Knipplök av god kvalitet och såteknik för styrning av lökstorlek

Transkript

1 DEMONSTRATIONSODLING AV LÖKODLINGSSYSTEM OCH MILDA SORTER 2002 AV FREDRIK FOGELBERG,TORSLUNDA FÖRSÖKSSTATION, INSTITUTIONEN FÖR VÄXTVETENSKAP, SLU Knipplök av god kvalitet och såteknik för styrning av lökstorlek Såväl olika sorters lök med varierande ursprung som några odlingssystem för lök provades i demonstrationsodlingar på Torslunda under Efter denna säsong har några intressanta sorter och metoder utkristalliserats som vi kommer att gå vidare med år Lökarna i årets demonstrationsodling, var en fröjd för ögat i färg och form, vilket bekräftades av en entusiastisk publik vid fältvandrigen på Torslunda i augusti. Som ett led i att öka den öländska lökodlingens konkurrenskraft och skapa möjligheter till odling av nischprodukter har Torslunda försöksstation även i år haft en demonstrationsodling av milda löksorter från Europa och USA. I år har också några odlingssystem studerats översiktligt för att ge vägledning till förbättringar av lökproduktionen. Begreppet mild lök spänner över sorter som är så pass milda i smaken att de kan ätas direkt, till sorter som är minst lika kraftiga i smaken som vanlig gul lök. En tumregel är att sorter som används i södra Europa liksom de vita löksorterna, är mildare än de som normalt används i Sverige. UTFÖRANDE Syftet med årets försök var dels att studera odlingsduglighet och avkastning av ett antal sorter som normalt inte odlas i Sverige och dels att studera effekter av förändringar i odlingssystem av gul lök. ÅRSrapport 2002/Torslunda försöksstation, SLU 19

2 Ett antal sorters lök som härstammar från, eller normalt odlas i USA, Italien, Ungern, Spanien, Storbritannien och Sverige såddes den 4 april. I samband med sådden nedmyllades gödning NPK motsvarande 450 kg/ha. Övergödsling med kalksalpeter 300 kg/ha utfördes den 11 juni. Löksorterna såddes i parceller om tre rader á 30 meter med 0,5 m radavstånd. Samtliga sorter såddes med försöksstationens Stanhaymaskin. Som standard såddes ca 39 frön per löpmeter i enkelrad, men även andra frömängder och behandlingar studerades. Försöksdetaljer över dessa presenteras i tabell 1. Ogräsbekämpning med Stomp (2 l/ha) och Pyramin (0,5 l/ha) skedde den 20 april och kompletterades den 14 maj med en Totrilbehandling (0,3 l/ha). Lökbladmögel bekämpades med Acrobat (2 l/ha) den 12 juli utom i en parcell som istället sprutades med tioprocentig ättika 500 l/ha. Mangantillförsel med Micron 150 skedde den 12 juli (3 l/ha). Ogräsharvningen utfördes med en Rabe ogräsharv och 5 km/h den 5 juni. Den torra säsongen medförde att behovet av bevattning var stort. Sammanlagt tillfördes ca 80 mm vatten vid totalt fem tillfällen. Sorterna nådde 50 procent uppkomst mellan den 2 och 11 maj. Lossning av löken påbörjades i mitten av augusti, generellt vid 80 procent blastläggning. Efter lossning torkades löken i fält och därefter sorterades ett prov om 25 kg från vardera sort/metod. Eftersom försöket utfördes i form av en demonstrationsodling gjordes inga statistiska bearbetningar av resultaten. Tabell 1. Avkastning av Summit i olika lökodlingssystem Sortnamn Såteknik Frömängd Behandling Avkastning frön/lpm ton/ha Ambition trippelbill ca 80 som övrig gul lök 43,5 Summit enkelbill ca 39 som övrig gul lök 44,8 Summit trippelbill ca 120 som övrig gul lök 60,5 Summit trippelbill ca 50 fiberduk till uppkomst 57,5 Summit trippelbill ca 50 som övrig gul lök 56,1 Summit trippelbill ca 50 sådd direkt i fräst jord 54,4 Summit trippelbill ca 50 ättiksbehandlad blast 46,9 Summit trippelbill ca 50 ogräsharvad 5 juni 50,4 Summit trippelbill ca 50 radmyllad gödning 61,6 RESULTAT Avkastning av de olika sorterna och odlingssystemen redovisas i tabellerna 1 och 2. Ett flertal intressanta resultat erhölls som, trots avsaknaden av ett statistiskt korrekt underlag, visar på stora utvecklingsmöjligheter för lökodlingen. Trots att de olika produktionssystemen hade samma förutsättningar vad gäller gödningsmängd, ogräsbekämpning och bevattning,varierar totalskörden mellan 44,8 och 61,6 ton per hektar. Speciellt radmyllning av gödning i samband med sådd gav en tydlig skördepåverkan med tio procents ökning jämfört med bredspridd gödning. Radmyllning i jämförelse med enkelbill och normal frömängd, 39 frön per löpmeter, är skillnaden än större 37 procents ökning. Vid provsortering av lök från odlingssystemen kan man se en viss förskjutning mot större lökar, mm, för radmyllad lök jämfört med bredspridd gödning. Kraftigt ökad utsädesmängd ger hög skörd, men förskjuter lökstorleken mot de mindre fraktionerna (tabell 3). 20 ÅRSrapport 2002/Torslunda försöksstation, SLU Summit trippelbill 120 fr/lpm 120 frö per löpmeter med trippelbill gav 60 ton smålök, varav 80 procent i storleken mm.

3 Fiberdukstäckning fram till uppkomst och sådd direkt i fräst jord ger även de en högre skörd än enkelbillsådd med 39 frön per löpmeter. Arbetsinsatsen för dessa metoder är dock större och ger inga uppenbara fördelar i fråga om uppkomst eller storleksfördelning. Ogräsharvning har, liksom behandling med ättika, givit något lägre skörd än ett jämförbart system med trippelbill och bredspridd gödning. Ättiksbehandling har provats som en idé för behandling av lökbladmögel, men resultatet är svårtolkat och måste följas upp kommande år. Ogräsharvningen visar på en tioprocentig skördeminskning jämfört med led som inte harvats, men skörden ligger trots behandlingen på drygt 50 ton/ha vilket får anses vara acceptabelt. Demonstrationen pekar på möjligheter till ogräsharvning i frösådd ekologisk lök. Ytterligare försök är naturligtvis en förutsättning för odlingsrekommendationer. Demonstrationen pekar på möjligheten att i större grad än hittills styra odlingen dels mot önskvärda storlekar och dels mot högre skörd med hjälp av odlingstekniken. Under 2001 provades ett antal milda löksorter som har fått fortsatt förtroende i år och delvis givit liknande resultat. Generellt har samtliga sorter givit skörd av god kvalitet, men det är uppenbart att vissa sorter är av mindre intresse för svensk produktion än andra. Det är också tydligt att några sorter i första hand skall användas till buntning eller för korttidslagring. Skalkvaliteten efter lagring har inte utvärderats. Den ungerska sorten Aroma uppträder i princip som den lök som idag odlas i Sverige. Avkastningen låg i år på 48 ton jämfört med 40 ton år 2001 (2001 års skördesiffror presenteras ej i denna rapport). Den röda sorten Tétényi rubin gav i år ca 39 tons skörd och i fjor 32 ton. Sorten hade ett jämnt, frisk bestånd vid okulär bedömning den 14 augusti och kan vara duglig till lagring. Ett mindre parti som lagrats i rumtemperatur vid institutionen för växtvetenskap i Alnarp uppvisar i februari 2003 ingen tendens att börja växa. Makoi CR gav en låg skörd och Fertödi ezüstfeher hade en del problem med sjukdomar varför dessa får anses som mindre odlingsvärda. De kägelformade sorterna, Soukahagyma från Ungern och Rossa di Firenze från Italien, gav ett attraktivt, fräscht intryck vid sommarskörd (mitten av augusti), men klarar även några månaders lagring. Sorterna kan vara värdefulla för buntning. Kägelformen kan ställa till problem vid maskinell sortering, men bör upplevas som en attraktiv nyhet av konsumenten. Smaken är ungefär lika stark som vanlig gul och röd lök. Båda spanska sorterna gav hög skörd och stor lök. Skalkvaliteten var dock betydligt svagare än Summit. Sorterna är något mildare i smaken och kan vara intressant för tidig försäljning. Avkastningsrekordet på 84 ton per hektar gör Musica till en sort som bör beaktas för studier De amerikanska sorterna uppvisade inga speciella egenskaper som skiljer dem från det ordinarie löksortimentet. De var alla odlingsdugliga, men ojämna i storlek och hade tendens till att gå i blom. Förutom den tidigare omtalade Rossa di Firenze, är värt att nämna Bianca gigante som en intressant vit italiensk sort. Hög avkastning och ett jämnt bestånd gör att även den bör studeras vidare. Sabi F1 också vit gav betydligt mer skörd jämfört med Albion. Även blastläggningen var några dagar tidigare jämfört med Albion. Beståndet var frisk och jämnt vid bedömning 14 augusti med god skalkvalitet. Sorten bör utvärderas även nästkommande säsong. Övriga italienska sorter, Barletta på grund av sin plattrunda form och låga skörd samt Best of white för mottaglighet av lökbladmögel, får anses vara mindre användbara. Möjligen är de användbara till buntning under sommarmånaderna. ÅRSrapport 2002/Torslunda försöksstation, SLU 21

4 Tabell 2. Sort, färg, typ och total avkastning av provade löksorter 2002 Sortnamn Färg Typ Avkastning (ton/ha) Italien Bianca gigante vit rund, kraftiga nackar 46,9 Bianca di Maggio vit ingen uppkomst -- Rossa di Firenze röd kägelform, bra utseende 60,2 Best of white vit rund, kraftiga nackar 41,2 Barletta vit plattrund, ojämn storlek 21,7 Sabi F1 vit buntning, lagring 52,1 Spanien Malaga gul korttidslagring? 51,6 Musica gul korttidslagring? 84,8 Storbritannien Senshyu yellow gul rund, även höstsådd 23,1 Sverige Summit gul rund, lagringssort 44,8 Ambition - schalotten 43,5 Albion vit rund 42,7 Ungern Aroma gul rund, lagring 48,1 Makoi CR gul rund, lagring 20,7 Tétényi rubin röd rund, buntning, lagring 39,6 Soukahagyma gul kägelformad, buntn. o. lagring 37,9 Fertödi ezüstfeher vit plattrund, buntning 50,3 USA Spectrum gul lagring (ngt. mer bladmögel) 45,1 Integrity gul lagring 52,6 Barrage gul lagring 49,5 Millenium gul lagring 52,6 Frontier gul lagring 37,3 Tabell 3. Procentuell fördelning av skördad lök (Summit) i olika storleksklasser Odlingssystem mm mm mm <70 mm enkelbill, bredspridd NPK trippelbill, bredspridd NPK trippelbill, radmyllad NPK trippelbill, 120 frön/lpm trippelbill, fiberduk trippelbill, sådd i fräst jord trippelbill, ogräsharvad SLUTSATSER Det är uppenbart att Öland har potential till produktion av löksorter som inte tidigare ansetts odlingsdugliga i regionen. Flertalet av de provade sorterna visar på en hög skörd av god kvalitet. Vissa sorter är i huvudsak mer lämpade för produktion av färsk, buntad lök än till långtidslagring. Detta kan innebära att det finns möjlighet till en ökad satsning på buntlök i regionen, något som i sin tur än mer kan stärka Öland som ett lökodlingsdistrikt. Ytterligare studier bör emellertid genomföras för att kunna ge råd om vilka sorter som är lämpade för buntning och bästa skörde- och lagringsmetod. Det finns också ett behov av ekonomiska kalkyler för produktion av buntlök. 22 ÅRSrapport 2002/Torslunda försöksstation, SLU

5 De olika produktionsmetoderna pekar även de på möjligheter till skördeökningar och styrning av lökens storlek till önskade gränsvärden. Radmyllning av gödning i samband med sådd ger en så pass kraftig skördeökning jämfört med konventionella metoder att den särskilt bör undersökas kommande säsong. TACK Demonstrationsodlingen har finansierats av LBU-medel via Länsstyrelsen i Kalmar län. Lennart Fors vid Svalöf Weibulls Trädgård AB har välvilligt bidragit med utsäde till Malaga, Musica, Ambition och Albion. REFERENSER Fogelberg, F Nya löktyper för odling på Öland. Årsrapport 2001, Torslunda försöksstation, SLU, ÅRSrapport 2002/Torslunda försöksstation, SLU 23