Integrerad ogräsbekämpning i sådd lök

Transkript

1 LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Bilaga 2 Slutrapportering Projektnummer 5.07 Integrerad ogräsbekämpning i sådd lök Rapportförfattare David Hansson, SLU Alnarp Sven-Erik Svensson, SLU Alnarp Anna-Mia Björkholm, HIR Skåne Projekttitel Integrerad ogräsbekämpning i sådd lök Sökande Sveriges lantbruksuniversitet Postadress Inst. för biosystem och teknologi Box 03, Alnarp Telefon Uppdragsgivare Lantbrukarnas Ekonomi AB Stockholm Finansiering Via projektmedel för Minor Use Nyckelord för projektet Sätt kryss i lämplig ruta Resthaltstudie Effektivitetstest Strategiförsök X Litteraturstudie Fytotox Sundhetstest Demoodling Övrigt Om övrigt, specificera: Nyckelord för ämne Lök, ogräs, ogräsbekämpning, integrerad ogräsbekämpning, kemisk ogräsbekämpning, mekanisk bekämpning, herbicider, fingerhjul, radhackning. Sammanfattning Svensk lökproduktion står inför stora utmaningar, ogräshanteringen är den största. I detta projekt undersöktes möjligheten att minska herbicidanvändningen i sådd lök via integrerade koncept där kemisk och mekanisk bekämpning kombineras. I försöket användes mekanisk bekämpning (radhackning, fingerhjul) i kombination med herbicider. Försöket låg på ett fält med högt ogrästryck. Vädret under lökens första utvecklingstid var kallt och vått. Detta tillsammans med att behandling med och Stomp efter sådd inte kunde genomföras gjorde att det vid tiden för skörd fanns mycket ogräs i hela försöket med undantag av det handrensade kontrolledet. Då man tittar på antalet ogräs, en månad före skörd, kan försöksleden grupperas i tre, från varandra signifikant skilda grupper. Flest ogräs i det obehandlade kontrolledet, ca 25 st/m². Minst antal ogräs i det handrensade kontrolledet, ca 0 st/m². Som mellangrupp hamnar alla övriga led d.v.s. de integrerade och de två rena kemleden. Här var det i snitt 40 ogräs/m². Nettoskörden i det handrensade kontrolledet var 98 ton/ha. I det bästa integrerade ledet var nettoskörden 40 ton/ha och i referensledet 45 ton/ha. Både avkastningen och lökstorleken påverkades i hög grad av ogräsförekomsten. Det var färre antal lökar vid skörd än vid planträkningen efter etableringen i alla led utom i det handrensade kontrolledet. Antalet lökar vid skörd var ungefär lika stort oavsett om ogräsbekämpningen utförs med enbart herbicider eller med integrerade metoder. Lantbrukarnas Ekonomi AB Franzéngatan Stockholm Växel Fax Lantbrukarnas Ekonomi AB Säte Stockholm Org. nr

2

3 Sveriges lantbruksuniversitet Integrerad ogräsbekämpning i sådd lök 205 David Hansson*, Sven-Erik Svensson*, Anna-Mia Björkholm** * Institutionen för biosystem och teknologi, ** HIR Skåne Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap Rapport till LRF, projektet Minor-use och Partnerskap Alnarp Alnarp 205

4

5 Sveriges lantbruksuniversitet Integrerad ogräsbekämpning i sådd lök 205 David Hansson*, Sven-Erik Svensson*, Anna-Mia Björkholm** * Institutionen för biosystem och teknologi, ** HIR Skåne Fotot på omslaget är taget av David Hansson Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap Rapport till LRF, projektet Minor-use och Partnerskap Alnarp Alnarp 205

6 Innehållsförteckning Sammanfattning... Inledning... 2 Material och metod... 2 Försöksplan... 3 Resultat och diskussion... 5 Ogrässituationen i försöket Lökskörden i försöket Etableringsresultat och plantdensitet under säsongen... 0 Ogrässituationen den 3 juli, ca en månad före lökskörden... Avslutande diskussion... 3 Referenser... 4

7 Sammanfattning Svensk lökproduktion står inför stora utmaningar, ogräshanteringen är den största. I detta projekt undersöktes möjligheten att minska herbicidanvändningen i sådd lök via integrerade koncept där kemisk och mekanisk bekämpning kombineras. I försöket användes mekanisk bekämpning (radhackning, fingerhjul) i kombination med herbicider. Försöket låg på ett fält med högt ogrästryck. Vädret under lökens första utvecklingstid var kallt och vått. Detta tillsammans med att behandling med och Stomp efter sådd inte kunde genomföras gjorde att det vid tiden för skörd fanns mycket ogräs i hela försöket med undantag av det handrensade kontrolledet. Då man tittar på antalet ogräs, en månad före skörd, kan försöksleden grupperas i tre, från varandra signifikant skilda grupper. Flest ogräs i det obehandlade kontrolledet, ca 25 st/m 2. Minst antal ogräs i det handrensade kontrolledet, ca 0 st/m 2. Som mellangrupp hamnar alla övriga led d.v.s. de integrerade och de två rena kemleden. Här var det i snitt 40 ogräs/m 2. Nettoskörden i det handrensade kontrolledet var 98 ton/ha. I det bästa integrerade ledet var nettoskörden 40 ton/ha och i referensledet 45 ton/ha. Både avkastningen och lökstorleken påverkades i hög grad av ogräsförekomsten. Det var färre antal lökar vid skörd än vid planträkningen efter etableringen i alla led utom i det handrensade kontrolledet. Antalet lökar vid skörd var ungefär lika stort oavsett om ogräsbekämpningen utförs med enbart herbicider eller med integrerade metoder.

8 Inledning Svensk lökproduktion står inför stora utmaningar. Hur ogräset ska hanteras är den största utmaningen inför framtiden. Många herbicider har försvunnit och fler är på väg bort. Lökens växtsätt gör att den inte kan konkurrera naturligt med ogräset. Det finns ett behov av ogräsbekämpning under hela kulturtiden. Idag är det endast, Fenix och Totril som är registrerade för användning mot örtogräs i lök. Totril fasas ut inom två år och Stomp har de senaste säsongerna endast fått användas på dispens. Projekt Integrerad ogräsbekämpning i sådd lök har genomförts av Institutionen för biosystem och teknologi vid SLU Alnarp i samarbete med HIR Skåne/Hushållningssällskapet Skåne under 205. Det har finansierats genom Minor Use-projektet (5.07) och Partnerskap Alnarp (PAprojekt 860). Detta projekt som genomfördes 205 var en vidareutveckling av de ogräsbekämpningsstrategier i integrerad lökodling som studerades 203 (Hansson& Björkholm, 203) och 204 (Hansson& Björkholm, 205). Projektet syftar till att minska herbicidanvändningen i sådd lök via integrerade koncept där kemisk och mekanisk bekämpning kombineras till hela strategier. I projektet undersöktes om integrerade koncept, ger lika bra eller bättre bekämpningseffekt jämfört med enbart kemisk bekämpning utan att skörden påverkas negativt. Här kombinerades mekanisk bekämpning, i detta fall fingerhjul vid radhackning, med kemisk bekämpning. Material och metod Detta försök med integrerad ogräsbekämpning i sådd lök utfördes hos Robert Kempner i Legeved, Kristianstad. Det placerades på en jord med jordartsbeteckningen mmh lsa (mullhalt 3,9 %, lera 8 %, sand och grovmo 8 %). Växtföljden på fältet: morötter 20, vårkorn 202, sallat 203, potatis 204 och lök 205. Försöket bestod av 4 block med totalt 9 försöksled som var fullständigt randomiserade på fältet (Tabell ). Varje parcell var 3 x 5 m och den bestod av två bäddar med lök. Löksorten High Tech med utsädesmängd frö/ha såddes den 23 mars 205. Varje bädd såddes i ett sådrag. På varje bädd fanns det tre dubbelrader med lök. Bäddarna var 50 cm breda och mellan de tre raderna på bädden var CC-avståndet 45 cm och dubbelradens bredd var 5-6 cm. Det fria avståndet på bädden mellan två dubbelrader var ca 40 cm. Gödselgivan i försöket var 650 kg/ha NPK -5-8 (22 mars), 300 kg/ha NPK -5-8 (0 maj) och 50 kg/ha Axan NS 27-4 (2 juni). I tabell visas de kemiska och mekaniska ogräsbekämpningsinsatser som tillämpades i försöket. I tabell 2 beskrivs mer i detalj de kemiska insatserna och i tabell 3 de mekaniska. Parcellsprutan som användes i försöket är av märket Agrotop och typen cykelspruta med sprutramp. Sprutvätskan blandades i avtagbara kaggar. Sprutduschen alstrades genom att kaggarna trycksättes via gastub. Sprutan var utrustad med dator och gps som höll koll på hastighet och exakt position. 2

9 Den första mekaniska bearbetningen utfördes med radhacka i kombination med fingerhjul. I varje rad hade radhackan ett gåsfotskär som var 2 cm brett. Diametern på fingerhjulen var 38 cm och fingrarnas hårdhet betecknas som medelhård. De resterade mekaniska bearbetningarna utfördes endast med en radhacka med gåsfotsskär (Tabell 3). Bredden på skäret i radhackan ändrades till 6 cm. Körhastigheten vid de mekaniska bearbetningarna var 3-4 km/h. Löken lossades och plockades för hand den 28 augusti. Normalt sett så lossar man löken maskinellt och låter löken torka på fält före skörden, men p.g.a. stöldrisken så plockades löken in samma dag som den lossades. Skördeprover togs på en yta av 0 m². Försöksplan Tabell. Planerade och utförda och behandlingar i försöket Integrerad ogräsbekämpning i sådd lök 205. Antal utförda kemiska (Kem) och antal mekaniska (Mek) behandlingar i olika försöksled. De planerade behandlingarna anges inom parentes (). Dosen av de olika herbiciderna anges i liter per ha. Antal Utvecklingsfas, BBCH samt beskriven i ord (datum) behandlingar Kem Mek Efter sådd* Försöksled. Referensled 6 (7) 0 (0) * Stomp (7/4) Just före uppkomst 2 Reglone 2. Fenix 6 (6) 0 (0) 2 Reglone 3. Fenix mekanisk 4. Fenix mekanisk 5. Fenix Totrilmekanisk 6. Fenix Totrilmekanisk 7. Fenix Totrilmekanisk i block 8. Kontroll utan ogräskonkurrens 6 (6) 2 2 Reglone 5 (5) 2 2 Reglone 6 (7) 2 *,5 5 (6) 2 *,5 4 (5) 3 *,5 2 Reglone 2 Reglone 2 Reglone 0 (0) 4 Handrens 0 (0) 0 Flamning (25/4) 20-30% uppkomst (29/4) Bygel 0,2 Totril 0,2 Totril 0,2 Totril 0,2 Totril (5/5) Sen vimpel 0,3 Totril 0,3 Totril 0,3 Totril 0,3 Totril (5/5) Vimpel :a blad (4-6 cm) 0,2 Totril 0,8 Stomp 0,5 0,4 Fenix 0,5 0,4 Fenix 0,5 0,4 Fenix 0,2 Totril 0,2 Fenix 0,2 Totril 0,2 Fenix (5/6) Vimpel 2-3 blad 0,3 Totril 0,2 Fenix 0,5 0,5 Fenix 0,5 0,5 Fenix Mek (/6) Mek (/6) (26/6) (/7) (5/7) (7/7) Lök Lök Lök blad blad blad,5 0,3 Fenix Mek (7/7) Mek,5 0,4 Totril 0,5 Mek Mek (7/7) Handrens (/5) Handrens (3/6) 2 Mek Mek Mek 2 Mek Handrens (/6) 9. Obehandlad kontroll Anm. Spillpotatis togs bort i hela försöket den 26 juni. * Kemisk behandling efter sådd utfördes ej. Bekämpningsstrategin i referensledet (försöksled ) har tagits fram i samråd med representanter från Jordbruksverket, LRF, kemfirmor och producenter. Strategin är i stort densamma som används i strategiförsöken som Peter Hartvig (Aarhus Universitet, Danmark) ansvarat för under många år. Peter har också kommit med inspel i frågan. Eftersom projektet beviljades sent kunde inte den första behandlingen med Stomp utföras. Bild visar ogrässituationen i försöksled 5 den 24 juni, där kemiska och mekaniska metoder kombinerats. Fotot på rapportens omslag visar led 8 den 24 juni. Detta försöksled var ett kontrolled, vilket hade flammats och handrensats. Hand -rens (0/7) Mek 3

10 Bild. Foto på försöksled 5, den 24 juni. I försöksledet utfördes den senaste herbicidbehandlingen 5/5 och den senaste radhackningen /6. Två dagar efter fototillfället utfördes en kemisk bekämpning. Foto David Hansson. Tabell 2. Kemisk ogräsbekämpning i de olika försöksleden med preparat, dos och datum för bekämpning Datum Behandlade led Preparat Dos (l/ha) Preparat Dos (l/ha) 7-apr -7 Reglone 2,0 25-apr 2-4,0 29-apr, 5, 6, 7 Totril 0,2 05-maj 2, 3, 4,0, 5, 6, 7 Totril 0,3 5-maj Totril 0,2 Stomp 0,8 2, 3, 4 0,5 Fenix 0,4 5, 6 Totril 0,2 Fenix 0,2 7,0 05-juni Totril 0,3 Fenix 0,2 2, 3 0,5 Fenix 0,5 26-juni,5 Fenix 0,3 5 Totril 0,4 0,5 6 2,0 -juli 2,0 4,5 5-juli 3,0 5 2,0 Tabell 3. Manuell, mekanisk och termisk ogräsbekämpning i de olika försöksleden Datum Behandlade led Åtgärd Kommentar 7-apr 8 Flamning maj 8 Handrensning 3 juni 8 Handrensning juni 5, 6 Radhackning med gåsfotsskär fingerhjul brett skär 2 cm 8 Handrensning 26 juni 4, 7 Radhackning med gåsfotsskär smalt skär 6 cm Alla led Ryckt bort spillpotatis 7 juli 3, 7 Radhackning med gåsfotsskär smalt skär 6 cm 0 juli 8 Handrensning 7 juli 3-7 Radhackning med gåsfotsskär smalt skär 6 cm 8 aug Alla led Betesputs på 40 cm höjd Avslagning av ogräs 4

11 Resultat och diskussion Ogrässituationen i försöket 205 Vid den första ogräsavläsningen (7/5) var ogräsets marktäckningsgrad som lägst i led -7 (Figur ). 0 Ogräsets marktäckningsgrad (%) Led Figur. Ogräsets marktäckningsgrad (%) ± S.E. den 7/5 för de olika försöksleden, se tabell. I försöksleden (ogräsbekämpningsstrategierna) -7 hade det vid avläsningen den 7/5 utförts 3 herbicidbehandlingar, inkl. en första bekämpning med Reglone strax före grödans uppkomst. De två sista behandlingarna hade utförts med Totril i led, 5, 6 och 7, medan de två sista behandlingarna hade utförts med i led 2, 3 och 4. Det var inga stor skillnader i effekten mellan Totril och, men i de Totril-behandlade leden var marktäckningsgraden något lägre än de som hade behandlats med (Figur 2). Ogräsets marktäckningsgrad var störst i led 8 och 9 vid avläsningen den 7/5. I led 8 hade det endast utförts en flamning. Led 9 var helt obehandlad. Flamningen i led 8 som genomfördes relativt tidigt, i detta fall strax före lökens uppkomst, hade en liten inverkan på ogräsets marktäckningsgrad. Flamningen reducerade ogräsets marktäckningsgrad med drygt procentenhet jämfört med det obehandlade led 9. Löken kunde eventuellt flammats något senare, d.v.s. efter lökens uppkomst, eftersom lökens skyddade tillväxtpunkt inte påverkas av en normal flamning (Ascard, 992). I direktsådd lök går det att vänta med flamningen tills löken är i bygelstadiet och cirka centimeter hög. Löken vissnar ner men den växer vidare utan att skörden minskar (Ascard, 205). 0 9 Ogräsets marktäckningsgrad (%) Totril Flamning Obehandlad Figur 2. Ogräsets marktäckningsgrad (%) ± S.E. den 7/5 för (led 2, 3 och 4) och Totril (, 5, 6 och 7), flamning (led 8) och obehandlad (led 9). Försöksled se tabell. 5

12 I slutet av juli (3/7) var det signifikant fler ogräs i det obehandlade kontrolledet (led 9) jämfört med de övriga leden (Figur 3). Antal ogräs (st/m²) Led Figur 3. Antal ogräs (st/m²) ± S.E. den 3/7 för de olika försöksleden, se tabell. Om de olika försöksleden i figur 3 grupperas, går det att visa att de tre grupperna med led -7 (ogräsbekämpningsstrategier) led 8 (kontrolledet utan ogräskonkurrens) och led 9 (obehandlad kontroll) är signifikant skilda från varandra (Figur 4) Antal ogräs (st/m²) Led -7 Led 8 Led 9 Figur 4. Antal ogräs (st/m²) ± S.E. den 3/7 för led -7 (ogräsbekämpningsstrategier) led 8 (kontrolledet utan ogräskonkurrens) och led 9 (obehandlad kontroll). Försöksled se tabell. Den 3/7 var ogräsvikten signifikant lägre i försöksleden 2, 3 och 4 jämfört med försöksled 6, 7 och 9 (Figur 5). Vid samma tillfälle var det signifikant lägst ogräsvikt i led 8 (kontrolledet utan ogräskonkurrens) jämfört med de övriga leden (Figur 5). 6

13 Ogräsvikt (g/m²) Led Figur 5. Ogräsvikt (g/m²) ± S.E. den 3/7 för de olika försöksleden (ogräsbekämpningsstrategierna), se tabell. Lökskörden i försöket 205 Försöket skördades den 28 augusti. Bruttoskörden blev 99 ton per ha i kontrolledet utan ogräskonkurrens (led 8) (Figur 6). Nästan hela skörden kunde betraktas som försäljningsbar skörd (nettoskörd), 98 ton per ha (Figur 7). Vi definierar nettoskörden som vikten av de lökar som har en diameter som är 40 mm Lök (ton/ha) Led Figur 6. Bruttoskörd ton per ha ± S.E. för de olika försöksleden (ogräsbekämpningsstrategierna), se tabell. Löken skördades 28 augusti. Nettoskörden är mer än dubbelt så stor som medelskörden på Öland. Där skörden av lök ligger på ton per ha, medan Gotland och Skåne generellt har något högre skördar (Fogelberg, 200). Nettoskörden i led var 45 ton per ha och i led 5 var den 40 ton per ha (Figur 7). Skördenivån låg knappt på det normala för Skåne. Mängden ogräs i dessa försöksled var stor (ogräsets färskvikt var,7 kg/m² för led och 2,0 kg/m² för led 5). Detta ogräs medför att skörden av löken försvåras. Vidare ökar ogräsfröbanken i jorden till höga nivåer, vilket kan vara svårt att hantera i växtföljden framöver. I led, referensledet, utfördes bekämpning med Stomp,, Totril och Fenix, totalt 6 behandlingar (se tabell ). I led 5 utfördes också 6 herbicidbehandlingar, i detta fall utan Stomp, i kombination med 2 mekaniska bekämpningar. 7

14 Utan Stomp i bekämpningsstrateg (led 5) så ser det ut som att det behövs 2 kompletterande radhackningar för att komma till samma skördenivå som i led. I led 7 och 9 blev ogräskonkurrensen så stor att lökskörden blev mycket blygsam. Även om ogräsvikten i led 6 var högre än i led 2-4, så blev lökskörden högre i led 6. Detta kan eventuellt förklaras med att i led 6 så bekämpades ogräset effektivare i början av säsongen i jämförelse med led 2-4. Senare på säsongen var bekämpningen något effektivare i led 2-4, men då hade löken ingen möjlighet att växa ifatt, trots det lägre ogrästrycket. Vid ogräsavläsningen den 3/7, knappt en månad före skörden, var det ingen signifikant skillnad i ogräsvikt mellan den obehandlade kontrollen (led 9) och led 5, 6 och 7. Tidigare under säsongen hade dock ogrästrycket i led 5-7 varit lägre jämfört med led 9. Detta resulterade i en högre lökskörd per ha (Figur 6 och 7). Skörden efter ogräsbekämpningsstrategierna 2, 3 och 4 var på en så låg nivå att det troligtvis är mycket svårt att få lönsamhet. I dessa led var nettoskörden i intervallet 5 till 5 ton per ha. I led 7 fanns det i praktiken ingen lök att skörda alls Lök (ton/ha) Led Figur 7. Nettoskörd ton per ha ± S.E. för de 9 olika försöksleden (ogräsbekämpningsstrategierna) i lök. Löken skördades 28 augusti. Försöksled se tabell. Avkastningen, men även lökstorleken, påverkades i hög grad av ogräskonkurrensen. Andelen mycket små lökar (<40 mm) var som störst i de led som hade lägsta nettoskörden och den största ogräskonkurrensen t.ex. led 7. I de led där nettoskörden var högre (led, 5 och 8) var löken större. I dessa led fanns den största andelen lökar i storleksfraktionen mm (Figur 8). I kontrolledet utan ogräskonkurrens var ca 50 % av lökarna i storleksfraktionen mm alternativt mm. I led och 5 var det en större andel, ca 60 %, i fraktionen mm alternativt ca 30 % i fraktionen mm. 8

15 00 < >75 Lök - storleksfördelning (%) Figur 8. Lökens storleksfördelning i de olika försöksleden. Procent lök ± S.E. i storleksklasserna <40 mm, mm, mm och >75 mm. Obs! mycket låg nettoskörd i led 7, 4, 3 och 2, se figur 7. Led 9

16 Etableringsresultat och plantdensitet under säsongen Efter sådden den 23 mars och ett par herbicidbehandlingar, alternativt handrensning och flamning i led 8 (Tabell ), var antalet lökplantor ca 36 per löpmeter den 4 maj. Det var ingen signifikant skillnad i antalet lökplantor per löpmeter mellan de olika försöksleden (Figur 9) Lök (st/lpm) Figur 9. Antal lökplantor per löpmeter (st/lpm) ± S.E. den 4/5 för de 9 olika försöksleden i lök. Försöksled se tabell Led I detta försök med ett högt ogrästryck kunde man tydligt se att otillräcklig ogräsbekämpning reducerar antalet lökar per löpmeter (Figur 0). Antalet lökar vid skörden var ungefär det samma oavsett om ogräsbekämpningen hade utförs med enbart herbicider eller om ogräset hade bekämpats med integrerade ogräsbekämpningsmetoder. Det var färre antal lökar i alla led utom i led 8 (kontrolled utan ogräskonkurrens) jämfört med avläsningen i början av maj. I led -6 fanns det mellan 2 och 27 lökar per löpmeter. I led 7 fanns det ca 0 lökar per löpmeter och i led 9 (det obehandlade kontrolledet) fanns det i princip inga lökar att skörda Lök (st/lpm) Led Figur 0. Antal lökplantor per löpmeter (st/lpm) ± S.E. vid skörden den 28 augusti för de 9 olika försöksleden i lök. Försöksled se tabell. 0

17 Ogrässituationen den 3 juli, ca en månad före lökskörden Antalet ogräs i den obehandlade kontrollen var i fallande ordning: etternässla, målla, åkerbinda och korsört vid ogräsavläsningen den 3 juli (Figur ). I led, 2 och 3 var korsört det dominerande ogräset och antalet etternässlor och mållor var litet (Figur ). I övriga försöksled fanns det relativt många etternässlor och mållor. Etternässla och målla kunde relativt lätt bekämpas i led -3. Detta resulterade i att korsört fick mindre konkurrens och bättre förutsättningar att utvecklas dessa led och antalet korsört blev t.o.m. större jämfört med den obehandlade kontrollen. Antalet åkerbinda var lägst i led 7 (förutom i led 8 kontrolledet utan ogräskonkurrens). I led 7 hade det utförts flest antal radhackningar (3 st), vilket kan ha bekämpat åkerbindan mer än de andra ogräsarterna. Figur. Andelen av olika ogräsarter efter antal (%) i de 9 olika försöksleden (ogräsbekämpningsstrategierna) vid avläsningen 3/7. Försöksled se tabell.

18 Ogräsvikten i den obehandlade kontrollen (led 8) var i fallande ordning: målla, etternässla och korsört vid ogräsavläsningen den 3 juli (Figur 2). I led -3 dominerade korsört med den största ogräsvikten, följt av åkerbinda som hade den näst högsta ogräsvikten (Figur 2). I led -3 fanns det knappast några mållor och etternässlor. Etternässla dominerade i de övriga leden med den största ogräsvikten i led 4-7 och 9. Målla hade den näst största ogräsvikten i led 4-7 och 9. Figur 2. Andelen av olika ogräsarter efter ogräsvikt (%) i de 9 olika försöksleden (ogräsbekämpningsstrategierna) vid avläsningen 3/7. Försöksled se tabell. 2

19 Avslutande diskussion På försöksfältet var det relativt mycket ogräs efter midsommar fram till lökskörden i slutet av augusti. Det fanns mycket ogräs i alla försöksled utom i led 8 (försöksledet utan ogräskonkurrens). Ogräsfloran dominerades av vår- och sommargroende ogräsarter såsom etternässla, korsört, målla och åkerbinda, se figur och 2. Det kan finnas flera förklaringar till den besvärliga ogrässituation. Fröbanken av ogräs var hög på fältet. Växtföljden hade enbart vårsådda grödor (morot, vårkorn, sallat, potatis och lök). Detta gynnar ogräs med liknande livscykel t.ex. etternässla, korsört, målla och åkerbinda. Odling av lök bör undvikas på jordar med stor ogräsfröbank. Växtföljden bör helst bestå av en kombination av vår- och höstsådda grödor. Grödor med god ogräskonkurrerande förmåga bör väljas. På så sätt fås en annorlunda ogräsbekämpningsstrategi där ogräset troligen kan bekämpas på ett mer effektivt sätt jämfört med en växtföljd bestående av endast våretablerade grödor. Lökens placering i växtföljden bör vara efter ogrässanerande huvudgrödor eller mellangrödor och ej efter grödor med liten ogräskonkurrerande förmåga. Det var en kall och relativt fuktig vår och försommar under 205. Ogräset växte medan lökens tillväxt var betydligt långsammare. För att herbiciderna inte skall ge fytotoxiska skador på löken, så var planen att ogräset skulle bekämpas vid vissa förutbestämda utvecklingsstadium hos löken. Denna plan och det kalla vädret resulterade i att ogräset inte bekämpades i ett optimalt utvecklingsstadium. Ogräset hade blivit alltför stort för att effektivt kunna bekämpas. Under kalla väderleksförhållanden, som det var under våren och försommaren 205, är det bättre att behandla efter ogräsets utvecklingsstadium och inte efter lökens utvecklingsstadium. Hänsyn måste dock tas till lökens sämre förmåga att klara av bekämpningsmedel och de ev. mer frekventa behandlingarna i lökens relativt tidiga utvecklingsstadium. I försöket planerades det för behandlingar med samt i kombination med Stomp, direkt efter löksådden. Dessa behandlingar genomfördes dock inte p.g.a. ett för sent besked om att projektet skulle genomföras under 205. En första herbicidbehandling, t.ex. med, direkt efter löksådden är mycket viktig för att ge bra förutsättningar för en effektiv ogräskontroll med kemiska och mekaniska bekämpningsinsatser senare under säsongen. Resultatet av att denna behandling uteblev blev ett försämrat utgångsläge för de efterföljande ogräsbekämpningsåtgärderna. Detta betyder att ogräsförsöket bör upprepas ett annat år med en behandling direkt efter löksådden med samt med i kombination med Stomp. 3

20 Referenser Ascard J (992) Flamning i lök vid grödans uppkomst: Ogräseffekt, gasolförbrukning och maskinkapacitet. Flaming pre-emergence in onions: weed control effect, LPG consumption and machine capacity. Scandinavian Association of Agricultural Scientists (Finland). p Ascard J (205) Ogräsreglering. Ekologiskt lantbruk. Jordbruksverket, Alnarp. p. 42. Fogelberg F (200) Gul lök - tjäna på att odla rätt. Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala. JTI informerar. Nr 23, -8. Hansson D & Björkholm A-M (203) Integrerad ogräsbekämpning i lök 203. Resultatredovisning till Minor Use. December 203. Inst. f. biosystem och teknologi, SLU Alnarp. 0 s. Ej publicerat. Hansson D & Björkholm A-M (205) Integrerad ogräsbekämpning i lök 204. Resultatredovisning till Minor Use. Januari 205. Institutionen för biosystem och teknologi, SLU Alnarp. 4 s. Ej publicerat. 4