa behandlade. I åk 8 (födda 2001) är det en högre andel elever (48%) som inte anser sig bli tagna på allvar av lärarna då de berättar att de själva eller någon annan blivit illa behandlad, jämfört med elever i övriga årskurser (23%). Även när det gäller arbetsro och trivsel med andra elever är graden av nöjdhet lägre i åk 8 jämfört med övriga årskurser.

6 5 Det är ett högre resultat i positiv riktning för elever i åk 8 då det kommer till hur man trivs med lärarna, skolarbetet och känslan av att få vara med och bestämma vad man ska arbeta med. Resultatet på enkät i åk 8 visar att eleverna behöver involveras ytterligare då det kommer till att vara del av planering och utvärdering av skolarbetet. Skolans stora utmaning ligger i att öka elevernas lust till att lära då endast en femtedel av eleverna i åk 8 tycker att skolarbetet gör dem nyfikna på ett sätt som får dem att vilja lära mer. Skolinspektionens beslut Under höstterminen 2015 har Skolinspektionen genomfört en regelbunden tillsyn av skolverksamheten i Kumla kommun. Den september hade Vialundskolan besök av inspektörer som gjorde lektionsbesök samt intervjuade elever, pedagoger, elevhälsan och ledningen. Den 26 oktober delgavs kommunen beslut efter denna regelbundna tillsyn av Vialundskolan och denna visar på att skolan uppfyller kraven avseende: Undervisning och lärande Extra anpassningar och särskilt stöd Bedömning och betygssättning Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling Förutsättningar för lärande och trygghet Även skolans styrning och utveckling av skolan fungerar väl. Beslut om klasstillhörighet för elever i särskild undervisningsgrupp har tagits och i mars 2016 kom beslut att Skolinspektionen avslutar tillsynen då det inte finns några brister i skolans arbete. SWOT-analys 20 september 2016 sammanställde personalen gruppvis en SWOT-analys som genomarbetats och kompletterats av skolans ledning inför upprättande av verksamhetsplan. Underlag som arbetats igenom vid tidigare tillfällen inför analys: enskild och gemensam betygsanalys som samtliga årskurser analys av elevenkäter kontinuerlig utvärdering och uppföljning på AE, APT och KUP-dagar

7 6 STYRKOR SVAGHETER Engagerad, trygg och kunnig personal Enad skola, tillsammanstänk Ökad datortäthet och lokalt IT-stöd Lösningsorienterade-skolutveckling Elevledda utvecklingssamtal Ekonomi i balans Liten skolenhet = hög delaktighet Välplanerad resursanvändning samt utökad studiehandledning på skolan Skolnärvaroteam på Vialund Vialundsguiden Skolans mångfald Stabil ledningsgrupp och lärarkår Kollegiala besök Nya lokaler Formativ bedömning-bfl Läxhjälp och lovskola Låg måluppfyllelse i vissa ämnen. Underbemannad elevhälsa Liten skolenhet problem att fylla tjänster med rätt behörighet Sen implementering av Infomentor, stressmoment Ombyggnationen och flytt påverkar verksamheten Vikariebrist planerade stödinsatser för elever försvinner Omkringuppgifter tar tid från lärarnas huvuduppdrag, undervisningen. Delvis lågt deltagande på vårdnadshavarträffar 1:2 i åk 7 MÖJLIGHETER Hela skolan under ett tak jan-17 Fortsatt samarbete med Kulturskolan Inkludering Puls för lärande i alla årskurser Kunskap i fokus Dubbelbemanning 1:1 i alla klasser En skola under samma tak Högre måluppfyllelse Distansundervisning Infomentor implementerad hos all personal HOT Rekrytering lärarbristen är kännbar i kommunen och landet. Hög arbetsbelastning Snäv budget Studiehandledning på hemspråk viss tröghet i organisering/rekrytering. Ombyggnationens påverkan på verksamheten Icke fungerande skolbibliotek Vikariebrist i kommunen Samordning saknas kring digitala hjälpmedel, program och läromedel Otydliga rutiner kring kontakt med boende och gode män. Vaktmästare med brukarservice saknas. Intervjuer Under vårterminen 2016 genomförde rektor intervjuer med 20 elever i dåvarande åk 8. Frågorna handlade om elevernas känsla av delaktighet då det kom till undervisningens planering, genomförande och utvärdering. Studien syftade till att ta reda på hur det ser ut med elevernas inflytande i undervisningens och hur elever görs delaktiga i undervisningsprocessen. Något som blir tydligt då man sammanställer och tittar på resultatet av elevintervjuerna är att uppfattningen om huruvida man är delaktig eller ej i undervisningens planering, genomförande och utvärdering kan gå isär även om man pratar om samma ämne och samma pedagog.

8 7 Relativt få elever uttrycker en känsla av, eller har konkreta exempel på, att man involveras och är delaktig i all undervisnings planering, genomförande och utvärdering. Det framkommer också att eleverna anser att delaktighet betyder att man som elev får bestämma, inte alltid har man klart för sig att skolans styrdokument styr arbetet i skolan. Eleverna som deltar i intervjuerna uttrycker att de utvärderingar som genomförs är något av separata händelser i undervisningen och läraren verkar äga resultatet. Utvärderingarna upplevs inte av eleverna som en del av inlärningsprocessen på så sätt att det blir tydligt för eleverna hur man tar tillvara och utvecklar undervisningen utifrån det som framkommer. Eleverna ser inte alltid någon koppling mellan utvärderingarna och det fortsatta arbetet i skolan. Några elever nämner att man ges möjlighet att vara delaktig men uttrycker en svårighet i att ta del, ta plats, då det ofta sker i helklassituationer. Ett par eleverna uttrycker en fundering kring om det blir delaktighet på lika villkor då man i vissa ämnen inte varierar formen och situationen för utvärderingar. Några områden utkristalliserar sig som grund i kommande års systematiska kvalitetsarbete, då för att öka elevernas känsla av delaktighet: Vad menar vi med begreppet elevers delaktighet? detta behöver diskuteras i kollegiet och med eleverna för att tydliggöra vad målet är då det kommer till att eleverna görs delaktiga och involveras i undervisningen, enligt styrdokumenten. Fortsatt arbete med att utveckla den formativ bedömning. Skolans så kallade BFL(bedömning för lärande)-piloter planerar utifrån analys höstens konferensupplägg med kollegialt lärande som grundar sig på formativ bedömning. Fokus bör sättas på utvärderingen av undervisningen med eleverna och då främst återkopplingen på utvärderingen samt tydliggörande kring hur det vi gemensamt kommer fram till får påverka arbetet framåt. Utveckling av de elevledda utvecklingssamtalen. Utifrån utvärdering av årets elevledda utvecklingssamtal, med elever, vårdnadshavare och pedagoger, tas erfarenheter och reflektioner med till kommande års arbete och upplägg. Rektor och kollegor gör verksamhetsbesök där fokus ligger på att studera elevernas delaktighet i undervisningen med hjälp av Kumla kommuns observationsmall (inspirerad av Thorin och Åström, 2015).

9 8 GENOMFÖRANDE Vårt systematiska kvalitetsarbete beskrivs utförligt i Vialundsguiden 2016/2017. Systematiskt kvalitetsarbete Vialundskolan 2016/17 KUP-dag v 2 -Betygsanalys ht Jämförelse NP Vecka 2-9 -Arbetslagsarbete* - Lärgrupper+ämneslag - Kartläggning inför ny likabehandlingsplan KUP-dag v 12 Vecka Arbetslagsarbete * - Lärgrupper+ämneslag - Medarbetarsamtal - Elevledda u-samtal(inkl utvärdering) Lgr 11 Skollagen Forskningen Vecka Arbetslagsarbete* - Lärgrupper+ämneslag -Elevenkäter görs -Kartläggning inför ny likabehandlingsplan -Utvärdering Viaguide KUP-dag v 44 -Uppföljning Viaguide - Utv planerade åtgärder juni Likvärdig bedömning (kommunen) Vecka Arbetslagsarbete* -Lärgrupper+ämneslag -Likabehandlingsplan sjösätts -Vialundguide sjösätts - KUP-dag v 39 klasskonferenser Vecka Likvärdig bedömning(kommun to v 18) - Arbetslagsarbete* - Lärgrupper+ ämneslag KUP-dagar v23+24 Analys resultat: -Betyg -Elevenkät * ARBETSLAGSARBETE Varje period leder arbetslagledarna arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet under arbetslagsträffarna (måndagar). Detta dokumenteras i Kumlaportalen. Nedanstående punkter diskuteras utifrån följande tre frågeställningar: Var är vi nu? Vart vill vi nå? Hur ska vi komma dit? (Konkreta åtgärder) Formativ bedömning - BFL (BFL piloter leder arbetet i arbetslagen) med fokus på att utveckla klassrumspraktiken och engagera eleverna i deras lärande. Under höstterminen 2016 ligger fokus på att klargöra lärandemål, skapa och leda aktiviteter/diskussioner/uppgifter som lockar fram belägg för lärande samt att ge feedback som för lärande framåt.

10 9 Värdegrundsarbete; fokus på normkritik, bemötande och förhållningssätt utifrån bl.a. ICDP (tre gånger per termin under ledning av specialpedagog och närvaroteam). Motiverande arbete för att nå alla elever och resultatskillnader pojkar-flickor är ht 2016 inringade utvecklingsområden. ÄMNESLAG På torsdagarna arbetar vi med kollegialt arbete i mer flexibel form. Planering, uppföljning och utvärdering av arbetet i ämneslag: SO, NO, Språk och PREST samt det tematiska skolövergripande arbetet. Ämneslagens uppdrag: Upprätta pedagogiska planeringar som läggs in i Infomentor. Planera undervisningen för en bra progression mellan årskurserna och koppla till helheten-ämnesövergripande arbete. Utveckla ämnesdidaktiken genom att ta del av forskning, aktuell litteratur samt kompetensutveckling genom kollegialt lärande. För ämnesanslagen köpa in material som tillgodoser kraven på ett allsidigt undervisningsmaterial som gynnar en varierad undervisning. Ämneslaget har ett gemensamt utvecklingsansvar för elevernas lärande. Det betyder att ämneslagen ska sträva efter att organisera arbetet och gruppera eleverna på det sätt som ger elever bästa möjliga stöd för sitt lärande och att även de elever som är i behov av extra utmaningar får sina behov tillfredsställda. Grunden i vårt arbete är ett inkluderande arbetssätt med flexibel pedagogik. Ämneskonferenserna används bl.a. till pedagogiska och metodiska diskussioner för att finna lösningar och pröva nya vägar fram.

11 10 MÅLDOKUMENT 2015/ Öka andelen elever som har betyg i samtliga ämnen i årskurs 9 till minst 70 %, åren därefter med fortsatt uppåtgående trend. Enligt betygssammanställning av slutbetyg så har andelen elever som nått målen i samtliga ämnen ökat från 57,4 % (vt 2015) till 64,2 % (vt 2016). 2. Öka andelen elever i årskurs nio som är behöriga till gymnasiet, målet är 100 %. Enligt resultat minskar andelen elever som är behöriga till gymnasiet från 73 % till Öka betygsindex i samtliga årskurser. Betygsindex ökar i nuvarande årskurs 7, från 112 (ht 2015) till 115 (vt 16) och i årskurs 9 från 122 (vt 2015) till 127 (vt 2016). Resultatet har gått ned i nuvarande åk 8 från 123(vt 2015) till 118(vt 2016). Betygsindex för elever som gick ut åk 9 vt 2016 ökade under sista läsåret från 110 till 120. Arbetssätt: Inkludering och strukturerat arbete med extra anpassningar IUP upprättas för samtliga elever som inte når målen eller riskerar att inte nå målen Möjlighet till fördjupning i matematik min/vecka i årskurs 9 Intensivundervisning i matematik under några veckor varje termin för elever i årskurs 9 som inte når målen för betyg. Läxläsning för samtliga årskurser 60 minuter i veckan, i årskurs 8 och 9 med pedagog i matematik och fysik. Lovskola, elever i årskurs nio som inte når målen prioriteras Fortsätta utveckla undervisningen genom systematiskt kvalitetsarbete (se Vialundsguiden) Specialpedagog styr, tillsammans med rektor, stödinsatser utifrån skolgemensam analys av betygsresultat och tidigare stödinsatser Familjecoacher och skolnärvaroteam, kommunövergripande projekt, med ökad måluppfyllelse i skolan som huvuduppdrag. Få eller inga inställda lektioner med hjälp av vikarieanskaffare och fast vikarie. Formativ bedömning, BFL Bedömning för lärande

12 11 Utvärderingssätt: Nationella provresultat Betygssammanställning åk 6-9, enskild och gemensam analys juni 2016 Meritvärde 4. Öka andelen elever som anser sig vara delaktiga i undervisningens planering och utvärdering, en fortsatt positiv trend. Det är ett högre resultat i positiv riktning för elever i åk 8 då det kommer till känslan av att få vara med och bestämma vad man ska arbeta med. Resultatet på enkät i åk 8 visar att eleverna behöver involveras ytterligare då det kommer till att vara del av planering och utvärdering av skolarbetet. Skolans utmaning ligger i att öka elevernas lust till att lära då endast en femtedel av eleverna i åk 8 tycker att skolarbetet gör dem nyfikna på ett sätt som får dem att vilja lära mer. Arbetssätt Formativ bedömning, BFL Bedömning för lärande Utveckla arbetet med klassråd, elevråd och andra skoldemokratiska processer. Skolportalen Elevledda utvecklingssamtal med fokus på att öka elevernas delaktighet i sin egen utbildning. Systematiskt kvalitetsarbete (se Vialundsguiden) Kollegiala besök med fokus på elevernas delaktighet Uppföljning kring elevernas delaktighet på rektors medarbetarsamtal Utvärderingssätt: Elevenkät åk 6-9 vt 2016 Elevenkät åk 8 vt 2016 Uppföljning i elevrådet

13 12 MÅLDOKUMENT 2016/ Öka andelen elever som har betyg i samtliga ämnen i årskurs 9 till minst 80 % kommande läsår, åren därefter med fortsatt uppåtgående trend. 2. Öka andelen elever i årskurs 9 som är behöriga till gymnasiet, en uppåtgående trend där målet är 100 %. 3. Öka betygsindex i samtliga årskurser. 4. Öka andelen elever som anser sig vara delaktiga i undervisningens planering och utvärdering, en fortsatt positiv trend. Arbetssätt: Fortsätta utveckla undervisningen genom systematiskt kvalitetsarbete (se Vialundsguiden). Inkludering och strukturerat arbete med extra anpassningar, dokumenteras i Infomentor. IUP upprättas för samtliga elever, dokumenteras i Infomentor. Möjlighet till fördjupning i matematik, SVA, engelska och fysik 60 min/vecka för samtliga årskurser. Intensivundervisning i matematik under några veckor varje termin för elever i årskurs 9 som inte når målen för betyg. Utökad läxläsning för samtliga årskurser erbjuds, 60 minuter två gånger i veckan, med behöriga pedagoger samt studiehandledare. Lovskola erbjuds, elever i årskurs nio som inte når målen prioriteras. Specialpedagog styr, tillsammans med rektor, stödinsatser utifrån skolgemensam analys av betygsresultat och tidigare stödinsatser. Resurs i skolnärvaroteam placerad på skolan, kommunövergripande projekt, med ökad måluppfyllelse i skolan som huvuduppdrag. Få eller inga inställda lektioner med hjälp av vikarieanskaffare och dubbelbemanning. Formativ bedömning, BFL Bedömning för lärande Elevledda utvecklingssamtal Resultatkonferenser (fd. klasskonferenser) och planering av åtgärder i september och mars. Utvärderingssätt: Nationella provresultat Betygssammanställning åk 7-9, enskild och gemensam analys jan och juni-17 Meritvärde Elevintervjuer/enkät