Fiskevårdsteknik i Sverige AB

Transkript

1 Fiskevårdsteknik i Sverige AB LÄNSSTYRELSEN JONSEREDS NEDRE, SÄVEÅN FISKVANDRING Lund Pålsjövägen 12, Lund. Telefon Telefax

2 2 LÄNSSTYRELSEN JONSEREDS NEDRE, SÄVEÅN FISKVANDRING 2012 Innehåll 1 Inledning Material och metoder Utrustning Drift av räknaren Insamling och bearbetning av data Längdmätning av fisk Artfördelning och säsongsindelning Resultat Registreringar Passerande föremål Fiskens rörelseriktning Fiskaktivitet under dygnet Nettovandring Jämförelser med tidigare år Sammanfattning Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Kontroll av drift och resultat. Registrerade rörelser i fiskräknare.

3 3 LÄNSSTYRELSEN JONSEREDS NEDRE FISKVANDRING Inledning Jonsereds kraftverk utgör ett definitivt vandringshinder för uppvandrande fisk i Säveån. Vid kraftverkets dammbyggnad finns två fiskvägar, en vid kraftstationen (Jonsereds nedre) och en vid regleringsdammen högst upp i den naturliga åfåran(jonsereds övre). I avsikt att kontrollera fiskvägarnas funktion och fiskbeståndens storlek, har uppvandrande laxfisk räknats i de båda fiskvägarna med automatiska fiskräknare. Föreliggande rapport presenterar resultaten från Jonsereds nedre räknare som är placerad vid Jonsereds kraftstation. På uppdrag av länsstyrelsen i Västra Götalands län har Fiskevårdsteknik AB under år 2012 löpande övervakat driften samt samlat in, bearbetat och sammanställt resultat från den automatiska fiskräknaren som är placerad vid Jonsereds kraftverk i Säveån.

4 4 2 Material och metoder 2.1 Utrustning En ny automatisk fiskräknare installerades den 16 oktober 2012 vid inloppet till fiskvägen på inloppskanalens högra sida (figur 1). Den nya fiskräknaren ersätter en tidigare räknare av samma fabrikat som varit installerad på samma plats sedan Fiskräknaren som kallas River Watcher har tillverkats av det isländska företaget Vaki. Fiskräknaren som är av optisk typ, består principiellt av en skannerenhet och en kontrollenhet. Scannerenheten utgörs av två plattor mellan vilka två täta gardiner av IR-ljus skapas (figur 2). Plattorna är fästa i en kassett vilken i sin tur sitter på uppströmssidan av en gallerkalv. Skannerns fria öppning är ca 40 cm bred och 50 cm hög. När ett föremål passerar skannerplattorna bryts ett antal ljusstrålar vilket registreras i kontrollenhetens datalogger. På så sätt kan föremålets riktning, storlek, form och hastighet registreras tillsammans med datum Figur 1. Dragskenorna till fiskräknare som är monterad i gallerkalven. Fiskräknaren är placerad framför inloppet till fiskvägen uppströms intagsgallret vid inloppskanalens högra sda. Vy från fiskvägen mot söder.

5 5 Figur 2. Fiskräknarens skannerenhet har två gardiner av snabbt svepande infraröda ljusstrålar. Passerande föremål registreras när de blockerar några av dessa strålar. och tidpunkt för passagen. Dessutom registreras vattnets temperatur kontinuerligt var tredje timme. Erhållna data sparas i kontrollenheten där de kan avläsas och överföras via ett GSM-modem till en valfritt placerad kontorsdator för vidare analys. Överföring av data och fjärrstyrning av fiskräknaren utförs med programvaran WinAri. Sammanställning, tolkning och presentation av data från fiskräknaren har utförts i programvaran WinAri från Vaki samt efter export till vissa delar i MS Excel. 2.2 Drift av räknaren Fiskräknaren har varit i drift från att den installerades den 16 oktober fram till den sista december. Under en period i mellan den 25 och 29 oktober har räknaren av okänd anledning varit avstängd. Utöver detta har inga större störningar eller avbrott i räknarfunktionen inträffat under driftsperioden. Tillsyn av räknarens olika delar har frekvent utförts på plats. Övervakning av räknarens funktion samt säkring av resultat har utförts på distans av Fiskevårdsteknik vid ett flertal tillfällen.

6 6 2.3 Insamling och bearbetning av data Datafiler från fiskräknaren har under säsongen överförts vid ett 10-tal tillfällen för säker lagring till vår server i Lund (bilaga 1). Den sista nedladdningen som utfördes in i januari 2013 har utförts av Daniel Johansson på länsstyrelsen i Västra Götaland. Vid varje nedsparningstillfälle erhålls en grupp om fyra datafiler: en med tid och storleksuppgifter (arv), en med skuggbilder (img), en med temperaturuppgifter (tdt) och en med funktionsuppgifter (vsb). Insamlade datafiler har i stort sett befunnits vara tekniskt felfria och innehålla uppgifter av förväntad karaktär. För att representera hela mätperioden behövs endast en grupp med datafiler, nämligen den som sparats ned Alla dessa filer har samlats i en gemensam databas i programvaran WinAri. Varje registrering i databasen har därefter tolkats med avseende på innehåll och rimlighet. Vid tolkningen har varje registrerat föremål bedömts tillhöra någon av följande grupper: laxfisk, ål, övrig fisk och icke fisk. Till gruppen laxfisk har förts alla registreringar av fisklika föremål med en längd över 35 cm vars skuggbilder inte uppvisar tydliga karaktärer av att vara annat än laxfisk och kortare fisklika föremål vars skuggbilder visar tydliga karaktärer av laxfisk. Till gruppen ål har förts registreringar som visar tydliga karaktärer av ål. Dessa registreringar består främst av nedströmspassager under dygnets mörka timmar. Till gruppen övrig fisk har förts fisklika föremål med en längd under 35 cm vars skuggbilder inte visar tydliga karaktärer av laxfisk. Vid sammanräkning och utvärdering har övrig fisk trots detta bedömts huvudsakligen utgöras av laxfisk (se avsnitt 2.5). Till gruppen icke fisk har förts alla registreringar av ej fisklika föremål vilka vanligen avbildas som oregelbundna taggiga figurer. Från den tolkade databasen har sammanställningar av data till redovisning i tabell- och grafisk form slutligen hämtats. Under säsongen har en enklare preliminär lägesrapport lämnats

7 7 2.4 Längdmätning av fisk Registrering av varje passerande föremåls storlek sker med ledning av det antal ljusstrålar som blockerats i höjdled. Då varje infraröd ljusstråle är mycket tunn sker denna registrering med en noggrannhet på mm-nivå. Höjdmätning av passerande fiskar utförs på det ställe där kroppshöjden når sitt maximum mellan rygg och buk, dvs. i området omedelbart framför ryggfenan (figur 3). Rygg- och bukfenornas höjd räknas således inte med. Under förutsättning att fisken rör sig på ett normalt vis, dvs. med en någorlunda jämn hastighet längs en hyggligt rak linje, är denna höjdmätning tekniskt sett mycket noggrann. Fisk som accelererar, ändrar rörelseriktning eller stannar upp under passagen kan upphov till sämre noggrannhet vid höjdmätningen. Av denna anledning är höjdmätningen på uppvandrande fisk generellt sett bättre än på nedvandrande fisk. För uppskattning av fiskars storlek utförs en omvandling från höjd till längd genom multiplicering med en empirisk faktor. Mätning av höjd och längdförhållande på stickprov av fiskar från fiskfällorna vid Lilla vatten i Göta älv har tidigare utförts (Hebrand 2002). Resultatet pekar mot att en L/H faktor runt 6,0 passar för de vanligast förekommande laxfiskarnas storlek under den mest frekventa vandringstiden vid Lilla Edet. Det antas ej vara någon större skillnad på laxfiskars höjd- och längdförhållande vid Jonsered i Säveån jämfört med Lilla Edet i Göta älv. Alla angivna fisklängder i föreliggande sammanställning har därför beräknats med denna faktor. De utförda mätningarna antyder att det statistiska felet i längdmätningen med denna metodik är ca 8 % eller ± 6 cm på en lax med en medellängd av 75 cm. Figur 3. Mätning av höjd och längdförhållande på fisk.

8 8 Det bör dock påpekas att längdmätningen vanligen är betydligt bättre på uppvandrande fisk än på nedvandrande fisk. Anledningen till detta är att fisk som rör sig uppströms normalt gör det med en jämn rörelse längs en rak linje medan fisk som rör sig nedströms kan driva med strömmen med kroppen i olika vinklar och positioner. 2.5 Artfördelning och säsongsindelning Flertalet av de skuggbilder som bedömts vara större fisk uppvisar tydlig fettfena, laxartad kroppsform och fenställning (figur 4). Fisk mindre än ca 35 cm återges emellertid vanligen utan fenor då de infraröda ljusstrålarna passerar genom de tunnare mjukdelarna. Det är därför svårare att enbart från skuggbilder säkert avgöra om de utgörs av laxfisk eller ej. Registreringar av denna karaktär har därför konservativt placerats i gruppen övrig fisk trots att det är vår bedömning att det stora flertalet av dem utgörs av små laxfiskar, dvs. huvudsakligen öringar (se avsnitt 2.3). Det är emellertid inte möjligt att enbart från skuggbilderna skilja mellan snarlika fiskarter som lax och öring. Viss vägledning kan fås genom längden men för säker artbestämning krävs mera information. I syfte att fördela den uppvandrande fisken mellan lax och öring har en enkel modell använts. Modellen baseras på en subjektiv utvärdering av fångstatistik från sportfisket i Göta älv nedströms Lilla Edet och från Säveån. Laxfiskar med en längd mindre än 50 cm bedöms uteslutande bestå av öring (100 %) medan fisk med en längd av cm bedöms utgöras av både lax (75 %) som tillbringat en vinter till havs (1SW) och öring (25 %). Fisk med längd över 70 cm bedöms nästan uteslutande utgöras av A B Figur 4. Större fisk (A) uppvisar vanligen tydlig fettfena och/eller laxartad kroppsform. Mindre fisk (B) återges vanligen utan fenor.

9 9 lax (96 %) med två eller flera vintrar till havs (2SW och MSW) och en mindre andel storvuxen öring (4 %). Laxfiskens vandring förbi fiskräknaren vid Jonsereds nedre kan delas in i två perioder. Den första perioden sträcker sig från årets början fram till maj/juni och utgörs främst av nedvandrande utlekt lax och havsöring, s.k. besor eller kelts. Dessa fiskar vandrande upp uppströms för att leka under föregående år och är på väg att simma ut till havet igen. Den andra perioden som vanligen sträcker sig från mitten av maj och framåt utgörs främst av lekvandrande fisk som kommer från havet och ska leka under kommande höst. Det förekommer emellertid en övervägande stor andel nedvandrande laxfisk även under perioden för lekvandrande fisk. Dessa individer utgörs till största delen av fisk mindre än 50 cm och gör att den totala skillnaden mellan uppvandrande och nedvandrande fisk, nettouppvandringen under denna period blir få eller minus till antalet. Troligen nyttjar dessa fiskar den andra fiskvägen vid Jonsered övre för uppströmspassage och vandrar sedan nedströms förbi Jonsereds nedre. Eftersom fiskräknaren endast varit i drift under hösten under 2012 saknas data från våren.

10 10 3 Resultat 3.1 Registreringar Under säsongen har totalt 78 passerande föremål, varav 11 upp och 67 ned, registrerats av den automatiska fiskräknaren (bilaga 2). Av varje registrerat föremål har två skuggbilder samlats in, dvs. totalt ca 150 skuggbilder. Varje par av skuggbilder är knutna till en registrering av datum, tid, storlek, hastighet, position och riktning av ett unikt föremål. Skuggbildens kvalitet beror på fiskens rörelsemönster under passagen av öppningen mellan skannerplattorna. De fiskar som rör sig i en jämn hastighet längs en rak linje ger de bästa skuggbilderna medan de som accelererar, ändrar rörelseriktning eller stannar upp under passagen ger m el m förvrängda skuggbilder. Bilder av uppvandrande fisk är genomgående av högre kvalitet än de av nedvandrande fisk beroende på systematiska skillnader i fiskens rörelsemönster. Under varje dygn har vidare åtta uppmätningar av vattentemperaturen sparats. 3.2 Passerande föremål Efter manuell kontroll av skuggbilder och övriga data har 35 av de insamlade registreringarna identifierats som fisk och 43 som icke fisk (bilaga 2). De skuggbilder som bedömts avbilda andra föremål än fisk utgörs huvudsakligen av bubbelsvärmar samt driftande växtrester och skräp (figur 5). A B Figur 5. Skuggbild av andra föremål än fisk utgörs främst bl.a. driftande växtrester och skräp som kan ge upphov till registreringar både upp (A) och ned (B).

11 11 Denna typ av registreringar uppträder karaktäristiskt i stor mängd under vissa begränsade perioder. Föremål som identifierats som icke fisk förekommer både bland upp- och nedåtriktade registreringar. 3.3 Fiskens rörelseriktning Under den gångna säsongen vandrade sammanlagt 9 fiskar upp och 26 ned (bilaga 2). Nettoresultatet blev därmed en vandring ned av totalt 17 fiskar. 3.4 Fiskaktivitet under dygnet Då fiskräknaren varit i drift under en begränsad period under hösten är det svårt att dra några säkra slutsatser avseende fisken vandringsmönster. Uppvandringen av lekvandrande laxfisk har uteslutande ägt rum dagtid med en tyngdpunkt mellan klockan 11 och 14 (figur 6; bilaga 2). Registreringarna av nedvandrande ål förekommer framförallt under dygnets mörka timmar där merparten av fiskarna har passerat mellan kl. 20 och 04 (figur 7). Figur 6. Antal uppvandrande laxfiskar fördelat per timme.

12 12 Figur 7. Antal nedvandrande ålar per timme. 3.5 Nettovandring Nettoresultatet för de fiskar som passerat Jonsererds nedre fiskväg uppgick till totalt -17 stycken under perioden (tabell 1; bilaga 2). Med passerat avses i detta sammanhang skillnaden mellan upp- och nedvandrande fisk och därmed nettoresultatet. För laxfiskar uppgick nettoresultatet till -6 fiskar fördelat på 7 uppvandrande och 13 nedvandrande fiskar (tabell 1, figur 8-9). För ålen har endast nedvandring förekommit och det totala antalet registrerade ålar uppgår till 11 stycken (tabell 1, figur 10). Figur 8. Antal uppvandrande laxfiskar per dag.

13 13 Figur 9. Antal nedvandrande laxfiskar per dag. Nettovandringen för laxfisken utgörs av -5 (80 %) små fiskar under 50 cm och -1 (20 %) mellanstor cm (tabell 1-3). För laxfiskar större än 70 cm är nettovandringen 0. För övrig fisk som varit svår att artbestämma men där en stor del av den fisken troligen består av små havsöringar är nettovandringen 0 fiskar. För ålen är den totala nettovandringen -11 fiskar. Figur 10. Antal nedvandrande ålar per dag.

14 14 Tabell 1. Antal uppvandrande fiskar per art-, längdgrupp och månad. Grp 1 = Övrig fisk, 2 = ål, 3-6 = laxfisk. Grp Längd Månad Summa (cm) (n) (%) Summa Tabell 2. Antal nedvandrande fiskar per art-, längdgrupp och månad. Grp 1 = Övrig fisk, 2 = ål, 3-6 = laxfisk. Grp Längd Månad Summa (cm) (n) (%) Summa

15 15 Tabell 3. Nettovandring per artgrupp och månad. Grupp Månad Totalt (n) Laxfisk Ål Övr fisk Summa

16 16 4 Jämförelser med tidigare år Då fiskräkningen endast har varit i drift från mitten av oktober till årets slut är det endast den perioden som kan jämföras med tidigare år. Normalt sett är fiskvandringen under denna period låg vilket försvårar möjligheten att dra några generella slutsatser. Det är inte heller möjligt att göra någon jämförelse mot 2011 då den gamla räknare ej var i bruk under motsvarande period. Detta medför att det endast är möjligt att göra jämförelser mot åren 2008 till 2010 (tabell 4). Tabell 4. Nettoresultat av laxfiskar per vecka. Jämförelse med Vecka Med

17 17 5 Sammanfattning Kontroll av vandrande fisk i den nedre fiskvägen vid Jonsereds kraftverk har utförts med en automatisk fiskräknare under perioden 16 oktober till och med 31 december Räknaren har fungerat utan större problem under hela perioden och har levererat en lång serie felfria data. Nettoresultatet av vandrande laxfiskar i fiskräknaren uppgick till -6 stycken. Nedvandring av fisk som bedömts vara ål uppgick till 11 stycken. Mats Hebrand Stefan Kläppe

18 18 Referenser Hebrand M, 2002: Vattenfall. Lilla Edet. Göta älv. Automatisk fiskräkning , Lund , 44 s.

19 Bilaga 1 Sid 1 (3) FVT Vaki fiskräknare Kontroll av drift och resultat Åtgärd Räknare Resultat Funktion Filer Aktör Lokal Art Dat Kl Met Dat Kl P Lu Ld Su Sd T Bat Vis M% Anm A I T V D db Anm Namn Jonsered N Installation :00 Dir Ny räknare Kläppe S Jonsered N Avläsning :13 Mod : ,2 OK 100 Testuppringning Upload all Hebrand M Jonsered N Reset :15 Mod : ,2 OK 100 Nollställning Hebrand M Jonsered N Avläsning :47 Mod : ,2 OK 100 Allt OK Upload all Kläppe S Jonsered N Avläsning :25 Mod : ,2 OK Upload all Kläppe S Jonsered N Avläsning :10 Mod : ,2 OK Upload all Kläppe S Jonsered N Avläsning :40 Mod : ,2 OK Upload all Kläppe S Jonsered N Avläsning :11 Mod : ,2 OK Upload all Kläppe S Jonsered N Avläsning :25 Mod : ,2 OK Upload all Hebrand M Jonsered N Avläsning :53 Mod : ,2 OK Upload all Kläppe S Jonsered N Avläsning Mod : Johansson D Anmärkningar Utöver de ovan redovisade åtgärderna har tillsyn av fiskräknarens fältutrustning skett vid ett stort antal tillfällen av lokal personal. Vid dessa tillfällen har främst räknarens gallerbur och scannerplattor rengjorts. Förklaringar Rubriker Åtgärd Lokal Art Dat Kl Metod = Utförd åtgärd = Läge för åtgärdad fiskräkare = Utförd åtgärd = Datum för utförd åtgärd (år-mån-dag) = Tid för utförd åtgärd (tim:min) = Metodik vid utförd åtgärd (se förklaringar nedan) Räknare Dat Kl P = Utförd avläsning på fiskräknaren = Avläst datum på räknaren (år-mån-dag) = Avläst tid på räknaren (tim:min) = Period (tidsutrymme mellan tömning av räknarens minne) Resultat Lu Ld Su Sd T = Avläst resultat = Large up, elektroniskt godkänd fisk > 50 cm som vandrat upp, dvs huvudsakligen havsvandrande fisk (antal) = Large down, elektroniskt godkänd fisk > 50 cm som vandrat ned, dvs huvudsakligen havsvandrande fisk (antal) = Small up, elektroniskt godkänd fisk fisk < 50 cm som vandrat upp, dvs huvudsakligen stationär fisk (antal) = Small down, elektroniskt godkänd fisk fisk < 50 cm som vandrat ned, dvs huvudsakligen stationär fisk (antal) = Temperatur i vattnet (oc) Fiskevårdateknik AB Kf15\Vaki kontr\vaki kontroll jonsered.xls

20 Bilaga 1 Sid 2 (3) Funktion = Avläst eller bedömd funktion Bat = Batteri, levererad elkraft (V DC) Vis = Visabillity, anger receptorernas grad av siktbarhet mellan scannerplattorna, dvs en form av funktionstest (OK eller Skr enl förklaringar nedan) M% = Memory % full, anger minnets återstående utrymme i procent. Vid utrymme <90 % bör minnet tömmas för fullgod funktion. Anm = Kommentar till ev bedömd funktionsavvikelse, ingen kommentar anger att kontrollerad fiskräkning pågår (se förklaringar nedan) Filer A I T V D db Anm = Insamlade datafiler = Arv-fil, innehåller en rad med uppgift om datum, tid, storlek, hastighet, position och riktning för samtliga passerande föremål (0-3, kod enl förklaringar nedan) = Img-fil, innehåller två skuggbilder på samtliga passerande föremål (0-3, kod enl förklaringar nedan) = Tdt-fil, innehåller en rad med uppgift om datum, tid och temperatur för var tredje timme (0-3, kod enl förklaringar nedan) = Vsb-fil, innehåller en rad med kodade uppgifter om scannerplattornas funktion och räknarens kraftförsörjning för varje dygn (0-3, kod enl förklaringar nedan) = Digitala bild- eller videofiler, fotografisk information av varje uppströms passerande föremål (0-3, kod enl förklaringar nedan) = Databas, insamlade filers ordningsföljd vid användande i en uppbyggd databas = Kommentar till ev kvalitetsavvikelse, ingen kommentar anger att hemtagna datafiler är felfria Aktör = Person som utfört den registrerade åtgärden Förklaringar Åtgärd Art Ut = Uppmontering och utsättning av utrustningsdetalj In = Nedmontering och hemtagning av utrustningsdetalj Byte = Utbyte av utrustningsdetalj för service eller ersättning Start räkning = Påbörjad automatisk fiskräkning Stopp räkning = Avbruten automatisk fiskräkning Test räkning = Kontroll av räknarfunktion med träfisk Avläsning = Avläsning av resultat på kontrollenhetens display eller genom hemtagning av datafiler Sparat = Skapande av räknarfiler genom att spara ned resultat från räknarens kontrollenhet Överfört = Överföring av räknarfiler från kontrollenheten till kontorsservern Reset = Tömning och nollställning av kontrollenhetens dataminne Omstart = On/of, dvs omboot av utrustningsdetalj Inst = Inställning av styrparametrar, programmering av kontrollenhetens mjukvara Uppgrad = Uppgradering av kontrollenhetens mjukvara Reng = Rengöring av främst scannerplattorna Rep = Reparation av utrustningsdetalj på plats eller lokalt Service = Service på verkstad, kontroll av funktioner Koll = Funktionskontroll på plats, tex av SE med testfisk el LK/KK genom av- och påmontering med extra omsorg Just display = Justerat antalet elektroniskt godkända fiskar på kontrollenhetens display så att det överensstämmer med tolkat antal fiskar Just dat o tid = Justerat räknarens kalender och klocka så att den överensstämmer med gällande tid Rekonstr = Rekonstruktion av inträffad händelse eller funktion Förklaringar Åtgärd Metod Mod Kab Dir Fil Info = Åtgärd via fjärransluning med modem = Åtgärd via lokal ansluning med kabel = Åtgärd direkt via räknaren = Rekonstrukton av inträffad händelse eller funktion genom analys av datafiler = Rekonstrukton av inträffad händelse eller funktion enl uppgifter från lokal personal Fiskevårdateknik AB Kf15\Vaki kontr\vaki kontroll jonsered.xls

21 Bilaga 1 Sid 3 (3) Förklaringar Funktion OK Skr = Inga receptorer blockerade, full funktion för optisk IR-scanning = Blockering av ngn el nga receptorer, beläggning eller skräp, anges som % blockering på främre och bakre raden i dold kommentar Förklaringar Filer 3 = Fullständiga och felfria data 2 = Fullständiga data men med fel som går att reparera 1 = Ofullständiga data och/eller fel som endast delvis går att reparera 0 = Inga data och/eller helt oreparabla fel Förkortningar utrustning Räkn = Räknaren, beteckning för hela utrustningen (SE, SBE, KE och AE samt ev modem och ÅS) SE = Scannerenhet (SEE = emittor + SER receptor), scannerplattor eller SU (Scanner Units enl Vaki) SBE = Signalbehandlingsenhet, svarta lådan eller DL (Data Logger enl Vaki) KE = Kontrollenhet, gula lådan eller DU (Display Unit enl Vaki) AE = Anslutningsenhet, grå lådan eller CB (Connector Box enl Vaki) FE = Fotoenhet, tu 7 KK = Kort signalkabel LK = Lång signalkabel Trafo räkn = Transformator AC/DC till räknaren Trafo mod = Transformator AC/DC till modem Modem = Datamodem för distansövervakning och hemtagning av datafiler Kassett = Ram av rostfri stål i vilken båda scannerplattorna och ev signalbehandlingsenhet samt korta signalkablar sitter monterade ÅS = Åskskydd, skydd mot överspänning i kraftmatningen Fiskevårdateknik AB Kf15\Vaki kontr\vaki kontroll jonsered.xls

22 Bilaga 2 Sid 1 (2) Länsstyrelsen Jonsereds nedre, Säveån Automatisk fiskräkning 2012 Tabell 1. Automatiskt registrerade fiskrörelser i nedre fiskvägen vid Jonsereds kraftverk under år Date/Time Depth Length Categorie Direction Speed Position Week : Other fish Down 0, : Not fish Down 0, : Not fish Down 0, : Other fish Down 0, : Other fish Up 0, : Eel Down 0, : Not fish Down 5, : Salmonid Down 0, : Eel Down 1, : Salmonid Down 0, : Not fish Down 3, : Not fish Down 2, : Not fish Up 4, : Not fish Down 2, : Not fish Down 0, : Not fish Down 1, : Not fish Down 1, : Not fish Down 0, : Not fish Down 2, : Eel Down 0, : Not fish Down 3, : Eel Down 1, : Salmonid Down 0, : Salmonid Up 0, : Eel Down 3, : Not fish Down 1, : Not fish Down 2, : Not fish Down 0, : Not fish Down 2, : Not fish Down 1, : Not fish Up 1, : Salmonid Down 0, : Not fish Down 1, : Eel Down 0, : Not fish Down 2, : Salmonid Down 0, : Not fish Down 1, : Not fish Down 1, : Salmonid Down 2, : Salmonid Up 0, : Salmonid Up 1, : Not fish Down 3, : Salmonid Down 1, : Salmonid Down 0, : Salmonid Up 1, Kf15\Jonsered N\Ra Bilaga 2

23 Bilaga 2 Sid 2 (2) : Salmonid Down 1, : Not fish Down 1, : Salmonid Up 1, : Not fish Down 4, : Eel Down 1, : Salmonid Down 0, : Not fish Down 1, : Not fish Down 1, : Salmonid Down 1, : Eel Down 3, : Eel Down 0, : Not fish Down 4, : Eel Down 1, : Not fish Down 4, : Not fish Down 0, : Not fish Down 1, : Not fish Down 1, : Not fish Down 1, : Not fish Down 0, : Not fish Down 0, : Not fish Down 0, : Not fish Down 0, : Eel Down 1, : Salmonid Up 0, : Salmonid Down 0, : Salmonid Up 0, : Other fish Up 0, : Not fish Down 2, : Not fish Down 2, : Not fish Down 1, : Not fish Down 0, : Salmonid Down 0, : Not fish Down 0, Kf15\Jonsered N\Ra Bilaga 2