Webbkartografi för SGUs kartvisare. november 2014

Transkript

1 Webbkartografi för SGUs kartvisare november 2014

2 Omslagsbild: Utsnitt från SGUs kartvisare Torv. Sveriges geologiska undersökning Box 670, Uppsala tel: fax: e-post:

3 INNEHÅLL Inledning... 4 Bakgrund... 4 Uppdaterade kartvisare... 4 Beskrivning av innehållet i SGUs kartvisare... 5 Skalsteg... 5 Topografi för bakgrund och enskilda lager ovanpå ytor... 5 SGUs topografilager... 7 Symboliserigen för andra data... 7 Symbolsamling för SGUs förlagsprodukter... 7 Specialsymboler... 7 Webbkartografi, några principer Skalbegränsat lager Förvalda lager och deras åtkomst Symbolförändring vid skalsteg... 8 Ändring av storlek eller tjocklek... 9 Ändring av klassificering Ändring av form Gruppering mellan lager Kartografiska problemlösningar Punktsymbol, konturfärg Svart färg Variation av kontur Ytsymbol, tranparens Hämta filer (16)

4 INLEDNING Följande dokument är till för att informera om hur SGU arbetar med att framställa och hantera digital kartografi. Bakgrund Tjänsten Kartvisare lanserades på SGUs webbplats Då användes ArcIMS som kartserver lanserade SGU WMS-tjänster i version övergick vi till Geoserver som kartserver och våra WMS-tjänster lanserades även i version Datalagring görs i PostgreSQL/PostGIS. Vi använder våra WMS-tjänster som ingående lager i kartvisaren. Det kan dock finnas en skillnad i skalbegränsning mellan WMS-tjänsterna och de lager som visas i kartvisaren. Antalet lager kan vara mindre i WMS-tjänsterna än i den tillhörande kartvisaren, eftersom våra WMStjänster följer hur våra produkter ser ut medan kartvisarna har en mer tematisk inriktning. Om flera lager är baserade på samma underlag eller tabell i en eller flera kartvisare ingår dock bara ett gemensamt lager för WMS-tjänsten. Läs mer om våra WMS-tjänster på SGUs webbplats. Uppdaterade kartvisare Hittills har följande kartvisare ny- och vidareutvecklats genom samarbete med geologer: Ballast (2009) Brunnar (2012) Källor (2011) Efterbehandling av förorenade områden (2013) Geologiska sevärdheter (betaversion, 2010) Grundvattenobservationer, tidsserier (2011) Jordarter 1:1 miljon (2014) Jordarter 1: Västernorrland (2014) Jordarter 1: : (2014) Jordarter 1: Mittnorden (2014) Jordlagerföljder (2013) Jordskred och raviner (2012) Malm och mineral (2011) Mineralrättigheter (2010) Riksintressen, mineral (2009) Torv (2013) 4 (16)

5 Figur 1. Kartvisaren Källor vid skalsteg 1. BESKRIVNING AV INNEHÅLLET I SGUS KARTVISARE I detta avsnitt redogör vi för de delar som utgör grunden i våra kartvisare. Skalsteg SGUs kartvisare har elva skalsteg vid inzoomning: Steg 1 1: (1:10 M, hela Sverige, Norden och del av Europa, se fig. 1) Steg 2 1: (1:5 M) Steg 3 1: (1:5 M) Steg 4 1: (1:5 M) Steg 5 1: (1:5 K) Steg 6 1: (1:250 K) Steg 7 1: (1:100 K) Steg 8 1: (1:50 K) Steg 9 1: (1:25 K) Steg 10 1: (1:10 K) Steg 11 1:5 000 (1:5 K) Topografi för bakgrund och enskilda lager ovanpå ytor SGU använder Lantmäteriets Topografisk webbkarta Visning, skiktindelad v1.0 för topografi i kartvisarna. Det innebär en nedtonad bakgrund som är en kombination av utvalda lager och några lösa lager för topografi med färg. Lösa lager ligger mellan punkt eller linjelager och ytlager. Urvalet av lösa lager i kartbilden är beroende av lagrets geometri i kartvisaren (fig. 2). Det kan förekomma ytterligare topografiska lager tillsammans med standardlagren, t.ex. Lantmäteriets rasterdata för höjdskuggning som ligger som ett eget lager med transparens ovanpå ytlager (fig. 3). 5 (16)

6 Figur 2. Kartvisaren Jordarter 1:1 miljon med enbart topografilager vid skalsteg 1. Bilderna visar växling mellan med och utan lösa lager. Figur 3. Kartvisaren Jordarter 1:1 miljon med höjdskuggning som är ett eget lager vid skalsteg 4. 6 (16)

7 SGUs topografilager Det finns några topografilager som baseras på SGUs data, t.ex. vattenytor i jordartslager och omritade gränser i havet. Symboliserigen för andra data Kartvisarna kan innehålla externa data från andra källor, t.ex. Lantmäteriet. Dessa data kan antingen hämtas direkt från de som tillhandahåller den, t.ex. via deras visningstjänster. Då är symbolerna satta av dem. I de fall då SGU vill ändra symboliseringen lagras data hos oss. Symbolsamling för SGUs förlagsprodukter Varje kartvisare har ett tema, t.ex. ballast, och hör till en viss kategori, t.ex. berg. Några av kartvisarna har likadana symboler som de vi har i våra tryckta produkter. Så är t.ex. fallet för jordarter eller berggrund. Andra kartvisare har symboler som anpassats för visning på webben. För varje typ av produkt finns en samling fördefinierade punkt- och linjesymboler och färger för ytsymboler. Symbolerna som används baseras huvudsakligen på SGUs egen långa tradition av hur kartsymboler för olika geologiska företeelser bör se ut, men det finns också symboler och färger som anpassats till internationella konventioner. Det finns möjlighet att ta del av exempel på dessa symbolsamlingar på SGUs webboplats. Specialsymboler I stället för standardsymboler, t.ex. cirkel, triangel eller linjemönster, kan vi behöva använda specialsymboler. Det kan t.ex. vara symboler från SGUs symbolsamling eller helt nya symboler. Våra specialsymboler lagras som teckensnitt eller i svg-format. Observera att användningen av specialsymboler med komplexa ytor kan leda till försämrad prestanda hos kartservern. WEBBKARTOGRAFI, NÅGRA PRINCIPER Följande principer tillämpas vid SGU, av kartografiska skäl och beroende på våra geologiska data som är grundade på karteringens noggrannhet. 1. Lagerinnehåll anpassat efter skala 2. Förvalda lager och deras åtkomst 3. Symbolförändring vid skalsteg 4. Grupperingen sker även mellan lager i samband med punkt 3 1. Lagerinnehåll anpassat efter skala SGUs tryckta produkter har presentationsskalor som grundas på karteringens noggrannhet. Det finns t.ex. information om jordarter och berggrund som samlats in för att passa presentation i skalorna 1:1 miljon (rikstäckande information), 1: och 1:50 000, medan maringeologisk information oftast är anpassad för skalorna 1: och 1: Eftersom man i kartvisaren kan zooma in i och ut ur kartbilden har vi valt att sätta begränsningar för i vilka skalor man kan se en viss typ av information. 2. Förvalda lager och deras åtkomst Till vänster i kartvisaren finns fönstret med lagerlistan, ett stängbart fönster med kartvisarens namn och alla lager som ingår i kartbilden. Varje lager har en egen symbolisering. När lagret är tänt i lagerlistan ser man en eller flera symboler i fönstret till höger under fliken Teckenförklaring (fig. 4). 7 (16)

8 Figur 4. Kartvisaren Ballast med lagerlistan som förvalt läge och teckenförklaring vid skalsteg 1. Varje kartvisare har en, anpassad inställning av vilka lager som visas i kartbilden vid starten. Detta baseras på t.ex. viljan att poängtera vilka lager som är de mest relevanta, för att öka läsbarheten eller av kartografiska skäl. Vilka lager som går att aktivera är också kopplat till zoomnivån (skalan). Det innebär att vissa lager blir tillgängliga först vid en viss inzoomning. Syftet är att göra det enkelt och tydligt trots flera lager eller olika skalbegränsningar. 3. Symbolförändring vid skalsteg Vi har olika typer av symbolförändringar vid skalsteg: Symboler ändrar storlek. Klassificeringen av symboler blir mer eller mindre detaljerad. Symboler byter utseende helt eller geometrin ändras. Det kan också vara en kombination av dessa symbolförändringar. Syftet är att kartan ska vara lättläst, även med alla tändbara lager vid varje skalsteg. Principen är att symboler är enklare, mindre i storlek och tjocklek eller har en enklare klassificering vid mindre skalsteg eller vid starten, det vill säga skalsteg 1 där man ser hela Sverige. Syftet är först och främst att visa över vilka områden det finns data eller att visa en tendens för det lagret. Data kan ligga väldigt tätt i mindre skalor så vi vill också skapa utrymme i kartbilden. Vid större skalsteg kan det uppstå andra problem. En punktsymbol kan vara för liten eller en linjesymbol kan vara för tunn. När detaljen visas vid mer inzoomat läge ska symbolen bli lagom stor i kartbilden. 8 (16)

9 Figur 5. Kartvisaren Efterbehandling av förorenade områden vid skalsteg 1, 3 och 6. I teckenförklaringen visas hur symbolernas storlek förändras. Ändring av storlek eller tjocklek Några exempel på hur symbolerna anpassas beroende på zoomnivå (skala): Punktsymbol: En punktsymbol ändrar storlek utan att ändra utseende i övrigt. Den principen används i de flesta av de nya kartvisarna (fig. 5). Linjesymbol: En linjesymbol ändrar utseende, bland annat tjocklek, framför allt när vi vill visa kortare linjer. Ytsymbol, mönster: Ett mönster på en yta kan ändra täthet eller växla mellan med och utan mönster. Den används ibland t.ex. för symboler som är baserade på förlagsprodukter (fig. 6). Ändring av klassificering Vid mindre skalsteg kan den geologiska informationen ha en enkare indelning. Klassificeringen blir då sedan mer detaljerad mot större skalsteg (fig. 7). 9 (16)

10 Figur 6. Kartvisaren Jordarter 1:1 miljon med lagret Jordart, grundlager vid skalsteg 4 och 5. Bilderna visar växling mellan med eller utan mönster. Ändring av form Att ändra geometri: Polygondata visas först som punkt och ändras sedan till yta om inzoomning sker (fig. 8). Att ändra en ytsymbol: Ändring av en ytsymbol kan vara av olika slag i ett lager. Syftet är t.ex. att visa var läget för tillgängliga data, att visa förhållandet till andra data (t.ex. överlappning), eller att visa att en yta är större än kartfönstret vid det aktuella skalsteget (fig. 9). Ytsymbol, variation av transparens: En ytsymbols transparens varierar i procent vid skalsteg från färret procent vid mindre skalsteg till fler procent vid större skalsteg. Figur 10 visar hur vi sätter symbol på två likartade lager vars data grundas på olika noggrannhet i karteringen. 4. Gruppering mellan lager Gruppering kan även ske mellan lager. Det innebär att flera lager kan ha samma symbol eller delvis samma symbol, t.ex. konturfärg. Se figurerna 11 och (16)

11 Figur 7. Kartvisaren Ballast med lagret Täkter vid skalsteg 3 och 4. Bilderna visar växling mellan enkel och detaljerad klassificering. Figur 8. Kartvisaren Torv med lagret Våtmarksinventering (Naturvårdsverket) vid skalsteg 6 och 8. Bilderna visar växling mellan olika geometri. 11 (16)

12 Figur 9. Kartvisaren Riksintressen, mineral med lagret Riksintresse, detaljavgränsat vid skalsteg 1, 4 och 8. Bilderna visar växling mellan olika utseende på ytsymbol. Figur 10. Kartvisaren Maringeologi: Organiska miljögifter med lagren Bottenmaterial 1: och Bottenmaterial 1: vid skalsteg 4 och 6. OBS. Detta är ett symboltest under utveckling för kommande kartvisare. 12 (16)

13 Figur 11. Kartvisaren Ballast med lagren Grusförekomster och Moränförekomster vid skalsteg 3. Vid detta skalsteg har de två lagren samma ytsymbol. Figur 12. Kartvisaren Mineralrättigheter med Beviljad ikryssad för alla lager. De fem lagren har samma konturfärg för att visa att de tillhör samma grupp. KARTOGRAFISKA PROBLEMLÖSNINGAR Oftast är SGUs data så omfattande att kartbilden blir tät. Vi använder en del kartgrafiska lösningar för att lösa problemet: Punktsymbol, konturfärg När punkter ligger tätt på varandra eller ligger ovanpå en ytsymbol som har ifylld färg är det lämpligt att använda en ljus färg på konturen (dock inte vit, fig. 13 & 14). Svart färg Vi undviker att använda svart färg. En punktsymbol med svarta konturer kan t.ex. krocka med symboler för städer i topografi. Svarta konturer på många och komplexa ytor kan leda till stark kontrast i mindre skalsteg eftersom det finns en begränsning av linjetjockleken. Även svarta texter för etikett kan krocka med ortnamn i topografin. 13 (16)

14 Figur 13. Kartvisaren Grundvattenobservationer tidsserier med alla lager vid skalsteg 1. Figur 14. Kartvisaren Bergets ålder med lagret Alla ålderbestämningar (isotopsystem) vid skalsteg 2. OBS. Detta är ett symboltest under utveckling för kommande kartvisare. Variation av kontur Att variera konturens utseende på en yta är en stor hjälp i vårt arbete. När ytor är många och komplexa, som t.ex. SGUs polygondata, brukar vi visa dem utan kontur. En tjockare kontur med samma färg som ifylld färg utökar däremot en ytas storlek och kan vara användbar för små eller smala ytor vid mindre skalsteg. När vi har ytor utan kontur kan vi ändå markera utvalda data med konturer (fig. 15). Ytsymbol, tranparens SGUs polygondata kan vara heltäckande över hela Sverige och överlappar ofta varandra mellan lager och även inom ett lager. Tranparens på yta är därför nödvändigt i kartbilden för att visa ytors förhållande eller för att kunna lokalisera topografin i bakgrunden (fig. 16). 14 (16)

15 Figur 15. Kartvisaren Jordarter 1:1 miljon med lagret Jordarter, grundlager vid skalsteg 4. Bilden visar markering på ytsymbol för glaciär. Figur 16. Kartvisaren Malm och mineral med lagret Metallogenetiska områden vid skalsteg (16)

16 HÄMTA FILER SGU erbjuder ett antal filer för att öka förståelsen för och stödja i arbetet med kartvisarna. Symbolsamling för jordarter En pdf med den symbolsamling som även används för SGUs tryckta produkter. Filnamn: symbolsamling_jordarter.pdf SLD-kod för jordarter, grundlager i pdf-format Pdf med SLD-kod för lagret jordarter, grundlager som används i kartvisaren Jordarter 1: : ". Filnamn: JORD_25K_Grundlager-sld.pdf SLD-kod för jordarter, ytlager i pdf-format Pdf med SLD-kod för lagret jordarter, tunt eller osammanhängande ytlager som används i kartvisaren Jordarter 1: : ". Filnamn: JORD_25K_Ytlager_jy1-sld.pdf Mallfil för mönster SVG-fil för det grå prickmönster och används som mall och som man kan anpassa genom att byta prickarna mot andra symboler i t.ex. Illustrator eller andra ritprogram. Filnamn: mall_monster.svg SVG-fil med grusmönster SVG-fil för det prickmönster som symboliserar grus och används i SLD-filen Jordarter, grundlager som nämns ovan. Observera att prickarna är vita. Filnamn: grus_white.svg SVG-fil med isälvssedimentmönster SVG-fil för det prickmönster som symboliserar isälvssediment och används i SLD-filen för lagret "Jordarter, tunt eller osammanhängande ytlager som nämns ovan. Filnamn: tosh_isalvssediment.svg 16 (16)