Marina dumpningsplatser i Västra Götaland

Transkript

1 Marina dumpningsplatser i Västra Götaland Fredrik Klingberg & Liselott Wilin oktober 2016 SGU-rapport 2016:18

2 Omslagsbild: Provkärna från dumpningsplatsen vid Norra Hamnen i Lysekil. Sveriges geologiska undersökning Box 670, Uppsala tel: fax: e-post: sgu@sgu.se

3 INNEHÅLL Sammanfattning... 4 Bakgrund... 6 Maringeologiska förhållanden... 6 Beskrivning av terminologi... 6 De maringeologiska kartornas kvalitet Metod för att bedöma dumpningsplatserna i Västra Götaland Övriga synpunkter Dumpningsplatserna Ledskär och Stora Kalvsund, Öckerö kommun Dumpningsplats Måvholmen, Öckerö kommun Dumpningsplats Guleskären, Kungälvs kommun Dumpningsplats Holmen grå, Tjörns kommun Dumpningsplats Viten, Tjörns kommun Dumpningsplats Räbbehuvud, Tjörns kommun Dumpningsplats Almön Källödjupet, Tjörns kommun Dumpningsplats Almön Askeröfjorden, Tjörns kommun Dumpningsplats Ulvön, Uddevalla kommun Dumpningsplats Byfjorden, Uddevalla kommun Dumpningsplats Bårholmen, Orust kommun Dumpningsplats Kungsviken Koljöfjorden, Orust kommun Dumpningsplats Lavön Ellösefjorden, Orust kommun Dumpningsplats Norra Hamnen, Lysekils kommun Dumpningsplats Bohus Malmön, Sotenäs kommun Dumpningsplats Ösöfjorden, Sotenäs kommun Dumpningsplats stora Borgen, Tanums kommun Dumpningsplats Stora Björkholmen, Strömstads kommun Referenser (86)

4 SAMMANFATTNING SGU och Länsstyrelsen i Västra Götaland har kommit överens om att genomföra en förnyad bedömning av tidigare använda dumpningsplatser i länet (fig. 1). Syftet är att bedöma platsernas lämplighet för fortsatt dumpning, men även att eventuellt föreslå alternativa platser för dumpning. Informationen som utnyttjats för att beskriva dumpningsplatserna är framför allt de grunddata som finns hos SGU i form av hydroakustiska data och provtagningar och som används för att framställa maringeologiska kartor. Dessutom har domar från Mark- och miljödomstolen i dumpningärenden, konsultrapporter, ansökningar, m.m. granskats. I underlaget finns mycket information från olika tider och med varierande innehåll och kvalitet. Vidare har sjökort och SGUs maringeologiska kartor använts. Denna rapport är framför allt sammanställd utifrån befintlig maringeologisk information. Övrig information om t.ex. naturreservat, Natura 2000, biologi har ibland avsiktligt inte beaktats, för att en ren maringeologisk bedömning ska kunna utföras. Information om miljöföroreningar i aktuella områden finns i varierande omfattning och har därför använts där sådan information funnits. 4 (86)

5 Strömstad Skagerrak Kungshamn Lysekil Orust Tjörn Skärhamn Kungälv Göteborg Dumpningsplatser Recent sedimentation 0 20 km Figur 1. Bedömda dumpningsplatser i Västra Götalands län visas med triangel och områden med recent sedimentation visas med orange färg. 5 (86)

6 BAKGRUND Rekommendationer om hur muddring och dumpning bör utföras är framtagna av flera myndigheter, såsom Havs- och vattenmyndigheten, Länsstyrelsen och SGU. Dessa rekommendationer presenteras och är tillgängliga bl.a. på respektive myndighets webbplats. Omlagring av sediment är en naturlig process på havsbotten. Denna omlagring sker huvudsakligen med hjälp av strömmar och av vågor. Landhöjningen har en långsiktig påverkan i och med att havsbotten långsamt lyfts upp så att nya områden exponeras för vågor och strömmar. Att försöka efterlikna de naturliga processerna är viktigt vid dumpning av muddermassor och därmed en viktig del i den maringeologiska bedömningen av dumpningsplatserna. Vi vet också att miljögifter kan vara skadliga för det marina livet. Miljögifter måste därför hanteras med varsamhet och kompetens. MARINGEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN De maringeologiska förhållandena i Västra Götaland finns beskrivna i följande kartor och medföljande beskrivningar: Vinga Kungsbacka Am 6, Djupa rännan Lysekil K 509 och Väderöarna Strömstad K 511, se figur 2. I korthet består bottnen i havsområdet i Västra Götaland av berg och lera. Leran går att dela in i glaciallera och postglacial lera. Den glaciala leran finns i två former: den proximala och den distala. Den proximala leran är avsatt nära iskanten och kan ibland vara varvig. Den innehåller, till viss del, grovkorniga fraktioner som sand och grus från bl.a. smältande isberg. Den distala glacialleran är avlagrad längre bort från iskanten, då det endast fanns enstaka isberg kvar. Detta innebär att den distala glacialleran är relativt fri från grovkorniga fraktioner. När inlandsisen försvunnit och havet blivit varmare avsätts den postglaciala leran som innehåller några procent organiskt material. Den del av postglacial lera som avsätts idag under den senaste perioden kallas recent lera eller nutida sediment. BESKRIVNING AV TERMINOLOGI Vissa termer, så som ackumulations botten, djuphåla, lika på lika, utspädningseffekt och rena sediment beskriver specifika företeelser eller processer som är mycket viktiga vid bedömningen av dumpningsplatser. Därför följer en redovisning och definition av dessa termer nedan. Ackumulationsbotten Recent sedimentation Varaktig recent (nutida) sedimentation Område inom vilket en väl etablerad, kontinuerlig och fortgående ackumulation av finkorniga sediment och organiskt material förekommer så att sedimenten består av lera, gyttjelera, ler gyttja eller gyttja (innehåll av silt kan också förekomma). En alternativ definition Ett havsbottenområde inom vilket en ännu aktiv ackumulation av lera, gyttjelera, lergyttja eller gyttja (innehåll av silt kan förekomma) kan bedömas ha fortgått obruten i mer än 150 år. Besläktade termer depositionsområde depositionsbotten ackumulationsområde ackumulationsbotten 6 (86)

7 K511 K509 Am km Figur 2. Maringeologisk översikt med de tre kartområdena inlagda. Vinga Kungsbacka Am 6, Djupa rännan Lysekil K 509 och Väderöarna Strömstad K (86)

8 Avsedd användning av termen Underlag vid val av lämpliga lokaler for sedimentprovtagning där kemisk analys av sedimentmiljön ska utföras. Underlag för bedömning av var ansamling av miljöpåverkande substanser kan förväntas. Underlag vid val av lämpliga lokaler för deponering av muddermassor. Förutsättningar för ackumulation Bottenområdet måste i stor utsträckning vara skyddat från vattenrörelser, såväl sådana orsakade av vindvågor som sådana orsakade av strömsättning. Här finns en skillnad mellan västkust och ostkust. I det saltare vattnet på västkusten tenderar lermineral att bindas till varandra och bilda större aggregat som förmår ackumulera vid något kraftigare vattenrörelser. Exempel på lämpliga förutsättningar i kustnära områden är läade vikar, fjärdar eller fjordar med trång passage (trånga passager) eventuellt med trösklar ut mot öppet vatten. I öppna havsområden kan slutna bäcken på djup under vågbasen skapa en lämplig miljö. Indikationer på ackumulationsbotten i sedimentprovtagningar och grunddata Botteninspektion och sedimentprovtagning I områden med recent sedimentation är havsbottnens konsistens mycket lös till geléartat mjuk. Nedåt i sedimentet blir materialet gradvis fastare. Skikt av silt eller finsand på eller inlagrade i sedimentet kan tyda på erosion och bör således inte förekomma. Reducerad (syrefria förhållan den) bottenyta är, liksom reducerande förhållanden i sedimentets övre del samt innehåll av gas, indikationer på en kontinuerlig ackumulation av organiskt material. Om provet har analyserats med avseende på cesiumaktivitet och Tjernobyl-toppen har påträffats någon decimeter ner i kärnan är detta ett säkert bevis. Sedimentekolod och seismik Om en formation finns med en mäktighet överstigande ett par meter och med sådan karaktär att den kan tolkas som postglacial lera, basin fill-skiktning, ofta något diffus skiktning, låg svärtningsgrad etc,i sedimentekolods- och seismik-profiler är det indikation på att recent sedimentation förekommer. En tunn, svagt tecknad bottenytereflektor över ett helt transparent skikt följt av kraftigare tecknade subbottnar kan, liksom ansamling av gas i bottenytan och i den postglaciala leran indikera recent sedimentation. En starkt tecknad bottenytereflektor i postglacial lera indikerar förekomst av ett material med relativt hög akustisk impedans på leran, t.ex. silt eller finsand. Detta indikerar i sin tur transport eller erosion. Backscatter från mätningar med side scanning (sidoavsökande) sonar, interferometrisk sonar och multistråleekolod Inom områden där bottenmaterialet utgörs av postglaciala finsediment som inte utsatts för erosion är bottenytan normalt jämn och strukturlös och ger därmed endast en mycket svag akustisk respons i backscatterdata från mätning med sidoavsökande sonar, interferometrisk sonar och multi stråleekolod (finsandsområden kan dock ge en liknande respons). Områden med stor variation och emellanåt kraftig akustisk respons inom lerområden kan indikera gashaltiga sediment i havsbottenytan (jämför med sedimentekolod) och utgör då en indikation på recent sedimentation. 8 (86)

9 Kartläggning Vid konstruktion av de ytor som ska redovisa läget för områden med varaktig recent sedimentation ska såväl hydrografiska förhållanden som geologiska undersökningsresultat enligt ovan vägas in. Försiktighet skall iakttas vid bedömningar, då stora variationer finns mellan områden. Hellre små, någorlunda säkra områden än större osäkra. En karta över recent sedimentation i det aktuella området finns i figur 1 och i kartvisarna på SGUs webbplats. Djuphåla Djuphåla används ibland som ett tecken på att ackumulationsbotten förekommer. Speciellt på västkusten kan djuphålor uppstå och ibland bildas av erosion till följd av strömmar. Detta fenomen kan ofta ses tydligt i högupplösta djupmodeller eller på sjökort. När t.ex. en djuphåla är utsträckt i längdled kan det vara en indikation på erosion. Att använda begreppet djuphåla som likvärdigt med ackumulationsbotten är därför vanskligt. Ett sätt att avgöra hur djuphålan har uppkommit är att studera seismiska profiler över djuphålan. Då framkommer normalt om berggrundens fluktuerande yta eller erosion har skapat djuphålan. Föroreningsgrad Föroreningar, dvs. organiska miljögifter och förhöjda halter av metaller, finns i finkorniga jordarter med organiskt innehåll, såsom postglacial lergyttja, gyttjelera med modernt ursprung. Organiska föroreningar samt metaller binds lättare till organiskt material. SGU har försökt definiera moderna sediment som sådana som är avsatta under industrialismen, dvs. de senaste ca 150 åren. Sediment utan föroreningar är äldre än ca 150 år. Exempel på sådana sediment är glaciallera och morän, men även postglacial lera, som bildades före industrialismen. Givetvis kan förorenade sediment äldre än 150 år påträffas, t.ex. i älvars mynningsområden. Finkorniga sediment går att dela in i tre typer när det gäller innehåll av föroreningar. Normalt skiljer man på förorenade och icke förorenade sediment. De icke förorenade går dock att dela in i ytterligare två. Den ena är t.ex. glaciala sediment såsom glaciallera och moränlera. De är helt rena från föroreningar eftersom de är bildade för mer än år sedan av inlandsisen. Den andra typen är den som är klassad som ren, men som kanske är bildad i en hamn i modern tid, och där föroreningshalterna är så låga att de går att t.ex. dumpa. Fördelen med att skilja på dessa två är att glaciala sediment inte behöver analyseras på föroreningsinnehåll utan det räcker med att en kompetent geolog har beskrivit den som glacial. Innehåll av miljögifter ska beaktas såväl i muddermassorna som i sedimenten på dumpningsplatsen. Om det finns höga halter av miljöföroreningar på dumpningsplatsen sprids de om t.ex. klumpar av glaciallera dumpas. Eftersom den lösa leran kastas upp i vattenmassan när klumparna slår ner är det inte säkert att föroreningarna återgår till botten. I stället kan de föras bort med strömmarna och åter in i ekosystemet. Lika på lika Principen lika på lika används ibland för att, så mycket som möjligt, minimera skadan på havsbotten av dumpningar. I många sammanhang är detta att föredra, men vissa gränsdragningar kan var svåra eller onödiga att göra. Grundtanken är att dumpningen inte ska förändra bottnens egenskaper och substrat. Man ska försöka få en likadan botten efter dumpningen som före. Ett exempel som inte är att föredra är att lägga postglacial lera på en erosionsbotten (tabell 1). Då förs leran bort och grumlar vattnet medströms och kan ev. sprida närings ämnen och miljögifter. Inte heller bör det dumpas sand på en ackumulationsbotten då det kan försämra förutsättningarna för det marina livet eftersom en ny bottentyp bildas. I detta fall ligger sanden på leran och med tiden täcker en ny sedimentation av lera långsamt sanden. 9 (86)

10 Tabell 1. Förslag på hur olika typer av muddermassor kan dumpas. Typ av muddrat sediment Underhållsmudder, lera, silt Sand och grus Morän, moränlera Övrig lera, glaciallera Dumpningsbotten Ackumulationsbotten lera, silt Erosionsbotten Sand och grus ev. glacial lera. Erosionsbotten Morän, moränlera Glacial lera, ren ackumulationsbotten (dvs. ej belastad ackumulationsbotten) Man kan också i vissa sammanhang hävda att muddermassorna skapar en ny bottenkaraktär, då en ny typ av marint liv efter vart vandrar in. Ett lysande exempel där lika på lika inte användes är de konstgjorda reven för hummer vid Fotö utanför Göteborg. Där placerades gigantiska högar med sprängsten ut på glaciallera och resultatet har blivit mycket bra. Förekomsten av hummer har ökat, men vissa sättningar och utglidningar av sprängsten har skett. Även om glaciallera och grovkorniga sediment går att lägga på en erosionsbotten behöver man inte välja den som är mest utsatt för erosion. Muddermassor är ändå en onaturlig pålagring som oavsett eroderas. Det är bra att välja en bottenyta med svag erosion. På så sätt sker erosionen av den onaturliga påläggningen långsammare och därmed med större spädning. Vid dumpning av finkornigt sediment med hög organisk halt, t.ex. underhållsmudder, frigörs näringsämnen. Det sker oavsett var dumpningen sker. Utspädningseffekten Vid vissa dispensansökningar för dumpning har utspädningseffekten använts som argument för att få dispens. När ett förorenat sediment blandas med ett rent sediment sjunker halterna. På så vis uppnås godkända halter. Frågan är om detta synsätt är bra. Det kan liknas med skorstens effekten, där höga skorstenar åstadkommer en utspädning p.g.a. att föroreningarna från skorstenar förs ut över stora områden. Detta har emellertid visat sig vara mindre bra. Föroreningar ackumuleras ändå och den totala mängden finns kvar. Målet måste vara att sprida ut så lite föroreningar som möjligt i naturen. DE MARINGEOLOGISKA KARTORNAS KVALITET Kartläggningen av de maringeologiska förhållandena i Västra Götaland har utförts i tre omgångar. Fältarbetet för kartbladet Vinga Kungsbacka Am 6 gjordes under början av 1990-talet. Det är den nordligaste delen av kartbladet som ligger i Västra Götaland. Under skedde fältarbetet för kartbladet Djupa rännan Lysekil K 509 och under 2007 maringeologiska kart bladet Väderöarna Strömstad K 511, se figur 2. I Vänern har någon kartläggning ännu inte utförts, men det pågår en planering för detta (2016). Dessa tre kartläggningar har skett med i huvudsak samma metoder, men är i vissa avseenden olika. För mer information om de olika metoderna hänvisas till respektive kartbladsbeskrivning. En kortfattad beskrivning av metoderna i de olika projekten visar på vissa skillnader. Speciellt har de hydroakustiska metoderna utvecklats under perioderna. Maringeologiskt underlag Vinga Kungsbacka Am 6 De hydroakustiska metoderna vid kartläggningen var sidoavsökande sonar (100 khz), sedimentekolod 3.5 och 7 khz, sesimik med sparker (elektrisk sändare). Täckningsgraden för den sidoavsökande sonaren är måttlig. Provtagning har skett relativt tätt. Grunda vatten är mätta med arbetsbåt och täta provtagningar har gjorts. Inga av de nu undersökta dumpningsplatserna finns i detta kartområde. 10 (86)

11 Djupa rännan Lysekil K 509 De hydroakustiska metoderna vid kartläggningen var sidoavsökande sonar (100 khz), sedimentekolod 3.5 och 7 khz, sesimik med sleeve gun. Täckningsgraden för den sidoavsökande sonaren är hög. Provtagning har skett efter tolkning av data från den sidoavsökande sonaren. Grunda vatten är mätta med sidoavsökande sonar från en arbetsbåt och provtagningar har skett efter tolkning av data från densamma. Väderöarna Strömstad K 511 De hydroakustiska metoderna vid kartläggningen var sidoavsökande sonar (100 khz), sedimentekolod 3.5 och 7 khz, sesimik med sleeve gun. En terrängmodell körd med multibeamekolod fanns tillgänglig. Täckningsgraden för den sidoavsökande sonaren är mycket hög. Provtagning har skett efter tolkning av sidoavsökande sonar-data. Grunda vatten är mätta med sidoavsökande sonar från en arbetsbåt och provtagningar har skett efter tolkning av data från den sidoavsökande sonaren. Terrängmodeller SGU har inte utfört någon sjömätning. Däremot finns högupplösta djupmodeller utförda av konsulter, vilka Länsstyrelsen i Västra Götaland har ställt till förfogande. Seismik I områden djupare än 6 10 m har seismisk mätning utförts från fartyget Ocean Surveyor. Seismik har i detta projekt använts när dessa mätlinjer sammanträffat med befintliga dumpningsplatser. Lämplighet Många dumpningsplatser med ackumulationsbottnar är påträffade och är lämpliga för rena muddermassor. Frågan är också om dessa bottnar kan vara lämpliga för andra typer av finkorniga sediment, t.ex. glaciallera. Under förutsättning att sedimenten på dumpningsplatsen inte är förorenade kan det vara möjligt att lägga glaciallera där, eftersom dessa sediment är relativt lika. Det kan uppstå problem om glacialleran dumpas som klumpar. Dessa slår upp den lösa naturliga leran när de dunsar i bottnen. Om bottnen är förorenad sprids då föroreningar av dessa nedfallande glaciala lerklumpar. Att veta hur belastade sedimenten är vid dumpningsplatsen är alltså viktigt. METOD FÖR ATT BEDÖMA DUMPNINGSPLATSERNA I VÄSTRA GÖTALAND Beskrivningarna för varje område följer samma modell och innehåller två kartor (sjökort och maringeologisk översikt), samt utsnitt ur sedimentekolodsprofiler på eller nära dumpningsområdena. Punktkoordinaterna för befintliga dumpningsplatser i tabellerna är i Sweref 99 och går att hämta på SGUs webbplats. Mätningarna som används i denna rapport är inte specifikt utförda för att dokumentera dumpningsplatser utan för att göra mer generell maringeologisk kartläggning. Det innebär att vissa dumpningsplatser har bra mätdata medan andra helt saknar mätdata. I sjökortet visas den befintliga dumpningsplatsen som en punkt (röd triangel) då exakt omfång av dessa i de flesta fall tidigare inte varit definierat. De definierade ytorna (mörkröda och blå polygoner) är förslag på ytor för antingen helt nya dumpningsområden eller, där nya inte har föreslagits, förslag på definition av ytor för de redan befintliga dumpningsområdena. Detta framgår i teckenförklaringen där helt nya ytor benämns Förslag på ny dumpningsplats och definierad gamla punkter benämns Förslag på dumpningsplats. Tabell 2 visar översiktlig information 11 (86)

12 och där framgår det även om nytt förslag angetts för respektive område. I sjökortet visas även ungefärlig position för utsnitt av sedimentekolodsprofilerna. Dessa visas med blå eller grön linje. I sedimentekolodsprofilerna visar linjernas färg vilken sedimenttyp som finns ovanför linjen (fig. 3). Överst i profilerna finns bottenytan markerad med ljusblå linje. I ytan ligger i de flesta fall postglaciallera, vanligen postglacial gyttjelera. Den postglaciala leran visas mellan bottenytan och den ljusgula linjen. Under postglacial lera finns glaciallera. Glaciallera går ibland att dela in i proximal och distal glaciallera (markerat med mörkgula linjer och i enstaka fall med blå linjer). Glaciallera kan alltså visas med två linjer. Ur dumpningssynpunkt spelar detta inte någon roll. Under mörkgul linje ligger berggrunden, som ibland täcks av ett tunt lager med morän. Detta spelar inte heller någon roll vid dumpning. Gråa linjer markerar var det finns gas i sedimentet. Gas bildas vid nedbrytning av organsikt material och är sålunda en indikation på postglacial lera. Platser för provtagning av bottensediment visas med röd punkt och benämns i teckenförklaringen som jordartsobservation. ÖVRIGA SYNPUNKTER I Västra Götaland behövs nya dumpningsplatser på vissa ställen, bl.a. för att ersätta olämpliga platser. Att leta efter nya platser förutsättningslöst kan vara ett bra sätt. Om platserna är lämpliga eller inte p.g.a. motstående intressen är en senare avvägning och har inte beaktats i denna rapport. Ett exempel på det är att ersätta dumpningsplatsen vid Hakefjorden i Göteborgs hamnområde. Några sådana platser skulle kunna vara innanför Grötö där ackumulationsbotten finns på drygt 35 m vattendjup. Givetvis behöver man göra en noggrannare utredning om lämpligheten. Andra platser som har påträffats under arbetet med rapporten (men som inte tas upp i detalj här) och som kan utredas vidare är: Väderöfjorden (se under dumpningsplats Borgen). Ett område mellan Katten, Älgön och Lövön. Här finns förutsättningar för en dumpningsplats för underhållsmudder. Områden med stora vattendjup i Koljö-, Borgile- och Kalvö-fjordarna där det finns förutsättningar för framtida dumpningar Översiktlig information om dumpningsplatserna finns i tabell 2. Figur 3. Exempel p å seismikprofil (08_059 från Bohus Malmön). Linjernas färg visar vilken sedimenttyp som finns ovanför linjen. Det innebär att berggrunden i detta fall finns under den mörkgula linjen. 12 (86)

13 Tabell 2. Översiktlig information om de undersökta dumpningsplatsernas maringeologi och om alternativ, ny dumpningplats är föreslagen (x). Botten Ackumulation Erosion Alternativ Dumpningsplats Kommun Geologi Typ av sediment föreslagna St. Kalvsund Öckerö Erosion x Glacial lera, grovkorniga sediment Måvholmen Öckerö Recent sedimentation (x) Underhåll x Ledskär Öckerö Recent sedimentation x Underhåll x Guleskären Kungälv Erosion (x) x Glacial lera, grovkorniga sediment Holmen grå Tjörn Recent sedimentation x (x) Underhåll Almön/Källön Tjörn Erosion x Glacial lera, grovkorniga sediment x Almön/Askeröfjorden Tjörn Recent sedimentation x Underhåll Räbbehuvud Tjörn Recent sedimentation (x) (x) Underhåll x Viten Tjörn Recent sedimentation x (x) Underhåll x Koljöfjorden Orust Recent sedimentation x Underhåll Lavö/Ellösefjorden Orust Recent sedimentation x Underhåll Bårholmen Orust Recent sedimentation x Underhåll Ulvön Uddevallmentation Recent sedi- x Underhåll x Byfjorden Uddevalla Recent sedimentation x Underhåll, även nymuddrad lera Norra hamnen Lysekil Dumpade (x) litet Underhåll massor område Bohus Malmön Sotenäs Erosion (x) litet x Glacial lera, grovkorniga x område sediment Ösöfjorden Sotenäs Erosion x Glacial lera, grovkorniga sediment Stora Borgen Tanum Erosion (x) litet x Glacial lera, grovkorniga x område sediment Stora Björkholmen Strömstad Recent sedimentation (x) litet område Underhåll 13 (86)

14 DUMPNINGSPLATSERNA LEDSKÄR OCH STORA KALVSUND, ÖCKERÖ KOMMUN Områdesbeskrivning Två dumpningsplatser ligger nära varandra i Stora Kalvsund (fig. 4). Den nordliga av dessa två benämns Ledskär och ligger öster om ön. Dumpningsplatsen Stora Kalvsund ligger söder om Ledskär och öster om färjeläget på Hönö. Stora Kalvsund är kraftigt påverkat av Göta älvs grumliga vatten, som här normalt rinner norrut. Ackumulation av lera är därför vanligt i området. Dumpningen av muddermassor har pågått på dessa två dumpningsplatser. I prov 07b_011 påträffades från 0 72 cm sedimentdjup postglacial sandig lerig silt (fig. 6). Provet ligger utanför dumpningsplatserna. Silten antyder att det inte råder ackumulation på provtagningsplatsen. Bedömning av befintlig dumpningsplats Den södra dumpningsplatsen vid Stora Kalvsund ligger troligen på en erosionsbotten och är inte lämplig för underhållsmudder. Däremot kan man lägga glaciallera och sand på denna plats. Dumpningsplatsen öster om Ledskär ligger troligen på postglacial lera. Det är oklart om där förekommer recent ackumulation eller inte. Förslag till åtgärd för de befintliga dumpningsplatserna Det är önskvärt med ytterligare provtagningar av båda dumpningsplatserna för att fastställa vart det där råder ackumulation. Provtagning behövs också för att bedöma miljöbelastningen i dessa sediment. Om ackumulationsbotten kan fastställas vid Ledskär (vilket är troligt) och miljöbelastningen är låg, kan denna dumpningsplats och den vid Kalvsund komplettera varandra och därmed vara lämpliga dumpningsplatser den vid Kalvsund för glaciala sediment och den vid Ledskär för finkornigt underhållsmudder. För att kunna bedöma hur stora volymer som ryms behövs bättre underlag över områdena (tabell 3). Förslag på ny dumpningsplats Förslag på ny dumpningsplats för underhållsmudder vid Fjärholmen. Koordinater finns i tabell 4 (fig. 4). En djuphåla finns väster om Fjärholmen och har uppkommit genom att berggrunden ligger på stort djup och att sedimenten inte fyllt upp. Sedimentekolodprofilen (fig. 7) och andra provtagningar i närheten indikerar att det råder ackumulation i hålan. En provtagning tillsammans med en sjömätning kan avgöra om platsen är lämplig för underhållsmudder. Den föreslagna dumpningsplatsens yta är m och m 2. Om två meter mudder läggs på bottenytan i detta område ryms m 3 underhållsmudder här. 14 (86)

15 11 39'30"E 11 40'0"E 11 40'30"E 11 41'0"E 57 42'30"N 57 43'0"N Ledskär 57 42'0"N Sedimentekolodsprofil Förslag på ny dumpningsplats Befintlig dumpningsplats Jordartsobservation 07b_ m Figur 4. Viktiga platser markerade på sjökortet över ledskär och Stora Kalvsund. Befintliga dumpningsplatser vid Ledskär (nordliga triangeln) och Stora Kalvsund (södra triangeln). Den blå linjen visar läget för de två utnsitt ur sedimentekolodprofil 07a_120, som visas i figur 6, resp. figur 7 (norra). 15 (86)

16 Intaget Bagglebo Stranden St. Kalvsund 9 Kalven Befintlig dumpningsplats Förslag på ny dumpningsplats Postglacial lera, gyttjelera och lergyttja Postglacial silt Postglacial sand och grus Glacial lera Morän Kristallin berggrund m Figur 5. Maringeologiska kartan över Stora Kalvsund. Havsbotten är kuperad med omväxlande lera eller berg i bottenytan. I norra delen pågår sedimentation av postglacial lera eller gyttjelera centralt i sundet. Det grå snedrastret markerar områden med recent sedimentation. 16 (86)

17 Figur 6. Sedimentekolodsprofil 07b_120. Provet 07b_011 visas med rött vertikalt streck. Ovanför den rosa linjen finns postglacial silt. Tabell 3. Koordinater för befintliga dumpningsplatser vid Ledskär och Stora Kalvsund. Ledskär Sweref 99 mittpunkten N E Stora Kalvsund Sweref 99 mittpunkten N E Tabell 4. Föreslagen utbredning för ny dumpningsplats av underhållsmassor vid Fjärholmen. Fjärholmen Sweref 99 sydvästra hörnet N E nordöstra hörnet N E S N Figur 7. Sedimentekolodprofil 07a_120 visar att djuphålan vid Fjärholmen beror på berggrundens topografi. Berggrunden syns vid den nedre mörkgula linjen. 17 (86)

18 DUMPNINGSPLATS MÅVHOLMEN, ÖCKERÖ KOMMUN Områdesbeskrivning Dumpningsplatsen vid Måvholmen finns i ett område med stora ytor av postglacial lera som ligger på m vattendjup (tabell 5 & fig. 8). Dumpningsplatsen ligger i en rännformad svacka som når ca 18 m vattendjup (Jenneborg 2014) och begränsas i öster av Måvholmens bergssida. Eftersom svackan ligger i direkt anslutning till Måvholmens västra udde är det troligt att djuphålan har bildats i samband med ökad ström förbi udden. Omgivningarna är påverkade av strömmar från Göta älv och Nordre älv. Stora delar av sedimenten är bildade av material som omlagrats lokalt och lerpartiklar från Nordre och Göta älv. Ackumulationsbottnar är vanliga i området Källöfjorden och Nordre älvs mynning (fig. 9). Provet 07b_016 består från 0 till 82 cm sedimentdjup av postglacial lera med recent sedimentation i överytan. Provet ligger på 12,9 m vattendjup (fig. 10). Jenneborg (2014) har beräknat att dumpningsplatsen rymmer ca m 3 om man fyller upp till 14 m. Bedömning av befintlig dumpningsplats Omgivningarna runt Måvholmen består av postglacial gyttjelera och recent sedimentation är vanligt. Göta och Nordre älv tillför många partiklar. Där sker omlagring av sediment som avsätts i Måvholmens omgivningar. Recent sedimentation råder på dumpningsplatsen, men det är inte helt säkert eftersom det är en djuphåla direkt i anslutning till Måvholmen. I omgivningarna går det att finna ackumulationsbottnar som är bättre lämpade för dumpning av underhållsmudder. Koordinater för djuphällan redovisas i tabell 6. Förslag på ny dumpningsplats Provtagning vid och i dumpningsplatsen behövs för att säkerställa att där råder ackumulation. En högupplöst terrängmodell hade gett ett bra underlag tillsammans med provtagningen. Området några 100 m norrut, kanske också öster om Måvholmen, har en mer jämn sedimentationsyta. Detta kan vara lämpligt för dumpning av underhållsmudder. Inom den stora rutan i figur 8 och tabell 7 bör det gå att finna en mindre yta för underhållsmudder. Tabell 5. Koordinater för befintlig dumpningsplats vid Måvholmen. Måvholmen Sweref 99 mittpunkten N E (86)

19 11 38'0"E 11 38'30"E 11 39'0"E 11 39'30"E 57 46'30"N 57 47'0"N 57 47'30"N Förslag på ny dumpningsplats Sedimentekolodsprofil Befintlig dumpningsplats Jordartsobservation 07b_ m Figur 8. Viktiga platser markerade på sjökortet över Måvholmen. Den blå linjen markerar positionen för sedimentekolodsprofilen som visas i figur xx, vilken är en del av mätlinje 07b_ (86)

20 Hästtången 6 Rammen Källö fjord Befintlig dumpningsplats Förslag på ny dumpningsplats Postglacial lera, gyttjelera och lergyttja Postglacial lera, gyttjelera och lergyttja Glacial lera Kristallin berggrund m Figur 9. Maringeologisk karta över Måvholmen. Det grå snedrastret markerar områden med recent sedimentation. 20 (86)

21 S N Figur 10. Sedimentekolodsprofil från linje 07b_0120 med prov 07b_016 inlagd med blå vertikal linje. Enligt denna profil verkar de yngsta sedimenten finnas i svackan, dvs recent sedimentation, se pil. Recent sedimentation pågår över den stora sedimentytan längre norrut. Tabell 6. Föreslagen utbredning för befintlig dumpningsplats vid Måvholmen. Måvholmen Sweref 99 sydvästra hörnet N E nordöstra hörnet N E Tabell 7. Förslag på område, inom vart det kan finnas lämplig dumpningsplats. Måvholmen (Rammen) Sweref 99 sydvästra hörnet N E nordöstra hörnet N E (86)

22 DUMPNINGSPLATS GULESKÄREN, KUNGÄLVS KOMMUN Områdesbeskrivning I området utanför Nordre älvs mynning sker en stor transport av finkornigt material i vattnet från Nordre och Göta älv. När dessa partiklar möter havsvattnet flockulerar och sedimenterar de. I Nordre älvs fjord sedimenteras till största delen silt och längre ut från mynningen hamnar de finaste partiklarna. Sedimenten öster om Gulskären består därför av en hel del lerpartiklar som härstammar från Nordre älv. Området vid Guleskären och väster därom ligger relativt öppet mot havet. Kraftig vågverkan med påföljande strömmar påverkar därför botten i området. Kalt berg, grus och sand är vanligt förekommande. Finkorniga sediment såsom postglacial lera (gyttjelera) och silt finns i skyddade områden i djupare delar, men även österut. Troligen påverkas även dessa bottnar vid stormtillfällen (fig. 11 & 12). Båda sedimentekolodprofilerna visar att de postglaciala sedimenten är relativt tunna och ligger över glaciallera (fig. 13 & 14). Bedömning Området runt Guleskären karakteriseras av strömmar och erosion förekommer på många ställen. I svackor och i lägen som är skyddade för vågor kan ackumulationsbottnar påträffas. Ackumulation råder under 18 m vattendjup (BBK Arkitekter & Ingenjörer 1990, Jenneborg Hydrogis 2014). Dessa områden är dock smala. Området är inte lämpligt för underhålls mudder eftersom dessa massor lätt sprids. Dumpningsplatsen kan däremot användas till glaciala leror och grovkorniga sediment såsom sand och grus, dessa sediment förekommer naturligt på platsen. För att fastställa dumpningsområdet och hur mycket volym som ryms behöver man göra en förbättrad undersökning. Positionen för dumpningsplatsen redovisas i tabell (86)

23 11 36'30"E 11 37'0"E 11 37'30"E 11 38'0"E 11 38'30"E 57 49'30"N 57 50'0"N 57 50'30"N Sedimentekolodsprofil Sedimentekolodsprofil Jordartsobservationer Befintlig dumpningsplats m Figur 11. Viktiga platser markerade på sjökortet över Guleskären. Polygonen visar dumpningsplatsen enligt utredningen från Grön linje visar positionen för utsnitt av mätlinje, 07b_158, profilen ses i figur 14. Blå linje visar position för utsnitt av mätlinje 07a_144, profilen ses i figur (86)

24 Högö Befintlig dumpningsplats Utbredning av befintlig dumpningsplats Postglacial lera, gyttjelera och lergyttja Postglacial silt Postglacial lera, gyttjelera och lergyttja Postglacial finsand Glacial lera Kristallin berggrund m Figur 12. Utsnitt från maringeologiska kartan. Det grå snedrastret markerar områden med recent sedimentation. 24 (86)

25 O V Figur 13. Utsnitt ur sedimentekolod 07b_0144. Berg finns i bottenytan, men där finns även glacial och postglacial lera. N S Figur 14. Utsnitt ur sedimentekolodsprofil 07b_0158. Det är tunt med postglacial lera i svackan ovanför ljusgul linje. Tabell 8. Koordinater för mittpunkten av befintlig dumpningsplatsen vid Guleskären. Guleskären Sweref 99 mittpunkten N E (86)

26 DUMPNINGSPLATS HOLMEN GRÅ, TJÖRNS KOMMUN Områdesbeskrivning Mudderdumpningsplatsen vid Holmen Grå är en djuphåla som ligger på ca 45 m vattendjup och är omgiven av grundare områden (fig. 15 & 16). Om djuphålan är skapad av erosion eller inte är okänt. Enligt Jenneborg (2014) kan man ana att det finns en nordvästlig sydostlig dalgång, som skulle kunna vara skapad av erosion i strömmande vatten. Den seismiska profilen över området visar emellertid att dalgången är en konsekvens av att berggrunden når låga nivåer där (fig. 17). Seismiska profiler visar också att postglacial gyttjelera ligger i bassängen nordost om Holmen Grå och att ackumulationsbotten finns i djuphålan. De plana bottnarna i norr med skalinslag (Jenneborg 2014) indikerar dock icke-ackumulation. Närheten till berg i omgivningarna gör att ackumulationsbottnen är inträngd av bergsidor. Detta pekar i sin tur på att dumpningsområde är litet. Övergången från ackumulationsbotten till erosionsbotten sker från ca 27 m vattendjup. Detta innebär att det ovan denna nivå tidvis kan förväntas strömsättning ovan botten och därmed även bottenerosion (Hydrogis 2015). Bedömning Dumpningsplatsen vid Holmen Grå är en ackumulationsbotten som förekommer på vattendjup större än 27 m (tabell 9 & fig. 15). Jenneborg (2015) bedömningar över dumpningsplatsen och de föreslagna dumpningsplatserna stämmer överens med maringeologisk information. Det finns dock en liten tveksamhet om erosion råder i djuphålan eller inte. Området är omgivet av berg. Vid dumpning påverkas bergsidorna tillfälligt av muddermassorna. Platsen är lämplig för deponering av underhållsmassor, men inte för sand och grövre material. Dumpningsplatsens innehåll av föroreningar är inte känt. Områdets yta är m = m 2. Två meters pålagring av mudder innebär att m 3 ryms. Ett ytterligare dumpningsområde lämpligt för underhållsmudder bör kunna tas fram sydväst om Holmen Grå, se den postglaciala ytan i den maringeologiska kartan i figur (86)

27 11 32'0"E 11 32'30"E 11 33'0"E 11 33'30"E 57 56'0"N 57 56'30"N 57 57'0"N Sedimentekolodsprofil Förslag på ny dumpningsplats Befintlig dumpningsplats Jordartsobservation m Figur 15. Den blå linjen visar läget försedimentekolodsprofil 07b_073 (fig. 17). Polygonen visar förslag på utbredning av befintlig dumpningsplats. Platsen är flyttad drygt 100 m åt nordväst för att undvika erosionsbottnarna på ursprunglig plats. 27 (86)

28 Koholmen Klädesholmen Befintlig dumpningsplats Förslag på dumpningsplats Postglacial lera, gyttjelera och lergyttja Postglacial lera, gyttjelera och lergyttja Postglacial finsand Postglacial sand och grus Glacial lera Kristallin berggrund m Figur 16. Utsnitt ur den maringeologiska kartan. Det grå snedrastret markerar områden med recent sedimentation. Dumpningsplatsen nordost om Holmen Grå är markerad med triangel. Det är tydligt att området domineras av erosionsbottnar eftersom berg, sand och glaciallera dominerar. I djupare delar finns postglacial lera och i de skyddade områdena pågår recent sedimentation. 28 (86)

29 S N Figur 17. Sedimentekolod linje 07a_073. Djuphålan är troligen berggrundsbetingad. Röd linje markerar bergytan. Pilen visar djuphålan där dumpningsplatsen ligger. Tabell 9. Föreslagen utbredning för (något förflyttad) befintlig dumpningsplats vid Holmen Grå. Holmen grå Sweref 99 södra hörnet N E västra hörnet N E norra hörnet N E östra hörnet N E (86)

30 DUMPNINGSPLATS VITEN, TJÖRNS KOMMUN Områdesbeskrivning Det finns inga mätningar från depositionsplatsen se figur 18 & 20. Det är sannolikt anledningen till att glaciallera är markerad på maringeologiska kartan vid dumpningsplatsen i stället för muddermassor, eller fyllningsmassor, enligt SGUs terminologi (fig. 19). Muddermassorna är enligt Jenneborg (2014) täckta av blåmusslor, som ligger som ett erosionsskydd på bottnar grundare än 8 m (Jenneborg, 2014). Omgivningarna består av postglacial lera, som normalt är någon eller några meter mäktig (fig. 21 & 22). Under den finns glaciallera. Utbredningen av dessa två typer kan vara svår att särskilja men den glaciala leran brukar komma fram i bottenytan nära öar. Jenneborg (2014) beskriver hur dumpningsplatsen kan utnyttjas i framtiden. Genom att fylla på med muddermassor upp till 3 4 m djup kan blåmusslor etablera sig och därmed bilda ett erosionsskydd. Det finns dock en liten risk att en bottenytehöjning i området gör att en den istället utsätts för erosion och att skyddet av musslor inte blir tillräckligt. Öarna i omgivningen ger ett skydd mot vågor, men det kan också innebära att strömhastigheten ökar runt öarna. Det är dock troligt att strömmen i området är koncentrerad till den djupränna som finns öster om dumpningsplatsen. Denna ränna går att följa över en lång sträcka både västerut och österut. Det är viktigt att inte dumpa material i denna ränna. Bedömning Dumpning av muddermassor kan fortsätta för att åstadkomma en bottenyta fylld med musslor. Troligen går det även att expandera ytan på dumpningsområdet åt ost och nordost. Omgivande öar och grundområden är viktiga för skydd mot vågor. I nuvarande dumpningsplats finns grund områden, som antingen består av berg eller muddermassor. En närmare undersökning av området bör utföras med tanke på täckningen av musslor (Jenneborg 2014) eller om berggrunden kommer fram. En lösning är att flytta deponeringsplatsen något österut och på så sätt undvika grundområdena. Förslag på ny och reviderad befintlig dumpningsplats Skapa en ny dumpningsplats för underhållsmudder i östra delen (tabell 10) och låt den gamla var kvar (tabell 11) för nymuddring av t.ex. glaciallera och sand. Rutan för nymuddring är m ( m 2 ) och för underhållsmudder m ( m 2 ), se figur (86)

31 11 41'30"E 11 42'0"E 11 42'30"E 57 58'0"N 57 58'30"N Sedimentekolodsprofil Förslag på ny dumpningsplats Sedimentekolodsprofil Befintlig dumpningsplats m Figur 18. Dumpningsplatsen vid Viten är markerad i sjökortet som spoil ground. Blå linje visar profil 07b_0189 (fig. 21) och grön linje profil 07b_0191 (fig. 22). Rektanglarna visar förslag på uppdelning, den östra för underhållsmudder och den västra för nymuddring. 31 (86)

32 snäs Befintlig dumpningsplats Förslag på ny dumpningsplats Postglacial lera, gyttjelera och lergyttja Postglacial sand och grus Glacial lera Kristallin berggrund m Figur 19. Maringeologisk karta över Viten. Det grå snedrastret markerar områden med recent sedimentation. 32 (86)

33 Figur 20. Sidoavsökande sonarbild från Viten. Dumpningsplatsen markerad med sexhörning. Bildens kvalitet visar att bedömningarna i dumpningsområdet har varit besvärliga och att information i viss mening saknas. Figur 21. Sedimentekolodprofil 07b_189. Position på mätlinjen visas i figur 18. Bilden visar att postglacial lera har stor utbredning i området. Figur 22. Sedimentekolodprofil 07b_191. Position på utsnittet visas i figur 18. Bilden visar att postglacial lera har stor utbredning i området. Till höger i profilen kan ett tunt ytlager anas. Det är okänt vad detta är. Tabell 10. Förslag på utbredning för flyttad/ny dumpningsplats (för underhållsmudder). Viten underhållsmudder östra Sweref 99 sydvästra hörnet E N nordöstra hörnet E N Tabell 11. Förslag på utbredning för reviderad befintlig dumpningsplats (för nymuddring). Viten nymudder västra Sweref 99 sydvästra hörnet E N nordöstra hörnet E N (86)

34 DUMPNINGSPLATS RÄBBEHUVUD, TJÖRNS KOMMUN Områdesbeskrivning En undervattensdalgång eller ett sund, Räbbedjupet, ligger i nordnordostlig sydsydvästlig riktning utanför Härön och Räbbe huvud och är bildat av en förkastning i berggrunden (fig. 23 & 24). Den når ett större djup än omgivningarna och kan i vissa lägen vara skyddad från vågpåverkan. Därför finns postglacial lera avlagrad på de större djupen, vilka är ca 25 m (fig ). På sidorna av dalgången ligger företrädesvis den något grövre jordarten postglacial silt. Silten är ett tecken på att det finns strömmande vatten i sundet. Den Baltiska strömmen finns utefter hela kusten och går normalt åt norr. Den är sannolikt den ström som även finns i sundet. Söderut i dalgången tunnar den postglaciala leran ut och ersätts med postglacial silt. I övrigt är området utanför Härön utsatt för både strömmar och kraftig vågverkan. Därför utgörs omgivningarna normalt av erosionbottnar. Alldeles söder om dumpningsplatsen ligger Häröns naturreservats norra delar, vilket begränsar möjligheten för att etablera en dumpningsplats där. I provet 07a_084 från 2001 påträffades ett 35 cm ytligt skikt med postglacial skalrik siltig lera på 28 m vattendjup. Detta är en indikation på att erosion kan förekomma på botten. Enligt Jenneborg (1997) råder ackumulationsförhållanden under ca 25 m vattendjup vid Räbbehuvud. Det är dock oklart var detta är någonstans. Bedömning Jenneborg (1997) har utfört en undersökning för att avgöra om Räbbehuvud är en lämplig dumpningsplats. Tolkningen där är att ackumulation råder från 25 m vattendjup och ner till det maximala djupet, 32 m. Det råder en osäkerhet om bottnens topografi. En sjömätning bör utföras för att utröna var det finns ackumulationsbotten. Enligt den maringeologiska kartan ligger den befintliga dumpningplatsen för långt åt öster. Om dumpningsplatsen flyttas ut mitt i sundet blir platsen mer optimal. Jenneborg (1977) har inte observerat några spår av tidigare muddermassor. Det kan bero på att massorna lagts på erosionsbotten och därefter spridits med strömmarna. Dumpningsplatsen är lämplig för underhållsmudder. Förslag på ny dumpningsplats En dumpningsplats för underhållsmudder föreslås norrut i sundet. Enligt sedimenteklod 07a_080 råder ackumulationsbotten sannolikt i sundet öster om Kaurö och Tärnskär (fig. 23). I prov 07a_084 antyds dock att det inte råder ackumulation, troligen beroende på strömmarna. För att fastställa ackumulation behöver man sjömätning (djup- och back scattermätning)och provtagning av bottensedimenten i området och utifrån nya data optimera platsens läge. Den föreslagna dumpningsplatsens ruta är ca m och med maximalt 1 m muddermassor ryms m 3 på markerad rektangel (tabell 12). 34 (86)

35 11 28'0"E 11 28'30"E 11 29'0"E 11 29'30"E 11 30'0"E 58 1'30"N 58 2'0"N 58 2'30"N Sedimentekolodsprofil Förslag på ny dumpningsplats Sedimentekolodsprofil Befintlig dumpningsplats Jordartsobservation 07a_ m Figur 23. Sjökortet över Räbbehuvud med viktiga platser markerade. Positionen för sediment ekolodprofilen 07a_080 visas med en blå linje och kan ses i figur 25. Positionen för profil 071_312 visas med grön linje och kan ses i figur (86)

36 Kaurö 24 Skaboholmen Befintlig dumpningsplats Förslag på ny dumpningsplats Postglacial silt Postglacial lera, gyttjelera och lergyttja Postglacial silt Postglacial finsand Glacial lera Kristallin berggrund m Figur 24. Maringeologisk karta över Räbbehuvud. Det grå snedrastret markerar områden med recent sedimentation. 36 (86)

37 N S Figur 25. Profilen visar den södra delen av sedimentekolodlinje 07a_080. Profilen visar att postglacial lera påträffas utefter hela sträckningen. Till vänster markerat med grå linjer finns gas i sedimenten, något som är vanligt i postglaciala leror. Figur 26. Mätlinje 07a_312 från sedimentekolod som ligger tvärs dalgången vid Räbbedjupet. I figur 23 visas positionen av mätlinjen. Pilen visar vad som troligen är äldre muddermassor. Berg kommer upp i bottenytan alldeles öster om (till höger) om pilen. Figur 27. Profilen visar den norra delen av sedimentekolodlinje 07a_080. Bilden visar att glaciallera finns upp till gula linjen. Den postglaciala leran är relativt tunn, ca 1 m mäktig. Tabell 12. Förslag till utbredning för ny dumpningsplats vid Räbbehuvud. Räbbehuvud Sweref 99 sydvästra hörnet N E nordöstra hörnet N E (86)

38 DUMPNINGSPLATS ALMÖN KÄLLÖDJUPET, TJÖRNS KOMMUN Områdesbeskrivning I sundet vid dumpningsplatsen ökar strömmarna något vilket har medfört att erosionsbottnar är vanliga (fig. 28 & 29). I närheten av bron finns dock enligt sedimentekolodsprofil 07b_0187 postglacial lera (fig. 30 & 31). I den östra profilen finns postglacial lera och här är det inte ackumulationsbotten. Sammantagen information antyder att det råder erosion, men att en smal bassäng med postglacial lera finns i närheten av bron. Dumpningsplatsens position anges i tabell 13. Bedömning Oavsett om det pågår ackumulation eller inte vid dumpningsplatsen är området litet och inte lämpligt för dumpning av underhållsmudder p.g.a. erosionsrisken. Närheten till naturreservat i östra delen av sundet mellan Almön och Källön gör att dumpningsplatsen är illa vald. Förslag på ny dumpningsplats Almön och Källödjupet Förslag till en ny dumpningsplats ligger alldeles väster om Naturreservatet vid Källösundet (fig. 28). Koordinater visas i tabell 14. Rutan är m vilket är ca m 2. Med två meter mudder innebär det att m 3 ryms på dumpningsplatsen. 38 (86)

39 11 46'30"E 11 47'0"E 11 47'30"E 58 3'0"N 58 3'30"N Sedimentekolodsprofil Förslag på ny dumpningsplats Sedimentekolodsprofil Befintlig dumpningsplats Jordartsobservationer m Figur 28. Sjökort över områden Almön källdjupet med viktiga platser markerade. Utsnittet från sedimentekolodsprofil 07b_0187 visas med grön linje (fig. 30), och det från profil 07b_192 visas med blå linje (fig. 31). 39 (86)

40 Saltholmarna Almön 27,89 24 L. Brattön 3 Befintlig dumpningsplats Förslag på ny dumpningsplats Postglacial lera, gyttjelera och lergyttja Postglacial finsand Postglacial sand och grus Glacial lera Morän Kristallin berggrund m Figur 29. Maringeologisk karta över Almön Källdjupet. Det grå snedrastret markerar områden med recent sedimentation. 40 (86)

41 S N Figur 30. Sedimentekolodprofil 07b_0187. N S Figur 31. Sedimentekolodprofil 07b_0192. Tabell 13. Dumpningsplats Almön Källödjupet. Holmön och Källödjupet Sweref 99 mittpunkten N E Tabell 14. Förslag på utbredning till ny dumpningsplats mellan Almön och Källön. Almön och Källödjupet Sweref99 sydvästra-hörnet N E sydöstra hörnet N E nordvästra hörnet N E nordöstra hörnet N E (86)

42 DUMPNINGSPLATS ALMÖN ASKERÖFJORDEN, TJÖRNS KOMMUN Områdesbeskrivning Enligt SGUs kartläggning består dumpningsplatsen i Askeröfjorden av en vidsträckt bottenyta på m vattendjup (fig. 32 & 33). Havsbottnen består av postglacial gyttjelera med pågående ackumulation. Ackumulationen i området tyder på att strömmarna är relativt svaga så att ackumulation kan ske. Platsen är även beskriven av Jenneborg (2014). Provet 07b_056 är taget med kolvlod på 10 m vattendjup (fig. 34). De översta 20 cm av provet bestod av postglacial gyttjelera, därunder och ned till 545 cm djup återfanns postglacial gyttjelera med gasbubblor. Bedömning Dumpningsplatsen lämplig för underhållsmudder bestående av postglacial lera eller gyttjelera. Platsens innehåll av miljöföroreningar är inte undersökt, men provtagningar med avseende på miljöföroreningar är utförda i Askeröfjorden (Cato 1997, 2000). Föreslagen utbredning av dumpningsplats Platsens förslagna yta är m = m 2 (figur 32 & tabell 15). Om området täcks med två meter mudder får m 3 plats. Föroreningar i sedimenten på dumpningsplatsen behöver undersökas. Närheten till kemiska industrier i Stenungsund innebär att risk för att miljöföroreningar finns. 42 (86)

43 11 45'30"E 11 46'0"E 58 5'0"N 11 46'30"E 11 47'0"E 58 4'0"N 58 4'30"N Förslag på dumpningsplatsv Sedimentekolodsprofil 07b_194 Sedimentekolodsprofil Befintlig dumpningsplats Jordartsobservation 07b_ m Figur 32. Position för sedimentekolodlinje 07b_194 är markerad med blått. Föreslag på utbredning av dumpningsplats visas med röd kvadrat. 43 (86)

44 Almön 29 Askeröfjorden 35 Befintlig dumpningsplats Förslag på dumpningsplats Postglacial lera, gyttjelera och lergyttja Postglacial finsand Postglacial sand och grus Glacial lera Morän Kristallin berggrund m Figur 33. Maringeologisk karta över området. Det grå snedrastret markerar områden med recent sedimentation. 44 (86)

45 SO N Figur 34. Sedimentekolodprofil från linje 07b_194. Prov 07b_056 ligger vid blå vertikal linje och provets längd visas med röd linje. Ljusblå linje visar bottenytan, ljusgul linje postglacial lera och ovanför mörkgul linje finns glaciallera. Under den undre mörkgula linjen visas bergytan. Den grå linjen (pilar) visar var det finns gas i den postglaciala leran. Tabell 15. Förslag till utbredning av dumpningsplats. Almön Askeröfjorden Sweref 99 sydvästra hörnet N E nordöstra hörnet N E (86)

46 DUMPNINGSPLATS ULVÖN, UDDEVALLA KOMMUN Områdesbeskrivning Vid muddring av fritidsbåtshamnen vid Ulvesund i norra delen av Ljungskile har ca m 3 muddermassor lagts på en dumpningsplats norr om Ulvön (fig. 35 & 36). Området kännetecknas av ackumulationsbotten, med Ulvöns bergsbranter på nära håll. Genom sundet mellan Ulvön och fastlandet kan strömmar stundtals erodera bottnen. Prov 08b_001, som ligger direkt anslutning till dumpningsplatsen, visar att det är postglacial gyttjelera med recent sedimentation i ytan. En provtagning med kolvlod är utförd. Prov 08b_032 ligger 250 m öster om Ulvön. Översta 165 cm bestod av postglacial gyttjelera och därunder ned till 570 cm återfanns postglacial finlera. Sedimentekolodsprofilen i figur 37 visar tillsammans med dessa två prover att Ljungskileviken till övervägande del består av postglacial lera med recent sedimentation. Bedömning samt förslag på ny dumpningsplats Det råder ackumulation i stora delar av viken och även på dumpningsplatsen. Det finns ingen anledning att lägga dumpningsplatsen så nära ön, som bl.a. är en känd badö. Det är lätt att flytta dumpningsplatsen en bit bort från Ulvön, t.ex. till ett område mitt i viken, söder eller sydväst om Ulvön, ut från stranden en bit. Ett förslag på dumpningsplats ligger mitt i viken med goda ackumulationsförhållanden, se tabell 16 och figur 35. Förslaget är m dvs m 2 och ligger på ca 16 m vattendjup. Om två meter muddermassor läggs rymmer dumpningsplatsen m (86)

47 11 52'30"E 11 53'0"E 11 53'30"E 11 54'0"E 58 12'30"N 58 13'0"N 58 13'30"N Förslag på ny dumpningsplats Sedimentekolodsprofil Befintlig dumpningsplats Jordartsobservationer m Figur 35. Viktiga platser markerade på sjökortet över Ulvön. Två prov, 08b_001 (norra) och 08b_032 (södra), är markerade med röda punkter. 47 (86)

48 Ulvesund Befintlig dumpningsplats Förslag på ny dumpningsplats Postglacial lera, gyttjelera och lergyttja Postglacial sand och grus Glacial lera Morän Kristallin berggrund m Figur 36. Maringeologisk karta över Ljungskile. Det grå snedrastret markerar områden med recent sedimentation. 48 (86)

49 Figur 37. Sedimentekolodprofil 08b_003. Den postglaciala leran, ljusgul linje, överlagrar postglacial finlera som är något äldre. Tabell 16. Förslag på utbredning för en ny dumpningsplats i Ljungskileviken. Ljungskile Sweref99 sydvästra hörnet N E nordöstra hörnet N E (86)

50 DUMPNINGSPLATS BYFJORDEN, UDDEVALLA KOMMUN Områdesbeskrivning Byfjorden är en instängd bassäng med relativt dåligt vattenutbyte. I östra delen mynnar Bäveån vilket medför att det sannolikt finns ett språngskikt i fjorden. I Byfjorden är det huvudsakligen ackumulationsbotten, vilket även konstateras i proverna (fig. 38). På sjökortet finns spoil ground markerad. Hörnkoordinaterna visas i tabell 17. Inom området finns 22 m djup markerat i sjökortet (fig. 38). Sannolikt kan det vara berg som sticker fram ur sedimenten. I prov 08b_027 påträffades 95 cm postglacial lergyttja med skikt av mudderslam provet är taget på 41,2 m vattendjup och visar att det pågår recent sedimentation. Bedömning Byfjorden är lämplig för underhållsmudder och dumpningsplatsen rymmer stora volymer, se tabell 17. Om det är berg inom dumpningsområdet bör den delen skyddas från deponering av muddermassor. Eftersom det förekommer så mycket muddermassor här kan dumpningsplatsen även ta emot nymuddrad glaciallera. Rutan är ca m 2. Det innebär att med påfyllning av ytterligare 1 m mäktigt mudder blir m 3. Fem meter mäktigt lager blir ca m 3. Koordinater för dumpningsplatsen i Byfjorden är tagna från sjökortet. 50 (86)

51 11 52'0"E 11 52'30"E 11 53'0"E 11 53'30"E 58 19'30"N 58 20'0"N 58 20'30"N Utbredning av befintlig dumpningsplats Sedimentekolodsprofil Befintlig dumpningsplats Jordartsobservation 08b_ m Figur 38. Dumpningsplatsen är markerad i sjökortet som spoil ground och med röd trekant. Den blå linjen markerar position för sedimentekolodprofil 08b_ (86)

52 , Sunds hall 5 Kärraån 6 38 Byfjorden 40 Lindesnäs 28 8, Uddevalla Befintlig dumpningsplats Förslag på ny dumpningsplats Postglacial finsand Postglacial lera, gyttjelera och lergyttja Glacial lera Fyllning m Kristallin berggrund Figur 39. Maringeologisk karta över Byfjorden. Det grå snedrastret markerar områden med recent sedimentation. 52 (86)

53 O V Figur 40. Mätlinje 08b_009. Prov 08b_027 vid blåa vertikala linjen. I profilen kan man ana muddermassor vid provtagningsplatsen. Figur 41. Sidoavsökande sonarbild med dumpningplatsen markerad med röd polygon. Tabell 17. Utbredning för dumpningsplatsen i Byfjorden. Byfjorden Sweref 99 sydvästra hörnet N E nordvästra hörnet N E norra hörnet N E nordöstra hörnet N E östra hörnet N E (86)

54 DUMPNINGSPLATS BÅRHOLMEN, ORUST KOMMUN Områdesbeskrivning Dumpningsplatsen ligger på en lerslätt uppbyggd av postglacial gyttjelera (fig. 42). I de centrala delarna av fjärden pågår recent sedimentation av finkorniga sediment (fig. 43). Bedömning Platsen består av en ackumulationsbotten och är mycket lämplig för underhållsmudder (fig. 44). Koordinater för en dumpningsplats är framtagen, se tabell 18. Området är m, vilket innebär m 2. Om fem meter mudder läggs på dumpningsplatsen ryms m 3. På flera ställen i omgivningarna finns områden som är mycket lämpliga för dumpning av underhållsmudder. I de stora djupen i Koljö-, Bergile- och Kalvöfjordarna finns ackumulationsbottnar, men även döda bottnar. Detta borde undersökas närmare i syfte att finna bra dumpningsplatser för underhållsmudder. Dessa områden har en potential för mycket stora volymer mudder. 54 (86)

55 11 39'30"E 11 40'0"E 11 40'30"E 58 14'30"N 58 15'0"N 58 15'30"N Förslag på dumpningsplats Sedimentekolodsprofil 08b_013 Befintlig dumpningsplats Jordartsobservation 08b_ m Figur 42. Relevant information samlad på sjökortet över Bårholmen. 55 (86)

56 Bårholmen Nöteviken Näset 6 Äng Befintlig dumpningsplats Förslag på ny dumpningsplats Postglacial lera, gyttjelera och lergyttja Glacial lera Isälvsavlagring i allmänhet Kristallin berggrund m Figur 43. Maringeologisk karta som visar position för dumpningsplatsen. Det grå snedrastret markerar områden med recent sedimentation. 56 (86)

57 N S Figur 44. Sedimentekolod 08b_013. Dumpningsplats är vid pilen. Profilen visar att området runt dumpningsplatsen består av postglacial lera (ovanför ljusgul linje) med recent sedimentation. Tabell 18. Förslag på utbredning för dumpningsplatsen vid Bårholmen. Bårholmen Sweref 99 sydvästra hörnet N E nordöstra hörnet N E (86)

58 DUMPNINGSPLATS KUNGSVIKEN KOLJÖFJORDEN, ORUST KOMMUN Områdesbeskrivning Dumpningsplatsen ligger i en stor bassäng på ca 40 m vattendjup med pågående sedimentation av postglacial gyttjelera (fig. 45 & 46). Bedömning Platsen är bra för underhållsmudder då ackumulationsbotten med låga strömhastigheter dominerar. En ruta över lämpligt område visas i figur 45 och koordinater i tabell 19. Det finns goda möjligheter att förstora dumpningsplatsen så att den får en större yta. I förslaget görs rutan till m dvs m 2. En dumpning av 2,5 m mudder innebär att platsen rymmer m (86)

59 11 33'30"E 11 34'0"E 11 34'30"E 11 35'0"E 58 13'30"N 58 14'0"N 58 14'30"N Förslag på dumpningsplats Sedimentekolodsprofil Befintlig dumpningsplats Jordartsobservation 08b_ m Figur 45. Relevanta uppgifter samlade på sjökortet över Koljöfjorden. Position för sedimentekolodprofil i mätlinje 08b_009 är markerat med blå linje och visas i figur (86)

60 S Munkeby Koljö fjord 45 Kungsviken 25 Befintlig dumpningsplats Förslag på dumpningsplats Postglacial lera, gyttjelera och lergyttja Postglacial finsand Glacial lera Kristallin berggrund m Figur 46. Maringeologisk karta över Kungsviken och Koljöfjorden. Det grå snedrastret markerar områden med recent sedimentation. 60 (86)

61 NO SV Figur 47. Mätlinje 08b_009 visar att det finns postglacial gyttjelera ovanför den övre ljusgula linjen. Den grå linjen visar var det finns gas i den postglaciala leran. I prov 08b_021 (ljusblå vertikal linje) påträffades 86 cm med postglacial gyttjelera med recent sedimentation i ytan. Pilen visar läget för dumpningsplatsen. Tabel 19. Förslag på utbredning för dumpningsplats i Kungsviken Koljöfjorden. Kungsviken Sweref 99 sydvästra hörnet N E nordöstra hörnet N E (86)

62 DUMPNINGSPLATS LAVÖN ELLÖSEFJORDEN, ORUST KOMMUN Områdesbeskrivning Ellösefjorden består i de centrala delarna av postglacial lera med recent sedimentation (fig. 48 & 49). Där pågår sedimentation troligen för att fjorden ligger relativt skyddad från vågverkan och att strömmarna trots allt är relativt svaga i de bredaste delarna. Vid Fredagsholmen och andra sund kan strömmar vara kraftigare och åstadkomma erosion. Dumpningsplatsen ligger i kanten av området med recent sedimentation. Prov 08a_074 är taget med kolvlod och visar postglacial gyttjelera i de översta 65 cm. Därunder finns postglacial finlera till 560 cm djup. Bedömning Ellösefjorden är relativt grund, m. Att lägga mudder i denna fjord är inte bra eftersom risken att sprida massor är stor på grund av att muddermassorna gör att det blir grundare. Endast mycket små mängder, borde kunna dumpas. Området är alltför grunt och en alternativ plats för dumpning vore önskvärd. Ett förslag på en stor yta för små volymer av underhållsmudder anges här ändå (tabell 20). Vid en meter mudder spritt jämnt över den ytan skulle det finnas utrymme för ca m 3 (fig. 48 & tabell 20). Det är dock troligare att vidare undersökningar kommer resultera i en lägre volym. 62 (86)

63 11 25'0"E 11 25'30"E 11 26'0"E 11 26'30"E 58 10'30"N 58 11'0"N 58 11'30"N Sedimentekolodsprofil Förslag på dumpningsplats Sedimentekolodsprofil Befintlig dumpningsplats Jordartsobservation 08a_ m Figur 48. Relevanta platser markererade på sjökortet över Ellösefjorden. Positionen för sedimentekolodlinje 08a_042 är markerad med blå linje, 08a_312 med grön linje. 63 (86)

64 Jonsborg Lavön Befintlig dumpningsplats Postglacial silt Förslag på dumpningsplats Glacial lera Postglacial finsand Kristallin berggrund Postglacial lera, gyttjelera och lergyttja m Figur 49. Maringeologisk karta som visar dumpningsplatsen. Det grå snedrastret markerar områden med recent sedimentation. 64 (86)

65 O V Figur 50. Sedimentekolodprofil 08a_042 visar den djupa hålan söder om Fredagsholmen. Hålans uppkomst beror sannolikt på ökad ström och ökad erosion i sundet, se pil. Öster om djuphålan breder en ackumulationsbotten ut sig. NO SV Figur 51. Sedimentekolodsprofil 08a_312 visar postglacial lera ovanför ljusgul linje. Linjens position visas i figur 48. Prov 08a_074 är taget vid den blåa vertikala linjen. Den röda vertikala linjen visar provets längd, 560 cm. Tabell 51. Förslag till utbredning av dumpningsplats i Ellösefjorden. Ellösefjorden Sweref 99 sydvästra hörnet N E nordöstra hörnet N E (86)

66 DUMPNINGSPLATS NORRA HAMNEN, LYSEKILS KOMMUN Områdesbeskrivning Dumpningsplatsen ligger på en relativt jämn bottenyta bestående av postglacial gyttjelera (fig 52 & 53). Gamla muddermassor påträffas i prov 08a_020, går att finna vid provtagning (fig. 55, tabell 21 a & b). Bedömning Muddermassor finns på dumpningsplatsen. Platsen går att använda som dumpningsplats för underhållsmudder. Men frågan är om det är lämpligt att dumpningsplatsen ligger så nära norra hamnen och badplatser. Det finns alltid en viss risk för grumling av ler vid t.ex. stormtillfällen, att sediment förs tillbaka in i hamnen och att det blir grumling vid badplatsen. Erfarenhet från de senaste dumpningarna borde finnas vid kommunen. Föreslagen utbredning av existerande dumpningsplats är m = m 3. Den rymmer med tre meter mudder mäktighet ca m 3 (tabell 22). 66 (86)

67 11 24'30"E 11 25'0"E 11 25'30"E 58 16'30"N 58 16'0"N 58 17'0"N Förslag på dumpningsplats Sedimentekolodsprofil Befintlig dumpningsplats Jordartsobservation 08a_ m Figur 52. Sjökort med de viktigaste platserna och observationerna markerade. Blå linje visar sedimentekolodsprofilen 08a_049. Prov 08a_020 visas med röd punkt. 67 (86)

68 Saltö fjord Befintlig dumpningsplats Förslag på dumpningsplats Postglacial lera, gyttjelera och lergyttja Postglacial sand och grus Glacial lera Kristallin berggrund m Figur 53. Maringeologisk karta över Norra hamnen. Enligt de bedömningar som utfördes vid kartläggningen pågår inte recent sedimentation vid dumpningsplatsen. Det grå snedrastret markerar områden med recent sedimentation. 68 (86)

69 SV NV Figur 54. Sedimentekolod från mätlinje 08a_049. Den ljusblå vertikala linjen visar positionen på prov 08a_020. Figur 55. Foto från prov 08a_020, för lagerföljd och provdata se tabell 21 a & b. Provet är 560 cm långt och fördelat på enmeterskärnor. Uppåt är överst till vänster och neråt (vid 560 cm provdjup) ligger nederst till höger. I fotot syns de lösa översta sedimenten och därunder den fastare postglaciala finleran (från pilen och nedåt). Tabell 21 a. Lagerföljdsinformation för prov 08a_020. Djup (cm) Lagerföljd Anmärkning 0 20 postglacial gyttjelera muddermassor postglacial gyttjelera Succesiv övergång till överliggande lager postglacial finlera erosionskontakt i överytan Tabell 21 b. Provdata. Linje: 49 Site: 55 Prov: 20 Provtagare: kolvlod Vattendjup 15, 8 m Tabell 22. Förslag på utbredning av dumpningsplatsen. Norra Hamnen Lysekil Sweref 99 sydvästra hörnet N E nordöstra hörnet N E (86)

70 DUMPNINGSPLATS BOHUS MALMÖN, SOTENÄS KOMMUN Områdesbeskrivning Dumpningsplatsen vid Bohus Malmön ligger i en djuphåla i ett område som är relativt skyddat för vindar (fig. 56 & 57). Hålan ligger på drygt 40 m vattendjup och består av ackumulationsbotten (Jenneborg 1988). Här finns skal från hjärtsjöborre, något som kan visa på syrebrist eller på att det tillfälligt kan förekomma erosion (Jenneborg 1988). En nord sydlig erosionsform går att skönja i sidoavsökande sonarbilden (fig. 59). Hålan är i stort sett omgiven av berg. Tröskeln på ca 15 m djup söder om dumpningsplats består av berg, sand och glaciallera. Prov 08a_022 i närheten av dumpningsplatsen består av 80 cm postglacial gyttjelera. Bedömning Dumpningsplatsen i Bohus Malmön ligger i en djuphåla omgiven av bergsområden (tabell 23). Troligen pågår sedimentation i botten på djuphålan, men det finns indikationer på att erosion kan förekomma tillfälligt. Närheten till bergssidor gör att dumpningsplatsen inte är bra för underhållsmudder, eftersom muddret skulle kunna sprida sig till bergssidorna vid dumpning. Detta är inte godtagbart, speciellt om stora mängder mudder ska dumpas. Nuvarande dumpningsplats kan eventuellt passa för nymuddring, glaciallera och sand. Förslag på nya dumpningsplatser En ny dumpningsplats för rent underhållsmudder söder om de grunda bergsområdena i sundet öster om Kalven kan skapas (fig. 56). Profilerna visar att det finns en stor lerslätt mellan Lumpan och Skogen på Bohus Malmön (fig. 60 & 61). Detta område ligger skyddat för vågverkan och strömmarna verkar relativt svaga eftersom recent sedimentation pågår i området. Det är troligen mer skyddat ju längre västerut och norrut man kommer i området. Längre norrut, upp mot sundet vid Kalven, förekommer erosionsbottnar. Det finns konflikter med ankringsplatser. Möjligen kan det östra området också fungera. Position för förslagen finns i tabell 24 och 25. Förslagen har en yta på m, dvs. en yta på m 2. Troligen går det att lägga på flera meter med muddermassor. Utförligare undersökningar behövs för att påvisa lämpligheten för platserna som dumpningsområden. Provtagning kan visa om det pågår ackumulation eller inte. 70 (86)

71 11 19'0"E 11 19'30"E 11 20'0"E 11 20'30"E 11 21'0"E 11 21'30"E 11 22'0"E 58 19'30"N 58 20'0"N 58 20'30"N 58 21'0"N 58 21'30"N Sedimentekolodsprofil Förslag på ny dumpningsplats Sedimentekolodsprofil Befintlig dumpningsplats Jordartsobservation 08a_ m Figur 56. Viktiga platser markerade på sjökortet över Bohus Malmön. Positionen för sedimentekolodsprofil 08a_059 visas med den gröna norra linjen. 71 (86)

72 Draget Hästsko backe 28 Malmön Näverkärr 26 Befintlig dumpningsplats Förslag på ny dumpningsplats Postglacial lera, gyttjelera och lergyttja Postglacial sand och grus Glacial lera Kristallin berggrund m Figur 57. Maringeologisk karta över området för dumpningsplatsen vid Bohus Malmön. Det grå snedrastret markerar områden med recent sedimentation. 72 (86)

73 Figur 58. Sedimentekolodlinje 08a_059. Prov 08a_022 är markerat med ljusblå vertikal linje. Postglacial lera syns ovanför den ljusgula linjen. Därunder finns två typer av glaciallera, den proximala under den blå linjen och den distala mellan blå och ljusgul linje. Berggrunden ligger under den mörkgula linjen. Gas syns vid den gråa linjen. Figur 59. Sidoavsökande sonarbild. Dumpningsplatsen, vid sexhörningen, ligger inklämd mellan bergsidor och en nord sydlig erosionsfåra går att ana vid dumpningsplatsen. 73 (86)

74 Tabell 23. Utbredning för nuvarande dumpningsplats, ritad som en m stor rektangel. Dumpningsplats Bohus Sweref 99 Malmön sydvästra hörnet N E nordöstra hörnet N E S N Figur 60. Position för mätlinje 08a_048 visas med blå linje i figur 72. I profilen här ses ovanför gul linje postglacial lera med gasinnehåll (grå linje). S N Figur 61. Position för mätlinje 08a_059 med grön linje i figur 72. Ovanför gul linje finns postglacial lera med gasinnehåll (grå linje). Tabell 24. Förslag på utbredning för östra alternativet till ny depositionsplats. Bohus Malmön nytt Sweref 99 förslag, öster sydvästra hörnet N E nordöstra hörnet N E Tabell 25. Förslag på utbredning för västra alternativet till ny depositionsplats. Bohus Malmön nytt Sweref 99 förslag, väster sydvästra hörnet N E nordöstra hörnet N E (86)

75 DUMPNINGSPLATS ÖSÖFJORDEN, SOTENÄS KOMMUN Områdesbeskrivning Dumpningsplatsen ligger i en skärgårdsmiljö med relativt öppet hav i väster (fig. 62 & 63). Erosionsbottnar dominerar i platsens omgivning. Platsen ligger i en svacka som består av glaciallera omgiven av berggrund. I en sedimentekolodprofil (nbk07_0312, fig. 64) syns att det ligger ett några meter mäktigt jordlager direkt på berggrunden. Det finns inget prov från platsen, men prov i närheten tyder på glaciallera med grus eller sand i yta. I profilen syns också upphöjningar som troligen är muddermassor. Bedömning Strömerosion råder på dumpningsplatsen. Dumpningsplatsen är därmed inte lämplig för underhållsmudder, eftersom sådant skulle spridas och grumla vattnet. Möjligen är dumpningsplatsen lämplig för grövre sediment som sand, grus och sten, sediment med större möjlighet att ligga kvar. Möjligen kan glaciallera dumpas. Förslag till dumpningsplats för massor från nymuddring i Ösöfjorden i en m stor ruta på m 2 (fig. 62). Positioner visas i tabell 26. En m 2 stor yta anges som förslag för utbredning av nuvarande dumpningsplats. 75 (86)

76 11 15'0"E 11 15'30"E 11 16'0"E 11 16'30"E 58 26'30"N 58 27'0"N 58 27'30"N Förslag på dumpningsplats Sedimentekolodsprofil Befintlig dumpningsplats m Figur 62. Viktiga platser markerade på sjökortet över Ösöfjorden. En blå linje visar position för profilsnittet av sedimentekolodlinje Nbk07_312, se figur (86)

77 Ösöfjorden Söö Ulebergshamn 25 Hunnebostrand Befintlig dumpningsplats Förslag på dumpningsplats Postglacial lera, gyttjelera och lergyttja Postglacial silt Postglacial finsand Postglacial sand och grus Glacial lera Kristallin berggrund m Figur 63. Maringeologisk över dumpningsplatsen vid Ösöfjorden. Det är tydligt att erosionsbottnar dominerar och att postglacial lera förekommer i den inre skärgården. Det grå snedrastret markerar områden med recent sedimentation. 77 (86)

78 S N Figur 64. Sedimentekolod från mätlinje Nbk07_0312. Mätningen är utförd från arbetsbåt. Berg och glaciallera dominerar. Eventuellt finns muddermassor i det bruna området markerat med pil. Tabell 26. Förslag på utbredning av befintlig dumpningsplats. Ösöfjorden Sweref 99 sydvästra hörnet N E nordöstra hörnet N E (86)

79 DUMPNINGSPLATS STORA BORGEN, TANUMS KOMMUN Områdesbeskrivning av befintlig dumpningsplats Dumpningsplatsen ligger i ett område med mycket variation i topografin (fig. 65 & 66). Berg och glaciallera är vanligt i ytan. Sedimentekolodprofilen visar fördelningen mellan berg och lera i området figur 67. Ofta ligger ett tunt ytlager med sand och grus på den glaciala leran. De tunna ytlagren är sediment som har skapats av erosion på berg och lera. På andra ställen i omgivningarna kan recenta finkorniga sediment påträffas. Bedömning Dumpningsplatsen vid Borgen kan användas för dumpning av i första hand sand, grus och glaciallera. Underhållsmudder bör undvikas på denna plats eftersom recent sedimentation av finkorniga sediment inte förekommer eller förekommer endast i små områden. En ny dumpningsplats bör skapas för rent underhållsmudder så att sådant mudder inte läggs på dumpningsplatsen vid Borgen. Underhållsmudder eroderas och sprids från denna plats. Positionerna för dumpningsplatsen är ett förslag eftersom originalkoordinaterna endast är en punkt, se figur 65 och tabell 27. Dumpningsplatsen är m = m 2 och för nymuddring innebär det att ca m 3 kan läggas där. Förslag på nya dumpningsplatser Fyra förslag till dumpningsplats för rena underhållsmassor finns i Väderöfjorden. Dessa förslag ligger söder och öster om Väderöarnas naturreservat (enligt Länsstyrelsen i Västra Götalands webbplats) i områden med recent sedimentation av finkorniga sediment, enligt SGUs kartläggning. För att fastställa vilket läge som är mest lämpat som dumpningsplats behöver man göra provtagning som gärna kompletteras med en högupplöst terrängmodell (multibeam med backscatter) om det är möjligt. Förslagna deponeringsplatser ligger i ackumulationsområden, men storlek och exakt placering kan inte fastställas förrän noggrannare undersökningar är gjorda. Beroende på andra faktorer kan förslagsvis en av dessa fyra väljas som dumpningsplats för underhållsmudder. Förslagens mittpunkter anges i tabell (86)

80 11 11'0"E 11 11'30"E 11 12'0"E 11 12'30"E 58 36'30"N 58 37'0"N 58 37'30"N Förslag på ny dumpningsplats Befintlig dumpningsplats Sedimentekolodsprofil Figur 65. Viktiga platser markerade på sjökortet över Stora Borgen m 80 (86)

81 Befintlig dumpningsplats Förslag på ny dumpningsplats Skaljord Postglacial lera, gyttjelera och lergyttja Postglacial finsand Postglacial sand och grus Glacial lera Kristallin berggrund m Figur 66. Maringeologisk karta över området vid Borgen. Det grå snedrastret markerar områden med recent sedimentation. 81 (86)

82 V O Figur 67. Sedimentekolodsprofil vid djuphålan vid dumpningsplats Borgen. Rött är berg, gult är lera. Djupskala finns till höger i bilden. Pilen visar positionen på dumpningsplatsen som ligger mellan 40 och 45 m djupt. Tabell 27. Förslag på utbredning för dumpnings-platsen vid Borgen. Hörnkoordinater Sweref 99 sydvästra hörnet E N nordöstra hörnet E N Tabell 28. Koordinater för mittpunkten i de fyra olika förslagen. Förslag Sweref 99 Nordligaste N E N E N E N E (86)