Relationen mellan sjuksköterska och patient när sjuksköterskan är stressad

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Relationen mellan sjuksköterska och patient när sjuksköterskan är stressad"

Transkript

1 Relationen mellan sjuksköterska och patient när sjuksköterskan är stressad - En litteraturstudie Författare: Sara Erikson Emelie Persson Program: Ämne: Kurskod: Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Omvårdnad, uppsats 15 hp 2OM340 Termin: HT 2010

2 Institutionen för hälso- och vårdvetenskap Examensarbete Omvårdnad 15 hp TITEL: Relationen mellan sjuksköterska och patient när sjuksköterskan är stressad Författare: Sara Erikson, Emelie Persson SAMMANFATTNING Uppsatsens syfte var att belysa relationen mellan sjuksköterska och patient när sjuksköterskan var stressad. För att fördjupa oss i relationens betydelse har vi använt oss av Joyce Travelbees teori kring mellanmänskligheten. Uppsatsen är gjord som en systematisk litteraturstudie där sex artiklar analyserades. Vårt resultat visade att stress påverkade relationen negativt. Våra fynd visade att förmågan att skapa en relation minskade då både sjuksköterskan och patienten skapade en distans till varandra. Sjuksköterskans stress gjorde att hon ändrade sitt fokus i arbetet, patienten mötte då en uppgiftsorienterad sjuksköterska som inte tillgodosåg patientens emotionella behov i relationen. Både sjuksköterskans och patientens personlighet, i stress, visade sig ha betydelse för hur relationen utvecklades. Författarna ansåg att när relationen sattes åt sidan var det även av stor vikt att patientens åtsidosatta emotionella behov synliggjordes. Sjuksköterskan behövde också få förståelse och stöd för hennes stressiga situation, såsom till exempel utbildning i stresshantering. Vi ansåg att det skulle vara av intresse med fortsatta studier kring strategier för sjuksköterskan att hantera stress. Nyckelord: stress, nurse- patient relation, care

3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Bakgrund... 5 Stress... 5 Sjuksköterske-patient relation... 5 Problemformulering... 7 Syfte... 7 Metod... 8 Design... 8 Genomförande... 8 Inklusionskriterier... 8 Sökningsförfarande... 8 Urval... 9 Kvalitetsgransking... 9 Forskningsetiska överväganden... 9 Analys Analysöversikt Resultat Stress gör att närvaron i relationen minskar Stress förflyttar fokuset från varandet i relationen till görandet Stress gör att bemötandet i relationen ändras Diskussion Metoddiskussion Trovärdighet Giltighet Överförbarhet Resultatdiskussion Ett känslomässigt avstånd bildas Relationen väljs bort Den humanistiska värdegrunden åtsidosätts Slutsatser Referenslista Bilagor Bilaga 1

4 Söktabell 1 Söktabell 2 Söktabell 3 Bilaga 2 Artikelmartris Bilaga 3 Kvalitetsbedömning av studier för kvalitativ metod

5 Inledning Den senaste folkhälsorapporten visar att en stor del av sjuksköterskorna upplever sitt arbete som stressigt och psykiskt påfrestande. Stress kan påverka sjuksköterskan negativt och olika symtom såsom brist på arbetsmotivation, försämrad prestationsförmåga, fientlighet, irritation och känslor av uppgivenhet kan uppkomma (Danielsson et al., 2009). Sjuksköterskans stress är något även vi har uppmärksammat och funderat kring. I omvårdnaden är relationen en viktig del vilket ledde oss fram till den något snävare problematiseringen; att belysa relationen mellan sjuksköterska och patient när sjuksköterskan är stressad. Bakgrund Stress Begreppet stress används i vardagliga sammanhang för att beskriva en känsla av att inte räcka till eller hinna med. Det används även inom vården som diagnos med utbrändhet, depression eller utmattning som olika beskrivningar (Währborg, 2009). Folkhälsorapporten beskriver stress som en obalans mellan de krav som ställs på oss och vår förmåga att hantera dem (Danielsson et al., 2009, s 181). Währborg (2009) anser att stress omfattar flera olika delar; sociala, psykologiska och medicinska. Han menar att det inte finns någon vedertagen definition för begreppet stress då det är ett komplext fenomen. Stress kan inte ses som ett statiskt tillstånd som kan mätas med objektiva mätmetoder och är dessutom svårt att beskriva eftersom det är den enskildes subjektiva uppfattning anser han. Dessy (2009) beskriver också individualiteten då vår förmåga att hantera stress är personlig och har ett samband med hur vi anpassar oss till befintliga stressorer. I sjuksköterskans profession kan exempel på stressorer vara brist på tid och för hög arbetsbelastning (Dessy, 2009). Währborg (2009) menar att det ofta är svårt att se och identifiera sina egna stressorer, syftet med att identifiera sina stressorer är att kunna se förhållanden som går att förändra för att minska sin stress. Maslach (1999) menar att stress under längre tid kan leda till utbrändhet. Yrken med mycket personlig kontakt, till exempel vårdyrken, har hög risk för utbrändhet. Sjuksköterske-patient relation Vi har i vår uppsats valt att belysa relationsaspekten när sjuksköterskan är stressad. Relationsaspekten är vad som sker i utrymmet mellan sjuksköterska och patient och är viktig 5

6 för att kunna upprätthålla en god omvårdnad (se bild 1:1). Relationen kan ses både från sjuksköterskans och patientens perspektiv. Den består därför dels av sjuksköterskans sätt att vara men också patientens upplevelse av sjuksköterskans sätt att vara (Kristoffersen-Jahren, 2002). Bild 1:1 patient relationsaspekten sjuksköterska För att ytterligare förstå vad som kan hända i en relation har vi valt att fördjupa oss i mellanmänskligheten, Joyce Travelbees teori kring relationen. Travelbee (1971) definierar den mellanmänskliga relationen som en relation där den unika människan är i fokus. En mellanmänsklig relation är inget som uppstår utan något som byggs upp när sjuksköterskan interagerar med en patient. Det innebär att sjuksköterskan medvetet vet vad hon gör, tänker, känner och upplever. För att en mellanmänsklig relation ska skapas behöver sjuksköterskan avsätta tid och personligt engagemang till patienten. Om sjuksköterskan inte ser människan hon vårdar som unik finns det risk att hon förbiser den enskilda människas unika behov och istället utför sin omvårdnad utifrån tidigare erfarenheter. Det kan då lätt skapas ett klimat där sjuksköterskans handlingar och procedurer istället sätts i första hand. Detsamma gäller patienten, om patienten ser sjuksköterskan som en unik människa förhåller sig patienten inte till sina tidigare erfarenheter utan kan befinna sig i en mellanmänsklig relation. Travelbee menar därför att det är viktigt att en mellanmänsklig relation skapas för att patienten och sjuksköterskan ska kunna se varandra som unika individer. När sjuksköterskan är stressad och inte har tid att engagera sig eller vara närvarande i relationen blir både hennes empatiska och sympatiska förmåga minskad. Empati och sympati är enligt Travelbee viktiga delar för att skapa en nära mellanmänsklig relation. Empati är att kunna förstå en annan människa och sätta sig in i en annan människas situation. Sympati är när sjuksköterskan har medkänsla och ser hennes åtgärd utifrån människans behov och inte efter sin profession (Travelbee, 1971). 6

7 Som sjuksköterska är det viktigt att ta sig tid att se och förstå patientens olika behov som kan uppkomma i relationen. Om patienten inte blir sedd i relationen kan annars ett lidande uppstå (Arman och Rehnsfeld, 2006). Problemformulering I sjuksköterskans arbete är omvårdnaden central. En del av hennes omvårdnadsarbete består av att skapa och upprätthålla mellanmänskliga relationer. Relationsaspekten handlar om det som sker i utrymmet mellan sjuksköterska och patient. För att bygga upp en relation är det centralt att sjuksköterskan avsätter tid och personligt engagemang för att kunna vara närvarande och låta den unika människan vara i fokus. Detta är viktigt så att patienten får den tid som behövs till relationen samt för att bli sedd. Hur störs relationen av stress? Enligt folkhälsorapporten upplever sjuksköterskor sitt arbete som stressigt där brist på tid och hög arbetsbelastning kan vara exempel på stressorer. Det är därför av stor vikt att belysa relationen när sjuksköterskan är stressad. Syfte Att belysa relationen mellan sjuksköterska och patient när sjuksköterskan är stressad. 7

8 Metod Design Vi har gjort en systematisk litteraturstudie. Forsberg och Wengström (2008) beskriver att en sådan studie syftar till att fånga in den samlade kunskap som finns ur den mängd vetenskapliga artiklar som publiceras. Vår uppsats har präglats av detta då vi har genomfört den på ett strukturerat och medvetet sätt. Vi har till exempel följt en rekommenderad vetenskaplig struktur och därigenom sett till att uppsatsen följt en röd tråd. Denna röda tråd är till hjälp för läsaren för att kunna förstå uppsatsens olika delar i relation till varandra. Genomförande Inklusionskriterier I vår uppsats har vi använt följande inklusionskriterier för att få en hanterbar mängd artiklar; artiklarna skulle vara vetenskapligt granskade, publicerade mellan 2000 och 2010, deltagarna skulle vara vuxna, 18 år och uppåt, artiklarna skulle ha en omvårdnadskontext i sluten och/eller öppenvård samt att de skulle vara skrivna på engelska eller svenska. Sökningsförfarande Vår sökning innefattade sökningar i de tre vanligaste, mest omfattade databaserna inom omvårdnad; Cinahl, PubMed och Psycinfo. Då vårt syfte och problemformulering var väl avgränsade kunde vi i ett tidigt skede urskilja stress och relation som centrala begrepp, utifrån dessa blev därför stress och nurse patient relation våra sökord. I Cinahl (se bilaga 1, söktabell 1) använde vi oss av advanced search där vi sökte på stress och nurse-patient relation var för sig. För att få det korrekta ordet i databasen samt för att få med alla underkategorier kryssade vi i suggest subject terms och explode. Vi kombinerade sedan sökning ett och två med booleska AND. Vi specificerade sökningen med tre limiters; peer reviewed, all adults samt årtal I Pubmed (se bilaga 1, söktabell 2) använde vi oss av MeSh database för att få fram relevanta söktermer. När vi sökte på stress så passade psychological stress bäst till vårt syfte och blev därför vår MeSh term. Nurse-patient relation blev nurse-patient relations som MeSh term. Vi kombinerade sedan sökning ett och två med booleska AND. Vi specificerade sökningen med två limits; 10 year och all adult: 19 + years. I Psycinfo (se bilaga 1, söktabell 3) använde vi oss av search tools och thesaurus för att få fram relevanta söktermer. Vi började med att söka på stress, då upptäckte vi att det fanns många potentiella termer som passade in på vårt syfte till exempel yrkesmässig och emotionell stress. Därför 8

9 sökte vi enbart på stress vilket därmed blev vår sökterm. Nurse patient relation blev nurse patient interaction men databasen föreslog sedan att vi skulle använda therapeutic processes som blev vår sökterm. Vi kombinerade denna sökning med booleska AND. Vi specificerade med limits: all adults over 18 year, language: Swedish, English, , peer reviewed. I första skedet av vår uppsats gjorde vi en fritextsökning i Cinahl med söksträngen: patient s perspective AND nursing care AND quality samt limiters: fulltext, I denna sökning fann vi en artikel (se bilaga 2, artikelmatris, artikel nr 2) som tog upp patientens upplevelse av vilka faktorer, bland annat stress i relationen, som påverkade omvårdnaden. Denna artikel togs med till granskning. Urval När vi hade utfört vår sökning i databaserna lästes samtliga titlarna igenom när de var under 200 träffar. De titlar som var intressanta för vår uppsats öppnades upp och artikelns abstract lästes. Då abstractet verkade överensstämma med vårt syfte lästes hela artikeln (se söktabell 1, 2 & 3). Kvalitetsgransking Vi har använt Willman, Stoltz & Bahtsevanis (2006) kvalitativa granskningsmall (se bilaga 3). Vi började med att gå igenom frågorna och värdera dem efter vårt syfte. Först tittade vi på problemformulering och huvudfynd, om dessa inte var besvarade ansåg vi att studien hade en låg kvalitet. Vi poängsatte etiska resonemang, är resultat logiskt och begripligt och redovisas resultatet klart och tydligt med två poäng. Genereras teori samt patientkarakteristika poängsattes inte eftersom de inte hade relevans för vår uppsats syfte. Resterande frågor fick en poäng vardera. Hög kvalitet fick de artiklar som hade poäng, medel kvalitet fick de artiklar som hade poäng och låg kvalitet räknades de artiklar som hade under 10 poäng. Fem av våra artiklar fick hög kvalitet och en fick medel kvalitet. Ingen erhöll låg kvalitet och därmed togs alla artiklar med i studien. Forskningsetiska överväganden Forskningsetiska överväganden innebär att ta hänsyn till att en etisk kommitté har granskat och godkänt artikeln samt utgått från de etiska principerna (Forsberg & Wengström, 2008). I vår uppsats har vi, i 5 av 6 fall, valt artiklar som hade tydliga etiska överväganden. I en artikel fanns inget tydligt etiskt resonemang beskrivet men vi utgick då från de etiska principerna och funderade kring om artikeln motsvarade dessa. Artikeln uppfyllde dessa då studien syftade till 9

10 att göra gott och inte skada, patienterna själva fick bestämma om de ville medverka samt att alla medverkande behandlades rättvist. Alla artiklar kunde efter forskningsetiska överväganden tas med och gick vidare för analys. Analys Ett analysarbete kan beskrivas som att gå mellan artiklarnas helhet till delar för att sedan nå fram till en ny helhet (Friberg, 2006). Detta anser vi också bäst beskriver vår analysprocess då den utmärkts av en skiftning från delar till helhet. Friberg beskriver analysarbetet i fem steg vilka vi har följt i vår uppsats, hon menar att det är viktigt att läsaren ska kunna förstå hur vi kommit fram till resultatet. Vi började med att läsa våra artiklar noggrant och lade mycket tid i denna fas för att bekanta oss med och förstå vårt material. Alla artiklar lästes först av oss båda för att senare delas upp mellan oss. Vi ansvarade för tre artiklar vardera, där relevanta delar ur resultaten översattes till svenska och fördes in i ett nytt dokument. När resultaten var översatta, kontrollerade vi så att de överensstämde med bådas uppfattning av artiklarna. Resultatens delar sammanställdes sedan efter varandra i ett nytt dokument. Detta skapade en överblick av det aktuella resultat vi hade som svarade mot vårt syfte. Genom att göra på ovan beskrivet sätt fick vi således först artiklarnas helhet ner till delar för att sedan kunna sätta ihop de till ett nytt resultat som Friberg beskriver. Då vi hade vårt resultat i ett nytt dokument färgmarkerade vi de ord som liknade varandra i samma färger, se likheter i analysöversikt (sidan 11). Vi förde sedan samman likheterna, orden, i olika grupper på overheadtavla. Detta tydliggjorde för oss vad likheterna handlade om. Under analysens gång var vi ständigt hjälpta av att ställa oss frågan: vad handlar detta om? Frågan hjälpte oss att kunna arbeta fram en ny högre nivå. Den första nivån var att likheterna i vardera grupp fördes samman till en kategori. När vi hade våra kategorier abstraherade vi sedan dessa till en högre mer generell nivå, våra teman för uppsatsen. Se analysöversikt (sidan 11). 10

11 Analysöversikt Kategori Tema svårt att stanna ofta springa iväg bara sprang runt svårt att stanna och möta hindrade att sitta ner upptagen inte möjlighet att lära känna kände sig som bara ett nummer bra relation genom tillgänglighet MÖJLIGHETEN ATT BYGGA UPP EN RELATION HINDRAS Närvaron i relationen minskar fokuserade mest på uppgiften patient sågs som ett objekt fokusera på patienten ändrade fokus i stress känslomässigt otillräcklig olika fokus olika roller uppgiftsorienterad PATIENTEN I RELATIONEN ÅTSIDOSÄTTS Fokus förflyttas från varandet i relationen till görandet respekten för människan försvann inte energi att lyssna inte tålamod att svara behandlas oetiskt behandlas förödmjukade behandlas klandrande behandlas aggressivt inte ville prata med FÖRHÅLLNINGS- SÄTTET I RELATIONEN FÖRÄNDRAS Bemötandet i relationen ändras 11

12 Resultat I vårt resultat nedan presenteras sjuksköterskan och patientens relation när sjuksköterskan är stressad. Eftersom en relation kan ses från två håll är den beskriven både från sjuksköterskans och patientens perspektiv. Mellanmänskligheten är det begrepp som också bäst beskriver detta faktum, då relationen finns och existerar mellan människa och människa. I våra artiklar har en stressad sjuksköterska ibland benämts med synonymer som jäktad, hektisk, haft brist på tid och svårt att stanna samt uppjagad. Stress gör att närvaron i relationen minskar I relationen med patienter upplevde sjuksköterskan att det var svårt att ge patienterna den tid som de behövde, detta innebar att det var svårt att stanna och ta hand om den patient hon var hos. När sjuksköterskan var stressad upplevde hon det som att tankarna redan var hos nästa patient (Mackintosh, 2007). Sjuksköterskans personlighet avgjorde också för hur närvarande hon kunde vara i en relation trots stress. En sjuksköterska med bra självförtroende hade lättare att vara närvarande och kunde bygga upp en relation trots stress (Rafii, Oskouie & Nikravesh, 2006). Detta var något som även patienterna upplevde. Patienterna menade att sjuksköterskorna ofta behövde springa iväg för att vara med någon annan patient direkt. Detta kunde beskrivas som att sjuksköterskan var i ständig stress och bara sprang runt hela dagarna. Patienterna upplevde det som viktigt att sjuksköterskan hade tillräckligt med tid för relationen, att hon satt ner och pratade, speciellt när de kände sig rädda eller oroliga. Patienterna menade även att sjuksköterskan ibland gav intrycket att hon inte hade tid att stanna och prata även om hon hade tid. Detta kunde göra att patienterna upplevde det som att de stannade upp sjuksköterskan i hennes arbete när de behövde prata. Patienterna hoppade då hellre över att prata för att inte hindra sjuksköterskan i hennes arbete (Irurita, 1999). Ett grundläggande behov i relationen var att sjuksköterskan och patienten lärde känna varandra som människor (Williams & Irurita, 2004). Vid en stressig arbetssituation upplevde sjuksköterskorna att de inte hade samma möjlighet att lära känna patienterna i relationen (Mcilfatrick, Sullivan & McKenna, 2006). När sjuksköterskan inte lärde känna sina patienter kände hon sig hjälplös (Mackintosh, 2007). Sjuksköterskorna ansåg att det var lättare att utveckla bra relationer när de upplevde sig ha tid att lära känna patienterna och deras familjer. Att lära känna patienterna kunde till exempel vara genom djupa meningsfulla samtal. (Mcilfatrick, Sullivan & McKenna, 2006). Patienterna upplevde det som bättre när sjuksköterskan pratade med dem och lärde känna dem som människor. Om sjuksköterskan 12

13 inte lärde känna dem som människor upplevde patienterna sig som bara ett nummer, en kugge i någons stora hjul (Williams & Irurita, 2004). När sjuksköterskan var stressad upplevde patienterna att de fick ringa på larmet flera gånger för att någon skulle komma och svara. Det var därför viktigt att sjuksköterskan var tillgänglig, svarade snabbt på larmet samt i övrigt hade en kontinuerlig kontakt för att patienterna skulle uppleva trygghet i relationen (Williams & Irurita, 2004). Enligt patienterna var tillgängligheten, samt ett personligt bemötande, viktigt för skapandet av en bra sjuksköterskepatient relation (Irurita, 1999). Stress förflyttar fokuset från varandet i relationen till görandet När sjuksköterskan var under stress och hade brist på tid fokuserade hon mest på uppgiften. Detta ledde till att patienten och relationen, alltså den förstående omvårdnaden blev åtsidosatt (Mcilfatrick, Sullivan & McKenna, 2006). När uppgiften var i fokus sågs patienten som ett objekt istället för en människa (Billeter-Koponen & Fredén 2005). Sjuksköterskor fick då svårt att fokusera på relationen och patientens behov (Rafii, Oskouie & Nikravesh, 2006). I stress kunde sjuksköterskorna känna sig känslomässigt otillräckliga i relationen mot patienterna (Rafii, Oskouie & Nikravesh, 2006). Att ha olika fokus i sitt arbete beskrev sjuksköterskorna som att ha olika roller vilka de tyckte var svåra att förena. En sjuksköterska uttryckte att om syftet var att de skulle arbeta uppgiftsorienterat så måste någon annan ta hand om relationen (Mcilfatrick, Sullivan & McKenna, 2006). Patienterna upplevde inte omvårdnaden som god om den emotionella vården och relationen sattes åt sidan och enbart var uppgiftsorienterad. När sjuksköterskan helt fokuserade på sina uppgifter och var mekanisk i sitt bemötande beskrevs vården som negativ (Irurita, 1999). 13

14 Stress gör att bemötandet i relationen ändras Sjuksköterskans stress innebar att tiden, och därmed också respekten för människan försvann. Stressen påverkade sjuksköterskan till den grad att hon inte hade energi att lyssna, planera eller ta tag i ett problem (Billeter-Koponen & Fredén, 2005). I relationen med patienterna beskrevs att sjuksköterskan ibland var så stressad och utmattad att hon inte hade tålamod att stanna och svara på patientens frågor och bekymmer (Rafii, Oskouie & Nikravesh, 2006). I stressiga miljöer visade det sig att sjuksköterskans och patientens personlighet, samt interaktionen mellan dessa, hade betydelse för hur sjuksköterskan var i sin relation till patienten. En sjuksköterska vars personlighet utmärktes av självförtroende, samt en egen stabil livsfilosofi att förhålla sig till, var lugn och empatisk samt visade engagemang och medkänsla. I samtal kunde dessa sjuksköterskor även skämta vilket gjorde patienterna avslappnade. Dessa sjuksköterskor var osjälviska och utförde sin omvårdnad i relationen med respekt, ansvar och tålamod. Även patientens personlighet hade betydelse, sjuksköterskan var mer stödjande i relationen mot vissa patientpersonligheter. Hon hade till exempel mer medkänsla mot de som var ensamma eller inte hade något socialt stöd. Vissa patientgrupper behandlades oftare i relationen oetiskt, förödmjukande, klandrande och aggressivt, både verbalt och icke-verbalt. Dessa krävande patientgrupper tog, i stressiga miljöer, sjuksköterskans energi vilket kunde leda till att hon inte ville prata med dem. En positiv relation utvecklades lättare till de patientgrupper då personligheten präglades av samarbetsvilja och motivation att uppnå hälsa. Denna patientgrupp hade en förmåga att stimulera sjuksköterskornas empati och medlidande i relationen. Tvärtom gällde för den andra patientgruppen där mötet blev av mer negativ karaktär. De patienter som hade dålig prognos att överleva fick även dem, i dessa stressiga miljöer, inte heller den närvaro i relationen som de behövde. De kunde till exempel bli ignorerade (Rafii, Oskouie, Nikravesh, 2006). 14

15 Diskussion Metoddiskussion Trovärdighet Forsberg och Wengström (2008) beskriver, som tidigare nämnt, att en litteraturstudie ska följa en viss struktur samt ha strategier. Att göra detta är en del av begreppet trovärdighet. Genom att vara noggrann i sin mätning får man fram så trovärdiga resultat som möjligt och kan vid upprepade sökningar få fram samma resultat. Forsberg och Wengström menar vidare att det i en litteratursökning är bra att utgå från en ämnesordslista, thesaurus, för att vara noggrann och få rätt sökord i varje specifik databas. Vi har upplevt att vår litteraturstudie har varit noggrann genom att den följt en röd tråd samt varit strukturerad. Genom att vi haft en sökstrategi med sökord, databaser och urvalskriterier är till exempel litteratursökningen systematiskt gjord. I sökningen innebar nogrannhet för oss att vi konsekvent använde samma sökkombination i de olika databaserna. Att använda samma sökord i de olika databaserna ansåg vi ökade trovärdigheten i vår uppsats. En risk som vi uppmärksammade efter sökningen var att vi eventuellt kunde ha förbisett någon, för uppsatsen, relevant studie. Till exempel kan titlar eller abstract som inte speglat stress eller relation valts bort, kanske dessa varit relevanta om vi läst hela studien. Dock kan då studiens vetenskapliga utformning diskuteras eftersom titel och abstract ska spegla studiens innehåll. Vad gäller analysarbetet så beskriver Friberg (2006) det i olika steg. Ett av stegen handlar om konsten att läsa studiers resultat. Det gäller här att lyfta blicken och inte fokusera enbart på artikelförfattarnas teman och rubriker vilket skulle kunna påverka trovärdigheten negativt. Då vi läste resultaten var vi därför noga med att se så att de resultat som togs med svarade på vår egna uppsats syfte. Detta steg var en noga process för oss då vi kontinuerligt gick tillbaka till vårt syfte för att inte ta med resultat som inte var aktuella för uppsatsen. Analysen var, för oss, uppsatsens mest krävande del. En svårighet var att inte gå händelserna i förväg utan att följa stegen för att tillslut nå fram till de teman som presenteras i resultatet. Det har varit lätt att vilja gå stegen i förväg, detta för att artiklarnas resultat upplevts som så självklara för oss. Vi har funderat kring detta och resonerat mycket kring vikten av att ta ett steg i taget för att öka trovärdigheten. Dels för att göra det kommunicerbart för läsaren samt för att läsaren ska kunna följa vårt tillvägagångssätt för att nå fram till det resultat som vi fått. Metodlitteraturens beskrivande struktur hjälpte oss att inte hamna på sidospår. När vi var klara med vår analys lät 15

16 vi utomstående läsa vårt material för att säkerställa kommunicerbarheten i den. När det funnits några oklarheter har vi även reflekterat med varandra samt försökt motivera våra handlingar för att stärka vårt ställningstagande. Giltighet Med giltighet menas att mäta det som avses att mäta (Forsberg & Wengström, 2008). William, Stoltz och Bahtsevani (2006) beskriver det som att det studerade fenomenet ska vara kartlagt utan att något har uteslutits. Forsberg och Wengström (2008) beskriver även att författarens personliga påverkan bör diskuteras för att öka giltigheten. En risk vad gäller förförståelse är att den kan påverka författaren vad gäller till exempel val av artiklar. I vår sökning gjorde vi en fritextsökning. Trots att sökorden i denna inte var tagna från vårt syfte så fann vi att artikeln var användbar utifrån vårt syfte. Här kunde vi se att giltigheten fortfarande fanns då vi mätte det vi avsåg att mäta. I vår uppsats handlade giltigheten även om vår egna förförståelse. Detta är något vi har lagt noga vikt vid och sett till att vi haft kunskap om vår egna förförståelse för att mäta det som avsetts att mäta. För att ha kontroll över vår förförståelse skrev vi, i första fasen av vår arbetsprocess, ner vår förförståelse. Denna kunde vi sedan använda och stämma av emot. Artiklarnas resultat visade sig både stämma överens samt skilja sig från vår förförståelse vilket kändes positivt för giltigheten i uppsatsen. En annan giltighetsdiskussion vi har haft är huruvida våra centrala begrepp och sökord täckt in det område som vi avsett att mäta. För att komma fram till relevanta sökord utgick vi därför från de centrala begrepp som återfanns i vårt syfte. Vi ansåg att våra sökord speglade vårt valda område och att alla relevanta artiklar kunde hittas utifrån dessa begrepp. Således ansågs giltigheten i begreppen som hög. Genom att granska våra artiklar utifrån Willman, Stoltz och Bahtsevanis granskningsmall ökades också giltigheten då vi såg om studierna vi tänkte använda mätte det de avsåg att mäta. Överförbarhet I en studie med god överförbarhet så kan resultaten som framkommer ge vägledning för vad som kan hända i en annan situation. Likheter och skillnader mellan de olika situationerna analyseras och ett påstående kan formuleras. Det kan dels vara studiens författare som argumenterar för belägg som stärker överförbarheten men han kan även presentera argument och sedan lämna ställningstagandet till läsaren (Kvale, 1997). 16

17 Vi anser att uppsatsens centrala begrepp i sig är överförbara till andra kontexter. Både stress och relationer existerar utanför sjuksköterskans och patientens miljö, dels var och en för sig samt som begrepp som blir påverkade av varandra. Vi tänker oss till exempel andra miljöer såsom skola och arbetsliv. Då stress har visat sig påverka relationen mellan sjuksköterska och patient negativt skulle till exempel även en relation mellan lärare och student, chef och arbetare, egentligen överallt där relationer mellan människa och människa finns, kunna påverkas negativt. Resultatdiskussion Nedan sammafattar vi uppsatsen huvudsakliga resultat utifrån vårt syfte som är att beskriva relationen mellan sjuksköterska och patient när sjuksköterskan är stressad. Vårt resultat visar att stress påverkade relationen negativt. Förmågan att skapa en relation minskade, då både patienten och sjuksköterskan distansierade sig från varandra. Sjuksköterskan fick svårt att sitta ner och vara närvarande i sitt möte och patienten undvek därför till exempel att ställa frågor. Hennes tillgänglighet minskade vilket även påverkade patienten negativt då han undvek att ringa på larmet. Sjuksköterskans stress gjorde också att hon ändrade fokus i sitt arbete. Hennes prioritering handlade om att utföra uppgifter istället för att se patienten hon mötte. Patienten mötte då en uppgiftsorienterad sjuksköterska som inte tillgodosåg patientens emotionella behov i relationen. När sjuksköterskan var stressad ändrades även hennes attityd i omvårdnaden, hon blev mindre empatisk och förlorade ibland, mot vissa patientpersonligheter, helt hennes empatiska förmåga. Ett känslomässigt avstånd bildas Ett övergripande fynd i vår uppsats var att när sjuksköterskan stressade så fanns det inte tid för henne att lära känna patienten. Enligt Travelbee (1971) brister då hennes förmåga att skapa en mellanmänsklig relation.vi tänker att när sjuksköterskan inte lär känna patienten så skapas ett avstånd mellan dem vilket också är ett centralt fynd i vår uppsats. Vårt resultat visade på att stress påverkade både sjuksköterskor och patienter på så sätt att de skapade en distans till varandra. Arman och Rehnsfeld (2006) menar att det är viktigt att sjuksköterskan tillåter sig att ha tid att vara hos patienten för att undvika distans. Det finns en teori som stärker att sjuksköterskan blir ännu mer stressad av att ta avstånd. Arman och Rehnsfeld (2006) menar att om sjuksköterskan inte är närvarande hos patienten och låter sig beröras kan hon uppleva dåligt samvete och oro som leder till just stress. Vårt resultat visar dock att sjuksköterskan har en tro om att distansen skulle kunna få henne mindre stressad. Denna 17

18 distans är något som vi även har uppmärksammat i praktiken. När sjuksköterskan stänger in sig i sig själv och skapar känslomässigt avstånd till patienten får hon dåligt samvete. Detta leder i sin tur till en känsla av otillräcklighet och därigenom ökad stress. Vår slutsats är att relationen påverkas av denna distans, sjuksköterskan gör detta för att undvika stress men är då inte medveten om att detta förhållningssätt istället kan öka hennes stress vilket också påverkar relationen negativt. Relationen väljs bort Ett annat fynd som vi vill lyfta är att patienterna upplevde att sjuksköterskan ibland valde att inte ha tid för relationen. Detta gjorde att patienterna i sin tur undvek att ställa frågor för att inte hindra sjuksköterskan i hennes arbete. Om sjuksköterskan väljer att inte ha tid anser vi att hon inte heller har förmågan att visa den empati och sympati, som Travelbee framhåller som viktig för relationen, och går därför miste om patientens upplevelser och känslor. Om sjuksköterskan väljer att inte ha tid innebär det då att hon istället väljer något annat, väljer hon istället att vara den uppgiftsorienterade sjuksköterskan? Arman och Rehnsfeld (2006) beskriver att när sjuksköterskan inte väljer att ha tid att se patienten som unik kan det bland annat leda till att patienten gömmer undan sina existentiella och själsliga behov. Vårt resultat visar att när sjuksköterskan var under stress och hade brist på tid så blev den förstående omvårdnaden, relationen, bortprioriterad. Detta är också ett fynd vi anser är av stor vikt att lyfta. Både Maslach (1999) och Arman och Rehnsfeld (2006) har intresserat sig för detta samband. De beskriver att en strategi i stress kan vara just att sjuksköterskan förflyttar sitt fokus och slutar att engagera sig personligt. Travelbee menar att när sjuksköterskans handlingar och procedurer sätts i första hand får inte patientens livsvärld det utrymme den behöver (Travelbee, 1971). Om patienten då inte blir sedd i relationen kan detta skapa ett lidande (Arman och Rehnsfeld, 2006). Vår slutsats är att patientens upplevelser och känslor, i stress, sätts åt sidan till förmån för sjuksköterskans uppgifter. Vi anser att detta påverkar patientens hälsa då den emotionella fokusen helt sätts åt sidan. Förmodligen hämmas patienten av sjuksköterskans stress och vågar kanske inte prata kring det som tynger dem. Den humanistiska värdegrunden åtsidosätts Det sista fyndet som vi har valt att presentera är också det som framstått som mest överraskande för oss. Vårt resultat visar att vissa patientpersonligheter fick mer stöd än andra. Till exempel behandlades de patienter som inte samarbetade sämre. I sjuksköterskans 18

19 humanistiska värdegrund ingår att kunna möta olika personligheter i olika situationer utan att påverkas och förändra sitt beteende beroende av vem hon möter. I vårt resultat har vi kunnat skönja att sjuksköterskan frångår sin humanistiska värdegrund vid stress. Patienten är i en beroendeställning i sin ohälsa och ska inte, enligt oss, behöva ändra sin personlighet för att få den omvårdnad som han är i behov av. 19

20 Slutsatser Uppsatsens huvudsakliga slutsats är att relationen påverkas negativt av sjuksköterskans stress. Sjuksköterskan och patienten distansierar sig från varandra vilket försvårar utvecklandet av en relation. Sjuksköterskan blir under stress mer uppgiftsorienterad och bemötandet i relationen förändras då vissa patientpersonligheter fick mer stöd än andra. Med detta resultat i ryggen ser vi behovet av att först och främst lyfta sambandet att stress påverkar relationen negativt. Vi anser att sjuksköterskan behöver bli medveten om att stress påverkar hennes handlingar mot patienten samt vad som händer med henne själv i stress. Vi ser att det finns ett behov av utbildning och/eller spegling för att sjuksköterskan ska kunna hantera den dagliga stress som hon utsätts för. Det är även viktigt att faktumet, att stress påverkar relationen negativt, lyfts fram till en högre organisatorisk nivå. Först då kan sjuksköterskan få förståelse och stöd för hennes situation samt patientens åtsidosatta behov tydliggöras. Det är av största vikt att sjuksköterskans stress ses som ett problem i mellanmänskligheten. Det är mellan sjuksköterskan och patienten, i relationen, som stressen påverkar. Vi anser att det skulle vara av intresse med fortsatta studier kring strategier för sjuksköterskan att hantera situationer när hon är i stress. Detta för att lyfta vikten av relationens betydelse och hjälpa sjuksköterskan att arbeta med omvårdnadens båda delar. Av intresse vore även att göra vidare studier i andra miljöer, inom ämnet stress och relation kring dess påverkan och konsekvenser. 20

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I 13 NOVEMBER 2012 Idag ska vi titta på: Sökprocessen: förberedelser inför sökning, sökstrategier Databaser: innehåll, struktur Sökteknik:

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om FEBRUARI 2011 Svensk sjuksköterskeförening om Evidensbaserad vård och omvårdnad Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är stark, vilket ställer stora krav på all vårdpersonal att hålla sig uppdaterad

Läs mer

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

A" söka vetenskapliga ar1klar inom vård och medicin -

A söka vetenskapliga ar1klar inom vård och medicin - A" söka vetenskapliga ar1klar inom vård och medicin - en kort genomgång Var och hur (och varför) ska man söka? Informa1onsbehovet bestämmer. Hur hi"ar man vetenskapliga ar1klar inom omvårdnad/ medicin?

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

RIKTLINJER GRUNDUTBILDNING VT 2015

RIKTLINJER GRUNDUTBILDNING VT 2015 RIKTLINJER GRUNDUTBILDNING VT 2015 Självständigt examensarbete inom omvårdnad, 15 hp 120820/HV rev. 141124/HV Innehåll Allmänna anvisningar Självständigt examensarbete Handledning av examensarbete Examensarbetets

Läs mer

PubMed (Public Medline) - sökmanual

PubMed (Public Medline) - sökmanual PubMed (Public Medline) - sökmanual Medicinska fakultetens bibliotek, Lund. Monica Landén. 2014-02 PubMed/Medline är den största medicinska databasen och innehåller idag omkring 23 miljoner referenser

Läs mer

Bilaga 2. Att handla. att fånga det specifika i situationen, genom ingivelser. Att inte se. Hög

Bilaga 2. Att handla. att fånga det specifika i situationen, genom ingivelser. Att inte se. Hög Bilaga 2 Författare: Häggblom, A. & Dreyer Fredriksen, S-T. Der bliver ofte stille - sygeplejerskers möde med kvinder, som har vaeret udsat for vold Tidsskrift: Klinisk Sygeplejer Årtal: 2011 Författare:

Läs mer

Det är skillnaden som gör skillnaden

Det är skillnaden som gör skillnaden GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt

Läs mer

A" söka vetenskapliga ar1klar inom vård och medicin -

A söka vetenskapliga ar1klar inom vård och medicin - A" söka vetenskapliga ar1klar inom vård och medicin - en kort genomgång Var och hur (och varför) ska man söka? Informa1onsbehovet bestämmer. Presenta1onen hi"ar ni på Campusbibliotekets webb www.campusbiblioteket.se

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering. Therese Nilsson therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519

Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering. Therese Nilsson therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519 Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519 Umeå UB Datorer och nät, utskrifter, kopiering Studieplatser Böcker, avhandlingar, uppslagsverk E-resurser

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) Graduate Diploma in Psychiatric Care Specialist Nursing I 60 ECTS INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

VÅRDANDE SOM ETIK, RELATION OCH PROCESS 10,5 HP

VÅRDANDE SOM ETIK, RELATION OCH PROCESS 10,5 HP VÅRDANDE SOM ETIK, RELATION OCH PROCESS 10,5 HP Kurskod: VAE010 GRUPPINLÄMNING 3.3 20130504 Vårdande som etik, relation och process 1. VÅRDETISKT PROBLEM Viola Smith född 1929 inkom för tre veckor sedan

Läs mer

Stress, engagemang och lärande när man är ny

Stress, engagemang och lärande när man är ny Stress, engagemang och lärande när man är ny Longitudinell Undersökning av Sjuksköterskors Tillvaro: LUST Longitudinal Analysis of Nursing Education/Entry in work life: LANE ann.rudman@ki.se Institutionen

Läs mer

Integrering av den fysiska och psykosociala miljön betydelsen av organisation och ledarskap

Integrering av den fysiska och psykosociala miljön betydelsen av organisation och ledarskap Integrering av den fysiska och psykosociala miljön betydelsen av organisation och ledarskap Docent David Edvardsson La Trobe University Umeå Universitet - Vad betyder ledarskapet för integreringen av fysisk

Läs mer

Sjuksköterska & patient - en vårdrelation

Sjuksköterska & patient - en vårdrelation Sjuksköterska & patient - en vårdrelation FÖRFATTARE: PROGRAM: Kajsa Lundqvist Marie-Louise Lövgren Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng/ Omvårdnad Eget arbete Höstterminen 2007 OMFATTNING: HANDLEDARE:

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Utbildningsplan för specialistsjuksköterskeprogrammet kirurgisk vård 2KV13

Utbildningsplan för specialistsjuksköterskeprogrammet kirurgisk vård 2KV13 Utbildningsplan för specialistsjuksköterskeprogrammet kirurgisk vård 2KV13 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2011-11-24 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2012-10-17 Reviderad av Styrelsen för utbildning

Läs mer

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström.

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström. Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Studiehandledningen utgår från boken Samhällsbaserad psykiatri 2012 Studiehandledningen får kopieras. För mer information kontakta: Anja

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G

Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G Institutionen för hälsa och lärande Sjuksköterskeprogrammet Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G Kursansvariga OM124G Stina Thorstensson, stina.thorstensson@his.se

Läs mer

Beskrivning av huvudområdet

Beskrivning av huvudområdet Beskrivning av huvudområdet Huvudområdet i sjuksköterskeexamen är omvårdnad. Omvårdnad har som mål att främja hälsa och välbefinnande genom att stärka och stödja människors hälsoprocesser. Kärninnehållet

Läs mer

OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits

OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits SAHLGRENSKA AKADEMIN OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen

Läs mer

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Datum granskningen gjordes: 200............. Granskare:....................... Studien behandlar: " Orsaker

Läs mer

Marie Gustafsson. Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga artiklar. marie.gustafsson@hb.

Marie Gustafsson. Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga artiklar. marie.gustafsson@hb. Att söka information Marie Gustafsson marie.gustafsson@hb.se Dagens föreläsning: Att söka vetenskaplig litteratur Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga

Läs mer

Sök artiklar i PubMed

Sök artiklar i PubMed Sök artiklar i PubMed En handledning i hur man söker med hjälp av ämnesord. PubMed är en databas med över 20 miljoner referenser som täcker medicin, omvårdnad, odontologi, veterinärmedicin, hälso- och

Läs mer

SERVICE OCH BEMÖTANDE

SERVICE OCH BEMÖTANDE SERVICE OCH BEMÖTANDE Ämnet service och bemötande behandlar hur man i servicesituationer möter kunder eller gäster på ett yrkesmässigt sätt. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet service och bemötande ska

Läs mer

Utveckling av etisk kompetens vid specialistsjuksköterskeutbildningen inriktning mot operationssjukvård

Utveckling av etisk kompetens vid specialistsjuksköterskeutbildningen inriktning mot operationssjukvård Introduktion Utveckling av etisk kompetens vid specialistsjuksköterskeutbildningen inriktning mot operationssjukvård Institutionen för hälsovetenskaper Omvårdnad Ann-Catrin Blomberg E-mail: Ann-Catrin.Blomberg@kau.se

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

Kursplan. Beslutsdatum 2001-09-11 2002-02-19 Kursens benämning Vårdvetenskap/Omvårdnad - hälsa. Caring Science with focus on Nursing - health

Kursplan. Beslutsdatum 2001-09-11 2002-02-19 Kursens benämning Vårdvetenskap/Omvårdnad - hälsa. Caring Science with focus on Nursing - health Kursplan Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kurskod VRA422 Dnr 196/1-510 23/2-510 Beslutsdatum 1-09-11 2-02-19 Kursens benämning Vårdvetenskap/Omvårdnad - hälsa Engelsk benämning Ämne Caring

Läs mer

Den välmående sjuksköterskan

Den välmående sjuksköterskan Den välmående sjuksköterskan Strategier och faktorer som främjar arbetstillfredsställelsen FÖRFATTARE Kajsa Sandberg Sofia Kollberg PROGRAM/KURS Sjuksköterskeprogrammet 180 högskolepoäng Examensarbete

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall

Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall JAG! Ambulanssjuksköterska Malmö Lärare på spec-utb akut och ambulans Lund Ansvarig för FoU vid Falck ambulans AB i Skåne Docent #toaselfie Presentation

Läs mer

Modell för omvårdnad Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet. Fastställd vid prefektens beslutsmöte 2015-01-29

Modell för omvårdnad Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet. Fastställd vid prefektens beslutsmöte 2015-01-29 Modell för omvårdnad Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet Fastställd vid prefektens beslutsmöte 2015-01-29 1 Modell för omvårdnad En modell för omvårdnad (Figur 1), används och utvecklas successivt

Läs mer

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats Checklista Hur du enkelt skriver din uppsats Celsiusskolans biblioteksgrupp 2013 När du skriver en uppsats är det några saker som är viktiga att tänka på. Det ska som läsare vara lätt att få en överblick

Läs mer

HÄLSOVÅRD. Ämnets syfte

HÄLSOVÅRD. Ämnets syfte HÄLSOVÅRD Ämnet hälsovård är tvärvetenskapligt och har sin grund i hälsovetenskap, medicin, vårdvetenskap och pedagogik. I ämnet behandlas hälsa, förebyggande och hälsovårdande arbete samt vanligt förekommande

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

Sjuksköterskeexamen Degree of Bachelor of Science in Nursing

Sjuksköterskeexamen Degree of Bachelor of Science in Nursing 1(7) Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Programkod Nursing Programme, 180 ECTS Inriktningskod ----- VGSSK Examen Sjuksköterskeexamen Degree of Bachelor of Science in Nursing Filosofie kandidatexamen

Läs mer

Gävle kommun. Medarbetarundersökning 2011

Gävle kommun. Medarbetarundersökning 2011 Gävle kommun Medarbetarundersökning 2011 Innehållsförteckning BEGREPPSFÖRKLARING 3 TOLKNINGSMALL FÖR STAPLAR 4 ELVA FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN OCH PRESTATIONSNIVÅ 4 BESKRIVNING AV FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN 5 ARBETSRELATERAD

Läs mer

Kursplan. Medicinsk vetenskap psykiatri, obstetrik, pediatrik, geriatrik. Medical Science psychiatry, obstetrics, paediatrics, geriatrics

Kursplan. Medicinsk vetenskap psykiatri, obstetrik, pediatrik, geriatrik. Medical Science psychiatry, obstetrics, paediatrics, geriatrics Kursplan Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kurskod VOA441 Dnr 14/2001-510 146/2003-510 Beslutsdatum 2001-01-24 2003-06-23 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Medicinsk vetenskap psykiatri,

Läs mer

Att söka vetenskapliga artiklar

Att söka vetenskapliga artiklar Att söka vetenskapliga artiklar En vägledning i systematisk litteratursökning November 2008 Uppdaterad 2011-03-25 Monica Landén Medicinska fakultetens bibliotek Lund Medicinska fakultetens bibliotek Lunds

Läs mer

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM EXAMENSARBETE CIVILEKONOM Sven-Olof Collin E-mail: masterdissertation@yahoo.se Hemsida: http://www.svencollin.se/method.htm Kris: sms till 0708 204 777 VARFÖR SKRIVA EN UPPSATS? För den formella utbildningen:

Läs mer

Effekt av gott bemötande inom socialtjänst

Effekt av gott bemötande inom socialtjänst Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Föräldrars upplevelse av god kommunikation En litteraturstudie med inriktning mot palliativ vård

Föräldrars upplevelse av god kommunikation En litteraturstudie med inriktning mot palliativ vård EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ I VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2013:31 Föräldrars upplevelse av god kommunikation En litteraturstudie med inriktning mot palliativ

Läs mer

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Åsa Hörnsten Universitetslektor Institutionen för omvårdnad Umeå universitet Vad är framgång? DIVA Diabetesintervention i Västerbotten

Läs mer

Bedömning av studentens yrkeskompetens vid verksamhetsförlagd utbildning i kursen Omvårdnad, Barns och ungdomars hälsa och ohälsa, O7055H

Bedömning av studentens yrkeskompetens vid verksamhetsförlagd utbildning i kursen Omvårdnad, Barns och ungdomars hälsa och ohälsa, O7055H Institutionen för hälsovetenskap Avdelning för omvårdnad Bedömning av studentens yrkeskompetens vid verksamhetsförlagd utbildning i kursen Omvårdnad, Barns och ungdomars hälsa och ohälsa, O7055H Kurs:.

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

Hur förenar vi klinisk erfarenhetsbaserad kunskap och skicklighet med forskningsbaserad kunskap - och vice versa?

Hur förenar vi klinisk erfarenhetsbaserad kunskap och skicklighet med forskningsbaserad kunskap - och vice versa? Hur förenar vi klinisk erfarenhetsbaserad kunskap och skicklighet med forskningsbaserad kunskap - och vice versa? Birgitta Åkesdotter Gustafsson Leg. Sjuksköt. Spec. Sjuksköt Operationssjukvård, Fil. Mag.

Läs mer

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys http://hdl.handle.net/2320/4374 Bakgrund Vilka förväntningar

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI

KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI Med detta frågeformulär vill vi få mer kunskap kring hur uppsatsarbete och handledning upplevs och fungerar vid ämnet psykologi.

Läs mer

Att leva med MS Livssituation, livskvalitet och hanterandet av vardagen

Att leva med MS Livssituation, livskvalitet och hanterandet av vardagen Litteraturstudie Att leva med MS Livssituation, livskvalitet och hanterandet av vardagen Författare: Caroline Bylander Emmelie Ek Termin: VT12 Kurskod: 2OM340 Sammanfattning Syftet med den här litteraturstudien

Läs mer

PBL på distans. Hälsouniversitetets erfarenheter av basgruppsarbete över nät. Presentation på Netlearning 2006. Arne Rehnsfeldt Christine Persson

PBL på distans. Hälsouniversitetets erfarenheter av basgruppsarbete över nät. Presentation på Netlearning 2006. Arne Rehnsfeldt Christine Persson PBL på distans Hälsouniversitetets erfarenheter av basgruppsarbete över nät. Presentation på Netlearning 2006 Arne Rehnsfeldt Christine Persson Anne- Problembaserat lärande Information Kommunikation Kunskap

Läs mer

Själavårdsutbildningen Kyrka Öppenvård Kursplan

Själavårdsutbildningen Kyrka Öppenvård Kursplan Själavårdsutbildningen Kyrka Öppenvård Kursplan Utbildningen är öppen för i församling anställda pastorer, präster och diakoner samt personer med annan lämplig bakgrund som på volontärbasis arbetar i församling

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Företagsekonomi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod FÖRFÖR2 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Kontakt med examinator Bifogas E2000 Classic Företagsekonomi 2, Faktabok

Läs mer

Handledning. till examensarbete. i form av litteraturstudie

Handledning. till examensarbete. i form av litteraturstudie Handledning till examensarbete i form av litteraturstudie Barnmorskeutbildningen Institutionen för kvinnors och barns hälsa Enheten för reproduktiv och perinatal omvårdnad Karolinska Institutet Retzius

Läs mer

Anvisningar för examensarbete på grundnivå inom huvudområdet omvårdnad, 15 hp

Anvisningar för examensarbete på grundnivå inom huvudområdet omvårdnad, 15 hp Fastställd av prefekt 2015-01-26 Anvisningar för examensarbete på grundnivå inom huvudområdet omvårdnad, 15 hp Innehåll Introduktion till examensarbetet... 1 Huvudområdet omvårdnad... 1 Examensarbetets

Läs mer

Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Programkod VGSSK

Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Programkod VGSSK 1(6) Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Programkod VGSSK Nursing Programme, 180 higher education credits Inriktningskod ----- Examen Sjuksköterskeexamen Bachelor of Science in Nursing Filosofie

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans Nära Varandra Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans 2 Nära Varandra det här vill vi! Relationer är det viktigaste vi har. Vi människor vill hitta sätt att, som det här häftet heter,

Läs mer

Kursinformation Svenska som andraspråk 3, ht 2015

Kursinformation Svenska som andraspråk 3, ht 2015 Kursinformation Svenska som andraspråk 3, ht 2015 Kurskoder: 9SAA11, 93SA51, 910G03 Här ges information om examinationsuppgifterna, beskrivning av hur en essä kan utformas, betygskriterier och litteraturlistor.

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv.

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv. Skattningsformuläret PROQOL (PROFESSIONAL QUALITY OF LIFE SCALE) för att bedöma professionell livskvalitet till svenska av Anna Gerge 2011 Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

LEDARSKAP OCH ORGANISATION LEDARSKAP OCH ORGANISATION Ämnet ledarskap och organisation är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom företagsekonomi, psykologi, sociologi och pedagogik. Med hjälp av begrepp, teorier

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

13-14/6 2011 Birmingham botanical gardens

13-14/6 2011 Birmingham botanical gardens 13-14/6 2011 Birmingham botanical gardens Bakgrund Uppdrag Klinisk bibliotekarie på Hudiksvalls sjukhus sept. 2010 - maj 2011: 22 sjuksköterskor på en kirurgisk vårdavd. deltog en strävan att knyta biblioteket

Läs mer

!"#$%&'($%)*$+)(#,-.+"-"/0.$+1%$)

!#$%&'($%)*$+)(#,-.+-/0.$+1%$) !"#$&#(#)*(+,-)$*./0)*)(*),,-1*&+231*4/0*##**04)54#.10/6#,.7480231*&+9#*1)#,1*:,)07,+**),,$+6$,)$*/5&4#60.)-#0);,1(140#9&1*12541*108012?8;)6601**:#9#*1)#,/5&16:#

Läs mer

ICN:s ETISKA KOD FÖR SJUKSKÖTERSKOR

ICN:s ETISKA KOD FÖR SJUKSKÖTERSKOR ICN:s ETISKA KOD FÖR SJUKSKÖTERSKOR FÖRORD svensk sjuksköterskeförening presenterar här en översättning av icn:s, International Council of Nurses, nyligen reviderade etiska kod för sjuksköterskor. Styrkan

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

PATIENTENS UPPLEVELSER AV VÅRD OCH REHABILITERING I SAMBAND MED EN HÖFTFRAKTUR

PATIENTENS UPPLEVELSER AV VÅRD OCH REHABILITERING I SAMBAND MED EN HÖFTFRAKTUR PATIENTENS UPPLEVELSER AV VÅRD OCH REHABILITERING I SAMBAND MED EN HÖFTFRAKTUR EN LITTERATURSTUDIE ANN-SOFIE GULLIN Examensarbete i vårdvetenskap 15 hp Kursbeteckning VO1301 Juni 2012 Handledare: Amanda

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

MEDVETEN NÄRVARO I PATIENTNÄRA ARBETE

MEDVETEN NÄRVARO I PATIENTNÄRA ARBETE Hälsa och samhälle MEDVETEN NÄRVARO I PATIENTNÄRA ARBETE EN LITTERATURSTUDIE PAULINA KONRADSSON LINDA NILSSON Examensarbete i omvårdnad Nivå 61-90 p Sjuksköterskeprogrammet Maj 2011 Malmö högskola Hälsa

Läs mer

Kroppen säger mer än ord

Kroppen säger mer än ord Kroppen säger mer än ord - Betydelsen av icke verbal kommunikation i den vårdande relationen FÖRFATTARE Liw Lindroos Linda Persson PROGRAM/KURS Sjuksköterskeprogrammet 180 Högskolepoäng Examensarbete i

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar Att skriva uppsats Det finns många olika sätt att skriva uppsats på. I den här handledningen beskrivs en modell som, i lite olika varianter, är vanlig i språkvetenskapliga uppsatser. Uppsatsens delar Du

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

ATT BÖRJA ARBETA SOM SJUKSKÖTERSKA En intervjustudie om nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser

ATT BÖRJA ARBETA SOM SJUKSKÖTERSKA En intervjustudie om nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser Sjuksköterskeprogrammet Kurs 2VÅ45E VT 2012 Examensarbete, 15 hp ATT BÖRJA ARBETA SOM SJUKSKÖTERSKA En intervjustudie om nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser Författare: Maria Andersson Michelle

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

PROTOKOLL 2009-01-19

PROTOKOLL 2009-01-19 PROGRAMRÅD INTERAKTIONSDESIGN Tid: Klockan 17.00 Plats: Kalmar Nyckel i sal NY105 Närvarande: Morgan Rydbrink, Dennis Larsson, Jan Boman, Jimmy Berggren, Jonas Lundström, Andreas Mååg, Sara Elebro, Sofia

Läs mer

VAD HINDRAR VÅRDPERSONAL FRÅN ATT LYFTA ÄMNET ALKOHOL VID UPPTÄCKANDE OCH INTERVENTION?

VAD HINDRAR VÅRDPERSONAL FRÅN ATT LYFTA ÄMNET ALKOHOL VID UPPTÄCKANDE OCH INTERVENTION? VAD HINDRAR VÅRDPERSONAL FRÅN ATT LYFTA ÄMNET ALKOHOL VID UPPTÄCKANDE OCH INTERVENTION? EN LITTERATURSTUDIE ANGELL FERNANDO NIELSEN SANDRA MALMSTEIN Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola 15 hp Hälsa

Läs mer

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Organisationen 25 bibliotek knutna till en fakultet, institution eller centrumbildning - ansvar för den dagliga verksamheten till studenter

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod 3FO07

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer