Qualis Granskningsrapport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Qualis Granskningsrapport"

Transkript

1 Qualis Granskningsrapport Borgmästarskolan i Helsingborgs stad Granskning genomförd i november 2012 av Inger Nordén och Hans Sandberg Q-Steps Kvalitetssäkring AB

2 Sammanfattning av rapporten - Borgmästarskolan Borgmästarskolan är en kommunal skola i Helsingborgs stad. Skolan har grundsärskola med inriktning träningsskola samt gymnasiesärskolans individuella program med inriktning verksamhetsträning för barn och ungdomar med utvecklingsstörning från årskurs 1 till och med gymnasienivå samt integrerat fritidshem och här finns 23 elever. Skolan ligger i utkanten av Helsingborgs centrum och eleverna kommer från alla delar av Helsingborgs stad men även från kringliggande kommuner, Bjuv och Höganäs. Detta är skolans första externgranskning. Vid denna granskning, november 2012, uppgår poängen till 107. Arbetet på Borgmästarskolan med Qualis har skett under senaste året och skolan har också gjort en självvärdering. Svaren på enkäterna och värderingen har inom två kvalitetsområden en viss spridning i resultat då en del av kriterierna inte är helt tillämpliga på den här gruppen elever. Eleverna i träningsskolan saknar förmåga att använda talspråk och har funktionsnedsättning inom autismspectraområdet. På gymnasiesärskolan finns fem elever med ett talat språk men de övriga eleverna saknar den förmågan. Även dessa elever har funktionsnedsättning i form av autism. Detta gör bedömningen av skolan svår utifrån de uppställda kriterierna, men vi upplever trots detta en skola som uppvisar många goda kvaliteter inom de områden Qualis granskar. Både huvudprocesserna och stödprocesserna uppvisar hög kvalitet. Skolan når höga värden när det gäller både kunskaper och färdigheter, trygghet och trivsel, arbetssätt och lärarroll och organisation. Det finns en rektor på heltid och en organisation med arbetslag och ansvariga lagledare. En tydligt uttalad värdegrund genomsyrar verksamheten, glädje - möten -olikheter. Mötesstrukturen med kontinuerliga möten borgar för goda resultat på skolan. Borgmästarskolan och Rönnbäcksskolan arbetar mycket tillsammans med t.ex. värdegrundsfrågor och kompetensutveckling för personalen. De har också en gemensam facklig samverkansgrupp som träffas regelbundet. Kommunen fördelar en gemensam budget till skolorna som sedan får fördela den mellan skolorna. Borgmästarskolan - en kort presentation Borgmästarskolan är en kommunal skola i Helsingborgs stad. Rektor för skolan är Lena Norrman, som tillträdde tjänsten Skolan är en grundsärskola och en gymnasiesärskola för elever i behov av en lugn, strukturerad miljö. Skolan har fyra klasser, som omfattar grundsärskolan årskurs 1-9 med inriktning träningsskola samt gymnasiesärskolan årskurs 1-4 med inriktning verksamhetsträning. Skolan erbjuder även fritidshem för dessa barn/ungdomar med utvecklingsstörning och funktionsnedsättning inom autismspectraområdet. Här finns 23 elever, varav åtta elever på grundsärskolan och 15 elever på gymnasiesärskolan. I skolan arbetar 25 personer. Fyra specialpedagoger, en grundskollärare årskurs 1-7 och 19 elevassistenter är anställda av skolan. Borgmästarskolan bildar tillsammans med Rönnbäcksskolan ett skolområde och har ett gemensamt elevhälsoteam som består av två specialpedagoger, en skolsköterska, en kurator och en skolpsykolog. Endast specialpedagogerna är anställda av skolan. De övriga tillhör kommunens elevhälsa.

3 Skolan ligger i Helsingborgs ytterområde, Maria Park, omgiven av ett park/friluftsområde, som dagligen används både som inspiration och till återhämtning. Skolbyggnaden är nyligen renoverad och fräsch. Lokalerna är anpassade för elevernas behov av mindre studierum och begränsade hemvister. Varje arbetslag har tillgång till en egen hemvist. Upptagningsområdet för elever är Helsingborg, Bjuv och Höganäs kommuner. Genomförande av arbetet med självvärdering och granskning Skolans alla arbetslag och ledningen har före vårt besök genomfört en självvärdering av Qualis kvalitetskriterier, men då med låga värden inom vissa av de elva olika områdena. Vi som granskare ser vid våra besök i verksamheten att vissa kriterier inom de elva kvalitetsområdena inte är tillämpliga och därmed inte heller möjliga att bedöma på grund av elevernas utvecklingsstörning och funktionsnedsättning autism. Ledningen har lämnat en skriftlig redovisning av hur arbetet bedrivs inom de elva områdena samt vilka utvärderings- och förbättringsmetoder skolan använder sig av. Ledningen har även kompletterat med planer och rapporter som den funnit relevanta för att belysa skolans kvalitet. Därtill har vissa kvantitativa tal redovisats avseende organisation, kompetens och resursutnyttjande. Bland de utvärderingsmetoder som skolan har använt är Qualisenkäter till föräldrar och personal. Av skolans 23 elever har ingen svarat. Alla elevers föräldrar (en förälder/elev) har erbjudits att svara på föräldraenkäten. Enkäten har besvarats av 18 föräldrar av totalt 23 vilket innebär 78 procents svarsfrekvens. Av skolans 25 personal har 20 svarat (80 procent). All personal har erbjudits att svara på enkäten. Denna granskning har skett av undertecknade externa granskare som har tillbringat en och halv dag i skolan. Ovan nämnda material från skolan har kunnat studeras i god tid innan besöket. Vi har besökt tolv lektioner/arbetspass och intervjuat tre grupper bestående av ledning, personal och föräldrar. Dessutom har två elever intervjuats. Nedan redovisas resultatet av arbetslagens och ledningens självvärdering. Längst till höger i tabellen redovisas den bedömning som vi granskare har gjort.

4 Tabell 1: Självvärdering och extern värdering Kvalitetsområde A B C D Självvärderin g rektor Extern värdering granskare A. Kunskaper och färdigheter B. Trygghet och trivsel C. Elevernas ansvar för eget lärande D. Arbetssätt och lärarroll E. Delaktighet F. Organisation G. Styrning och ledarskap (1) 6* 6 H. Kommunikation I. Kompetens J. Resursutnyttjande K. Image *Se kommentar under området i rapporten Verksamhetens kvalitet inom elva områden Kunskaper och färdigheter Lärmiljön på skolan är lugn och trygg. En lång korridor med dörrar till mindre lektionssalar eller grupprum finns längs denna. Dörrar i korridoren begränsar också de olika hemvisterna. Det finns tillgång till träningskök och rum med datorer. Rektor finns ute i verksamheten stora delar av dagarna då vi besöker skolan. Detta bekräftas också av personalen. Här arbetar pedagoger och elevassistenter helt efter elevernas förutsättningar och tränar deras förmågor. Varje elev har en ansvarig vuxen person som finns tillgänglig hela skoldagen, en pedagog eller elevassistent. Lärandet har kommit i fokus mera nu än tidigare då en ny läroplan för särskolan med inriktning träningsskolan finns skriven. Där finns fem ämnesområden med kunskapskrav för grundläggande kunskaper i slutet av årskurs 9 (efter elevens förutsättningar) och kunskapskrav för fördjupade kunskaper i slutet av årskurs 9 (efter elevens förutsättningar). Kraven uttrycks med att eleven kan delta eller eleven kan framställa eller undersöka och beskriva eller kan initiera och avsluta eller reagera igenkännande. Bilder och symboler används på alla lektioner och är då ett mål för eleven att tolka och förstå genom att visa det med sitt kroppsspråk. Gymnasiesärskolans inriktning mot verksamhetsträning har fått sin nya läroplan som ska implementeras under höstterminen Individuella utvecklingsplaner används för grundsärskolan och individuella studieplaner används för gymnasiesärskolan.

5 Under vårt besök gör vi följande bedömning utifrån Qualis kvalitetskriterier: Steg 1 Resultaten av kunskaper och färdigheter följs upp på individnivå. Läraren eller elevassistenten skriver ner eller tar bilder och dokumenterar varje lektion. Det är noga att allt följs upp och analys görs utifrån elevens mål. Därför är eleverna få i sina grupper med tre till sju personer i varje. Tydliga mål finns uppsatta i elevens individuella utvecklings/studieplan. Även på utvecklingssamtalen med föräldrar är det IUP:n som ligger till grund för samtalet. Varje vecka på arbetslagsmötena följs varje elevs resultat också upp. Steg 2 Observationer, anteckningar och elevens arbete ligger till grund för att mäta kunskaper och färdigheter och Varje elev har ett åtgärdsprogram som följs upp regelbundet. Elevernas individuella utvecklingsplaner/studieplaner används och åtgärdsprogram upprättas om eleven ej beräknas nå målen eller kortsiktiga speciella insatser behöver göras. Steg 3 Olika metoder används för att följa upp och dokumentera elevernas kunskaper och färdigheter. Elevens stödperson gör observationer och antecknar i elevens bok eller filmar eller tar bilder och dokumenterar. För att följa elevernas utveckling sker också detta över tid för att se förändringar. Framstegen är ofta väldigt små och det tar lång tid att se att inlärning skett och därför krävs inte dokumentation varje dag. Eleven kan visa sina kunskaper genom att sätta upp bilder på bokstäver eller siffror eller på saker som de känner igen. De använder också många IT-baserade hjälpmedel. I Qualis personalenkät för gymnasiesärskolan instämmer 70 procent i att de kontinuerligt dokumenterar arbetssätt eller arbetsformer tillsammans med eleverna men 20 procent att de inte instämmer alls. I personalenkäten för grundsärskolan instämmer 100 procent i att dokumentation äger rum kontinuerligt. Det är ibland en omöjlighet att göra tillsammans med eleverna i de flesta fall men personalen använder många olika sätt att dokumentera elevernas resultat. Unikum, ett webbaserat dokumenthanteringssystem, är ett verktyg som används i arbetet med elevens IUP. Matriser har också framarbetats, vilka vi också får ta del av. Steg 4 Skolan följer upp och analyserar de individuella resultaten även på gruppnivå och Skolan följer upp hur eleverna inhämtar fakta, förståelse, färdigheter och förtrogenhet i sitt lärande. På arbetslagsmötena följs alla elever upp varje vecka inom arbetslaget. Här sker också en analys av varför saker skett under veckan med eleven. Information från vårdnadshavare eller elevens boende är viktigt för att kunna se hela elevens livssituation. Rektor följer upp elevernas resultat tillsammans med arbetslaget en gång per år. Att kunna följa upp de fyra F:en är svårt då alla eleverna inte har ett talat språk och befinner sig på en tidig utvecklingsnivå men i de fall det går att konstatera görs detta. Vi ser exempel då någon av eleverna med hjälp av lärplattor eller via en dator och en Smartboardtavla kan agera utifrån givna instruktioner. I Qualis personalenkät för gymnasiesärskolan instämmer 80 procent i att de följer upp de fyra F:en med de metoder som står till buds för just denna elevgrupp och i personalenkäten för grundsärskolan instämmer 90 procent i detsamma. Steg 5 Utifrån de nationella styrdokumenten utvecklar skolan metoder för att säkerställa elevens allsidiga utveckling. Läroplanen styr den pedagogiska planeringen. Lokal pedagogisk planering sker både på skolnivå och i nätverk. Alla eleverna har 100 procents måluppfyllelse då pedagogerna bedömer eleverna efter deras förmåga. Det kan vara små, små framsteg som att eleverna visar att de rör sig till musiken eller klappar händerna på musiklektionen. Det används olika arbetssätt och mycket praktiskt arbete utförs av eleverna. De kan baka. Vi deltar i detta och smakar av elevernas

6 goda bakverk. De lagar mat eller spelar spel på datorn eller dansar till musik. Det används också yoga för att få eleverna medvetna om sin kropp. Eleverna ges alltså en allsidig träning. Det sker även i form av massage, idrott och rörelse och arbete med bilder. En elev åker inlines när vi är på besök. De tränas att använda sina olika sinnen: hörsel, känsel, lukt och syn. Detta kan vara ett tema på morgonsamlingen som hålls varje dag. Elevens lärandeprocess dokumenteras väl i IUP:n eller i individuella studieplanen för eleverna i gymnasiesärskolan. I Unikum dokumenteras allt och föräldrarna har via inloggning tillgång till informationen. Både personal och föräldrar är mycket nöjda med detta, vilket vi får bekräftat vid våra intervjuer. I Qualis personalenkät för gymnasiesärskolans instämmer 100 procent i att de i sitt arbetssätt och arbetsformer stimulerar och utmanar elevernas utveckling och lärande och likaså i grundsärskolans personalenkät instämmer 100 procent. Steg 6 Skolan har goda resultat som bibehålls eller förbättras över tid. Elevernas resultat eller framgångar följs upp regelbundet om hur aktiva eleverna är utifrån sin förmåga. Eleverna når 100 procents måluppfyllelse men dagsformen är viktig och den kan också snabbt förändras hos eleverna, då de kan ha flera funktionsnedsättningar förutom autismspectrastörning även epilepsi, diabetes och hjärtsjukdomar. Kunskapsbedömning görs i årskurs 3, 6 och 8 och mot kunskapskraven i årskurs 9. Skolan är känd för sina goda resultat och har många studiebesök. Steg 7 Skolan samarbetar i nätverk för att utveckla metoder för utvärdering av kunskap och kompetens. Rektorerna på de två särskolorna i Rönnbäcks område har ett naturligt samarbete. Detta gäller även personalen på de båda skolorna. De arbetar tillsammans med arbetsplaner och kursplaner och pedagogiska planeringar men även med utvärdering av skolornas kunskaper och kompetenser görs och jämförs. Särskolorna i Helsingborgs stad har ett nätverk där det diskuteras IKT-frågor och de arbetar fram gemensamma matriser för kunskapsbedömning. Av de fyra arbetslagen har ett värderat skolan till steg 2. De tre övriga och rektor har valt steg 7. Enkätresultaten för föräldrarna på grundsärskolan och gymnasiesärskolan visar att 100 procent anser att Skolan ger mitt barn goda kunskaper och färdigheter. Vi bedömer att skolan når steg 7. Skolans styrka är att personalen vågar prova olika arbetssätt, där elevernas individuella behov styr. Nya verktyg för lärande såsom IKT-läromedel i form av lärplattor, datorer och Smartboard är numera vanliga i vardagen för eleverna. Trygghet och trivsel När vi stiger av bussen i ett vackert skånskt landskap i utkanten av Helsingborgs kommun möts vi av ett parkområde, Maria Park. Där finns ett antal renoverade byggnader som förr har använts till sjukhus. I en av byggnaderna finns Borgmästarskolan inrymd. Vi möts av en vänlig och välkomnande atmosfär i skolan. Vi möter väldigt snart elever och personal som har ett positivt bemötande mot varandra och oss. Rektor hälsar oss granskare välkomna och visar oss tillrätta.

7 Här kommer en beskrivning hur Borgmästarskolan arbetar i förehållande till kriterierna inom Trygghet och trivsel: Verksamheten startar på avtalad tid, Skolan följer dagligen upp närvaro/frånvaro samt Skolan har förankrade rutiner för mottagande av nya elever (steg1). Vi deltar i morgonens samlingsstund och alla elever är på plats i rätt tid. Personalen berättar vilka rutiner som gäller om någon elev skulle vara frånvarande. Skulle en elev inte dyka upp på morgonen så ringer personalen hem vid oanmäld frånvaro. I den dokumentation vi har tagit del av samt i samtal med personalen förstår vi att det finns förankrade metoder för mottagande av nya elever. Det råder arbetsro, Skolan arbetar aktivt och medvetet med att klargöra vilka rättigheter och skyldigheter eleverna har och vuxna reagerar på regelbrott samt Skolan har ett förebyggande och dokumenterat arbete för att förhindra diskriminering och kränkande behandling (steg 2). Lektionerna är mycket strukturerade och välplanerade. Det råder arbetsro! Elevernas medvetenhet om sina rättigheter och skyldigheter har vi svårt att bedöma. Efter intervjuer med personalen kan vi med stor säkerhet bedöma att alla reagerar på regelbrott. Vi får ta del av den dokumentation som beskriver arbetet för att förhindra diskriminering och kränkande behandling. Detta arbete bekräftas även i samtal med personalen. Arbetsglädje och trivsel präglar skolan, Skolan mäter och följer kontinuerligt upp arbetsglädje och trivsel samt Förhållandet mellan personal och elever kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt (steg 3). I personalenkäterna för grundsärskolan kan vi läsa att 90 procent av personalen är nöjd med sin skola och för gymnasiesärskolan är 100 procent nöjda. Samtidigt läser vi i föräldraenkäterna att alla föräldrar som svarat bedömer att deras barn trivs på skolan. Dessa resultat ser vi som tydliga tecken på att arbetsglädje och trivsel präglar skolan. I skolans kvalitetsutvecklingsarbete med Qualis mäter och följer skolan kontinuerligt upp arbetsglädjen och trivseln. Besöken på lektionerna och på övrig tid ger oss ett intryck av ett klimat fyllt av mycket förtroende och respekt. Eleverna har en fysisk arbetsmiljö som skapar trivsel, Skolan skapar en social miljö som ger trygghet och god gemenskap samt att Skolan arbetar aktivt och medvetet för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles grundläggande demokratiska värderingar (steg 4). Lokalerna är nyrenoverade och till stor del anpassade efter elevernas behov. Varje grupp av elever har en egen hemvist som är avgränsad med stängda dörrar för att ge en lugn och trygg studiemiljö. Personalens engagemang och starka vilja att motivera eleverna till lärande ser vi under våra lektionsbesök. Samling i små grupper med samtal skapar förutsättningar för trygghet och god gemenskap. Personalen är mycket duktig på att uppfatta små signaler från eleverna. Alla elever på skolan har mycket stora behov av stöd. Många individuella anpassningar görs. Personalen kommunicerar samhällets grundläggande värderingar genom lyhördhet där man lyssnar av elevernas signaler, kroppsspråk och tecken. Med stor uppfinningsrikedom skapar man kommunikation. Förankrade metoder finns för att skapa trygghet och trivsel samt för att hantera konflikter och Skolans metoder för att hantera konflikter och förhindra diskriminering och kränkande behandling utvärderas kontinuerligt (steg 5). Vid besöken ser vi akuta situationer som uppstår i elevgrupper och där vi upplever att personalen är trygg i att använda skolans förankrade metoder

8 t.ex. vilket bemötande som ska användas då krissituationer uppstår. Detta är ett styrkeområde som genomsyrar hela verksamheten. Vålds- och hotplan samt likabehandlingsplan utvärderas varje läsår. Skolan har en gemensam värdegrund som synliggörs i det dagliga arbetet (steg 6). I Borgmästarskolans dokument om värdegrunden finns uttryck som olikheter är en tillgång, förändring är en styrka och utmanande lärmiljöer. I dialog med personalen hör vi att de använder de nämnda uttrycken för att presentera sitt arbete med eleverna. Då vi ber personalen berätta om sina utvecklingsarbeten med digitala läromedel och hjälpmedel så säger de att det är ett sätt att utmana eleverna och att de ständigt arbetar med förändringar för att nå framgång i elevernas lärande. Arbetslagens värderingar ligger på steg 7. Ledningen värderar att skolan når steg 6. Vi bedömer att skolan når steg 6. För att nå steg 7 behöver de knyta forskning till sitt systematiska förbättringsarbete. Elevernas ansvar för eget lärande Borgmästarskolan står för att elevernas olikheter är en tillgång. Alla lär på olika sätt. Eleverna får utifrån sina olika funktionsnedsättningar möjlighet att ta ansvar om de kan. Detta tar tid och innebär små, små steg av framgång. Vid våra lektionsbesök ser vi elever som använder Smartboard för att lära. De följer bildinstruktioner och lär sig ta eget ansvar. Personalen arbetar medvetet med detta. Nedan följer en beskrivning av hur Borgmästarskolan arbetar och vår bedömning i förehållande till kriterierna inom Elevernas ansvar för eget lärande: Steg 1 Elevernas ansvar, förmåga och kunskaper styr innehållet och takten i studierna. Eleverna på den här utvecklingsnivån har svårt att ta ett eget ansvar då de är beroende av stöd av en person, pedagog eller assistent både när det gäller hygienen och matsituationen. Personalen lägger upp elevernas arbetsdagar i den takt som eleven klarar och tar hänsyn till det kunnande som eleven har just då. Detta förändras ibland snabbt. Elevernas uthållighet är begränsad och de måste ibland avbryta sin inlärning för att hämta motivation. Eleverna får träna samma sak många gånger för att bli förtrogna med kunskapen som kan vara en förmåga som ska utvecklas. Steg 2 Alla elever har en individuell utvecklingsplan och arbetar för att uppnå målen. Alla elever på grundsärskolan har en individuell utvecklingsplan (IUP) som finns i dokumentationsverktyget Unikum och som arbetas fram i arbetslaget och följs upp varje vecka på arbetslagsmöten. De mål som finns inskrivna är alla i laget medvetna om och arbetar för att uppnå. Detta kommer fram vid intervjuer med personalen och bekräftas också då vi besöker verksamheten. Steg 3 Den individuella utvecklingsplanen och målen styr uppläggningen av lärandet och Eleverna utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former med stöd av personal och utifrån förmåga. Tillsammans med kursplanerna styr IUP:n elevernas lärande. I de lokala pedagogiska planeringarna tydliggörs målen för arbetet och hur de ska nå målen. Elevernas förmåga att utveckla demokrati är väldigt begränsad. Kan vara så enkelt som att träna att vänta och förstå

9 turordning i klassrummet. Eleverna får vara med och välja olika aktiveter som skoldagen ska innehålla. På fredagarna får eleverna välja olika genrer av film som de vill titta på. På fritidshemmet arbetar eleverna på samma sätt som i skolan med val och strukturerad verksamhet och att följa rutiner. I Qualis personalenkät har 100 procent svarat att de instämmer helt eller till stor del i att de individuella utvecklingsplanerna och målen styr planeringen av undervisningen. I föräldraenkäterna för grundsärskolan uttrycker sju av åtta föräldrar helt eller till stor del att utvecklingssamtalet bygger på den individuella utvecklingsplanen. I föräldraenkäten för gymnasiesärskolan är motsvarande siffror sju av tio föräldrar. Steg 4 Eleverna tar med stöd av personal ansvar för sitt eget lärande i förhållande till mognad och förmåga. Elevernas funktionsnedsättningar och utvecklingsnivåer sätter begränsningar att ta ansvar. Skolans inställning är att låta eleverna påverka och välja arbetsuppgifter efter förmåga. Vi är med på lektioner där det presenteras olika verktyg för eleverna att välja för sin inlärning, korgar med olika innehåll eller digitala läromedel. I Qualis personalenkät instämmer 80 procent i att eleverna tränas i att ta ansvar för sitt eget lärande i förhållande till ålder och mognad. I föräldraenkäten för gymnasiesärskolan instämmer åtta av tio föräldrar i samma påstående. Steg 5 Eleverna reflekterar över sitt eget lärande och utvecklar sitt sätt att lära med stöd av personalen och utifrån förmåga. Några av eleverna kan reflektera över sitt eget lärande men några saknar förmågan till detta. Vi ser på lektionerna när eleverna bakar och reflekterar över resultatet och varför det blev som det blev. I skolans elevenkät uttrycker de att de tycker om att baka. När det gäller självvärderingen placerar ett arbetslag skolan på steg 3, ett på steg 4, ett på steg 5 och ett på steg 7. Rektor har värderat skolan till steg 5. När vi bedömer skolan inom detta område anser vi att den når steg 5. Några av eleverna kan ta lite eget ansvar. På steg 6 kan inte alla elever bedömas på grund av sina funktionsnedsättningar inom autismspektrat. Styrkan är att personalen med olika medel tränar eleverna i att ta egna beslut. När forskningen visar nya rön inom detta område, autism, ska pedagogerna få möjlighet att använda dessa i det pedagogiska arbetet med eleverna. Steg 6 Eleverna sätter egna mål, dokumenterar sitt eget lärande och är delaktiga i bedömningen av sitt lärande med stöd av personal och utifrån förmåga. Några av eleverna kan muntligt uttrycka vad de vill lära sig. Övriga elever har inte förmågan på grund av sina funktionsnedsättningar att sätta mål. Personalen använder olika sätt för att göra enkla utvärderingar med de elever det är möjligt. Steg 7 Eleverna känner till målen i kursplanerna/arbetsområdena, Skolan bedriver ett systematiskt arbete med att vidareutveckla metoder för att stimulera elevernas ansvar utifrån forskningsrön och beprövad erfarenhet. Detta kriterium är inte möjligt att uppnå för skolan och eleverna eftersom de inte kan sätta egna mål, bedöma sitt eget lärande och inte förmår känna till kursplaner och arbetsområden.

10 Arbetssätt och lärarroll I särskolan möter vi många nya spännande utmaningar. Arbetssätt och lärarroll ser på många sätt annorlunda ut jämfört med arbetet i den traditionella grund- och gymnasieskolan. Det pedagogiska arbetet präglas mycket av ett entreprenöriellt förhållningssätt. Här följer en redogörelse av Borgmästarskolans arbete inom Arbetssätt och lärarroll samt vår bedömning: Eleverna har tillgång till aktuella och relevanta kunskapskällor samt Arbetssätt och lärarroll präglas av variation och flexibilitet (steg1). Vid alla våra besök på lektioner kan vi se att eleverna har tillgång till aktuella och högst relevanta kunskapskällor. Stora krav ställs på lärarnas nyfikenhet och kreativitet för att nå detta. Då varje elev har sina egna behov i inlärningssituationen krävs det att arbetssättet och lärarrollen präglas av variation och flexibilitet. Detta är något som vi upplever att all personal tar på största allvar och med målmedvetenhet lyckas med. Eleven kan få lära sig genom att gå ut i naturen eller gå till affären eller miljösortera. Att använda olika kunskapskällor som ger sinnesintryck eller känslor är mycket vanliga i verksamheten. Kreativitet och skapande finns med som inslag i elevernas lärande, Lärarna tillämpar överlag arbetssätt och arbetsformer som utvecklar elevernas nyfikenhet och självförtroende samt Lärarna dokumenterar och omprövar regelbundet arbetssätt och arbetsformer (steg 2). De lektioner vi besöker visar elever, som arbetar vid datorer, med Ipad eller Smartboard. Eleverna får där möta utmaningar som ställer höga krav på deras kreativitet. Det kan vara att titta på en film eller spela ett datorspel, använda korgar med bilder eller siffror. Envisa och fokuserade barn löser uppgifterna på ett mycket bra sätt. Slående under vårt besök på skolan är lärarnas uppfinningsrikedom och kreativitet för att utveckla elevernas nyfikenhet och självförtroende. Ett stort engagemang kan vi se hos lärarna när de anpassar undervisningen efter elevernas behov. Kommunikationen mellan lärarna och eleverna är en av utmaning. Här får personalen använda all sin kunskap och kompetens för att hitta rätt metod och arbetssätt. Elevens mål dokumenteras i elevernas IUP/ISP. Utvärdering av måluppfyllelsen görs dels på utvecklingssamtalen två gånger per år och även kontinuerligt av arbetslagen. Lärarna planerar och genomför undervisningen med utgångspunkt i nationella mål och skolans egna prioriterade verksamhetsmål samt elevernas intressen och deras individuella utvecklingsplaner, Problemlösning och kritiskt granskande är naturliga inslag i lärandet samt Arbetssätt och arbetsformer dokumenteras och utvärderas regelbundet i arbetslagen och av lärare och elever tillsammans (steg 3). Alla elever på skolan har en individuell utvecklingsplan och ett individuellt schema. Målen i utvecklingsplanen skapar aktiviteter under dagen som styrs av elevernas intresse och förmåga. Under våra lektionsbesök ser vi många situationer där eleverna utmanas i olika problemlösningssituationer. Vi är med på aktiviteter där elevernas beslut styr genomförandet. En elev kan få en uppgift att lösa ett problem och bestämmer själv vilka knappar eller tangenter han/hon ska använda. Den kritiskt granskande delen i kriteriet har vi svårt att bedöma. Personalen roterar i mötet med eleverna på skolan. Det systemet kräver en ständig uppdatering av

11 dokumentationen kring arbetssätt och arbetsformer. Det pågår en ständig dialog i arbetslaget om hur arbetssätt och arbetsformer kan utvecklas. Eleverna finns med i utvärderingarna genom personalens observationer och iakttagelser av aktiviteterna. Arbetssätt och arbetsformer ger utmaningar och skapar helhetsperspektiv i samverkan mellan ämnen, Skolan tillämpar arbetssätt och arbetsformer som stimulerar elevernas lust att lära samt Skolan har en medveten strävan att i all undervisning låta eleverna pröva och utveckla olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans (steg 4). Arbetssätten och arbetsformerna som eleverna möter under de olika aktiviteterna ger utmaningar som att bilder sätts samman till en berättelse eller under sångstunderna då rörelser ska göras utifrån orden som ska sjungas. Små bitar läggs samman för att eleverna ska känna trygghet och utvecklas inom olika områden för att bättre kunna förstå och hantera sin vardag. Vid samtal med personalen, förstår vi att ämnesintegrerad undervisning används. Eleverna är nyfikna och motiverade att lära sig mer. Eleverna vill gärna visa oss att de kan! Vi ser det som ett bevis på att eleverna möter stimulerande arbetssätt och arbetsformer. Under våra lektionsbesök får eleverna prova och ta del av uttrycksformer som bild, musik, rytm och drama. Modern teknik används som en integrerad del i undervisning och lärande, Skolan erbjuder eleverna daglig fysisk aktivitet som stöd för elevernas lärande samt Olika arbetssätt och arbetsformer inom ämnen/ämnesområden utvärderas och jämförs för att ta reda på vilka som har bäst effekt (steg 5). Vi möter elever som i sina schemalagda aktiviteter möter modern teknik som en integrerad del i undervisningen och lärandet. Elever spelar spel där interaktion och koncentration är nödvändigt för att lyckas. Under skoldagen har eleverna idrott där de blir fysiskt aktiverade i form av simning, skridsko, inlines, cykling, styrketräning och promenader. De har uteaktiviteter varje skoldag. Vi får lyssna på diskussioner om olika arbetssätt och arbetsformer som används och dessa jämförs för att hitta den optimala utvecklingen för varje enskild elev. I Qualis personalenkät för gymnasiesärskolan instämmer 100 procent i att de utvärderar arbetssätt och arbetsformer och jämför för att ta reda på vilka arbetssätt som har bäst effekt. En samsyn kring kunskapsbegrepp och kunskapsutveckling präglar lärarnas arbete med elevernas lärande och Skolan tillämpar genomgående metoder som stimulerar elevernas självständighet, initiativförmåga samt ansvarstagande och främjar därigenom deras entreprenörskap (steg 6). I samtal med personalen beskrivs att man på lärarlagsmötena som sker en gång per vecka i huvudsak diskuterar pedagogiska frågor. I flera möten med personal då de arbetar enskilt med någon elev får vi i samtalen en tydlig bild av att det finns en samsyn kring kunskapsbegrepp och att det finns fokus på elevernas kunskapsutveckling. I allt vi tar del av under vårt besök på skolan finns en drivkraft att tillämpa och utveckla metoder för att stimulera elevernas självständighet, initiativförmåga och ansvarstagande. Med utgångspunkt från varje elevs förutsättningar ser vi entreprenörskap där eleven vill leda sig själv. Personalen är mycket strukturerad och har en god kontinuitet i sina samtal om pedagogiska utvecklingsområden där kommunikation i olika former är en gemensam nämnare och att detta systematiseras i de lokala pedagogiska planeringarna. Skolan bedriver systematiskt arbete med utveckling av arbetssätt och arbetsformer utifrån forskningsrön och beprövad erfarenhet (steg 7). Skolans personal är öppen för nya metoder och angreppssätt utifrån de funktionsnedsättningar som eleverna har. Systematiken ligger i att lärarna träffas på arbetslagsmöten varje vecka för att bedöma elevernas resultat och utveckling. Vid varje

12 träff utvärderas sedan gjorda insatser i förhållande till nådda resultat och förändringar i arbetssätt görs. De följer också forskning på högskolenivå inom detta område och speciellt autism. Ett av skolans styrkeområden är intresset för att utveckla modern teknik. Arbetslagens värderingar ligger på steg 5, 6 och två lag väljer högsta steget. Också ledningen värderar att skolan når steg 7. Vi bedömer att skolan når steg 7. Delaktighet Rektors och personalens bemötande på Borgmästarskolan upplever vi som öppet och förtroendefullt mot både elever och föräldrar. Våra beskrivningar och bedömningar av verksamheten inom kvalitetsområdet Delaktighet följer här: Steg 1 Eleverna och föräldrarna har möjlighet att påverka i miljö- och trivselfrågor, Skolan har ett klimat som inbjuder till delaktighet och Skolan har forum för samråd med föräldrarna. Elevernas möjligheter att påverka är mycket begränsade på grund av de grava funktionsnedsättningar många av dem har. De som kan och erbjuds påverka är föräldrarna och därför är kriteriet på steg 1 svårt att leva upp till om det ska bedömas utifrån elevernas delaktighet. Föräldrarna är aktiva och känner sig också välkomna till skolan för att ställa frågor och ha åsikter. Vi träffar en mycket positiv föräldragrupp som känner sig delaktig i sina barns utveckling. De får information via webben och de har tillgång till bilder via mobiltelefonen eller mejl. Skolan har en facebooksida där föräldrarna kan följa elevernas aktiviteter under skoldagen. Personalen skriver i elevernas kontaktbok. Det finns en föräldraförening på skolan och det anordnas föräldramöten. Steg 2 Föräldrarna uppmuntras att engagera sig i skolans verksamhet, Skolan har system för formellt inflytande för eleverna och Eleverna medverkar i kvalitetsarbetet. I Qualisenkäten för föräldrarna i grundsärskolan instämmer sju av åtta svarande helt eller till stor del i att skolan uppmuntrar föräldrarna att engagera sig i skolans verksamhet, vilket också bekräftas under föräldraintervjun. Det uttrycker föräldrarna vara mycket viktigt då en del av deras barn/ungdomar bor på särskilt boende och inte hos föräldrarna. Av 18 föräldrar i grund- och gymnasiesärskolan instämmer 13 i påståendet att de har inflytande över de delar av verksamheten som de är berörda av. I personalenkäten för gymnasiesärskolan instämmer 80 procent och i grundsärskolan instämmer procent 70 procent i att de uppmuntrar föräldrarna att engagera sig i skolans verksamhet. Något elevråd eller liknande finns inte på skolan och det skulle inte heller vara möjligt för eleverna att delta i ett sådant. Att delta i kvalitetsarbete är inte heller möjligt för eleverna. Några elever kan visa en reaktion på om de tycker om eller inte att göra olika aktiviteter, men därifrån till att tolka detta som underlag för kvalitetsarbete är inte möjligt. Steg 3 Ledning och personal tar sytematiskt med eleverna i skolans planeringsprocesser, Föräldrarna ges möjlighet att delta i kvalitetsarbetet och Skolan mäter och följer upp elevernas och föräldrarnas delaktighet. Vid intervjun med föräldragruppen anger de att de är inbjudna att ha åsikter och att de erbjuds att besvara Qualis föräldraenkät. 18 av 23 föräldrar har besvarat

13 enkäterna. De uttrycker att de är mycket nöjda med skolan och har mycket personlig kontakt med både personal och rektor. Att mäta elevernas delaktighet är inte möjligt på ett djupare plan men personalen kan följa upp vad eleverna tycker genom observationer. Det används enkäter till föräldrar och till elever men elevenkäten har besvarats av endast tre elever från gymnasiesärskolan. De visar positiva svar i form av glada munnar. Sexton föräldrar tycker att deras barn känner sig trygga i skolan. Dessa resultat bekräftar Qualisenkäterna. Steg 4 Metoder utvärderas och utvecklas kontinuerligt för att göra eleverna och deras föräldrar delaktiga. Det används olika sätt att informera om elevernas framsteg och aktiviteter som görs på skolan. Vi ser att det skickas mejl eller skrivs på facebook och föräldrarna bjuds in för diskussion om olika utvecklingsfrågor som ska drivas på skolan. Hos föräldragruppen som vi träffar finns ett stort behov av att få byta erfarenheter med varandra och också få lyssna på kunniga personer och forskning inom de olika områden som deras barn har funktionella problem med. Utvärderingar görs i Qualisenkäterna, i skolans egen enkät och i dialog med föräldrarna. Elever och personal gör en film för att visa hur skolan arbetar med elevernas lärande i verksamheten. Personalen på olika boenden för eleverna får också regelbunden information. Självvärderingarna visar att ett arbetslag placerar skolan på steg 5, ett på steg 6 och två på steg 7 medan rektor och vi väljer steg 4. Ett förbättringsområde kan vara att stimulera och motivera föräldrarna till att bli mer delaktiga i skolans utveckling. Föräldrarna kan även efter egna behov organisera möten och träffar på skolan, vilket de också uttrycker. Organisation Tabell 2: Antal elever per lärare Kvalitetsområde Organisation Borgmästarskolan år 2012 Genomsnitt i kommunen år 2012 Genomsnitt i riket år 2012 enligt SKL*/Skolverket Antal elever/lärare (heltidstjänst) 1 1 8,3 Borgmästarskolan är en kommunal skola i Helsingborgs kommun. I verksamheten finns grundsärskola med inriktning träningsskola, fritidshem, gymnasiesärskola med individuella programmet inriktning verksamhetsträning samt LSS-tillsyn. Det går 23 elever på skolan. Skolan ligger i utkanten av Helsingborgs centrum och eleverna kommer från alla delar av Helsingborgs kommun men även från de kringliggande kommunerna Bjuv och Höganäs. Skolan leds av rektor som har haft rektorsuppdraget under de senaste tio åren. Till skolan finns det knuten en administratör på 20 procent. Denna administrativa resurs delas med Rönnbäcksskolan. Mat, städoch vaktmästartjänster köps in av extern leverantör. Skolan är uppdelad i fyra arbetslag som leds av en pedagog. Fritidshemspersonalen ingår i ordinarie arbetslag.

14 Skolans organisation har en tydlig struktur (steg 1). Då vi tar del av skolans dokumentation samt då vi besöker verksamheten ser vi en mycket tydlig bild av skolans organisation. I samtal med personalen får vi klara besked om hur skolan är organiserad. Skolan är organiserad i arbetslag med ansvar för en grupp elever och Rektorn har metoder för att följa upp sin organisation (steg 2). På skolan möter vi fyra arbetslag där det ingår en till två pedagoger och elevassistenter som har ansvar för en grupp elever. Antalet vuxna är detsamma som antalet elever. På fritidshemmet med tillsyn möter vi ett arbetslag med elevassistenter som har ett gemensamt ansvar för eleverna. Två av elevassistenterna har ett övergripande ansvar för fritidshemmets verksamhet. Rektorn berättar att skolans organisation utvärderas varje termin både på individnivå och på gruppnivå. Fortlöpande utvärdering görs då rektor följer upp arbetet med besök i verksamheterna. Skolan har ett välfungerande beslutssystem och Skolan har utformade och förankrade uppdrag på flera nivåer samt Skolan har en effektiv mötesstruktur som stödjer dialog (steg 3). I personalenkäten framkommer att alla i personalgruppen är förtrogen med vem som fattar beslut och har ansvar i alla delar av organisationen. I samtal med rektor och med personalgruppen beskrivs uppdrag som finns på tre nivåer: gemensamt uppdrag, arbetslagets uppdrag samt pedagogens uppdrag. I verksamheten får vi ta del av t.ex. ett arbete där elever arbetar med Smartboarden och där pedagogens uppdrag är tydligt. Personalenkäten visar även att all personal tycker att skolan har en bra mötesstruktur. Skolan har en väl fungerande organisation i arbetslag och ledningsgrupp som garanterar en god daglig verksamhet och Skolan har en organisation som underlättar samarbete mellan förskoleklass, skola och fritidshem samt Skolan utvärderar kontinuerligt sin organisation och mötesstruktur (steg 4). Rektor möter lagledarna i stort sett varje morgon då beslut om personalförflyttningar eventuellt måste ske på grund av sjukdom. I dessa kontinuerliga möten samt i arbetslagens veckovisa möten skapas mycket bra förutsättningar för en god daglig verksamhet. Elevassistenterna som arbetar på fritidshemmet tillhör arbetslagen på skolan. Denna organisation borgar för ett bra samarbete mellan skolan och fritidshemmet. Då vi möter föräldrarna ger de hela verksamheten mycket beröm. Vår uppfattning är att de ser en röd tråd genom hela dagen på skolan. I kommunens medarbetarundersökning utvärderas skolans organisation och mötesstruktur. Resultatet av denna undersökning följs upp och utvärderas på skolans arbetsplatsträffar. Arbetslagen tar fullt ansvar för och följer upp varje elevs lärande och kunskapsutveckling och Arbetslagen prioriterar och fördelar arbetsuppgifter (steg 5). I arbetslaget arbetar lika många vuxna som det finns elever. I samtal med både rektor och personal beskrivs att uppdraget som stöd i elevernas lärandeprocess roterar mellan de vuxna för att eleverna ska få maximal möjlighet att lära och utvecklas. Uppstår svårigheter i elevens lärandeprocess så för arbetslaget en dialog om vilket stöd eleven behöver och hur lärandemiljön kan förändras. Det beskrivs även att arbetslaget fördelar resurserna utifrån elevernas behov i olika aktiviteter. Skolan har en organisation som stödjer utveckling och som utvecklas med sitt uppdrag (steg 6). Det finns en rad planerade möten som stödjer utveckling och som leder till att skolan utvecklas

15 med sitt uppdrag. Som exempel kan nämnas att lärarna möts dagligen och kan föra pedagogiska samtal. Arbetslagen möts varje vecka för dialog kring elevernas utveckling samt att lärarlaget träffas varje vecka för dialog kring pedagogiska frågor. Organisationens alla delar samverkar och ökar därigenom successivt måluppfyllelsen och Skolan utvärderar systematiskt att den egna organisationen stödjer genomförandet av det nationella uppdraget (steg 7). Då vi möter personalen ger de en tydlig bild av att organisationens alla delar systematiskt samverkar med varandra för att därigenom öka måluppfyllelsen. Den metod som kallas TEACCH =Tydliggörande pedagogik (inom TEACCH-programmet kallas det strukturerad undervisning) är hämtat från TEACCH-programmet men anpassat efter svenska förhållanden i samarbete med Riksföreningen Autism. För att hjälpa personer med autism måste man ha teoretisk kunskap om vad autism innebär. Utifrån formella och informella bedömningar kan man sedan göra ett individuellt anpassat pedagogiskt program. Formella bedömningar är olika standardiserade test. Informella bedömningar är observationer i vardagen, i arbetet och i skolan, organiserade bedömningar av specifika färdigheter samt information och prioriteringar från föräldrar och personal. Det nationella uppdraget utvärderas på så sätt systematiskt genom olika utvärderingar under året. Som exempel kan nämnas att målen i styrkorten utvärderas två gånger per år, så kallat styrkortsbokslut. I samband med skolslut varje läsår utvärderas organisationen utifrån måluppfyllelsen hos eleverna om t.ex. eleven ska ha en ansvarig person eller ansvaret ska fördelas mellan alla i arbetslaget. Arbetslagens organisation och placering i skolbyggnaden diskuteras kontinuerligt. Ett av arbetslagen värderar att skolan når steg 6. Övriga arbetslag anser att skolan når steg 7. Ledningen bedömer att skolan når steg 7, vilket också vi gör. Skolans organisation är föredömlig! Styrning och ledarskap Prioriterade mål för särskolan i Helsingborgs kommun finns centralt formulerade och sedan är det skolans uppdrag att göra dessa till sina. Skolan har egna mål uppsatta utifrån kommunens krav. I Qualis personalenkät instämmer 100 procent i att skolan har mål som är gemensamma och tydliga. Målen är att utveckla kommunikation och självständighet hos varje elev och värdegrunden som ska genomsyra hela verksamheten innehåller begreppen elevernas bästa, olikheter en tillgång, förändring är vår styrka och utmanande lärmiljöer. Här följer en beskrivning av hur Borgmästarskolan arbetar i förehållande till kriterierna inom kvalitetsområdet Styrning och ledarskap: Steg 1 Skolan har egna prioriterade verksamhetsmål utifrån de nationella målen, Personalen känner till skolans egna prioriterade verksamhetsmål och Skolan har påbörjat ett kvalitetsarbete. De lokala pedagogiska planeringarna utgår från de nationella målen, som ska nås genom att alla arbetar med skolans kärnvärden, nyfikenhet, inspiration, kommunikation och vilja till förändring och som anpassas efter elevernas behov. De följs upp varje vecka på planeringsmöten med pedagogerna. De handleder sedan assistenterna utifrån det planerade arbetet. Målen är kända av alla, vilket vi får bekräftat när vi möter personalen. Skolan använder Qualis kvalitetssäkringssystem sedan ett år tillbaka.

16 Steg 2 Eleverna känner till kursplanemålen och skolans egna prioriterade verksamhetsmål. Detta kriterium kan inte tillämpas. Skolan dokumenterar och utvärderar sina egna prioriterade verksamhetsmål och Skolan har ett öppet och tillgängligt ledarskap på alla nivåer. Skolan utvärderar sin verksamhet i slutet av varje termin utifrån de dokument som skapats lokalt och de matriser som används för att bedöma resultat och måluppfyllelse. Elevernas resultat följs upp varje vecka. Vid våra lektionsbesök och vid intervjuer och samtal får vi en bild av att skolan har ett öppet och tillgängligt ledarskap på alla nivåer. Här finns en tydlig styrning i vardagen. Ansvariga pedagoger, lagledare, i varje arbetslag har regelbundna möten. Det finns en ledningsgrupp för att planera, följa upp och utveckla verksamheten. Lagledarna har också en tydlig ledarroll med klart uttalat pedagogiskt ansvar. Rektor är tillgänglig, lyhörd och alltid öppen för dialog. Detta framkommer då vi träffar personalgruppen. I Qualis personalenkät instämmer 85 procent i att skolledningen är öppen och tillgänglig i sitt ledarskap. Steg 3 Skolan har ett ledarskap på alla nivåer som skapar förståelse och delaktighet och Rektorn ser till att skolan kontinuerligt planerar, följer upp och utvecklar utbildningen. Rektor är delaktig i vardagens pedagogiska arbete genom att ständigt ha en öppen dialog med personalen. Hon är synlig och lyhörd och håller den pedagogiska debatten levande. En uppdragsbeskrivning finns att tillgå som är känd av alla. Den utgår från en uppdragsdialog mellan chef och medarbetare. Samtalet avslutas alltid med att chefen beskriver det resultat som kan förväntas av medarbetaren. Detta genomföres i hela Kunskapsstaden Helsingborg. Personalenkäten visar en samstämmig bild, 95 procent känner sig sedda och bekräftade av ledningen. När det gäller frågan om skolans ledning aktivt driver skolutveckling svarar 90 procent att de instämmer. På frågan om samsynen i arbetslaget är 90 procent positiva till detta påstående. Mötesstrukturen är tydlig. Personalen uttrycker en förnöjsamhet med ledarskapet och tydligheten i deras uppdrag. Det finns en årsklocka att tillgå där hela årets planering av olika pedagogiska insatser och utvärderingar är beskrivna. Steg 4 Det finns fungerande mål och utvärderingar på alla nivåer som ligger till grund för fortsatt utveckling, Ledarskapet är tydligt och strategiskt på alla nivåer och Rektor uppmuntrar lärarna att bepröva sina egna erfarenheter och jämföra dem med andras. Personalen använder verktyg som lärande samtal och kollegial handledning för att utveckla ett gott ledarskap. Personal och rektor har ett nära samarbete med Rönnbäcksskolans personal och ledning för att delge varandra goda exempel och planera utvärderingar och skapar matriser tillsammans.. Steg 5 Rektor stimulerar till stor variation i arbetet med genomförandet av skolans mål, Det finns ett tydligt ledarskap för lärandet i alla delar av verksamheten samt All personal är väl insatt i och känner delaktighet i det systematiska kvalitetsarbetet. Uppdragssamtal hålls med all personal av rektor där målet för uppdraget diskuteras -främja lärandet och öka måluppfyllelsen utifrån varje elevs förutsättningar. Hon uppmuntrar till att prova olika arbetssätt för att uppnå målen. Detta svar får vi också när vi ställer frågan till personalen. Hon finns i vardagen och peppar och för en dialog med sina medarbetare. Den tydliga strukturen i styrkort med uppsatta mål och utvärdering av dessa kontinuerligt ger en stark känsla av delaktighet uppger personalen. Steg 6 Mål och utvärdering utgör grund för systematiska förbättringar och Skolan har en långsiktig plan för kvalitetsutveckling, som har sin grund i utvärderingar och påvisade effekter på

17 undervisningen. En dialog förs kring utvärderingar i olika grupper på skolan och personalen analyserar också resultat för att kunna sätta upp nya mål. Det finns systematik i kvalitetsarbetet som vi kan se i olika dokument. Eleverna har god måluppfyllelse och styrkorten är verktyg för att säkerställa detta. Två arbetslag värderar skolan på steg 1, ett arbetslag på steg 4 och ett på steg 7. Rektor anser att skolan når steg 6 efter en diskussion tillsammans med oss granskare om hur kvalitetskriteriet på steg 2 som berör elevernas kännedom om målen måste bedömas. I tabellen över rektors självvärdering står steg 1. Här är kravet för steg 2 inte möjligt att uppnå på grund av elevgruppen och deras funktionsnedsättningar. Vi har bortsett från detta och bedömer de kriterier som är relevanta och kan bedömas. Vi anser att skolan befinner sig på steg 6. För att nå steg 7 Skolan har strategier för att koppla nya forskningsrön och beprövad erfarenhet till skolans mål och långsiktiga kvalitetsutveckling och Det systematiska kvalitetsarbetet är ett förhållningssätt som omfattas av all personal måste bland annat det arbete som sker i form av omvärldsbevakning och samverkan med högskolan dokumenteras i mätbara mål och utvärderas. Detta kan vi inte se vid vårt besök. Däremot är skolan på god väg med det systematiska kvalitetsarbetet då styrkorten är helt implementerade som en del i det arbetet. Kommunikation Borgmästarskolan har en tydlig kommunikations- och mötesstruktur i sin organisation. Samverkansgruppen har deltagare från både Borgmästarskolan och Rönnbäcksskolan och samarbete sker även i andra gruppkonstellationer. Beskrivning av verksamheten och bedömningar utifrån kriterierna inom området Kommunikation: Information ges vid inträffade händelser och uppkomna behov och Skolan har skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen (steg 1). Kommunikationen internt på skolan är omfattande då personalen kontinuerligt måste ha en dialog med varandra för att säkerställa elevernas behov. Det hålls morgonmöte med en ansvarig från varje arbetslag. Det finns krisplan, våld- och hotplan och plan för klagomålshantering upprättade, som uppdateras kontinuerligt och de finns även att tillgå på skolans hemsida. Vi hör också vid våra intervjuer att personalen känner till innehållet i dessa planer. Personalen på de båda skolorna berättar om tillfällen då de använder planerna. De upplever det som en trygghet. Skolan har metoder för att sprida information, kunskaper och erfarenheter och Skolan har etablerade rutiner för samverkan med berörda förskolor, grundskolor och gymnasieskolor (steg 2). Vid intervjuerna bekräftar personalen att det finns ett kalendarium, en årsklocka för årets alla återkommande möten och när uppföljningar av resultat ska ske. Skolan har en hemsida med länkar till Helsingborgs stads hemsida. Där kan föräldrar och andra intresserade som vill, hämta information. Alla styrdokument finns att tillgå där, liksom läsårstider och upplysning om hur man får kontakt med olika personer på skolan. Skolan deltar i ett nätverk för särskolor i sin del av Skåne. Där har man utbyte av pedagogiska idéer och samverkar om resultat och ny forskning. Man sprider också sina nya idéer om hur man dokumenterar elevresultaten och även använder sig av att

18 göra film. Kontakten med andra berörda skolor sker via besök och nedskrivna rutiner finns för hur övergången till andra skolor eller verksamheter ska ske. Föräldrarna får god och kontinuerlig information som berör deras barn/ungdomar och Det interna och externa samtalsklimatet är öppet och förtroendefullt (steg 3). Föräldraenkäter både egna och Qualis genomförs en gång om året. Föräldramöten hålls kontinuerligt och utvecklingssamtal genomförs med föräldrarna två gånger per läsår med utgångspunkt från IUP/IPS och skriftliga omdömen. Skolan har en digital mötesplats, Unikum, och dit har föräldrarna tillgång för att få information och anmäla frånvaro. Pedagogerna skickar mejl till föräldrarna och även till personalen på de särskilda boendena där många av eleverna har sin hemvist. Ett informationsbrev skickas hem fyra gånger per läsår. På skolan diskuterar man ofta hur man bäst ska möta eleverna i deras lärandesituation. Värdegrundens olika begrepp ligger till grund för all kommunikation. Det genomsyrar också arbetslagens arbete. Ett öppet klimat är förutsättningen för att klara av uppdraget med de funktionsnedsättningar som eleverna har. Vi ser hur personalen arbetar i grupp och ger varandra stöd och hjälp i olika situationer. Personalen visar en stor respekt för eleverna och i bemötandet av deras behov. I dialogen med föräldrarna är personalen väldigt professionell och lyhörd upplever vi då vi finns på plats. Modern teknik används för att förbättra service och kommunikation internt och externt och Skolan har en fungerande pedagogisk samverkan med förskola och gymnasieskola (steg 4). Skolan använder tekniken som ett verktyg för att informera föräldrar (Unikum) och visa skolans dagliga verksamhet med hjälp av digitalkameror eller genom att använda bloggar, facebook och läsplattor. Personalen har tillgång till datorer. IT som arbetsverktyg är något som skolan utvecklar snabbt, vilket vi ser vid flera tillfällen under besöket. Mobiltelefoner används också för att ta bilder av eleverna och för att förmedla information till elevernas föräldrar. Samverkan med Rönnbäcksskolan sker dagligen och det pedagogiska utbytet är stort, vilket rektorerna berättar om, och visar gemensamma dokument som arbetats fram. Det finns ett intranät i kommunen där information från kommunen läggs ut. Skolan har en etablerad kommunikation med arbetslivet, socialtjänsten, myndigheter och närsamhället i övrigt (steg 5). Vi kan inte se något systematiskt arbete eller upprättad plan för kommunikation med arbetslivet eller olika myndigheter men det görs och berättas för oss om hur det förekommer arbetslivsträning inför gymnasieelevernas övergång till arbetslivet. Eleverna besöker simhall, museer och kyrkan. Möten med sociala myndigheter och olika vård- och habiliteringsinstanser förekommer och extern kompetens används vid behov. I Qualis personalenkät instämmer 95 procent helt eller till stor del i att skolan har en bra mötesstruktur. 85 procent instämmer helt eller till stor del i att "Vi som arbetar på skolan har en öppen kommunikation". 85 procent instämmer i att de har en förtroendefull kommunikation. 75 procent instämmer i att de har en öppen kommunikation med närsamhället och andra intressenter. I Qualis föräldraenkät instämmer 56 procent av föräldrarna i att "Jag får god och kontinuerlig information om det som händer i skolan. Vid våra intervjuer med föräldrarna upplever vi att flera av dem tar kontakt för att få information.

19 Tre av arbetslagen värderar skolan till steg 5 och ett arbetslag till steg 7. Rektor har valt steg 5. Vi placerar också skolan på steg 5. För att nå steg 6 Skolan har metoder för att utveckla, stödja och samla resultat av omvärldsbevakning och Skolan har ett etablerat samarbete med högskolor/universitet, måste skolan arbeta fram en planering med uppsatta, mätbara mål och hur dessa ska följas upp, vilket vi inte kan se finns. En omvärldsbevakning pågår men inte med beslutade metoder och uppföljning av resultaten. Ett annat förbättringsområde är att skapa strategier för ett samarbete med forskningen och högskolan. Styrkan i Borgmästarskolan är kommunikationen mellan olika grupper i verksamheten, pedagoger och elevassistenter och att rektor är delaktig i de frågor som diskuteras och de pedagogiska utvecklande samtalen som hela tiden finns med i vardagen. Arbetet med eleverna är ibland svårt, vilket vi får erfara när vi är på besök, men alla ställer upp för alla vid behov. Att hitta nya sätt att kommunicera med eleverna är skolans utmaning. Kompetens Tabell 3: Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen Kvalitetsområde Kompetens Borgmästarskolan år 2011 Jämförbar skola i Helsingborgs kommun Genomsnitt i riket år 2011enligt Skolverket Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen 100 % 100 % 85,9 % Skolan har en hög andel lärare med lärarexamen, Skolan har en plan för introduktion av nyanställda (steg1). Skolan har en organisation med en pedagogiskt ansvarig lärare i varje arbetslag. I arbetslaget finns även elevassistenter med olika utbildningsbakgrunder. Alla lärare har en pedagogisk högskoleexamen. I skolans dokumentation tar vi del av en plan för introduktion av nyanställda. Vid nyrekrytering ställs krav på lärarlegitimation. Skolan strävar efter att rekrytera lärare med speciallärar/specialpedagogexamen med inriktning utvecklingsstörning. Tabell 4: Medel för kompetensutveckling Kvalitetsområde Kompetens Avsatta medel för kompetensutveckling per medarbetare och år Borgmästarskolan Jämförbar skola år 2011 år SEK 2000 SEK Kompetensutvecklingen är kopplad till individernas och verksamhetens behov (steg 2). Det beskrivs att rektor möter personalen enskilt i en uppdragsdialog. I denna dialog diskuteras den enskildes behov av kompetensutveckling utifrån uppdraget. Ledningen gör en sammanställning av resultaten från samtliga samtal som skapar skolans gemensamma kompetensutvecklingsplan. Skolan har gemensamma och individuella kompetensutvecklingsplaner och Skolan avsätter jämförelsevis goda resurser för kompetensutveckling (steg 3). Vi får ta del av både skolans gemensamma och individuella kompetensutvecklingsplaner som är ett resultat av uppdragsdialogerna. Vi bedömer att skolan avsätter jämförelsevis goda resurser för kompetensutveckling.

20 Uppföljning och tillämpning av genomförda kompetens/utvecklingsinsatser görs regelbundet och Skolan har god kontinuitet i bemanningen (steg 4). När vi möter personalgruppen berättar de att det finns rutiner för hur man delger övrig personal erfarenheter och kunskaper från utbildningsinsatser. Personalen får därigenom möjlighet att prova nya verktyg i undervisningen. I samtal med både rektor och personal får vi en tydlig bild av att skolan har god kontinuitet i bemanningen. Kompetensutvecklingen är grundad på utvärderingar med koppling till skolans långsiktiga utveckling, och Skolan tillämpar framgångsrika metoder för att rekrytera personal på kort och lång sikt (steg 5). Ett av skolans långsiktiga mål är att öka elevernas delaktighet. Det beskrivs tydlig att kompetens- och utvecklingsinsatserna därför måste styras mot bättre kunskaper om elevernas funktionsnedsättningar samt alternativ kommunikation. Vi ser en koppling mellan utvärdering och insats. Skolan annonserar externt, med en tydlig kravprofil, då man rekryterar medarbetare på lång sikt. Vid kortare vikariat används skolans samlade resurser på bästa sätt. Det finns en tydlig koppling mellan skolans strävan mot högre måluppfyllelse och arbetslagens samt individens kompetensutveckling (steg 6). I alla samtal och möten får vi en klar bild av att personalens strävan är högre måluppfyllelse för eleverna och därför söker kompetensutveckling inom dessa områden. Mål och kompetensbehov diskuteras på uppdragssamtalen. Skolledningen beslutar om insatser. Ett av arbetslagens värderingar ligger på steg 5 och ett arbetslag på steg 6. Två arbetslag har värderat området till steg 7. Ledningen värderar att skolan når steg 6 och vi bedömer också att skolan når steg 6. För att nå steg 7 bör skolan i högre grad knyta forskningsrön till kompetensutvecklingsinsatserna. Resursutnyttjande Tabell 5: Kostnader och nettoresultat Kvalitetsområde Borgmästarskolan Genomsnitt i riket år 2011 enligt Resursutnyttjande år 2011 Skolverket Totalkostnad per elev kr Kostnad per elev för undervisning grsär: kr gysär: kr Totalkostnad per elev exklusive lokaler kr - Kostnad per elev för läromedel kr - Nettoresultat vid senaste bokslut kr - Lokalkostnad per elev kr - Borgmästarskolan och Rönnbäcksskolan har gemensam budget. Skolornas budget är i balans. En av anledningarna till detta är att det är en prioriterad verksamhet i kommunen. Skolan har även interkommunal ersättning från Bjuvs och Höganäs kommuner. Antalet elever är relativt konstant över åren. Lokalerna utnyttjas mycket effektivt och kräver specialutrustning och anpassning till elevernas behov. Lokalerna har byggts om senaste åren för att klara detta. Klasstorlekarna är små med tre till sju elever. Klassrummen är välutrustade efter elevernas behov då alla elever har

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Qualis kvalitetssäkringssystem. Kvalitet i förskola

Qualis kvalitetssäkringssystem. Kvalitet i förskola Qualis kvalitetssäkringssystem Kvalitet i förskola Syftet med Qualis Syfte: Synliggöra sambanden mellan faktorer som skapar bra resultat och god kvalitet. Bidra till att kommunicera vision, mål och resultat.

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013 Verksamhetsplan Solfjäderns specialförskola 2012/2013 1 Innehåll Inriktning / Verksamhetsidé Organisation Styrdokument Normer och värden Utveckling och lärande Barn inflytande Förskola och hem Samverkan

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning för Läsår 2011-2012 1. Grundfakta Enhetens namn: Kristinaskolan Brotorpsskolan - Lindeskolan Verksamhetsform: Grundsärskola Grundsärskola

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 2010-10-19 Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 Lust att lära och utvecklas hela livet Den lokala arbetsplanen anger skolans prioriterade utvecklingsmål för läsåret, med åtaganden enskilt

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Borås Stads INSTRUKTION FÖR REKTOR. Instruktion för rektor 1

Borås Stads INSTRUKTION FÖR REKTOR. Instruktion för rektor 1 Borås Stads INSTRUKTION FÖR REKTOR Instruktion för rektor 1 Fastställt av: Arbetsgrupp förskola-skola Datum: 21 februari 2014 Dokumentet gäller för: Alla grundskole- och grundsärskoleenheteer För revidering

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Arbetsplan för Vedeby särskola

Arbetsplan för Vedeby särskola Arbetsplan för Vedeby särskola Läsåret 2013-2014 Beskrivning av verksamheten Vår skola ska värna om den enskilda elevens möjligheter att utvecklas positivt, dels socialt och dels pedagogiskt i en trygg

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014

Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 Grund-/särskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(5) 2014-02-20 Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 1. Organisation Grundsärskolan åk 1-6 och fritidshemmet är lokalintegrerade

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Klättenskolan Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr Sunne kommun Stöpafors 0565-160 00 växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 79. Klättenskolan 686 93 Sunne

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Utvärdering och uppföljning

Utvärdering och uppföljning Utvärdering och uppföljning Work shop vid HUR-konferensen 2011 Sören Levén VD Q-Steps Kvalitetssäkring AB Utvärdering Uppföljning Kvalitetsvärdering Utvärdering Utvärdering har dubbla funktioner - att

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2011/12 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2011/12 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2011/12 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Ingela Dullum Rektor 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Kunskaper sidan 5 Elevernas ansvar och inflytande

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Gemensamma mål för hela enheten Gemensam för såväl grundskola som förskoleklass och fritidshemmet ligger som grund för våra mål? Skolinspektionens rapport Vilka mål

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Arbetsplan för Västra Bodarna skola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Västra Bodarna skola Läsåret 2014/2015 140929 Arbetsplan för Västra Bodarna skola Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010 1 FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER Kvalitetsgranskning Undervisningen i särskolan 2009/2010 2 Av denna PM framgår vilka tre centrala frågor som ska granskas och bedömas i denna kvalitetsgranskning. Dessa frågor

Läs mer

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Köpings kommun Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Läsår 2015 2016 Josefin Gardh, Therese Jakobsson, Sukanya Vikman, Frida Uppsäll 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2014 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/13 Inledning

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Enhet Lundabyns fritidshem Läsår 2010-2011 Elisabeth AnderssonHult Rektor FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET ENHET Lundabyns fritidshem TIDSPERIOD Läsåret 2010-2011 GRUNDFAKTA OM ENHETEN

Läs mer

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se P O L H E M POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se Vision Mål och mått Polhemsskolans processer Huvudprocess Ledningsprocess Informationsprocess Stödprocess Alla elever ska klara sin utbildning

Läs mer

Kvalitetsrapport 2013-2014

Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-08-27 Barn och utbildningsförvaltningen Gunnar Verngren 0581-811 81 Gunnar.Verngren@lindesberg.se Kvalitetsrapport 2013-2014 Gymnasiesärskola Individuella Program Lindeskolan 1 1. GRUNDFAKTA Från

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen Normer & värden En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Februari 2014 [FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN

Läs mer

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Datum 1 (11) Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Bakgrund Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö för sin kunskapsutveckling och sin personliga utveckling. Det innebär att elevhälsan

Läs mer

Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan

Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan Hagbyskolans elevhälsoplan tar sin utgångspunkt i de internationella, nationella och lokala styrdokumenten. Dessa är FN:s Barnkonvention, Salamancadeklarationen, Skollagen,

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskoleklass

Kvalitetsredovisning Förskoleklass Kvalitetsredovisning Förskoleklass Läsåret 2012/2013 Edvinshemsskolan Område Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun 1 Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole

Läs mer

Återrapportering av Skolinspektionens tillsyn vid Särskolan, Säters kommun

Återrapportering av Skolinspektionens tillsyn vid Särskolan, Säters kommun Återrapportering av Skolinspektionens tillsyn vid Särskolan, Säters kommun 1 Innehåll INLEDNING... 3 UNDERLAG... 3 KUNSKAPER... 3 KUNSKAPSRESULTAT... 3 UPPFÖLJNING OCH KOMMUNIKATION AV RESULTAT... 6 BEDÖMNING

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan

Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan Sammanfattning Rapport 2010:9 Undervisningen i svenska i grundsärskolan 1 Sammanfattning Skolinspektionens kvalitetsgranskning av undervisningen i särskolan har genomförts i 28 grundsärskolor spridda över

Läs mer

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Öckerö förskola 2013/2014 Likabehandlingsplanens innehåll Sid Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Diskrimineringsgrunder 2-3 Definition av kränkande behandling

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Fr o m 2011-07-01 2011-01-28 Sida 1 Innehållsförteckning Elev och föräldrainflytande... 2 Förskolechefs, rektors ansvar... 2

Läs mer

Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola

Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola Information om verksamhetsplanen Verksamhetsplanen är en del av det ständigt pågående kvalitetsförbättringsarbetet i skolan. I verksamhetsplanen formuleras

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2007/2008

Kvalitetsredovisning 2007/2008 Kvalitetsredovisning 2007/2008 Pedagogiskt bokslut Prästgårdsskolan Särskola 1-8 år 1 Innehåll: Tidsperiod sidan 3 Grundfakta sidan 3 Underlag och rutiner för att ta fram Kvalitetsredovisningen sidan 4

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 150417 Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15

Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15 Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15 1. Kort beskrivning av den egna verksamheten Lillsjöskolan ligger i Östra Odensala och ingår i Odensala skolområde.

Läs mer

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan Birgittaskolan i Linköping Lokal arbetsplan för Birgittaskolan Reviderad 2012-06-29 Besöksadress: S.t Larsgatan 44-46, Linköping Postadress: Birgittaskolan i Linköping, Klostergatan 49, 581 81 LINKÖPING

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola Lokal arbetsplan Eda gymnasieskola Innehållsförteckning Vision... 3 Ledningsdeklaration... 3 Gymnasieskolans styrdokument... 3 Läroplanens mål och riktlinjer... 4 Normer och värden... 4 Elevernas ansvar

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

Verksamhetsplan Vimarskolan åk 7-9 2014/2015

Verksamhetsplan Vimarskolan åk 7-9 2014/2015 Tillsammans når vi toppen! Tre prioriterade utvecklingsområden för skolområde ÖST Höja måluppfyllelse och resultat Nationella prov Betyg Enkätresultat Elevhälsa VÄRDEGRUNDSARBETE Förebyggande arbete Samordna

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tornet 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tornet 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Tornet 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan

Läs mer

Qualis Granskningsrapport

Qualis Granskningsrapport Qualis Granskningsrapport Södervångs förskola Vellinge Granskning genomförd i september 2013 av Helena Esbjörnsson och Kerstin Forsberg Q-Steps Kvalitetssäkring AB Sammanfattning Södervångs förskola är

Läs mer

Översikt över innehåll

Översikt över innehåll 1 (7) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt

Läs mer

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem Riktlinjer & Strategier No 6 Plan för utveckling av fritidshem Inledning Fritidshemmen i Stockholms stad visar många goda exempel på väl fungerande verksamhet. Det visar kommentarer från nöjda elever,

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Bildningsnämnden Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Lysviks skola Kunskap och kompetens Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta

Läs mer

Lokal verksamhetsplan. för. Björkhagaskolan

Lokal verksamhetsplan. för. Björkhagaskolan Lokal verksamhetsplan för Björkhagaskolan 2012/2013 Verksamhetsbeskrivning Enheten Skolans verksamhet omfattar två arbetslag med elever från förskoleklass tom årskurs 3 med integrerad fritidsverksamhet,

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA Varje barn/elev får utvecklas utifrån sin förmåga och kommer in på sitt förstahandsval till gymnasiet Samverkan med andra myndigheter och omvärldsbevakning En god arbetsmiljö med kompetent personal AVESTA

Läs mer

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan 2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan Elevhälsoplan 2012/2013 2013-04-03 2 (8) Inledning Elevhälsoarbetet på Herrestorp är betydelsefullt för att lyckas med uppdraget att ge varje barn/elev ledning och stimulans

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd 2011-08-10 Sid 1 (5) Förskolans och skolans plan för särskilt stöd Detta dokument är reviderat i juli 2011 och gäller tillsvidare. Rutinerna för arbetet med särskilt stöd kommer under hösten 2011 att noggrannare

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 4-9 2012 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål Gymnasieskolan - introduktionsprogrammen 2012 ENHET Gymnasieskolan, introduktionsprogrammet FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Gymnasieskolan

Läs mer

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planengrundskola, förskoleklass och fritidshem Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN skolan Vi vet vart vi ska. Vi utvärderar, analyserar och förändrar. Utnyttja alla våra sinnen. Lär oss på olika sätt. Är tydliga! Gör våra elever medvetna om målen.

Läs mer

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Innehåll Förord sid. 2 Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Begrepp sid. 5 Allmän handling sid. 5 Arbetsgång sid. 6 Handledning till omdömesblankett sid. 8 Omdömesblankett

Läs mer

Arbetsplan för Lindens förskola Lendahls enhet Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Lindens förskola Lendahls enhet Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lärande Samskapande Styrkebaserad Lust att lära Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare Vi skapar delaktighet som präglas av att vi

Läs mer

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 1. Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Fjärdhundra förskola är belägen i ett litet samhälle

Läs mer

BRUK. bedömning reflektion utveckling kvalitet

BRUK. bedömning reflektion utveckling kvalitet Vad är BRUK? BRUK bedömning reflektion utveckling kvalitet BRUK är ett verktyg för självskattning av kvaliteten i samtliga läroplansstyrda verksamhetsformer. BRUK är en del av det systematiska kvalitetsarbetet.

Läs mer

Vi har inte satt ord på det

Vi har inte satt ord på det Sammanfattning Rapport 2012:8 Vi har inte satt ord på det En kvalitetsgranskning av kunskapsbedömning i grundskolans årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat lärares utgångspunkter i arbetet

Läs mer

Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014

Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014 Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare

Läs mer

ARBETSPLAN. för föräldrasamverkan. Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag

ARBETSPLAN. för föräldrasamverkan. Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag ARBETSPLAN för föräldrasamverkan Utdrag ur läroplan 2011 : Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag Skolan ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Sveaskolan Höstterminen

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Åsenskolan Rektor Linda Karlsson 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Velanda skolas fritidshem 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Velanda skolas fritidshem 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Velanda skolas fritidshem 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas...

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011 KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011 REGNBÅGEN Fritidshemmet för särskoleelever på Noltorpsskolan ALINGSÅS Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se 1. Förutsättningar

Läs mer

Verksamhetsplan. Eklanda 2 förskolor. Arbetsåret 2013/14. Innehåller lokala arbets- och handlingsplaner Arbetsplan för det pedagogiska arbetet

Verksamhetsplan. Eklanda 2 förskolor. Arbetsåret 2013/14. Innehåller lokala arbets- och handlingsplaner Arbetsplan för det pedagogiska arbetet Skolförvaltningen Verksamhetsplan Arbetsåret 2013/14 Eklanda 2 förskolor Innehåller lokala arbets- och handlingsplaner Arbetsplan för det pedagogiska arbetet "Mölndal är den hållbara staden där alla får

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Skolbild för Särskolan Regnbågen

Skolbild för Särskolan Regnbågen Skolbild för Särskolan Regnbågen Grundsärskola inriktning träning inom enhet Specialpedagogiskt centrum Läsår 2014/2015 Agne Arnesson, rektor Beskrivning av verksamheten Regnbågen är en grundsärskola med

Läs mer

Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011

Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011 2010-11-19 Barn- och utbildningsförvaltningen Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011 Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg. Telefon växel: 0346-88 60 00. Fax: 0346-133 40 e-post: kommun@falkenberg.se

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 1-3 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 1-3 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 1-3 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer