Protokoll Primärkommunala nämnden

Transkript

1 1 Organ Plats och tid Oskarshamns folkhögskola, Oskarshamn Torsdagen den 11 februari 2010, ande Roland Åkesson ordförande Lisbeth Lennartsson Ann-Marie Fagerström Bo Bergman Kent Ingvarsson Markus Lund Inger Rydbrink Peter Wretlund Lars Blomberg Roland Swedestam Mats Hugosson tjänstgörande ersättare Tomas Peterson tjänstgörande ersättare Saad Benatallah ej tjänstgörande ersättare Birgitta Ryner tjänstgörande ersättare Övriga deltagare Cecilia Nilsson Linda Corneliusson Carolina Gunnarsson Gunnel Nilsson Britt Karlsson Eva Maly-Stutterheim Kjerstin Larsson Utses att justera Mats Hugosson Paragrafer 1-9

2 2 1 Klimatanpassning i Kalmar län - möjligheter och utmaningar Inledningsvis informerar Carolina Gunnarsson från regionförbundet om att klimatanpassning i huvudsak handlar om två delar. 1. Att minska klimatpåverkan, exempelvis genom minskade utsläpp och satsningar på en fossilbränslefri region, utbyggnad av vindkraft, fjärrvärme, satsningar på kollektivtrafik m m. 2. Att samhället anpassar sig till kommande klimatförändringar. Regionförbundet arbetar i huvudsak med del 1. Carolina Gunnarsson lämnar en kort lägesrapport om pågående projekt inom ramen för regionförbundets målsättning om en fossilbränslefri region år Det visar sig redan nu att kommunerna gjort framgångsrika insatser och länet ligger bra till vad gäller minskade utsläpp. Ett gott exempel är Nybro kommun där bl a klimatambassadörerna varit en framgångsfaktor. När det gäller del 2, d v s klimatanpassning, förutspår FN:s klimatpanel liksom SMHI bl a varmare och torrare somrar, mer extrem nederbörd, och blötare vintrar. Linda Corneliusson Linde från länsstyrelsen redovisar ett axblock av konsekvenser till följd av detta. Det är därför viktigt att påbörja klimatanpassningen redan nu och se den som en del av byggandet av ett hållbart samhälle. Länsstyrelsen har fått regeringens uppdrag att samordna ett tvärsektoriellt arbete inom området. Länsstyrelsen skall vidare ge stöd till kommunerna vad gäller planering av åtgärder och förebyggande insatser. Uppdraget spänner över tre år, , och skall bygga på bred samverkan och dialog med befintliga nätverk. Sårbarhetsanalyser och prioriterade insatser skall tas fram och en kartläggning av vilket klimat länet kommer att få skall göras inom ramen för projektet. Länsstyrelsen kommer att anordna en utbildning i klimatanpassande risk- och sårbarhetsanalyser den 29 september Som stöd för anpassningsarbetet kommer allmänna råd och rekommendationer att ges ut på nationell nivå. Avslutningsvis meddelar Linda Corneliusson Linde att länsstyrelsen önskar få namn på en kontaktperson inom respektive kommun. Länsstyrelsen kommer att tillskriva kommunerna om detta. Efter avslutad frågestund beslutar att ta informationen till protokollet.

3 3 2 D 2005/ , D 2008/ Sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning i Kalmar län Cecilia Nilsson har tidigare informerat om aktuella, gemensamma projekt mellan regionförbundet, kommunerna och landstinget beträffande personer med psykisk funktionsnedsättning. För att kartlägga hur huvudmännen samordnar stödet för denna målgrupp och hur stödinsatserna upplevs har en intervjustudie genomförts. Såväl personal hos kommunerna och i landstingets psykiatri som anhörigföreningar och brukare har intervjuats. Totalt har ca 95 personer deltagit. Av studien framgår bl a följande. - Det saknas ett sammanhållet stöd som utgår från den enskilde klientens behov och personliga mål - Det saknas en gemensam värdegrund som bygger på att klienten skall bli sedd, lyssnad på och respekterad - Det saknas fungerande system för att sätta in extra insatser när det krisar för klienten, istället blir oftast slutenvården det enda alternativet - Det saknas organisationsstöd i verksamheterna för att ge ett sammanhållet stöd till klienten. Med denna studie som underlag har kommunerna via regionförbundet och landstinget arbetat fram en modell för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning i Kalmar län. I arbetet har även brukar- och anhörigorganisationer deltagit. För detta arbete inklusive kompetensförstärkningsinsatser för berörda personalkategorier har Socialstyrelsen beviljat länet sammanlagt 7,5 miljoner kronor. Den modell som arbetats fram bygger på de evidensbaserade metoder som finns att tillgå. Modellen, som redan tillämpas i delar av Sverige och även utomlands, har förankrats hos länets socialchefer och 1:a linjens chefer i samtliga kommuner liksom hos verksamhetschefer och 1:a linjens chefer inom psykiatrin. Social- /omsorgsnämnder eller motsvarande samt landstingsstyrelsen väntas fatta beslut under mars månad om eventuellt införande av modellen. Därefter vidtar planering av kompetensutveckling för berörd personal. Vid dagens sammanträde presenterar Gunnel Nilsson, landstinget och Britt Karlsson, regionförbundet den framtagna modellen som bygger på s k Case Manager (CM = samordnare). En Case Manager är en namngiven person ur personalen som är utsedd av de ansvariga organisationerna att samordna insatserna för den enskildes bästa. Kvalittssäkring och uppföljning är mycket viktigt för att få till stånd långsiktigt och hållbart stöd. Inom projektets ram kommer det i samarbete med FoU-ledare att utarbetas en plan för kvalitetssäkring/ uppföljning av modellen.

4 4 I den efterföljande diskussionen framkommer att ledamöterna ser positivt på den föreslagna modellen med Case Manager. Diverse frågor rörande sekretess och mandat diskuteras och klargörs. ställer sig bakom den presenterade modellen för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning men överlåter åt respektive social-/omsorgsnämnd eller motsvarande att fatta beslut om eventuellt införande av modellen. 3 D 2010/2010/ Behov av regional struktur för kunskapsutveckling inom äldreomsorgen Regeringen har träffat överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om ett treårigt Program för god äldreomsorg. Överenskommelsen är tänkt att utvecklas till en avtalsmodell som skall vara klar i maj I programmet lyfts följande insatsområden fram. - Nationell IT-strategi för kommunernas socialtjänst - Utvecklad tillgång till data - Satsning på strategiskt ledarskap - Stärkta regionala strukturer för kunskapsutveckling - Entreprenörsskap inom vård och omsorg. Vid dagens sammanträde fokuserar Cecilia Nilsson på området om stärkta regionala strukturer för kunskapsutveckling. Att investera i ny kunskap inom välfärdssektorn blir allt viktigare. Det handlar om kvalitet och om medborgarnas rätt att få del av insatser från socialtjänsten som bygger på bästa tillgängliga kunskap och beprövad erfarenhet. Det handlar också om effektivitet och att resurser läggs på sådant som gör nytta för den det ytterst berör. I SOU 2008:18 Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten slås fast att det långsiktiga målet för att tillgodose behovet av stärkt kvalitet är att utveckla en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten. I budgetpropositionen 2009 anger regeringen att det är angeläget att statens bidrag till kunskapsutveckling inom socialtjänsten sker på ett mer enhetligt och långsiktigt sätt än tidigare och i nära samverkan med andra huvudmän och andra intressenter. Regeringen och SKL har mot den bakgrunden påbörjat ett gemensamt arbete med att utveckla nya former för statens stöd till kunskapsutveckling inom socialtjänsten. En av utmaningarna är att föra ut ny kunskap långt ut i verksamheterna. Idag saknas en tydlig mottagarstruktur för exempelvis nationella riktlinjer och implementering av nya metoder, etc. Man

5 5 talar därför om behovet av stärkta regionala strukturer till stöd för kunskapsutveckling inom socialtjänsten. Mot bakgrund av det framtagna programmet för god äldreomsorg föreslås äldreomsorgen bli pilotområde för dessa regionala strukturer. Socialdepartementet och SKL föreslår därför att huvudmännen avkrävs avsiktsförklaringar där det exempelvis anges - på vilket sätt satsningarna på stödstrukturer förväntas leda till bättre kvalitet i äldreomsorgen samt hur detta skall kunna följas upp och redovisas, - att länets/regionens samtliga kommuner och landsting är delaktiga, - på vilket sätt FoU-kompetens, universitet/högskolor eller motsvarande förväntas bidra till högre kvalitet. - hur de strukturer länen planerar efter hand kan appliceras på hela socialtjänsten samt gränssnittet till hälso- och sjukvård, - hur arbetet är koordinerat med bildandet av regionala IT-plattformar, - och på vilket sätt stödstrukturerna kan bidra till att olika data som öppna jämförelser, kvalitetsindikatorer etc, kan utgöra konkreta redskap för verksamhetsanalyser och utveckling inom äldreomsorgen. Cecilia Nilsson informerar om vilka inledande tjänstemannakontakter som hittills har tagits angående behovet av stärkta regionala strukturer inom området. Cecilia Nilsson föreslår bl a att en workshop gemensam för landstinget och kommunerna genomförs där man mejslar fram underlag för en kommande avsiktsförklaring. Under den diskussion som följer påtalas bl a behovet av kontinuerlig kunskapsutveckling inom socialtjänsten i likhet med den skolpersonal får via studiedagar. På det sättet skulle man nå personal långt ut i verksamheten. Vidare lyfts socialtjänstens FoU-enhet Fokus fram som en viktig resurs i sammanhanget samt vikten av att tidigt involvera politikerna i arbetet med framtagning av en avsiktsförklaring i länet. uppdrar åt kansliet att tillsammans med Fokus initiera arbetet med en avsiktsförklaring hos landstinget och länets kommuner.

6 6 4 Rapport från presidieöverläggning mellan PKN och landstingsstyrelsen Vid rubricerad presidieöverläggning togs bl a följande punkter upp. 1. Habilitering med koppling till hjälpmedel och rehabilitering i hemsjukvårdsavtalet I avtalet finns följande formulerat: Kommunerna och landstinget får tillsammans ett uppdrag att föreslå en modell som innebär att kommunerna svarar för bashabilitering och landstinget för specialisthabilitering avseende vuxna oavsett boendeform. I uppdraget ingår även att definiera bas- respektive specialisthabilitering. En arbetsgrupp bestående av några kommunrepresentanter samt landstingets habiliteringschefer arbetade under 2008 fram ett förslag men förslaget har lagts på is i landstinget vilket medför att enskilda brukare kommer i kläm. Förslaget till presidierna var att den gemensamma arbetsgruppen (eventuellt med komplettering av deltagare) får mandat att snarast arbeta vidare med uppdraget. 2. Förslag till utveckling av samverkan mellan kommunerna och landstinget avseende barn- och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik. Förslaget var att PKN-presidiet föreslår landstingsstyrelsens presidium att man gemensamt tar initiativ till att en arbetsgrupp bildas samt att uppdraget är att arbeta fram en samverkansmodell och en skriftlig överenskommelse mellan huvudmännen gällande ansvarsfördelning för barn och ungdomar med sammansatt psykiska/psykiatrisk och social problematik. 3. Initiering av utvärdering av hemsjukvårdsavtalet under 2010 (punkt 9.2 i avtalet). 4. KLT-frågor. Ordföranden meddelar att landstingets presidium lovat återkomma med besked angående de tre första punkterna medan KLT-frågan nu har hanterats i regionförbundets styrelse. Den 23 februari 2010 äger ett nytt presidiemöte rum. beslutar att ta informationen till protokollet.

7 7 5 D 2010/ Preliminär årsredovisning för AV-Media 2009 Förslag till verksamhetsberättelse samt preliminärt bokslut med tillhörande kommentarer har skickats ut med sammanträdeshandlingarna. Av bokslutet framgår att AV-Media aktivt sparat på interna utgifter som löner, kompetensutveckling, resor, ADB-tjänster, tryckkostnader m m. Detta har lyckats så väl att 2009 års resultat ser ut att gå med kronor i vinst. För att kunna stå rustade inför kommande behov av teknikinvesteringar och kompetenshöjande insatser i länets kommuner, föreslår AV-chefen att godkänner den preliminära årsredovisningen och föreslår styrelsen att 2009 års resultat balanseras i ny räkning. godkänner den preliminära årsredovisningen och föreslår styrelsen att 2009 års resultat balanseras i ny räkning. 6 D 2010/ Av-Medias utlåningsstatistik 2009 Totalt registreras läromedelslån vilket är en ökning med en dryg %-enhet jämfört med 2008 trots att elevunderlaget minskar i länet med färre skolenheter som följd. Sett över en tvåårsperiod ligger samtliga kommuner på plus vad gäller utlåning till skolan. Andelen digitalt distribuerade lån har fördubblats jämfört med 2008 och är vid årets slut uppe i närmare lån. Det totala läromedelsutbudet uppgick vid årsskiftet till titlar, varav drygt var digitala. En av 2009 års viktigaste nyheter på läromedelssidan är den nya tjänsten för elevinloggning i AV-Medias mediekatalog. Elever och studenter i länet kan numera själva få personlig tillgång till det strömmande utbudet och behöver inte vara beroende av sina lärare för åtkomsten av AV-Medias digitala läromedel. Vid sidan av utlåningsverksamheten har den IT/Mediapedagogiska verksamheten varit mycket efterfrågad under Efter kort frågestund beslutar att med godkännande ta informationen till protokollet.

8 8 7 Anmälningsärenden A) Överenskommelse om implementering av Nationella riktlinjer för missbruksoch beroendevården (regionförbundet och Landstinget i Kalmar län har tecknat överenskommelse med SKL som i sin tur beviljat länet ca 1,4 miljoner kronor för detta arbete under 2010). D 2009/ B) Svar till Nybro kommun angående minskat bidrag till Folkhälsorådet. D 2009/ C) Protokollsutdrag från kommunstyrelsens arbetsutskott i Nybro angående information om Kalmarsundsregionens renhållare (KSRR). D 2010/ Beträffande punkt C meddelar Inger Rydbrink att Nybro kommun kommer att tillskriva övriga kommuner i länet för att få svar på ett antal frågor rörande återvinningen. Kommunernas svar kommer att sammanställas som underlag för en kommande diskussion i. beslutar att ta anmälan till protokollet.

9 9 8 D 2010/ Preliminär årsredovisning för Fokus Kalmar län 2009 Kjerstin Larsson, ny verksamhetschef på Fokus efter Ritva Gough, föredrar ärendet. Kjerstin Larsson är filosofie doktor i sociologi och tillträdde tjänsten som FoU-ledare för IFO-delen i februari Agneta Hammerin, också verksam inom IFO-delen, tog under 2009 sin masterexamen i utvärderingsvetenskap. FoUarbetet inom IFO-delen präglades under året av en nystart. Förutom att Kjerstin Larsson trädde till som FoU-ledare fick FoU-rådet flera nya kommunala representanter. En stor del av arbetet har handlat om att skapa en gemensam plattform för arbetet och initiering av nya projekt. Två forskningscirklar om evidensbaserad praktik startades med socialtjänstens chefer och arbetsledare. För att ytterligare idka samverkan med Högskolan i Kalmar startade Fokus (både IFOoch ÄHO-delen) tillsammans med högskolan en utvärderingsverkstad där projektledare från kommunerna får vägledning i projektarbete och utvärderingsmetoder. Inom ÄHO-delen har en kartläggning av kommunernas hemsjukvård genomförts. Vidare har en inventering gjorts av utvecklingsbehoven när det gäller social dokumentation inom äldreomsorg och liksom en förnyad kollegial granskning av biståndshandläggare. Projekt kring stödet till psykiskt funktionshindrade har handlat om social dokumentation och inventering av psykiskt funktionshindrade personers behov. Även inom LSS-området har kollegiala granskningar av ärenden som rör stödet till unga genomförts. Inom Fokus ram bedrivs projektet Nationellt Kompetenscentrum Anhöriga (NkA). I centrats uppdrag ingår bl a sammanställning av aktuell forskning och utveckling samt kunskapsspridning. Syftet är att stimulera och stödja utvecklingen av anhörigstödet i hela landet. Det sker bl a genom nyhetsbrev, informationsfoldrar, egen hemsida, nationella konferenser och seminarier, möten, undervisning m m. Vid dagens sammanträde delas en förteckning ut som visar anhörigcentrats olika aktiviteter under Verksamheten ligger väl i linje med uppgjord verksamhetsplan och budget. Ovanstående utgör endast axblock ur verksamhetsberättelsen och utförligare beskrivningar har medföljt sammanträdeshandlingarna. Av Fokus preliminära bokslut framgår att årets resultat visar en förlust på kronor. Detta är i storleksordning med delårsbokslutets prognos för året. I utfallet ingår underskott avseende kartläggning av hemsjukvården med kronor (budgeterat till kronor) vilket Primärkommunala nämnden tidigare beslutat skulle tas från Fokus eget kapital. Resterande underskott beror huvudsakligen på att inkomster (överskott) från konferenser, bokförsäljning och sålda tjänster är lägre än budgeterat vilket sannolikt har en koppling till kommunernas kärva ekonomiska läge under lågkonjunkturen.

10 10 Fokus redovisar en projektbalansering på drygt 6 miljoner kronor som balanseras till år 2010 för finansiering av pågående projekt. Projekten är externt finansierade och medlen avser till största delen Nationellt Kompetenscentrum Anhöriga. beslutar att godkänna den preliminära årsredovisningen för 2009 för Fokus Kalmar län samt föreslår regionförbundets styrelse att balansera det negativa resultatet mot Fokus eget kapital. 9 Nästa sammanträde Cecilia Nilsson föreslår att social- /omsorgsnämndernas presidier inbjuds i anslutning till PKN:s sammanträde den 15 april 2010 för avstämning av diverse gemensamma frågor (bl a hjälpmedelsförsörjningen och behov av regionala stödstrukturer för kunskapsspridning i socialtjänsten). Roland Åkesson Mats Hugosson Cecilia Nilsson ordförande justerare sekreterare