M I LJÖ- OCH S Ä K ERHETS- RED O VISN I NG

Transkript

1 M I LJÖ- OCH S Ä K ERHETS- RED O VISN I NG

2 INNEHÅLL VD och miljöchefen 2 Miljö- och säkerhetspolicies 4 Ledningssystem och organisation 5 Verksamheten ur miljö- och säkerhetsperspektiv 6 Mål och måluppfyllelse 8 Förbättringsåtgärder 10 Konventionella utsläpp 12 Utsläpp av radioaktiva ämnen 14 Resursförbrukning och avfall 15 Miljökostnader 16 Ordlista III STUDSVIK

3 Studsvik är ett internationellt, högteknologiskt företag med fokus på kärnkraftsindustrin, bestrålningstjänster och nukleärmedicin. Genom att leverera produkter och tjänster med ett stort teknikinnehåll bidrar Studsvik till att effektivisera driften och höja säkerheten vid kundernas kärnkraftsanläggningar. Därutöver tillhandahåller Studsvik säker och kostnadseffektiv hantering av låg- och medelaktivt nukleärt avfall. Koncernen utnyttjar även sin kompetens inom kärnteknik för att utföra bestrålningstjänster samt för att marknadsföra produkter och tjänster inom medicinsk teknik. Verksamheten bedrivs vid bolagets kärnreaktorer, laboratorier och anläggningar för avfallshantering i Sverige, vid anläggningen för volymreduktion av jonbytarmassor i Erwin, USA, samt i kundernas främst kärnkraftverks och kärnbränsleproducenters anläggningar. Studsvik omsätter cirka 1 miljard kronor och har drygt anställda i sju länder, varav hälften i Sverige. Bolagets aktie är noterad på Stockholmsbörsens O-lista. 1 STUDSVIK 2002

4 Fortsatt finslipning av miljö- och säkerhetsarbetet Arbetet med att ytterligare finslipa miljö- och säkerhetsarbetet fortsatte under Våra utsläpp och persondoser ligger nu på mycket låga nivåer. Trots det eller kanske just därför är intresset för Studsviks miljöarbete stort både internt inom företaget och bland externa betraktare. Som en mycket viktig del i Studsviks miljöpolicy ingår största möjliga öppenhet. Den här skriften utgör en del i den ambitionen. Steg för steg går vi igenom koncernens miljöpåverkan och vilka åtgärder vi vidtar för att ytterligare minska den. Under 2002 låg de sedan tidigare låga utsläppsnivåerna på jämförbara nivåer mot föregående år. Det är dock vår ambition att ytterligare minska dessa utsläpp. Vi arbetar därför fortsatt med att minska utsläppsnivåerna, framförallt vätskeformiga utsläpp samt utsläpp till luft från förbränningsanläggningen. Resultatet från detta arbete kommer att kunna utvärderas på några års sikt. STUDSVIK

5 Studsvik bedriver verksamhet som är tillståndspliktig enligt kärntekniklagen, strålskyddslagen och miljöbalken. Bland annat kräver miljöbalken att vissa verksamheter, som tidigare inte var tillståndspliktiga enligt miljöbalken, nu prövas. Det rör sig i de flesta fall om verksamheter där tillstånd redan finns utifrån kärntekniklagens och strålskyddslagens krav. Ansökan för dessa verksamheter inlämnades till miljödomstolen vid årsskiftet 2002/2003. Därutöver har ansökan om förnyat tillstånd för drift av reaktorerna R2 och R2-0 inlämnats till SKI. Vid sidan om miljöarbetet så utgör säkerhetsarbetet en lika viktigt del i Studsviks verksamhet. Det är inte acceptabelt att utsätta medarbetare eller samarbetspartners för risker i anslutning till Studsviks verksamhet. Därför har vi under 2002 gått igenom Studsviks verksamhet för att se var vi kan förbättra rutiner eller införa förändrade arbetsmetoder för att ytterligare minska risken för misstag. Vi önskar att Studsvik skall vara ett föredöme inom miljö- och säkerhetsområdet. Detta åstadkommer vi genom att ge dessa frågor den status de förtjänar och samtidigt löpande förbättra de rutiner som säkerställer att ett kontinuerligt arbete inom området fortgår. Vi konstaterar att säkerhets- och miljöarbetet idag utgör en naturlig del av vår vardag. Nyköping i mars 2003 Hans-Bertil Håkansson Vertställande direktör och koncernchef Karin Brodén Miljöchef 3 STUDSVIK 2002

6 Miljö- och säkerhetspolicies Studsvikkoncernens miljö- och säkerhetspolicies är styrande för allt miljö- och säkerhetsarbete inom koncernen, till exempel för mål och åtgärdsprogram. Enskilda dotterbolag har ibland dessutom verksamhetsanpassade policies. MILJÖPOLICY FÖR STUDSVIK AB Vi skall använda den bästa möjliga tekniken som är ekonomiskt försvarbar för att minimera verksamhetens miljöpåverkan. Vi skall i våra ledningssystem för kvalitet, arbetsmiljö, säkerhet och miljö systematiskt använda mål och handlingsprogram för att leda och utveckla arbetet. Vi skall föregå med gott exempel inom miljöområdet. Öppenhet och god kommunikation med kringboende, myndigheter, kunder, massmedia, anställda och övriga intressenter är en av hörnstenarna i vårt miljöarbete. Vi har utgångspunkten att allt miljöarbete lönar sig. SÄKERHETSPOLICY FÖR STUDSVIK AB Vi sätter säkerheten främst i alla led inom vår verksamhet. Genom kompetent, motiverad och rätt utbildad personal och höga krav på våra anläggningar vill vi förebygga olyckor. Vi skall i våra ledningssystem tillse att arbetet drivs på ett säkert sätt. Vi sätter upp mål och handlingsprogram för att utveckla och förbättra säkerhetsarbetet. STUDSVIK

7 Ledningssystem och organisation Moderbolaget och flertalet av de svenska dotterbolagen tillämpar ledningssystem där frågor som gäller säkerhet, miljö, arbetsmiljö och kvalitet samordnas. CERTIFIERING Huvuddelen av den svenska verksamheten är både miljö- och kvalitetscertifierad. Stensand Specialserviceföretaget AB erhöll under året certifiering enligt miljöledningsstandarden ISO och kvalitetsledningsstandarden ISO Moderbolaget Studsvik AB, Studsvik Nuclear AB och Studsvik RadWaste AB är certifierade sedan tidigare. Studsvik, Inc. är godkänt enligt den amerikanska standarden ASME NQA-1 (Quality Assurance Requirements for Nuclear Facility Applications) och SINA Industrieservice GmbH & Co. KG är certifierierat enligt ISO NÄRA SAMARBETE MELLAN MILJÖ OCH SÄKERHET Inom Studsvikkoncernen är ansvaret för miljö- och säkerhetsarbetet integrerat med affärsverksamheten. Det innebär att cheferna för koncernens bolag är huvudansvariga för miljö och säkerhet inom respektive bolag. Speciella miljösamordnare och miljöchefer driver det operativa miljöarbetet framåt och fungerar som rådgivare i miljöfrågor. Miljöarbetet utövas i bred samverkan med personalen som har den baskompetens som behövs för att klara arbetet. Svenska miljöchefer och miljösamordnare träffas regelbundet i ett nätverk där såväl miljö- som kvalitetsfrågor behandlas. Miljöorganisationen har därutöver ett nära samarbete med strålskyddsföreståndare och säkerhetschef. Dessa har en övergripande och rådgivande roll i säkerhetsoch strålskyddsfrågor. 5 STUDSVIK 2002

8 Verksamheten ur miljö- och säkerhetsperspektiv Dotterbolaget Studsvik Nuclear nyttjar R2-anläggningen för bestrålning och testning av kärnbränsle och reaktormaterial samt för produktion av radioisotoper som används inom industri och sjukvård. Därutöver bedriver Studsvik Nuclear verksamhet i laboratorier för hantering av bestrålat bränsle och högaktivt material. Begränsade utsläpp av radioaktivitet till luft sker från reaktorverksamheten samt isotopcentralen och övrig laboratorieverksamhet. Luftutsläpp kontrolleras och ligger under godkända gränsvärden. Studsvik bedriver verksamhet såväl inom egna anläggningar som hos kunder. Koncernens produkter och tjänster syftar till att bidra till hög säkerhet och hög kvalitet samt till att förbättra miljön i kundernas anläggningar och processer. Det har inte inträffat några miljöolyckor eller större miljötillbud under året. Det har inte heller förekommit några överskridanden av tillståndsvillkor. Nedan beskrivs verksamheterna ur miljö- och säkerhetsperspektiv vid Studsviks anläggningar utanför Nyköping i Sverige och i Erwin i USA. Därutöver redogörs för den del av verksamheten som bedrivs på kundernas anläggningar. ANLÄGGNINGAR I STUDSVIK Det svenska dotterbolaget Studsvik RadWaste AB driver en anläggning för smältning av lågaktivt metallskrot samt en anläggning för förbränning av lågaktivt organiskt avfall. Verksamheten i smältanläggningen ger upphov till visst stoftutsläpp och från förbränningsanläggningen alstras utsläpp av radioaktiva ämnen och konventionella utsläpp. Luftutsläpp från båda anläggningarna kontrolleras och ligger under godkända gränsvärden. Studsvik RadWaste hanterar också andra typer av avfall. På AB SVAFO:s uppdrag behandlas och mellanlagras exempelvis medelaktivt fast avfall. Studsvik RadWaste sköter vidare driften av en reningsanläggning för vätskeformigt avfall åt AB SVAFO. Avfallet uppkommer i Studsviks radiologiska verksamhet där huvudkällan är testreaktorn R2 som drivs av Studsvik Nuclear AB. Omgivningskontroll Utöver kontroll av radioaktiva och icke-radioaktiva utsläpp till luft och vatten från utsläppspunkterna kontrolleras även aktivitetshalten i prover från närområdet. Vilka prover som skall tas regleras i omgivningskontrollprogram. Proverna avser såväl djur- (mjölk, kött, fisk, musslor) som växtriket (mossor, gräs, sallad, tång). Dessutom tas prov på vattensediment och slam från avloppsreningsverk. Utsläppen från verksamheten i Studsvik är så låga att de knappt ger några spår i omgivningsproverna. Kontroll av doser till personalen Säkerhetsmedvetandet är mycket högt samtidigt som arbetsrutinerna för personer som arbetar med joniserande strålning är strikt reglerade. Medelstråldosen för personal som arbetar med joniserande strålning är ca 1 msv/år. Driftpersonalen vid R2-reaktorn utsätts för högst stråldos, i snitt 5 msv/år. Stråldoserna kan jämföras med den stråldos som normalsvensken får, ca 4,5 msv/år. Ca 2 msv/år av stråldosen kommer från radon i bostäder medan ca 1 msv/år beror på kosmisk strålning och strålning från naturligt radioaktiva ämnen i vår omgivning. För att minska stråldoserna vid den radiologiska verksamheten finns så kallade dosbegränsningsprogram. Resultaten av dessa program granskas i en kommitté, ALARA-kommittén (ALARA betyder As Low As Reasonably Achievable). Säkerhetsgranskning Frågor som berör säkerheten granskas i två steg först en primär granskning och därefter en fristående granskning av en säkerhetskommitté. En säkerhetsanalys görs före varje större förändring som kan påverka säkerheten. Vid större förändringar upprättas särskilda säkerhetsrapporter. STUDSVIK

9 I Studsviks analyslaboratorium undersöks och analyseras prover från Studsviks omgivning. Vilka prover som skall tas regleras i omgivningskontrollprogram. Proverna avser såväl djur- (mjölk, kött, fisk, musslor) som växtriket (mossor, gräs, sallad, tång). Dessutom tas prov på vattensediment och slam från avloppsreningsverk. På bilden analyseras prover från fisk. Riskbedömning för omgivningen Beräkningar har gjorts av vilka doser närboende skulle riskera utsättas för vid ett haveri i R2-reaktorn. Dessa visar att dostillskotten skulle bli små, om man inte vistades i reaktorns absoluta närhet. Miljökonsekvensbeskrivning En miljökonsekvensbeskrivning för hela verksamheten i Studsvik, inklusive omkringliggande företag, har tagits fram. Miljökonsekvensbeskrivningen omfattar både de anläggningar där Studsvik bedriver verksamhet och övriga verksamheter i Studsviksområdet. ANLÄGGNING I ERWIN I Erwin, Tennessee, driver Studsvik en anläggning för destruktion av filter, vätskor och sönderdelat organiskt material från kärntekniska anläggningar. Slutprodukten skickas antingen tillbaka till kunden eller tas om hand av godkända amerikanska anläggningar. Verksamheten medför luftutsläpp av radioaktiva ämnen som ligger under godkända gränsvärden. Säkerhetsarbete Säkerhetsprogrammet vid Erwin-anläggningen överensstämmer med de krav som Tennessees miljö- och arbetsmiljömyndigheter ställer. Alla anställda går igenom radiologisk och säkerhetsteknisk utbildning innan de börjar arbeta på anläggningen. Därutöver hålls en årlig fortbildning. Radiologiska säkerhetstekniker övervakar säkerheten vid fabriksdrift och underhåll. Före varje arbetspass hålls säkerhetsgenomgångar för att meddela eventuell ny säkerhetsinformation och för att säkerställa att alla känner till de säkerhetskrav som gäller för aktuella arbetsmoment. Medeldosen till personalen i radiologiskt arbete var 2002 cirka 20 msv. I Studsviks processanläggning i Erwin, USA, behandlas främst förbrukade jonbytarmassor från kärnkraftverkens reningssystem med hjälp av en egenutvecklad, patenterad metod, THOR SM (Thermal Organic Reduction). Metoden reducerar materialets massa och volym samt avslutar den kemiska och biologiska processen i avfallet. VERKSAMHET I KUNDERS ANLÄGGNINGAR Dotterbolagen Stensand Specialserviceföretaget AB och SINA Industrieservice GmbH & Co. KG utför sanerings- och strålskyddsinsatser på kärntekniska anläggningar. SINA utför dessutom nedmontering av anläggningar i nukleär miljö, miljöservice inom tung processindustri samt återvinner katalysatorer från fossileldade kraftverk. Ansvaret för att ta hand om det avfall som uppkommer i samband med denna verksamhet vilar i första hand på Studsviks kunder. Stensand har en anläggning för mekanisk rengöring av färgförorenad utrustning. Verksamheten ger upphov till färgslam som skickas till SAKAB. Bilderna på vänstra sidan: Anette Jangebro arbetar som strålskyddsingenjör inom Studsvik RadWaste. I hennes arbetsuppgifter ingår bland annat att mäta eventuell strålning i avfalls kollin. Dosimeter: Säkerhetsmedvetandet inom Studsvik är mycket högt samtidigt som arbetsrutinerna för personer som arbetar med joniserande strålning är strikt reglerade. Personalens doser mäts och registreras i en central databas i enlighet med myndigheternas krav. 7 STUDSVIK 2002

10 Mål och måluppfyllelse Som ett led i koncernens förbättringsarbete värderas årligen miljöaspekter och säkerhetsrisker tillsammans med kvalitetskriterier och arbetsmiljörisker inom olika delar av organisationen. Värderingarna ligger till grund vid val av mål för olika delar av verksamheten. FÖRBÄTTRINGSARBETE Värdera säkerhetsrisker, miljöaspekter, arbetsmiljörisker och kvalitetskriterier Formulera mål Ta fram program med åtgärder för att uppnå målen Lämna förslag till förbättringar, vidtaga korrigerande och förebyggande åtgärder Process för förbättringsarbete inom områdena säkerhet, miljö, arbetsmiljö och kvalitet. Ledningens genomgång STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR STUDSVIK

11 MÅL OCH MÅLUPPFYLLELSE 2002 I tabellen nedan redovisas mål och måluppfyllelse 2002 för viktiga mål ur miljö- och säkerhetssynpunkt. Alla målen har uppfyllts. MÅL FÖR 2003 Målen för verksamheten och programmen med åtgärder för att uppnå målen löper i många fall över flera år. Följande viktiga miljö- och säkerhetsmål har ställts upp för år Mål 2002 Dos till kritisk grupp från utsläpp av radioaktiva ämnen till vatten och luft från verksamheten i Studsvik: < 0,001 msv/år Utsläppen av mangan, bly, krom, koppar, kobolt, kadmium och kvicksilver till vatten från verksamheten i Studsvik (så kallat kategori 4 och kategori 5 vatten): < 5 kg/år Utsläpp av kvicksilver till luft från förbränningsanläggningen i Studsvik: < 30 µg/m 3 norm Utsläpp av stoft till luft från smältanläggningen i Studsvik: < 12 g/ton smält metall Buller från förbränningsanläggningen: Utredning om möjlighet till ljuddämpning Avfall från Studsvik Nuclears verksamheter i Studsvik: Påbörja inventering, sortering och omhändertagande Dos från utsläpp till luft från verksamheten i Erwin: < 0,1 msv/år med marginal Miljöolyckor eller större miljötillbud vid Studsviks anläggningar: 0 Koldioxidutsläpp från koncernens verksamhet: Underlag till Folksams miljöindex avseende utsläpp 2001 Miljötillståndsansökningar till Miljödomstolen i Stockholm för verksamhet i Studsvik klara vid årsskiftet 2002/2003 Utfall 2002 Vatten: 0,0005 msv Luft: 0, msv 2 kg 0,1 25 µg/m 3 norm 5 6 g/ton smält metall Utredning klar. Ljuddämpare insatt i skorsten Inventering, sortering och omhändertagande påbörjat inom särskild organisationsenhet 0,0002 msv 0 miljöolyckor eller större miljötillbud Utmärkelsen Bästa svars kvalitet för det inlämnade under laget Miljötillståndsansökningar inlämnade till Miljödomstolen vid årsskiftet 2002/2003. Mål 2003 < 0,001 msv/år < 5 kg/år < 10 µg/m 3 norm < 12 g/ton smält metall Fortsatt arbete med primärt avfall inom Studsvik Nuclears verksamhet < 0,1 msv/år med marginal 0 Underlag till Folksams klimatindex med minst lika hög ambitionsnivå som underlaget avseende 2001 Minska oljeförbrukningen i förbränningsanläggningen till under 1 m 3 /ton förbränt avfall 9 STUDSVIK 2002

12 Förbättringsåtgärder KOMPLETTERING AV VATTENRENINGSSYSTEM MED JONBYTARE Vattenreningssystemet i Studsvik inkluderar två fällningsprocesser. Under året har reningssystemet kompletterats med ytterligare ett reningssteg vilket bygger på jonbytarteknik. Genom den förbättrade reningen förväntas både de radioaktiva och de konventionella utsläppen minska. I förbränningsanläggningen har ny utrustning för kontinuerlig mätning av bland annat saltsyra i utgående rökgaser installerats. Genom installationen kan kommande EU-regler uppfyllas. UTRUSTNING FÖR DESTRUKTION AV KOMPLEXBILDARE Investeringar har gjorts i en utrustning för destruktion av komplexbildare genom UV-oxidation. Om komplexbildare i avfallsvatten destrueras före fortsatt behandling ger detta två fördelar. Dels förväntas reningseffekten bli bättre och dels blir cementingjutet fällningsslam från reningen bättre lämpat för framtida slutförvaring. ÖVERBYGGNAD AV BASSÄNG En kontrollbassäng benämnd B5 där avfallsvatten från golvbrunnar uppsamlas och kontrolleras före utsläpp var tidigare öppen. Bassängen har nu försetts med en överbyggnad. Härigenom undviks att blad och grenar blåser in i bassängen. Detta medför i sin tur minskad mängd avfall eftersom bottenslammet i tanken behandlas som avfall. Åtgärden medför dessutom att arbetsplatsen blir säkrare. NYTT MÄTSYSTEM FÖR KONTINUERLIG MÄTNING I förbränningsanläggningen har ny utrustning för kontinuerlig mätning av bland annat saltsyra i utgående rökgaser installerats. Genom installationen kan kommande EU-regler uppfyllas. LJUDDÄMPNING AV SKORSTEN En dämpkropp har placerats i förbränningsanläggningens skorsten för att minska bullernivån, som redan tidigare låg under gällande gränsvärden. Åtgärden har gjorts eftersom det förekommit klagomål på att förbränningsanläggningens fläkt kan höras utanför Studsviksanläggningen. INVALLNING AV OLJETANK En oljetank vid förbränningsanläggningen har försetts med en invallning, som kan samla upp olja om tanken skulle läcka. Tanken har dessutom försetts med ett tak, som avleder regnvatten. Oljetank som innehåller olja till förbränningsanläggningen. Under 2002 försågs tanken med invallning och tak. Invallningen har byggts för att säkerställa att oljan samlas upp vid eventuellt läckage. Taket har byggts för att invallningen inte skall fyllas med regnvatten. STUDSVIK

13 Vattenreningssystemet i Studsvik inkluderar två fällningsprocesser. Under året har reningssystemet kompletterats med ytterligare ett reningssteg som i stället bygger på jonbytarteknik. Genom den förbättrade reningen förväntas både de radioaktiva och de konventionella utsläppen minska. INVENTERING OCH SORTERING AV AVFALL Ett omfattande arbete med att inventera och sortera primärt avfall från verksamhet inom Studsvik Nuclear har påbörjats. UTBILDNING FÖR PRIMÄRA AVFALLS- PRODUCENTER För att öka kunskapen bland primära avfallsproducenter om önskemål inför den fortsatta hanteringen har utbildningskampanjer påbörjats. INSATSER INFÖR MILJÖPRÖVNING OCH KONCESSIONSANSÖKNINGAR Under året har tidigare påbörjat arbete inför miljötillståndsansökningar och koncessionsansökningar fortsatt. Så kallat utökat samråd med både berörda myndigheter och allmänheten har hållits. Vid årsskiftet 2002/2003 lämnades ansökningarna in till Miljödomstolen respektive Kärnkraftinspektionen. En viktig bilaga till ansökningarna är en framtagen miljökonsekvensbeskrivning för all verksamhet i Studsvik. STUDSVIK STENSAND CERTIFIERAT Studsvik Stensand erhöll ISO och ISO certifikat under år UNDERLAG TILL FOLKSAMS MILJÖ - UNDERSÖKNING I början av 2002 inlämnades för första gången underlag till Folksams miljöundersökning av börsföretag. Hydrauliskt klippverktyg. Verktyget används för kapning av lågaktivt skrot och distanskapning av medelaktivt avfall i vatten. Efter klippning packas avfallet och skickas därefter vidare till avfallsanläggningar för behandling. 11 STUDSVIK 2002

14 Konventionella utsläpp UTSLÄPP TILL LUFT De konventionella luftutsläppen i Studsvik är ytterst begränsade eftersom anläggningarna är små och har effektiv teknik för rening. Under året inträffade ett antal driftstörningar i förbränningsanläggningens system för dosering av aktivt kol i rökgasreningssystemet, vilket föranledde förhöjda utsläppsvärden för kvicksilver. Gällande riktvärde överskreds dock ej. KLIMATINDEX Folksam genomför årliga miljöundersökningar av börsnoterade företag. Studsvik erhöll 2002 utmärkelserna bästa värmeköpare och bästa svarskvalitet för de inlämnade uppgifterna avseende år Nedan presenteras uppgifter om koldioxidutsläpp från Folksams klimatindex Uppgifterna avser utsläpp av koldioxid från hela Studsvikskoncernens verksamhet år Som jämförelse ges också uppgifter för år Studsvikkoncernens koldioxidutsläpp 2002, ton Utsläppskälla Inköpt bränsle, anläggningar Inköpt bränsle, transporter Inköpt el Inköpt värme 0 0 Inköpta godstransporter Inköpta resor Summa Klimatindikatorer (totala koldioxidutsläpp i relation till omsättning) ton/msek 4,5 4,8 Klimattrenden i Studsvikskoncernen är positiv. Koncernens klimatindikator, det vill säga koldioxidutsläpp i relation till omsättning, är lägre 2002 än föregående år. De enskilt största källorna till koldioxidutsläpp under 2002 var naturgas som används av fabriken i Erwin och eldningsolja till förbränningsanläggningen i Studsvik. Ökningen av utsläppen från inköpt bränsle till anläggningar jämfört med föregående år kan förklaras med att produktionen i förbränningsanläggningen ökat. Ökningen av utsläpp från inköpta godstransporter beror på att transporterna varit fler. Bland annat har leverans av medicinska iridium-strålkällor till den amerikanska marknaden kommit igång. Koldioxidutsläppen från inköpt värme produceras med förnyelsebara energislag och har därför angetts som nollutsläpp. UTSLÄPP TILL VATTEN De konventionella utsläppen från verksamheten i Studsvik till vatten är låga. Det är främst metaller, fosfor och kväve som släpps ut. Nedan redovisas utsläppen 2002 jämfört med tidigare år. Variationer i utsläppen från år till år beror huvudsakligen på förändringar i verksamheten. LÅG PÅVERKAN PÅ MILJÖN Studsvik har med hjälp av underlag från CIT Ekologik, Chalmers Industriteknik, beräknat i vilken utsträckning vattenutsläppen är skadliga för miljö och hälsa. Utifrån underlaget har utsläppens potentiella bidrag UTSLÄPP TILL VATTEN FRÅN STUDSVIK 2002 JÄMFÖRT MED TIDIGARE ÅR, kg Kadmium Koppar Bly Kobolt Krom Mangan Kvicksilver Fosfor Kväve (tot) 0,03 0,01 0,06 1,5 0,9 1,0 0,6 0,1 0,3 0,06 0,02 0,02 0,2 0,1 0,1 0,6 0,9 0,001 0,002 0,006 4, STUDSVIK

15 ÖVERGÖDNINGSEFFEKT, EKOTOXISK OCH HUMANTOXISK EFFEKT FRÅN UTSLÄPP TILL VATTEN 2002 Andelar av uppskattade totala effekter för hela Sverige 0, POTENTIELLT BIDRAG TILL ÖVERGÖDNING FRÅN UTSLÄPP TILL VATTEN EP jämfört med 1995 års nivåer (%) 200 0, , , , , , , Humantoxisk effekt Övergödning Ekotoxisk effekt Diagrammet visar sammanlagda potentiella bidrag till övergödnings-, ekotoxisk och humantoxisk effekt av utsläpp till vatten 2002 från verksamheten i Studsvik jämförda med uppskattade totala effekter för Sverige. Som framgår av staplarna är Studsviks potentiella bidrag till miljöeffekterna i Sverige mycket små. Diagrammet visar den relativa förändringen av det årliga potentiella bidraget till övergödning från Studsvikanläggningens utsläpp till vatten åren 1995 till Variationerna mellan åren beror på variationer i verksamheten. Jämförelsen är baserad på utsläpp av fosfor och kväve samt ämnenas specifika övergödningspotential, EP. POTENTEILLT BIDRAG TILL EKOTOXISK EFFEKT FRÅN UTSLÄPP TILL VATTEN ECA jämfört med 1995 års nivåer (%) 800 POTENTIELLT BIDRAG TILL HUMANTOXISK EFFEKT FRÅN UTSLÄPP TILL VATTEN HCW jämfört med 1995 års nivåer (%) Diagrammet visar den relativa förändringen av det årliga potentiella bidraget till ekotoxisk effekt från Studsvikanläggningens utsläpp till vatten åren 1995 till Jämförelsen är baserad på utsläpp av krom, koppar och bly (från och med 1997 även kadmium och kvicksilver) samt de olika ämnenas specifika ekotoxiska egenskaper, ECA. Staplarna avspeglar variationer i verksamheten, till exempel större användning av kaliumpermanganat år Små absoluta förändringar i avfallets metallinnehåll ger stor påverkan på tabellens värden. Diagrammet visar den relativa förändringen av det årliga potentiella bidraget till humantoxisk effekt från Studsvikanläggningens utsläpp till vatten åren 1995 till Jämförelsen är baserad på utsläpp av krom, koppar, bly och kobolt (från och med 1997 även kadmium och kvicksilver) samt de olika ämnenas specifika humantoxiska egenskaper, HCW. Staplarna avspeglar variationer i verksamheten till övergödning och potentiella giftighet för människa (humantoxicitet) respektive ekosystemet (ekotoxicitet) beräknats. Med potentiellt bidrag avses det bidrag som maximalt är möjligt. Av diagrammen ovan framgår dels hur stora effekter Studsviks utsläpp har i ett nationellt perspektiv, dels hur utsläppens möjliga effekter varierat från år till år. Sammanfattningsvis kan sägas att utsläppen är låga och att påverkan på omgivningen i närområdet är marginell. 13 STUDSVIK 2002

16 Utsläpp av radioaktiva ämnen De totala utsläppen av radioaktiva ämnen till luft och vatten från anläggningarna i Studsvik och Erwin låg under 2002 på ungefär samma nivåer som STUDSVIK UNDERSKRIDER GÄLLANDE RIKTVÄRDEN KRAFTIGT Av diagrammen nedan framgår att 2002 års utsläpp till luft och vatten ger upphov till stråldoser som med mycket stor marginal understiger det gällande riktvärdet på 0,1 msv/år. Utsläppen är mycket låga. Som en jämförelse kan nämnas att den naturliga bakgrundsstrålningen från rymden varje år ger oss en stråldos som är cirka 1000 gånger större än doserna från anläggningarna i Studsvik och Erwin. Strålkälla, dos (msv/år) Radon i bostäder (medelvärde) 2 Naturlig bakgrundsstrålning (medelvärde) 1 Röntgenundersökningar (medelvärde) 0,7 Jordenruntresa med flyg 0,2 Armbandsklocka med självlysande boett 0,1 Biobränsleeldat fjärrvärmeverk (luftutsläpp) <0,001 Studsvik (totalutsläpp) <0,001 Erwin (totalutsläpp) <0,001 Riktvärden för stråldos Utsläppen av radioaktiva ämnen till vatten och luft begränsas genom ett riktvärde på 0,1 msv/år till en hypotetisk grupp. Det vill säga effekten av utsläppen får inte ge en stråldos på mer än 0,1 msv/år till någon person. DOSER FRÅN UTSLÄPP TILL VATTEN 0,01 DOSER FRÅN UTSLÄPP TILL LUFT 0,01 0,001 0,001 0,0001 0,0001 0, , Studsvik Erwin Doser i millisievert (msv) från utsläpp till vatten från Studsvikanläggningen. Doser i millisievert (msv) från utsläpp till luft från Studsvikanläggningen (röda staplar) och Erwin-anläggningen (grå staplar). STUDSVIK

17 Resursförbrukning och avfall Studsvikkoncernens förbrukning av el, värme, olja, drivmedel, vatten och kemikalier, samt uppkomsten av avfall mäts och följs upp kontinuerligt. I mån av behov upprättas åtgärdsprogram för att minimera användningen. ENERGI För uppvärmning av Studsvikanläggningens lokaler används värme från Vattenfall Fastigheters biobränsleeldade panna i Studsvik samt återvunnen värme från Studsviks förbränningsanläggning. Vid drift bidrar förbränningsanläggningen med cirka 1 megawatt. För att få en effektivare förbränning används olja som stödeldning. Se tabell nedan. Vid anläggningen i Erwin används naturgas för uppvärmningen. Förbrukningen 2002 var kubikmeter. I anläggningen förbrukades dessutom cirka megawattimmar el. RADIOAKTIVT AVFALL Restprodukter från behandling av utländskt radioaktivt avfall i Studsvik skickas tillbaka till ursprungslandet. Det svenska radioaktiva avfallet (såväl aska som andra typer av avfall) anpassas till det svenska systemet för slutförvaring. En del avfallskollin mellanlagras i Studsvik i väntan på slutförvaring. I övrigt uppkommer endast konventionellt avfall inom Studsvikanläggningen. Det radioaktiva avfall som uppstår i Erwin omhändertas på motsvarande sätt i USA. KONVENTIONELLT AVFALL Nedan redovisas mängden färgslam som uppkommer i samband med Stensands verksamhet i Göteborg Färgslam från Stensands Verksamhet i Göteborg, ton KEMIKALIER Kemikalier används bland annat för rening av avfallsvatten, tvätt av skyddskläder och rökgasrening. Se tabell nedan. Förbrukning av el, värme, olja och vatten (Studsvikanläggningen) El, MWh Värme, MWh Olja (eldningsolja, klass 1), m Vatten, m Avjoniserat vatten, m Förbrukning av några dominerande kemikalier (Studsvik och Erwin-anläggningen) Studsvik Järnsulfat, kg Kaliumhexacyanoferrat, kg Kopparsulfat, kg Koncentrerad svavelsyra, liter Natriumhydroxid, liter 1) Järnklorid, kg Tvättmedel, kg Sköljmedel, kg Erwin Natriumhydroxid, liter 1) Aluminiumtrihydroxid, kg ) Som natronlut, i vattenlösning. 15 STUDSVIK 2002

18 Miljökostnader Koncernens löpande kostnader för miljöskydd och miljöskyddsinvesteringar uppgick 2002 till totalt 13,3 miljoner kronor varav 12,7 miljoner kronor hänförs till den Sverigebaserade verksamheten. I diagrammet nedan redovisas fördelningen mellan olika miljökostnader. Uppgifterna avser koncernen totalt. Investeringarna gäller bland annat mätsystem för förbättrad analys av rökgaserna från förbränningsanläggningen, ljuddämpare till förbränningsanläggningens skorsten, utrustning för förbättrad vattenrening i Studsvik och moniteringsutrustning till Erwin-anläggningen. Kostnaderna för kontroll avser personaltid samt analyskostnader för utsläpps- och omgivningskontroll. Miljöadministration omfattar Studsviks övriga personalkostnader för miljöarbetet. Tillsynsavgifterna avser avgifter till SKI, SSI, Länsstyrelsen i Södermanland, US Department of Transportation, State of Tennessee, State of South Carolina och State of Utah. I konsultkostnaderna ingår bland annat kostnader för certifiering, miljöutbildning och juridisk rådgivning. Avfallsavgifterna utgörs bland annat av kostnader för färgslam från Studsvik Stensands verksamhet i Göteborg. MILJÖKOSTNADER, PROCENTUELL FÖRDELNING Investeringar 31% 2. Kontroll 26% 3. Miljöadministration 15% 4. Tillsynsavgifter 16% Konsulter 7% 6. Avfallsavgifter 5% STUDSVIK

19 Ordlista ALARA As Low As Reasonably Achievable (devis för att begränsa stråldoser) Bq Becquerel (enhet för radioaktivitet) CO 2 Koldioxid CIT Chalmers Industriteknik Dos (stråldos) Vardagligt namn för effektiv- och ekvivalent dos ECA Ecotoxicity Concentration Aquatic Emission (enhet för ekotoxisk effekt) EP Eutrophication Potential (enhet för övergödning) HCW Human Toxicity Concentration Water (enhet för humantoxisk effekt) Jonbytarmassor Används bland annat för att rena kylvattnet i kärnkraftverk Lågaktivt avfall Avfall som kan hanteras utan skärmning m 3 Normalkubikmeter (volym vid norm rumstemperatur och atmosfärtryck) Medelaktivt avfall Avfall som kräver skärmning vid hantering msv Millisievert (dosenhet) Radioaktivt Varje ämne som på grund av kärnsönderfall har förmågan att utsända energi- och partikelstrålning SAKAB Svensk Avfallskonvertering AB SKI Statens kärnkraftinspektion SSI Statens strålskyddsinstitut SVAFO, AB Ett av kärnkraftverken ägt bolag som hanterar äldre svenskt forskningsavfall Studsvik AB Nyköping Tel Fax studsvik@studsvik.se Studsvik AB (publ) Miljö- och säkerhetsredovisning Org nr Innehållet i denna miljö-och säkerhetsredovisning får inte, helt eller delvis, kopieras eller lagras på maskinläsbart medium utan tillstånd från Studsvik AB (publ). Studsvik AB (publ). Produktion: Hähnel Group AB. Grafisk form: Karlerik Lindgren AB. Foto: Janne Höglund m fl. Tryck: Trosa Tryckeri AB STUDSVIK 2002

20