EKOLOGISK GRÖNSAKSODLING PÅ FRILAND. Ogräsreglering. av Johan Ascard

Transkript

1 EKOLOGISK GRÖNSAKSODLING PÅ FRILAND Ogräsreglering av Johan Ascard

2 Förord Denna skrift är en uppdaterad och utökad version av ett häfte med titeln Ogräsreglering i ekologisk grönsaksodling från I denna version presenteras flera nya forskningsresultat och erfarenheter med falska såbäddar, fördröjd sådd och mekanisk ogräsbekämpning. Jag tackar särskilt David Hansson, Sven-Erik Svensson, Ann-Marie Dock Gustavsson, Elisabeth Ögren och Carin Bunnvik för värdefulla synpunkter. Alnarp i mars 2015 Johan Ascard Text och bild (där inget annat anges): Johan Ascard, Jordbruksverket Omslagsfoto: Steketee 2

3 Innehåll Ogräs - en stor utmaning... 4 Förebyggande metoder... 7 Odlingsteknik...10 Marktäckning...14 Flamning...17 Radrensning mekanisk bearbetning mellan och i raderna...23 Kamerastyrd mekanisk ogräsbekämpning i raderna...29 Ogräsharvning...32 Handrensning - olika hjälpmedel...35 Ångning av jorden före sådd...37 Andra metoder...39 Läs mer

4 Ogräs - en stor utmaning Ogräs är en av de största utmaningarna i ekologisk grönsaksodling. För mycket ogräs ger lägre skörd och sämre kvalitet. Handrensning av ogräs kan innebära flera hundra arbetstimmar per hektar i morötter och andra direktsådda grödor. Det största problemet är ofta ettåriga ogräs i plantraderna, inte minst på lätta mullrika jordar. Ogräsen mellan raderna klaras normalt med mekanisk radrensning. Fleråriga ogräs kan vålla stora problem, men du bör ha fritt från rotogräs innan du börjar odla grönsaker. Ogräsproblemen är störst i direktsådda grödor som morot och lök med långsam tillväxt i början. De är känsliga mot ogräskonkurrens och det behöver vara tämligen ogräsfritt under en stor del av odlingsperioden. I planterade grödor, som kål och sallat, och i snabbväxande grödor som potatis och jordärtskockor kan du rensa det mesta ogräset maskinellt. Det är viktigt att lära känna sina ogräs och veta deras livscykel för att kunna lägga upp en bra strategi. Läs mer om ogräsens biologi i skriften Ogräsarternas biologiska egenskaper av Ann-Marie Dock Gustavsson (se litteraturlistan). Morötter, lök och andra kulturer med långsam etablering är mycket känsliga för ogräs och behöver ha tämligen ogräsfritt under en stor del av odlingsperioden för att utvecklas bra. Bilden visar frölök där den bortre delen inte rensats alls. När behöver det vara ogräsfritt? Grönsaksgrödor behöver inte ha ogräsfritt under hela växtperioden. En viss ogräsförekomst tidigt på säsongen kan tvärtom innebära fördelar genom att hindra vinderosion och ge marklevande djur föda. Men därefter är det viktigt att börja rensa tidigt för att undvika konkurrens med grödan. En bra tumregel i direktsådda grönsaker är att påbörja första handrensningen när grödan har cirka 2 örtblad och vara klar när grödan har 4 örtblad. 4

5 Forskning visar att i många grönsaksgrödor är det viktigt att det är fritt från ogräs under den kritiska perioden under den första halvan av odlingssäsongen. Om det är ogräsfritt då orsakar ogräs under resten av säsongen ofta ingen större skördeminskning. För mycket ogräs kan dock leda till sämre upptorkning och mer problem med svampsjukdomar. Stora ogräs kan även orsaka problem vid skörden. Det är viktigt att blommande ogräs inte får stå kvar och sprida ogräsfrön. I grödor med svag konkurrensförmåga och lång utvecklingstid, till exempel purjolök och kepalök, är det särskilt viktigt att ta bort ogräs och hindra fröspridning på hösten. I vissa grödor som spenat, gräslök, persilja, dill och primörblad (baby leaf) måste det vara i princip ogräsfritt ända fram till skörd för att klara kvalitetskraven och för att inte skörd och sortering ska ta för lång tid. Börja handrensa tidigt, redan när grödan har cirka 2 örtblad, för att inte grödans tillväxt ska försämras. Arbetet går också fortare när du rensar ogräsen tidigt. Kritisk period när ogräsen påverkar grödan som mest Grödorna har en kritisk period, då ogräs har störst negativ påverkan på skörden. Den kritiska perioden varierar i olika grödor. Den börjar ofta några veckor efter grödans uppkomst och varar upp till halva växtperioden för känsliga växtslag som morot och lök. Under den kritiska perioden bör du ha tämligen fritt från konkurrenskraftiga ogräs för att inte skörden ska minska. För känsliga grödor som morot och lök kan det behövas 2 handrens ningar under den kritiska perioden. Växtslag som rödbetor, ärter och bönor har större konkurrensförmåga och kortare kritisk period. I dessa grödor kan det räcka med 1 handrensning i rätt tid för att undvika skördeminskning. Kunskap om grödans kritiska period är viktig för att veta när du senast måste rensa bort ogräsen för att inte få lägre skörd. I morötter har engelska undersökningar visat att man, beroende på ogräsförekomst, bör handrensa första gången senast 3 5 veckor efter uppkomst, för att skörden inte ska minska. Ungefär samma tidsintervall gäller i direktsådd och planterad lök. Andra studier visade att handrensning 2 4 veckor efter uppkomst var säkrast för att minska skördeminskning i kålrot och rova. Men om det fanns lite ogräs kunde dock handrensningen göras upp till 4 veckor senare utan att skörden minskade. 5

6 Välj rätt strategi mot ogräs För att klara ogräsen i ekologisk odling är det viktigt med en väl genomtänkt strategi mot ogräs i hela växtföljden och att göra varje åtgärd i rätt tid och med rätt inställd maskin. Det behöver också vara tillräcklig kapacitet på maskinerna för att arbetet ska hinna göras i rätt tid i hela odlingen. Det är särskilt viktigt när du flammar före grödans uppkomst. Det är minst lika viktigt med de förebyggande åtgärderna som med de direkta åtgärderna. Här följer ett exempel på strategi i morötter och andra direktsådda grödor: Välj och skapa lämpliga fält, som är fria från rotogräs och med lite fröogräs Var noggrann med ogräsbekämpningen i alla grödor i växtföljden Använd falska såbäddar där det fungerar Använd fördröjd sådd (eller tidigarelagd såbäddsberedning) där det fungerar Skapa en jämn såbädd och så i raka rader för att underlätta ogräsbekämpningen Flamma ogräsen före grödans uppkomst där det fungerar Radrensa tidigt och nära raden med noggrant inställd utrustning Handrensa tidigt innan ogräsen blir för stora Fortsätt radrensa och kupa, vid behov upp till en gång i veckan Komplettera vid behov med mer handrensning Hindra fröspridning genom att ta bort ogräs före blomning I ett deltagardrivet projekt som leddes av David Hansson, SLU, utvecklade deltagarna följande strategi mot ogräs vid odling av sent sådda morötter på upphöjda bäddar: Plöj eller djupkultivatera cm djupt på våren Gör 2 3 falska såbäddar, gärna med fasta körspår Rotorharva eller kör med bäddfräs till fullt djup* Vid odling på plan mark kan du göra falska såbäddar även efter den djupa såbäddsberedningen (och behöver då inte göra falska såbäddar före rotorharvning) Fördröj sådden dagar Vid torka, bevattna 2 gånger med 5 mm med några dagars mellanrum Flamma om ogräsen blivit för stora före sådd Så grödan * På upphöjda bäddar är det inte lämpligt att göra falska såbäddar med vanlig ogräsharv eftersom bädden då dras ner. Det finns dock speciella bäddharvar som fungerar även på upphöjda bäddar. Vid bäddodling använder man därför istället ofta fördröjd sådd. 6

7 Flamma ogräsen precis före eller vid begynnande uppkomst av grödan (cirka 5 procent uppkomst) Radhacka med skyddstallrikar Handrensa ogräs Radhacka utan skyddstallrikar så att små ogräs i raden täcks med jord Radhacka i kombination med fingerhjul eller skrappinnar Handrensa vid behov ytterligare en gång Kupa in jord i raden med radhacka Ett framgångsrikt exempel från en odlare i Danmark som med en kombination av förebyggande och direkta åtgärder har fått en tämligen ogräsfri morotsodling utan att rensa för hand. Förebyggande metoder Grundförbättrande åtgärder En bra jord med goda odlingsförhållanden är den bästa förutsättningen för att grödan ska kunna utvecklas och konkurrera med ogräsen. Fläckar i fälten med dålig dränering ger dålig gröda och mycket ogräs. Se därför till att skapa fält med bra förutsättningar och förbättra vid behov markstruktur, ph, dränering och växtnäringsstatus. Växtföljd och förebyggande åtgärder En varierad växtföljd med olika typer av grödor är avgörande för att klara ogräsbekämpningen. Det är också viktigt med mekanisk bearbetning vid lämpliga tidpunkter i växtföljden för att bekämpa både rotogräs och fröogräs. En välskött vall kan vara mycket bra mot rotogräs. I lant bruksgrödorna är det viktigt att välja grödor och sorter med bra konkurrensförmåga mot ogräs. Även mellangrödor, samodling och insådd kan vara bra mot ogräs. Det är viktigt att grönsakerna odlas på fält med bra grundförutsättningar. Bilden visar ett morotsfält med mycket ogräs i en dåligt dränerad svacka i fältet. 7

8 Ensidig grönsaksodling leder ofta till att vissa ogräs uppförökas, till exempel korsört, nattskatta och etternässla, som trivs i öppna grödor. Dessa typer av ogräs minskar med en mer varierad växtföljd. Det finns dock ogräs som svinmålla, våtarv, kvickrot och åkertistel som utvecklas bra i olika slags grödor. Dessa kräver åtgärder i alla växtföljder. Om du odlar grönsaker måste du vara extra noga med ogräsregleringen i alla grödor i växtföljden, även i lantbruksgrödorna. Låt inte ogräsen få möjlighet att föröka sig någonstans i växtföljden. Det är enklare att bekämpa ogräs i vall och stråsäd än i grönsaksgrödorna. Radhacka eller ogräsharva i stråsäd även om du inte får skördeökningar i den grödan. Kör ner eller slå av svaga grödor och fläckar med mycket ogräs för att hindra att de sprider sig. Bekämpa rotogräsen Fleråriga ogräs är mycket svåra att hantera i en växande grönsaksgröda. Därför är det viktigt att skapa och välja fält för grönsaksodling, som är nästan fria från rotogräs. Åkertistel blir ofta ett problem i ekologisk odling, särskilt i växtföljder med lite vall. Rotsystemet är så djupt att mekanisk bekämpning ofta inte är tillräckligt effektiv. Kvickrot och andra rotogräs skadar morötterna kraftigt och är mycket svår att bekämpa i grönsaksodling. Fleråriga rotogräs måste du därför bekämpa i hela växtföljden. En tät tvåårig vall eller gröngödsling konkurrerar bra med fleråriga ogräs. Var noga med etableringen av gröngödsling och vall för att undvika att kvickrot och andra ogräs etablerar sig i glesa fläckar. Putsa gröngödslingarna när rotogräsen är i sitt känsliga stadium vilket kan kräva 3 4 avslagningar per år. Åkertistel som har ett djupt rotsystem bekämpar du bäst i täta vallar med upprepade avslagningar innan tistelplantan går i blom och har högst 8 10 blad. Åkermolken bör du slå av när plantan har 5 7 blad. Det går även att bekämpa tistel och molke med radhackning och selektiv avklippning med ogrässkärare av typen CombCut. Kvickrot kan du bekämpa med upprepad jordbearbetning. Kör med skärande stubbearbetningsredskap och sönderdela kvickrotens utlöpare när nya skott har högst 3 4 blad. Avsluta med en väl utförd plöjning. På lätta och medeltunga jordar kan även Kvick-Upp-harven användas på halvträda för att få snabbare effekt. Hindra kvickroten från att spridas från kanter och odlingshinder genom att göra extra jordbearbetningar utan att dra ut kvickrot i fältet. Mekanisk bearbetning och svartträda Bra växtföljd med putsade vallar är vanligtvis inte tillräckligt. Mot både ettåriga och fleråriga ogräs krävs det ofta även mekanisk bearbetning. Alltför intensiv bearbetning av jorden ökar dock mineraliseringen av kväve och kan skada markstrukturen på aggregatbildande jordar. För att minska risken för kväveförluster bör du undvika helträda som innebär att jorden ligger obevuxen under vinterhalvåret. Du kan använda en kort försommarträda med mekanisk bearbetning före sena grönsaksgrödor och före sådd av gröngödsling i renbestånd. Efter tidigt skördade grönsaker och potatis kan du hinna bearbeta jorden flera gånger innan du sår en fånggröda eller höstsäd. 8

9 Hindra fröspridning Det är viktigt att hindra ogräs från att blomma och fröa av sig. Några få ogräsplantor som sprider frön kan snabbt öka jordens förråd av ogräsfrön. En planta av svinmålla och baldersbrå kan sprida tusentals frön per planta. Ogräsfrön kan sedan gro successivt under många år. Frön av svinmålla, nattskatta och åkersenap kan överleva mer än 10 år i åkermark. Andra långlivade arter som ofta överlever mer än 5 år i åkermark är lomme, penningört, viol, våtarv och plister. Arter vars frön ofta har kort livslängd i åkermark är olika gräsarter, korsört och maskros. Minska fröbanken i jorden Jordens förråd av ogräsfrön (fröbanken) innehåller ofta i storleksordningen ogräsfrön per kvadratmeter. Mekanisk bearbetning är det snabbaste sättet att minska jordens förråd av ogräsfrön. Upprepad jordbearbetning kan minska jordens fröförråd med hälften på 1 år. Om du har problem med åkersenap eller spillraps, som lätt kommer i groningsvila, bör du på hösten endast göra mycket ytliga harvningar, som stimulerar dessa frön att gro. Det finns så kallade halmharvar med hög kapacitet som kan användas för sådana ytliga harvningar. Djupare bearbetning kan istället konservera ogräsfrön, vilket ger större ogräsproblem i framtiden med ogräsarter som har långlivade frön. Det är viktigt att inte låta ogräs blomma och sprida frön. En planta av baldersbrå kan sprida över frön. För att ogräsfrö ska gro ställs flera krav: moget frö (utan groningsvila) rätt fuktighet rätt temperatur och temperaturväxlingar syretillförsel ljus mekanisk påverkan på fröskalet mikrobiell nedbrytning av fröskalet Jordbearbetning stimulerar ogräsfrön att gro, men de flesta ogräsfrön som gror dör på väg upp innan de bildar livsdugliga plantor. Om jorden innehåller till exempel frön per kvadratmeter och om 15 procent av dessa gror per år, innebär det att ogräs gror. Om 5 procent av de groende fröna bildar livsdugliga plantor innebär det ett ogräsbestånd på 300 ogräs per kvadratmeter, vilket kan vara ett ganska normalt antal i en ekologisk odling. Bearbeta jorden i mörker Genom att utestänga ljuset vid jordbearbetning och sådd kan du minska uppkomsten av många ogräsarter. Effekten beror på att många ogräsfrön behöver en kort ljusimpuls för att börja gro. Mörkerharvning ska göras minst 1 timme efter solnedgång och minst 1 timme före soluppgång. Du behöver inte köra på natten utan det går även att bearbeta på dagen med redskapen omsorgsfullt övertäckta med ljustätt material. 9

10 Mörkerharvning har gett varierande resultat med över 50 procent minskad uppkomst i vissa försök där all jordbearbetning gjorts i mörker, men nästan ingen effekt alls i andra. Många faktorer påverkar resultatet. Effekten är ofta bra på småfröiga arter, till exempel svinmålla, våtarv, etternässla, vitgröe och åkerviol. I aktuella svenska försök i ett deltagardrivet projekt i morötter gav sådd på dagen med svart plast över såmaskinen procent färre ogräs jämfört med sådd utan övertäckning. En skillnad som är 25 procent eller mindre går knappt att se med ögat. Därför kan man lätt dra en felaktig slutsats att åtgärden inte har haft någon effekt. Även om metoden bidrar till att minska ogräsproblemen så är det svårt att få metoden att fungera i praktiken. Det är dessutom viktigt att ha uppsikt över såmaskinen för att se om det blir stopp. Om du går med en enradig såmaskin, kan du dock ha bättre kontroll även om såhuset är övertäckt. Odlingsteknik Noga med såbäddsberedning och sådd Det är viktigt att markytan blir jämn efter jordbearbetning och sådd. Detta för att få en jämn uppkomst och för att flamning, radrensning och ogräsharvning ska fungera bra. Raka rader är också en förutsättning för att kunna radrensa med precision nära raderna. Det kan vara en fördel att öka plantantalet så att du har råd att förlora en del plantor vid flamning och ogräsharvning. Falsk såbädd och fördröjd sådd bra när det fungerar Falska såbäddar i kombination med fördröjd sådd används ofta som en viktig del i strategin för att få upp så många ogräs som möjligt och flamma bort dem före grödans uppkomst. Falsk såbädd innebär att du harvar och gör iordning såbädden utan att så. Fördröjd sådd är den tid du låter såbädden ligga orörd efter sista såbäddsharvningen innan du sår. Du kan ibland istället göra såbäddsberedningen tidigare än normalt och ändå så i normal tid. Du ska alltid kombinera falska såbäddar och fördröjd med flamning Bild 7. Falsk såbädd och fördröjd sådd före grödans uppkomst. Falska såbäddar har bäst effekt i relativt sent sådda eller planterade grödor. Vid tidig etablering vid låga temperaturer rotorharv falsk såbädd falsk såbädd såbädd sådd flamning radhackning handrensning fördröjd sådd Falska såbäddar i kombination med fördröjd sådd och flamning är bra för att minska ogräsproblemen. grödans uppkomst tid 10

11 blir effekten mindre. I norra Sverige där den tillgängliga tiden för vårbruk är mycket kort fungerar inte heller falska såbäddar och fördröjd sådd. Tidig bearbetning på våren När jorden är höstplöjd, börja harva på våren så fort det går att komma ut på fältet utan att orsaka strukturskador. Jorden får därefter ligga orörd 1 2 veckor så att nya ogräsfrön hinner gro. Harva därefter fältet ytligt före sådd för att inte riva upp för många nya ogräsfrön. Vid vårbearbetning, plöj eller djupkultivera till cm och gör sedan 2 3 falska såbäddar. I morotsodling vill man strax före sådden ofta göra en djup bearbetning för att morötterna ska bli långa och raka. Då är det bra att använda en rotorharv för att inte vända upp så många nya ogräsfrön. Bearbetningsdjupet spelar stor roll. En allt för djup harvning strax före sådd kan stimulera fler ogräs att gro efter grödans uppkomst. Försök har visat att en tidigt anlagd såbädd på 4 cm följd av en senare bearbetning på 2 cm djup ger bäst effekt mot ogräset. Falska såbäddar minskar antalet ogräs Ju flera falska såbäddar, desto större blir ogräseffekten. Det har en grupp av odlare, rådgivare och forskare visat i ett deltagardrivet projekt. I försök minskade antalet ogräs med 60 ogräs per kvadratmeter för varje falsk såbädd. Handrensningstiden blev hälften så lång med 3 falska såbäddar jämfört med vanlig såbäddsberedning. Kostnaden för 2 falska såbäddar är bara cirka 500 kronor per hektar, medan den inbesparade handrensning på över 50 timmar motsvarar cirka kronor per hektar, enligt forskaren Sven-Erik Svensson, SLU Alnarp. Helst ska det gå 7 10 dagar mellan harvningarna, enligt forskarna David Hansson och Sven-Erik Svensson, som lett projektet från SLU Alnarp. Försöken har utförts hos odlarna Owe Johansson i Vara och hos Anders Andersson i Ramdala. Efter sista såbäddsharvningen kan du gärna fördröja sådden 1 2 veckor. Sedan är det viktigt att flamma bort uppkomna ogräs precis före grödans uppkomst. Falska såbäddar lockar upp många ogräs och minskar därigenom mängden ogräs som kommer upp i grödan. Bilden visar effekt av 2 falska såbäddar till vänster och vanlig såbäddsberedning till höger. Foto: David Hansson. 11

12 Fördröjd sådd hur fungerar det? Fördröjd sådd innebär att du undviker att stimulera nya ogräsfrön att gro genom att låta jorden ligga orörd efter sista såbäddsharvningen tills du sår. Fördröjd sådd gör att fler ogräs kommer upp före grödans uppkomst och därigenom blir effekten av flamningen mer långvarig. Gör i ordning såbädden och vänta sedan dagar med att så, beroende på gröda, väder med mera. Så sedan direkt utan förnyad harvning. Flamma som vanligt före grödans uppkomst. Om ogräset blir för stort kan du behöva flamma även före eller strax efter sådd. Fördröjd sådd och falska såbäddar vid bäddodling Vid bäddodling kan det vara svårt att använda falska såbäddar och då är fördröjd sådd ett bra alternativ. Det finns dock särskilda lätta bäddharvar med gallervält som fungerar bra för falska såbäddar utan att förstöra Bild bädden. 8. Fördröjd sådd + flamning Vid bäddodling kan det vara svårt att använda falska såbäddar. Det kan då vara bättre att kombinera fördröjd sådd med flamning före grödans uppkomst. harvning bäddfräs fördröjd sådd sådd flamning radhackning grödans uppkomst handrensning tid Svenska försök visar att ogräseffekten blir bättre ju fler falska såbäddar och ju längre tid man fördröjer sådden. Fler ogräs hinner då komma upp och flammas bort före grödans uppkomst. När sådden fördröjdes 14 dagar blev slutresultatet mindre än hälften så många ogräs att handrensa jämfört med ingen fördröjd sådd. I ett försök undersöktes om förlängd fördröjd sådd fick fler ogräs att gro före grödans uppkomst. Vanlig fördröjd sådd där bäddarna formades 14 dagar före sådd gav dock ungefär samma resultat som när bäddarna anlades 21 dagar före sådd. En extra flamning 7 dagar före sådd på de tidigt anlagda bäddarna hade liten betydelse för ogräseffekten. Det kan dock vara lönt att flamma mellan bäddläggning och sådd om sådden blir försenad. Ogräsen kan annars blir för stora. Bäddharv med gallervält för att göra falska såbäddar vid bäddodling. Foto: David Hansson. Det är viktigt att fröna hamnar på samma markdjup för att få jämn uppkomst. Undvik att så djupare än normalt för att fördröja tiden för grödans uppkomst. I försök provades att så på 3 cm djup instället för 2 cm. I några fall ledde det till att morötterna kom upp en dag senare. Andra försök har dock visat att uppkomsten blir sämre när man sår djupare. 12

13 Harva eller inte före sådd Det råder olika meningar om det vid fördröjd sådd är bäst att harva igen före sådden eller att så direkt. Många menar att harvningen är en billig åtgärd som försäkrar att det blir ogräsfritt vid sådd. När du sår till exempel palsternackor med lång groningstid hinner ändå en stor andel av ogräsen komma upp före grödan. Det gör att flamning i alla fall ger bra resultat. Det finns fördelar med att så direkt utan att harva på nytt före sådden. Om du har upphöjda bäddar riskerar du inte att torka ut eller riva ner bädden. Om du inte harvar omedelbart före sådd av rödbetor och andra grödor som kommer upp ganska snabbt, så kommer ogräset ofta upp snabbare än grödan och då ger flamningen bättre resultat. Om du inte harvar före sådd måste du ibland flamma 2 gånger före grödans uppkomst för att inte ogräsen ska bli för stora. Håll jorden fuktig En risk med falska såbäddar och fördröjd sådd är att såbädden blir uttorkad. Det gör metoden mindre lämplig på styvare jordar och i försommartorra områden utan bevattning. Vid torr väderlek är det viktigt att vid behov återställa markfuktigheten med bevattning. Då gror grödan som den ska och många ogräs hinner komma upp och kan flammas bort före grödans uppkomst. I några försök fördubblades effekten av flamningen genom att hålla jorden fuktig efter såbäddsberedning och sådd, jämfört med om såbädden var torr. Bevattning efter sådd kan dock leda till skorpbildning på slamningsbenägna jordar och då är det bättre att vattna före sådd. Några odlare föredrar enkelrader för att kunna radrensa mycket nära raden. Därigenom minska antalet ogräs i raden som behöver rensas för hand. Ändrade rutiner hos odlarna Odlarna som var med i det deltagardrivna projektet har i viss mån ändrat sina rutiner på gården. En odlare berättade att han nu sår morötterna senare och utnyttjar den goda effekten av falska såbäddar och fördröjd sådd. Istället planterar han vitkålen tidigare vilket ökar vitkålsskörden. Bred eller smal såbill Några ekologiska grönsaksodlare föredrar att så morötter och lök i enkelrader med en smal såbill. De gör det för att kunna radhacka närmare raden och därigenom få färre ogräs kvar att rensa för hand. Många ekologiska morotsodlare som provat smal såbill har dock gått tillbaka till bred såbill. Fröerna sås då i trippelrader i ett cirka 6 cm brett band. Med bred såbill och fler plantor per hektar ökar ofta skörden avsevärt. Den ökade intäkten kan mer än väl betala merkostnaden för handrensning. Bäddodling, drillar eller plan mark Du kan underlätta ogräsbekämpningen med odling på upphöjda bäddar eller drillar. Fördelar med upphöjda bäddar och drillar är att jorden blir torrare och varmare på ytan och matjordslagret blir djupare. Färre ogräs gror i den torrare ytjorden och den tillgängliga tiden för mekanisk bearbetning ökar. När du odlar på drill blir det dock ofta svårare att komma riktigt nära raden med vanlig radhacka eller kup. De flesta större ekologiska morotsodlingar föredrar att odla morötter med bred såbill för att få högre avkastning. Den högre skörden betalar den ökade kostnaden för handrensning. 13

14 Sorter med sen uppkomst kan ge fördelar Tiden mellan sådd och uppkomst är viktig för att lyckas med ogräs bekämpningen i morötter. Genom att välja en sort med senare uppkomst kan du flamma några dagar senare än normalt. I ett försök kom standardsorten Bolero upp efter 9 dagar, Nerak efter 11 dagar och Bentley efter 12 dagar. Den senare uppkomsten gjorde att betydligt fler ogräs hann komma upp och flammades bort dagen före uppkomst. När flamningen gjordes 3 dagar senare i sorten Bentley blev det bara hälften så mycket ogräs kvar att rensa för hand. Plantera istället för att så direkt Med upphöjda bäddar blir matjordslagret djupare och ytjorden torrare och varmare. Bilden visar odling av spenat som småblad. Ogräsproblemen minskar betydligt genom att plantera istället för att direktså. Ogrästrycket minskar om du hinner göra ett antal ytliga harvningar (falska såbäddar) före planteringen. En förkultiverad planta etablerar sig snabbt och konkurrerar bättre med ogräsen än en fröplanta. Planterade grödor som kål, lök och majs tål dessutom mekanisk bearbetning i form av ogräsharvning och fingerhjul redan några veckor efter plantering. Det finns odlare som undviker att störa plantorna de första veckorna efter plantering. Istället kupar de in jord i raderna några gånger och kör med fingerhjul först 3 4 veckor efter plantering av plantlök och andra grödor. I Danmark använder de flesta ekologiska lökodlare plantlök. I Sverige använder flera odlare plantlök medan andra föredrar sättlök eller direktsådd frölök. Genom att plantera grödan istället för att direktså, får grödan en snabb utveckling och ogräsbekämpningen underlättas. Bilden visar planterad frölök. 14

15 Marktäckning Du kan använda marktäckning med organiska täckmaterial eller plast i vissa grödor och odlingssystem. Marktäckning med plast är vanligt i odling av squash och örtkryddor. I mindre odlingar förekommer även marktäckning med grönmassa i till exempel selleri och vitkål. Beroende på täckmaterial kan marktäckning ha olika effekter på ogräs, skadegörare, växtnäring, marktemperatur och markfuktighet. Organiska täckmaterial Det är svårt att sprida grönmassa maskinellt i större skala. Därför används marktäckning med organiska täckmaterial, som färsk grönmassa, främst i småskalig odling. När du använder organiska täckmaterial, som färsk grönmassa, måste jorden vara fri från rotogräs. Ogräsen kan annars gynnas av marktäckningen. Organiska material verkar ofta både fysikaliskt och kemiskt. Marktäcket hindar ljuset från att nå marken och materialet är vanligtvis i sig självt ett dåligt växtmedium. Vissa material, till exempel raps- och råghalm, frigör också växthämmande ämnen. Marktäckning med färsk grönmassa måste läggas ut i jämna tjocka skikt för att ge tillräcklig ogräseffekt. Foto: Elisabeth Ögren. Marktäckning med organiska material kan påverka jordstrukturen positivt genom ökad mikrobiologisk aktivitet och jämnare markfuktighet. Om det finns problem med sniglar och sork kan problemen förvärras med organiska täckmaterial. Lägg på organiska täckmaterial i jämna tjocka skikt, 5 10 cm, och fylla på under säsongen för att ge tillräcklig ogräseffekt. Grönmassa av klöver och andra kväverika material bryts ner snabbt. Över 80 procent kan brytas ner under odlingssäsongen. När du tillför färsk grönmassa utan att bruka ner den i jorden finns risk för stora växtnäringsförluster. Tjocka lager av organiska material medför också långsammare uppvärmning av marken på våren jämfört med barmark. Vid odling av fleråriga växter och bärbuskar kan även andra organiska material som ensilage, halm och flis vara aktuella. Täckning med ogräsfri kompost i raden I Nederländerna finns teknik för att sprida kompost över såraden i morötter och lök. Tekniken är utvecklad av odlaren Anton van Vilsteren tillsammans med forskaren Piet Bleeker och Machinefabriek Van Hienen. Fröna placeras på såbädden och sedan täcks såraden med 2 cm värmebehandlad ogräsfri kompost. Det motsvarar cirka 17 kubikmeter kompost per hektar. Tanken är att morotsplantan sedan kommer upp i ogräsfri kompostjord. Holländsk spridare av ogräsfri kompost i raderna i samband med sådd för att minska uppkomsten av ogräs i raderna. Foto: Piet Bleeker. Det började med en prototyp för 4 rader som bestod av en ombyggd löksättare och en såmaskin. Under 2012 tillverkades en ny över 3 meter bred GPS-styrd maskin med större kapacitet. Förhoppningen var att metoden skulle spara det mesta av handrensningen. Men i praktiken kommer det ändå upp en del ogräs genom komposten och i sprickor i 15

16 kompostlagret. Det blir ändå en långvarigare effekt än vid flamning av ogräs före grödans uppkomst. Metoden har inneburit att de sparat procent av handrensningsarbetet, enligt Piet Bleeker. I Sverige gjorde SLU och Owe Johansson i Vara försök i mindre skala med att täcka såraderna med trädgårdskompost eller sand direkt efter sådd av morötter. En månad efter sådden var det mindre än hälften så många ogräs där såraderna var täckta med kompost eller sand men ytterligare en månad senare, i mitten av juli, var det bara procent färre ogräs där såraderna var täckta. Täckningen med kompost gav något bättre effekt än sand. Det blev ungefär samma slutresultat när de täckte såraderna med 2 cm jämfört med 4 cm. Forskaren David Hansson konstaterade att resultatet troligen hade blivit bättre om de kompletterat täckningen med flamning före grödans uppkomst. Marktäckning med plast Marktäckning med plast är vanligt i grödor som squash och örtkryddor. Plast har många praktiska fördelar eftersom den går att lägga ut maskinellt och hindrar ogräs effektivt. Plasten ökar också jordtemperaturen vilket är en fördel i värmekrävande grödor som squash och pumpa. Marktäckning med plast förekommer även i sallatsodling. Plasten ger rena produkter vilket är viktigt när du odlar örtkryddor med höga kvalitetskrav. Marktäckning med plast förutsätter ofta droppbevattning under plasten. Risken för angrepp av sork och andra gnagare ökar när du täcker marken. Till ettåriga grödor används ofta tunn svart bäddplast med en tjocklek på 0,03 0,05 mm. Du kan även täcka med svart fiberduk. Duken bör då vara relativt tjock och väga minst 50 gram per kvadratmeter för att ha tillräcklig ogräseffekt. Till fleråriga grödor som rabarber och bärbuskar fungerar även markväv som väger cirka 100 gram per kvadratmeter. Användning av plast är omdiskuterad i ekologisk odling, bland annat för att det är resurskrävande och medför avfallsproblem efter användning. Det är därför önskvärt att plasten kan energiåtervinnas genom förbränning i avfallsvärmeverk. Marktäckning med plast har god effekt på ogräs och ökar marktemperaturen. Nedbrytbar plast börjar brytas ner efter några månader. 16

17 Biologiskt nedbrytbar plast Det finns flera fabrikat av nedbrytbar plast som bryts ner av mikroorganismer i marken. Några typer innehåller främst stärkelse från majs, vete och potatis medan andra är mer baserade på fossil olja. Nedbrytbar plast finns i olika tjocklekar mellan 0,012 och 0,035 mm (12 35 mikrometer). Den tjockare plasten håller längre. Nedbrytbar plast är dyrare än vanlig plast. Många odlare värdesätter att de spar tid och pengar genom att de slipper samla upp och göra sig av med plasten på hösten. Marktäckning med frömattor Det finns ett engelskt system, Terraseed, för marktäckning med frömattor eller såtapeter, där grönsaksfröna placeras mellan 2 papperskikt med ett lager grus ovanpå. Grödan kommer sedan upp i en ogräsfri bädd. Metoden används i stor skala i Danmark av företaget Yding Grønt, som också är återförsäljare av tekniken. De använder Terraseed på 200 hektar med babyleaf-grönsaker. Marken måste vara fri från rotogräs. Täckmaterialet kostar 4,50 danska kronor per kvadratmeter (cirka 5,60 svenska kronor, 2014) plus kostnaden för frö. Det finns även 16 cm breda remsor för radodlade morötter och kostar då cirka 1,10 svenska kronor per löpmeter plus frökostnaden. Terraseed är ännu inte tillåten i ekologisk odling i Danmark på grund av limmet. I Sverige har KRAV hittills (2014) inte haft några synpunkter på metoden. I Sverige säljs Terraseed av Stamgård ( Marktäckning med frömattor där grönsaksfröna placeras mellan 2 papperskikt med ett lager grus ovanpå. Foto: Stamgård Flamning Flamning före grödans uppkomst Flamning med gasollåga är en mycket vanlig metod i ekologisk odling. Du kan använda metoden för att bekämpa små ettåriga fröogräs strax före grödans uppkomst i morötter, palsternacka, lök och andra grödor med långsam uppkomst. En lyckad flamning kan ofta minska arbetstiden för handrensning med hälften. Flamning är energikrävande jämfört med mekaniska metoder. Men flamning är ofta den bästa metoden för ogräsbekämpning före grödans uppkomst i ekologisk grönsaksodling. Flamningen har bara effekt på uppkomna ogräs. Resultatet av flamningen beror på hur många ogräs som kommer upp före och efter flamningen. Det är därför mycket viktigt att förbereda såbädden så att så många ogräs som möjligt kommer upp före grödan. Effekten av flamning är ofta bäst vid tidig sådd. Då tar det relativt lång tid för grödan att komma upp och många ogräs hinner upp före grödan. Vid sen sådd blir tidsskillnaden mellan grödans och ogräsens uppkomst mindre. Vid varmt väder kan grödan komma upp samtidigt som ogräsen och då finns ingen anledning av flamma. 17

18 Noga med tidpunkten Tidpunkten för flamning är mycket avgörande för resultatet. Vänta med flamningen till precis före grödans uppkomst för att så många ogräs som möjligt ska hinna upp. Varje dag du kan vänta med flamningen har stor betydelse för resultatet. Ett svenskt försök visade att varje dags senare flamning minskade antalet ogräs med 10 procent motsvarande timmar mindre handrensning per hektar. En lyckad flamning före grödans uppkomst kan ofta minska handrensningstiden med över hälften. Bilden visar ett försök där några rutor inte flammats. Foto: David Hansson. Några odlare väntar avsiktligt tills cirka 5 procent av morötterna kommit upp för att kunna flamma så sent som möjligt. Då behöver utsädesmängden ökas för att ha råd att flamma bort en del plantor. Normalt skadas inte grödan om groddarna är under markytan. Men om jordstrukturen i såbädden är mycket grov kan groddar som befinner sig i jordsprickor skadas. Det är viktigt att ha hög kapacitet på flammaren eller ha sått grödan i omgångar så att du hinner behandla hela fältet innan morötterna kommer upp. Flamning strax efter grödans uppkomst De flesta grönsaksgrödor tål inte flamning efter grödans uppkomst, men det finns några undantag. I direktsådd lök kan du vänta med flamningen tills löken är i bygelstadiet och cirka 1 centimeter hög. Den flammade spetsen vissnar ner men löken växer normalt vidare utan att skörden minskar. I sättlök kan du göra första flamningen när löken är cirka 5 cm hög utan skördeminskning. I sockermajs kan du flamma när bladen är cirka 2 cm höga. Vid flamning efter grödans uppkomst är det extra viktigt att ogräsen är mycket små och att du inte flammar med högre värmedos än nödvändigt. Selektiv flamning i växande gröda Vid selektiv flamning i raden i växande gröda utnyttjar du skillnaderna mellan grödan och ogräsens höjd och skillnader i värmetolerans. Selektiv flamning i fodermajs och sojabönor var den huvudsakliga användningen av flamning i USA på 1960-talet. I sättlök kan du flamma ogräs i raden när löken är cirka 5 cm hög. På bilden är ogräsen i hjärtbladstadiet, vilket är idealt. Du kan flamma lök och majs selektivt med snedställda brännare så att flamman sveper in i raden från det att grödan är cirka 15 cm hög. I purjolök kan du flamma i raden när purjoplantan är cirka 8 mm i diameter. Den nedre delen av plantan tål en kort flamning medan små ogräs dör av samma behandling. De yttre bladen på majs och lök vissnar ofta efter flamningen men plantan växer vidare. Vid selektiv flamning är det mycket viktigt att anpassa inställning och värmedos för att få tillräcklig effekt på ogräsen utan att skada grödan. I sättlök kan du klara hela ogräsbekämpningen med en kombination av radrensning och upprepade flamningar. Men försök har visat att utvecklingen kan försenas och skörden kan minska 5 20 procent jämfört med om du rensar ogräsen i raden för hand. Idag är selektiv flamning ovanlig eftersom det finns bra och billiga mekaniska metoder för bearbetning i raden med fingerhjul. Selektiv 18

19 flamning i växande gröda kan dock vara användbar under fuktiga år då mekanisk ogräsbekämpning inte fungerar. Det finns en kamerastyrd maskin från Poulsen Engineering i Danmark, som identifierar raderna och grödplantorna och flammar ogräs mellan plantorna genom att slå på och av brännarna. Läs mer på deras webbplats: Verkningssätt av flamning på ogräs Flamning verkar genom att ovanjordiska växtdelar hettas upp till strax under 100 ºC så att cellerna brister och vävnaden torkar ut. Man bränner således inte ogräsen. Flamning med gasollåga har bäst effekt på små ettåriga ogräs. Helst ska ogräsen bara vara i hjärtbladstadiet. Vädret bör vara torrt, varmt och vindstilla. På vissa typer av mulljord finns risk för jordbrand, men det finns odlare som regelbundet flammar på mulljordar. Brännarinställning vid selektiv flamning i raden i lök. Man avråder ofta från flamning på mulljordar med tanke på brandrisken, men det finns odlare som framgångsrikt flammar på vissa typer av mulljordar. Ogräsarternas känslighet varierar. Arter med tunna blad och exponerade tillväxtpunkter, till exempel svinmålla och våtarv är mycket känsliga. Arter med rosettaktigt växtsätt och skyddade tillväxtpunkter, till exempel baldersbrå och vitgröe, är toleranta och kommer ofta tillbaka efter flamning, särskilt om ogräsen har utvecklat flera blad vid flamning. Vid normal flamning över hela odlingsytan (bredflamning) används ofta gasoldoser på kg per hektar. Men du kan och bör varieras dosen både beroende på ogräsflora, väderlek och typ av utrustning. Ogräsarter med tunna blad och upprätt växtsätt är lättbekämpade medan arter med rosettaktigt växtsätt och skyddade tillväxtpunkter är toleranta. Bilden visar en flammad markyta till vänster, där alla ogräs av svinmålla och etternässla är döda. De flesta plantor av gatkamomill och lomme, som vissnade ner efter flamning, har dock kommit tillbaka en vecka senare. Till höger är ogräsen obehandlade. 19

20 Faktaruta: Ogräsarterna kan delas in i 4 grupper när det gäller känslighet mot flamning: 1. Mycket känsliga arter, med tunna blad och oskyddade tillväxtpunkter, till exempel svinmålla, våtarv, etternässla och jordrök. Dessa arter kan bekämpas fullständigt när de har 1 4 örtblad med en gasoldos på kg per hektar (bredflamning). 2. Medelkänsliga arter, med tjockare blad än i grupp 1, till exempel korsört, åkerpilört och arter med skyddade tillväxtpunkter, till exempel trampört. Dessa ogräs kan också bekämpas fullständigt med 1 behandling, men med högre doser än arterna i grupp Toleranta arter, med skyddade tillväxtpunkter, till exempel lomme och gatkamomill kan endast bekämpas fullständigt i tidiga stadier. Dessa arter har ett rosettaktigt växtsätt och skyddade tillväxtpunkter. Lomme kan i 2 4 bladstadiet bekämpas helt med kg per hektar, medan gatkamomill i samma stadium kan behöva 100 kg per hektar för att alla plantor ska dö. I senare stadier (mer än 5 blad) kan de inte bekämpas fullständigt med 1 behandling, inte ens vid mycket höga doser, utan återväxer efter behandling. 4. Mycket toleranta arter med skyddade tillväxtpunkter, till exempel vitgröe och andra gräsarter, kan inte bekämpas fullständigt med 1 flamning oavsett tidpunkt och dos. Fleråriga rotogräs kan inte heller bekämpas med flamning. Bränsle och gasolflaskor Utrustning för flamning använder normalt gasol som klassas som ett rent bränsle. Den gasol som används i Sverige består främst av propan, men innehåller även mindre mängder butan. Gasol-propan har en kokpunkt på cirka -43 C. Vid normalt tryck och temperatur är gasolen i gasform, men omvandlas genom komprimering till vätska. Trycket i gasolflaskorna är cirka 8 bar (800 kpa) vid +20 C men trycket sjunker med temperaturen. Gasol säljs i gasflaskor i olika storlekar. Vanliga stålflaskor med 11 kg gasol är relativt billiga. Till handburen utrustning är det värt att betala ett högre pris för mindre och lättare flaskor i kompositmaterial. På större flammare kan du koppla samman flera flaskor till ett flaskpaket. Till stora traktorburna flamaggregat kan du använda stora gasolpaket för vätskeuttag, till exempel VP260, med 260 kg gasol, vilket ger lägre pris och enklare hantering. 20

21 Gasoluttag och brännare Gasol förvaras i flaskorna i vätskefas men förbränns i gasfas. Olika slags flaskor används för gas- och vätskeuttag. I vanliga flaskor för gasuttag förångas gasolen efterhand som du tömmer flaskan. I flaskor där gasolen tas ur flaskan i vätskefas förångas den före förbränning antingen i en förångningskammare i en vätskebrännare eller i en separat förångare. När du använder vanliga gasolbrännare förångas gasolen i flaskan. Det leder till en avkylning av flaskan vid stora gasoluttag, över cirka 1 kg per timme. Vid större gasuttag, som är vanligt vid yrkesmässig flamning, blir avkylningen av gasolen så stor att det först bildas kondens på flaskan, och sedan rimfrost. Detta leder till att trycket i flaskan minskar, lågan blir ostabil och slocknar till sist. När flaskan får tina kan du åter få ut gas ur flaskan. För att kunna flamma längre stunder bör du antingen byta flaskor kontinu erligt eller koppla samman flera flaskor, så att gasoluttaget inte blir större än cirka 2 kg per timme per flaska. Du kan även ställa flaskorna i ett uppvärmt vattenbad för att undvika isbildning på flaskorna. Fördelen med gasuttag och gasfasbrännare är att både flaskor och brännare är enkla och lätttillgängliga. Utrustningen är relativt enkel att använda och det är lätt att reglera flamman. Fördelen med vätskeuttag är att du kan ta ut stora mängder gasol utan att få problem med isbildning på flaskorna. En del användare upplever dock vätskebrännare som mer osäkra. Om det blir läckage på en ledning med gasolvätska kan allvarliga olyckor inträffa. Till stora flamaggregat är det en fördel med stora gasolpaket som ger lägre pris och enklare hantering. Bilden visar ett flamaggregat för bredflamning med gasolpaket VP260 för vätskeuttag. Handburna flammare Det är viktigt att ha kraftiga vindstabila gasbrännare för att få tillräcklig effekt och kapacitet. Välj brännare för yrkesbruk med gasförbrukning på 2 4 kg per timme vid 2 bar för att få tillräcklig ogräseffekt vid normal gånghastighet. Det finns en hjulburen flammare som kan vara lämplig i något större odlingar. Hjulburet redskap för flamning från Elomestari i Finland. Foto: Petri Leinonen. 21

22 Traktorburna flammare Använd alltid säkra och utprovade modeller av flammare. Många hemmabyggda redskap har tyvärr ofta säkerhetsmässiga brister. Traktorburna flammare bör ha en gasförbrukning på cirka 30 kg per timme och meter arbetsbredd för att få tillräcklig ogräseffekt vid en körhastighet på 5 6 km per timme. En traktorburen utrustning ska ha flammorna övertäckta med en kåpa som skyddar mot vind och som bevarar flammornas värme nära marken. Dansk flammare med fläktar som styr lufttillförseln. Foto: EnvoDan. Envo-Dan bredflammare är avsedd för bredflamning på stora ytor med arbetsbredder upp till 4,5 meter. Maskinen har elektronisk tändning och övervakning av gasolanläggningen. Den levereras med plats för gasolpaket för vätskeuttag. Gasolen förångas i en förångningskammare i vätskefasbrännare. Gasolförbrukningen uppges till kg per hektar. Körhastigheten är 5 8 km per timme och varierar beroende på väder och ogräsens utveckling. Bredflamning och bandflamning När du använder handbrännare flammar du normalt bara ett band över såraden. På traktorburna aggregat flammas ofta hela ytan. Redskapet blir enklare med en sammanhängande kåpa över hela arbetsbredden. Man behöver då bara en tändningsanordning och en flamvakt. Merkostnaden för gasol för att flamma hela ytan är relativt liten. Bredflamning bekämpar även ogräsen mellan raderna, vilket gör att du kan vänta med första radrensningen. Det är en fördel på våren när grödan är liten och jorden fuktig. Om du vill spara gasol kan du bandflamma med en brännare per rad men ändå ha en bred kåpa över alla brännarna. Gasolmängden kan därigenom minska avsevärt. Holländsk flammare med tankar för gasoluttag i vätskefas. Foto: Hoaf. Gasoldos och kapacitet Gasoldosen hos ett flamaggregat reglerar du främst med körhastigheten. Gastrycket har också viss betydelse men du kan bara ändra gastrycket inom ett begränsat intervall. Du kan avgöra rätt dos genom att titta och klämma på ogräsen direkt efter flamning. Du ska inte bränna ogräsen tills de blir svarta utan bara hetta upp dem så mycket att bladen förlorar sin spänst och blir mörkare gröna. Om du klämmer på ett behandlat blad ska det bildas ett mörkgrönt blött märke som visar att cellerna i bladen är förstörda. Du lär dig av erfarenhet att anpassa dosen till utrustning, väderlek, ogräsflora och ogräsens storlek. Genom att bandflamma med 1 brännare per rad, men med en kåpa över alla brännarna spar du gasol jämfört med bredflamning. Bilden visar en prototyp som utvecklades på 1990-talet av JTI och Danisco Sugar. Lämplig körhastigheten beror i stor utsträckning på vilken gasförbrukning utrustningen har. Vid normal flamning av små ogräs är en gasoldos på kg per hektar ofta lämplig vid bredflamning. Vid gynnsamma förhållanden kan du sänka gasoldosen. En bra utrustning med kåpa över flammorna behöver mindre gasol per hektar än med öppna flammor. För att få ett enhetligt mått kan du mäta gasförbrukning på ett flamaggregat i kg per timme och meter arbetsbredd. Ett kraftfullt redskap 22

23 för bredflamning med 3 meters arbetsbredd och en gasolförbrukning på 90 kg per timme har således en förbrukning på 30 kg per timme och meter arbetsbredd. Du kan då enkelt beräkna gasolförbrukningen per hektar genom att multiplicera detta värde med 10 och dela med körhastigheten i km per timme. Vid 6 km per timme blir gasolförbrukningen 30*10/6=50 kg per hektar. Om en utrustning har lägre effekt, till exempel 15 kg per timme och meter arbetsbredd, måste körhastigheten vara 3 km per timme för att få samma gasoldos per hektar. Radrensning mekanisk bearbetning mellan och i raderna En bra radrensare för mekanisk ogräsbekämpning är ett av de viktigaste redskapen för en ekologisk grönsaksodlare. Strategi för radrensning Det är viktigt att börja köra tidigt och sedan tillräckligt ofta med radrensaren och aldrig låta ogräsen ta överhand. De tidiga radrensningarna är också viktiga för att luckra jorden och stimulera mineraliseringen av kväve i jorden. Radrensa första gången så fort grödan är så stor att du kan följa raderna. Målet är att rensa så nära raden som möjligt utan att skada grödan. Låt den första radrensning ta den tid som behövs, det spar du in mångfalt längre fram! När du sår i enkelrader kan du med en bra radrensare lämna endast ett 5 cm brett obearbetat band i raden. När du sår med bred såbill som är cirka 6 cm bred måste det ofta vara cirka 12 cm mellan hackskären. För att kunna radrensa mycket nära raden måste du så med precision i raka rader. Det krävs också bra och väl justerad radrensare med rullskär eller andra plantskydd. Styrning av radrensaren måste också vara exakt. En person kan sitta baktill på hackan och precisionsstyra radrensaren. Om radrensaren är monterad på en redskapsbärare behövs bara en person. Det finns också radrensare som styrs med kamera eller GPS. Forskning har visat att man kan radhacka mycket när raden utan att skada grödan. När du odlar morötter och lök i enkelrader kan du lämna bara en 5 6 cm bred obearbetad remsa i raden utan att det påverkar avkastning eller kvalitet, jämfört med om du inte bearbetar alls eller lämnar en 10 cm bred remsa. 23

24 Handrensa första gången strax efter den första radrensningen. Vid behov kan du radrensa upp till 1 gång i veckan tills raderna sluter sig. Det kan vara motiverat att radrensa även om nytt ogräs är mycket litet eller om det bara finns vita ogräsgroddar på väg upp i jorden. Annars kan lätt en period med regnväder göra det omöjligt att köra igen förrän ogräsen hunnit bli för stora. Chanserna ökar att radrensningen görs tillräckligt ofta och i rätt tid om radrensaren står färdigkopplad på en redskapsbärare och det bara behövs 1 person för att utföra arbetet. Med en redskapsbärare kan en person radrensa med hög precision. Foto: David Hansson. Radrensare med gåsfotskär och liknande arbetsorgan Radrensare har ofta gåsfotsskär som standard, men du kan också använda tallriksskär, L-knivar, stjärnhjul och borstar som bearbetningsorgan. En potatiskup är användbar om du odlar grönsaker på potatisdrillar. Med dessa redskap kan du med olika inställningar bearbeta jorden mellan raderna och kupa in jord för att täcka små ogräs i raderna. Det finns flera fabrikat av radrensare på marknaden, till exempel Einböck (Lantmännen Maskin) och Hatzenbichler (RJ Maskiner). En traktorburen radrensare för 3 rader kostar från cirka kr beroende på fabrikat och tillbehör. Som tillbehör finns olika bearbetningsorgan, plantskydd samt fingerhjul och skrappinnar. Det finns även flera intressanta specialredskap från K.U.L.T. i Tyskland. En bra radrensare för ekologisk odling ska ha manuell styrning om den inte kan monteras på en redskapsbärare eller har någon form av automatisk styrning med kamera eller GPS. För att kunna komma nära raderna vid de första radresningarna bör det finnas plantskydd på radrensaren i form av rullskär, skyddstallrikar eller plåtar, som fungerar olika bra på olika jordar. På steniga jordar fungerar tandade skyddstallrikar bättre än plåtar. Inställningen av radrensaren har stor betydelse. Det är också bra om du enkelt kan ändra djupinställning med en vev på varje parallellogram. Effekten blir bättre mellan raderna om du utrustar radrensaren med efterharv. Det är särskilt viktigt under regniga år då det kan vara svårt att utföra radrensningen i rätt tid och ogräsen blivit för stora. Parallellogram för radrensning på kupor och upphöjda bäddar När du odlar grönsaker på kupor eller upphöjda bäddar blir det ofta dålig precision nära raden med en vanlig radrensare. Det beror bland annat på att stödhjulen som reglerar parallellogrammens höjd normalt går mellan raderna eller bäddarna. Höjdskillnaderna mellan hjulspår och rader leder ofta till dålig precision nära raderna. För att öka precisionen kan du placera stödhjulen uppe på kupan eller uppe på bädden. Duo-Parallellogram från det tyska företaget K.U.L.T. 24