Bilaga 1: Forskningsprogram
|
|
- Gun Sundström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bilaga 1: Forskningsprogram Introduktion Sedan femtiotalet har jordbruket i västvärlden blivit mer och mer beroende av kemisk bekämpning av ogräs och skadedjur. Den negativa påverkan detta har på miljön och på själva grödan har ökat efterfrågan efter ekologisk odlade grödor. Idag rensas ogräs för hand i kravodlingen. Detta är relativt dyrt och det är svårt att hitta personer som vill utföra detta jobb. Detta medför att kravodlingen är begränsad i storlek och att efterfrågan är större än tillgången, t.ex. för ekologisk socker. För att öka volymen av de ekologisk odlade grödorna behövs det en automatisering av den mekaniska ogräsbekämpningen i den ekologiska odlingen. Vårt pågående forskningsprojekt, som för närvarande finansieras av FORMAS och avslutas under 2003, syftar till att utveckla metoder för att kunna styra en maskin så att den på egen hand kan rensa ogräs mekanisk. För att identifiera och skilja på grödor och ogräs använder vi oss av en kamera. Projektet har särskild fokus mot ekologisk odling av sockerbetor. Vårt forskningsprojekt och dess resultat har rönt stark internationellt och nationellt intresse. Vi har t.ex. blivit inbjudna till Danmark och Tyskland som talare, och inbjudna som gästredaktör av en vetenskapligt tidskrift, en special utgåva kring robotik i jordbruket [1]. Vi har även blivit inbjudna att publicera i tidskiften ISJ - International Sugar Journal [2]. Projektet vann även tredjepriset i de nationella tävlingen MiljöInnovation 2002 bland 65 tävlande bidrag. Viktiga kriterium har varit positiv miljöpåverkan och på sikt även god möjlighet till framtida affärsverksamhet och lönsamhet. Det pågående forskningsprojekt kan betraktas som grundläggande forskning. Målet med nästa forskningsprojekt, som vi söker nu anslag för hos SJV, är att utveckla praktisk omsättbar kunskap och teknik baserad på vår tidigare forskning. Målet är att utveckla vår metod så att den klarar av att hantera variationer mellan olika fält, som t.ex. plantstorlek och jordtyp. Målet är även att utveckla ett specialanpassat datorsystem och rensningsverktyg så att ett kostnadseffektiv system uppnås. Utförliga försök på olika fält är planerad för att kunna uppnå en robust automatisering och för att få kunskap hur den ekologiska odlingen bör bedrivas för en effektiv automatisering. Litteratur genomgång Det finns ett fåtal forskningsprojekt som syftar till en automatisering av mekanisk ogräsbekämpning. Dessa projekt kommer nu att beskrivas kort. Principen för alla projekten är att det finns ett sensorsystem som kan identifiera de enskilda grödorna bland ogräset samt kan bestämma grödornas position. Sedan används denna information för att kunna styra ett verktyg att rensa ogräs mellan grödorna i raden. Tyskland På Fachhochschule i Osnabrueck har man utvecklat ett sensorsystem baserad på en videokamera som tar bilder av plantorna och ett sensorsystem som mäter plantornas höjd [3]. Med hjälp av både bild- och höjdinformation försöker man känna igen om det kommer en gröda eller ej. En intressant aspekt av deras system är själva rensningsverktyget. Verktyget består av några fingrar som kan dras in- och ut allt eftersom det kommer en gröda eller ej. Systemet är i första hand avsett och testat på en majsodling. Systemet har testats några gånger
2 i fält på majsplantor. På grund av att majsplantorna är relativ höga jämfört med ogräs visade det sig att det var en bra strategi att mäta höjden. Höjden avgjorde i stor grad om en planta klassades som gröda eller ogräs och de första resultaten var goda. Att använda deras system på sockerbetor leder enligt vår uppfattning inte till tillräckligt bra resultat eftersom höjden av sockerbetplantor inte skiljer sig från höjden av ogräset. Nederländerna I Wageningen har man utvecklat ett enkelt mätsystem som mäter enbart höjden av plantorna [4]. Överstiger ett objekt i fältet en viss höjd antas det vara en planta, dvs. antingen en gröda eller ett ogräs. Observera att höjden inte används för att klassificera mellan gröda och ogräs som forskare i Osnabrueck gör. Höjden används således enbart för att registrera plantor medan sensorsystemet förs längs en rad av grödor. Genom att komma ihåg vad systemet har sett under en sträcka av ca. 80 cm längs raden och genom att ta hänsyn till det förväntade plantavståndet, avgör systemet om det handlar om en gröda eller ett ogräs. En intressant aspekt av deras system är själva rensningsverktyget. Verktyget består av två knivar monterad på en roterande skiva. Genom en mycket bra konstruktiv lösning, kan knivarna väldigt snabbt dras in när en gröda kommer. Både mätsystemet och rensningsverktyget monteras på en redskapsbärare som dras fram av en traktor. Systemet har testas i laboratoriet på små palmplantor och en enstaka gång i fält på sockerbetsplantor utan något större ogrästryck (konventionell odling). Systemet har då fungerat bra. Problemet är dock att när det saknas en gröda, i sträckan av 80 cm, blir det mycket svårare att avgöra om en viss plantan är en gröda eller ej, enbart på dess position. Enligt vår bedömning är detta systemet inte tillräckligt för att kunna klara av de svenska förhållandena i den ekologiska sockerbetsodlingen som har relativt stort ogrästryck och med en plantuppkomst rund 80 %. Angreppssättet att titta på plantornas position bedömer vi dock som mycket lovande. Danmark I Danmark, på KVL i Taastrup och på DJF Forskningscentrum i Bygholm, pågår forskning som baseras på RTK, Real-Time Kinematic, GPS [5]. Detta GPS system har en positionerings noggrannhet på 1-2 cm. Genom att registrera positionen på fröna när de såtts, kan man bygga en karta som innehåller positionen av alla grödor i fältet. När man sedan rensar kan denna informationen användas för att styra ett rensningsverktyg. Nackdel är att RTK-GPS utrustningen är relativt dyrt och att det är tveksamt om den sammanlagda positionerings noggrannheten räcker, dvs. noggrannheten av RTK GPS när man sår, noggrannheten i var fröna exakt hamnar i jorden och noggrannheten av RTK GPS när man slutligen rensar. Sverige Kärnan i systemet från Osnabrueck är ett sensorsystem som försöker avgöra om varje planta är den önskade grödan eller ej. Sensorsystemet består av både en kamera och sensorer som mäter planthöjd. Kärnan i systemet från Wageningen, som består endast av sensorer som mäter höjd, är att sensorsystemet försöker avgöra om en viss plantan är ogräs eller en gröda genom att enbart titta på plantans position i ett område av 80 cm langs raden. Vår angreppsätt är att kombinera dessa metoder dvs. vi tittar både till den enskilda plantans egenskaper och dess position för att avgöra om det är en gröda eller ej. Vi mäter dock inte planthöjden och använder enbart en färgkamera. Vår metod är beskriven mer in detalj i nästa stycke.
3 Preliminära Resultat Svart-vit kamera med infrarött filter för radföljning Färg kamera för identifiering av plantor Datorer och kontrollelektronik Batteri Rensningsverktyg Batteri Kompressor Figur 1. En mindre försöksmaskin användes vid provning av plantigenkänning (här utan rensningsverktyg). Figur 2 Principskiss av försöksmaskinen. Färgkameran i mitten används för att identifiera de enskilda plantorna och bestämma dess position. Den svartvita kameran används för att identifiera raderna för navigering av roboten Radföljningssystem Mekanisk ogräsbekämpning för radodlade grödor kan delas in i två delar. Den första är att rensa ogräset mellan raderna. För detta används ett relativt enkelt redskap som förs mellan raderna med hjälp av en traktor. För att kunna rensa nära raderna är ett sensorbaserad radföljningssystem en fördel för att kunna styra redskapet med god precision. För det ändamålet har vi i ett nu avslutad forskningsprojekt utvecklad ett radföljningssystem baserat på en kamera [6]. Systemet har testas för att både kunna styra en vanligt radrensare monterad på en traktor och en mindre försöksmaskin som styrdes helt på egen hand (se fig. 1 och 2). Det visade sig att kamerasystemet kunde känna igen raderna även under högt ogrästryck (200 ogräs/m2) och även när några grödor saknades i raden med bibehållen god precision (+ 2 cm). Igenkänning av grödorna Figur 3. Plantor kan identifieras på dess egenskaper, t. ex. färg eller form, eller dess position i bilden. De inringade plantorna är sockerbetor planterade med ca 15 cm mellanrum i raden. Det andra, mer svårlösta problemet, är att rensa i själva raden. För det ändamålet krävs det att det finns ett sensorsystem som kan känna igen grödorna bland ogräset. I vårt pågående forskningsprojekt använder vi oss av två metoder. För det första kan man titta på de enskilda egenskaparna på plantorna, t.ex. färg, storlek eller form. För det andra kan man utnyttja
4 strukturinformationen i bilden, dvs. utnyttja att grödorna planteras med fixt avstånd, se fig. 3. För båda metoder kan man använda sig av en färgkamera för att få den informationen som krävs. Under 2001 och 2002 har vi utvecklad en metod som kombinerar egenskaper av den enskilda planta och plantans position i en rad för att avgöra om det handlar om en gröda eller ej. Preliminära tester som baseras på bilder ur vår bild-databas (mer än tusen bilder tagna på två olika sockerbetsfält), visar att vi kan känna igen mellan 70 och 95 % procent av antalet grödor beroende hur stora variationer vi tillåter mellan olika bilder, t.ex. vad gäller plantstorlek och ogrästryck. Testerna visar på att det är viktigt att metoderna kan anpassas sig själv efter dessa variationer för att kunna uppnå en tillräckligt bra klassificering. Rensningsverktyg Vi har utvecklad ett enkelt rensningsverktyg som helt enkelt dras upp när en gröda är detekterad. Denna prototypen är dock inte tillräckligt snabbt men räcker för att visa de första preliminära resultaten. Mindre försöksmaskin Vi har utvecklad en mindre försöksmaskin som styrs på egen hand för att kunna testa våra metoder (se fig. 1 och 2). Maskinen följer en rad med hjälp av vårt radföljningssystem, och har en inbyggd färgkamera för att kunna hitta grödorna bland ogräset. Vår enkla rensningsverktyg är kopplat efter maskinen. Vi har testat hela systemet inomhus i växthus med god resultat [7]. Under säsongen 2003 kommer denna försöksmaskin att användas för att testa våra nya metoder för att känna igen grödorna, som är beskriven ovan. Metodbeskrivning Baserat på vår tidigare forskningsresultat vill vi nu genomföra ett projekt som tar denna helt nya teknik ett betydande steg närmare användning. För att kunna ta det steget behövs det i huvudsak tillämpad forskning inom två områden: A) En vidare utveckling av våra metoder så att den klarar av att hantera skillnader som finns mellan olika delar av fältet, mellan olika fält och mellan olika odlingar. Skillnader kan handlar om plant storlek, ogrästryck, jordtyp med mera. För att klara av de olika skillnaderna krävs det en manuell justering av oss som har utvecklat systemet. Målet är att det inte skall behövas någon justering alls, dvs. våra metoder skall klara av den nödvändiga justeringen på egen hand, eller att en odlare lätt kan göra justeringen själv. För att uppnå detta målet krävs det många tester i fält på olika ekologiska odlingar. Detta ger ökad kunskap om hur inom och mellan fälts variationer påverkar metoderna samt ger kunskap hur den ekologiska odlingen bör bedrivas, t.ex. vad gäller plantavstånd och maximal tillåtna ogrästryck, för en effektiv automatisering. B) Det andra som behövs är forskning och utveckling av en maskinteknisk lösning som är kostnadseffektiv och som kan anpassas till olika typer av redskapsbärare. I figur 4 visas en modulär lösning, som till exempel kan monteras på en radrensare efter en traktor (se fig 5). En nyckelkomponent är utvecklingen av en speciellt datorsystem som är tillräckligt beräkningskraftigt samt kostnadseffektiv. Utvecklingen av datorsystemet bör ske i nära samverkan med utvecklingen av metoder (som i slutändan är en programvara), eftersom de ömsesidigt påverkar varandra för att nå en tillräckligt snabbt och kostnadseffektiv lösning. En annan nyckel komponent är utvecklingen av en kompakt, snabbt, och energisnålt rensningsverktyg. Här har vi som utgångspunkt att ta till vara på de goda lösningsansatser som finns i Osnabrueck och Wageningen.
5 Färgkamera för identifiering av plantor Rensningsverktyg Dator Plantor Figur 4. Modul bestående av plantigenkänningssystem och rensningsverktyg för rensning mellan grödorna i raden. När verktyget närmar sig plantan höjs verktyget och släpps sedan ner när det passerat plantan. Figur 5. Traktor med moduler (en för varje rad) för plantigenkänning och rensning. För styrning av redskapet används ett radföljningssystem baserat på bildbehandling. Tidsplan Under perioden oktober april 2004 planerar vi att utveckla ett modul som kan monteras efter en traktor, samt att vidare utveckla våra metoder så att de bättre kan klara av skillnader mellan olika fält. Under perioden maj - augusti 2004 planerar vi att testa vårat system hos minst tre olika ekologiska odlare samt att dokumentera och utvärdera testerna. Under perioden september - april 2005, planera vi att vidare utveckla våra metoder så att de kan klara av skillnader mellan olika fält antingen på egen hand eller med hjälp av en enkel justering av en icke-expert. Under perioden maj - september 2005 planerar vi att testa vårat system hos minst tre olika ekologiska odlare samt att dokumentera och utvärdera testerna. Vi planera även att jämföra resultatet av vår automatiserade ogräsrensning med manuell ogräsrensning genom att räkna antalet ogräs före och efter rensningen och att väga skörden baserad på ett mindre försöksfält hos Hushållningssällskapet i Halland. Kompetens för projektet och samverkan Björn Åstrand är doktorand i det pågående projektet finansierad av FORMAS. Han förväntas avsluta sin doktorsavhandling under hösten Genom medel av SJV vill vi nu omsätta hans mer grundläggande forskning till mer praktisk omsättbar kunskap och teknik. Av ovanstående beskrivning av våra tidigare resultat framgår att han besitter den nyckel kompetensen, unikt i Sverige, för att nå målet med en kostnadseffektiv automatisering av den mekaniska ogräsbekämpningen. Avsikten är att han fortsätter sin verksamhet vid Högskolan i Halmstad som forskarassistent genom medel av SJV. En ny doktorand kommer att anställas och en forskningsingenjör, Tommy Salomonsson, knytts också till projektet framförallt för utvecklingen av datorsystemet. Professor Albert-Jan Baerveldt ansvarar för den vetenskapliga handledningen av projektet. Genom ett väl utbyggt kontaktnät med SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling, Hushållningsällskapet i Halland och Kristianstad, sockerbetsodlare och maskintillverkare för ekologisk odling knytts den nödvändiga odlingskompetensen till oss (se även Resultatsförmedlingsplan - Referensgrupp).
6 Relevans för näringen och miljökonsekvenserna Idag rensas ogräs oftast för hand i kravodlingen. Detta är relativt dyrt, kr/ha, och det är svårt att hitta personer som vill utföra jobbet. Efterfrågan på kravodlat är också större än tillgången och det finns en politisk ambition att öka den ekologiska åkerarealen från 10 till 20% t.o.m. år För att kunna öka volymen av de ekologiskt odlade grödorna behövs automatisering av ogräsbekämpningen. Vinsterna med detta är: Miljömässiga genom att mer konventionellt odlad mark, där ogräsrensningen sker kemiskt, kan ställas om till ekologiskt produktion. Ekonomiska, där kostnaderna för ogräsbekämpning kan minska med upp till 50% baserad på en preliminär beräkning, framförallt för att behovet av personal minskar. Genom att introducera ny teknik som bildbehandling får man samtidigt möjlighet att utföra nya uppgifter. Man kan exempelvis utföra kartering av fältet och beräkna uppkomst och hur bra det växer på olika delar av fältet för att sedan kunna styra exempelvis gödning. Med systemet är det även möjligt att införa gallring vilket skulle kunna motverka dålig uppkomst, genom att man sår mer plantor och sedan gallrar, och därigenom öka avkastningen. Literaturlista 1 Baerveldt A.-J., Guest-Editorial Special Issue on Agricultural Robots, Autonomous Robots, Vol. 13, No-. 1, pp. 5-9, inbjudna 2 B. Åstrand, Baerveldt A.-J, A mobile robot for mechanical weed control, To be Published in February Issue International Sugar Journal, inbjudna 3 A. Ruckelshausen et. al., Microcontroller-based multi-sensor system for online crop/weed detection, Proceedings of the Int. Brighton Conference "Weeds", pp , J. Bontsema, K. van Asselt, T. Groot, Intra-row weed control, Computer-Bildanalyse in der Landwirtschaft, Workshop 2002, Bornimer Agrartechnische Berichte Heft 31, ISSN , H.W. Griepentrog, M. Nörremark, AIR, Autononous Intra-Row Weeder, KVL Precision Farming, projectinformation on B. Åstrand, Mechatronics in Agriculture Row Guidance System for Agricultural Field Machinery (Licentiate thesis), School of Electrical and Computer Engineering, Chalmers University of Technology, Göteborg, Technical Report No. 351L, Åstrand B., Baerveldt A.-J., An Agricultural Mobile Robot with Vision-Based Perception for Mechanical Weed Control, Autonomous Robots, Vol. 13, No. 1, pp , 2002.
Bakgrund och Mål. Material och Metoder
Robust och kostnadseffektiv automatisering av mekanisk ogräsbekämpning för ekologisk odling av sockerbetor Robust and cost-effective automation of mechanical weed control for the cultivation of organic-grown
Läs merOgräsbekämpning för ekologisk fruktodling
Ogräsbekämpning för ekologisk fruktodling David Hansson, Sven-Erik Svensson och Sven Axel Svensson Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap Område Jordbruk - odlingssystem,
Läs merRedovisning av projekt: Hur påverkar ympning växtnäringsupptagning och avkastning i ekologisk växthusgurka?
Redovisning av projekt: Hur påverkar ympning växtnäringsupptagning och avkastning i ekologisk växthusgurka? Diarienummer: 25-14077/08 Sammanfattning Odlingssäsongen 2009 undersöktes hur ympning påverkar
Läs merIndustriell utveckling och struktur 2008
Rapport 2009-04-15 Dnr: 255/08 Delges: N-dep Rymdstyrelsens handläggare Särskild redovisning gällande företag Industriell utveckling och struktur 2008 Sammanfattning Årets industrienkät ger en neutral
Läs merPraktisk provning av Ekoskär och släckt kalk
Praktisk provning av Ekoskär och släckt kalk Årsrapport 2005 SBU projektkod 2005-1-2-929 SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i
Läs merRadhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor. Foto: Per Ståhl
Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor Foto: Per Ståhl Jordbruksinformation 1 2012 1 Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor Text: Per Ståhl, Hushållningssällskapet Linköping Radhackning
Läs merStående virkesförråd i Sverige
Stående virkesförråd i Sverige 2,26 Miljarder m 3 3,24 Miljarder m 3 År 1980 År 2010 Ökning med 43% på 30 år. Inte illa! 30 Hela Europa Stående virkesförråd (Miljarder m3) 25 20 15 10 5 I Sverige var ökningen
Läs merTidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet. SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet
Bibliografiska uppgifter för Kålfluga - ett viktigt skadedjur i höstraps? Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare Utgivningsår 2004 Nr/avsnitt 57 Författare Nilsson C.
Läs merOmläggning till ekologisk grönsaksodling
Ekologisk odling av grönsaker på friland Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Foto: Åsa Rölin Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Text
Läs merTeknik kommande och förekommande
Teknik kommande och förekommande Den intelligenta gården MÄTA STYRA/REGLERA AUTOMATISERA Standardiserad kommunikation CANBUS ISOBUS ISOAGRINET Internet of things Sensornätverk Farm Management Information
Läs merSvenska HERBIE. Indoor Garden. Effortless Indoor Gardening
Svenska HERBIE Indoor Garden Effortless Indoor Gardening HERBIE Indoor Garden design by mikael ericsson Enkel inomhusodling Tregren erbjuder enkel och frodig inomhusodling. Herbie har utvecklats för enkel
Läs merSvenska HERBIE. Indoor Garden. Effortless Indoor Gardening
Svenska HERBIE Indoor Garden Effortless Indoor Gardening HERBIE Indoor Garden design by mikael ericsson Enkel inomhusodling Tregren erbjuder enkel och frodig inomhusodling. Herbie har utvecklats för enkel
Läs merForskningsmeritering en orsak till tidsbegränsade anställningar
STATISTISK ANALYS 1(10) Avdelning / löpunmmer 2014-10-14 / 8 Analysavdelningen Handläggare Per Gillström 08-563 085 16 per.gillstrom@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av formerna
Läs merFramtidens lantbruk i Skåne
Framtidens lantbruk i Skåne Per-Göran Andersson Hushållningssällskapet Malmöhus Alnarp 2014-03-20 Citat om framtiden Att sia är svårt särskilt om framtiden. Alice Roosevelt Longworth Jag tror att det finns
Läs merStrip till för täta radavstånd
Spirit C StripDrill Strip till för täta radavstånd Spirit C StripDrill är en unik, kompakt och integrerad strip-till-lösning för att så spannmål, raps och baljväxter i farter upp till 15 km/tim. Väderstad
Läs merStenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar
Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt och konventionellt.
Läs merFormulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter (Slutrapport 2005 2009 / H7-1)
Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter (Slutrapport 2005 2009 / H7-1) Diarienumret för ansökan är 22-7951/04 och ansökningsnumret(används inom EU) är B/SE/04/7951.
Läs merBaldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken
Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö Råd i praktiken Jordbruksinformation 17 2006 Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö De baldersbråplantor som ger problem i ekologiskt vallfrö har grott på sensommaren
Läs merReglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd
Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Ingrid Wesström, SLU, Institutionen för markvetenskap, Box 7014, 750 07 Uppsala. Med dämningsbrunnar på stamledningarna kan grundvattennivån i
Läs merForskning GNSS. Grundkonfigurationen av GPS består av 24 satelliter men idag cirkulerar närmare 30 satelliter runt jordklotet
Forskning GNSS GNSS (Global Navigation Satellite Systems) är samlingsnamnet för globala satellitbaserade system för navigation, positionsbestämning och tidsöverföring. Det mest kända och använda systemet
Läs merInformation till. betygsnämndsledamöter, opponent och. disputationsordförande. inför disputation. Innehåll. Dnr 1-408/2013
Dnr 1-408/2013 Information till betygsnämndsledamöter, opponent och disputationsordförande inför disputation Innehåll Inledning... 1 Betygsnämnd... 1 Förhandsgranskning... 2 Examination... 3 Opponent...
Läs merSignifikanta skillnader enligt t-test 1998-2000 på provytenivå redovisas nedan för varje par.
3.7 Förklaring av skördeskillnader på parnivå Jens Blomquist och Thomas Wildt-Persson, SBU Inledning I följande kapitel görs en genomgång av några viktiga signifikanta skillnader mellan plus- och medelgård
Läs merGPS-sändare: en ny era för studier av beteendeekologi hos vilda djur
GPS-sändare: en ny era för studier av beteendeekologi hos vilda djur Håkan Sand, Per Ahlqvist och Olof Liberg I slutet av 196-talet revolutionerades viltforskningen genom att det blev möjligt att studera
Läs merAndra årets erfarenheter angående projektet Utforskning av optimala odlingsstrategier för ekomajs till mjölkgårdar från 2009
Andra årets erfarenheter angående projektet Utforskning av optimala odlingsstrategier för ekomajs till mjölkgårdar från 29 Syftet Det vi i försöksuppläggningen påbörjade med i 28, fortsatte i 29. Upplägget
Läs merJordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling
Jordbruksinformation 7 2010 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns
Läs merBioenergikluster Småland. En rapport inom Energimyndighetens Euforiprojekt:
Bioenergikluster Småland En rapport inom Energimyndighetens Euforiprojekt: Kommersiella förutsättningar för att implementera gassensorer i biobränsleeldade närvärmeanläggningar David Eskilsson & Claes
Läs merVILKA REGLER GÄLLER VID KEMISK BEKÄMPNING? Information till dig som använder bekämpningsmedel
VILKA REGLER GÄLLER VID KEMISK BEKÄMPNING? Information till dig som använder bekämpningsmedel Varför finns det regler för kemisk bekämpning? Kemiska bekämpningsmedel kan skada miljön, människors hälsa
Läs merNya ogräsbekämpningsmetoder i ekologisk fruktodling
David Hansson, Ibrahim Tahir* & Sven-Erik Svensson 29-2-13 Jordbruk - odlingssystem, teknik och produktkvalitet, SLU Alnarp * Växtförädling och Bioteknik, SLU Alnarp Resultatredovisning till SLU EkoForsk
Läs merFlexit bostadsventilation
Flexit bostadsventilation A FÖR EN SUND INOMHUSMILJÖ Varför ventilera? Du är säkert noga med vad barnen äter, men hur ställer du dig till luften de andas? Vi tillbringar ca 90% av tiden inomhus och uppfattar
Läs merHUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA?
Tomas Rondahl, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå, E-post: Tomas.Rondahl@njv.slu.se HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA? I EU:s kompletteringsförordning
Läs merPosition. Reservdelsnr. För din information
VIKTIGT! Åtdragningsmoment för 8.8-bult Bult dim Nm Kpm M 5 7 0,7 M 6 10 1,0 M 8 30 3,0 M 10 50 5,0 M 12 100 10,0 M 14 160 16,0 M 16 240 24,0 M 20 480 48,0 M 24 820 82,0 M 30 1 640 164,0 M 36 2 850 285,0
Läs merAutomatiserad Utsättning och Upptagning av Sidomarkeringsskärmar. Förstudie
Automatiserad Utsättning och Upptagning av Sidomarkeringsskärmar Förstudie Förord Arbete på vägarna innebär stora säkerhetsrisker för personalen som utför vägarbete. Enligt Trafikverket har 1723 trafikolyckor
Läs merUnghästprojektet på Wången 2010-2012
Unghästprojektet på Wången 2010-2012 1-3-åriga travhästar fodrade utan kraftfoder och tränade i kortare distanser Den här studien har visat att ettåriga travhästar som utfodras med ett energirikt grovfoder
Läs merSiwa. Finsnittvagnar Ensilagevagnar. foderproduktion
Rapide Siwa Finsnittvagnar Ensilagevagnar foderproduktion Schuitemaker Machines BV etablerades 1919 som tillverkare av maskiner för lantbruk och industri. Tack vare många års erfarenhet har Schuitemaker
Läs merGUNILLA. KWS-sorter ökar din lönsamhet! + 1092 kr per ha * www.kws.com
KWS-sorter ökar din lönsamhet! GUNILLA + 1092 * *Jämfört med medeltal av de 3 mest odlade sorterna för vart och ett av åren 2006-2008, 15 officiella försök Förbättrad lönsamhet för betodlingen! Glädjande
Läs merTidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61
Bibliografiska uppgifter för Kupsådd, en intressant etableringsmetod i majs Författare Utgivningsår 2008 Halling M.A. Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61 Ingår
Läs merSlutrapport Fästanordning för fordons specifik bilbarnstol i framsätet
Rapporten är framtagen med ekonomiskt bidrag från Trafikverkets skyltfond. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter
Läs merTillgänglighet för personer med synskada i cirkulationsplatser jämfört med andra korsningstyper sammanfattning av enkätstudie
Bulletin 243 Tillgänglighet för personer med synskada i cirkulationsplatser jämfört med andra korsningstyper sammanfattning av enkätstudie Lisa Sakshaug Christer Hydén Åse Svensson 2009 1 Lunds Tekniska
Läs merNyhetsbrev september 2011 Blech Nordic
Nyhetsbrev september 2011 Blech Nordic TRUMPF med världsnyheter på Blech Nordic Snart är det dags för den nya mässan Blech Nordic att slå upp dörrarna i Stockholm. Varmt välkomna den 4-7 oktober till den
Läs merFöreläggande om program för hantering av åldersrelaterade försämringar och skador vid Clab
Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) Box 250 101 24 Stockholm Beslut Vårt datum: 2013-09-20 Diarienr: SSM2013-3985 Objekt: Clab Handläggare: Elisabet Höge Telefon: +46 8 799 4430 Föreläggande om program
Läs merBetning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009
Betning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009 Åsa Olsson Bakgrund Sockerbetsfrö har under lång tid betats med olika produkter för att så långt det är möjligt kunna undvika angrepp av olika skadeinsekter,
Läs merAmmoniak i flygaska Vägledning för betongtillverkare
Ammoniak i flygaska Vägledning för betongtillverkare Utfört för: E-mineral Utfört av: Jørn Bødker Taastrup, den 27 september 2006 Byggnad - 1 - Titel: Ammoniak i flygaska. Vägledning för betongtillverkare
Läs merNC22EU SMARTKLEEN POOL ROBOT BOTTENSUGARE
NC22EU SMARTKLEEN POOL ROBOT BOTTENSUGARE Grattis till ditt köp! SmartKleen är en teknologisk avancerad automatisk pool bottensugare, som är lätt att använda. SmartKleen gör det enkelt att hålla poolen
Läs merTrygghetsavtal. Scanlasers. för ökad driftsäkerhet. Vi finns där vi behövs: Huvudkontor Sverige. Scanlaser Östra. Scanlaser Mellan.
Vi finns där vi behövs: Mer än 25 års erfarenhet inom maskinstyrning gör Scanlaser till ett tryggt val! Med en rikstäckande organisation finns vi där vi behövs för personlig service och support. Scanlaser
Läs merLJ-Teknik Bildskärpa
Bildskärpa - Skärpedjup och fokus - Egen kontroll och fokusjustering - Extern kalibrering Bildskärpa, skärpedjup och fokus Brännpunkt och fokus Medan brännpunkt är en entydig term inom optiken, kan fokus
Läs mer!!!!!!!! Googles'självkörande'bil!
Googles'självkörande'bil AmandaJaber(amaja463) AI 279G43 2016901909 Innehållsförteckning 1.#INLEDNING#...#3 1.1 SYFTE#...#3 1.2 AVGRÄNSNING#...#3 2.#GOOGLE#SJÄLVKÖRANDE#BIL#...#4 2.1HURBILENFUNGERAROCHUPPBYGGNAD...4
Läs merForskningrapport LAVINER. Varför vi valde den här naturkatastrofen. Laviner
Forskningrapport LAVINER Varför vi valde den här naturkatastrofen Vi har valt naturkatastrofen lavin för att det är ett lokalt problem. Vårt samhälle är endast i riskzonen under vintersäsongen, då lavinerna
Läs merEnkel Flexibel Prisvärd
Robotik som den bör vara Enkel Flexibel Prisvärd 195 INTJÄNINGSTID DAGAR GENOMSNITTLIG TEKNISKA SPECIFIKATIONER: www.universal-robots.se/se/produkter Robotiken är äntligen inom räckhåll Universal Robots
Läs merAnne Persson, Professor anne.persson@his.se
FÖRUTSÄTTNINGAR OCH STRUKTUR FÖR ATT HANTERA KUNSKAP OCH KUNSKAPSUTVECKLING Anne Persson, Professor anne.persson@his.se Bild 1 AGENDA Kunskapsarbete i verksamheter en kort introduktion Hur kan en kunskapsportal
Läs merHörlursuttag För att ansluta hörlurar (ej inkl) till Metall Detektorn.
Funktioner Med er Velleman Discriminator Metall Detektor kan du söka efter mynt, reliker, juveler, guld och silver i princip varsomhelst. Metal Detektorn har många användningsområden och är enkel att använda.
Läs merTisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans
Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt
Läs merSkapa systemarkitektur
GRUPP A1 Skapa systemarkitektur Rapport D7.1 Andreas Börjesson, Joakim Andersson, Johan Gustafsson, Marcus Gustafsson, Mikael Ahlstedt 2011-03-30 Denna rapport beskriver arbetet med steg 7.1 i projektkursen
Läs merBRUKSANVISNING. Mobil luftkonditionering
BRUKSANVISNING Mobil luftkonditionering Modell No: 360008/ 360010 Vi rekommenderar att du läser instruktionerna noga innan du använder produkten. Bevara instruktionerna på en trygg plats, eftersom du kan
Läs merSimulering av brand i Virtual Reality
Simulering av brand i Virtual Reality Bakgrund Användningen av virtual reality (VR, virtuell verklighet) som ett forskningsverktyg inom brandteknik och utrymning har på senare tid visat sig vara mycket
Läs merSkötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark
Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark Målet med planteringen Inför beskogningen bör man ha ett mål med sin plantering. Beroende på åkerns belägenhet, status och storlek blir metoder
Läs merKlippträda istället för svartträda
Delredovisning till SLU EkoForsk 2014 Klippträda istället för svartträda Göran Bergkvist ansvarig (Inst. för växtproduktionsekologi, SLU) och Lars-Olov Brandsaeter (Bioforsk) Introduktion Kontrollen av
Läs merGranstedt, A. 1990. Kväveförsörjningen I alternative odling. Avhandling i ämnet växtnäringslära. Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala.
BIODYNAMISK ODLING I FORSKNING OCH FÖRSÖK Av Artur Granstedt Det är nu tjugo år sedan den lilla boken Biodynamiska Odling i Forskning och Försök gavs ut på Telleby bokförlag 1. Tack vare stipendier kan
Läs merLÅT DET VÄXA. Guide för skolträdgården. Emma Crawley. Pedagogiska skolgårdar Naturskolan Asköviken
LÅT DET VÄXA Guide för skolträdgården Emma Crawley Pedagogiska skolgårdar Naturskolan Asköviken En skolträdgård ger en stimulerande kontext för lärande och fina förutsättningar för sinnliga upplevelser
Läs merP-märket är SPs kvalitetsmärke
KVALITET SPs P-märke har länge använts som kvalitetsmärke för exempelvis fabrikstillverkade småhus och fjärrvärmecentraler. Nu utvidgas användningen inom byggområdet. Varje produktområde har särskilda
Läs merAtt använda bildhanteringsprogram, del 2
Att använda bildhanteringsprogram, del 2 Gå till Adobe Online (M) Markeringsram - (L) Lasso - (C) Beskärning - (J) Airbrush - (S) Klonstämpel - (E) Suddgummi - (R) Oskärpa - (A) Markering av bankomponenter
Läs merPrognosvarning för bladmögel ovanligt tidig i år
PROGNOS FÖR LÖKBLADMÖGEL PÅ ÖLAND 1999 AV ANN-SOFI FORSBERG,PROVEGETA-VÄXTSKYDDSRÅDGIVNING,SMÅSKOLEVÄGEN 38, 224 67 LUND Prognosvarning för bladmögel ovanligt tidig i år Arbetet med att behovsanpassa bekämpningen
Läs merInformation rörande forskarutbildningen vid Dans och Cirkushögskolan
Information rörande forskarutbildningen vid Dans och Cirkushögskolan Mer utförlig information rörande doktoranders rättigheter och skyldigheter finns att hämta på http://www.doktorandhandboken.nu Syftet
Läs merFörsta jobbet. Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel.
Första jobbet Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel. En av sju befinner sig i utanförskap i Sverige. För utrikes
Läs merMiljömedvetna och uthålliga odlingssystem - Rotogräs
Miljömedvetna och uthålliga odlingssystem - Rotogräs Foto: Lars-Birger Johansson KSLA, 2008-04-22 Ann-Marie Dock Gustavsson, Jordbruksverket adoc@sjv.se Åkertistel Skott/100 m2, medeltal över försöksplatser
Läs merKonsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana
PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att
Läs merDet första steget blir att titta i Svensk MeSH för att se om vi kan hitta några bra engelska termer att ha med oss på sökresan.
Sökexempel - Hälsovägledare Hälsovägledning med inriktning mot olika folkhälsoproblem som t ex rökning, tips på hur man går tillväga för att göra en datasökning och hur man även kontrollerar om artiklarna
Läs merHögupplösta geodata och 3D omvärldsmodeller - nuvarande och framtida möjligheter ur ett FOI-perspektiv
Högupplösta geodata och 3D omvärldsmodeller - nuvarande och framtida möjligheter ur ett FOI-perspektiv Dr. Gustav Tolt FOI Avd. för Informationssystem Linköping Agenda Introduktion Framställning av 3D
Läs merAnsökningsinformation Norrköpings sociala investeringsfond
2015-02-19 Ansökningsinformation Norrköpings sociala investeringsfond Översiktlig information om krav på ansökan, samt hur beslutsprocessen vid ansökan ser ut. EKONOMI- OCH STYRNINGSKONTORET 2 (5) Norrköpings
Läs mer2014-09-19. Med stöd av 2 kap. 2 första stycket 9 p högskoleförordningen (1993:100) (HF) beslutar Lunds universitet om följande anställningsordning.
BESLUT Dnr STYR 2014/676 1 2014-09-19 Universitetsstyrelsen Lunds universitets anställningsordning Med stöd av 2 kap. 2 första stycket 9 p högskoleförordningen (1993:100) (HF) beslutar Lunds universitet
Läs merPersonal- och arbetsgivarutskottet
Personal- och arbetsgivarutskottet Marie Härstedt Personalstrateg 4-675 3 46 Marie.Harstedt@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 22--27 Dnr 692 (4) Personal- och arbetsgivarutskottet Studentmedarbetare i Region
Läs merDokumenttyp. Namn på uppdraget. Integrering mellan larmhanteringssystem och vård- och omsorgssystem
Uppdragsidé 1 (5) Uppdragsidé ehälsa 2013 Syftet med är att samla in idéer på uppdrag/projekt som stimulansbidraget för E-hälsa 2013 kan användas till. På så vis identifierar och definierar vi kommunernas
Läs merResultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999
Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999 - Lägesrapport januari 2000 Stefan Tobiasson, Högskolan i Kalmar Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken
Läs merSBU:s sammanfattning och slutsats
SBU:s sammanfattning och slutsats SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU:s sammanfattning och slutsats Rapporten sammanställer
Läs merHyltevägens förskola Fallstudie av informations- och kommunikationsteknologins inverkan i förskolan
Bild: Barnen gör skuggbilder vid filmduken innan de tittar på sin PowerPoint, som handlar om hur de hjälper till att bevara naturen. (Foto: Anna Klerfelt) Hyltevägens förskola Fallstudie av informations-
Läs merLättfattligt om Naturkultur
Lättfattligt om Naturkultur Optimering av skogens långsiktiga värdeavkastning Mats Hagner 29-11-11 Skogsägarens nettoinkomst om trädet skördas nu 15 1 5 UBICON Rapport 6, 29 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Läs merForskning och utveckling inom landstinget
Forskning och utveckling inom landstinget Regionens utveckling och tillväxt Kunskapsorganisation god vård Skapar grund för innovationer och utveckling Landstingets skyldighet ( 26b HoS) Attraktivt landsting,
Läs merAllt fler kvinnor bland de nyanställda
STATISTISK ANALYS 1(8) Avdelning Datum/ löpunmmer 2013-09-10 / 7 Analysavdelningen Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en Handläggare av formerna för att löpande redovisa utvecklingen
Läs merBibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr
Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr Författare Öberg E. Utgivningsår 29 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Ekologisk
Läs merby Lindquist Heating
by Lindquist Heating En smart investering -nya generationen RB Grand Lux Driftsäkerhet, underhållsfritt och tillgänglighet var ledorden vid utvecklingen av nya RB Grand Lux serien. Nya RB Grand Lux serien
Läs merUTVÄRDERING AV UTSTÄLLNINGEN OMÄNSKLIGT/ OM TEKNIK / LÄSKORT OCH LURAR
UTVÄRDERING AV UTSTÄLLNINGEN OMÄNSKLIGT/ OM TEKNIK / LÄSKORT OCH LURAR BAKGRUND......s 1 METOD....s 2 RESULTAT........s 3-8 LÄSKORTENS INFOPELARE........s 3 LÄSKORENS DESIGN.......s 4 KORTLÄSARE.... s
Läs merKapitel 7 Hantering av tillgångar
Kapitel 7 Hantering av tillgångar Information och data som skapas, inhämtas, distribueras, bearbetas och lagras i en organisation är en av dess viktigaste tillgångar. Graden av tillgänglighet, sekretess
Läs mer1. Situationer när korrigering är nödvändig
1. Situationer när korrigering är nödvändig Aktuell position ska korrigeras när: Du byter däck (utför automatisk korrigering). (Avståndskorrigering). Aktuell position bör korrigeras när: Fordonets positionsmärke
Läs merBekämpning av rotogräs. Nässjö, 10/12 2007 Ann-Marie Dock Gustavsson adoc@sjv.se
Bekämpning av rotogräs Nässjö, 10/12 2007 Ann-Marie Dock Gustavsson adoc@sjv.se Kvickrot Elymus repens Stamutlöparna svagast vid 3-4 blad. Ytliga stamutlöpare. Upprepa bearbetning. Figur: Håkansson, 1984
Läs merRiktlinjer för forskarutbildningen Gäller från och med 2011-01-01. Fastställda av fakultetsnämnden 2010-12-14.
Fakulteten för skogsvetenskap Forskarutbildningen Riktlinjer för forskarutbildningen Gäller från och med 2011-01-01. Fastställda av fakultetsnämnden 2010-12-14. Innehåll 1. Allmänt 2. Utlysning och antagning
Läs merDATALOGISK. Observationer 5-2014. Reviderad 2015-11-06. Oderup 9267, 24297 Hörby, Tel. 0415-400 25, info@datalogisk.se, www.datalogisk.se.
DATALOGISK Observationer Reviderad 05--06 Oderup 967, 497 Hörby, Tel. 045-400 5, info@datalogisk.se, www.datalogisk.se 5-04 April Observationer Manual senast ändrad 05--06 Register Generellt Observation
Läs merOmbyggnad av greener. Agenda. USGA specifikation för greenmtrl. USGA specifikation för greenmtrl. Växtbäddsmaterial greener USGA specification
Ombyggnad av greener Agenda USGA - Specifikationen. Greenområden Bevattning, dränering Val av gräs Sådd/torvning Skötsel av de nya greenytorna Kim Sintorn, Bankonsulent SGF USGA specifikation för greenmtrl
Läs merBakgrundsbygge i Cellplast:
Bakgrundsbygge i Cellplast: - Mitt andra försök och denna gången lyckat - Denna artikel är ett försök till att på ett tydligt sätt redogöra för skapandet av en bakgrund av cellplastskivor, husfix och Epolan
Läs merPOLICYSAMMANFATTNING FRÅN ENTREPRENÖRSKAPSFORUM VARFÖR SILOTÄNKANDE KAN VARA BRA FÖR INNOVATION
POLICYSAMMANFATTNING FRÅN ENTREPRENÖRSKAPSFORUM VARFÖR SILOTÄNKANDE KAN VARA BRA FÖR INNOVATION PS från Entreprenörskapsforum En viktig uppgift för Entreprenörskapsforum är att finna nya vägar att nå ut
Läs merGYRO. Den perfekta lösningen för avgradning och slipning. För stål, rostfritt och metaller. Oscillerande slipteknik
R GYRO Den perfekta lösningen för avgradning och slipning Oscillerande slipteknik För stål, rostfritt och metaller - ett starkt och effektivt maskinkoncept..! Ett karakteristiskt kännetecken för varje
Läs mermaximal funktionalitet
mervärde HÖGRE SÄKERHET maximal funktionalitet tillbehör för utökad funktionalitet Till EdmoLift s lyftbord finns en mängd olika tillbehör som ger ett mervärde på Er investering. I den här broschyren ser
Läs merUNDERVATTENSINVENTERING I FINLAND FRÅN BÅT OCH HELIKOPTER
SUPERB UNDERVATTENSINVENTERING I FINLAND FRÅN BÅT OCH HELIKOPTER UMF Workshop: Ny teknik inom marin miljöövervakning & kartering 2012.12.03-04 Michael Haldin Naturtjänster (Finland) TEKNIKEN = SVAR, INTE
Läs merHETVATTENSPRIDARE HETVATTENSPRIDARE
HETVATTENSPRIDARE HETVATTENSPRIDARE Friggeråkers Verkstäder AB FALKÖPING TALLRIKSSPRIDARE 1 Manufacturer: Danska vägen 87, SE-521 32 Falköping, Sweden Phone +46 515 777 640, Telefax +46 515 801 88 www.friggeraker.se
Läs merLinnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse
Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Beslutat av Rektor Inledning 3 Gemensamma mål och strategier 4 Det fortsatta arbetet 7 2 (7) Inledning Familjen Kamprad
Läs merANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Information har skett genom anslag.
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Gemensamma nämnden FM 2016-03-02 1 (1) Plats och tid Rådhus Skåne, Plan 1, Rum 111 15:00 Beslutande Leif Rülf Leif G Nilsson Gunnar Elvingsson Marcus Håkansson Fackliga
Läs merVästsvenska paketet Skattning av trafikarbete
Västsvenska paketet Skattning av trafikarbete Rapport Dokumenttitel: Skattning av trafikarbete Västsvenska paketet rapport Utförande part: WSP Kontaktperson: Tobias Thorsson Innehåll 1 Introduktion Fel!
Läs merJordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis
Jordbruksinformation 9 2010 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan
Läs merEkologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.
Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 0325-618610 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård
Läs merRAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter
RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet
Läs merFölja upp, utvärdera och förbättra
Kapitel 3 Följa upp, utvärdera och förbättra Det tredje steget i tillsynsprocessen är att följa upp och utvärdera tillsynsverksamheten och det fjärde steget är förbättringar. I detta kapitel beskrivs båda
Läs merTillsyn av simkunnighet och förmåga att hantera nödsituationer
Avdelningen för utbildningsinspektion Ulrika Lindmark 1 (12) Tillsyn av simkunnighet och förmåga att hantera nödsituationer vid vatten 1 Inledning 1.1 Bakgrund Drunkning är den tredje vanligaste dödsorsaken
Läs mer