Fiskevårdsteknik i Sverige AB
|
|
- Tobias Andersson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Fiskevårdsteknik i Sverige AB LÄNSSTYRELSEN JONSEREDS NEDRE, SÄVEÅN FISKVANDRING Lund Pålsjövägen 12, Lund. Telefon Telefax
2 2 LÄNSSTYRELSEN JONSEREDS NEDRE, SÄVEÅN FISKVANDRING 2011 Innehåll 1 Inledning Material och metoder Utrustning Drift av räknaren Insamling och bearbetning av data Längdmätning av fisk Artfördelning Resultat Registreringar Passerande föremål Fiskens rörelseriktning Fiskaktivitet under dygnet Uppvandring under året Nettouppvandring Jämförelser med tidigare år Antal per år Antal per mån Sammanfattning Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Kontroll av drift och resultat. Registrerade rörelser i fiskräknare. Kf04F:\ Jonsereds Nedre\Ra doc
3 3 LÄNSSTYRELSEN JONSEREDS NEDRE FISKVANDRING Inledning Jonsereds kraftverk utgör ett definitivt vandringshinder för uppvandrande fisk i Säveån. Vid kraftverkets dammbyggnad finns två fiskvägar, en vid kraftstationen (Jonsereds nedre) och en vid regleringsdammen högst upp i den naturliga åfåran(jonsereds övre). I avsikt att kontrollera fiskvägarnas funktion och fiskbeståndens storlek, har uppvandrande laxfisk räknats i de båda fiskvägarna med automatiska fiskräknare. Föreliggande rapport presenterar resultaten från Jonsereds nedre räknare som är placerad vid Jonsereds kraftstation. På uppdrag av länsstyrelsen i Västra Götalands län har Fiskevårdsteknik AB under år 2011 löpande övervakat driften samt samlat in, bearbetat och sammanställt resultat från den automatiska fiskräknaren som är placerad vid Jonsereds kraftverk i Säveån. Kf04F:\ Jonsereds Nedre\Ra doc
4 4 2 Material och metoder 2.1 Utrustning En automatisk fiskräknare är monterad på vid inloppet till fiskvägen på inloppskanalens högra sida (figur 1). Fiskräknaren som kallas River Watcher har tillverkats av det isländska företaget Vaki och har varit i drift sedan år 2008 vid Jonsereds nedre fiskväg. Fiskräknaren som är av optisk typ, består principiellt av en skannerenhet och en kontrollenhet. Scannerenheten utgörs av två plattor mellan vilka två täta gardiner av IR-ljus skapas (figur 2). Plattorna är fästa i en kassett vilken i sin tur sitter på uppströmssidan av en gallerkalv. Skannerns fria öppning är ca 40 cm bred och 50 cm hög. När ett föremål passerar skannerplattorna bryts ett antal ljusstrålar vilket registreras i kontrollenhetens datalogger. På så sätt kan föremålets riktning, storlek, form och hastighet registreras tillsammans med datum Figur 1. Dragskenorna till fiskräknare som är monterad i gallerkalven. Fiskräknaren är placerad framför inloppet till fiskvägen uppströms intagsgallret vid inloppskanalens högra sda. Vy från fiskvägen mot söder. Kf04F:\ Jonsereds Nedre\Ra doc
5 5 Figur 2. Fiskräknarens skannerenhet har två gardiner av snabbt svepande infraröda ljusstrålar. Passerande föremål registreras när de blockerar några av dessa strålar. och tidpunkt för passagen. Dessutom registreras vattnets temperatur kontinuerligt var tredje timme. Erhållna data sparas i kontrollenheten där de kan avläsas och överföras via ett GSM-modem till en valfritt placerad kontorsdator för vidare analys. Överföring av data och fjärrstyrning av fiskräknaren utförs med programvaran WinAri. Sammanställning, tolkning och presentation av data från fiskräknaren har utförts i programvaran WinAri från Vaki samt efter export till vissa delar i MS Excel. 2.2 Drift av räknaren Fiskräknaren har varit i drift från 1 januari fram till den 8 oktober då det uppstod problem med kabeln mellan kontroll- och skannerenheten, ett problem som medförde att passerande föremål ej registrerades. I början av säsongen uppstod det även problem med modemet som medförde svårigheter med fjärrövervakning. Felet avhjälptes genom att byta ut modemet. Utöver detta har inga större störningar eller avbrott i räknarfunktionen inträffat under driftsperioden. Tillsyn av räknarens olika delar har frekvent utförts på plats av personal från sportfiskarna. Övervakning av räknarens funktion samt säkring av resultat har utförts på distans av Fiskevårdsteknik en till fem gånger per månad. Kf04F:\ Jonsereds Nedre\Ra doc
6 6 2.3 Insamling och bearbetning av data Datafiler från fiskräknaren har under säsongen överförts vid ett 30-tal tillfällen för säker lagring till vår server i Lund (bilaga 1). Vid varje nedsparningstillfälle erhålls en grupp om fyra datafiler: en med tid och storleksuppgifter (arv), en med skuggbilder (img), en med temperaturuppgifter (tdt) och en med funktionsuppgifter (vsb). Insamlade datafiler har i stort sett befunnits vara tekniskt felfria och innehålla uppgifter av förväntad karaktär. För att representera hela mätperioden behövs 4 grupper med datafiler, nämligen de som sparats ned , , och Alla dessa filer har samlats i en gemensam databas i programvaran WinAri. Varje registrering i databasen har därefter tolkats med avseende på innehåll och rimlighet. Vid tolkningen har varje registrerat föremål bedömts tillhöra någon av följande grupper: laxfisk, ål, övrig fisk och icke fisk. Till gruppen laxfisk har förts alla registreringar av fisklika föremål med en längd över 35 cm vars skuggbilder inte uppvisar tydliga karaktärer av att vara annat än laxfisk och kortare fisklika föremål vars skuggbilder visar tydliga karaktärer av laxfisk. Till gruppen ål har förts registreringar som visar tydliga karaktärer av ål. Dessa registreringar består främst av nedströmspassager under dygnets mörka timmar. Till gruppen övrig fisk har förts fisklika föremål med en längd under 35 cm vars skuggbilder inte visar tydliga karaktärer av laxfisk. Vid sammanräkning och utvärdering har övrig fisk trots detta bedömts huvudsakligen utgöras av laxfisk (se avsnitt 2.5). Till gruppen icke fisk har förts alla registreringar av ej fisklika föremål vilka vanligen avbilas som oregelbundna taggiga figurer. Från den tolkade databasen har sammanställningar av data till redovisning i tabell- och grafisk form slutligen hämtats. Under säsongen har enklare preliminära lägesrapporter tidigare lämnats vid ett flertal tillfällen. Kf04F:\ Jonsereds Nedre\Ra doc
7 7 2.4 Längdmätning av fisk Registrering av varje passerande föremåls storlek sker med ledning av det antal ljusstrålar som blockerats i höjdled. Då varje infraröd ljusstråle är mycket tunn sker denna registrering med en noggrannhet på mm-nivå. Höjdmätning av passerande fiskar utförs på det ställe där kroppshöjden når sitt maximum mellan rygg och buk, dvs. i området omedelbart framför ryggfenan (figur 3). Rygg- och bukfenornas höjd räknas således inte med. Under förutsättning att fisken rör sig på ett normalt vis, dvs. med en någorlunda jämn hastighet längs en hyggligt rak linje, är denna höjdmätning tekniskt sett mycket noggrann. Fisk som accelererar, ändrar rörelseriktning eller stannar upp under passagen kan upphov till sämre noggrannhet vid höjdmätningen. Av denna anledning är höjdmätningen på uppvandrande fisk generellt sett bättre än på nedvandrande fisk. För uppskattning av fiskars storlek utförs en omvandling från höjd till längd genom multiplicering med en empirisk faktor. Mätning av höjd och längdförhållande på stickprov av fiskar från fiskfällorna vid Lilla vatte i Göta älv har tidigare utförts (Hebrand 2002). Resultatet pekar mot att en L/H faktor runt 6,0 passar för de vanligast förekommande laxfiskars storlek under den mest frekventa vandringstiden vid Lilla Edet. Det antas ej vara någon större skillnad på laxfiskars höjd- och längdförhållande vid Jonsered i Säveån jämfört med Lilla Edet i Göta älv. Alla angivna fisklängder i föreliggande sammanställning har därför beräknats med denna faktor. De utförda mätningarna antyder att det statistiska felet i längdmätningen med denna metodik är ca 8 % eller ± 6 cm på en lax med en medellängd av 75 cm. Figur 3. Mätning av höjd och längdförhållande på fisk. Kf04F:\ Jonsereds Nedre\Ra doc
8 8 Det bör dock påpekas att längdmätningen vanligen är betydligt bättre på uppvandrande fisk än på nedvandrande fisk. Anledningen till detta är att fisk som rör sig uppströms normalt gör det med en jämn rörelse längs en rak linje medan fisk som rör sig nedströms kan driva med strömmen med kroppen i olika vinklar och positioner. 2.5 Artfördelning och säsongsindelning Flertalet av de skuggbilder som bedömts vara större fisk uppvisar tydlig fettfena, laxartad kroppsform och fenställning (figur 4). Fisk mindre än ca 35 cm återges emellertid vanligen utan fenor då de infraröda ljusstrålarna passerar genom de tunnare mjukdelarna. Det är därför svårare att enbart från skuggbilder säkert avgöra om de utgörs av laxfisk eller ej. Registreringar av denna karaktär har därför konservativt placerats i gruppen övrig fisk trots att det är vår bedömning att det stora flertalet av dem utgörs av små laxfiskar, dvs. huvudsakligen öringar (se avsnitt 2.3). Det är emellertid inte möjligt att enbart från skuggbilderna skilja mellan snarlika fiskarter som lax och öring. Viss vägledning kan fås genom längden men för säker artbestämning krävs mera information. För att avgöra hur stor del av den uppvandrande laxfisken som utgörs av lax eller öring har en empirisk fördelningsmodell använts. Modellen baseras på en statistisk utvärdring av fångsresultat från sportfisket i Säveån. Laxfiskar med en längd mindre än 50 cm bedöms uteslutande bestå av öring (100 %) medan fisk med en längd av cm bedöms utgöras av både lax (75 %) som tillbringat en vinter till havs (1SW) och öring (25 %). Fisk med längd över 70 cm bedöms nästan uteslutande utgöras av A B Figur 4. Större fisk (A) uppvisar vanligen tydlig fettfena och/eller laxartad kroppsform. Mindre fisk (B) återges vanligen utan fenor. Kf04F:\ Jonsereds Nedre\Ra doc
9 9 lax (96 %) med två eller flera vintrar till havs (2SW och MSW) och en mindre andel storvuxen öring (4 %). Laxfiskens vandring förbi fiskräknaren vid Jonsereds nedre kan delas in i två perioder. Den första perioden sträcker sig från årets början fram till maj/juni och utgörs främst av nedvandrande utlekt lax och havsöring, s.k. besor eller kelts. Dessa fiskar vandrande uppströms för att leka under föregående år och är nu på väg att simma nedströms till havet igen. Den andra perioden som vanligen sträcker sig från mitten av maj och framåt utgörs främst av lekvandrande fisk som kommer från havet och ska leka under kommande höst. Det förekom emellertid även ett ganska stort antal nedvandrande laxfiskar under den period då lekvandrande fisk simmade uppströms. Dessa nedströms vandrande individer utgörs till största delen av fisk mindre än 50 cm. De medför att den totala skillnaden mellan uppvandrande och nedvandrande fisk, nettouppvandringen, under denna period blir få eller minus till antalet. Troligen nyttjar dessa fiskar den andra fiskvägen vid Jonsered övre för uppströmspassage och vandrar sedan nedströms förbi Jonsereds nedre. Kf04F:\ Jonsereds Nedre\Ra doc
10 10 3 Resultat 3.1 Registreringar Under säsongen har totalt 889 passerande föremål, varav 350 upp och 539 ned, registrerats av den automatiska fiskräknaren (bilaga 2). Av varje registrerat föremål har två skuggbilder samlats in, dvs. totalt ca 1800 skuggbilder. Varje par av skuggbilder är knutna till en registrering av datum, tid, storlek, hastighet, position och riktning av ett unikt föremål. Skuggbildens kvalitet beror på fiskens rörelsemönster under passagen av öppningen mellan skannerplattorna. De fiskar som rör sig i en jämn hastighet längs en rak linje ger de bästa skuggbilderna medan de som accelererar, ändrar rörelseriktning eller stannar upp under passagen ger m el m förvrängda skuggbilder. Bilder av uppvandrande fisk är genomgående av högre kvalitet än de av nedvandrande fisk beroende på systematiska skillnader i fiskens rörelsemönster. Under varje dygn har vidare åtta uppmätningar av vattentemperaturen sparats. 3.2 Passerande föremål Efter manuell kontroll av skuggbilder och övriga data har 602 av de insamlade registreringarna identifierats som fisk och 287 som icke fisk (bilaga 2). De skuggbilder som bedömts avbilda andra föremål än fisk utgörs huvudsakligen av driftande växtrester och skräp (figur 5). A B Figur 5. Skuggbild av andra föremål än fisk utgörs främst bl.a. driftande växtrester och skräp som kan ge upphov till registreringar både upp (A) och ned (B). Kf04F:\ Jonsereds Nedre\Ra doc
11 11 A B Figur 6. Antal uppvandrande (A) och nedvandrande (B) laxfiskar per dag. Denna typ av registreringar uppträder karaktäristiskt i stor mängd under vissa begränsade perioder. Föremål som identifierats som icke fisk förekommer både bland upp- och nedåtriktade registreringar. 3.3 Fiskens rörelseriktning Under den gångna säsongen vandrade sammanlagt 203 fiskar upp och 399 ned (bilaga 2, figur 6). Nettouppvandringen uppgick därmed till totalt -196 fiskar. 3.4 Fiskaktivitet under dygnet Den huvudsakliga uppvandringen av lekvandrande laxfisk har ägt rum under dagtid mellan klockan 06 och 20 med tyngdpunkten mellan klockan 11 och 14 (figur 7; bilaga 2). Vandringsaktiviteten kan sägas starta vid gryningen med en topp mitt på dagen för att succesivt minska under eftermiddagen och återigen få en liten topp vid 19-tiden och sedan avta med skymningen. Den huvudsakliga nedvandringen av utlekt laxfisk på våren uppvisar ett liknande mönster men med störst aktivitet på morgonen med en vandringstopp runt 08 för att succesivt avta mot skymningen (figur 7). Vad gäller ålen så sker den vandringen främst under dygnets mörka timmar med en topp på mellan 00 och 02 för att sedan succesivt minska framåt gryningen (figur 8). Kf04F:\ Jonsereds Nedre\Ra doc
12 12 A B Figur 7. Antal uppvandrande (A) och nedvandrande (B) laxfiskar per timme. 3.5 Upp- och nedvandring under året Likt tidigare år har nedvandringen av utlekt laxfisk under våren varit relativt stor. De första besorna anlände i början av april och nedvandringen var som störst under andra halvan av april då vattentemperaturen steg upp mot 10º C. Därefter sjönk vattentemperaturen och nedvandringen minskade (figur 6). Nedvandringen avtog helt i mitten av maj. Årets första lekvandrande laxfisk anlände den 21 maj. Det var en präktig lax med en längd på 114 cm. Första öringen anlände den 12 juni. Figur 8. Antal nedvandrande ålar per timme. Kf04F:\ Jonsereds Nedre\Ra doc
13 13 Efter den första laxen dröjde det till början av juni innan ytterligare en handfull uppvandrande laxfiskar passerade. De två sista veckorna i juni passerade inga fiskar räknaren och årets vandringstopp ägde rum med start i början av juli och fram till de första dagarna i augusti. Det var under denna period majoriteten av de uppvandrande fiskarna passerade. Från 4 augusti fram till att räknaren blev stillastående i första veckan oktober passerade endast 6 laxfiskar räknaren (figur 6). Årets sista laxfisk utgjordes troligen av en ensam öring på ca 35 cm den 5 oktober. 3.6 Nettouppvandring Antalet nettouppvandrande fiskar som passerat Jonsereds nedre fiskväg uppgick totalt till -196 stycken under hela säsongen (tabell 1; bilaga 2). Med passerat avses i detta sammanhang skillnaden mellan upp- och nedvandrande fisk, dvs. nettouppvandringen. Antalet nettouppvandrande laxfiskar uppgick till totalt -111 fiskar över hela säsongen (tabell 1). Nettouppvandringen för den period då mestadels besor förekommer uppgick till -93 laxfiskar och perioden för lekvandrande laxfisk uppgick till -18 fiskar (figur 9). De nettonedvandrande besorna under våren utgörs av 58 (62 %) små, 17 (18 %) mellanstora, 16 (17 %) stora och 2 (2 %) mycket stora individer (tabell 2). Tabell 1. Antal nettouppvandrande fiskar per artgrupp och månad. Grupp Månad Summa (n) (%) Lax % Öring % Ål % Övr fisk % Summa % Kf04F:\ Jonsereds Nedre\Ra doc
14 14 A B Figur 9. Nettouppvandrande laxfiskar före (A) och efter (B) 20 maj. Vad gäller nettouppvandrande laxfisk under den senare perioden från 21 maj och framåt är det stor skillnad i rörelsemönster avseende små fiskar (<50 cm) där antalet nedvandrande individer är fler än antalet uppvandrande med en nettouppvandring på -34 fiskar (figur 9). För laxfisk större än 50 cm vilka främst utgörs av lax är nettouppvandringen +16 individer och utgörs av 4 mellanstora, 1 stor och 11 mycket stora individer. Den totala nettouppvandringen för perioden är -18 laxfiskar. I ett försök att separera lax från öring samt nedvandrande besor och uppvandrande lekfisk är det tydligt att öringbesorna står för största delen av nedvandringen följt av lekvandrande öring och laxbesor. Den enda gruppen med ett positivt värde för nettouppvandringen där antalet uppvandrande individer överstiger nedvandrande är lekvandrande lax (tabell 2). För övrig fisk som varit svår att artbestämma men där en stor del av den uppvandrande fisken troligen består av små havsöringar är nettovandringen -27 fiskar över hela säsongen. För ålen är den totala nettovandringen -57 fiskar (figur 10). Tabell 2. Antal nettouppvandrande besor och lekfisk fördelat på artgrupp fram till och efter 20 maj. Besor Lekfisk Total Öring Lax Totalt Kf04F:\ Jonsereds Nedre\Ra doc
15 15 Figur 10. Antal nettouppvandrande fiskar per dag. Kf04F:\ Jonsereds Nedre\Ra doc
16 16 4 Jämförelser med tidigare år För att sätta de ovan presenterade resultaten i ett perspektiv kan vi jämföra med resultat från år 2008 och framåt då kontroll av fiskvandring skett på motsvarande plats samt med motsvarande utrustning och metodik. 4.1 Antal per år Avseende nedvandrande utlekt fisk under våren kan vi jämföra med 2009 och 2010 års data varpå 2011 framstår som det bästa under mätperioden med något fler nedvandrande individer jämfört med året innan (figur 11). Antalet små fiskar vilka främst består av havsöring har minskat något medan antalet nedvandrande mellan- och storlax har ökat något. Vad gäller uppvandrande lekfisk från juni till november så har nettouppvandringen av fisk större än 50 cm minskat och är endast 60 % av medelvärdet för de tre senaste åren. Dock så är nettouppvandringen bättre än föregående år (figur 12). Figur 11. Antal nettouppvandrande små (blå staplar), mellanstora (gröna staplar) och stora (gula staplar) laxfiskar under mars till maj. Kf04F:\ Jonsereds Nedre\Ra doc
17 17 Figur 12. Antal nettouppvandrande små (blå staplar), mellanstora (gröna staplar) och stora (gula staplar) laxfiskar under juni till november. 4.2 Antal per mån Vid en jämförelse av antalet nettouppvandrande laxfisk per månad framgår att vandringsaktiviteten under april och maj var större än normalt medan juni var lite högre än normalt (figur 13). Uppvandringen under juli och augusti var mycket sämre än normalt. Även september hade en svag uppvandring. Resterande månader går ej att jämföra då räknaren slutade registrera fisk 8 oktober. Kf04F:\ Jonsereds Nedre\Ra doc
18 18 Figur 13. Antal nettouppvandrande laxfiskar per månad under år 2011 (röd linje) i jämförelse med medeltalet (blå heldragen linje) och en standardavvikelse (blå streckade linjer) för de senaste tre åren. 5 Sammanfattning Kontroll av vandrande fisk i den nedre fiskvägen vid Jonsereds kraftverk har utförts med en automatisk fiskräknare under perioden januari till och med 8 oktober år Räknaren har fungerat utan större problem fram till oktober månad och har levererat en oavbruten serie felfria data. Totalt antal nettouppvandrande laxfiskar i fiskräknaren uppgick till -196 fiskar av vilka -16 bedömts vara lax -96 öring. Nedvandring av fisk som bedömts vara ål uppgick till 57 stycken. Mats Hebrand Kf04F:\ Jonsereds Nedre\Ra doc
19 19 Referenser Hebrand M, 2002: Vattenfall. Lilla Edet. Göta älv. Automatisk fiskräkning , Lund , 44 s. Kf04F:\ Jonsereds Nedre\Ra doc
20 Bilaga 1 Sid 1 (4) FVT Vaki fiskräknare Kontroll av drift och resultat Åtgärd Räknare Resultat Funktion Filer Aktör Lokal Art Dat Kl Met Dat Kl P Lu Ld Su Sd T Bat Vis M% Anm A I T V D db Anm Namn Jonsered N Avläsning :40 Mod 1 Modem svarar ej Hebrand M Jonsered N Omstart räkn :40 Mod 1 Larsson S Jonsered N Avläsning :40 Mod 1 Modem svarar ej Hebrand M Jonsered N Upplåst SIM :00 Mod 1 Uppl med PUK Larsson S Jonsered N Avläsning :35 Mod : ,2 Ok Hebrand M Jonsered N Just tid :48 Mod :48 1 Hebrand M Jonsered N Just displ :48 Mod : Hebrand M Jonsered N Reset :50 Mod :49 2 Hebrand M Jonsered N Avläsning :46 Mod 2 Modem svarar ej Hebrand M Jonsered N Avläsning :21 Mod 2 Modem svarar ej Hebrand M Jonsered N Avläsning :44 Mod 2 Modem svarar ej Hebrand M Jonsered N Avläsning :01 Mod : ,8 OK Hebrand M Jonsered N Avläsning :27 Mod : ,8 OK Hebrand M Jonsered N Avläsning :14 Mod 2 Modem svarar ej Hebrand M Jonsered N Rekonstr :10 Mod 2 Stopp räkn Hebrand M Jonsered N Avläsning :00 Mod 2 Connect frame Larsson S Jonsered N Fäst kabel :50 Mod 2 Start räkn Larsson S Jonsered N Avläsning :50 Mod 2 Modem svarar ej Hebrand M Jonsered N Avläsning :28 Mod : ,8 OK Hebrand M Jonsered N Rekonstr :10 Mod 2 Stopp räkn Hebrand M Jonsered N Rekonstr :50 Mod 2 Start räkn Hebrand M Jonsered N Avläsning :10 Mod 2 Modem svarar ej Hebrand M Jonsered N Avläsning :45 Mod 2 Modem svarar ej Hebrand M Jonsered N Avläsning :54 Mod 2 Modem svarar ej Hebrand M Jonsered N Avläsning :37 Mod 2 Modem svarar ej Hebrand M Jonsered N Avläsning :32 Mod : ,8 Skr 95 3 försök Error in line 599 Kläppe S Jonsered N Avläsning :20 Mod : ,8 Skr Error in line 599 Kläppe S Jonsered N Just tid :00 Mod :00 2 Kläppe S Jonsered N Reset :02 Mod :02 2 Kläppe S Jonsered N Avläsning :27 Mod : ,8 Skr Kläppe S Jonsered N Rekonstr :10 3 Stopp räkn Hebrand M Jonsered N Avläsning :24 Mod : ,8 Skr Kläppe S Jonsered N Rekonstr :00 3 Start räkn Hebrand M Jonsered N Avläsning :53 Mod : ,8 Skr Kläppe S Jonsered N Avläsning :53 Mod : ,8 Skr Hebrand M Fiskevårdateknik AB Kf04F:\Vaki kontr\vaki kontroll
21 Bilaga 1 Sid 2 (4) Jonsered N Reset :59 Mod :59 4 Hebrand M Jonsered N Avläsning :39 Mod : ,8 OK Kläppe S Jonsered N Avläsning :43 Mod : ,8 OK Kläppe S Jonsered N Avläsning :00 Mod , Lost comm. Kläppe S Jonsered N Avläsning :03 Mod : ,0-95 Inga nya reg Kläppe S Jonsered N Avläsning :37 Mod : ,0 OK 95 Inga nya reg Kläppe S Jonsered N Avläsning :45 Mod ,0 OK 95 Ej kontakt SE Hebrand M Jonsered N Avläsning :16 Mod 4 Modem svarar ej Kläppe S Jonsered N Avläsning :55 Mod 4 Modem svarar ej Kläppe S Jonsered N Avläsning :43 Mod 4 Modem svarar ej Hebrand M Anmärkningar Utöver de ovan redovisade åtgärderna har tillsyn av fiskräknarens fältutrustning skett vid ett stort antal tillfällen av lokal personal. Vid dessa tillfällen har främst räknarens gallerbur och scannerplattor rengjorts. Förklaringar Rubriker Åtgärd Lokal Art Dat Kl Metod Räknare Dat Kl P Resultat Lu Ld Su Sd T = Utförd åtgärd = Läge för åtgärdad fiskräkare = Utförd åtgärd = Datum för utförd åtgärd (år-mån-dag) = Tid för utförd åtgärd (tim:min) = Metodik vid utförd åtgärd (se förklaringar nedan) = Utförd avläsning på fiskräknaren = Avläst datum på räknaren (år-mån-dag) = Avläst tid på räknaren (tim:min) = Period (tidsutrymme mellan tömning av räknarens minne) = Avläst resultat = Large up, elektroniskt godkänd fisk > 50 cm som vandrat upp, dvs huvudsakligen havsvandrande fisk (antal) = Large down, elektroniskt godkänd fisk > 50 cm som vandrat ned, dvs huvudsakligen havsvandrande fisk (antal) = Small up, elektroniskt godkänd fisk fisk < 50 cm som vandrat upp, dvs huvudsakligen stationär fisk (antal) = Small down, elektroniskt godkänd fisk fisk < 50 cm som vandrat ned, dvs huvudsakligen stationär fisk (antal) = Temperatur i vattnet (oc) Funktion = Avläst eller bedömd funktion Bat = Batteri, levererad elkraft (V DC) Vis = Visabillity, anger receptorernas grad av siktbarhet mellan scannerplattorna, dvs en form av funktionstest (OK eller Skr enl förklaringar nedan) M% = Memory % full, anger minnets återstående utrymme i procent. Vid utrymme <90 % bör minnet tömmas för fullgod funktion. Fiskevårdateknik AB Kf04F:\Vaki kontr\vaki kontroll
22 Bilaga 1 Sid 3 (4) Anm Filer A I T V D db Anm Aktör = Kommentar till ev bedömd funktionsavvikelse, ingen kommentar anger att kontrollerad fiskräkning pågår (se förklaringar nedan) = Insamlade datafiler = Arv-fil, innehåller en rad med uppgift om datum, tid, storlek, hastighet, position och riktning för samtliga passerande föremål (0-3, kod enl förklaringar nedan) = Img-fil, innehåller två skuggbilder på samtliga passerande föremål (0-3, kod enl förklaringar nedan) = Tdt-fil, innehåller en rad med uppgift om datum, tid och temperatur för var tredje timme (0-3, kod enl förklaringar nedan) = Vsb-fil, innehåller en rad med kodade uppgifter om scannerplattornas funktion och räknarens kraftförsörjning för varje dygn (0-3, kod enl förklaringar nedan) = Digitala bild- eller videofiler, fotografisk information av varje uppströms passerande föremål (0-3, kod enl förklaringar nedan) = Databas, insamlade filers ordningsföljd vid användande i en uppbyggd databas = Kommentar till ev kvalitetsavvikelse, ingen kommentar anger att hemtagna datafiler är felfria = Person som utfört den registrerade åtgärden Förklaringar Åtgärd Art Ut In Byte Start räkning Stopp räkning Test räkning Avläsning Sparat Överfört Reset Omstart Inst Uppgrad Reng Rep Service Koll Just display Just dat o tid Rekonstr = Uppmontering och utsättning av utrustningsdetalj = Nedmontering och hemtagning av utrustningsdetalj = Utbyte av utrustningsdetalj för service eller ersättning = Påbörjad automatisk fiskräkning = Avbruten automatisk fiskräkning = Kontroll av räknarfunktion med träfisk = Avläsning av resultat på kontrollenhetens display eller genom hemtagning av datafiler = Skapande av räknarfiler genom att spara ned resultat från räknarens kontrollenhet = Överföring av räknarfiler från kontrollenheten till kontorsservern = Tömning och nollställning av kontrollenhetens dataminne = On/of, dvs omboot av utrustningsdetalj = Inställning av styrparametrar, programmering av kontrollenhetens mjukvara = Uppgradering av kontrollenhetens mjukvara = Rengöring av främst scannerplattorna = Reparation av utrustningsdetalj på plats eller lokalt = Service på verkstad, kontroll av funktioner = Funktionskontroll på plats, tex av SE med testfisk el LK/KK genom av- och påmontering med extra omsorg = Justerat antalet elektroniskt godkända fiskar på kontrollenhetens display så att det överensstämmer med tolkat antal fiskar = Justerat räknarens kalender och klocka så att den överensstämmer med gällande tid = Rekonstruktion av inträffad händelse eller funktion Förklaringar Åtgärd Metod Mod Kab Dir Fil Info = Åtgärd via fjärransluning med modem = Åtgärd via lokal ansluning med kabel = Åtgärd direkt via räknaren = Rekonstrukton av inträffad händelse eller funktion genom analys av datafiler = Rekonstrukton av inträffad händelse eller funktion enl uppgifter från lokal personal Fiskevårdateknik AB Kf04F:\Vaki kontr\vaki kontroll
23 Bilaga 1 Sid 4 (4) Förklaringar Funktion OK Skr = Inga receptorer blockerade, full funktion för optisk IR-scanning = Blockering av ngn el nga receptorer, beläggning eller skräp, anges som % blockering på främre och bakre raden i dold kommentar Förklaringar Filer Förkortningar utrustning 3 = Fullständiga och felfria data 2 = Fullständiga data men med fel som går att reparera 1 = Ofullständiga data och/eller fel som endast delvis går att reparera 0 = Inga data och/eller helt oreparabla fel Räkn SE SBE KE AE FE KK LK Trafo räkn Trafo mod Modem Kassett ÅS = Räknaren, beteckning för hela utrustningen (SE, SBE, KE och AE samt ev modem och ÅS) = Scannerenhet (SEE = emittor + SER receptor), scannerplattor eller SU (Scanner Units enl Vaki) = Signalbehandlingsenhet, svarta lådan eller DL (Data Logger enl Vaki) = Kontrollenhet, gula lådan eller DU (Display Unit enl Vaki) = Anslutningsenhet, grå lådan eller CB (Connector Box enl Vaki) = Fotoenhet, tunnel med kamera och ljus = Kort signalkabel = Lång signalkabel = Transformator AC/DC till räknaren = Transformator AC/DC till modem = Datamodem för distansövervakning och hemtagning av datafiler = Ram av rostfri stål i vilken båda scannerplattorna och ev signalbehandlingsenhet samt korta signalkablar sitter monterade = Åskskydd, skydd mot överspänning i kraftmatningen Fiskevårdateknik AB Kf04F:\Vaki kontr\vaki kontroll
24 Bilaga 2 Sid 1 (17) Länsstyrelsen Jonsereds nedre, Säveån Automatisk fiskräkning 2011 Tabell 1. Automatiskt registrerade fiskrörelser i nedre fiskvägen vid Jonsereds kraftverk under år Date/Time Depth Length Categorie Direction Speed Position Week : Not fish Up 2, : Not fish Down 1, : Not fish Down 4, : Not fish Down 1, : Eel Down 0, : Not fish Down 0, : Not fish Up 1, : Eel Down 1, : Eel Down 1, : Eel Down 1, : Not fish Up 0, : Not fish Up 0, : Eel Down 1, : Not fish Down 1, : Not fish Down 1, : Not fish Down 0, : Not fish Down 1, : Salmonid Down 0, : Salmonid Down 2, : Salmonid Down 1, : Other fish Down 0, : Salmonid Down 0, : Not fish Down : Not fish Down 1, : Not fish Up : Salmonid Down : Salmonid Down 0, : Salmonid Up 0, : Salmonid Down 0, : Other fish Up 0, : Salmonid Down 1, : Salmonid Down 0, : Eel Down 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Up 0, : Other fish Down 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Up 0, Kf10D:\Jonsered N\Ra Bilaga 2
25 Bilaga 2 Sid 2 (17) : Salmonid Down 0, : Salmonid Down 0, : Other fish Down 0, : Salmonid Down 1, : Other fish Down : Salmonid Down 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Up 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Up 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Down 1, : Salmonid Down 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Up 0, : Salmonid Up 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Up 0, : Salmonid Down 0, : Other fish Down 0, : Salmonid Up 1, : Salmonid Down 0, : Salmonid Up 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Up 0, : Other fish Down 0, : Salmonid Down 0, : Not fish Down 1, : Eel Down 0, : Other fish Up 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Down 0, : Other fish Down 0, : Salmonid Up 0, : Eel Down 0, : Salmonid Up 0, : Salmonid Down 0, : Other fish Down 0, : Other fish Down 0, : Other fish Down 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Up 0, : Salmonid Down 0, Kf10D:\Jonsered N\Ra Bilaga 2
26 Bilaga 2 Sid 3 (17) : Salmonid Down 0, : Other fish Down 0, : Other fish Down 0, : Other fish Down 0, : Other fish Down 0, : Salmonid Down 0, : Other fish Down 0, : Salmonid Down 1, : Eel Down 0, : Salmonid Down 1, : Salmonid Down 1, : Salmonid Down 0, : Not fish Down 1, : Salmonid Down 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Down 0, : Other fish Down 0, : Salmonid Down 0, : Not fish Down 1, : Salmonid Down 1, : Salmonid Up 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Down 0, : Eel Down 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Up 1, : Salmonid Down 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Down 0, Eel Down 0, : Eel Down 1, : Other fish Down 0, : Salmonid Down 0, : Other fish Up 0, : Other fish Down 0, : Salmonid Down 0, : Other fish Down 0, : Salmonid Down 0, : Other fish Down 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Up 1, : Other fish Down 1, : Salmonid Down 1, : Salmonid Down 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Down 0, : Other fish Down 0, : Other fish Down 0, : Eel Down 0, : Salmonid Down : Salmonid Up 0, : Salmonid Down : Salmonid Down 0, Kf10D:\Jonsered N\Ra Bilaga 2
27 Bilaga 2 Sid 4 (17) : Salmonid Up 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Up 0, : Salmonid Down : Salmonid Down : Salmonid Up 1, : Salmonid Up 1, : Salmonid Down 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Up 0, : Salmonid Down : Salmonid Down 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Up 1, : Other fish Down 0, : Salmonid Up 0, : Other fish Down 0, : Salmonid Up 1, : Salmonid Down 1, : Salmonid Down 0, : Other fish Down 0, : Other fish Down 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Up 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Down 0, : Eel Down 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Down 1, : Salmonid Down 0, : Not fish Down 1, : Salmonid Down 0, : Salmonid Down 1, : Not fish Down 3, : Salmonid Down 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Up 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Down 1, : Salmonid Down 0, : Other fish Down 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Down 1, : Salmonid Down 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Down 0, Kf10D:\Jonsered N\Ra Bilaga 2
28 Bilaga 2 Sid 5 (17) : Salmonid Down 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Down 0, : Not fish Down 0, : Other fish Down 3, : Salmonid Up 1, : Salmonid Down 0, : Salmonid Up 1, : Salmonid Down 0, : Salmonid Up 1, : Salmonid Down 0, : Salmonid Down 0, : Other fish Down 1, : Not fish Down 1, : Eel Down 1, : Not fish Down 0, : Not fish Down 1, : Not fish Down 0, : Eel Down 1, : Other fish Down 0, : Salmonid Up 1, : Eel Down 0, : Other fish Up 1, : Other fish Down 0, : Other fish Up 0, : Other fish Down 0, : Other fish Up 1, : Eel Down 0, : Other fish Down 0, : Salmonid Up 1, : Other fish Down 0, : Salmonid Up 1, : Other fish Down 0, : Not fish Down 0, : Other fish Down 0, : Salmonid Up 1, : Other fish Down 0, : Other fish Up 0, : Salmonid Up 2, : Salmonid Up 1, : Other fish Down 0, : Other fish Up 0, : Other fish Down 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Up 0, : Salmonid Up 2, : Salmonid Up 1, : Salmonid Down 0, : Other fish Down 1, : Other fish Down 0, : Other fish Up 0, : Other fish Down 0, : Not fish Up 0, : Not fish Up 2, : Not fish Up 0, Kf10D:\Jonsered N\Ra Bilaga 2
29 Bilaga 2 Sid 6 (17) : Not fish Up 0, : Not fish Down 0, : Not fish Down 0, : Not fish Up 2, : Salmonid Up 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Up 1, : Other fish Down 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Up 1, : Other fish Down 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Up 1, : Salmonid Down 0, : Salmonid Up 1, : Salmonid Down 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Down 0, : Other fish Up 1, : Salmonid Down 0, : Other fish Down 1, : Salmonid Down 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Up 1, : Salmonid Down 0, : Salmonid Up 1, : Salmonid Down 0, : Salmonid Up 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Up 1, : Salmonid Down 0, : Salmonid Up 2, : Salmonid Down 0, : Salmonid Up 1, : Salmonid Down 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Up 1, : Salmonid Up 2, : Salmonid Up 1, : Salmonid Down 0, : Salmonid Up 0, : Salmonid Up 2, : Salmonid Up 2, : Other fish Up 1, : Salmonid Down 0, : Salmonid Up 1, : Salmonid Down 0, : Salmonid Up : Salmonid Down 0, : Salmonid Up 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Up 1, : Salmonid Down 0, Kf10D:\Jonsered N\Ra Bilaga 2
30 Bilaga 2 Sid 7 (17) : Salmonid Up 1, : Salmonid Up 1, : Salmonid Down 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Up 1, : Other fish Down 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Up 1, : Salmonid Down 0, : Salmonid Up 1, : Salmonid Up 1, : Salmonid Down 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Up 2, : Salmonid Down 0, : Salmonid Up 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Up 2, : Salmonid Down 0, : Salmonid Up 2, : Salmonid Up 2, : Salmonid Down 0, : Salmonid Up 2, : Salmonid Down 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Up 2, : Salmonid Up 2, : Not fish Down 0, : Not fish Up 0, : Salmonid Up 2, : Salmonid Down 0, : Other fish Up 2, : Salmonid Up 1, : Salmonid Up 2, : Salmonid Up 1, : Salmonid Up 1, : Salmonid Up 1, : Salmonid Down 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Up 0, : Salmonid Up 1, : Salmonid Down 0, : Salmonid Up 1, : Salmonid Down 0, : Salmonid Up 0, : Salmonid Down 0, Kf10D:\Jonsered N\Ra Bilaga 2
31 Bilaga 2 Sid 8 (17) : Salmonid Up 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Up 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Up 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Up 1, : Other fish Down 0, : Salmonid Up 1, : Salmonid Down 0, : Salmonid Up 2, : Salmonid Down 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Up 0, : Eel Down 0, : Other fish Down 0, : Other fish Down 0, : Salmonid Up 0, : Salmonid Down 0, : Not fish Down 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Up 1, : Salmonid Down 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Up 1, : Salmonid Down 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Up 2, : Salmonid Down 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Up 0, : Salmonid Up 0, : Not fish Down 1, : Not fish Down 1, : Not fish Down 0, : Not fish Down 1, : Eel Down 1, : Salmonid Down 0, : Salmonid Up 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Up 1, : Salmonid Down 0, : Salmonid Up 1, : Other fish Down 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Up 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Up 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Up Kf10D:\Jonsered N\Ra Bilaga 2
Fiskevårdsteknik i Sverige AB
Fiskevårdsteknik i Sverige AB LÄNSSTYRELSEN JONSEREDS ÖVRE, SÄVEÅN FISKVANDRING 2012 00090101 Lund 2013-01-28 Pålsjövägen 12, 223 62 Lund. Telefon 046-20 17 00. Telefax 046-20 17 06. 2 LÄNSSTYRELSEN JONSEREDS
Läs merFiskevårdsteknik i Sverige AB
Fiskevårdsteknik i Sverige AB LÄNSSTYRELSEN JONSEREDS NEDRE, SÄVEÅN FISKVANDRING 2012 00090101 Lund 2013-11-27 Pålsjövägen 12, 223 62 Lund. Telefon 046-20 17 00. Telefax 046-20 17 06. 2 LÄNSSTYRELSEN JONSEREDS
Läs merRapport 2016:02. Fiskräkning i Säveån Jonsereds övre fiskväg
Rapport 2016:02 Fiskräkning i Säveån 2015 - Jonsereds övre fiskväg Rapportnr: 2016:02 ISSN: 1403-168X Rapportansvarig: Daniel Johansson Omslagsbild: Jonsereds övre fiskväg, foto Länsstyrelsen i Västra
Läs merSammanställning av fiskvandring förbi Fällfors, Byskeälven
2016 Sammanställning av fiskvandring förbi Fällfors, Byskeälven Datum: 2017-02-27 1 Sammanfattning Under 2016 passerade totalt 7280 laxar och 264 öringar förbi Fällfors i Byskeälven. Vandringen var som
Läs merknare? Kan vi räkna ål i fiskräknare? Vilken information kan vi få? Vad kan utvecklas? Fiskevårdsteknik AB
Ål l i fiskräknare? knare? Kan vi räkna ål i fiskräknare? Vilken information kan vi få? Vad kan utvecklas? Fiskräknare i drift Klarälven Enningdalsälven Örekilsälven Göta älv Säveån Rolfsån Ätran Nissan
Läs merNybroån. Fiskevårdsteknik AB. Köpingebro. Ystad. Sjöbo. Tomelilla
Nybroån Sjöbo Tomelilla Köpingebro Ystad Fina förutsättningar Fallhöjd Flöde-kvalitet Belägenhet Fiskfauna höga värden Abborre, bäcknejonöga, elritsa, flodnejonöga?, gädda, id, lake?, sik?, skrubbskädda,
Läs merFiskevårdsteknik AB FORTUM ELDBÄCKEN, VÄSTERDALÄLVEN FISKVANDRING Lund
FORTUM ELDBÄCKEN, VÄSTERDALÄLVEN FISKVANDRING 8 3 Kaprifolievägen, 7 38 Lund. Telefon 6 7. Epost: info@fvt.se FORTUM ELDBÄCKEN, VÄSTERDALÄLVEN FISKVANDRING 8 Inledning Västerdalälven avvattnar ett stort
Läs merSTUDIER AV ÅLBESTÅND OCH ÅLMIGRATION MED FISKRÄKNARE. Fiskevårdsteknik AB
STUDIER AV ÅLBESTÅND OCH ÅLMIGRATION MED FISKRÄKNARE Ål i fiskräknare? Kan vi räkna ål i fiskräknare? Vilken information kan vi få? Vad kan utvecklas? Agenda Fiskräknare Studerade lokaler Analys befintliga
Läs merLax- och öringstammens utveckling i Göta Älv och Säveån fram till och med år 2015
Datum 2015-07-06 PM Lax- och öringstammens utveckling i Göta Älv och Säveån fram till och med år 2015 Utredning om eventuell påverkan från Marieholmsförbindelsen EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411
Läs merSTUDIER AV ÅLBESTÅND OCH ÅLMIGRATION MED FISKRÄKNARE RAPPORT 2017:447
STUDIER AV ÅLBESTÅND OCH ÅLMIGRATION MED FISKRÄKNARE RAPPORT 2017:447 Studier av ålbestånd och ålmigration med fiskräknare ANDERS EKLÖV, MATS HEBRAND & VIKTOR HEBRAND ISBN 978-91-7673-447-6 Energiforsk
Läs merTVÅ LÄNDER ÉN ELV ( ) Vänerdagen , Pär Gustafsson
TVÅ LÄNDER ÉN ELV (2017-2020) Vänerdagen 181112, Pär Gustafsson TVÅ LÄNDER ÉN ELV 2017-2020 Övergripande syften (på lång sikt) Återuppbygga det vilda laxbeståndet i Klarälven och Trysilelva (Vänern) God
Läs merLax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd?
Lax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd? Eva Bergman Kau, Avdelningen för biologi NRRV (NaturResurs Rinnande Vatten) Europeiska unionen Europeiska regional utvecklingsfond Vilka
Läs merMiljöanpassning av vattenkraften. Har vi de verktyg som behövs?
Miljöanpassning av vattenkraften Har vi de verktyg som behövs? Förutsättningar vattenkraft Årlig genomsnittsprod. 65 TWh av ca 165 totalt Även småskalig relevant, speciellt avseende effekttoppar i S. Sverige
Läs merrapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012
rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth och Per Stolpe, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Alexander
Läs merFiskevårdsåtgärder i Kungälv 2013
Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2013 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun inventerat två vattendrag. De inventerade vattendragen är Lahällabäcken som mynnar i Lökebergskile samt Tjuvkilsbäcken.
Läs merSkyldigheter och åtgärdsstrategi för ål
Skyldigheter och åtgärdsstrategi för ål Delrapport Erik Sparrevik 2007-02-01 Dokumenttyp Dokumentidentitet Rev. nr. Rapportdatum Uppdragsnummer DELRAPPORT 2007-02-01 2401300 Författare Uppdragsnamn Erik
Läs merEnheten för resurstillträde 2011-03-18 13-1356-11 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-743 04 32 Enligt sändlista
REMISS Sida 1(9) Datum Beteckning Enheten för resurstillträde 2011-03-18 13-1356-11 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-743 04 32 Enligt sändlista Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36)
Läs merUppvandringskontrollen i Testeboån 2010
RESULTAT FRÅN FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2010 Testeboån mellan havet och Oslättfors ingår i aktionsplanen för lax i Östersjön - IBSFC Salmon Action Plan 1997-2010. I praktiken innebär det att all fiskevård
Läs merFramtida FoU inom Krafttag ål
Framtida FoU inom Krafttag ål Olle Calles Jonas Christiansson Florian Stein Simon Karlsson Jan-Olof Andersson Peter Olsson Anders Nilsson Claudio Comoglio & Paolo Vezza Politecnico di Torino Mats Hebrand
Läs merSkiss på uppföljningsprogram för Säveåns Natura 2000-områden och naturreservat i Partille och Lerums kommuner
Skiss på uppföljningsprogram för Säveåns Natura 2000-områden och naturreservat i Partille och Lerums kommuner 080130 Bakgrund Säveån är av riksintresse för naturvården och delar av den utgör Natura 2000-områden
Läs merLAX- LEXIKON LAXENS OLIKA STADIER OCH UTSEENDE
LAX- LEXIKON LAXENS OLIKA STADIER OCH UTSEENDE Lekfärgad hanlax Inför leken mognar hanlaxens färg allt mer, ibland till och med åt det svarta hållet, och skinnet blir robustare. Kulören varierar från olika
Läs merStandardiserat nätprovfiske i Insjön 2014. En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22
Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014 En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22 Sportfiskarna Tel: 08-410 80 680 E-post: tobias@sportfiskarna.se Postadress: Svartviksslingan 28, 167 39
Läs merForskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg
Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg Kalle Gullberg Erfarenheter från ett fiskvandringsprojekt Kortkurs: Bygg Din egen ålfälla Laxförvaltning ökat behov av dataunderlag Skräckfilm Fiskvandring
Läs merFiskpassager i Nedre Dalälven
Fiskpassager i Nedre Dalälven - Lägesrapport sep 2017 Olle Calles Naturresurs rinnande vatten Karlstads Universitet Axel Emanuelsson Norconsult AB Göteborg Upplägg Uppdraget Vandrande fisk Vattenkraft
Läs merFiskevårdsåtgärder i Kungälv 2011
Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2011 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun inventerat flera vattendrag. De inventerade vattendragen är Knaverstabäcken, Trankärrsbäcken, Välabäcken, Vallerån, Solbergsån
Läs merFiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010
Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun arbetat med underhåll och reparationer av fiskvägar samt ny kulvert i omlöpet i Grannebyån. De vattendrag som vi arbetat
Läs merVebro Industri. Ålvandring Uppföljning av åtgärder för ålens passage av Vessige Kraftverk. Henrik Jacobson
Vebro Industri Ålvandring 212 Uppföljning av åtgärder för ålens passage av Vessige Kraftverk Henrik Jacobson 213-2-13 Flöde [m 3 /s] Inledning Vebro Industri driver ett vattenkraftverk vid Vessigefallen
Läs merFiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012
Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun inventerat tre vattendrag. De inventerade vattendragen är Vallby å, Kollerödsbäcken samt bäcken från Iglekärr som mynnar
Läs merÅterställn av vandringsväg
Återställn av vandringsväg Bakgrund Åtgärder Genomförande Ätran Kattegatt Herting Fina förutsättningar Men många problem H1 Ä1 Ä2 H2 K G Vandringshinder Vattenkvalitet Överbeskattning Korttidsreglering
Läs merRapport Hörte våtmark och fiskväg
Rapport Hörte våtmark och fiskväg Skurups kommun Skivarpsåns & Dybäcksåns vattendragsförbund 2015-09-17 Innehåll BAKGRUND... 3 OMFATTNING... 3 FÖRARBETEN... 3 TILLSTÅNDSPRÖVNING... 3 ANLÄGGANDE... 3 BERÄKNADE
Läs merRIP. Inst. för vilt, fisk och miljö (VFM) Sveriges lantbruksuniversitet. Kjell Leonardsson
Inst. för vilt, fisk och miljö (VFM) Sveriges lantbruksuniversitet Kjell Leonardsson Lycksele 2014-05-07 Fiskvägars effektivitet och passageförluster vid kraftverk RIP? Litteratursammanställningar av passageeffektiviteter
Läs merÅtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde
Datum: 2016-11-11 Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde Kungsbackaåns vattenråd EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon 031-771 87 40 Hemsida www.enviroplanning.se
Läs merFörstudie miljöanpassning återställning av Kävlingeån. Fiskevårdsteknik AB
Förstudie miljöanpassning återställning av Kävlingeån Undersökt område Arkivarbete Kartunderlag, äldre som nyare Sammanställning av elfiskedata och biotopkartering Underlag för fiskförekomst och produktionsberäkning
Läs merFISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013
FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 Ett samarbete mellan Findus Sverige AB, Vegeåns Vattendragsförbund & lokala fiskeriintressen Förslag på åtgärder i samband med donation från Findus för restaureringsprojekt i
Läs merProvfisken i Holjeån hösten Uppföljning av fiskevårdsåtgärder
Elfiskelokalen vid nedre i september 2012. Provfisken i Holjeån hösten 2012 Uppföljning av fiskevårdsåtgärder 2000 2008. Mikael Svensson MS Naturfakta Box 107 283 22 OSBY 0479-10536; 0705-910536 msnaturfakta@telia.com
Läs merBiotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008
Direkttelefon Referens 0910-73 76 77 2008-11-17 Bygg- och miljökontoret Miljöavdelningen Bo-Göran Persson Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008 Delrapport inom projektet - Kustvattendrag inom Skellefteå
Läs merBRUKSANVISNING. SYR Safe-T
BRUKSANVISNING SYR Safe-T 1 Innehållsförteckning 1. Tillämpningsområde 1 Tillämpningsområde 2 SYR Safe-T är ett effektiv anti-läckage system som följer internationella och rekommenderade standarder. Den
Läs merI. Naturlig reproduktion. II. Anvisningar 2012
I. Naturlig reproduktion - Klarälven (Vänerlaxens fria gång) - Gullspångsälven II. Anvisningar 2012 Informationsmöte, Lidköping 12-04-18 Pär Gustafsson Vänerlaxens fria gång Klarälvslaxen Glacialrelikt
Läs merAnvändarmanual BOXEN KONTROLLENHET
Användarmanual BOXEN KONTROLLENHET skapad version reviderad godkänd: 23.04.09 1.4 31.08.09 31.08.09 2 Innehåll 1. FÖRPACKNINGENS INNEHÅLL... 3 2. INTRODUKTION... 3 2.1. VARNING... 3 2.2. TYP C... 3 3.
Läs merEklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)
Nätprovfiske 2015 Löddeån- Kävlingeån Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 3 3.1 Lokaler 3 3.2 Fångst 4 3.3 Jämförelse med tidigare fisken 7 3.4 Fiskarter 9 4 Referenser 12 Sid 2 (12)
Läs merÅldersanalys av havsöring från Emån
Åldersanalys av havsöring från Emån 2001-2006 Länsstyrelsen i Kalmar län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post: eklov@fiskevard.se
Läs merFörvaltning av fisk i Dalälven. Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län
Förvaltning av fisk i Dalälven Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län Hur förvaltas lax och öring idag? Lax: Internationell förvaltning, EU:s GFP - TAC för Östersjön m m Öring:
Läs merCognita Klockan. Idén till klockan kommer från en pappa till en Norsk flicka med Autism.
Cognita Klockan Idén till klockan kommer från en pappa till en Norsk flicka med Autism. Cognitaklockan Syfte med Cognita-klockan: Cognitaklockan hjälper personer med kognitiva svårigheter att få översikt
Läs merVänerlaxens fria gång:
Vänerlaxens fria gång: Vad vi vet och inte vet om laxen i Klarälven Larry Greenberg Avdelningen för biologi, Karlstad Universitet Vilka på Kau skall jobba med projektet? Eva Bergman Larry Greenberg Björn
Läs merFiskvandring i Musslebobäcken mellan Lillån och Åkarp
Fiskvandring i Musslebobäcken mellan Lillån och Åkarp Bakgrund Musslebobäcken är ett biflöde till Lillån Huskvarna som avvattnar Rogbergasjön och ansluter till Lillån en knapp km uppströms Bråneryds kyrkogård,
Läs merVandrande fiskar och vattenkraft Åtgärdsbehov och åtgärder Samarbetsprojekt Elghagen och NRRV (KAU):
Dagens presentation Vandrande fiskar och vattenkraft Åtgärdsbehov och åtgärder Samarbetsprojekt Elghagen och NRRV (KAU): Åtgärder för ålyngel FORMAS Experiment på avledare Kungsrännan i Älvkarleby Jonas
Läs merANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN
ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN Samrådsunderlag enl 6 kap 4 MB 2014-05-09 2 (12) 1 INLEDNING... 4 2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 4 3 LOKALISERING... 5 4 HYDROLOGISKA DATA...
Läs merSamhällsekonomisk analys av alternativa åtgärder i flödespåverkade vattendrag: Emån och Ljusnan
Samhällsekonomisk analys av alternativa åtgärder i flödespåverkade vattendrag: Emån och Ljusnan Naturvetenskapliga delar Minimitappning, korttidsreglering, omvänd vattenföring, fiskvandringsproblem Kjell
Läs merElfiskeuppföljning Nyträskbäcken 2015
2015-12-15 Rapport Elfiskeuppföljning 2015 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund Ett antal flottledsrestaureringar har under åren genomförts inom Storumans kommun med syfte att återge vattendragen ett naturligare
Läs merOmråde: FISKAR. Arbetsuppgifter och instuderingshjälp:
Område: FISKAR Arbetsuppgifter och instuderingshjälp: A. Häftet om fiskar Gör uppgifterna 1-12 med hjälp av häftet om fiskar från boken Runt i Naturen Uppgift 13 är en gemensam uppgift. Du ska sedan kunna
Läs merLAX- LEXIKON LAXENS OLIKA STADIER OCH UTSEENDE
LAX- LEXIKON LAXENS OLIKA STADIER OCH UTSEENDE Lekfärgad hanlax Inför leken mognar hanlaxens färg allt mer, ibland till och med åt det svarta hållet, och skinnet blir robustare. Kulören varierar från olika
Läs merEklövs Fiske och Fiskevård. Säbyholmsbäcken Provfiske. Säbyholmbäcken. Sid 1 (7)
Provfiske Säbyholmbäcken Sid 1 (7) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta elfiskelokaler 4 3.2 Lista elfiskelokaler 4 3.3 Datablad provfiske 5 3.4 Fiskarter 6 4 Referenser 7 Sid 2 (7)
Läs merGöta älv och Vänern är ålens viktigaste vatten!
Ill. Thommy Gustavsson Göta älv och Vänern är ålens viktigaste vatten! Göta älv - västkustens pulsåder och huvudfåra för västerhavets vatten - har en viktig roll som vandringsled för fiskar, inte minst
Läs merSamtliga inventerade vattendrag
Samtliga inventerade vattendrag Figur 1. Karta över samtliga vattendrag som biotopkarterades i Örebro län år 2004. 10 Strömförhållande Sammantaget i alla inventerade vattendrag är strömförhållanden med
Läs merR4 Radon Monitor Instruktionsmanual
R4 Radon Monitor Instruktionsmanual Rev 0.0.1 Allmänna säkerhetsföreskrifter För att undvika skada, stötar och annat som kan orsaka skador, använd endast rekommenderade tillbehör. Utsätt inte instrumentet
Läs merTranås Energi Vattenkraft miljöanpassning 2015-04-07
Tranås Energi Vattenkraft miljöanpassning 2015-04-07 Tranås Kvarn (Smedjeholmen) Elverksdammen, fiskväg finns, nivå regleras med automatlucka, ingen vattenkraftproduktion idag. (Svartån) Foto: L Gustafsson
Läs merLeica mojo3d start första gången
Leica mojo3d start första gången Generellt Denna instruktion visar hur du kommer igång med Leica mojo3d första gången. För mer detaljerade instruktioner se Leica mojo3d användarmanual. Beroende på version
Läs merwithin ANVÄNDARGUIDE
within ANVÄNDARGUIDE INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 System- och flödesbeskrivning... 3 1.1 Mobil avläsning... 3 1.2 Mätning av el och fysisk inkoppling av centraler... 3 1.3 OBS! Driftsättning efter leverans...
Läs merÖversikt. I. Presentation av Tranås Energi AB II. Dammar & Egenkontroll III. Miljöåtgärder
TRANÅS ENERGI AB Översikt I. Presentation av Tranås Energi AB II. Dammar & Egenkontroll III. Miljöåtgärder AFFÄRSIDÉ & VISION Vår affärsidé är att producera el och värme med förnybara energikällor. Vi
Läs merÅlprojekt Alsterälven - Lägesrapport för 2010 och ansökan för 2011
Ålprojekt Alsterälven - Lägesrapport för 2010 och ansökan för 2011 Bakgrund Olle Calles, Jonas Andersson, Martin Österling och Stina Gustafsson, Karlstads universitet Paolo Vezza & Claudio Comoglio, Politecnico
Läs merRestaurering av lekbottnar vid Lagfors i Ljustorpsån, Timrå kommun
memo01.docx 2012-03-28-14 UPPDRAG Ljustorpsån 2018 UPPDRAGSNUMMER 13005505 UPPDRAGSLEDARE UPPRÄTTAD AV DATUM 2018-10-05 Restaurering av lekbottnar vid Lagfors i Ljustorpsån, Timrå kommun Lekbottenområdet
Läs merMarkus Lundgren. med underlag från
Havsöring i Sverige förvaltning och beståndsövervakning Markus Lundgren med underlag från Havsöring leker i många små vattendrag.... och är en karaktärsart viktig för övrig biologisk mångfald! 2017-03-28
Läs merFelsökning. Förklaring Åtgärder. indikering
Värmetimer. 1 Tid 2 Förprogrammering 3 Värme 4 Bakåt 5 Framåt 6 Minnesindikator 7 Indikator för fjärrkontroll 8 Veckodag resp. förprogrammerad dag 9 Aktuell tid resp. förprogrammerad tid 10 Temperatur
Läs merGobius 1- överfyllnadsskydd för septiktankar
Dokumentrevision 1.0, januari 2011 Gobius 1- överfyllnadsskydd för septiktankar Installationsanvisning Börja här 1. Kontrollera att alla delar finns med i förpackningen. (1 sensor, 1 panel, 1 kontrollenhet
Läs merRAPPORT 2017/5 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén
RAPPORT 2017/5 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2017 Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén FÖRFATTARE Johan Persson, Gustav Johansson och Tomas Loreth Remén FOTO Framsida: Öring fångad på elfiske
Läs merSammanställning av kartering och uppmätning av torrfåran vid Bosgårdens kraftverk i Storån
Sammanställning av kartering och uppmätning av torrfåran vid Bosgårdens kraftverk i Storån 2006-05-11 Arbetsmaterial Andreas Bäckstrand, Länsstyrelsen Västra Götaland Torrfåran vid Bosgårdens kraftverk
Läs merPROJEKT FISKTRAPPA TILL MÖLLEBÄCKEN
PROJEKT FISKTRAPPA TILL MÖLLEBÄCKEN Detta dokument tjänar som diskussionsunderlag, för grov kostnadsuppskattning och effektivitetsbedömning. Skapat av John Schütte, 10 oktober 2013. Kontaktuppgifter: 0766
Läs merCargolog Impact Recorder System
Cargolog Impact Recorder System MOBITRON Mobitron AB Box 241 561 23 Huskvarna, Sweden Tel +46 (0)36 512 25 Fax +46 (0)36 511 25 Att mäta är att veta Vi hjälper dig och dina kunder minska skador och underhållskostnader
Läs merNatur- o fiskevårdsplan. Fiskevårdsteknik AB
Natur- o fiskevårdsplan Innehåll 1. Inledn 2. Utförda undersökn 3. Naturförhållanden 4. Problemanalys 5. Åtgärdsalternativ 6. Åtgärdsstrategi - Hydrografi - Vattenföring - Vattenkvalitet - Biotoper - Påverkan
Läs merAnvändarmanual För skatteverket
Användarmanual För skatteverket BOXEN KONTROLLENHET skapad version reviderad godkänd: 23.04.09 1.4 31.08.09 31.08.09 2 Innehåll 1. INTRODUKTION... 3 1.1. TYP C... 3 2. ANSLUTNINGAR... 3 2.1. STRÖMFÖRSÖRJNING...
Läs merBruksanvisning Varmkanalstyrning KT300S
1. Alarm (Röd LED) 2. Är-värde Temp 3. Bör-värde Temp, Ut % eller Amper 4. Värme till (röd LED) 5. Tryck och håll in knappen för tillgång till parameter inställningar 6. Tryck in knappen för att se utgång
Läs merGobius Fritid för slutna avfallstankar. Installationsanvisning. Börja här
Dokumentrevision, 1.01, mars 2017 Gobius Fritid för slutna avfallstankar Installationsanvisning Börja här 1. Kontrollera att alla delar finns med i förpackningen. 3 sensorer, 1 panel, 1 kontrollenhet,
Läs merHållsta 6:1 Vibrationsutredning
Vibrationsutredning 214-5-6 Vibrationsutredning 214-5-6 Beställare: Eskilstuna kommun 631 86 Eskilstuna Beställarens representant: Johanna Rosvall Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box
Läs merFiskevård i Moälven. Miljö och hälsoenheten
Fiskevård i Moälven 2018 Fiskevård i Galasjöån. Foto Anders Forsberg. Örnsköldsviks kommun fortsätter arbetet för att skapa livskraftiga bestånd av lax och öring i Moälven. I det här utskicket hittar du
Läs merManual för PC-program Larm
Manual för PC-program Larm Rev. 04-06-02 Manual för PC-program...1 Allmänt...3 Programmet...3 Grundinställningar...4 Larmlistor...5 Larmlista - Funktion...5 Larmlista Typ...6 Larmlista - exempel...6 Ingångar
Läs merDokumenteringar av mätningar med TLC (Thermocrome liquid crystals)
Dokumenteringar av mätningar med TLC (Thermocrome liquid crystals) Utförda under hösten -99. KTH Energiteknik, Brinellvägen 60, klimatkammare 3 av Erik Björk Sammanfattning Mätningar utfördes med s.k.
Läs merRedovisning av genomförda fiskevårdsåtgärder i Pjältån 2008
Redovisning av genomförda fiskevårdsåtgärder i Pjältån 2008 Emåförbundet 2008 På uppdrag av Norrköpings kommun T. Nydén & P. Johansson Inledning Pjältån 2008 Denna rapport redovisar översiktligt genomförda
Läs merSydost. Nordväst Nordost. Sydväst. Fiskekort Arvidsjaur-Älvsbyn, översiktskarta
översiktskarta Det vidsträckta skogslandskapet i området erbjuder varierat fiske och härliga vildmarksupplevelser. Här finns både strömmande vatten med harr, öring och tidvis lax samt skogstjärnar med
Läs merNätprovfiske Löddeån- Kävlingeån. Kävlingeåns- Löddeåns fvo
Nätprovfiske 2018 Löddeån- s- Löddeåns fvo INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Lokaler 5 4.2 Fångst 5 4.3 Jämförelse med tidigare fisken 9 4.4 Fiskarter 11 5 Referenser
Läs merInstallations- & Bruksanvisning Uponor Trådlöst VA-larm
Installations- & Bruksanvisning Uponor Trådlöst V-larm Installationsanvisning Förpackningen innehåller: Utomhusenhet (sändare, bild 1) och inomhusenhet (mottagare med nätadapter bild 2). Enheterna är ihopparade
Läs mer2004-11-14. Manual för RN - 20. www.radonelektronik.se
2004-11-14 Manual för RN - 20 www.radonelektronik.se Display för direktavläsning av radonhalt Blinkande indikering för pågående mätning. Blinkar rött vid fel eller vid störning! Beskrivning Radonmätaren
Läs merSvensk Bruksanvisning
WT535 Svensk Bruksanvisning Nordisk General agent för LaCrosse AN 200508 La crosse WT- 535 Introduktion Nu har ni köpt er Projektions klocka med DCF- 77 radio kontrollerad tid. För att använda produkten
Läs merLK OptiFlow EVO II. Utförande. Montering. LK OptiFlow EVO II är en gruppventil för flödesinjustering
LK OptiFlow EVO II Utförande LK OptiFlow EVO II är en gruppventil för flödesinjustering av t.ex. golvvärmesystem, traditionella värmesystem samt kylsystem. Ventilen finns i två olika flödesområden, 2-16
Läs merBirgitta Adell Miljösamordnare
Birgitta Adell Miljösamordnare Fortums vattenkraft i Norden Flod Antal anläggn. MW* Ångermanälven 3 57 Indalsälven 10 615 Ljungan 4 103 Ljusnan 18 629 Dalälven 39 935 Klarälven 24 357 Byälven 5 37 Norsälven
Läs merSwing-Gate. ECO B/S Installation av Swing Gate
Swing-Gate ECO B/S Installation av Swing Gate Generellt Nedanstående manual berör installation av motorer som omfattas av SKANDIMATIK`S produktprogram. Kontrollpanelen innehåller följande EU standarder:
Läs merMer information om laserscanner
Säkerhet Säkerhetslaserscanner Mer information om laserscanner Allmän information Vad är en laserscanner? En laserscanner är en optisk sensor som skannar omgivningen i två dimensioner med hjälp av infraröda
Läs merSammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling
Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling Datum: 2017-03-14 1 2 Figurhänvisningarna i det här dokumentet hänvisar till figurerna i dokumenten: - Förslag till miljökonsekvensbeskrivning-
Läs merFörfrågningsunderlag - Fiskevårdsplan för Viskan t.o.m. Kungsfors, Skene
FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG Fiskevårdsplan för Viskan Förfrågningsunderlag - Fiskevårdsplan för Viskan t.o.m. Kungsfors, Skene Viskans vattenråd har från Länsstyrelsen i Halland ansökt om och beviljats statsbidrag
Läs merMarinbiologisk orientering distanskurs 10 p Göteborgs Universitet Kristian Dannells +DYV ULQJ±6DOPRWUXWWDWUXWWD
Marinbiologisk orientering distanskurs 10 p Göteborgs Universitet Kristian Dannells +DYV ULQJ±6DOPRWUXWWDWUXWWD ,QOHGQLQJ Havsöringen tillhör familjen laxfiskar, 6DOPRQLGDH. Det är en kraftigt byggd fisk
Läs merManual Sportident Onlinekontroll via GPRS
Manual Sportident Onlinekontroll via GPRS 2010-08-22 Komponenter För att använda onlinekontroll över GPRS behövs tre delar: GPRS modul (GPRS-modem med samlingsbox och batterier). PC-mjukvara BBRClient
Läs merOmbyggnation av fiskvägen i Forshaga 2012
Ombyggnation av fiskvägen i Forshaga 2012 VÄNERLAXENS FRIA GÅNG, Referensgruppsmöte Karlstad, 6 december 2012 Stefan Stridsman, Länsstyrelsen Norrbotten EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regional utvecklingsfonden
Läs merGöljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004
Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10f6a Vattenförekomst: - Kommun: Örebro Vattendragsnummer: 121023 Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004 Koordinater: 6580327 1453197 Inventerad
Läs merMarina 2009. Design Kvalité Miljö Säkerhet
Produktkatalog Marina 2009 Design Kvalité Miljö Säkerhet Marina 2009 Design Kvalité Miljö Säkerhet Om företaget Vi vill vara marknadsledande när det gäller design, kvalité, miljö och säkerhet. Vi ser framåt
Läs merBruksanvisning. Swema AB Tel: 08-940090 www.swema.se. För support och nedladdning av aktuell programvara kontakta: 2006-05 - 01
Bruksanvisning För support och nedladdning av aktuell programvara kontakta: Swema AB Tel: 08-940090 www.swema.se 2006-05 - 01 Beskrivning R1 gör exakt vad som krävs av en radonmätare. Vid en radonhalt
Läs merVATTENKRAFT. Information om. renovering av Långforsens vattenkraftstation INFORMATION FR ÅN JÄMTKR AF T
VATTENKRAFT INFORMATION FR ÅN JÄMTKR AF T 2017 Information om renovering av Långforsens vattenkraftstation 1 LÅNGFORSEN IDAG KRAFTVERK 33M3/S 8M3/S Oförändrad vattenmängd Vi vill renovera stationen där
Läs merdametric RMS-DD1 FELSÖKNING
dametric RMS-DD1 Innehåll 1 ALLMÄNT... 2 2 DOKUMENTATION... 2 3 IDENTIFIERA FELET... 3 4 BLOCKSCHEMA... 3 5 FELINDIKERING... 4 5.1 Givarlarm (SENSOR ALARM)... 4 5.2 Enhetslarm (MALFUNCTION)... 4 5.3 Larm
Läs merTekniskt driftdokumentation & krishantering v.1.0
Tekniskt driftdokumentation & krishantering v.1.0 Denna driftdokumentation avser driftmiljön hos Camero AB:s webbhotell, både delade och dedikerade lösningar. Teknisk dokumentation Cameros webbhotell har
Läs merÄlvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation
Älvräddarna Christer Borg, ordförande Älvräddarna, en av 27 experter i Vattenverksamhetsutredningen Stopp för ny vattenkraft Restaurering av de vattendrag som är vattenkraftsskadade Småskaliga kraftverk
Läs merEBITS 2008-03-10 Arbetsgruppen för Energibranschens Reviderad 2009-10-21 Informationssäkerhet
2008-03-10 Arbetsgruppen för Energibranschens Reviderad 2009-10-21 Informationssäkerhet Digitala mätvärden - Riktlinjer för insamling och visning Syfte Syfte med detta dokument är att synliggöra informationssäkerhetsproblematiken
Läs merEL-PANEL. Best.nr. 6334 6346 6913 6948 500W 1000W 1500W 2000W. Bruksanvisning. Kära kund, Grattis till Er nya Heatmax El-panel!
EL-PANEL Best.nr. 6334 6346 6913 6948 500W 1000W 1500W 2000W Bruksanvisning Kära kund, Grattis till Er nya Heatmax El-panel! VIKTIGT Läs denna bruksanvisning noggrant innan användning och spara den för
Läs mer