Studsvik är en ledande leverantör av tjänster till den internationella kärnkraftsindustrin. Företaget har nära ett halvt sekels erfarenhet av

Transkript

1 MILJÖFAKTA 2004

2 Studsvik är en ledande leverantör av tjänster till den internationella kärnkraftsindustrin. Företaget har nära ett halvt sekels erfarenhet av kärnteknik och tjänster i radiologisk miljö. Studsvik vänder sig till en marknad i stark tillväxt med kvalificerade tjänster inom fyra affärsområden: Driftoptimering och säkerhet, Service och underhåll, Avfallshantering samt Avveckling och rivning. Studsvik har anställda i sju länder och företagets aktie är noterad på Stockholmsbörsens O-lista.

3 Innehåll VD OCH MILJÖCHEF Framgångsrikt miljöarbete i förändrad organisation MILJÖARBETE SAMORDNAT MED AFFÄRSVERKSAMHETEN VERKSAMHETEN I STUDSVIK Miljöarbete i dubbel bemärkelse UTSLÄPP AV RADIOAKTIVA ÄMNEN KONVENTIONELLA UTSLÄPP RESURSFÖRBRUKNING ÅTERVINNING ORDLISTA

4 Framgångsrikt miljöarbete i förändrad organisation I miljöpolicyn för Studsvikkoncernen ingår att vi ska vara öppna och ha god kommunikation inom miljöområdet. Som ett led i detta redovisar vi här miljöfakta 2004 för koncernens verksamhet i Studsvik. Vi kan glädja oss åt att miljöpåverkan från verksamheten är liten. Detta beror delvis på att verksamheten är förhållandevis småskalig men framför allt på att vi har miljöanpassade processer med effektiva reningssystem. Fleråriga satsningar på att minska miljöpåverkan har gett positivt resultat. Vid ett tillfälle under året uppstod en brand i smältanläggningens filtersystem. Miljöpåverkan från branden bedöms dock som försumbar. Efter branden har vi vidtagit förebyggande åtgärder dels för att minska riskerna för att en brand inträffar igen och dels för att minimera konsekvenserna om vi trots allt skulle få en ny brand i anläggningen. Under 2004 har tre dotterbolag slagits ihop till ett. Verksamheterna inom de tidigare dotterbolagen Studsvik RadWaste AB och Studsvik Partner AB ingår numera i dotterbolaget Studsvik Nuclear AB. Dessutom har viss industriservice och en hotell- och restaurangrörelse införlivats med Studsvik Nuclear AB. Allt detta har medfört en hel del arbete med att föra ihop ledningssystemen och höja ambitionsnivån för delar som förut inte varit kvalitets- och miljöcertifierade. Dotterbolagen Studsvik Nuclear AB och AB SVAFO fick under 2004 nya miljötillstånd enligt Miljöbalken. Tillstånden gäller för befintlig radiologisk verksamhet, som inte var tillståndspliktig enligt den tidigare miljölagstiftningen. I december 2004 fattades beslut om att reaktorerna R2 och R2-0 inte ska drivas vidare efter sommaren Avveckling och rivning av reaktorerna kommer dock att dröja. För att få börja avvecklingen krävs miljötillstånd, som ska föregås av en ansökansprocess där bland annat en miljökonsekvensbeskrivning ska tas fram. Studsvik i april 2005 Hans-Bertil Håkansson VD OCH KONCERNCHEF Karin Brodén MILJÖCHEF 2

5 Miljöarbete samordnat med affärsverksamheten Miljöarbetet i Studsvik bedrivs i en väl inarbetad organisation där ansvaret för miljöarbetet är samordnat med affärsverksamheten. Koncernens miljöchef, som dessutom är miljöchef för moderbolaget Studsvik AB och dotterbolaget Studsvik Nuclear AB, är drivande i det övergripande miljöarbetet och fungerar som rådgivare i miljöfrågor. Studsvik samordnar frågor som rör säkerhet, miljö, arbetsmiljö och kvalitet i integrerade ledningssystem. Arbetet styrs på övergripande nivå genom policies. Säkerhetspolicy Vi sätter säkerheten främst i alla led inom vår verksamhet. Genom kompetent, motiverad och rätt utbildad personal och höga krav på våra anläggningar vill vi förebygga olyckor. Vi skall i våra ledningssystem tillse att arbetet drivs på ett säkert sätt. Vi sätter upp mål och handlingsprogram för att utveckla och förbättra säkerhetsarbetet. Kvalitetspolicy Vi har som mål att kunden skall vara nöjd. Genom kompetent, motiverad och rätt utbildad personal, som kan utnyttja våra resurser optimalt, vill vi leverera produkter som uppfyller kundens förväntningar på kvalitet. Miljöpolicy Vi skall använda den bästa möjliga tekniken som är ekonomiskt försvarbar för att minimera verksamhetens miljöpåverkan. Vi skall i våra ledningssystem för kvalitet, arbetsmiljö, säkerhet och miljö systematiskt använda mål och handlingsprogram för att leda och utveckla arbetet. Vi skall föregå med gott exempel inom miljöområdet. Öppenhet och god kommunikation med kringboende, myndigheter, kunder, massmedia, anställda och övriga intressenter är en av hörnstenarna i vårt miljöarbete. Vi har utgångspunkten att allt miljöarbete lönar sig. Vi skall i våra ledningssystem för säkerhet, miljö, arbetsmiljö och kvalitet säkerställa att våra produkter får tillräcklig kvalitet. Vi sätter upp mål och handlingsprogram för att utveckla och förbättra kvalitetsarbetet. Studsviks arbetsmiljöpolicy återfinns i sin helhet på Ett antal elektroniska hjälpverktyg används i ledningssystemet, varav några är egenutvecklade CAT (Competence Action Tool) används vid kartläggning av kompetensbehov för delar av personalen IDUS (ett företag med samma namn har utvecklat systemet) används som hjälpverktyg vid underhåll. MMK (ManageMent Kit) används för hantering av IT-ärenden C2 (Creative Culture) används bland annat för hantering av avvikelser, förbättringsförslag och iakttagelser från revisioner Specialanpassade databaser (tillståndsdatabas, databas med lagar och förordningar, samt verksamhetsspecifika databaser). 3

6 Verksamheten i Studsvik miljöarbete i dubbel bemärkelse De tjänster som erbjuds i Studsvik syftar i många fall till ökad säkerhet och kvalitet samt förbättrad miljö i kundernas anläggningar och processer. Samtidigt som kundernas miljöpåverkan minimeras bedrivs ett kontinuerligt arbete i Studsvik med att minimera den miljöpåverkan som de egna anläggningarna ger upphov till. Studsvik har en reaktoranläggning med två reaktorer, R2 och R2-0. R2-reaktorn har under året använts för bestrålning och testning av kärnbränsle och reaktormaterial samt för produktion av radioisotoper till industri och medicinsk diagnostik och terapi. R2-0-reaktorn har bland annat använts för behandling av cancer med en metod kallad BNCT (Boron Neutron Capture Therapy). Reaktorverksamheten kommer att upphöra efter sommaren I olika laboratorier görs bland annat efterbestrålningsundersökningar av kärnbränslestavar och härdkomponenter och analyser av prover från kärnteknisk verksamhet. Utsläpp till luft från både reaktoranläggningen och laboratorierna kontrolleras med avseende på radioaktivitet. Fast avfall och avfallsvatten från anläggningarna hanteras i Studsviks egna avfallsanläggningar. I Studsviks förbränningsanläggning för lågaktivt avfall förbränns externt avfall från bland annat kärnkraftverk och även internt avfall från den radiologiska verksamheten i Studsvik. Förbränningsanläggningen är utrustad med ett rökgasreningssystem där stoft avskiljs och dessutom kalk och aktivt kol används för ytterligare rening. Såväl utsläpp av radionuklider som konventionella utsläpp till luft från förbränningsanläggningen kontrolleras. Det kalkstoft som uppkommer i förbränningsanläggningens rökgasreningssystem är normalt radiologiskt friklassningsbart och kan skickas till en klass-1- deponi för omhändertagande. I Studsviks smältanläggning behandlas lågaktivt metallskrot både från externa kunder och från de egna anläggningarna. Smältanläggningen har en produktionsdel och en laboratorieoch utvecklingsdel. Produktionsprocessen består av sortering och segmentering av inkommande material, förbearbetning genom blästring samt smältning i någon av anläggningens två induktionsugnar. Den ena ugnen används för kolstål och rostfritt stål, den andra för aluminium, koppar och mässing. Göt från smältning kan ofta friklassas direkt eller efter mellanlagring. Anläggningen är utrustad med tvåstegs filteranläggningar för rening av utgående luft. Såväl utsläpp av radionuklider som konventionella utsläpp från anläggningen kontrolleras. Radioaktivt avfall i form av förbrukat blästermedel, kaprester, utsorterat material, slagg och stoft från filtren förpackas och återsänds till kund eller sänds till SFR för slutförvaring om avfallet har svenskt ursprung. Medelaktivt, fast och vätskeburet avfall från verksamheten i Studsvik behandlas i hanteringsanläggningen för medelaktivt avfall. Det radioaktiva avfallsvattnet behandlas genom en tvåstegs fällningsprocess där fällningsslam avskiljs och solidifieras genom blandning med cement i solidifieringsfat innan det transporteras till ett bergrum för mellanlagring i väntan på framtida slutförvaring. Fast medelaktivt avfall delas ned och packas i dubbellocksfat som i sin tur placeras i femhålskokiller av betong. Även kokillerna transporteras till bergrummet för mellanlagring. Klarvätskan från fällningsprocessen i hanteringsanläggningen för medelaktivt avfall leds vidare för behandling tillsammans med lågaktivt avfallsvatten i en bassängbyggnad. Behandling- 4

7 en omfattar både fällning och jonbyte. Det renade vattnet leds vidare till kontrolltankar och därefter ut till recipienten. Vattnet kontrolleras både med avseende på radionuklider och konventionella föroreningar. Sanitärt avloppsvatten från byggnaderna i Studsvik renas i Studsviks sanitära avloppsreningsverk före utsläpp. Reningsprocessen utgörs av biologisk rening och fosforreduktion genom utfällning med polyaluminiumklorid. Det renade vattnet kontrolleras med avseende på konventionella föroreningar (fosfor och kväve). Slam från reningsverket kontrolleras med avseende på radioaktivitet och skickas till det kommunala reningsverket i Nyköping för omhändertagande. Värmecentralen i Studsvik med en biobränsleeldad panna producerar fjärrvärme för Studsvikområdets behov. Aska från värmecentralen skickas till Nyköpings kommunala deponi för omhändertagande. Anläggningar Reaktorer (R2 och R2-0) Hot Cell Laboratoriet (HCL) Laboratoriet AKL Förvaringsanläggning (FA) Förbränningsanläggning (i hanteringsanläggningen HA) Smältanläggning (SMA) Bassänger och tankar (B4, B5, T4) Hanteringsanläggning för medelaktivt avfall (HM) Bergrum (Aktivt mellanlager AM) Aktiva Tråget (AT) Markdeponi Värmecentral Reningsverk Vattenverk Verksamhet Reaktorerna används som neutronkällor (ej för elkraft eller värmeproduktion) Reaktorverksamheten kommer att upphöra efter sommaren Efterbestrålningsundersökningar av kärnbränslestavar och härdkomponenter Analys av materialprover Förvaring av bränsle i bassänger Förbränning av lågaktivt avfall Smältning av lågaktivt skrot Del i system för vätskeburet avfall Hantering av fast och vätskeburet avfall Mellanlagring av avfallskollin Avfallshantering och torr mellanlagring av bränsle Markdeponering av mycket lågaktivt ej brännbart avfall Uppvärmning inom Studsvikområdet Sanitärt avloppsreningsverk för Studsvikområdet Färskvattenrening för Studsvikområdet 5

8 Utsläpp av radioaktiva ämnen De utsläpp av radioaktivitet till luft och vatten som sker från den radiologiska verksamheten i Studsvik begränsas av ett riktvärde på 0,1 millisievert (msv) per år till en hypotetisk grupp. Riktvärdet innebär att effekten av de radioaktiva utsläppen inte får ge en större stråldos än 0,1 msv per år till någon person. Radioaktiva utsläpp till luft och vatten analyseras. Analysresultaten för olika radionuklider omräknas till resulterande dos för olika åldersgrupper baserat på beräkningar av spridning och upptag. Åldersgruppen tolv- till sjuttonåringar är gränssättande. För utsläpp före 2002 användes en beräkningsmodell som saknade differentierade åldersgrupper. Ändringen i beräkningsprinciper beror på ändrade föreskrifter från tillsynsmyndigheten SSI (Statens Strålskyddsinstitut). För 2004 hade Studsvik som mål att den totala dosen till kritisk grupp från utsläpp av radioaktiva ämnen till luft och vatten från verksamheten i Studsvik skulle vara mindre än 0,001 msv. I själva verket kom effekten av de radioaktiva utsläppen från verksamheten i Studsvik inte i närheten av vare sig riktvärdet på 0,1 msv eller det egna målet; år 2004 uppgick dosen från vattenutsläpp till 0,00013 msv och dosen från luftutsläpp till 0,00003 msv. Detta kan jämföras med att en jordenruntresa med flyg ger en stråldos på cirka 0,2 msv. Variationer i verksamheten medför att utsläppens omfattning och effekt kan variera från år till år. Åtgärder som vidtagits för att framför allt minska utsläppen till vatten måste därför följas upp under flera år. Hittills pekar resultaten på att åtgärderna ger avsedd effekt. DOSER FRÅN UTSLÄPP I STUDSVIK I RELATION TILL DOS FRÅN ANDRA STRÅLKÄLLOR dos (msv/år) Radon i bostäder (medelvärde) 2 Naturlig bakgrundsstrålning (medelvärde) 1 Röntgenundersökning (medelvärde) 0,7 Jordenruntresa med flyg 0,2 Armbandsklocka med självlysande boett 0,1 Biobränsleeldat fjärrvärmeverk (luftutsläpp) <0,001 Studsvik (totalutsläpp) <0,001 6

9 DOSER FRÅN UTSLÄPP TILL LUFT (msv) DOSER FRÅN UTSLÄPP TILL VATTEN (msv) 0,001 0,01 0,0001 0,001 0, ,0001 0, Utsläpp till luft omräknat till dos i msv till kritisk grupp. Den effektiva dosen vid usläpp från kärntekniska anläggningar får ej överstiga 0,1 msv/år. 0, Utsläpp till vatten omräknat till dos i msv till kritisk grupp. Den effektiva dosen vid usläpp från kärntekniska anläggningar får ej överstiga 0,1 msv/år. 7

10 Konventionella utsläpp Verksamheten i Studsvik ger upphov till vissa konventionella utsläpp. Anläggningarna är dock förhållandevis små och har effektiva system för rening vilket gör att utsläppen är låga. Utsläpp av ämnen med toxisk effekt Toxiska ämnen i naturen kan anrikas genom näringskedjan och ge återverkningar på reproduktionsförmåga och motståndskraft mot sjukdomar hos både djur och människor. Studsviks utsläpp av toxiska ämnen är mycket begränsade. År 2004 hade Studsviks satt som mål för utsläpp av kvicksilver till luft från förbränningsanläggningen att halten kvicksilver i renad rökgas skulle understiga 10 mikrogram/m 3 som månadsmedelvärde. Det är lägre än det gällande riktvärdet som är 30 mikrogram/m 3. Utfallet 2004 blev 8,8 mikrogram/m 3 som genomsnittligt månadsmedelvärde; dock överstegs riktvärdet i april. Utsläpp av andra metaller ligger väl inom gällande riktvärden. Halten av stoft i den renade rökgasen från Studsviks biobränsleeldade panna och stoftutsläpp från smältanläggningen får som riktvärde inte överstiga 250 mg/m 3 respektive 12 g/ton smält metall. År 2004 blev utfallet 151 mg/m 3 respektive 0,2 g/ton smält metall. Vad gäller utsläpp av toxiska ämnen från den radiologiska verksamheten till vatten hade Studsvik för år 2004 satt som mål att den totala mängden kadmium, koppar, bly, kobolt, krom, mangan och kvicksilver skulle understiga 5 kg. Den miljödom som erhölls under 2004 anger som riktvärden att den totala mängden mangan, bly, krom, koppar och kobolt inte får överstiga 5 kg/år samt att mängden kadmium och kvicksilver inte får överstiga 0,3 kg/år respektive POTENTIELLT BIDRAG TILL EKOTOXISK EFFEKT FRÅN UTSLÄPP TILL VATTEN ECA jämfört med 1995 års nivåer (%) 800 POTENTIELLT BIDRAG TILL HUMANTOXISK EFFEKT FRÅN UTSLÄPP TILL VATTEN HCW jämfört med 1995 års nivåer (%) Diagrammet visar den relativa förändringen av det årliga potentiella bidraget till ekotoxisk effekt från den radiologiska verksamhetens utsläpp till vatten åren 1995 till Uppgifterna är baserade på utsläpp av krom, koppar och bly (från och med 1997 även kadmium och kvicksilver) samt de olika ämnenas specifika ekotoxiska egenskaper, ECA, enligt underlag från CIT Ekologik, Chalmers Industriteknik. Staplarna avspeglar variationer i verksamheten, exempelvis större användning av kaliumpermanganat år Små absoluta förändringar i avfallets metallinnehåll ger stor påverkan på tabellens värden Diagrammet visar den relativa förändringen av det årliga potentiella bidraget till humantoxisk effekt från den radiologiska verksamhetens utsläpp till vatten åren 1995 till Uppgifterna är baserade på utsläpp av krom, koppar, bly och kobolt (från och med 1997 även kadmium och kvicksilver) samt de olika ämnenas specifika humantoxiska egenskaper, HCW, enligt underlag från CIT Ekologik, Chalmers Industriteknik. Staplarna avspeglar variationer i verksamheten. 8

11 0,003 kg/år. Utsläppen av mangan, bly, krom, koppar och kobolt uppgick under året till 2,3 kg (1,4 kg 2003). Utsläppen av kadmium och kvick- silver uppgick till 0,011 kg respektive 0,001 kg. Utsläppen stannar följaktligen väl inom både egna mål och givna riktvärden. UTSLÄPP AV TOXISKA ÄMNEN TILL VATTEN FRÅN STUDSVIKS RADIOLOGISKA VERKSAMHET 2004 JÄMFÖRT MED MED TIDIGARE ÅR, KG Variationer i värdena mellan åren förklaras av variationer i verksamheten Kadmium 0,01 0,01 0,011 Koppar Bly Kobolt 0,02 0,02 0,02 0,018 Krom Mangan Kvicksilver 0,002 0,006 0,004 0, ,4 0,8 1,2 1,6 2,0 Utsläpp av ämnen som bidrar till försurning Svaveldioxid och kväveoxider med flera kemiska föreningar som finns i exempelvis rökgas från industriella tillverkningsprocesser reagerar med vatten och bildar syror som sänker ph i sjöar och mark. Det leder till skador på träd och växter, exempelvis kan skogsmark urlakas på näringsämnen och aluminium som frigörs skada trädens rötter. Försurade sjöar och vattendrag får förändrade ekosystem. Studsviks förbränningsanläggning har effektiva reningssystem och släpper ut små mängder av klorväte i luften. Under året uppgick utsläppet av klorväte till totalt 134 kg. Halten klorväte i rökgasen uppgick under året till 5,8 mg/m 3 som månadsmedelvärde, att jämföra med gränsvärdet 100 mg/m 3. Utsläpp av ämnen som bidrar till växthuseffekten Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som möjliggör liv på jorden. När mängden växthusgaser i atmosfären ökar, exempelvis vid förbränning av fossila bränslen, förstärks växthuseffekten med global uppvärmning som tänkbar följd. I Studsvik används fossila bränslen i form av eldningsolja för stödeldning i förbränningsanläggningen och bensin och diesel i fordon. Folksams klimatindex är en årlig undersökning av svenska börsföretags koldioxidutsläpp. Studsvik har fått högt betyg i undersökningen för arbetet med att minimera koldioxidutsläppen från verksamheten. 9

12 Utsläpp av ämnen som bidrar till övergödning Länge trodde man att hav och andra vattendrag hade en närmast obegränsad tolerans mot olika typer av utsläpp. Idag vet vi bättre. Utsläpp av kväve- och fosforföreningar från industri och jordbruk i vattendrag är ett stort och fortfarande växande miljöproblem över hela världen. Övergödning leder till sämre livsbetingelser för vattenlevande djur och växter och drabbar i förlängningen oss människor genom sämre tillgång på livsmedel och rent färskvatten. Årligen återkommande rapporter om giftalgblomning, sviktande fiskbestånd och epidemier bland sjöfåglar och sälar i Östersjön är närliggande och allvarliga påminnelser om hur känslig och utsatt vattenmiljön är. Studsviks utsläpp av fosfor och kväve kommer dels från den radiologiska verksamhetens reningssystem för vätskeformigt avfall, dels från det sanitära avloppsreningsverket. Totalt uppgick utsläppen till vattenrecipienten Tvären år 2004 till 21,4 kg fosfor och 58,2 kg kväve från den radiologiska verksamheten respektive 19,4 kg fosfor och 818 kg kväve från det sanitära avloppsreningsverket. Riktvärde avseende fosfor från den radiologiska verksamheten är 40 kg/år enligt det under året erhållna miljötillståndet. För det sanitära avloppsreningsverket anges riktvärdet för utsläpp av fosfor som ett medelvärde på halten fosfor i vattnet. Riktvärdet är 0,5 mg/l. Under 2004 uppgick halten av fosfor i vattnet från avloppsreningsverket till 0,14 mg/l som medelvärde. Riktvärden för utsläpp av kväve saknas för avloppsreningsverket. POTENTIELLT BIDRAG TILL ÖVERGÖDNING FRÅN UTSLÄPP TILL VATTEN EP jämfört med 1995 års nivåer (%) Diagrammet visar den relativa förändringen av det årliga potentiella bidraget till övergödning från den radiologiska verksamhetens utsläpp till vatten åren 1995 till Variationerna mellan åren beror på variationer i verksamheten. Uppgifterna är baserade på utsläpp av fosfor och kväve samt ämnenas specifika övergödningspotential, EP, enligt underlag från CIT Ekologik, Chalmers Industriteknik. UTSLÄPP AV FOSFOR OCH KVÄVE TILL VATTEN FRÅN STUDSVIKS RADIOLOGISKA VERKSAMHET 2004 JÄMFÖRT MED MED TIDIGARE ÅR, KG Variationer i värdena mellan åren förklaras av variationer i verksamheten Fosfor Kväve

13 Resursförbrukning Förbrukningen av el, värme, olja, drivmedel, vatten och kemikalier följs upp kontinuerligt. Studsvik har under flera år gjort insatser för att minimera framför allt energiförbrukningen. Exempelvis har åtgärder vidtagits för att minska oljeförbrukningen i förbränningsanläggningen. I förbränningsanläggningen förbrukas utöver eldningsolja även kalk och aktivt kol som används för rening av rökgaser. Energi i form av el från extern elleverantör används i exempelvis smältanläggningen. Studsvik producerar energi för uppvärmning av de egna anläggningarna i en biobränsleeldad panna. Värme återvinns även från Studsviks för- bränningsanläggning. Vid drift bidrar förbränningsanläggningen med cirka 1 megawatt. Både vid behandling av aktivt avfallsvatten och konventionellt avloppsvatten används olika kemikalier. Även tvättmedel och sköljmedel som används vid tvätt av skyddsutrustning klassas som kemikalier. FÖRBRUKNING AV EL, VÄRME, OLJA OCH VATTEN 1) El, MWh Biobränsle, ton Olja (eldningsolja, klass 1), m Vatten, m ) Uppgifter före 2003 har inte justerats för förbrukning som är relaterad till den verksamhet som övertogs från Vattenfall Fastigheter AB under 2003 FÖRBRUKNING AV NÅGRA DOMINERANDE KEMIKALIER Järnsulfat, kg Kaliumhexacyanoferrat, kg Kopparsulfat, kg Koncentrerad svavelsyra, liter Natriumhydroxid, liter 2) Järnklorid, kg Tvättmedel, kg Sköljmedel kg Polyaluminiumklorid, m 3 3) 3,6 3,5 2) Som natronlut, i vattenlösning. 3) Används som fällningskemikalie i det sanitära avloppsverk som togs över av Studsvik från Vattenfall Fastigheter

14 Återvinning Vid smältanläggningen behandlas låg- och medelaktivt metallskrot från kärntekniska anläggningar i Sverige och övriga Europa. Efter att skrotet behandlats och en stor del av dess radioaktivitet avlägsnats kan metallen friklassas och återanvändas direkt eller lagras för avklingning under högst tjugo år för att därefter fri- klassas och återanvändas. På detta sätt minskar dessutom mängden avfall som behöver slutförvaras. År 2004 kunde totalt ton metallskrot i form av göt avyttras till ett antal svenska återvinningsentreprenörer för återanvändning. Ordlista CIT Chalmers Industriteknik Dos (stråldos) Vardaglig benämning för effektiv och ekvivalent dos ECA Ecotoxicity Concentration Aquatic Emission (enhet för ekotoxisk effekt) EP Eutrophication Potential (enhet för övergödning) HCW Human Toxicity Concentration Water (enhet för humantoxisk effekt) Lågaktivt avfall Avfall som kan hanteras utan skärmning Medelaktivt avfall Avfall som kräver skärmning vid hantering msv millisievert (dosenhet) Radioaktivitet Samlingsbegrepp för fenomenet då radioaktiva (instabila) ämnen sönderfaller samtidigt som de utsänder joniserande strålning. 12

15 Studsvik AB (publ) Miljöfakta 2004 Org nr Innehållet i denna miljöfakta får inte, helt eller delvis, kopieras eller lagras på maskinläsbart medium utan tillstånd från Studsvik AB (publ). Studsvik AB (publ) Produktion: Taurus Kommunikation AB Grafisk form: Wille Wilhelmsson Foto: Janne Höglund m fl Tryck: Österbergs & Sörmlandstryck AB 2005

16 Nyköping Tfn Fax