Duveholms gymnasiesärskola Katrineholm

Transkript

1 Duveholms gymnasiesärskola Katrineholm Granskning genomförd i maj 2014 av Sten Jacobsson och Leif Jarlén Q-Steps Kvalitetssäkring AB

2 Sammanfattning Duveholms gymnasiesärskola med ca 60 elever leds av rektor Catharina Lundqvist och är en kommunal gymnasiesärskoleenhet i Katrineholms kommun som har ca invånare. Skolan byggdes 1975 och genomgick en omfattande ombyggnation Gymnasiesärskolan disponerar en avskild del av huvudbyggnaden. Övriga lokaler disponeras av Duveholms gymnasium och Katrineholms Tekniska College. Viss personal inom administration, vaktmästeri mm. är gemensam. En del lokaler såsom skolrestaurang, skolbibliotek och några undervisningslokaler samutnyttjas. Skolan rekryterar i huvudsak elever från den egna kommunen och några elever kommer från andra kommuner. Skolan har arbetat med Qualis kvalitetssäkringssystem sedan 2010 och denna granskning är den första. För att bli certifierad krävs att skolan uppnår minst 60 poäng och når lägst steg 3 i samtliga kvalitetsområden. Duveholms gymnasiesärskola uppnår 88 poäng av 126 möjliga och når lägst steg 3 inom alla områden och blir därmed certifierad med god marginal. Skolan bedriver en god verksamhet anpassad efter elevernas behov och förutsättningar. Den är trygg och trivsam med välutrustade lokaler. Det råder arbetsglädje och trivsel både hos elever och vuxna och förhållandet mellan personal och elever kännetecknas av förtroende och respekt. Lärarna är engagerade i sina elever. Utifrån de nationella styrdokumenten och varje elevs behov och förutsättningar arbetar skolan medvetet med att anpassa utbildningen för att eleven ska utvecklas så långt som möjligt. Elevernas kunskapsutveckling följs noggrant upp. Organisation är tydlig och överskådlig. Det nära ledarskapet präglar skolan, där dialogen är en av hörnstenarna. Skolledningen är engagerad, utvecklingsinriktad, öppen och tillgänglig. Ledarskapet i klassrummen är tydligt och anpassas till den elevgrupp läraren ansvarar för. Delaktigheten är god men har brister på vissa punkter. Skolan bör därför se över och utvärdera sina metoder för att göra framföra allt föräldrarna mer delaktiga. Den interna och externa kommunikationen är väl utvecklad och skolan använder sig av många olika kommunikationsvägar. Resursutnyttjandet är flexibelt och effektivt vilket möjliggör en ökad måluppfyllelse i det nationella uppdraget. Skolan är väl känd och har ett gott rykte. Trots detta behöver skolan utveckla metoder för att kontinuerligt utvärdera sin image i syfte att bibehålla sin position. Duveholms gymnasiesärskola - kort presentation Duveholms gymnasiesärskola är ett kommunalt gymnasium med 63 elever i Katrineholms kommun som har ca invånare. Skolan erbjuder nationella program och individuella program. De specialutformade programmen är Administration, handel och varuhantering, Estetiska verksamheter, Fastighet, anläggning och byggnation samt individuella program. Skolan är belägen i en avskild del i en större byggnad, där övriga delar disponeras av Duveholms gymnasieskola och Katrineholms Tekniska College. En del lokaler som skolbibliotek, skolrestaurang och några undervisningslokaler utnyttjas gemensamt. Skolan är byggd 1975 och genomgick en större 1

3 ombyggnation Lokalerna där gymnasiesärskolan arbetar är ändamålsenliga för elevernas behov och förutsättningar och ger ett trevligt intryck. Eleverna rekryteras framför allt från den egna kommunen men några elever kommer tillresande från andra kommuner. Skolan leds av rektor Catharina Lundqvist. Genomförande av arbetet med självvärdering och granskning Skolans alla arbetslag och ledningen har före vårt besök genomfört en självvärdering av Qualis kvalitetskriterier inom elva olika områden. Ledningen har lämnat en skriftlig redovisning av hur arbetet bedrivs inom de elva områdena samt vilka utvärderings- och förbättringsmetoder skolan använder sig av. Ledningen har även kompletterat med planer och rapporter för att belysa skolans kvalitet. Dessutom har kvantitativa tal redovisats inom kvalitetsområdena Organisation, Kompetens och Resursutnyttjande. Från läsåret 2012/2013 har även skollagens krav på ett dokumenterat systematiskt kvalitetsarbete förts in i kriterierna. Bland de utvärderingsmetoder som skolan har använt är Qualis enkäter till elever, föräldrar och personal. Av skolans 63 elever har 40 svarat (63 procent). Alla elevers föräldrar (en förälder/elev) har erbjudits att svara på föräldraenkäten. Enkäten har besvarats av 14 föräldrar av totalt 63 vilket innebär 22 procents svarsfrekvens. Av skolans 23 personal har 23 svarat (100 procent). Med hänsyn till den låga svarsfrekvensen bland föräldrarna kan vi inte tillmäta dessa svar lika stort värde. Vi har vi tagit del av allt material i god tid innan besöket. Granskningen på plats har skett i form av att vi externa granskare har tillbringat två dagar i skolan. Vi har besökt 13 lektioner/arbetspass och intervjuat åtta grupper av ledning, personal, elever och föräldrar. Nedan redovisas resultatet av arbetslagens och ledningens självvärdering. Längst till höger i tabellen redovisas den bedömning som vi granskare har gjort. 2

4 Tabell 1: Självvärdering och extern värdering Arbetslag Kvalitetsområde IPAB IPC NP Rektor Extern värdering granskare A. Kunskaper och färdigheter B. Trygghet och trivsel C. Elevernas ansvar för eget lärande D. Arbetssätt och lärarroll E. Delaktighet F. Organisation G. Styrning och ledarskap H. Kommunikation I. Kompetens J. Resursutnyttjande K. Image Verksamhetens kvalitet inom elva områden Kunskaper och färdigheter Skolan har tydliga rutiner för att följa upp den enskilde elevens kunskapsresultat. Varje elev har en individuell studieplan anpassad till elevens förutsättningar. Dessa diskuteras med eleven, föräldrar och inom arbetslagen (steg 1). Inom arbetslagen är syftet att nå en så likvärdig bedömning som möjligt och genom de dagliga morgonmötena i varje lag kan frågor kring bedömning fångas upp. Varje elev har en mentor och denne följer upp elevens studieresultat, diskuterar med kollegerna i arbetslaget och rapporterar vid behov till elevhälsoteamet (steg 1). Vid behov upprättas ett åtgärdsprogram. Såväl personal som föräldrar upplever att detta alltid går snabbt och stöd sätts in omgående så fort behov uppstår (steg 1). Vi möter ett elevnära arbetssätt vid våra lektionsbesök och varje elevs kunskaper och färdigheter dokumenteras väl. Bedömningen av eleverna sker både skriftligt och muntligt som enskilt och gruppvis samt diskuteras fortlöpande i arbetslaget (steg 2). Att detta fungerar väl bekräftas vid våra samtal med såväl elever, personal som rektor. Elevhälsoteamet, som består av rektor, 3

5 skolsköterska, kurator samt en representant per arbetslag arbetar förebyggande och lägger mycket kraft på att se till att eleverna är närvarande, vilket ofta är ett problem (steg 2). Lärarna är engagerade i sina elever och anpassar sitt sätt att arbeta till elevens behov. Vi märker också hur arbetssätt och arbetsformer varierar utifrån de olika gruppernas förutsättningar och behov. Varje enskild elev utmanas också utifrån sina behov att få ut det mesta av varje lektion. Elever får producera för mer än sig själva. Exempelvis tillverkar eleverna i en grupp utemöbler till kommunenen (steg 3). Som beskrivs under steg 2 så är det stor variation i de metoder som använts och dokumentationen av dessa. De metoder vi ser är redovisningar i klassen, utställning i biblioteket av utbytet med en engelsk skola samt tillverkning av utemöbler. Denna bild bekräftas också av elevenkäten. Nästan samtliga elever bekräftar att de har duktiga lärare som ger dem anpassade uppgifter och att de lär sig mycket. Föräldraenkätens andel positiva svar på påståendet att deras barn får goda kunskaper och färdigheter i skolan är 72 procent (steg 3) Skolan arbetar mycket med projekt som musikteater, fotoutställningar och internationaliseringsprojekt med England och Kina. Detta sätt att arbeta kräver samverkan mellan eleverna och mellan elever och lärare. Rektor har en tydligt uttalad uppfattning att två elevers enskilda prestationer blir mer än de bådas enskilda kompetenser när de samverkar. Detta utvärderas löpande under arbetets gång mellan lärare-elev, elev-elev och lärare-lärare och alla vi samtalar med bekräftar att detta fungerar väl (steg 4). Skolan arbetar på olika sätt för att fånga upp de fyra F:en och detta får vi exempel på att det fungerar. Metoder som används är skriftliga och muntliga redovisningar, samtal samt uppföljning i samband med APL, arbetsplatsförlagt lärande. Arbetet med de fyra F:en är också något som ofta diskuteras i arbetslagen, vilket också 83 procent av personalen instämmer i enligt enkäten (steg 4). Utifrån de nationella styrdokumenten och varje elevs behov och förutsättningar arbetar skolan medvetet med att anpassa utbildningen för att eleven ska utvecklas så långt som möjligt. Detta sker genom arbete i tema och projekt samt i arbete utanför skola i form av APL och studiebesök. Här är diskussionerna i arbetslagen viktiga liksom samarbetet mellan skolan och APL-företag. Här har skolans praktiksamordnare en viktig roll (steg 5). För att uppnå steg 6 krävs att skolan har goda resultat som bibehålls eller förbättras över tid. Rektor upplever att reformerna inom skolformen med bl.a. en ny läroplan och nya program gör resultaten svåra att jämföra över tid. Detta är något skolan kommer att utveckla rutiner och systematik för under kommande läsår. I självvärderingarna placerar arbetslagen skolan på steg 3, 5 och 6 medan rektor anser att skolan når steg 5. Med hänvisning till resonemanget ovan om steg 6 instämmer vi i rektors bedömning och placerar skolan på steg 5. I det fortsatta förbättringsarbetet behöver skolan således utveckla rutiner och systematik för att kunna jämföra sina resultat över tid. 4

6 Trygghet och trivsel Vi noterar vid ankomsten att skolans exteriör inte är särskilt vacker eller inbjudande och hoppas på att det är trivsammare inomhus. Och så är det. Den del som gymnasiesärskolan brukar för egen del är en trevlig miljö med ändamålsenliga lokaler. Vi möts av ett varmt och nyfiket klimat som naturligt är lite avvaktande. Vårt intryck är att skolans lokaler är välstädade. Vi ser inte heller någon förstörelse eller klotter. Vi konstaterar att verksamheten startar på avtalad tid. Arbetspassens start och slut finns angivna på tavlan i klassrummen och lärarna anger när nästa pass börjar (steg 1). Oanmäld frånvaro följs upp av mentor som ringer hem så fort tillfälle ges under dagen. Frånvaron registreras i den för kommunen gemensamma digitala plattformen Lärknuten (steg 1). Skolan har väl dokumenterade och förankrade rutiner av nya elever. Vi får tillfälle att möta flera nya elever från grundsärskolan som nu går på gymnasiesärskolan under en inskolningsperiod på två veckor som kan utökas om så behövs (steg 1). I skolan råder en lugn och positiv stämning och i undervisningssituationerna lyssnar eleverna uppmärksamt efter sin förmåga och samtalar med andra elever och vuxna på ett lågmält sätt. Det råder arbetsro under alla arbetspass vi besöker (steg 2). Hur skolan arbetar med att klargöra vilka rättigheter och skyldigheter eleverna har observerar vi vid flera tillfällen bl.a. vid samtal under måltiden, i caféet och i undervisningssituationen, alltid i en vänlig och förklarande ton. Rektor och kurator diskuterar även dessa frågor med eleverna klassvis då likabehandlingsplanen diskuteras under hösten varje år. Mentorerna följer sedan upp diskussionen och planen under mentorstiden och då något inträffar (steg 2). Skolan har även ett trygghetsteam där rektor, skolsköterska kurator och lärare från alla arbetslagen deltar och som träffas regelbundet och följer upp likabehandlingsplanen och om något inträffar. På så sätt har skolan ett välutvecklat sätt att förebygga diskriminering och kränkande behandling (steg 2). Det råder arbetsglädje och trivsel i skolan. Detta kan vi konstatera vid våra besök på lektioner och i samtal med såväl elever som personal både enskilt och vid intervjutillfällena (steg 3). Skolan mäter och följer upp tryggheten och trivseln regelbundet i form av Qualisenkäter, medarbetarenkäter och vid medarbetarsamtalen och vid den stora utvärderingen av läsåret i juni varje år (steg 3). Vi kan konstatera under vårt besök att förhållandet mellan personal och elever kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt. Det känns i luften att eleverna har en stor tillit till de vuxna även om de själva är i övre tonåren och att de vuxna möter eleverna på ett vänligt och uppmärksamt sätt och verkligen tar dem på allvar trots att de ofta har svårt att uttrycka sig. Vår uppfattning stöds entydigt av enkätresultaten. Här är några exempel: Elevenkäten: 87 procent av eleverna uppger att de trivs i skolan. 92 procent anser att de har en kamrat att vara med om de vill. 87 procent anser att de vuxna bryr sig och hjälper dem. 87 procent anser att de får den arbetsro de behöver. 5

7 Personalenkäten 100 procent av personalen uppger att de trivs på sin arbetsplats. 91 procent anser att det råder arbetsro. 82 procent anser att miljön är trivsam. 100 procent anser att Vi vuxna reagerar på regelbrott, diskriminering och kränkande behandling. Föräldraenkäten besvarades av relativt få föräldrar vilket gör att det är möjligt att resultaten inte är representativa för hela föräldragruppen, varför de inte redovisas här. Den som önskar kan ta del av enkätresultaten hos rektor. Våra iakttagelser stöds förutom av enkätresultaten av samtal med elever och av enskilda samtal med medarbetarna och vid intervjuerna (steg 3). Vi har tidigare nämnt att skolans lokaler för undervisning, korridorer och de gemensamma utrymmena utgör en fysisk miljö som skapar trivsel. Det råder ordning i klassrummen och andra undervisningslokaler och det framgår klart att detta är en lärmiljö (steg 4). Det finns elevproducerat och rikligt med pedagogiskt materiel såsom ord och bokstäver, tal illustrerade i ord och bild och illustrerande bilder om de områden eleverna arbetar med, anslaget på väggarna. Det finns dock några klassrum som utnyttjas gemensamt med övriga skolor i huset som inte når upp till samma goda standard i miljöhänseende. Verkstaden för eleverna på programmet Fastighet, anläggning och bygg samt lokalerna för undervisningen i livsmedels och näringskunskap, bild och musik är rymliga och välutrustade. Biblioteket som brukas gemensamt för alla tre gymnasierna är ofta besökt av eleverna från gymnasiesärskolan och det finns material som intresserar dem. Har vi det inte skaffar vi hem det som bibliotekarien uttrycker det. Flera elever från gymnasiesärskolan brukar besöka biblioteket och vara där och läsa, spela spel och umgås med varandra. Det bör påpekas att den höga personaltätheten är en starkt bidragande faktor för möjligheten att skapa en social miljö som ger trygghet och god gemenskap (steg 4). Det finns alltid en vuxen tillgänglig inom syn- och hörhåll. Vi iakttar vid flera tillfällen hur personalen aktivt och medvetet arbetar för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles demokratiska värderingar. Det sker i den dagliga samtalskontakten under mentorstid, vid lunchbordet och under lektionerna. Skolan har klassråd och en elevkår där deltagarna väljs ut av klassråden. Eleverna är också representerade i skolans arbetsmiljögrupp (steg 4). Personalen använder i hög grad Det goda samtalet som metod att hantera konflikter och för att skapa trygghet och trivsel (steg 5). Alla tre gymnasierna har en gemensam omfattande, tydlig och konkret likabehandlingsplan. Gymnasiesärskolans har kompletterat den med en lättläst version. Likabehandlingsplanen är väl förankrad hos personalen och den följs upp av elevhälsoteamet och trygghetsteamet. Skolledningen lyfter också fram i sin skriftliga redovisning att en viktig faktor i arbetet med att hantera konflikter och förhindra diskriminering och kränkande behandling är att det finns tydliga arbetsgångar för olika situationer. Likabehandlingsplanen utvärderas kontinuerligt i elevhälsoteamet och trygghetsteamet samt vid medarbetarsamtal och genom medarbetarenkäter. Den årliga utvärderingen sker i samband med den stora utvärderingen i juni varje år då det gångna året följs upp (steg 5). 6

8 Den gemensamma värdegrunden är konkret och tydlig och därmed lätt att komma ihåg och sträva efter att tillämpa i vardagens arbete. Den är fast förankrad hos medarbetarna som uttrycker den på olika sätt vid intervjuer och enskilda samtal. Den finns dokumenterad på skolans hemsida, och anslagen i klassrummen. De prioriterade målen som också finns anslagna i klassrum och gemensamma utrymmen är lätta att härleda till skolans värdegrund, vilket gör det relativt lätt att utvärdera den (steg 6). Vi ser att skolan på flera sätt arbetar med att följa den aktuella forskningen. Bl.a. studerar ett arbetslag boken Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar och psykisk sårbarhet om annorlunda barn av Bo Heljskov Elvén. Rektor deltar f.n. i en högskolekurs på 15 poäng kring problematiken kring autistiska barn. Dock anser vi att skolan behöver fortsätta på den inslagna linjen att försöka koppla arbetet närmare den aktuella forskningen. I självvärderingen placerar ett arbetslag skolan på steg 5, två arbetslag placerar skolan på steg 6 och ledningen placerar skolan på steg 6. Vi bedömer att skolan befinner sig på steg 6. För att nå steg 7 behöver skolan säkerställa att det sytematiska förbättringsarbetet när det gäller värdegrundsarbete har sin utgångspunkt i forskningsrön och beprövad erfarenhet. Elevernas ansvar för eget lärande Skolan lägger stor vikt på att möta eleven där denne är och lägga undervisningen på rätt nivå. Att hitta denna nivå diskuteras också i arbetslaget och nya lärare får stöd av en mentor. Vi ser goda exempel på hur undervisningen individualiseras men också hur grupper arbetar samman. Elever vi talar med upplever också att de får styra takten i studierna (steg 1). Alla elever har också en individuell studieplan som utgår från elevens behov och förutsättningar samt de mål som kurserna har (steg 2). Som framgår av elevenkäten anser i stort sett alla elever att de får vara med och planera sitt arbete. Detta styrs av målen i den individuella studieplanen och utvecklingssamtalen (steg 3). Eleverna har dessutom utökad mentorstid för att lärarna ska hinna fånga och följa upp förslag samt förklara saker eleven inte förstår. Att detta sätt att arbeta fungerar väl bekräftas även i enkäterna. Här är såväl lärare, elever, som de flesta föräldrar mycket nöjda. Vid våra lektionsbesök ser vi exempel där elever och lärare diskuterar upplägget av verksamheten. Eleverna menar att de blir lyssnade till och får vara med att påverka även skolgemensamma frågor. En gång per månad genomförs ett stormöte där elever och lärare får information om pågående projekt vid ett och samma tillfälle för att därefter kunna gå vidare tillsammans (steg 3). I de olika projekten som skolan arbetar med, såväl lokalt som internationellt, ges eleverna ansvar att lösa olika uppgifter enskilt eller tillsammans. I samarbete med läraren utformas dessa uppgifter utifrån elevens mognad och förmåga. Vi möter en grupp som tränar för att framföra ett musikprogram med stort eget ansvar. Enligt rektor och lärare arbetar man under lektioner med konstruktiv kritik och elevbedömning (steg 4). 7

9 Av den skriftliga redovisningen framgår att lärarna arbetar utmanande och låter eleverna reflektera över sitt eget lärande. Metoder som att ställa frågor av typen: Hur tänkte du nu?, Hur fungerade det här arbetssättet? och Kunde vi gjort annorlunda? är vanliga. Vi ser flera exempel på detta såväl inom de individuella som inom de nationella programmen (steg 5). För att nå steg 6 ska eleverna sätta egna mål, dokumentera sitt eget lärande och vara delaktiga i bedömningen. Skolan arbetar med detta och har kommit en bit på väg. Exempelvis upptäckte flera elever att de inte var så bra på att konversera på engelska när de mötte engelska elever och har inför höstterminen önskat utökad konversationsträning. Att skolan inte når steg 6 framgår av självvärderingarna. Ett arbetslag stannar på steg 4 medan de båda övriga och rektor placerar skolan på steg 5. Som framgår av vårt resonemang ovan delar vi denna senare uppfattning och placerar skolan på steg 5. Skolan behöver fortsätta med att arbeta med att eleverna blir bättre på att dokumentera sitt eget lärande och bli mer delaktiga i bedömningen av detta. Arbetssätt och lärarroll Eleverna har tillgång till aktuella och relevanta kunskapskällor och alla elever har tillgång till lånedator som används frekvent i undervisningen vid informationssökning, i färdighetsträning och problemlösning i matematikundervisningen och som inspirationskälla (steg 1). Skolan har också tillgång till ett välutrustat bibliotek som delas med den övriga gymnasieskolans verksamhet och som har rikligt med material som är anpassat till gymnasiesärskolans elever. Institutionerna i bild och estetiska ämnen verkstad, musik och livsmedels och näringskunskap är som nämnts tidigare välutrustade. Vid våra lektionsbesök ser vi att arbetssätten präglas av variation och flexibilitet, vilket också styrks av att hela 92 procent av eleverna anser att de får arbeta på många olika sätt i skolan (steg 1). Att kreativiteten och skapandet finns med som inslag i elevernas lärande (steg 2) och att lärarna överlag tillämpar arbetssätt och arbetsformer som utvecklar nyfikenhet och självförtroende (steg 2) ser vi en rad exempel på i bildundervisningen, den estetiska verksamheten och i verkstaden. Här får eleverna möjlighet att skapa och producera färdiga produkter från ax till limpa. Med utgångspunkt från en ritning och beräkning av virkesåtgång är eleverna med och producerar trädgårdsmöbler och blomlåder av spillvirke. Flera elever visar stolt upp sina alster och berättar om dem. Skolan arbetar mycket med att skapa utställningar och föreställningar i form av musikteater och annan utåtriktad verksamhet där eleverna tränas i sin kreativitet och skapande förmåga i hög grad. I det tredje kriteriet på steg 2 krävs att lärarna dokumenterar och omprövar regelbundet arbetssätt och arbetsformer. Rektor som deltar i ett morgonmöte varje vecka i varje arbetslag berättar hur lärarna redogör för de andra lärarna om hur de arbetar i ett visst avsnitt. De redogör då för hur eleverna reagerar, vad som gick bra och vad som inte gick så bra och vad som bör ändras. Rektor pekar också på att detta kollegiala utbyte är nödvändigt då en del lärare saknar specialpedagogisk kompetens med inriktning utvecklingsstörning och att det har en kvalitetshöjande effekt. Av personalenkäten framgår att 8

10 96 procent av lärarna uppger att de utvärderar arbetssätt och arbetsformer inom ämnena/ämnesområdena och jämför för att ta reda på vilket arbetssätt som fungerar bäst. På påståendet Jag utvärderar och dokumenterar kontinuerligt arbetssätt och arbetsformer tillsammans med eleverna är motsvarande värde något lägre, 69 procent, vilket kan delvis förklaras av att några elever har svårigheter att kommunicera (steg 2). Att lärarna planerar och genomför undervisningen med utgångspunkt i nationella mål och skolans egna verksamhetsmål samt elevernas intressen och deras individuella studieplaner ser vi flera exempel på. I flera klasser syns det tydligt att eleverna arbetar med målet språk och kommunikation bl.a. med spel om djur, där spelet går ut på att identifiera djur eller samla störst antal par av lika bilder. Vid varje spelsituation leder läraren ett samtal kring bordet som tränar språk och kommunikation. Eleverna visar stort intresse och uppmärksamhet och deltar aktivt i samtalet (steg 3). Om eleverna har särskilda mål inskrivna i sina individuella studieplaner bevakar mentorn att de integreras i undervisningen. Problemlösning är ofta återkommande inslag i lärandet. Exempel på det ser vi när de spelar de tidigare beskrivna pedagogiska spelen, när de söker information eller arbetar med särskilda program på datorn, i verkstadsarbetet när det gäller att hitta på lösningar och i den estetiska verksamheten med alla dess inslag av bildframställning, skulpturarbete m.m. Den andra delen i kriteriet kritiskt granskande är ett naturligt inslag i lärandet får vi exempel på av rektor och lärare där det framgår att skolan har som linje att ta fasta på elevernas frågor och lära dem att det är viktigt att inte alltid tro på det man hör (steg 3). Detta görs t.ex. genom att fråga Fundera en stund om ni tror på att det är på det viset. I klasserna arbetar eleverna med sant och falskt och lärarna utmanar elever med påståenden. Det sista kriteriet på steg 3 har kommenterats på steg 2. Vår uppfattning är att arbetssätt och arbetsformer dokumenteras i loggböcker och anteckningar och utvärderas vid morgonmötena och arbetslagsmöten och elever och lärare tillsammans vid mentorssamtalen en gång i veckan och vid utvecklingssamtalen. Svaren i personalenkäten som kommenteras på steg 2 styrker vår uppfattning (steg 3). Duveholms gymnasiesärskola är engagerad i två större internationaliseringsprojekt, ett med en skola i Kina kring yrkesutbildningsfrågor som stöds av SIDA och ett med en skola i England kring undervisning i estetiska ämnen som är ett EU-projekt. Båda har karaktären av kommunikationsoch utbytesprojekt mellan elever och lärare på de båda skolorna. Kommunikationen består av besök hos varandra, mejlkontakter med ord och bild, kontakter via Skype m.m. UHÄ, Högskolan på Gotland och Högskolan i Falun följer noga projekten. Vi får förutom att lyssna till information om projekten av rektor, lärare och elever även bese en mindre utställning i biblioteket. Båda projekten ger i arbetssätt och arbetsformer utmaningar och skapar ett helhetsperspektiv i samverkan mellan ämnena. Detta sker i arbetet med planeringar och skrivande till eleverna på den andra skolan och vid produktion av produkter som visas upp via internet, och vid utformande av utställningar och framträdande inför publik vid redovisningarna (steg 4). Inte minst besöken hos varandra ger upphov till utmaningar. Detta styrks även av personalenkäten där hela 96 procent av lärarna anser att Våra arbetssätt och arbetsformer stimulerar och utmanar varje elevs utveckling och lärande. Att projekten som är omfattande i tiden tränar en mängd färdigheter och ökar förståelsen för andra människors kultur och miljöer, stimulerar elevernas lust att lära råder det 9

11 ingen tvekan om (steg 4). Det sista kriteriet på steg 4 Modern teknik används som en integrerad del i undervisning och lärande ser vi en rad exempel på då eleverna använder sina datorer för att söka information och fakta, som kommunikationsinstrument för att kommunicera med text och bild och vid användandet av särskilda undervisningsprogram (steg 4). När det gäller steg 5 krävs att Olika arbetssätt och arbetsformer utvärderas och jämförs för att ta reda på vilka som har bäst effekt utifrån respektive elevs förutsättningar har vi delvis behandlat innehållet i genom kommentarerna på steg 2 och 3. Flera lärare berättar att de arbetar mycket med detta och att det ofta sker i diskussioner med andra lärare som arbetar i klassen. I två arbetslag av tre arbetar två lärare samtidigt i klassen vilket underlättar diskussionen om bästa arbetssätt och arbetsform. Förutom vid den dagliga kontakten jämförs och utvärderas arbetssättet och arbetsformerna vid morgonmötena och arbetslagsmötena (steg 5). För att nå steg 6 krävs bl.a. att en samsyn kring kunskapsbegrepp och kunskapsutveckling präglar lärarnas arbete med elevernas lärande. Skolan har definierat detta område som ett förbättringsområde och planerar att arbeta med området under en kompetensutvecklingsdag i augusti och vidare under läsåret. När skolan uppnår detta kriterium har den kommit en bra väg på vägen till steg 6. I självvärderingen placerar ett arbetslag skolan på steg 4 och två arbetslag placerar skolan på steg 5. Ledningen placerar skolan på steg 5. Vår bedömning är att skolan befinner sig på steg 5. Som nämnts ovan behöver skolan se till att en samsyn kring kunskapsbegrepp och kunskapsutveckling präglar lärarnas arbete med elevernas lärande samt att skolan genomgående tillämpar metoder som stimulerar elevernas entreprenörskap, företagande och innovationstänkande. Delaktighet Inom detta område är det eleverna som är mest positiva, lärarna något mindre positiva och föräldrarna mest kritiska. Såväl i svaren på enkäterna som vid våra samtal ges samma bild. Att möjligheten att påverka i miljö- och trivselfrågor är god är helt klart (steg 1). Eleverna har klassråd, mentortid och olika råd medan föräldrarna har mentors- och föräldramöten. Skolan har ett öppet och inbjudande klimat som inbjuder till delaktighet. Detta bekräftar också de föräldrar vi samtalar med (steg 1). Föräldrarna uppmuntras att engagera sig via veckobrev och i samband med föräldramöten och utvecklingssamtalen. Rektor och personal menar dock att detta kan förbättras ytterligare (steg 2). Eleverna har formellt inflytande genom klassråden, matrådet och vid stormöten (steg 2). De medverkar också i kvalitetsarbetet genom mentorssamtal, klassråd och medverkan i enkäter, som exempelvis Qualis. Elever vi samtalar med känner till vad Qualis handlar om (steg 2). Utöver olika råd och de månatliga stormötena deltar eleverna systematiskt i skolans planeringsprocesser i samband med att de varje vecka träffar sin mentor. Dessa möten skapar en närhet och eleverna uppger att de får vara med och påverka (steg 3). Även enkätsvaren visar på 10

12 detta, då 94 procent bekräftar att så är fallet. Föräldrarna ges möjlighet att delta i kvalitetsarbetet genom olika möten och en årlig föräldraenkät (steg 3). Elevernas delaktighet följs kontinuerligt upp av mentorerna och vid de årliga enkäterna. När det gäller uppföljningen av föräldrarnas delaktighet sker detta främst i de årliga enkäterna (steg 3). I enkätsvaren är andelen positiva personalsvar 65 procent när det gäller frågan om föräldrar uppmuntras att engagera sig i skolans verksamhet och motsvarande påstående i enkäten besvaras endast positivt av 28 procent av föräldrarna. Detta visar på att skolan kontinuerligt behöver utvärdera och utveckla metoder för att öka föräldrarnas delaktighet. Detta är kriteriet för att nå steg 4 på Qualistrappan inom detta område. Av självvärderingarna framgår att ett arbetslag anser att skolan når steg 4. De båda andra placerar skolan på steg 3 respektive steg 6. Steg 6 innebär att skolan aktivt arbetar med att kontinuerligt öka elevernas delaktighet i verksamheten och steg 5 att skolan involverar eleverna i arbetet med utveckling och förbättring av verksamheten. Rektor menar också att skolan når steg 6. I vår bedömning kan vi hålla med om att skolan uppfyller kraven både på steg 5 och steg 6, men däremot inte på steg 4. När metoder kontinuerligt utvärderas och utvecklas för att göra eleverna och deras föräldrar delaktiga är skolan uppe på steg 6 och detta är därför skolan viktigaste förbättringsområde. Vi anser därför att skolan idag ska placeras på steg 3. Organisation Tabell 2: Total sjukfrånvaro Kvalitetsområde Organisation Duveholms gymnasiesärskola år 2012 Genomsnitt i Katrineholms kommun år 2012 Genomsnitt i riket år 2012 enligt SKL* Total sjukfrånvaro per år 3,30 % 5,8 % 5,5 % *Sveriges Kommuner och Landsting Av tabellen framgår att Duveholms gymnasiesärskola har lägre sjukfrånvaro än genomsnittet i Katrineholms kommun och genomsnittet i riket. I Duveholms gymnasiesärskola går 63 elever. Personalen uppgår till 18 lärare och elevassistenter, vilket innebär ca 3,5 elever på varje medarbetare. Personaltätheten förklaras av det särskilda uppdrag som Duveholms gymnasiesärskola har. Skolan leds av en rektor och har sina lokaler i en avskild del av huvudbyggnaden och samutnyttjar bibliotek, matsal samt vissa undervisningslokaler med Duveholms gymnasieskola och Katrineholms Tekniska College. Administrationen är samlad i en särskild avdelning för hela skolan. Varje enhet svarar för egna kostnader av de gemensamma lokal- och personalresurserna. Samma organisation gäller även elevhälsoteamet. Verksamhetsansvaret är fördelat mellan rektorerna. 11

13 Skolan har en tydlig och överskådlig organisation och leds av en rektor som tillsammans med de tre arbetslagsledarna bildar en ledningsgrupp. Ledningsgruppen träffas under två timmar varje vecka och arbetar både med direkta ledningsfrågor och med strategiska frågor. Arbetslagsledarna leder var sitt arbetslag som träffas varje morgon i ett morgonmöte och i ett arbetslagsmöte två timmar en gång i veckan. Rektor deltar i ett morgonmöte varje vecka i varje arbetslag Skolan har också ett elevhälsoteam som rektor leder och där skolsköterska, kurator och en representant från varje arbetslag ingår. Gemensamma personalmöten sker en gång i månaden. Skolans organisation beskrivs i skolledningens skriftliga redovisning och vi uppfattar den som klar och tydlig. Detta styrks även av att i personalenkäten redovisar 82 procent av lärarna att skolan har en väl fungerande organisation (steg 1). Skolan är som nämnts organiserad i tre arbetslag med ansvar för var sin grupp elever (steg 2). Rektor följer upp sin organisation på flera sätt. Dels genom att vara ute mycket i verksamheten och samtala med personal och elever, dels i olika möten såsom ledningsgruppsmöten, lärarnas morgonmöten och allpersonalmöten. Förutom i dessa möten följs organisationen upp i medarbetarsamtalen och i de årliga enkäterna t.ex. Qualisenkäten (steg 2). Vi uppfattar att skolan har ett väl fungerande beslutssystem vilket styrks av att hela 91 procent av lärarna anser att de är förtrogna med vem som fattar beslut och har ansvar i alla delar av organisationen (steg 3). Skolan har utformade och förankrade uppdrag på flera nivåer som grovt kan beskrivas på följande sätt. Rektor svarar för tjänstefördelning och schemaläggning och för större beslut efter eller i samråd och diskussion i ledningsgruppen. Den dagliga verksamheten svarar arbetslaget för som i gruppen/klassen och undervisningen svarar undervisande lärare för och mentorn svarar för kontakten mellan skolan och hemmet och följer elevens utveckling och lärande (steg 3). Det tredje kriteriet på steget innebär att skolan har en effektiv mötesstruktur som stödjer dialog. Rektorn beskriver flödet mellan de olika mötena där tanken att dialogen mellan de olika nivåerna och inom varje nivå är bärande. Vårt intryck vid samtal med lärarna är att så är fallet, vilket också stöds av personalenkäten där 83 procent anser att mötesstrukturen är bra (steg 3). Skolans system med att varje arbetslag inleder dagen med ett morgonmöte då akuta frågor tas upp men även elevinriktade frågor och undervisningsfrågor. Den nära kopplingen mellan rektor, ledningsgrupp, arbetslag och den enskilde läraren som undervisar och mentor är en viktig faktor för att garantera en god daglig verksamhet (steg 4). Utvärderingen av organisationen och mötesstrukturen sker genom enkäter och diskussioner i arbetslagen och gemensamt vid läsårets slut. En löpande utvärdering sker också i samband med möten mellan en organisationskonsult och ledningsgruppen (steg 4). Av rektors skriftliga redovisning framgår att arbetslagen följer upp elevernas lärande och utveckling vid morgonmötena. Vid våra uppföljande samtal med lärarna bekräftar de att det är så, men att mentor har en väsentlig funktion (steg 5). Att arbetslagen prioriterar och fördelar arbetsuppgifter bekräftas i samtal med lärarna och i personalenkäten där 87 procent av lärarna anser att I mitt arbetslag prioriterar vi och fördelar arbetsuppgifterna (steg 5). 12

14 På steg 6 krävs att skolan har en organisation som stödjer utveckling och som utvecklas med sitt uppdrag. Enligt vår uppfattning är det så och vi stödjer oss på att skolan har en klart och tydlig struktur i organisationen där det nära ledarskapet märks tydligt. Mötesstrukturen för samtal och dialog är rikligt tilltagen. Skolledningsgruppen med rektor och arbetslagsledare har handledning av en utvecklingskonsult. Organisationen möjliggör förändringar och utveckling och skolledning och personal har ett positivt engagemang och vilja att utveckla (steg 6). Vi ser att skolan når en bra bit på väg när det gäller det första kriteriet på steg 7, vilket innebär att alla delar samverkar och därigenom successivt ökar måluppfyllelsen. I självvärderingen är det förhållandevis stor spridning mellan ett arbetslag och de två övriga. Ett arbetslag placerar skolan på steg 3 och de två andra placerar skolan på steg 7. Skolledningen placerar skolan på steg 6. Vi gör samma bedömning och placerar skolan på steg 6. För att nå toppen på kvalitetstrappan behöver skolan också utveckla den systematiska utvärderingen av den egna organisationen i förhållande till det nationella uppdraget Styrning och ledarskap Skolans prioriterade verksamhetsmål möter oss uppsatta på väggarna i såväl korridorer som i undervisningslokaler (steg 1). De har också illustrerats på olika sätt av varje elev och är också välkända bland såväl elever som personal. I personalenkäten instämmer 96 procent i att så är fallet (steg 1). Målen är formulerade på följande sätt i fem punkter: Alla elever ska få arbetsro. Alla elever ska känna att de vuxna bryr sig om dem. Alla elever ska få känna att de får vara med och planera sitt arbete. Alla elever ska känna att de får användbara kunskaper för framtiden. Alla elever ska känna att de får utveckla sitt språk och sin förmåga till kommunikation. Dessa fem mål utgår från de nationella målen i läroplanen för gymnasiesärskolan och ligger också som en ram runt skolans kvalitetsarbete (steg 1). Utifrån elevens förutsättningar hjälper lärarna eleverna att förstå såväl kursplane- som examensmål. Målen tas upp vid början av en ny kurs eller nytt arbetsområde (steg 2). Läraren för också en dialog med eleven under kursens gång och dokumenterar detta i den individuella studieplanen. De prioriterade verksamhetsmålen följs upp kontinuerligt under läsåret och utvärderas efter läsåret (steg 2). Vi upplever klimatet på skolan som öppet och att all personal ofta finns tillgänglig. Rektor har öppen dörr och syns mycket ute i verksamheten och är tillgänglig i stor utsträckning. I personalenkäten instämmer 74 procent positivt i detta påstående och 17 procent till viss del (steg 2) Arbetslagen har morgonmöten varje dag och rektor deltar vid ett av dessa i varje arbetslag varje vecka. Detta leder till hög delaktighet för samtlig personal. Dialog och öppenhet är kännetecken 13

15 för skolan och detta budskap möter vi från all personal (steg 3). Detta förhållningssätt leder också till snabba beslut och gör det lättare att undvika missförstånd. Genom att fokusera på att utveckla utbildningen fokuseras såväl planering som uppföljning på detta. Rektor anser att arbetslagsledarna här har en nyckelposition som medlemmar i ledningsgruppen och därför ägnar sig gruppen åt såväl strategiska som mer näraliggande planeringar. Ledningsgruppen driver också utvecklingen och har ett utvecklingsfokus och alla arbetar med ett framtidsfokus (steg 3). Såväl varje elev som programmens mål diskuteras ständigt i arbetslagen och mellan lärare i samma ämnen med syfte att utveckla verksamheten. Genom mentorssamtal och olika enkäter utvärderas verksamheten och justeringar som behöver göras åtgärdas omgående (steg 4). Här möter vi ett väldigt nära ledarskap som eleverna vid samtal berättar om att de uppskattar. Såväl rektor som lärare arbetar strategiskt mot uppsatta mål och ledarskapet är tydligt såväl i klassrummet som i rektors sätt att leda verksamheten. I arbetslaget förs också diskussioner om erfarenheter som jämförs med kollegernas. Rektor uppmuntrar detta och just nu studerar alla boken som nämns ovan under Trygghet och trivsel av Bo Hejlskov Elvén. Innehållet diskuteras i arbetslagen och jämförs med de egna erfarenheterna. I enkäten instämmer 96 procent av lärarna att skolledningen aktivt driver skolans utveckling (steg 4). Rektor lever efter devisen att det först ska råda ordning och reda, men därefter ska tusen blommor blomma. Inom styrdokumentens ramar ges lärarna stor frihet att tillsammans med kolleger och elever pröva nya vägar i sin undervisning (steg 5). Detta är mycket uppskattat liksom att såväl rektor som arbetslagsledarna får kontinuerlig handledning av en extern konsult för att utveckla sitt ledarskap. Vi möter också ett tydligt ledarskap i klassrummen som anpassas till den elevgrupp läraren har ansvar för (steg 5). Att personalen är väl insatt i skolans kvalitetsarbete och känner sig delaktig i detta får vi bekräftelse på vid såväl samtal som i enkäten. I den senare är det 82 procent som avger positiva instämmanden i detta (steg 5). När det gäller steg 6 ser vi att skolan når det ena kriteriet, som innebär att mål och utvärdering utgör grund för systematiska förbättringar. Däremot finner vi inte att skolan har en långsiktig plan för kvalitetsutvecklingen. Detta är det andra kriteriet på steg 6 och här har skolan ett visst utvecklingsarbete kvar. Vid studiet av arbetslagens självvärderingar finner vi att dessa är heterogena. Ett lag stannar på steg 3, ett lag på steg 4 medan det tredje laget anser att skolan når steg 6. Rektors bedömning är att skolan befinner sig på steg 7. Då skolan har en bit kvar för att utveckla och systematisera en långsiktig plan för kvalitetsutvecklingen är vår bedömning att skolan idag befinner sig på steg 5. Kommunikation Det finns enkla och klara informationsvägar som används vid inträffade händelser och uppkomna behov. Beroende på situationen ingår mentorn-arbetslaget och skolledningen i systemet (steg 1). Skolan har skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. De är 14

16 kommungemensamma och finns på hemsidan som kopplar till kommunens hemsida. Eleverna informeras om var de finns och föräldrarna informeras vid första föräldramötet (steg 1). Skolan använder sig av flera metoder för att sprida information, kunskaper och erfarenheter (steg 2). Här är några exempel: Hemsidan Lärknuten en för kommunen gemensam digital plattform avsedd som kommunikationsmedel för elever, föräldrar och personal Mentorssamtal Kontaktböcker Facebook Föräldrautskick vid behov Katrineholmskuriren, pressträffar Utställningar Föreställningar t.ex. musikteater Deltagande i olika nätverksträffar Samarbete med andra aktörer kring elever Föräldramöten Kontakter med berörda grundsärskolor och grundskolor och gymnasieskolor. Det finns också etablerade rutiner för samverkan med berörda grundskolor och grundsärskolor. Som exempel kan nämnas att rektor för gymnasiesärskolan deltar i regelbundna möten med övriga rektorer i kommunen och då diskuteras naturligt samverkansfrågor. Rektor efterfrågas och medverkar vid studiedagar och andra tillfällen och informerar om gymnasiesärskolans verksamhet och vad den kan erbjuda och om andra frågor som kan komma upp. Befattningshavare som skolsköterskan, kuratorn och praktiksamordnaren har direktkontakt med sina motsvarigheter då det gäller övergången för enskilda elever från andra skolor (steg 2). På steg 3 krävs att föräldrarna får god och kontinuerlig information som berör deras barn/ungdomar. Denna fråga diskuteras vid föräldraintervjun. De närvarande föräldrarna är överens om att de får det. Av föräldraenkäten framgår att 71 procent av föräldrarna (10 av 14 föräldrar) instämmer helt eller till stor del i att Jag får god och kontinuerlig information om vad som händer i skolan. Det krävs också på steg 3 att det interna och samtalsklimatet är öppet och förtroendefullt. Vårt intryck är att så är fallet, vilket stöds av att 87 procent i personalenkäten anser att det är en öppen kommunikation i skolan och 82 procent anser att den är förtroendefull. Viktigt är också att den externa kommunikationen är god, vilket framgår att den är, då frågan kommer upp i samtal med rektor, lärare och praktiksamordnare. Det styrks också av personalenkäten där hela 91 procent av personalen anser att Vi har en öppen kommunikation med närsamhället och andra intressenter (steg 3). En till en systemet som innebär att alla elever har tillgång till en lånedator har permanentats. Lärarna hjälper eleverna att hantera dem och hur de ska söka information. Vi ser vid ett 15

17 lektionsbesök hur eleverna med hjälp av datorn går igenom ett program som vägleder dem i arbetslivsfrågor (steg 4). Alla klassrum är utrustade med Smartboard som används av elever och lärare t.ex. för att visa upp egenproducerade filmer. Hemsidan är aktuell och innehåller rikligt med information och där finns exempelvis skolans utförliga informationshäfte. Skolan har en fungerande pedagogisk samverkan med berörda grundskolor och grundsärskola. Av rektors skriftliga redovisning framgår att grundsärskolan och gymnasiesärskolan samarbetar kring kursinnehåll och dess nivåer och kring bedömningsfrågor. Vidare sker pedagogiska överlämningar kring elevernas kunskapsutveckling från tidigare skolor (steg 4). Att skolan har en etablerad kommunikation med arbetslivet, socialtjänst, myndigheter och närsamhället i övrigt får vi omvittnat av flera lärare. Runt varje elev finns ett nätverk med representanter för Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, LSS Habiliteringen och Socialförvaltningen och eventuellt andra aktörer. Praktiksamordnaren vid skolan har ett omfattande kontaktnät med näringslivet, organisationer och institutioner i sin uppgift att anskaffa APL-platser och följa upp eleverna där (steg 5). I självvärderingen placerar två arbetslag skolan på steg 5 och ett arbetslag placerar skolan på steg 6. Ledningen bedömer att skolan når steg 5. För att nå steg 6 behöver skolan metoder för att samla resultat av omvärldsbevakningen. Skolan har redan nu kontakter med departement och SPSM och även internationella kontakter. Detta behöver dock utvecklas och systematiseras. Vi placerar därför skolan på steg 5. Kompetens Tabell 3: Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen Kvalitetsområde Duveholms Kompetens gymnasiesärskola år 2013 Genomsnitt i riket år 2013 gymnasiesärskolan enligt Skolverket Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen 100 % 83,6 % Skolan har endast utbildade lärare och de flesta har någon form av speciallärarkompetens eller genomgår sådan kompetensutveckling (steg 1). Skolan satsar på att hela tiden ligga i framkant när det gäller den specialkompetens som behövs, något som rektor och lärare betonar. Det finns tydliga rutiner för introduktion av nyanställda och de nyanställda vi frågar uttrycker sig mycket positivt över det sätt de mottogs på när de började arbeta i skolan (steg 1). Att kompetensutveckling är ett prioriterat område på skolan bekräftas i personalenkäten. Här instämmer 91 procent positivt i detta påstående. Nästan lika hög andel, 87 procent, instämmer positivt i påståendet att kompetensutvecklingen utgår ifrån skolans, arbetslagens och individens behov. Rektor redovisar att det finns en plan för de närmaste 4-5 åren för hur kompetensutvecklingen ska inriktas och prioriteras utifrån verksamhetens behov (steg 2). 16

18 Skolans gemensamma kompetensutvecklingsplan diskuteras i ledningsgruppen utifrån arbetslagens utvärderingar och bedömningar av verksamhetens behov. Rektor fastställer sedan denna. I samband med medarbetarsamtalet diskuteras den enskilda lärarens behov av kompetensutveckling. Att så görs bekräftas av lärarna men en del uppfattar inte att de har en tydlig kompetensutvecklingsplan. Enkäten ger syn för sägen, då endast 48 procent instämmer positivt medan 22 procent instämmer till viss del. Även om vi instämmer i att det i sak finns en sådan plan behöver rektor förtydliga detta (steg 3). Skolan avsätter goda resurser till kompetensutveckling och innevarande läsår är summan 4200 SEK per medarbetare (steg 3). Lärare som genomför kompetensutveckling återrapporterar i arbetslagen och vid gemensamma konferenser. Genomförda insatser utvärderas och återkopplas också vid medarbetarsamtalen. Resultat av olika satsningar ligger till grund för den fortsatta planeringen av kompetensutvecklingen (steg 4). Skolan upplever att de har lätt att rekrytera nya lärare. Skolan har ett gott rykte man fått genom medverkan i olika nätverk och positiv publicitet i media. Lärarstudenter som gjort praktik på skolan återvänder gärna. Rektor är också mycket nöjd med de rekryteringar som gjorts (steg 4). För att nå steg 5 ska skolan uppfylla två olika kriterier. Att skolan tillämpar framgångsrika metoder för att rekrytera personal på kort och lång sikt är otvetydigt och detta intygar såväl lärare som rektor. Detta innebär att det ena kriteriet på steget är uppnått. Det andra kriteriet handlar om att kompetensutvecklingen grundas på utvärderingar med koppling till skolans långsiktiga utveckling. Vi finner inte att skolan idag är fullt framme på denna punkt, men man är på mycket god väg. Arbetslagen placerar skolan på steg 3, 5 och 6. Rektor placerar skolan på steg 4. Med hänvisning till vårt resonemang ovan gör vi samma bedömning som rektor och placerar skolan på steg 4 och menar också att ett viktigt förbättringsområde är att kompetensutvecklingen grundas på utvärderingar med koppling till skolans långsiktiga utveckling. Resursutnyttjande Tabell 4: Kostnader och nettoresultat Kvalitetsområde Duveholms gymnasiesärskola år 2012 Resursutnyttjande Totalkostnad per elev Kostnad per elev för undervisning Totalkostnad per elev exklusive lokaler Nettoresultat vid senaste bokslut Rektor gör en ekonomisk uppföljning månadsvis tillsammans med en förvaltningsekonom, då även avvikelser och eventuella behov av åtgärder diskuteras (steg 1). Skolans ekonomi är i balans med ett visst överskott enligt bokslutet för Skolan bytte budgetsystem inför 2013, som är det första året som budgeten baseras på elevantal. Tidigare 17

19 baserades budgeten på föregående års totala utfall (steg 2). Skiftet mellan de två systemen gör att det är svårt att göra en rättvis bedömning över tid. Prognoser görs i relation till budget och utfall vid fyra tillfällen under året av rektor och förvaltningsekonomen. Analysen tjänar sedan som ett underlag för eventuelle åtgärder. Det finns en systematisk gång för att skapa delaktighet i ekonomin som kan beskrivas på följande sätt: Kontinuerlig uppföljning av rektor Månadsvis uppföljning av rektor och förvaltningsekonomen Genomgång och diskussion i ledningsgruppen Information och överläggning med de fackliga företrädarna Genomgång för all personal en gång per månad vid APT Möjlighet finns till omfördelning och förändring av prioritering inom arbetslagets ram Möjlighet finns att vid särskilda skäl önska mer resurser hos rektor/ledningsgrupp som kan omfördela inom skolans ram. I personalenkäten uppger 74 procent att de känner till hur skolan utnyttjar sina resurser (steg 2). Genom att rektor avsätter tid i olika mötesgrupper för information och diskussion kring skolans ekonomi bidrar det till att delaktigheten är hög. Skolans resursfördelning är i hög grad anpassad till elevernas behov av utveckling och stöd. Detta gäller t.ex. personalinsatser, lokaler och anpassning av dessa, utrustning och hjälpmedel och kompetensförstärkning (steg 3). Detta är nödvändigt då elevernas funktionsnedsättningar och svårigheter ofta är olika hos varje elev. Vi får vid flera tillfällen refererat konkreta exempel på hur skolan på ett positivt sätt lyckats lösa lokalfrågan, utrustningen och andra hjälpmedel för en eller flera elever. Inom mötesstrukturen ges flera tillfällen till gemensam diskussion kring det systematiska kvalitetsarbetet, t.ex. vid arbetslagens morgonmöten, arbetslagsmöten och de gemensamma konferenserna för all personal. Vid behov sätter skolledningsgruppen agendan för vissa aktiviteter för att säkra att det blir gjort (steg 3). Genom att resurshanteringen diskuteras på olika nivåer, skolledning, arbetslagsledarmöten, arbetslag och i den fackliga samverkan bidrar det till att olika metoder utvecklas. Det flexibla arbetssättet och den goda personaltätheten underlättar även möjligheten att omfördela eller prioritera resurser och personalinsatser, vilket också görs (steg 4). Vi får det bekräftat i samtal med lärarna och med rektor. Skolan håller också på att under året bygga upp ett system där arbetslagen själva tar ansvar för och hanterar läromedelsbudgeten. Detta träder i kraft fullt ut till hösten Att tid avsätts för återkommande diskussioner om kvalitetssäkring av utbildningen d.v.s. innehåll och arbetssätt bekräftas av enskilda lärare och vid lärarintervjun, då flera svarade på frågan Vad är bra med skolan? Att den gemensamma tiden för pedagogiska frågor är bra. Rektor återkommer ofta i våra samtal om betydelsen av det kollegiala lärandet och innehållet i elevernas utbildning (steg 4). På steg 5 krävs att effektivt resursutnyttjande tillämpas i alla delar av verksamheten. Om detta sker i alla delar är lite svårbedömt men vi ser flera exempel på att det är så, t.ex. sambruket av vissa lokaler och personalresurser med de andra gymnasieskolorna i byggnaden som den gemensamma 18