Tekniska högskolan RAMVERK. för ingenjörsprogrammens kvalitetsarbete Tekniska högskolan.

Transkript

1 Tekniska högskolan RAMVERK för ingenjörsprogrammens kvalitetsarbete Tekniska högskolan

2

3 Förord Denna skrift syftar till att stärka kvalitetsarbetet på ingenjörsutbildningarna vid Umeå Tekniska högskola. Tankegångarna bygger huvudsakligen på de förslag och idéer som tagits fram inom ramen för CDIO/Kuling-projektet ( ). I skriften ligger fokus på utbildningarnas kontext och styrdokument samt på utvärdering på kurs- och programnivå. Detta är de första stegen i ett systematiskt kvalitetsarbete. När dessa första steg är tagna bör även faktorer som kompetensförsörjning och lärandemiljö analyseras och kvalitetssäkras. Innehållsförteckning: 0 - Vad menar vi med kvalitet? 1 - Utbildningens sammanhang och kontext 2 - Utbildningsplan och programmatris 3 - Kursplan och förväntade studieresultat 4 - Kursutvärdering med SMAK 5 - Studentens utveckling och meritportföljen 6 - Programmets kvalitetssystem 7 - Programutvärdering och verksamhetsberättelse 8 - Verksamhetsplan och aktivitetsplan BILAGOR 1. Kvalitetssystem för Umeå universitet (2007) 2. Att formulera förväntade studieresultat 3. SMAK-modellen 4. Nationella mål för ingenjörsutbildningarna 5. Ingenjörsmässighet en definition 6. En jämförelse mellan de nationella målen och CDIO/Kulingprojektets kunskaps och färdighetskategorier 7. Programkontext CDIO - principer 8. Programkontext - utvärderingsmall

4

5 0 Vad menar vi med kvalitet? I högskolelagens första kapitel 4 läser vi: Verksamheten skall avpassas så att en hög kvalitet nås, såväl i utbildningen som i forskningen och det konstnärliga utvecklingsarbetet. De tillgängliga resurserna skall utnyttjas effektiv för att hålla en hög kvalitet i verksamheten. Kvalitetsarbetet är en gemensam angelägenhet för högskolornas personal och studenterna. Vi är förmodligen överens om att hög kvalitet i undervisning och lärande är viktigt, men vad menar vi med hög kvalitet? Ordet kvalitet används i dagligt tal utan att definieras närmare. En tolkning av begreppet kvalitet utgår från en produkts förmåga att tillfredsställa och helst överträffa kundernas omedelbara och framtida behov. En annan kvalitetsdefinition tar avstamp i förmågan att uppfylla ställda krav". I undervisningen kan man alltså å ena sidan definiera kvalitet som den grad med vilken studenternas behov och förväntningar tillfredställs eller överträffas under utbildningstiden och i ett framtida arbetsliv Å andra sidan kan kvalitén graderas utifrån i vilken mån de mål som ställs upp i kursplaner, utbildningsplaner, regelsamlingar och policydokument uppfylls under studentens studietid. Alternativt som ett mått på andel examinerade inom nominell tid eller studenternas förmåga att hävda sig på arbetsmarknaden. Den förra definitionen sätter studenten i centrum, den senare fokuserar på utbildningsprocessen. Vi menar att båda synsätten på kvalitet bör användas i kursernas och programmens kvalitetsarbete. I denna kvalitetshandbok används därför begreppet kvalitet dels som ett begrepp starkt kopplat till mätbara effekter - i vilken grad specifikationerna uppfylls och dels som ett begrepp kopplat till studenternas subjektiva uppfattning av kursers och utbildningsprogram. Vilken betydelse som åsyftas framgår av textens sammanhang.

6 1 Utbildningens sammanhang kontext Tekniska högskolan är sedan 2006 medlem i CDIO-initiativet, ett internationellt nätverk av ingenjörsutbildare med syfte att stärka examinerade ingenjörers kompetens och anställningsbarhet. The CDIO INITIATIVE is an innovative educational framework for producing the next generation of engineers. It provides students with an education stressing engineering fundamentals set in the context of Conceiving Designing Implementing Operating real-world systems and products. ( 6 av högskolans högskole- och civilingenjörsprogram har deltagit i ett pilotprojekt för att implementera CDIO-tanken på programmen och därmed antagit följande grundläggande princip för utbildningen principen att livscykeln för produkter och system - planera, utveckla, implementera och använda utgör sammanhanget för en ingenjörsutbildning Successivt kommer denna princip att bli vägledande på samtliga ingenjörsprogram under Tekniska högskolan och därmed utgöra programmens kontext. Med context (sammanhang) menas: Context is defined as the words, phases or passages that come before, or after, a particular word or passage of text that help to explain its full meaning. The definition has two important parts: a) the sense of surrounding, and b) of using surrounding to understand meaning. Our use of the word context is the one often listed as a second definition, as the circumstances or events that form the environment within which something exists or takes place. The sense of surrounding is present, and the use of that surrounding to help understand meaning is implicit. It is this meaning of context -- circumstances and surroundings that aid in understanding -- that we use. (Ed.Crawley)

7 Inom CDIO-initiativet har man formulerat 12 principer vilka stödjer utformningen av en ingenjörsutbildning i detta sammanhang (Essentiella principer markeras med stjärna (*)) De tre första principerna handlar om utbildningens sammanhang och om programmets styrdokument Princip 1 CDIO som sammanhang* Antagning av principen att livscykeln för produkter och system - planera, utveckla, implementera och använda CDIO utgör sammanhanget för en civilingenjörsutbildning: Princip 2 Målbeskrivning baserad på CDIO:s syllabus* Specifika och detaljerade lärandemål för personliga och professionella kunskaper och färdigheter samt för kunskaper och färdigheter i produkt- och systemutveckling. Dessa kunskaper och färdigheter överensstämmer med programmens övergripande mål och har validerats av programmens intressenter Princip 3 Integrerade utbildningsplaner* En utbildningsplan som består av ömsesidigt stödjande ämneskurser, och som på ett tydligt sätt integrerar personliga och professionella kunskaper och färdigheter samt kunskaper och färdigheter i produkt- och systemutveckling Fyra principer handlar om att erbjuda ingenjörsmässiga erfarenheter i utbildningen Princip 4 Introduktion till ingenjörsarbete En introduktionskurs som tillhandahåller en ram för praktiskt ingenjörsarbete i produkt- och systemutveckling, och som introducerar centrala personliga och professionella färdigheter Princip 5 Design-build-test-project* Utbildningsplanen innehåller minst två design-build-test -projekt, dvs. projekt där studenter planerar, utvecklar, implementerar och testar användning av en produkt eller ett system, ett enkelt och ett avancerat Princip 6 CDIO-stödjande lärandemiljöer Lärandemiljöer som stödjer och uppmuntrar verklighetsnära lärande inom produkt- och systemutveckling, ämneskunskaper och social kompetens Princip 7 Integrerat lärande* Integrerade lärandemoment som leder till förvärvandet av både ämneskunskaper och personliga, professionella färdigheter samt färdigheter i produkt- och systemutveckling

8 Tre principer talar om pedagogisk utformning och lärarkompetens Princip 8 Aktiva och undersökande undervisnings- och lärandeformer Undervisning och lärande som bygger på ett aktivt undersökande arbetssätt Princip 9 Utveckling av lärarnas CDIO-kompetens* Aktiviteter som utvecklar lärarnas kompetens när det gäller personliga, professionella kunskaper och färdigheter samt kunskaper och färdigheter i produkt- och systemutveckling Princip 10 Utveckling av lärarnas kompetens inom undervisning Aktiviteter som utvecklar lärarnas kompetens både när det gäller att skapa integrerat lärande, byggt på aktiva undersökande arbetsformer, och när det gäller examination av studenternas lärande De två sista principerna behandlar examination och utvärdering Princip 11 Examination av CDIO-färdigheter* Examination av studenternas lärande, både av personliga, professionella kunskaper och färdigheter samt kunskaper och färdigheter i produkt- och systemutveckling likväl som av ämneskunskaper Princip 12 Utvärdering av CDIO-program Ett system för utvärdering mot dessa tolv principer. Systemet ska ge återkoppling till studenter, lärare och andra intressenter i syfte att skapa ständiga förbättringar I formuleringen av de 12 principerna finns också formulerade markörer eller belägg som visar att principerna är uppfyllda på programmet. Dessa evidens kan exempelvis se ut så här: Evidence principle 1 - CDIO som sammanhang: faculty and students can articulate the CDIO principle Evidence principle 6 - CDIO-stödjande lärandemiljöer: adequate spaces equipped with modern engineering tools, workspaces that are student-centred, user-friendly, accessible, and interactive, high levels of faculty, staff, and student satisfaction with the workspaces Evidence principle 9 - Utveckling av lärarnas CDIO-kompetens: majority of faculty with competence in personal, interpersonal, and product and system building skills, demonstrated, high number of faculty with experience in engineering practice

9 Utvärderingsmall - context Det visar sig att de belägg som tagits fram inom CDIO-initiativet, inte alltid är tillräckligt precisa för att spegla programmets status och utveckling. Inom Kulingprojektet har därför en mall för utvärdering relativt principer och programkontext tagits fram. En femgradig skala för värdering av var och en av dessa principer finns formulerad enligt skalan. Syftet med utvärderingsmallen är att programledningen skall kunna följa programmets utveckling. Den är inte avsedd att användas för jämförelse mellan programmen. Nivå 0 ingen aktivitet inom denna princip Nivå 1 - vi är intresserade, Detta skall tolkas så att denna princip har diskuterats i programråd, elevgrupper eller lärargrupp och att det funnits ett positivt intresse för essensen i den aktuella principen. Nivå 2 - vi har bestämt oss Detta innebär att det gjorts ställningstaganden eller fattats beslut som bereder vägen för att denna princip stärks på programmet Nivå 3 - vi har satt igång Du ligger på denna nivå om principen fått genomslag i styrdokument eller blivit praktiskt synlig i programmets vardag Nivå 4 - vi har kommit en bra bit på vägen. Detta innebär att en genomsyn av programmet har skett med avseende på denna princip exempelvis att utbildningsplanen och programmets kursplaner i sin helhet getts en översyn Nivå 5 - vi har en CDIO-identitet Innebär att principen är en självklarhet på programmet för programrådet, lärarna och studenterna och att det finns rutiner för översyn och fördjupning av principen

10 Nedan visas som exempel utvärderingskriterierna för princip 1. Princip 1 CDIO som sammanhang* Belägg 1 Vi är intresserade Exempel: Programrådet har diskuterat behovet att lyfta fram strategier vid problemlösning i utbildningen och funnit att CDIOkonceptet skulle kunna vara ett intressant angreppssätt. 2 Vi har bestämt oss: Exempel: Lärare och studenter har informerats om innebörden av att CDIO-konceptet används i utbildningen. För att exemplifiera detta har en skiss till en CDIO-anpassad utbildningsplan tagits fram. 3 Vi har satt igång: Exempel: Några pilotprojekt har startats där träning av ingenjörsmässiga färdigheter i CDIO-anda på prov har lagts in i kursplanerna. Involverade lärare har erbjudits utbildning i CDIOkonceptet. 4 Vi har kommit en bra bit på vägen Exempel: Programmets utbildningsplan har modifierats enligt delar av CDIO-principerna och en utvärdering av genomförda pilotprojekt är färdigställd. Involverade lärare har fått utbildning i CDIO-konceptet. 5 Vi har en CDIO-identitet Exempel: Examensbeskrivningen, utbildningsplanen och kursplaner är implementerade enligt CDIO-principerna och ett kvalitetssäkringssystem för fortsatt progression är införd. Involverade lärare är kunniga i CDIO-konceptet. Programmets utveckling avseende de 12 principerna kan åskådliggöras på följande sätt

11 2- Utbildningsplan och programmatris De nationella målen för ingenjörsexamen berättar om de krav som ställs för att självständigt och med framgång kunna arbeta som ingenjör. Målen är uppställda under tre kategorier Kunskap och förståelse Kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet samt om ett brett kunnande inom matematik och naturvetenskap Färdighet och förmåga Personliga förmågan att omsätta kunskaper i praktiskt arbete här talas om att studenten skall ha helhetssyn, självständighet, kreativitet, förmåga att analysera, utvärdera, planera och genomföra, kunna modellera, simulera, förutsäga, utvärdera, kunna sätta i relation till samhällsmål och att kunna samarbeta, samverka och redovisa Värderingsförmåga och förhållningssätt Slutligen förväntas ingenjören kunna göra relevanta bedömningar, kunna sätta tekniken i ett socialt och ekonomiskt sammanhang samt kunna bedöma sitt eget kunskapsläge och sin egen kompetens. Den fullständiga formuleringen finns i bilaga Utöver de nationella målen finns för varje examen lokala mål där man specificerar vad som väsentligt i det speciella programmet. I de lokala målen finns möjlighet att på olika sätt markera programmets särart. Utbildningens mål i CDIO/Kuling perspektiv Learning to know Learning to be Learning to live together Learning to do Inom ramen för CDIO-initiativet har man formulerat generella mål för ingenjörsprogrammen. Denna beskrivning har fyra huvudrubriker och 17 underkategorier. Ingenjören skall med denna formulering ha kompetens inom följande områden:

12 1. Matematiska, naturvetenskapliga och teknikvetenskapliga kunskaper Learning to know 1.1. Kunskaper i grundläggande matematiska och naturvetenskapliga ämnen 1.2. Kunskaper i teknikvetenskapliga ämnen 1.3. Fördjupade kunskaper i något/några tillämpade ämnen 2. Individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt - Learning to be 2.1. Ingenjörsmässigt tänkande och problemlösande 2.2. Experimenterande och kunskapsbildning 2.3. Systemtänkande 2.4. Individuella färdigheter och förhållningssätt 2.5. Professionella färdigheter och förhållningssätt 3. Förmåga att arbeta i grupp och att kommunicera - Learning to live together 3.1. Att arbeta i grupp 3.2. Att kommunicera 3.3. Att kommunicera på främmande språk 4. Planering, utveckling, realisering och drift av tekniska system med hänsyn till affärsmässiga och samhälleliga behov och krav - Learning to do 4.1. Samhälleliga villkor 4.2. Företags- och affärsmässiga villkor 4.3. Att planera system 4.4. Att utveckla system 4.5. Att realisera system 4.6. Att ta i drift och använda 5.1 Hållbar utveckling (Tillagt av Kulingprojektet, Umeå en ny syllabus är under arbete. I denna finns hållbar utveckling integrerat) CDIO(Kulingprojektets syn på ingenjörsmässighet kan också formuleras på följande sätt) (Ed. Crawley 2008 CDIO Conference Gent) The central task of engineering is to design and implement solutions that have not previously existed, and that directly or indirectly serve society or segments of society. Engineering is distinguished from science by the process of creation. Noted engineer Theodore Von Kármán once said that scientists discover the world that exists, while engineers create the world that never was In the CDIO approach, we use the terms products, processes, and systems to designate what engineers create. In this phrase, products are any tangible goods or objects that can be transferred, while processes are actions or transformations directed toward an aim, and systems are combinations of objects and processes with some desired outcome.

13 Programmatris Det är kurserna som fyller programmet med innehåll. Det sammanlagda innehållet i kurserna och studenten sammanvägda erfarenheter av genomgångna kurser skall ge de kunskaper, erfarenheter och värderingar som finns i utbildningsplanens målsättningar. Det är därför rimligt att de i utbildningsplanen angivna kursernas mål uppfyller utbildningsplanens mål. N k 1 ( lärmål kurs) k ( nationella lokala) mål? Ett enkelt sätt att kontrollera detta är att för varje programoch för varje specialisering inom programmet skapa en programmatris. På varje rad står en kurs som finns i programmets blockschema och på kolumnerna CDIO/KULING-projektets lärmål. I cellerna summeras sedan samtliga FSR på rätt kurs och rätt lärmål. Så här kan det se ut om det är ganska bra ställt på ett program. Man kanske kan ifrågasätta mängden av FSR på några av kurserna analog elektronik, digitalteknik och mätteknik till exempel. Det kan ju också vara anledning att titta lite närmare på lärmål kring systemtänkande, främmande språk företagsaspekter och hållbar utveckling (lärmål 2.3, 3.3, 4.2 och 5.1)

14 I ett annat exempel, som illustreras nedan, kan man konstatera att programmet visar svagheter vad gäller samhälls- och företagsaspekter (4.1 och 4.2). Det är också svagt vad avser förmågan att realisera och att handha tekniska system (4.5 och 4.6). Här finns det anledning att göra en djupare analys och en revidering av programmet. Efter en första översyn av matrisen bör man göra en grundligare analys för var och en av de 17 lärmålen i CDIO-syllabus (+ 5.1 hållbar utveckling) för att få grepp om hur väl varje lärmål är intecknad av kursernas lärmål och för att få en uppfattning om progressionen genom programmet.

15 3 Kursplanen FSR: Ett utbildningsprogram byggs upp av de kurser som ingår i programmet. De ingående kurserna och den styrning som ges av examenskraven definierar programmets formella innehåll. Programmets mål vad avser o kunskap och förståelse o färdigheter och förmåga o värderingsförmåga och förhållningssätt måste alltså finnas i den mängd kurser som ger studenten en avsedd ingenjörsexamen. Förutom formalia kring kursnamn, kursens nivå och omfattning, förkunskapskrav skall kursplanen innehålla information om o Förväntade studieresultat (FSR) o Undervisningens uppläggning och o Examinationsformer Kärnan i kursplanen är de förväntade studieresultaten eftersom dessa, om de är väl formulerade, styr både undervisningens uppläggning och examinationen. I ett väl formulerat FSR finns ledtrådar till såväl vilken undervisningsform som skall användas som vilken examinationsmetod som bör tillämpas. Ett FSR av typen Efter genomgången kurs skall studenten kunna redogöra för de givartyper som finns kommersiellt tillgängliga pekar på att en skriftlig eller muntlig examinationsmetod används (kunna redogöra för) där studenten redogör för faktiska kunskaper. Undervisningsformen är förmodligen föreläsningar och litteraturstudier (principer) kombinerat med faktasökning via Internet eller på annat sätt (kommersiellt tillgängliga)

16 Ett annat FSR Efter genomgången kurs skall studenten kunna använda en strukturerad projekstyrningsmodell vid planeringen och genomförandet av ett mätprojekt förutsätter att studenten verkligen deltagit i ett projektarbete och att en projektstyrningsmodell används. Examinationen torde baseras på studentens insats i projektet samt på studentens förståelse för projektstyrningsmodellen. (observation och analys av projektdagböcker) Formuleringen av FSR styr alltså upp kursens innehåll, dess pedagogik och dess examination. I kursmaterial från UPC har Margareta Erhartsson formulerat följande checklista. Ställ dig frågorna 1. Uttrycker det förväntade studieresultatet VAD studenten ska kunna? 2. Går det att begripa vad som står? 3. Är det förväntade studieresultatet realistiskt inom den tidsram som är angiven? 4. Går det att examinera? 5. HUR ska det examineras? 6. HUR ska du stötta studenten i hans/hennes lärande? hur ska undervisningen läggas upp? Undvik att skriva för många förväntade studieresultat. Konsekvensen kan bli att det uppfattas som en innehållsförteckning eller en checklista där studierna går ut på att instrumentellt plocka punkter. Formulera inte för ambitiösa förväntade studieresultat. De ska vara möjliga att uppnå inom kursens ram och se till att de är uttryckta med ett användarvänligt språk. Undvik att formulera förväntade studieresultat som inte går att bedöma. Gör alltid övervägandet vad som är nödvändigt kontra önskvärt och utveckla betygskriterier om du använder en flergradig betygsskala. Lås inte fast vid ett sätt att examinera, det är mer gynnsamt för studenternas lärande att variera examinationsformerna. Men kursplanen beskriver inte bara innehållet i en isolerad ämneskurs utan är också en modul i ett eller flera utbildningsprogram.

17 Vid formulering av FSR i kursen måste man därför också bedöma kursens roll i utbildningsprogrammet. Frågor av typen 1. Har kursen ett relevant kunskapsinnehåll? 2. Finns mål relaterade till färdighet och förmåga tydligt uttalade i kursplanen? Om förmåga att lösa problem, att modellera och simulera är viktiga inslag i kursen bör detta klart uttalas och vara viktiga inslag i bedömning och examination 3. Finns det mål i kursen som handlar om värdering och förhållningssätt? Finns dessa formulerade som FSR? 4. Har kursmålen tagit hänsyn till programmets behov? 5. Vilka kunskaper, färdigheter och förhållningssätt finns redan som förkunskapskrav och är självklara för studentgruppen? Dessa kan uteslutas som lärmål på kursen? 6. Finns det en lagom progression i nivån på specificerade kunskaper, färdigheter och förhållningssätt i förhållande till andra kurser på programmet? är i högsta grad relevanta vid konstruktionen av kursplanen! Vid formulering av kursplaner: 1. Ägna omsorg i formuleringen av förväntade studieresultat 2. Välj verb som beskriver progressionsnivå och som pekar på hur examinationen skall ske 3. Skilj på mål för kunskaper, färdigheter och förhållningssätt 4. Specificera så långt som möjligt examinationsmetod och undervisningens uppläggning. 5. Samråd med programansvarig innan kursplanearbetet påbörjas så att du vet vilken roll kursen spelar i programmet 6. Inhämta programansvarigs synpunkter när kursplanen är klar ingen kursplan bör fastställas utan programansvarigs yttrande

18 4 Kursutvärderingen SMAK: SMAK är en mall för sammanställning av kursvärderingar, framtagen av Teknisk-naturvetenskaplig fakultet. Denna mall skall användas för utvärdering vid varje kurstillfälle. Utvärderingen bygger normalt på en enkät som studenterna besvarar och som sedan sammanställs av kursansvarig tillsammans med studentgruppen eller representanter för studentgruppen. Sammanställningen innehåller o formalia kursnamn, kursdatum, kursansvarig, antal som svarar på enkäten, genomströmning etc. o en beskrivning av föregående kurs och vad som förändrats sedan förra kurstillfället o en beskrivning av hur årets kurs genomförts - pedagogisk metod och examination o en analys av hur kursmålen uppfyllts o förslag till förändring av kursen till nästa kurstillfälle Den enkät som ligger till grund för sammanställningen är inte standardiserad av SMAK. Exempel på frågeställningar som kan beröras i enkäten är: Hur upplever du (som student) att o kraven i "regelsamlingen" uppfylls o trivseln på kursen har varit o studiematerial, lärarkompetens och lärmiljö fungerat o kursens lärmål uppfyllts (en fråga för var och en av målen) o de specificerade undervisningsformerna tillämpats i kursen o angivna examinationsformerna tillämpats på kursen För varje kurs skall alltså en kursvärdering göras. Den skall sammanställas enligt SMAK-modellen och sammanställning av kursvärderingarna skall vara tillgänglig på institutionen och på kurshemsidan för studenter som gått kursen eller planerar att gå kursen samt för programansvarig. Föregående års SMAK-sammanställning skall gås igenom vid kursstart.

19 5 Studentens utveckling - portföljen: På ingenjörsprogrammen vill vi utbilda i ett genomtänkt sammanhang, med ett genomtänkt innehåll och på ett sådant sätt att studenten upplever och kan dokumentera den personliga och professionella utvecklingen under studietiden. Ett verktyg för detta är den personliga meritportföljen Syftet med portföljen är att o ge studenten möjlighet att reflektera över den egna utvecklingen o ge ett ramverk för att organisera lärtillfällen rörande utvecklingen av generiska färdigheter o erbjuda en plats att samla viktiga dokument relaterade till utbildningen o skapa en meritsammanställning att använda vid anställningar, ansökan om stipendier etc. o ge underlag för examination av generiska färdigheter. Portföljen kan delas upp i en offentlig och en privat del, där den publika delen exempelvis innehåller: o en beskrivning av utbildningen o en personlig beskrivning av kunskaper, färdigheter och ambitioner o en personlig meritförteckning o exempel på väl genomförda arbeten. Den privata delen är öppen endast för studenten och examinerande lärare och syftar till att ligga till grund för personlig återkoppling och utveckling samt vara ett underlag för examination. Den privata delen skall följa en mall som fastställs för varje enskilt utbildningsprogram och eventuellt för varje studentkull

20 Den privata delen kan exempelvis innehålla följande rubriker: Kommunikation o kommunicera muntligt, skriftligt och via digitala media. o redogöra för retoriska grundprinciper samt, i egna arbeten, kunna visa på deras användning i olika situationer. o redogöra för presentationstekniska grundprinciper samt, i egna arbeten, kunna visa exempel på deras användning i olika situationer. o reflektera över egnas och andra redovisningar, dokumentationer och argumentering samt uppvisa en utveckling över tiden av den egna förmågan att kommunicera Arbete i projektorganisation o beskriva uppbyggnaden av och kunna tillämpa en projektmodell o redogöra för och reflektera över ett projektarbetes utvecklingsfaser, grupproller, ledarstilar samt over faktorer som påverkar gruppers resultat, och konflikthantering i grupper o samverka i grupper med olika sammansättning och storlek. Karriärplanering o kunna reflektera över den egna lärstilen och den egna förmågan att tillgodogöra sig kunskaper, färdigheter och förhållningssätt i relation till studier och arbetsliv o kunna analysera egna styrkor och svagheter i rollen som student och i relation till ett framtida yrkesliv o kunna sammanställa en personlig meritförteckning. Omvärldsanalys o reflektera över tekniska lösningars relevans i sammanhanget ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar utveckling Varje student bygger under studietiden upp en meritportfölj som speglar utvecklingen av den ämnesmässiga kunskapen och de generella ingenjörsfärdigheterna. Portföljen utgör förkunskapskrav för examensarbetet

21 6 Programmets kvalitetssystem: I det beslut om kvalitetssystem som togs av Universitetsstyrelsen berörs inte uttryckligen utbildningsprogrammens kvalitetsarbete. Man talar om att fakulteter, institutioner och enheter ska utforma kvalitetssystem, men som sagt inte uttryckligen utbildningsprogrammen. Det är väsentligt att programmens kvalitetssystem står i samklang med lagar och föreskrifter samt det kvalitetssystem som finns på högskolan centralt, på fakulteten och på Tekniska högskolan. Det är också viktigt att strukturen hos programmets kvalitetsplan i huvudsak sammanfaller med kvalitetsplanens struktur på högre nivåer. Beskrivningen av programmets kvalitetssystem kan grovt delas upp i tre delar: För det första en beskrivning av programmets, dess syfte och utformning samt målet med programmets kvalitetsarbete. För det andra en beskrivning av kvalitetssystemet - dess struktur och organisation - hur ansvaret för kvalitetsarbetet är fördelat exempelvis mellan programansvarig, programstudievägledare och kursgivande institutioner - vilka statistiska uppgifter och nyckeltal som skall tas fram - hur engageras personal, programråd och studenter i arbetet och hur sker återkoppling till kursgivande institutioner, tekniska högskolan och studenter. - hur sker granskning av det egna kvalitetsarbetet - vilka kvalitetsfrågor är prioriterade på kort sikt och på lång sikt? För det tredje en beskrivning av hur kvalitetsarbetet, följs upp, revideras och utvecklas.

22 7 Programutvärdering och Verksamhetsberättelse: Varje utbildningsprogram gör varje år en programutvärdering, som kortfattat beskriver flödet genom programmet, måluppfyllelse och programkontext. Den resulterande verksamhetsberättelsen som fastställs av programråd och tekniska högskolan publiceras på programmets hemsida Verksamhetsberättelsens struktur finns beskrivet i ett särskilt dokument. Följande huvud och underrubriker ingår i dokumentet: 1. Formalia a. Programmets namn: b. Läsår för vilken verksamhetsberättelsen gäller: c. Datum när verksamhetsberättelsen antogs av programrådet d. Huvudansvarig för framtagning av verksamhetsberättelsen 2. Programmets mål och utformning a. Kort beskrivning av programmets mål och utformning b. Samarbetspartner och näraliggande utbildningar c. Programmets styrdokument d. Analys och kommentarer 3. Flöde genom programmet a. Söktryck och könsfördelning b. Prestation per årskurs c. Avhopp d. Examinationsgrad och studietid e. Ackumulerat studieresultat redovisat för varje individ f. utfall på första årets kurser g. Analys och kommentarer

23 4. Kompetens, genomförande och programutformning exempel på nyckeltal a. Akademisk kompetens kursansvariga b. Ingenjörskompetens kursansvariga c. Pedagogisk kompetens kursansvariga d. Pedagogisk utformning på kursnivå e. Programkursernas genomförandeformer f. Examinationsmetoder g. Näringslivssamverkan h. Kursvärderingar i. Analys och kommentarer 5. Måluppfyllelse - programmatris a. Möjlighet att uppfylla poängkrav för examen inom nominell studietid b. Möjlighet att uppfylla programmets kunskaps och färdighetsmål c. Analys av programmatrisen 6. Programutformning - programkontext a. Programutvärdering relativt CDIOs principer b. Analys av programkontext 7. Anställningsbarhet - alumniverksamhet a. Beskrivning av hur man på programmet säkerställer att studenterna uppfyller de generiska målen c. Beskrivning av programmets alumniverksamhet och uppföljning av anställningsbarhet c. Statistik över studenternas förvärvsfrekvens d. Analys 8. Programmets kvalitetsarbete 9. Sammanfattning och prioriteringar

24 8A Verksamhetsplan: Varje utbildningsprogram utarbetar utifrån programutvärderingen en verksamhetsplan för de närmaste läsåren. Planen fastställs av programråd och tekniska högskolan samt publiceras på programmets hemsida. Verksamhetsplanen bör inledas med en beskrivning av övergripande beskrivning av visioner, övergripande mål och strategier Därefter en analys av den beskrivning av programmet som ges i verksamhetsplanen. Vilka slutsatser kan dras ur beskrivningarna av programkontext, kompetensmatris, nyckeltal och övrigt material i verksamhetsberättelsen. Vilka tendenser i programmet upplevs som förbättringar och vad har försämrats. Vilka problem kan programledningen åtgärda och vilka problem har sin rot i exempelvis konjunkturella förändringar. Vilka åtgärder kräver akuta åtgärder och vilka kan hanteras i ett längre perspektiv Kan man beskriva problem i vardande och går det att formulera mål inom programmets verksamhetsområde. Exempel på områden som kan beröras är: Studentrekrytering, lärarkompetens, utbildningsmiljö, studentinflytande, yrkes och arbetsmarknadsanknytning, undervisningsformer, bemanning på kurser, examination, internationalisering, prestationsgrad, studentnöjdhet samt organisation och programstyrning.

25 8B Aktivitetsplan: De aktiviteter som avses genomföras under det närmaste året sammanställs i en aktivitetsplan. Aktivitetsplanen är ettårig och utfallet granskas i kommande års verksamhetsberättelse Aktivitetsplanen ska innehålla rimliga men utmanande mål med utgångspunkt från er verksamhet. Målen ska även vara mätbara och uppföljningsbara. I aktivitetsplanen bär det framgå vad som är målet, vilka aktiviteter som kopplas till detta mål, vilka resurser som behövs, hur tidplanen ser ut och vem som är ansvarig.

26 8 bärande element i ingenjörsprogrammens kvalitetsarbete 1 - Utbildningens sammanhang programmets kontext: principen att livscykeln för produkter och system - planera, utveckla, implementera och använda utgör sammanhanget för ingenjörsutbildningar vid Umeå Tekniska Högskola. Programmets utformning utvärderas översiktligt i förhållande till sitt sammanhang. 2 Utbildningsplan och programmatrisen Innehållet i varje kurs analyseras i relation till CDIOs lärmål, vilka sammanställs i en programmatris/kompetensmatris. Programmatrisen ger en bild av hur väl programmet uppfyller utbildningsplanens mål och är ett stöd vid utvecklande av nya lärmål i nya och redan existerande kurser. 3 Kursplan och förväntade studieresultat Formulera förväntade studieresultat (FSR) så att dessa stödjer studentens lärande, så att en lämplig progression erhålles i programmet och så att lärmålen är examinerbara. Samråd med programansvarig innan kursplanen fastställs. 4 Kursutvärdering med SMAK Vid varje enskilt kurstillfälle görs en utvärdering enligt SMAK-modellen och de senaste kurstillfällenas kursvärderingar finns tillgängliga via Internet samt översänds för kännedom till programråd/programansvarig. 5 - Studentens utveckling med meritportfölj Varje student bygger under studietiden upp en meritportfölj som speglar utvecklingen av studentens ämnesmässiga kunskaper och generella ingenjörsfärdigheter. Portföljen utgör förkunskapskrav för examensarbetet. 6 Programmets kvalitetssystem Inom programmet utvecklas ett systematiskt kvalitetsarbete. 7 Programutvärdering Varje utbildningsprogram gör varje år en programutvärdering, utifrån en av UmTH fastställd mall. Denna fastställs av programråd och tekniska högskolan och utgör grund för de följande årens utveckling av programmet. 8 Verksamhetsplan och aktivitetsplan Fastställer långsiktiga mål, policys och riktlinjer samt sätter upp kortsiktiga mål och aktiviteter.