Naturskyddsföreningens synpunkter på Länsstyrelsen Västra Götalands förslag till åtgärdsprogram för ålgräsängar

Transkript

1 Länsstyrelsen Västra Götaland Göteborg Ert diarienr: Naturskyddsföreningens synpunkter på Länsstyrelsen Västra Götalands förslag till åtgärdsprogram för ålgräsängar Sammanfattning Naturskyddsföreningen välkomnar förslaget på åtgärdsprogram för ålgräs. Arterna utgör ekologiska grundpelare i de svenska marina miljöerna och dess dramatiska minskning har under många år oroat föreningen. Föreningen anser att det är helt nödvändigt att nationella myndigheter tar ett genomtänkt och nationellt grepp om problembilderna och prioriterar de bästa lösningarna. Generellt anser föreningen att åtgärderna som presenteras är bra men att för stor vikt läggs på kunskapsinhämtning och för lite på konkreta åtgärder. Föreningen anser att det finns tillräckligt med information om de största hoten mot ålgräset för att kunna adressera dessa omgående. Naturskyddsföreningen stödjer visionen och de långsiktiga målen för ålgräs i svenska vatten men skulle vilja se ett mer ambitiöst mål för återetablerandet av ålgräsängar i hektar. Vad gäller de kortsiktiga målen önskar föreningen se att de prioriteras med mest fokus på konkreta åtgärder som skyddar ålgräs från vidare exploatering. Särskilt anser föreningen att utan stort allmänt intresse bör inte tillstånd ges till bryggor, muddringar och verksamheter i områden med ålgräsängar. Ges ändå tillstånd ska full kompensation utkrävas. Föreningen stödjer vidare förslaget på mer områdesskydd samt att nuvarande skydd måste bli mer effektivt. Här anser föreningen att så kallade hänsynsområden skulle kunna nyttjas mer för att hantera den ökande fritidsbåtstrafiken. I de områden med ålgräs där ankring med fritidsbåt förekommer bör ankringsförbud införas. Vad gäller den ohållbart stora exploateringen av bryggor längs med våra kuster bör dels strandskyddet stärkas, dels bör tillsynen och straffsatserna förbättras och skärpas för att stoppa den olagliga exploateringen. Föreningen stöder förslagen på kunskapsinhämtning och informationsspridning med förbehållet att skydd ska prioriteras. Generellt saknas relevanta åtgärder och också mål för reducering av övergödning och fiske i områdena, trots att dessa identifierats som grundläggande orsaker till att ålgräset minskat drastiskt.

2 Introduktion I remissen föreslår Länsstyrelsen Västra Götaland på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten åtgärder för att förbättra bevarandearbetet och utöka kunskapen om ålgräsängar. Ålgräs (Zostera spp) är det dominerande sjögräset i Sverige och utgör basen för mycket artrika biotoper. Ålgräsängar är hotade ekosystem vars utbredning har minskat i hög takt de senaste 30 åren. Enligt remissen är fokus i det föreslagna åtgärdsprogrammet är förebyggande åtgärder för att stoppa den pågående förlusten av ålgräsängar. Det handlar bland annat om att stärka skyddet av ålgräsängar ifrån fortsatt kustexploatering, minska näringsutsläpp till kusterna samt återfå bestånd av stora rovfiskar. Förslaget innehåller också förslag på hur kunskapsläget om ålgräs och de hot som finns mot populationerna ska förbättras. Visionen är att ålgräs så småningom ska växa i hela det historiska utbredningsområdet och med hela dess historiska djuputbredning, från Norrtälje till norska gränsen Generella synpunkter Naturskyddsföreningen välkomnar förslaget på åtgärdsprogram för ålgräs. Föreningen anser att det är helt nödvändigt att nationella myndigheter tar ett genomtänkt och nationellt grepp om problembilderna och prioriterar de bästa lösningarna. Arterna utgör ekologiska grundpelare i de svenska marina miljöerna och dess dramatiska minskning har under många år oroat föreningen. Därtill har sjögräs visats fungera som viktiga kolsänkor, en ålgräsäng i en skyddad vik i Danmark har nyligen studerats och kunde lagra rekordmycket kol. 1 Föreningen har därför i många år varit uppmärksam på den minskade utbredningen av ålgräset. Föreningen har i många remissvar och synpunkter på exploateringar av marina miljöer och i överklaganden av strandskyddsdispenser påpekat just risken för att ytterligare ålgräsängar eller marina miljöer där ålsgräset skulle kunna etablera sig förstörs. Tyvärr för det mesta för döva öron. Generellt anser föreningen att åtgärderna som presenteras i förslaget är bra men att för stor vikt i förslaget läggs på kunskapsinhämtning och för lite på konkreta åtgärder. Det är välkänt att det finns en så kallad genomförandebrist i svensk vattenförvaltning. Svenska myndigheter har en tendens att vilja ha alla fakta på bordet innan beslut om åtgärder kan fattas. Men alla fakta kommer aldrig finnas och under tiden försvinner ålgräset framför våra ögon. Föreningen anser att det finns nog information om att övergödning, överfiske och exploatering är de största hoten mot ålgräset och att dessa bör adresseras omgående. Av den anledningen skulle föreningen vilja att den lista över åtgärder som läggs fram i förslaget prioriteras. Svensk miljövård och ålgräsvård har en begränsad pott pengar, dessa bör gå till de åtgärder som bäst hjälper ålgräset. 1 University of southern Denmark. (2017). This Bay in Scandinavia Has World Record in Carbon Storing

3 Vision, lång- och kortsiktiga mål Naturskyddsföreningen stödjer den vision för ålgräsets utbredning som beskrivs på sid 25. Föreningen anser också att det långsiktiga målet generellt är bra men skulle vilja se ett högre mål för hektar restaurerade ålgräsängar. Med tanke på hur många hektar ålgräs som redan förlorats och hur långsamt naturliga återetableringar enligt rapporten går, bör restaureringarna vara bland de åtgärder som framöver ska prioriteras Bland de kortsiktiga målen anser föreningen att alltför stor vikt i läggs på kunskapsinhämtnings- och informationsspridningsmål och för lite på konkreta åtgärdsmål. Föreningen skulle vilja se att de olika målen prioriteras och att de mål som handlar om etablerandet av mer och bättre skydd, mer restriktiv tillståndsgivning till ålgrässkadande verksamheter samt kompensationsoch restaureringsåtgärder får högsta prioritet. Dessutom vill föreningen att nuvarande formulering av målet för prövning enligt miljöbalken Vid prövning av ärenden enligt Miljöbalken undviks exploatering av ålgräsängar så långt möjligt ändras till Vid prövning enligt Miljöbalken av vattenverksamheter som påverkar ålgräsängar ska tillstånd som regel inte ges om det inte finns stor samhällsekonomisk nytta av verksamheten. Med andra ord anser föreningen inte att tillstånd till enskilda bryggor, muddringar och verksamheter ska ges i områden med ålgräsängar med anledning av dess hotade status och att kvarvarande bestånd är extremt viktiga för hela ekosystemens funktion. Den presenterade siffran att bara 20% av bryggärendena i Västra Götaland i områden med dokumenterade ålgräsförekomster fick avslag är förfärande. Även bland de kortsiktiga målen anser förenigen att målet för restaurerade hektar (10 ha) är för lågt. Föreningen skulle gärna se att åtgärden kommunala och länsvisa handlingsplaner (sid 37) lyfts upp som ett kort- eller långsiktigt mål. Åtgärder och rekommendationer Skydd Förslaget om inrättandet av fler områdesskydd för ålgräs stödjs av Naturskyddsföreningen. Föreningen delar också åsikten att ålgräs måste skyddas bättre inom befintliga marina reservat. Enligt rapporten bedömdes mer än en tredjedel av de skyddade områdena med ålgräs i Västra Götaland ha bristande föreskrifter eller helt sakna föreskrifter för den marina miljön. Fritidsbåtar Naturskyddsföreningen saknar nämnandet av fritidsbåtanvändningen bland åtgärderna. Lagstiftningen vad gäller vattenverksamhet och strandskydd tar inte i beaktande att dagens fritidsbåtstrafik är av ett helt annat slag än det historiska. Lagstiftningen rörande strandskydd ger t ex full frihet att bygga om äldre bryggor med hänvisning till att området redan exploaterats. Men, vad man då inte beaktar är att en tidigare brygga i ett relativt grunt område endast användes av långsamgående småbåtar (inklusive sådana som roddes, seglades eller framfördes med några få hk). Om samma brygga idag används av båtar med hög motorstyrka

4 kommer bottnarna grumlas upp, eventuellt befintligt ålgräs propellerskördas och återetablering av ålgräs förhindras. För kustboende är det inte ovanligt att se hur båtinnehavare rensar sina propellrar från ålgräs när de lagt till. Eller att i strandkanten, där många motorbåtar finns, se propellerskördat ålgräs tidigt på säsongen. Av den orsaken borde inte det särskilda skälet redan ianspråktaget vara tillämpligt 7 kap 18c 1 st Miljöbalken såvida man inte ställer krav på att tillkommande båttrafik är likvärdig med tidigare sådan. En annan synpunkt är att det finns lagstöd mot terrängkörning på land, medan motordriven trafik på vattenytor i stort sett är oreglerat. Sedan några år finns dock så kallade Hänsynsområden där den rekommenderade hastigheten är 5 knop. Naturskyddsföreningen anser att fler sådana bör inrättas och då med särskilt beaktande av förekomster av ålgräs samt att hastigheten i dessa områden lagstiftningsmässigt regleras. Det finns inga rationella skäl till varför man skulle få köra i tiotals knop i grunda och lättstörda skärgårdar. Det finns farleder där sådant kan ske. I vissa områden skulle nya markerade leder kunna skapas för att styra båttrafiken till begränsade områden. Många anser att kusten är så lång och så lite bryggor/muddringar varken gör till eller från. Men, som påpekas (sid 19 förslaget till ÅGP) är den sammantagna exploateringsgraden i grunda områden väldigt hög och ackumuleras ständigt i takt med att nya tillstånd och dispenser ges. Arealen ålgräsängar som påverkas av bryggor bara i Västra Götaland utgör ca 7% av alla ålgräshabitat som finns i länet. Detta måste i beaktande vid de havsplaner och blå översiktsplaner som nu tas fram av kustkommuner. Övergödning och fiske Med tanke på hur viktig övergödningen och överfisket av våra grunda områden sannolikt är och har varit för den stora tillbakagången av ålgräs saknar föreningen fler och mer effektiva åtgärder i förslaget för att stävja dessa verksamheter. För övergödningen och fisken saknas också helt och hållet mål i åtgärdsplanen. Föreningen menar att det finns många fler åtgärder som skulle kunna föreslås i områden med ålgräs, tex att dessa områden prioriteras när kommuner arbetar med tillsyn av enskilda avlopp, att vattendrag här återställs för vandrande fisk, att näringstillförseln från jordbruket regleras hårdare och att vattencirkulationen förbättras genom att bygga om vägbankar. På sid 38 föreslås musselodlingar som en miljöförbättrande åtgärd i ålgräsområden. Musselodlingar kan förvisso minska näringshalterna i havet och föreningen är därför generellt positiv till dessa odlingar. Men när musslorna växt i 18 månader och 1 ton musslor skördats har ½ ton debris fallit ner på bottnen under odlingen och förorsakat lokal syrebrist. Om skörden av något skäl, t ex av för höga toxinhalter, försenas, blir kvoten mellan borttagen näring och bottendeponering sämre. Därför anser föreningen att varken musslor eller sjöpungar skall odlas över områden där ålgräs växer eller skulle kunna återetableras. Detta gäller till exempel i lugna vatten med djup grundare än 6-7 meter. Föreningen förordar att en ordentlig utredning om områdets potential för ålgräsetablering krävs innan tillstånd till odling ges.

5 Ekologisk kompensation På sid 40 skrivs att det är verksamhetsutövaren som ansvarar för lyckad restaurering om sådan krävs för exploatering. Detta måste troligen kompletteras med att relevant deponeringsavgift tas ut i förväg. Naturskyddsföreningen hänvisar där till ärendet Orust, Hällevikstrand där verksamhetsutövaren dragit sig ur ärendet efter att muddring gjorts. I annat fall måste medel tillskjutas den myndighet som skall genomföra restaureringen. Exploatering Förutom de synpunkter som lämnats ovan om begräsning av tillståndsgivning för vattenverksamheter och dispens från strandskydd önskar föreningen också lyfta behovet av bättre tillsyn och skärpa straffsatser för att stävja den olagliga exploateringen av kustbandet. Staffavgifter av löpande karaktär är absolut nödvändig, då fastighetsägaren annars kan köpa sig till en olaglig brygga. Värdehöjningen av en privat fastighet kan i många fall röra sig om miljontals kronor ifall en egen brygga byggs. Naturskyddsföreningen föreslår att en andel av de medel som kommer att finnas tillgängliga används för tillsyn av olagliga åtgärder och utbildning av kommunala tjänstemän och politiker i frågan. Det är mycket populärt att nyttja naturhamnar för kortare eller längre vistelse med båt i skärgården. Dessa platser är i regel dels skyddade lägen och dels inte alltför djupa och därför också potentiellt viktiga för ålgräs. Naturskyddsföreningen anser att ankringsförbud bör införas i populära naturhamnar där ålgräs förekommer. Information och rådgivning Med förbehållet att myndigheter vanligtvis har begränsade medel och att föreningen anser att åtgärder som på riktigt gynnar ålgräset bör prioriteras anser Naturskyddsföreningen att informationsspridning är ett viktigt verktyg för att skapa engagemang och vilja till bevarande hos allmänhet och också hos beslutsfattare. Ett konkret förslag för att väcka intresse och sprida kunskap till allmänheten är att utforma en karta över ålgräsängar, dels för att få fritidsbåtar att vara aktsamma på platserna men även att locka allmänheten till snorklingsupplevelse. Att snorkla i en ålgräsäng kan öka förståelsen för den artrikedom som denna naturtyp hyser. Med samma förbehåll som ovan stödjer Naturskyddsföreningen de förslag på övervakning och kartering samt statusklassning som framförs på sid Några detaljer Sid 22- tillståndskrav. Här saknar föreningen en genomgång över de tillstånd som behövs för fiskare Fiske är också i hög grad en verksamhet som kan påverka ålgräsängar Sid 38, andra stycket, rad 2-3 Odling av sjöpungar skall inte bedrivas... Detta påstående kan visserligen vara sant, men hör knappast hemma i denna text då en sådan restriktion sannolik främst handlar om att skydda musselodlingen.

6 Sid 38 om algskörd (Jöborn m.fl. 2001). Denna referens saknas i referenslistan. Stockholm 31 januari 2017 Naturskyddsföreningen Johanna Sandahl Ordförande Riksstyrelsen Boel Lanne Vice ordförande Naturskyddsföreningen i Bohuslän Ellen Bruno Sakkunnig marina ekosystem och fiske