KURSANVISNINGAR TILL DELKURS 1:1 Introduktion 4,5 hp termin 1. Innehåll och uppläggning...2. Förväntade studieresultat...2. Examination...

Transkript

1 1 KURSANVISNINGAR TILL DELKURS 1:1 Introduktion 4,5 hp termin 1 Innehåll och uppläggning...2 Förväntade studieresultat....2 Examination Litteratur Lärare Kursansvarig 4 Schema En första kontakt med yrkeslivet Examinationsuppgifter. 7 Reflektionsgrupper

2 2 VÄLKOMMEN TILL STUDIERNA PÅ PSYKOLOGPROGRAMMET Innehåll Syftet med introduktionskursen är att orientera om psykologprogrammets innehåll och uppläggning att orientera om typiska psykologiska arbetsuppgifter, om psykologens yrkesroll, om arbetsmarknad och fackliga frågor att orientera om olika förhållningssätt till vetenskaplig verksamhet i allmänhet och psykologisk verksamhet i synnerhet att ge några smakprov på tongivande teorier och synsätt inom psykologin med hjälp av historiska återblickar Upplägg av kursen Introduktionskursen ges under de tre första veckorna och består av föreläsningar, seminarier, gruppdiskussioner och grupparbeten. Examinationen består av deltagande vid föreläsningar, deltagande i seminarier, skriftlig inlämningsuppgift samt muntlig och skriftlig gruppredovisning. Dessutom ingår det vi kallar Kursforum och Reflektionsgrupper, vars syfte kan betecknas som teambuilding och de första stegen i en socialisationsprocess in i en profession. Kursforum är schemalagt torsdag fredag första kursveckan och leds av två externa psykologer. För detaljerad beskrivning av Reflektionsgrupperna, se sid 8. Förväntade studieresultat Efter genomgången kurs skall den studerande känna till psykologprogrammets innehåll, uppläggning och krav känna till psykologers olika tillämpningsområden och vad som krävs för psykologisk yrkesutövning vara orienterad om vetenskapsteoretiska synsätt relevanta för psykologisk forskning och psykologisk tillämpning känna till några av psykologins förgrundsgestalter liksom deras teoretiska och praktiska bidrag till psykologins utveckling Examination Obligatoriskt deltagande vid i schemat *-markerade moment. Kursansvarig beslutar om kompletteringsuppgifter. Vid mer än 20% (tre 3-timmarspass) frånvaro kan inte komplettering ske, de missade inslagen måste tas igen nästkommande termin. Skriftlig inlämning av en gruppintervju med yrkesverksam psykolog samt muntlig föredragning av densamma vid det sista kurstillfället. Se En första kontakt med yrkeslivet sid 6. En individuell skriftlig inlämningsuppgift. Se Examinationsuppgift sid 7. Momentet bedöms godkänt eller underkänt.

3 3 Litteratur Egidius, H. (2011) Etik och profession i en tid av ökande privatisering och myndighetskontroll. Natur & Kultur. Sid 7-39, E Passer, M.W., & Smith, R.E. (senaste upplagan) Psychology. The science of Mind and Behavior. McGraw-Hill. Kap 1. (Större delen av boken används senare på utbildningen.). PS Thurén, T. (2007) Vetenskapsteori för nybörjare. Liber. T Artiklar (säljes på studentexpeditionen till självkostnadspris): Bowlby, J. (1958) The Nature of the Child s Tie to His Mother, International Journal of Psychoanalysis 39 s B Freud, S. (1984) Drömtydning (Original: (1900) Traumdeutung). BonnierFakta, s 7-21 F Harlow, H.F. (1958) The Nature of Love, American Psychologist, 13. H Klein, M. (1988) Några teoretiska slutsatser angående spädbarnets känsloliv (1952) ur Kärlek, skuld och gottgörelse, i urval av Igra, L & Sjögren, L. Natur och Kultur. s K Maslow, A.H. (1943) A Theory of Human Motivation, Psychological Review, 50. Classics in the History of Psychology, C.D Green, York University, Toronto, Ontario. M Rogers, C. (1946) Signifaicant Aspects of Client-Centered Therapy, American Psychologist, 1. Classics in the History of Psychology, C.D Green, York University, Toronto, Ontario. R Skinner, B.F. (1940) A Method of Maintaining an Arbitrary Degree of Hunger. Journal of Comparative Psychology 30 s Sk Svenaeus, F. (2010) Evidensbaseringsrörelsen och det goda omdömet en kritisk betraktelse. Ikaros 2, Sv Szasz, T. (1960) The Myth of Mental Illness, American Psychologist, 15. Sz Watson, J.B. (1913) Psychology as the Behaviorist Views it, Psychological Review, 20. W Referenslitteratur Allwood, C.M., Erikson, M.G. (2010) Grundläggande vetenskapsteori för psykologi och andra beteendevetenskaper. Studentlitteratur. Ek, U., Linder, S. & Wetter, I. (2011) Rätt och vett. Om juridik och etik i psykologiskt arbete. Studentlitteratur. Hellspong, L. (2011) Konsten att tala. Handbok i praktisk retorik. Studentlitteratur. Hwang, P., Lundberg, I., Rönnberg, J. & Smedler, A-C. (red.) (2005). Vår tids psykologi. Stockholm: Natur & Kultur. Myrdal, J. (2009). Spelets regler i vetenskapens hantverk: om humanvetenskap och naturvetenskap. Natur & Kultur Wedin, L., & Sandell, R. (2004). Psykologiska undersökningsmetoder - en introduktion. Studentlitteratur Lärare GBe Gunnar Berggren, leg psykolog, leg psykoterapeut GB Gunnar Bohman, universitetslektor, leg psykolog, leg psykoterapeut HD Henrik Dunér, webb-ansvarig PE Patrik Enocksson, leg psykolog HF Håkan Fischer, professor MH Matilda Hulth, student termin 9 SH Stephan Hau, professor GJ Gunnel Jacobsson, universitetslektor, leg psykolog, leg psykoterapeut JL Johan Larsson, student termin 8 ML Maria Lindau, universitetslektor, leg psykolog IL Ingrid Ljunggren, leg psykolog, leg psykoterapeut MN Mats Najström, universitetslektor, leg psykolog, leg psykoterapeut JR Jonas Ramnerö, studierektor, leg psykolog, leg psykoterapeut TR Thomas Rignér, leg psykolog

4 4 AS Ann-Charlotte Smedler, prefekt, professor, leg psykolog MS Magnus Sverke, professor PÄR Psykologprogrammets ämnesråd Delkursansvarig Ingrid Ljunggren, Rum C , Schema VT14 * = Obligatoriskt deltagande Datum Tid Innehåll Litteratur Lärare Lokal 21/1* 9-12 Introduktion PS:1 HD, IL U24 21/1* Introduktion, forts. Etik + profession E IL, AS U24 22/1 Välkomstdag för nya studenter vid Stockholms universitet anordnad av Studentbyrån och Studentkåren. För program, tider och lokaler - se SU:s hemsida! 23/1* 9-16 Kursforum - workshop med gemensam lunch PE + TN U24 24/1* 9-12 Kursforum forts PE + TN U24 24/1* Kursforum forts PE + TN U24 28/1* 9-12 Vetenskapsteori, introduktion T GB U24 28/1* Psykologins idéhistoriska rötter JR U24 29/1* 9-12 Freud, Klein F + K IL U24 29/1* Watson, Skinner W + Sk IL U24 31/1* 9-12 Retorik ML U24 31/1* Maslow, Rogers M + R IL U24

5 5 4/2* 9-12 Harlow, Bowlby H + B IL U24 4/ Tidigare terminers elever ger sin syn på utbildningen. Studentfacklig verksamhet MH, JL, PÄR U24 5/2* 9 12 Szasz, Svenaeus Sz + Sv IL U24 5/2* Senast 12 Inlämning intervjurapport IL C410 5/2* Psykologisk forskning, exempel från institutionens forskningsavdelningar SH, HF, MS U24 7/2* 9-12 Redovisning intervjuer. IL U24 7/2* Redovisning intervjuer. Utvärdering. IL U24 7/2* Senast 16 Inlämning hemtentamen IL C410 6/3* Reflektionsgrupper GBe, GJ, ML, IL, MN 24/4* Reflektionsgrupper GBe, GJ, ML, IL, MN Meddelas senare Meddelas senare

6 6 En första kontakt med yrkeslivet En av terminens första dagar inleds en obligatorisk intervjuuppgift, som går ut på att ta reda på litet närmare vad psykologer arbetar med genom direkt kontakt med någon yrkesverksam psykolog. Detta sker i grupper om 3-4 personer. Arbetet redovisas och diskuteras sista kursdagen. Boka in er snabbt! Besök kräver tidsplanering. Avtala tid med psykologen, ta er till hans/hennes arbetsplats och ta reda på vad arbetet innebär. Gör det inte mer formellt än nöden kräver, men förbered er så pass noga att ni lätt kan sammanfatta och skriva ner era intryck. Skriv ner den information ni får, så att det hela blir intressant även för andra läsare. Här några kom-ihåg: Uppgiften är obligatorisk. Den som börjar senare måste kontakta kursansvarig och få ersättningsuppgift Samarbeta om uppgiften inom gruppen, dvs diskutera, genomför och rapportera uppgiften tillsammans. Tänk på att presentera syftet med uppgiften och era önskemål vid första kontakten så att psykologen i fråga inser värdet för er att få dessa upplysningar och kunskaper. Försök belysa åtminstone följande områden när ni intervjuar (och strukturera gärna rapporten kring dessa punkter): typiska arbetsuppgifter och arbetsmetoder fördelning av arbetstiden mellan olika arbetsuppgifter teoretisk inriktning som ligger till grund för arbetet ev nödvändiga specialkunskaper/specialistutbildning klientgrupper synpunkter på arbetet - problem, ljuspunkter tips till er som blivande psykologer bedömning av arbetsmarknaden inom det egna fältet Rapporten skall omfatta 3-4 A4-sidor, 12 p, enkelt radavstånd. Tänk på att formalia, det vill säga kurs, datum, arbetets namn och författarnamn, bör finnas på förstasidan. Manus lämnas till Ingrid, C410, senast kl 12 två dagar före redovisningsdatum. Vid sista kurstillfället redovisas och diskuteras materialet. Detta är programmets första tillämpningsövning. Alla skall presentera sina intervjuer för kurskamraterna och försöka göra det så professionellt som möjligt. Använd gärna tips från retorikföreläsningen. Varje grupp har 15 minuter till förfogande för redovisning och frågor. Tidsplanera därför redovisningen i förväg öva gärna -, så att upplägget blir åhörarvänligt.

7 7 Examinationsuppgift I denna uppgift skall du träna på att använda din intellektuella kreativitet och reflektionsförmåga. Du skall kritiskt granska innehållet, men framför allt författarnas metod, i ett par av kursens artiklar. I detta sammanhang bör du även kritiskt granska och redogöra för dina egna ställningstaganden. De formella kraven på din text är kortfattade och gäller i princip endast omfång och referenser, se nedan. Resten är upp till din egen kreativitet. För att få godkänt, gäller att du uppfyllt punkterna nedan. Välj två av kursens 10 artiklar. Granska dessa kritiskt utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt med utgångspunkt i Thurén Granska även din egen utgångspunkt för denna granskning. Välj några begrepp ur Thurén som du tycker är relevanta och centrala för din granskning Diskutera dina valda artiklar utifrån och referera till begreppen i din diskussion. Använd gärna Thuréns checklista som underlag och inspiration. Använd även utdrag ur Hassmén, Vetenskapligt skrivande. Delas ut vid kursstart. Det viktiga är att det framgår att du har förstått de vetenskapliga begreppen och att du försöker använda dem Det skall även framgå att du förstått det centrala innehållet i dina granskade artiklar. 2 3 A4-sidor, enkelt radavstånd, 12 p. Inlämning senast se schemat.

8 8 Reflektionsgrupper Psykologprogrammet är en lång akademisk professionsutbildning. Den är på många sätt krävande, både intellektuellt och känslomässigt/personligt. Därför finns behov av ett forum där studenterna coachas in i utbildningen. Socialisationsprocessen in i de akademiska studierna tar olika lång tid i anspråk och är olika energikrävande för olika studenter. Den är individuell men sker i ett grupp- och organisatoriskt sammanhang. Varje students socialisation påverkas av kurskamrater, lärare och forskare. Reflektionsgruppen ger tillfälle till att diskutera frågeställningar och problem avseende studierna och även få svar på konkreta frågor liksom goda råd. En förutsättning för ett bra studieklimat under en så lång period som fem år och på en utbildning av den personliga karaktär som psykologprogrammet är, är att man som student känner sig delaktig i institutionens liv och verksamhet. Reflektionsgruppen är ett forum där studiefrågor, institutionsfrågor m.m. öppet kan dryftas med en centralt placerad lärare. Att utbilda sig till psykolog innebär dessutom att konfronteras med sig själv på ett kanske oväntat sätt. Den yrkesverksamma psykologen använder sig själv, sin mentaliseringsförmåga och sitt känsloregister som referensram och verktyg i sitt yrkesutövande. Som psykolog påverkas man ofta starkt känslomässigt av sina klienter, vilket man måste lära sig att hantera. Många moment under utbildningens gång tränar detta. Egenterapin, som startar några terminer in i utbildningen, är nog det moment som mest uttalat tränar självreflektion och självinsikt. Egenterapin är speciell i den meningen att den till stora delar berör studentens personlighet och privatliv. Egenterapin ger dessutom en möjlighet för studenten att ocensurerat reflektera över det som händer under utbildningens gång. Reflektionsgruppen är ett komplement till egenterapin på så sätt att den erbjuder möjligheter att reflektera och diskutera funderingar, händelser och frågeställningar som väcks under utbildningen, och som är lite mer allmänna än de rent privata/personliga. Reflektionsgrupperna består av ca 8 studenter i varje grupp och leds av lärare som också är erfarna psykologer. Reflektionsgrupperna är schemalagda vid två tillfällen under termin 1 och ett uppföljningstillfälle under termin 2. Syfte Underlätta studenternas socialisationsprocess in i akademiska studier Bidra till studenternas delaktighet i institutionen Erbjuda möjligheter att diskutera stort och smått i samband med studierna och inför framtida yrkesverksamhet Träna färdigheterna reflektions- och mentaliseringsförmåga liksom ett vetenskapligt förhållningssätt och förmåga till teamarbete. Kurskrav Närvaro och aktivt deltagande vid båda tillfällena.