Hållbarhet en strategisk fråga för Studsvik 3. Policies och ledningssystem 4. Anläggningar och verksamhet 5

Transkript

1 Miljöfakta 2006

2 2 STUDSVIK MILJÖFAKTA 2006 Innehåll Hållbarhet en strategisk fråga för Studsvik 3 Policies och ledningssystem 4 Anläggningar och verksamhet 5 Avfallstjänster och avfallshantering i Studsvik 7 Personal, organisation och företagskultur 9 Kommunikation med tillsynsmyndigheter och andra intressenter 10 Utsläpp till luft och vatten 11 Hushållning med energi och naturresurser 14 Ordlista 15

3 STUDSVIK MILJÖFAKTA Hållbarhet en strategisk fråga för Studsvik Studsviks affärsidé är att leverera kvalificerade tjänster som kännetecknas av nytänkande, effektivitet och säkerhet till den internationella kärnkraftsindustrin. Hållbarhet är en strategisk fråga som står i centrum för verksamheten. Krav från tillsynsmyndigheter, kunder och andra intressenter gör att vi måste arbeta proaktivt inom området. Vi arbetar kontinuerligt med förbättringar för att så långt som är rimligt och möjligt minska den påverkan vår verksamhet har på miljön och på människors hälsa och säkerhet. Studsvikkoncernens policy för säkerhet, miljö, arbetsmiljö och kvalitet betonar vikten av en öppen kommunikation med intressenter. I Miljöfakta 2006 redovisar vi hållbarhetsuppgifter för Studsviks verksamhet i Sverige. Den svenska verksamheten omfattar koncernbolagen Studsvik AB, Studsvik Nuclear AB och AB SVAFO. Redovisningen är ett frivilligt komplement till den omfattande information som vi lämnar till olika myndigheter i form av miljörapporter och årsrapporter. Det gångna året har präglats av en rad insatser och händelser som gäller hållbarhetsfrågor: En ansökan om att avveckla och nedmontera reaktorerna R2 och R2-0 i Studsvik lämnades i februari 2006 in till Miljödomstolen i Stockholm. Miljödomstolen beviljade i mars 2007 tillstånd att avveckla och riva reaktorerna. Omfattande insatser genomförs för att förstärka det fysiska skyddet i Studsvik. Bland annat har kraftiga staket och grindar satts upp kring Studsviks avfallsområde och reaktoranläggning. Insatserna som drivs i projektform är ett led i arbetet att uppfylla ökade krav från SKI. En ny projektetapp genomförs Vi kan med glädje konstatera att verksamheten i Studsvik fortsätter att ha låg miljöpåverkan och att vår säkerhetskultur är god. Inga miljöincidenter inträffade under 2006 och vi uppnådde våra mål beträffande utsläppsbegränsningar. Magnus Groth Verkställande direktör och koncernchef Karin Brodén Miljöchef Miljödomstolen gav i mars 2006 tillstånd till utökad produktion i smältanläggningen. Tillståndet innebär en fördubbling av den totala mängden skrot som får smältas från till ton per år. Det nya tillståndet inkluderar tillstånd att smälta bly. Nya rutiner för primär säkerhetsgranskning, fristående säkerhetsgranskning och säkerhetskommittéarbete har införts. De nya rutinerna motsvarar rutinerna vid de svenska kärnkraftverken.

4 4 STUDSVIK MILJÖFAKTA 2006 Policies och ledningssystem Studsvikkoncernen karaktäriseras av en hög grad av decentralisering. Koncerngemensamma policies och riktlinjer fastställs av koncernstyrelsen och är tillgängliga för all personal på koncernens intranät. Studsvikkoncernen har en gemensam policy för säkerhet, miljö, arbetsmiljö och kvalitet. Denna policy finns tillgänglig för allmänheten på Studsviks hemsida. Ansvaret för att förverkliga policyn ligger i första hand hos dotterbolagschefer och linjeorganisation i respektive bolag, men varje enskild medarbetare har ett personligt ansvar att arbeta i linje med gällande policies, riktlinjer, rutinbeskrivningar och instruktioner. Integrerade ledningssystem används för att planera, genomföra och förbättra arbetet inom säkerhet, miljö, arbetsmiljö och kvalitet. Ledningssystemen för Studsvik AB och Studsvik Nuclear AB är certifierade enligt ISO och ISO Som ett led i förbättringsarbetet värderas varje år säkerhets- och arbetsmiljörisker liksom miljöaspekter och kvalitetskriterier inom ramen för de integrerade ledningssystemen. Resultaten av dessa värderingar används vid formulering av övergripande och detaljerade mål enligt tabellen nedan. Mål Utfall Kommentarer Koncerngemensamt system för rapportering om olyckor och Målet uppfyllt tillbud Utökat områdesskydd och skärpta tillträdesrutiner för Studsvikområdet Ansökan till miljödomstolen i Stockholm om tillstånd för avveckling av reaktorerna i Studsvik Förbättrat system för hantering av avfallsdokumentation i Studsvik Doser till kritisk grupp från utsläpp och radioaktiva ämnen till vatten och luft <0,001mSv/år för verksamheten i Studsvik Persondoser vid radiologisk verksamhet i Studsvik <15 msv/år Utsläpp av mangan, bly, krom, koppar och kobolt till vatten från den radiologiska verksamheten i Studsvik <5 kg/år totalt Utsläpp av kadmium till vatten <0,3 kg/år från den radiologiska verksamheten i Studsvik Utsläpp av kvicksilver till vatten <0,003 kg/år från den radiologiska verksamheten i Studsvik Målet uppfyllt Målet uppfyllt Målet uppfyllt 2006: 0,0002mSv 2005: 0,00004 msv 2004: 0,0002 msv 2006: 7 msv 2005: 12 msv 2004: 21 msv 2006: 0,5 kg 2005: 1,0 kg 2004: 2,3 kg 2006: 0, : 0, : 0, : 0, : 0, : 0,001 Se sidan 5 för mer information Se sidan 5 för mer information Se sidan 11 för mer information Se sidan 9 för mer information Se sidan 12 för mer information Se sidan 12 för mer information Se sidan 12 för mer information Alla data gäller verksamheten i Sverige.

5 STUDSVIK MILJÖFAKTA Anläggningar och verksamhet Studsviks verksamhet är internationell med kontor i sju länder och anläggningar i Sverige och USA. Delar av verksamheten är förlagda till kunders anläggningar Studsvikkoncernen erbjuder tjänster till kärnkraftsindustrin inom fyra affärsområden: Avfallshantering Avveckling och rivning Driftoptimering Service och underhåll Studsvik ABs huvudkontor finns i Nyköping. Den svenska delen av koncernen omfattar också verksamhet inom koncernbolagen Studsvik Nuclear AB och AB SVAFO. Verksamheten för dessa koncernbolag är huvudsakligen förlagd till industriområdet Studsvik utanför Nyköping. Studsvik Nuclear AB har även ett persondosimetrilaboratorium i Solna. En översikt över koncernens svenska anläggningar och verksamhet presenteras i tabellen på nästa sida. Avfallsverksamheten i Studsvik beskrivs på sidorna 7-8. Laboratorieverksamheten i Studsvik är inriktad mot tester och analyser av kärnbränsle och material för att optimera reaktordriften och säkerställa en hög säkerhetsnivå hos kärnkraftreaktorer. Tjänsteutbudet omfattar bl a mekanisk provning, bestrålningstjänster, efterbestrålningsundersökningar, spricktillväxtmätningar samt korrosionsstudier på bestrålat och obestrålat material. Det aktiva centrallaboratoriet (ACL) i Studsvik revs under Därmed avslutades ett omfattande avvecklings- och rivningsprojekt som påbörjades redan Inom ramen för projektet har över strykprovsanalyser genomförts och mer än m 2 sökts av. R2 och R2-0-reaktorerna stängdes av i juni I februari 2006 lämnades en ansökan till Miljödomstolen om nedmontering och avveckling av reaktorerna. Ansökan har senare kompletterats för att bemöta inkomna yttranden till Miljödomstolen. Huvudförhandling vid Miljödomstolen har hållits och tillstånd att avveckla och nedmontera reaktorerna beviljades i mars Reaktoravveckling genomförs i flera steg och avvecklingsprocessen kommer att pågå över ett antal år. Studsvik fortsätter att leverera ett komplett system av kostnadseffektiva bestrålningstjänster och tester för kärnkraftsindustrin via ett samarbetsavtal med Institutt for energiteknikk (IFE) i Norge. Dotterbolaget Studsvik Stensand har sålts och ingår sedan 1 januari 2007 inte längre i Studsvikkoncernen. Stensands persondosimetriverksamhet i Solna, Stockholm, överfördes i anslutning till försäljningen till Studsvik Nuclear AB. Under året har det fysiska skyddet vid Studsviks svenska anläggningar förstärkts genom omfattande insatser. Det förstärkta skyddet är ett led i arbetet att uppfylla SKI:s nya föreskrift, SKIFS 2005:1. Arbetet kommer att fortgå under de närmaste åren. Insatserna har hittills innefattat: Förbättring av det yttre områdesskyddet och staketet som avgränsar hela Studsvikområdet. Upprättande av inre områdesskydd kring de anläggningar som hanterar aktivt avfall eller andra typer av aktivt material. Administrativa rutiner för behörighets- och passagekontroll. Bilder från rivningen av ACL-byggnaden.

6 6 STUDSVIK MILJÖFAKTA 2006 Anläggningar i Sverige Reaktorer (R2 och R2-0) Hot Cell-laboratoriet (HCL) Aktiva kemilaboratoriet (AKL) Autoklavhallen (A-hallen) och M-huset Förvaringsanläggningen (FA)* Förbränningsanläggningen (i hanteringsanläggningen HA) Smältanläggningen (SMA) Bassänger och tankar (B4, B5, T4) Behandlingsanläggning för medelaktivt avfall (HM)* Central för IKA avfall Bergrum (Aktivt mellanlager AM) och lagerbyggnader* Aktiva Tråget (AT)* Markdeponi* Kalibreringslaboratorium Värmecentral Reningsverk Vattenverk Horsvik Verksamhet Avveckling (Reaktorerna stängdes av slutgiltigt den 16 juni 2005) Undersökningar av kärnbränslestavar och härdkomponenter Analys av materialprover Laboratorieverksamhet Mellanlagring av bränsle Förbränning av lågaktivt avfall Behandling av lågkativt metallskrot Del av systemet för behandling av avloppsvatten från radiologisk verksamhet Behandling av fast och vätskeformigt avfall Hantering av strålkällor och lågaktivt avfall från icke kärnteknisk verksamhet Mellanlagring av avfall Avfallshantering Markdeponi för mycket lågaktivt ej brännbart avfall Kalibrering av strålskyddsinstrument Värmeproduktion för Studsvikområdet Sanitärt avloppsreningsverk för Studsvikområdet Färskvattenrening för Studsvikområdet Hotell, vandrarhem, restaurang och konferensanläggning *Anläggningar som ägs av AB SVAFO. Övriga anläggningar ägs av Studsvik Nuclear AB. Smältverksamheten Omhändertagande av icke kärntekniskt avfalll, s k IKA-avfall.

7 STUDSVIK MILJÖFAKTA Avfallstjänster och avfallshantering Radioaktivt avfall kan klassificeras som högaktivt, medelaktivt respektive lågaktivt avfall. Studsvik behandlar låg- och medelaktivt avfall för kunders räkning i egna anläggningar i Sverige och USA. Att slutförvara radioaktivt avfall är kostsamt. Studsvik bidrar till att sänka kundernas avfallskostnader genom att separera, behandla och volymreducera avfallet och därigenom minimera den avfallsvolym som behöver slutförvaras. Genom att med olika tekniker behandla metalliskt material kan stora volymer metall friklassas och återanvändas. Avfallsverksamheten i Sverige riktar sig främst till den europeiska marknaden men även avfall från den egna verksamheten hanteras. Förbränning av lågaktivt avfall Lågaktivt avfall som plast, textil, trä, papper etc förbränns för att reducera volymen och för att skapa en kemiskt stabil slutprodukt i form av aska. Studsviks förbränningsanläggning är utrustad med ett rökgasreningssystem där stoft avskiljs och kalk och aktivt kol används för rening. Radioaktiva och konventionella utsläpp från anläggningen kontrolleras. Aska och stoft från förbränning av utländskt avfall skickas tillbaka till ursprungslandet. Fat med kringgjuten aska och stoft från förbränning av eget avfall och annat svenskt avfall skickas till SFR (slutförvar för reaktoravfall) för slutförvaring. Kalk som används i förbränningsanläggningens rökgasreningssystem är normalt radiologiskt friklassningsbart och kan skickas till en klass 1 deponi för omhändertagande. Behandling av lågaktivt metallskrot I Studsviks smältanläggning behandlas lågaktivt metallskrot. Metallskrotet förbehandlas vid behov genom segmentering och dekontaminering. Smältning sker i någon av anläggningens två induktionsugnar. Efter smältning kan metallgöten ofta friklassas direkt eller efter en kort mellanlagring. Anläggningen är utrustad med tvåstegsfilteranläggningar för rening av utgående luft. Utsläpp av radionuklider och konventionella utsläpp till luft från smältanläggningen kontrolleras kontinuerligt. Radioaktivt avfall i form av förbrukat blästermedel, kaprester, utsorterat material, slagg och stoft från filtren förpackas och återsänds till kund eller, om avfallet har svenskt ursprung, sänds till SFR för slutförvaring. I slutet på mars 2006 fick Studsvik tillstånd att utöka smältningen i anläggningen från ton till maximalt ton per år. Enligt tillståndet får kolstål, rostfritt stål, aluminium, mässing, koppar och bly smältas varav maximalt ton per år får utgöras av aluminium, mässing och koppar och maximalt ton per år får utgöras av bly. Det tidigare tillståndet omfattade inte bly. Bly är ett av de ämnen vars användning på grund av sin giftighet bör minskas enligt de nationella miljökvalitetsmålen. Än så länge finns dock många användningsområden för bly där alternativ saknas. Det är då en väsentlig fördel att redan utvunnet bly återanvänds i så hög utsträckning som möjligt i stället för att materialet ska slutförvaras som radioaktivt avfall och ny blymalm ska brytas för framställning av nytt bly. Smältanläggningen byggs ut med m 2 för att ge bättre utrymme för behandling av stora komponenter såsom ånggeneratorer från kärnkraftverk. Hantering av fast medelaktivt avfall Fast medelaktivt avfall från verksamheten i Studsvik behandlas i hanteringsanläggningen för medelaktivt avfall. Avfallet behandlas och packas i femhålskokiller av betong. Kokillerna transporteras till ett bergrum för mellanlagring. Hantering av vätskeformigt radioaktivt avfall På industriområdet Studsvik finns ett gemensamt system för rening av avfallsvatten från den radiologiska verksamheten. Medelaktivt avfallsvatten behandlas genom en tvåstegs fällningsprocess i hanteringsanläggningen för medelaktivt avfall. Den klara vätska som återstår efter fällningsprocessen leds vidare för behandling tillsammans med lågaktivt avfallsvatten. Även det lågaktiva avfallsvattnet behandlas genom fällning. Förbränningsanläggningen.

8 8 STUDSVIK MILJÖFAKTA 2006 Avskiljt fällningsslam från reningen av både det medelaktiva och det lågaktiva avfallsvattnet solidifieras genom blandning med cement i solidifieringsfat innan transport till ett bergrum för mellanlagring i väntan på framtida slutförvaring. Det renade vattnet släpps ut till Östersjön. Utsläppsvattnet kontrolleras både med avseende på radionuklider och konventionella föroreningar. Rening av sanitärt avloppsvatten Sanitärt avloppsvatten från byggnaderna på industriområdet Studsvik renas i ett sanitärt avloppsreningsverk innan utsläpp till Östersjön. Reningsprocessen utgörs av biologisk rening och fosforreduktion genom utfällning med polyaluminiumklorid. Det renade utsläppsvattnet kontrolleras med avseende på konventionella föroreningar (fosfor och kväve). Restslam från reningen kontrolleras med avseende på radioaktivitet och skickas till det kommunala reningsverket i Nyköping för omhändertagande. Kärnkraftverk Uppkomst av radioaktivt avfall och material hos kund och i egna anläggningar: Avfallsanläggningar i Studsvik Volymreducering och hantering: Brännbart lågaktivt avfall Stora metalliska komponenter Avfall och material Förbränning av lågaktivt fast avfall Återanvändning av metaller Icke brännbart låg- och medelaktivt avfall Smältning av metallskrot Deponering på konventionell deponi Volymreducerat och behandlat avfall i retur för mellanlagring och slutförvaring Kapning, analys och dekontaminering Omhändertagande och slutförvaring av radioaktivt avfall i godkända anläggningar i Sverige* *avfall med utländsk ursprung returneras till respektive land för mellanlagring och slutförvar.

9 STUDSVIK MILJÖFAKTA Personal, organisation och företagskultur En företagskultur med fokus på säkerhet och miljö är en förutsättning för omgivningens acceptans av Studsviks verksamhet. Miljö- och säkerhetsarbete Verksamheten regleras av en rad lagar och föreskrifter, t ex: Kärntekniklagen samt de föreskrifter som SKI i egenskap av tillsynsmyndighet utfärdar Strålskyddslagen samt de föreskrifter som SSI i egenskap av tillsynsmyndighet utfärdar Miljöbalken (genom Länsstyrelsen, Kommunen och Miljödomstolen) Lagen om transport av farligt gods (genom Räddningsverket) Föreskrifter från SWEDAC (gäller den ackrediterade surveillanceprovningen i AKL) Arbetsmiljölagen Inom organisationen bedrivs ett aktivt arbete för att förebygga risker för olyckor och ohälsa samt minimera miljöpåverkan från verksamheten. Alla nyanställda genomgår ett introduktionsprogram som innefattar strålskydds-, skydds- och säkerhetsinformation samt kvalitetsoch miljöinformation. Nyanställda inom den kärntekniska verksamheten genomgår radiologisk och säkerhetsteknisk utbildning och vidareutbildas sedan kontinuerligt. För att följa upp hur lagar och föreskrifter för säkerhetsarbete vid kärntekniska anläggningar efterlevs genomförs interna revisioner. Nationella myndigheter och internationella organ gör ytterligare regelmässiga inspektioner av verksamheten. Omfattande rapporter lämnas årligen till tillsynsmyndigheterna Statens strålskyddsinstitut och Statens kärnkraftinspektion. Nya rutiner för primär säkerhetsgranskning, fristående säkerhetsgranskning och säkerhetskommittéarbete har införts under Med de nya rutinerna utförs nu granskningar på ett sätt som motsvarar rutinerna vid de svenska kärnkraftverken. För att begränsa stråldoserna vid den radiologiska verksamheten genomförs dosbegränsningsprogram där ALARA-principen (As Low As Reasonably Achievable) tillämpas. Stråldoserna till personal i radiologisk verksamhet kontrolleras och följs upp. Under 2006 var medelstråldosen till personal i radiologisk verksamhet i Sverige ca 1 msv/år. Dosen kan jämföras med att normalsvensken i snitt totalt får ca 4,5 msv/år från radon i bostäder, kosmisk strålning m m. Målet för 2006 var att stråldosen till radiologiskt verksam personal i Sverige skulle understiga 15 msv/år. Den högsta persondosen för 2006 i Studsvik var 7 msv. Utbildning och kompetensutveckling Inom hela Studsvikkoncernen prioriteras kompetens- och ledarutveckling. Individuella och gemensamma program för ledar- och chefsutveckling genomförs. För varje anställd utarbetas en kompetensutvecklingsplan i dialog mellan medarbetaren och hans/hennes chef. Dessa planer upprättas i samband med årligt återkommande utvecklingssamtal. Kompetensanalyser genomförs där medarbetares kompetensnivå och behov av utbildning inom olika områden klarläggs. Systemet CAT (Competence Action Tool) används som ett hjälpverktyg vid kompetensanalyser. Jämställdhet och mångfald För att nå framgång på en global marknad värdesätter och vårdar Studsvik mångfald inom organisationen för att kunna återspegla marknadens mångfald. Studsviks policy för lika möjligheter fastslår att diskriminering på grund av kön, handikapp, religion, medborgarskap eller etnisk bakgrund aldrig får förekomma i fråga om anställning eller karriärmöjligheter. Studsvik tillämpar individuell lönesättning. 82 procent av medarbetarna i Studsvik är män. Studsvik eftersträvar att rekrytera och utveckla medarbetare av olika ålder, kön och etnisk bakgrund.

10 10 STUDSVIK MILJÖFAKTA 2006 Kommunikation med tillsynsmyndigheter och andra intressenter Enligt koncernens policy för säkerhet, miljö, arbetsmiljö och kvalitet vill Studsvik ha en god kommunikation om hållbarhetsfrågor med kringboende, myndigheter, kunder, anställda, massmedia och andra intressenter. Utgivningen av Miljöfakta är ett exempel på hur detta tillämpas. Ett annat exempel är årliga möten med boende i närheten av Studsviksområdet. På senare år har verksamheten i Studsvik dessutom lagt extra fokus på kommunikation om miljöfrågor i samband med miljöprövningar där närboende och andra deltagit vid samrådsmöten och huvudförhandlingar. Tillsynsmyndigheterna, främst Statens kärnkraftinspektion och Statens Strålskyddsinstitut, besöker regelbundet Studsvik för tillsyn och anläggningsbevakning. Studsvik har återkommande kontakter med representanter från myndigheterna vid olika informations- och uppföljningsmöten. Studsvik har dessutom omfattande skriftlig kommunikation med myndigheterna både i det löpande arbetet och genom årsrapporter. Studsvik lämnar årsrapporter till Statens Strålskyddsinstitut och Statens kärnkraftinspektion för den radiologiska verksamheten, årliga miljörapporter till Länsstyrelsen i Södermanland för förbränningsanläggningen, smältanläggningen och övriga kärntekniska anläggningar samt årliga miljörapporter till Nyköpings kommuns miljökontor för värmeverket och det konventionella avloppsreningsverket.

11 STUDSVIK MILJÖFAKTA Utsläpp till luft och vatten Studsviks anläggningar är förhållandevis små och använder effektiv teknik för rening. Utsläppen är följaktligen också små och omgivningen påverkas endast marginellt. Konventionella utsläpp är i vissa fall så låga att de är svåra att mäta. Normalt ligger utsläppen i nivå med eller under gällande gräns- och riktvärden. Utsläpp av radioaktiva ämnen Radioaktiva utsläpp till luft och vatten analyseras och följs upp löpande. Analysresultaten för olika radionuklider omräknas till resulterande stråldos till olika åldersgrupper av hypotetiska personer baserat på beräkningar av spridning och upptag. Radioaktiva utsläpp får inte ge en större stråldos än 0,1 msv till någon person. Studsviks interna målgräns är 0,001 msv. År 2006 var utfallet på 0,0002 msv från utsläpp till vatten och 0, msv från utsläpp till luft. Variationer i verksamheten medför att utsläppens omfattning och effekt kan variera från år till år. Åtgärder som vidtagits för att framför allt minska utsläppen till vatten måste därför följas upp under flera år. Hittills pekar resultaten på att åtgärderna ger avsedd effekt. De radioaktiva utsläppen är mycket små i relation till andra strålkällor. Doser från utsläpp i Studsvik i relation dos (msv/år) till dos från andra strålkällor Kosmisk strålning 0,3 Kalium i kroppen 0,2 Medicinska undersökningar 0,9 Naturligt förekommande radioaktiva ämnen i 0,6 mark och byggnadsmaterial Naturligt förekommande radionuklider som 0,2 kommer in i kroppen via mat och vatten Radon i inomhusluften för icke-rökare 0,2 Från cesium-137 0,01 Summa genomsnittlig effektiv årsdos till 2,4 befolkningen Studsvik (totalutsläpp) <0,001 Referens: SSI Rapport 2007:2 Doser från utsläpp till vatten (msv) Doser från utsläpp till luft (msv) 0,01 0,001 0,001 0,0001 0,0001 0, , Utsläpp till vatten omräknat till dos i msv till kritisk grupp. Den effektiva dosen vid utsläpp från kärntekniska anläggningar får ej överstiga 0,1 msv/år. 0, Utsläpp till luft omräknat till dos i msv till kritisk grupp. Den effektiva dosen vid utsläpp från kärntekniska anläggningar får ej överstiga 0,1 msv/år.

12 12 STUDSVIK MILJÖFAKTA 2006 Utsläpp av toxiska ämnen Studsvik har begränsade utsläpp av toxiska ämnen i form av tungmetaller. År 2006 hade Studsvik satt som mål att halten kvicksilver från förbränningsanläggningen i renad rökgas skulle understiga 10 mikrogram/m 3. Detta är lägre än det gällande riktvärdet på 30 mikrogram/m 3. Utfallet 2006 blev 1,1 mikrogram/m 3 som genomsnittligt månadsmedelvärde. Studsviks mål 2006 för utsläpp av tungmetaller till vatten innebär att den totala mängden mangan, bly, koppar, krom och kobolt inte får överstiga 5 kg/år samt att mängden kadmium och kvicksilver inte får överstiga 0,3 kg/år respektive 0,003 kg/år. Detta ligger i nivå med gällande riktvärden. Det totala utsläppet av mangan, bly, krom, koppar och kobolt var 0,54 kg, utsläppet av kadmium var 0,002 kg och utsläppet av kvicksilver var 0,0003 kg. Målen uppfylldes därmed med marginal Potentiellt bidrag till humantoxisk effekt från utsläpp till vatten från den radiologiska verksamheten i Studsvik. Diagrammet visar den relativa förändringen av det årliga potentiella bidraget till humantoxisk effekt från den radiologiska verksamhetens utsläpp till vatten åren 1995 till Uppgifterna är baserade på utsläpp av krom, koppar, bly och kobolt (från och med 1997 även kadmium och kvicksilver) samt de olika ämnenas specifika humantoxiska egenskaper, HCW, enligt underlag från CIT Ekologik, Chalmers Industriteknik. Staplarna avspeglar variationer i verksamheten Potientiellt bidrag till ekotoxiskt effekt från utsläpp till vatten från den radiologiska verksamheten i Studsvik. Diagrammet visar den relativa förändringen av det årliga potentiella bidraget till ekotoxisk effekt från den radiologiska verksamhetens utsläpp till vatten åren 1995 till Uppgifterna är baserade på utsläpp av krom, koppar och bly (från och med 1997 även kadmium och kvicksilver) samt de olika ämnenas specifika ekotoxiska egenskaper, ECA, enligt underlag från CIT Ekologik, Chalmers Industriteknik. Staplarna avspeglar variationer i verksamheten, exempelvis större användning av kaliumpermanganat år Små absoluta förändringar i avfallets metallinnehåll ger stor påverkan på tabellens värden Kvicksilver Mangan Krom Kobolt Bly Koppar Kadmium 0 0,4 0,8 1,2 1,6 2 Utsläpp av toxiska ämnen till vatten från den radiologiska verksamheten i Studsvik. Variationer i värdena mellan åren förklaras av variationer i verksamheten.

13 STUDSVIK MILJÖFAKTA Utsläpp av ämnen som bidrar till försurning Studsvik har små utsläpp av klorväte till luft från förbränningsanläggningen. Genom effektiv rökgasrening och avfallssortering kan utsläppen begränsas. Under 2006 uppgick utsläppet av klorväte till totalt 180 kg. Halten klorväte i rökgasen efter rening uppgick under året till 5,9 mg/m 3 som genomsnittlig månadsmedelvärde vilket kan jämföras med gränsvärdet 100 mg/m 3. Utsläpp av ämnen som bidrar till övergödning Studsviks utsläpp av kväve och fosfor till vatten kommer dels från den radiologiska verksamhetens reningssystem för vätskeformigt avfall dels från det konventionella avloppsreningsverket i Studsvik. Totalt uppgick utsläppen år 2006 från den radiologiska verksamheten till 14 kg fosfor och 120 kg kväve och från avloppsreningsverket 80 kg fosfor och 600 kg kväve. Riktvärdet avseende fosfor från den radiologiska verksamheten är 40 kg/år, vilket därmed uppfylldes med marginal. För det sanitära avloppsreningsverket anges riktvärdet för utsläpp av fosfor som ett medelvärde på halten fosfor i vattnet. Även detta riktvärde uppfylldes. Utsläpp av ämnen som bidrar till växthuseffekten I Studsvik används fossila bränslen i form av eldningsolja för stödeldning i förbränningsanläggningen vilket bidrar till koldioxidutsläpp. Fossila bränslen används också som drivmedel vid transporter och resor. Förbrukning av el ger också visst bidrag till koldioxidutsläpp. El används till exempel sommartid för värmeproduktion i en elpanna i Studsviks värmeverk. Vintertid utnyttjas i stället träbricketter i en biobränsleeldad panna. Studsvik arbetar med att minska energiförbrukningen och därmed koldioxidutsläpp från både anläggningar och resor. Som ett steg i detta arbete har bland annat värmeförluster kartlagts i distributionsnätet från värmeverket. Studsvik har en resepolicy som anger att resor bör ske på ett miljövänligt sätt och alternativ till tjänsteresor såsom telefonmöten eller liknande alltid bör övervägas.. Villkoren för tjänstebilar har förändrats vilket inneburit en positiv effekt ur miljösynpunkt både när det gäller val av mer miljövänliga bilar och lägre bränsleförbrukning. Ett exempel på detta är att koldioxid från bilresor inom moderbolaget Studsvik har minskat från 13 ton år 2005 till 7 ton år Under 2006 bidrog flygresorna inom moderbolaget till utsläpp av totalt ca 80 ton koldioxid Potentiellt bidrag till övergödning från utsläpp till vatten från den radiologiska verksamheten i Studsvik. Diagrammet visar den relativa förändringen av det årliga potentiella bidraget till övergödning från den radiologiska verksamhetens utsläpp till vatten åren 1995 till Variationerna mellan åren beror på variationer i verksamheten. Uppgifterna är baserade på utsläpp av fosfor och kväve samt ämnenas specifika övergödningspotential, EP, enligt underlag från CIT Ekologik, Chalmers Industriteknik. 0 Fosfor Kväve Utsläpp av fosfor och kväve till vatten från Studsviks radiologiska verksamhet 2006 jämfört med tidigare år, kg. Variationer i värdena mellan åren förklaras av variationer i verksamheten.

14 14 STUDSVIK MILJÖFAKTA 2006 Hushållning med energi och naturresurser Studsviks anläggningar är anpassade för att hushålla med naturens resurser i så stor utsträckning som möjligt. Värme från förbränningsanläggningen återvinns och bidrar med ungefär en fjärdedel av Studsvik totala värmeproduktion. Vid behandlingen av metallskrot arbetar vi för att så mycket som möjligt ska kunna friklassas och återvinnas. Det innebär att ny metall inte behöver produceras i samma utsträckning samtidigt som mängden avfall minskar. Energihushållning Studsvik producerar värme för uppvärmning inom Studsvikområdet i ett eget värmeverk med pannor för biobränsle, olja och el. Värme återvinns även från Studsviks förbränningsanläggning. Under 2006 producerades 25 GWh värme, varav förbränningsanläggningen bidrog med 6,7 GWh. Baserat på värmeinnehåll uppskattas att ca 70 % av det inköpta bränslet till anläggningarna i Studsvik utgörs av förnyelsebart bränsle i form av träbricketter. Förbrukning av kemikalier Både vid behandling av aktivt avfallsvatten och konventionellt avloppsvatten används olika kemikalier. Även tvättmedel och sköljmedel som används vid tvätt av skyddsutrustning klassas som kemikalier. Studsvik arbetar för att minska användningen av skadliga kemikalier och när det är möjligt byta ut dessa, både i sin egen verksamhet och hos sina kunder. Återvinning av metaller Vid smältanläggningen i Studsvik behandlas låg- och medelaktivt metallskrot från Sverige och övriga Europa. Efter att skrotet behandlats kan en del av materialet friklassas för återanvändning direkt eller efter mellanlagring. Detta medför också att mängden avfall som behöver slutförvaras minskar. År 2006 kunde totalt 639 ton metallskrot i form av göt avyttras till svenska återvinningsentreprenörer för återanvändning. I den mån skrot från utländska kunder inte kan friklassas skickas det tillbaka till ursprungslandet för avfallshantering. Förbrukning av några dominerande kemikalier i Studsvik Järnsulfat, kg Kaliumhexacyanoferrat, kg Kopparsulfat, kg Koncentrerad svavelsyra, m 3 0,2 0,17 0,14 0,07 0,08 0,12 0,24 0,03 Natriumhydroxid, m 3 1) 0,3 0,55 0,45 0,55 0,40 0,45 0,86 0,20 Järnklorid, kg Tvättmedel, kg Sköljmedel, kg Polyaluminiumklorid m 3 2) 3,5 3,6 2,5 2,5 1) Som natronlut, i vattenlösning 2) Används som fällningskemikalie i det sanitära avloppsverk som togs över av Studsvik från Vattenfall Fastigheter Förbrukning av el, värme, olja och vatten i Studsvik* El, MWh Biobränsle, ton Olja, m Vatten, m * Uppgifterna före 2003 har inte justerats för förbrukning som är relaterad till den verksamhet som övertogs från Vattenfall Fastigheter AB under 2003.

15 STUDSVIK MILJÖFAKTA Ordlista CIT = Chalmers Industriteknik Dos (stråldos) = Vardaglig benämning för effektiv och ekvivalent dos ECA = Ecotoxicity Concentration Aquatic Emission (enhet för ekotoxisk effekt) EP = Eutrophication Potential (enhet för övergödning) Högaktivt avfall = Avfall som utgörs främst av kärnbränsle och som kräver skärmning vid hantering HCW = Human Toxicity Concentration Water (enhet för humantoxisk effekt) Lågaktivt avfall = Avfall som kan hanteras utan skärmning Medelaktivt avfall = Avfall som kräver skärmning vid hantering msv = millisievert (dosenhet) Radioaktivitet = Samlingsbegrepp för fenomenet då radioaktiva (instabila) ämnen sönderfaller samtidigt som de utsänder joniserande strålning SFR = Slutförvar för reaktoravfall Studsvik AB (publ) Miljöfakta 2006 Org nr Innehållet i denna miljöfakta får inte, helt eller delvis, kopieras eller lagras på maskinläsbart medium utan tillstånd från Studsvik AB (publ). Studsvik AB (publ) Produktion: Studsvik AB Grafisk form: Studsvik AB Text: Monica Bowen-Schrire och Magdalena Ellfors, Vattenfall Power Consultant AB Foto: Mattias Bardå, Janne Höglund, Fredrik Ekenborg, Magnus Lindgren m fl Tryck: Österbergs & Sörmlandstryck, Nyköping

16 Studsvik AB Box Nyköping Tfn: Telefax: Miljöfakta 06 /07-04