Planterad lök bra strategi i ekologisk odling

Transkript

1 OGRÄSREGLERING I EKOLOGISK ODLING AV LÖK AV JOHANASCARD* OCH FREDRIK FOGELBERG,INSTITUTIONEN FÖR VÄXTVETENSKAP,SLU,ALNARP * NUVARANDE ADRESS: JORDBRUKSVERKET, BOX 12, ALNARP bra strategi i ekologisk odling Ogräsen är en stort problem i ekologisk odling av matlök. I försök på Torslunda och Alnarp under tre år studerades några olika metoder att bekämpa ogräsen med flamning, harvning och skrappinnar i sådd och planterad lök. som både ogräsharvas och behandlas med skrappinnar framstår som en bra odlingsmetod för ekolök. BAKGRUND I ekologisk odling av direktsådd lök (Allium cepa) är handrensning av ogräs i raderna ofta det största problemet. Odling av sättlök underlättar ogräsbekämpningen men orsakar andra problem med sjukdomar och sämre lagringskvalitet. I direktsådd lök kan ogräs flammas före grödans uppkomst, men det saknas bra metoder mot ogräs i raden efter lökens uppkomst. Ogräsbekämpningen underlättas när man planterar förkultiverad frölök, men det används ännu i liten omfattning i Sverige på grund av brist på plantuppdragare och höga plantkostnader. Det är också oklart hur ogräsregleringen bör utföras i planterad lök. Bilden visar plantlök som ogräsharvats, radhackats med skrappinnar i olika hastighet. Normal hastighet till vänster och extra hög hastighet till höger. I frölök och sättlök används ofta flamning vid grödans uppkomst, men metoden har ingen långtidseffekt på ogräsen. I sättlök kan man även använda selektiv flamning i raden i växande lök, men i frölök är denna möjlighet begränsad (Ascard, 1989). Även om ogräsbekämpningen utgör en liten del av det totala energibehovet i växtodlingen (Ascard et al., 1997a) ska användning av flamning inte överdrivas med tanke på energianvändning och miljöpåverkan (Ascard, 1995). ÅRSrapport 2003/Torslunda försöksstation, SLU 15

2 Ogräsharvning före lökens uppkomst kan ge samma effekt som flamning (Melander, 1998a, 1998b, 1998c), men innebär större risk för skördeminskning än med flamning ( Melander & Hartvig, 1995 och 1997). I danska undersökningar med blindharvning och tidig ogräsharvning före löken nått 10 cm höjd, blev det plantskador och % lägre säljbar skörd (Melander et al., 1999). Efter lökens uppkomst görs normalt upprepade mekaniska radrensningar mellan raderna. Man kan radrensa mycket nära raderna utan att skada grödan (Ascard & Mattson, 1994; Melander & Hartvig, 1997), men problemen kvarstår med ogräsen i själva plantraden. Det finns således ett stort behov att utveckla skonsamma mekaniska metoder som kommer åt ogräsen i raderna. Syftet med det treåriga försöket var att utvärdera strategier för mekanisk ogräsreglering i raderna i direktsådd och planterad frölök, med avseende på ogräseffekt, handrensningsbehov och skörd. För bearbetning av ogräs i raderna användes skrappinnar, som består av två böjda efterharvspinnar per rad. I planterad lök användes också ogräsharvning med långfingerharv som en första behandling efter plantering. UTFÖRANDE Tre fältförsök utfördes under tre år, 2000 i Alnarp och 2001 och 2002 på Torslunda försöksstation på Öland. Sverige. Syftet var att utvärdera olika strategier för mekanisk ogräsreglering i raderna i planterad och direktsådd gul lök, med avseende på ogräseffekt i raderna, handrensningstid och säljbar skörd. För bearbetning av ogräs i raderna användes skrappinnar, som består av två tätt ihopställda efterharvspinnar per rad, monterade på en radhacka. I planterad lök användes också ogräsharvning med långfingerharv som en första behandling, 1-2 veckor efter plantering. Jorden vårplöjdes och harvades därefter några gånger med 1-2 veckors mellanrum innan löken såddes eller planterades. Varje parcell var 3 rader med 50 cm radavstånd x 12 meter och varje behandling upprepades i fyra block. Sådd, plantering och radhackning utfördes med treradiga maskiner. Löken såddes i enkelrader med precisionssåmaskin, ca 48 frön per löpmeter år 2000 och ca 40 frön per löpmeter år 2001 och Den planterade löken drogs upp i jordpluggar i Vefi-plantbrätten år 2000 och i torvblock 2001 och Lökpluggarna planterades med ca 20 cm avstånd och varje plugg hade i medeltal 5-6 plantor. I alla försöken gödslades med pelleterad hönsgödsel för att täcka näringsbehovet. Alla försöken bevattnades vid behov, vilket resulterade i 2-4 bevattningar per år, med mm per gång. Datum för sådd, plantering och viktiga behandlingar anges i Tabell 1. Tabell 1. Tidpunkter för olika behandlingar i direktsådd och planterad lök Datum Datum Datum Sådd lök Sådd 12 maj 20 april 16 april Flamning 26 maj 02 maj 02 maj Uppkomst 50% 26 maj 06 maj 06 maj Radhackning 1 09 juni 16 maj 14 maj Radhackning 2 14 juni 22 maj 23 maj Radhackning 3-08 juni 03 juni Radhackning 4-20 juni - Handrensning 04 juli 29 juni 05 juni Lossning 04 sept. 20 aug. 26 aug. Plantering 08 maj 25 april 17 april Ogräsharvning 15 maj 08 maj 29 april Radhackning 1 23 maj 16 maj 08 maj Radhackning 2 05 juni 01 juni 23 maj Radhackning 3 20 juni 12 juni 31 maj Handrensning 27 juni 29 juni 05 juni Radhackning 4 14 juli - 06 juni Radhackning juni Lossning 22 aug. 20 aug. 26 aug. 16 ÅRSrapport 2003/Torslunda försöksstation, SLU

3 STRATEGIER I planterad frölök utvärderades en strategi med ogräsharvning 1-2 veckor efter plantering plus tre radhackningar med skrappinnar för att bearbeta ogräs i raderna. Denna strategi jämfördes med en normalstrategi med ogräsharvning 1-2 veckor efter plantering plus vanlig radhackning. I direktsådd frölök utvärderades en strategi med flamning före grödans uppkomst plus radhackningar med skrappinnar. Denna strategi jämfördes med flamning före uppkomst plus vanlig radhackning. I både planterad och sådd lök användes även en kontroll som var obehandlad i raden, med endast vanlig radhackning. Alla behandlingarna utfördes behovsanpassat i varje försök, för att varje behandling skulle kunna utföras i rätt tid anpassat till säsongens jord- och växtförhållanden. Därför finns också variationer i utförande mellan åren. BEHANDLINGAR Flamningen utfördes år 2000 när ogräsen var i hjärtbladstadiet och den sådda löken började komma upp och var 1 cm hög. Bandflamningen utfördes med en handbrännare med tillräcklig dos för att ge säker effekt (gasoldos ca 90 kg/ha i raden). I försöken 2001 och 2002 flammades fyra dagar före uppkomst (vilket visade sig vara för tidigt för att få bra ogräseffekt). Ogräsharvningen utfördes 7 dagar efter plantering år 2000 när ogräsen var i hjärtbladstadiet och löken hade 2 blad och var 8 cm hög. År 2001 och 2002 planterades löken ytligare och därför ogräsharvades något senare, 13 respektive 12 dagar efter plantering. Ogräsharvning utfördes med långfingerharv, år 2000 och 2002 med en Rabewerk och år 2001 med Einböck ogräsharv. Båda harvarna ställdes in grunt och kördes relativt skonsamt med en körhastighet på 3,5 km/h år 2000 och 2001 och 6 km/h år Radhackning utfördes med vanlig radrensare med gåsfotskär. Första radhackningen utfördes 1-2 veckor efter den sådda lökens uppkomst när löken var i tidigt 1-bladstadium. I den planterade löken gjordes första radhackningen ca en vecka efter ogräsharvningen, dvs 2-3 veckor efter plantering, då löken hade ca 2-3 blad och var cm hög. Vid den första radhackningen användes skyddstallrikar med ca 10 cm avstånd i raden i alla parceller. Ogräsharvning i planterad lök. I den sådda löken gjordes första radhackningen utan skrappinnar, men i den planterade löken användes skrappinnar redan vid första radhackningen. Vid den första behandlingen med skrappinnar hade den sådda löken 1 blad och var ca 5 cm hög. Radhackningarna upprepades vid behov med ca 1-2 veckors mellanrum. I sådd lök gjordes endast 1 behandling med skrappinnar 2000, 3 behandlingar 2001 och 1 resp 2 behandlingar i låg och hög intensitet år I planterad lök gjordes 3 behandlingar med skrappinnar alla tre åren. Skrappinnarna består av ett par böjda 7 mm efterharvspinnar per rad. Pinnarna ställdes ihop nästan helt (0-0,5 cm), utom vid den första och enda behandlingen i sådd lök 2000 då pinnarna var 6 cm isär. Skrappinnarna användes med en låg och en hög intensitet, som ändrades med körhastigheten, för att kunna studera metoder- ÅRSrapport 2003/Torslunda försöksstation, SLU 17

4 nas selektivitet. Körhastigheten anpassades till jord- och växtförhållandena vid varje behandling. I låg intensitet var hastigheten 1,5-3,0 km/h och i hög intensitet 3,8-5,4 km/h. Skrappinnar monterade på Harzenbichlerhacka. Före handrensning räknades, vägdes och artbestämdes ogräsen i raderna i tre ramar (0,10 x 1,25 m) som placerades i mittraden i varje parcell. Vid slutavläsningen registrerades också ogräsens friskvikt och antalet lökar. Dominerande ogräsarter var år 2000: nattskatta, svinmålla och etternässla. På Torslunda 2001 och 2002 dominerade svinmålla, åkerviol, penningört och lomme. Efter ogräsräkningen rensades samtliga parceller för hand och arbetstiden noterades. Stor omsorg lades vid att utföra handrensningen så likartat som möjligt i hela försöket. Efter handrensning gjordes vid behov ytterligare 1-2 radhackningar utan skrappinnar. Löken skördades i mittraden i varje parcell. Löken torkades, storlekssorterades och vägdes. Som prima säljbar skörd räknas oskadad lök över 40 mm. Resultaten analyserades statistiskt med variansanalys och medeltalen jämfördes med Duncan-test. Värdena för ogräs, handrensningstid och skörd kvadratrot-transformerades före variansanalys för att uppfylla kravet på jämn varians. Resultaten analyserades försöksvis eftersom försöken utfördes på olika platser med olika jordart och ogräsflora och delvis olika behandlingar. RESULTAT OCH DISKUSSION Försök 2000 I planterad lök gav ogräsharvningen i sig mycket svag ogräseffekt (ca 10 %) (tabell 2). Men ogräsharvning och tre behandlingar med skrappinnar gav mycket god ogräseffekt (80-90 %) och sparade mycket handrensningstid (68-74 %), jämfört med den normala strategin med ogräsharvning och vanlig radrensning. Behandling med skrappinnar med hög körhastighet gav något bättre ogräseffekt än med låg hastighet, men skörden minskade också något, dock ej signifikant. Behandling med ogräsharv och skrappinnar gav ingen signifikant påverkan på antalet lökar och på skörden. Det finns dock en tendens till högre skörd där löken behandlades med skrappinnar, vilket troligen beror på minskad ogräskonkurrens. Tabell 2. Ogräsantal, handrensningstid, plantantal och säljbar skörd vid olika strategier mot ogräs i planterad och direktsådd frölök, år 2000 Strategi mot ogräs år 2000 Ogräs Hand- Lökar Skörd antal/m 2 rensning antal/m prima tim/ha ton/ha Endast radhackning (obehandlat i raden) 439 d 346 b 22 a 40,2 c Ogräsharvning + radhackning (normal strategi) 395 d 336 b 22 a 40,0 c Ogräsharvning + radhackning med skrappinnar, låg int. 79 ab 108 a 22 a 52,3 c Ogräsharvning+ radhackning med skrappinnar, hög int. 45 a 88 a 22 a 47,6 c Endast radhackning (obehandlat i raden) 777 e 720 c 20 a 0,9 a Flamning + radhackning (normal strategi) 167 bc 255 b 21 a 19,7 b Flamning + radhackning med skrappinnar, låg int. 150 bc 289 b 24 a 19,4 b Flamning + radhackning med skrappinnar, hög int. 215 c 273 b 22 a 21,0 b Värden inom samma kolumn med en eller flera bokstäver lika är inte statistiskt skilda (Duncans test). 18 ÅRSrapport 2003/Torslunda försöksstation, SLU

5 I direktsådd lök gav flamningen vid lökens uppkomst en mycket god effekt på antalet ogräs, ca 80 %. Behandling med skrappinnar gav däremot mycket svag ogräseffekt i den direktsådda löken, beroende på att det endast gjordes en behandling och att skrappinnarna då var ca 6 cm isär. Det blev inte heller några signifikanta skillnader i handrensningstid, plantantal eller skörd vid behandling med flamning plus skrappinnar jämfört med endast flamning. I den direktsådda löken som endast radhackades blev det mycket låg skörd på grund av sen handrensning och ogräskonkurrens. FÖRSÖK 2001 I planterad lök gav ogräsharvningen 40 % färre ogräs och handrensningstiden minskade med 25 % jämfört med där man endast radhackade (tabell 3). Ogräsharvning och radhackning med skrappinnar (hög intensitet) minskade ogräsantalet med 88% och arbetstiden för handrensning med 81%, utan att minska skörden jämfört med normalstrategin med ogräsharvning och vanlig radhackning. Behandling med skrappinnarna med hög körhastighet gav något färre ogräs och mindre handrensningstid (dock ej signifikant) än låg hastighet, utan att skörden påverkades. Det blev ingen signifikant skillnad i plantantal. Det blev högre skörd (ca 30%), dock ej signifikant), i de två leden med ogräsharvning plus skrappinnar jämfört med normalstrategin. Den lägre skörden där löken inte behandlades med skrappinnar beror troligen på ogräskonkurrens. I direktsådd lök gav flamningen endast 7 % färre ogräs, vilket beror på att flamningen utfördes 4 dagar före uppkomst. Tre behandlingar med skrappinnar (låg intensitet) gav desto bättre effekt, 78 % färre ogräs och 59 % minskad arbetstid för handrensning, jämfört med normalstrategin med flamning och vanlig radhackning. Behandlingarna med skrappinnar påverkade inte plantantalet signifikant. De två leden som inte behandlades med skrappinnar fick mycket låg skörd på grund av ogräskonkurrens orsakad av för sen handrensning. Tabell 3. Ogräsantal, handrensningstid, plantantal och säljbar skörd vid olika strategier mot ogräs i planterad och direktsådd frölök, år 2001 Strategi mot ogräs Ogräs Hand- Lökar Skörd, antal/m2 rensning antal/m prima tim/ha ton/ha Endast radhackning (obehandlat i raden) 166 cd 184 b 30 c 22,1 b Ogräsharvning + radhackning (normal strategi) 99 bcd 138 b 27 abc 28,7 bc Ogräsharvning + radhackning med skrappinnar, låg int. 19 a 44 a 29 bc 36,8 c Ogräsharvning + radhackning med skrappinnar, hög int. 12 a 26 a 27 abc 37,9 c Endast radhackning (obehandlat i raden) 225 d 398 c 23 ab 4,9* a Flamning + radhackning (normal strategi) 210 d 318 c 25 abc 7,6* a Flamning + radhackning med skrappinnar, låg int. 46 ab 130 b 22 ab 22,8 b Flamning + radhackning med skrappinnar, hög int. 69 abc 162 b 22 a 18,2 ab Värden inom samma kolumn med en eller flera bokstäver lika är inte statistiskt skilda (Duncans test). FÖRSÖK 2002 I planterad lök gav en ogräsharvning 9 % färre ogräs och motsvarande minskning av handrensningstid, jämfört med där löken endast radhackades (tabell 4). Ogräsharvning och radhackning med skrappinnar gav mycket god ogräseffekt (84-87 %) och sparade mycket tid för handrensning (71-80 %) jämfört med normalstrategin med ogräsharvning och vanlig radhackning. Det fanns inga signifikanta skillnader i ogräs och skörd av skrappinnar mellan låg ÅRSrapport 2003/Torslunda försöksstation, SLU 19

6 och hög körhastighet. Ogräsharvning och skrappinnar påverkade inte antalet lökar. Det finns istället en tendens till högre skörd med intensivare mekanisk bearbetning i raderna. Den lägre skörden i löken som ej ogräsharvades beror troligen på ogräskonkurrens. Plantlök som ogräsharvats och radhackats utan skrappinnar. Plantlök som ogräsharvats och radhackats med skrappinnar. Det var generellt mycket dåligt bestånd och låg skörd i den direktsådda löken på grund av nematodangrepp. Flamningen gav endast 8% färre ogräs, vilket beror på att flamningen utfördes för tidigt, 4 dagar före uppkomst. Flamning plus två radhackningar med skrappinnar (hög intensitet) gav 80 % färre ogräs och 59 % minskad arbetstid för handrensning, jämfört med normalstrategin med flamning och vanlig radhackning. Flamningen och behandlingarna med skrappinnar minskade inte skörden. I låg intensitet gjordes endast en behandling med skrappinnar eftersom den svaga löken delvis täcktes av den första behandlingen. Tabell 4. Ogräsantal, handrensningstid, plantantal och säljbar skörd vid olika strategier mot ogräs i planterad och direktsådd lök, år 2002 Strategi mot ogräs 2002 Ogräs Hand- Lökar Skörd antal/m 2 rensning antal/m 2 prima tim/ha ton/ha Endast radhackning (obehandlat i raden) 481 c 150 c 27 d 25,2 bc Ogräsharvning + radhackning (normal strategi) 390 c 123 c 31 d 30,1 cd Ogräsharvning + radhackning m. skrappinnar, låg int. 49 a 36 b 30 d 32,6 d Ogräsharvning + radhackning m. skrappinnar, hög int. 63 a 24 a 30 d 36,1 d Endast radhackning (obehandlat i raden) 468 c 363 d 13 bc 15,9 a Flamning + radhackning (normal strategi) 429 c 322 d 17 c 19,3 ab Flamning + radhackning med skrappinnar, låg int. 231 b 125 c 10 ab 21,3 ab Flamning + radhackning med skrappinnar, hög int. 88 a 131 c 6 a 21,8 ab Värden inom samma kolumn med en eller flera bokstäver lika är inte statistiskt skilda (Duncans test). SLUTSATSER Planterad och direktsådd lök Generellt blev det bättre resultat med planterad lök. Den bästa strategin i den planterade löken gav i genomsnitt 66% färre ogräs i raden, 74% mindre handrensningstid och nästan dubbelt så hög skörd som de bästa behandlingarna i den sådda löken (tabell 5). Den planterade löken var också förhållandevis säker att odla och gav hög skörd alla tre åren, ca 40 ton/ha. Den sådda löken var tyvärr olycksdrabbad alla tre åren. Första året blev det låg skörd på grund av omsådd orsakad av dålig etablering i den första sådden. Andra året blev det för mycket ogräskonkurrens på grund av sen handrensning. Tredje året var det nematodangrepp i försöken vilket drabbade särskilt den sådda löken. 20 ÅRSrapport 2003/Torslunda försöksstation, SLU

7 Den högre skörden i planterad lök stämmer väl med danska och norska försök, som visat både högre skörd och högre andel stor lök i planterad jämfört med direktsådd lök (Persson & Apeland, 1959; Grevsen & Nygaard Sørensen, 2001). I danska försök var den planterade löken också skördeklar tidigare än den direktsådda, vilket gjorde att den klarade sig bättre mot lökbladmögel. Planterade lök har enligt danska erfarenhet också bättre hållbarhet än sättlök och är minst lika lagringsduglig som direktsådd lök. I den planterade löken gav en ogräsharvning efter plantering och tre efterföljande radhackningar med skrappinnar mycket god ogräseffekt (80-90 %) och sparade mycket arbetstid (68-81 %) för handrensning, jämfört med den normala strategin med ogräsharvning och vanlig radrensning. Skrappinnarna hade ingen negativ inverkan på löken, tvärtom var skörden i medeltal 23% högre i den planterade löken som behandlades med skrappinnar, men skillnaden var inte signifikant (tabell 2-4). I direktsådd lök gav flamning mycket god ogräseffekt när den utfördes vid lökens begynnande uppkomst. Flamningen minskade då antalet ogräs med 80% och handrensningstiden med 65%. Flamning gav mycket svag effekt när den utfördes fyra dagar före lökens uppkomst. Resultaten bekräftar tidigare erfarenheter, dvs att tidpunkten för behandling är avgörande (Ascard, 1989; Melander & Rasmussen, 2001). Man måste flamma så sent som möjligt och i sådd lök bör man därför vänta tills begynnande uppkomst när löken är ungefär 1 cm hög, vilket kan göras utan att skörden minskar (Laber et al, 1999). I direktsådd lök gav en kombination av flamning och radhackning med skrappinnar god effekt mot ogräs i raden (51-81 %) minskade handrensningstiden med två tredjedelar jämfört med när man endast radhackade före handrensning Tabell 5. Antal ogräs i raden, handrensningtid och säljbar skörd i de bästa strategierna mot ogräs i planterad och direktsådd lök. Medeltal över tre år Odlingssystem och ogrässtrategi Ogräs Handrensningstid Primaskörd antal/kvm h/ha ton/ha ogräsharvning + radhackning m skrappinnar hög intensitet ,5 flamning+ radhackning m skrappinnar (låg intens 2001, hög intensitet 2000 och 2002) ,9 Skrappinnar och ogräsharvning För att skrappinnarna ska fungera är det viktigt att ogräsen är små och grödan relativt stor och välrotad. I den planterade löken ställdes skrappinnarna samman nästan helt (0-0,5 cm), vilket gav god ogräseffekt utan att skada löken. I drift vidgar sig pinnarna något och svänger undan för plantraden. Körning med skrappinnar i hög körhastighet (3,8-5,4 km/h) gav generellt något bättre ogräseffekt och mindre handrensningstid än låg hastighet (1,5-3,0 km/h) utan att för den skull skada grödan. Tvärtom fanns det en tendens att intensivare mekanisk bearbetning gav högre skörd. I första årets försök planterades löken relativt djupt och då kunde löken ogräsharvas en vecka efter plantering när löken hade rotat sig. Andra och tredje året planterades löken något grundare och då kunde inte löken ogräsharvas förrän 12 resp. 13 dagar efter plantering. I sådd lök gav skrappinnarna i första årets försök dålig effekt, vilket förklaras av att det bara gjordes en behandling med skrappinnar och med pinnarna 6 cm isär. År 2001 och 2002 gjordes 2-3 behandlingar med tätt ställda skrappinnar, som då gav i medeltal 79% färre ogräs i raden och 59% mindre handrensningstid jämfört med normalstrategin med flamning och vanlig radrensning. I vår undersökning minskade inte plantantalet av skrappinnar i lökens 1-bladstadium i två av tre försök. I tidigare undersökningar minskade behandlingen med skrappinnar i 1-bladstadiet ÅRSrapport 2003/Torslunda försöksstation, SLU 21

8 plantantalet med en tredjedel. Men två behandlingar med skrappinnar gav tillsammans stor minskning av arbetstiden och en halvering av handrensningstiden utan att den säljbara skörden minskade (Ascard & Bellinder, 1996). I försöken utfördes ogräsharvning och radhackning med skrappinnar med relativt långa tidsintervall, ca två veckor mellan varje behandling. Den planterade löken är mycket tålig mot mekanisk påverkan och har inte tagit skada av skrappinnarna. I försöken hann många ogräs bli för stora för att skrappinnarna skulle rå på dem. Därför bör man radhacka med skappinnar tidigt och ofta, kanske varje vecka för att inte låta ogräsen ta överhand. I Danmark rekommenderas till och med att göra någon form av mekanisk bearbetning var 5-7 dag (Bloch Engelbredt, 2002). Arbetstidsstudierna utfördes i små försökparceller och därför kan omräkningen till tim/ha vara något osäker. I praktiken kan arbetet gå både snabbare och långsammare än i våra försök beroende på fältförhållanden, ackordsystem mm. De beräknade arbetsåtgången ligger dock på en realistisk nivå, som yrkesodlare kan uppnå. I de bästa strategierna behövdes under de tre försöksåren tim/ha i planterad lök och tim/ha i direktsådd lök. EKONOMIN I PLANTERAD LÖK Fördelar med plantering jämfört med sådd är, utöver minskade kostnader för handrensning, att man får en högre skörd och en större andel stor lök. Den snabbare utvecklingen gör också att planterad lök kan skördas innan lökbladmögel blir ett problem (Grevsen & Nygaard Sørensen, 2001). Bloch Engelbredt (2002) påpekar dock att plantlök inte bör odlas tillsammans med sättlök eftersom tidiga angrepp av lökbladmögel i sättlöken då kan spridas till plantlöken. Danska erfarenheter av planterad lök (Grevsen & Nygard Sörensen, 2001 och Bloch Engelbredt, 2002) har hittills varit lovande. Deras slutsatser visar liksom våra resultat på att planterad lök ger en säker och hög skörd, men att etableringen är dyrare än direktsådd lök. Man kan uppskatta kostnaderna för plantor till 35 öre per plugg och planteringskostnaden till ca 10 öre per plugg. Med pluggar per hektar (5 pluggar per löpmeter och 50 cm radavstånd) innebär detta en etableringskostnad på kronor per hektar. När man sår lök blir motsvarande etableringskostnad för frö och sådd ca 8000 kr/ha. Det innebär en merkostnad för att etablera plantlök på kr/ha. I våra försök minskade handrensningstiden med cirka 130 timmar per ha i planterad lök jämfört med sådd lök, vilket med en arbetslön för skolungdom på 120 kr/tim innebär kronor i minskade arbetskostnader. I våra försök, där den sådda löken hade låg skörd, var merskörden i planterad lök ca 19 ton/ha. I danska försök var merskörden dock högst 15 ton/ha (Grevsen & Nygaard Sørensen, 2001), och i deras kalkyler anger de en merskörd på 10 ton/ha för planterad lök. Med en merskörd på 10 ton/ha och ett medelpris på 3,50 kr (Frans Brozén, pers. medd. 2003) ger det en ökad intäkt på kr/ha. Till detta kan komma merbetalning för en högre andel stor lök. Detta innebär i detta exempel ett förbättrat nettoresultat med kr/ha. För odlaren innebär planterad lök även praktiska förändringar i arbetsorganisationen. Man måste ha tillgång till ekologisk plantlök, vilket är en bristvara i Sverige och man måste ha utrustning och personal för att plantera löken på våren. I konventionell odling är plantlök ekonomiskt tveksamt, men i ekologisk produktion finns det enligt Bloch Engelbredt (2002) inget tvivel om lönsamheten, tack vare förenklad ogräsbekämpning, högre skörd, bättre kvalitet och mindre problem med sjukdomar. Danska ekologiska odlare har därför i stor utsträckning gått över till planterad lök. Broschyren kan rekvireras från Torslunda försöksstation. 22 ÅRSrapport 2003/Torslunda försöksstation, SLU

9 TACK Försöket har finansierats av Statens Jordbruksverk. LITTERATUR Ascard, J. (1989). Thermal weed control with flaming in onions. 30th Swedish Crop Protection Conference, Uppsala. Weeds and weed control. Vol.2, Ascard, J. (1995). Thermal Weed Control By Flaming: Biological and Technical Aspects. Dr-thesis. Swedish University of Agricultural Sciences, Dept of Agricultural Engineering, Alnarp. Report 200. Ascard, J. & Bellinder R. R. (1996). Mechanical in-row cultivation in row crops. Proceedings Second International Weed Control Congress, Copenhagen. pp Ascard, J. & Mattsson, B. (1994). Inter-row cultivation in weed-free carrots: The effect on yield of hoeing and brush weeding. Biological Agriculture and Horticulture,10, Ascard, J., Frostgård, G., Hallefält, F. & Olsson, R. (1997b). Radrensning med skrappinnar och borstar i sockerbetor. Försöksverksamhet i sockerbetor Sockernäringens Samarbetskommitté, Arlöv s. 25:1-6. Bloch Engelbredt, O. (2002). Planteløg en god ide eller klam fidus. Frugt & grønt, 11, Grevsen, K. & Nygaard Sørensen, J. (2001). Planteløg kontra såløg. Grønne Fag, 2, Laber, H., Baumgarten, B. Stützel & Wonneberger, C. (1999). Abflammen von Säzwiebeln im Nachauflauf. Gemüse, 5, Melander, B. (1998a). Economic aspects of physical intra-row weed control in seeded onions. Proceedings of the 12th International IFOAM Scientific Con ference, Mar del Plata, Argentina, Melander, B. (1998b). Interactions between soil cultivation in darkness, flaming and brush weeding when used for in-row weed control in vegetables. Bio logical Agriculture and Horticulture, 16 (1), Melander, B. (1998c). Anvendelse av falsk såbed, blindharvning og flammebehandling I højværdiafgrødor. (English summary: Pre-emergence weed control in crops of high value by means of a false seedbed techniques, weed harrowing, and flaming) In: Proceedings 15th Danish Plant protection Conference/Weeds, Nyborg, Denmark, Melander, B. & Hartvig, P. (1995). Weed harrowing in seeded onions. Proceedings of the 9th EWRS Symposium Budapest 1995, Melander, B. & Hartvig, P. (1997). Yield responses of weed-free seeded onions [Allium cepa (L.)] to hoeing close to the row. Crop protection, 16 (7), Melander, B. Korsgaard, M & Willumsen, J. (1999). Resultater og erfaringer med ukrudtsbekaempelse i økologiske frilandsgrønsager (Summary in English: Results and experiences with weed control in organic outdoor vegetables). In: Proceedings 16th Danish Plant protection Conference, DJF report 10, Melander, B. & Rasmussen G. (2001). Effects of cultural methods and physical weed control on intrarow weed numbers, manual weeding and marketable yield in direct-sown leek and bulb onion. Weed Research, 41, Persson, A.R. & Apeland, J. (1959). Stikk lauk planta lauk sålauk, nogen forsøksdata fra sorts- og kulturgranskning I inn och utland. Særtryck av Gartneryrket 22, 16 sidor. ÅRSrapport 2003/Torslunda försöksstation, SLU 23