Bottentypsklassificering

Transkript

1 Bottentypsklassificering SGUs klassificering Mätmetoder och underlag Exempel Johan Nyberg

2 Geologisk terminologi redovisar: sedimentens (jordarternas) och berggrundens bildningsmiljö kornstorleksfördelning innehåll av organiskt material Ger information om: sedimentens fysikaliska egenskaper nuvarande och tidigare bottendynamiska förhållanden sannolik lagerföljd på djupet

3 Presentation; Basprodukter Profiler Havsbottnens uppbyggnad Ytsubstrat Direkta bottenytan Ytsediment Dominerande sediment översta metern

4 K1 Cobbles, boulders and bedrock (rock) Hårdbotten dominerad av homogen häll. Även block och stora stenar ingår. Dominerande sedimentkategori (SGU): kristallin- och sedimentär berggrund Vanligt djup: Övrigt: 5-30 m sand, gravel och pebbles kan förekomma K2 Pebbles, cobbles and boulders Heterogen hårdbotten med block, stora och små stenar. Dominerande sedimentkategori (SGU): morän Vanligt djup: Övrigt: 5-60 m sand och firm mud kan förekomma K3 Sand, coarse sand, gravel, shellgravel and pebbles Heterogen botten dominerad av sand. Även grovsand, grus och små stenar ingår. Dominerande sedimentkategori (SGU): glacial lera Vanligt djup: Övrigt: 5-90 m cobbles och nodules kan förekomma K4 Sand Ytsubstratkartorna innehåller 8 klasser Homogen sandbotten. Dominerande sedimentkategori (SGU): glacial lera och postglacial sand och grus Vanligt djup: Övrigt: 5-60 m heterogen sand ingår i K3 K5 Fine sand Homogen finsandbotten. Dominerande sedimentkategori (SGU): glacial lera och postglacial finsand Vanligt djup: Övrigt: m enstaka noduler och cobbles kan förekomma K6 Firm mud Relativt homogen firm mud. Varierar från fast till mycket fast (överkonsoliderad), Som på bilden till höger. Dominerande sedimentkategori (SGU): glacial lera och postglacial lera, silt Vanligt djup: Övrigt: m pebbles och nodules kan förekomma K7 Nodules Bildas genom utfällning (Fe/Mn), ofta vid låg sedimentationshastighet (Ingri, J., 1985). Dominerande sedimentkategori (SGU): glacial lera Vanligt djup: Övrigt: m mud kan förekomma K8 Soft mud Homogen mjukbotten. Dominerande sedimentkategori (SGU): postglacial lera Vanligt djup: Övrigt: 5- >200 m nodules och pebbles kan förekomma

5 Kunskap om bottenbeskaffenhet, både i ytan och på djupet, ger underlag till och information om: Substrat, som är en viktig fysisk parameter avseende habitat som utvecklas Eventuella känsliga bottnar ur naturvårdssynpunkt Eventuella känsliga bottnar ur sårbarhetssynpunkt vid exempelvis miljöfarligt utsläpp (olyckor, miljöatlaser) Lämpliga områden för, samt teknik och metoder som bör användas vid anläggningar av ex. vindkraftverk, vågkraftverk, kabel- rörläggning etc. Potentiella sand-grustäkter Eventuella områden lämpade för miljöövervakning Föroreningsbelastning, nutida och historisk Eventuella gashaltiga sediment Eventuella döda bottnar, nutida och historisk utbredning Eventuella fiberrika sediment, fiberbankar Tillvägagångsätt vid muddring, hantering av muddermassor, tippområden o.s.v. Vegetation, ål/sjögräs Miljöfarlig dumpning, tunnor, ammunition o.s.v, även vrak arkeologiska lämningar

6 Utrustning

7 R/V Ugglan

8 Hydroakustisk profilering Sedimentekolod Underlag Hydroakustisk bottenavsökning Backscatter: MB, Swath, SSS Djupförhållanden: MB, Swath, LIDAR Sedimentekolod med tolkning Seismik Bottenbild Provtagning Provbild Seismik med tolkning

9 Swathsonardata och provtagningsinfo från projektet Skånestrand

10 Vikten av kunskap om havsbottnens uppbyggnad och provtagningsinfo

11 Vikten av kunskap om havsbottnens uppbyggnad och provtagningsinfo

12 Backscatter, swathsonar, multistråleekolod PROVPROTOKOLL Projekt Ska12 Provnr 13_5002 Sweref 99TM N E Vattendjup (m) 5.7 Mätlinje nr: ska12_j312 Site nr: ska12_0138 Datum: Provtagare UV-kamera Stötlod L. grip Gemini Vibrolod Kolvlod Boxcorer X-Ray St. grip x x Djup i cm Lagerföljd Anmärkning 0-10 Postglacial mellansandig finsand Frågeställning: Slutsats/ Kommentar: PROVPROTOKOLL Projekt Ska12 Provnr 13_5003 Sweref 99TM N E Vattendjup (m) 6 Mätlinje nr: ska12_j311 Site nr: ska12_0137 Datum: Provtagare UV-kamera Stötlod L. grip Gemini Vibrolod Kolvlod Boxcorer X-Ray St. grip x x Djup i cm Lagerföljd Anmärkning 0-10 Posrglacialt grus Frågeställning: Slutsats/ Kommentar:

13 Vikten av kunskap om havsbottnens uppbyggnad och djupförhållanden, backscatter med terrängmodell

14 Sandhammarbanken

15 Djupdata, multibeam, Skånestrand

16 Backscatter, multistråleekolod

17 Backscatter med terrängmodell, uppbyggnad, provtagning PROVPROTOKOLL Projekt Ska12 Provnr 12_0170 Sweref 99TM N E Vattendjup (m) 13.3 Mätlinje nr: ska12_d009 Site nr: ska12_0015 Datum: Provtagare UV-kamera Stötlod St. grip L. grip Gemini Vibrolod Kolvlod Boxcorer X-Ray X x x Djup i cm Lagerföljd Anmärkning 0-25 Postglacial fin- mellansand Reducerade fläckar, oxiderad yta. (beskrivet från OPBn) i borren var 0-25cm finsand Postglacial finsandig mellansand Glacial lera (AY) Reducerade fläckar. Gråaktig Glacial lera (homogen) Homogen, ljust gråbrun Glacial varvig lera Brunaktig Glacial grusig sand Huvudsakligen sand med grus och enstaka sten Frågeställning: Lagerföljd! Slutsats/ Kommentar:

18 Automatklassning (ARA-analys)

19 Klassning Fiberrika sediment (R): Sediment, till största delen leror, utblandade med träfibrer. Lokalisering av antropogena sediment såsom fiberbankar och fiberrika sediment Fiberbankar (F): består uteslutande av cellulosafibrer och är oftast belägna vid utsläppskällan fiberrika sediment inkluderar inte sjunktimmer eller bark och vedrester från gamla timmerupplag.

20 Kunskap om lokal geologi och lokala sedimentdynamiska förhållanden underlättar och effektiviserar kartläggningen av fiberhaltiga sediment.

21 Lokalisering av fiberrika sediment och fiberbankar 1) lokalisering och kartläggning av den horisontella utbredningen av fiberrika sediment 2) lokalisering och kartläggning av fiberbankar.

22 Sedimentekolod Högre upplösning Grundare penetrering A S Ingen gräns för absorption och spridning orsakad av gas Ytnära absorption och spridning N Diffus gräns för absorption och spridning 3,5-10 khz Reflektionsseismik Lägre upplösning Djupare penetrering B Hz

23 Sedimentekolod och seismikprofil mätt i SGUs reguljära Västernorrlandsprojekt, ca 10 km utanför Härnösand. Gas orsakat av nedbrutet naturligt avsatt material, utan inblandning av fibrer i sedimentet, tenderar att synas som en mer diffus absorption och spridning av ljudsignalen. A S Gas Gas N B

24 Avgränsning av fiberrika sediment A S B U R F N N C S

25 Avgränsning av fiberbank backscattersignatur från multistråleekolod Fiberbanksområde

26 Avgränsning av fiberbank terrängmodell från multistråleekolod Fiberbanksområde

27 Vertikal avgränsning av fiberbank borrningar

28

29 Tack!