Relationen mellan sjuksköterska och patient när sjuksköterskan är stressad

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Relationen mellan sjuksköterska och patient när sjuksköterskan är stressad"

Transkript

1 Relationen mellan sjuksköterska och patient när sjuksköterskan är stressad - En litteraturstudie Författare: Sara Erikson Emelie Persson Program: Ämne: Kurskod: Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Omvårdnad, uppsats 15 hp 2OM340 Termin: HT 2010

2 Institutionen för hälso- och vårdvetenskap Examensarbete Omvårdnad 15 hp TITEL: Relationen mellan sjuksköterska och patient när sjuksköterskan är stressad Författare: Sara Erikson, Emelie Persson SAMMANFATTNING Uppsatsens syfte var att belysa relationen mellan sjuksköterska och patient när sjuksköterskan var stressad. För att fördjupa oss i relationens betydelse har vi använt oss av Joyce Travelbees teori kring mellanmänskligheten. Uppsatsen är gjord som en systematisk litteraturstudie där sex artiklar analyserades. Vårt resultat visade att stress påverkade relationen negativt. Våra fynd visade att förmågan att skapa en relation minskade då både sjuksköterskan och patienten skapade en distans till varandra. Sjuksköterskans stress gjorde att hon ändrade sitt fokus i arbetet, patienten mötte då en uppgiftsorienterad sjuksköterska som inte tillgodosåg patientens emotionella behov i relationen. Både sjuksköterskans och patientens personlighet, i stress, visade sig ha betydelse för hur relationen utvecklades. Författarna ansåg att när relationen sattes åt sidan var det även av stor vikt att patientens åtsidosatta emotionella behov synliggjordes. Sjuksköterskan behövde också få förståelse och stöd för hennes stressiga situation, såsom till exempel utbildning i stresshantering. Vi ansåg att det skulle vara av intresse med fortsatta studier kring strategier för sjuksköterskan att hantera stress. Nyckelord: stress, nurse- patient relation, care

3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Bakgrund... 5 Stress... 5 Sjuksköterske-patient relation... 5 Problemformulering... 7 Syfte... 7 Metod... 8 Design... 8 Genomförande... 8 Inklusionskriterier... 8 Sökningsförfarande... 8 Urval... 9 Kvalitetsgransking... 9 Forskningsetiska överväganden... 9 Analys Analysöversikt Resultat Stress gör att närvaron i relationen minskar Stress förflyttar fokuset från varandet i relationen till görandet Stress gör att bemötandet i relationen ändras Diskussion Metoddiskussion Trovärdighet Giltighet Överförbarhet Resultatdiskussion Ett känslomässigt avstånd bildas Relationen väljs bort Den humanistiska värdegrunden åtsidosätts Slutsatser Referenslista Bilagor Bilaga 1

4 Söktabell 1 Söktabell 2 Söktabell 3 Bilaga 2 Artikelmartris Bilaga 3 Kvalitetsbedömning av studier för kvalitativ metod

5 Inledning Den senaste folkhälsorapporten visar att en stor del av sjuksköterskorna upplever sitt arbete som stressigt och psykiskt påfrestande. Stress kan påverka sjuksköterskan negativt och olika symtom såsom brist på arbetsmotivation, försämrad prestationsförmåga, fientlighet, irritation och känslor av uppgivenhet kan uppkomma (Danielsson et al., 2009). Sjuksköterskans stress är något även vi har uppmärksammat och funderat kring. I omvårdnaden är relationen en viktig del vilket ledde oss fram till den något snävare problematiseringen; att belysa relationen mellan sjuksköterska och patient när sjuksköterskan är stressad. Bakgrund Stress Begreppet stress används i vardagliga sammanhang för att beskriva en känsla av att inte räcka till eller hinna med. Det används även inom vården som diagnos med utbrändhet, depression eller utmattning som olika beskrivningar (Währborg, 2009). Folkhälsorapporten beskriver stress som en obalans mellan de krav som ställs på oss och vår förmåga att hantera dem (Danielsson et al., 2009, s 181). Währborg (2009) anser att stress omfattar flera olika delar; sociala, psykologiska och medicinska. Han menar att det inte finns någon vedertagen definition för begreppet stress då det är ett komplext fenomen. Stress kan inte ses som ett statiskt tillstånd som kan mätas med objektiva mätmetoder och är dessutom svårt att beskriva eftersom det är den enskildes subjektiva uppfattning anser han. Dessy (2009) beskriver också individualiteten då vår förmåga att hantera stress är personlig och har ett samband med hur vi anpassar oss till befintliga stressorer. I sjuksköterskans profession kan exempel på stressorer vara brist på tid och för hög arbetsbelastning (Dessy, 2009). Währborg (2009) menar att det ofta är svårt att se och identifiera sina egna stressorer, syftet med att identifiera sina stressorer är att kunna se förhållanden som går att förändra för att minska sin stress. Maslach (1999) menar att stress under längre tid kan leda till utbrändhet. Yrken med mycket personlig kontakt, till exempel vårdyrken, har hög risk för utbrändhet. Sjuksköterske-patient relation Vi har i vår uppsats valt att belysa relationsaspekten när sjuksköterskan är stressad. Relationsaspekten är vad som sker i utrymmet mellan sjuksköterska och patient och är viktig 5

6 för att kunna upprätthålla en god omvårdnad (se bild 1:1). Relationen kan ses både från sjuksköterskans och patientens perspektiv. Den består därför dels av sjuksköterskans sätt att vara men också patientens upplevelse av sjuksköterskans sätt att vara (Kristoffersen-Jahren, 2002). Bild 1:1 patient relationsaspekten sjuksköterska För att ytterligare förstå vad som kan hända i en relation har vi valt att fördjupa oss i mellanmänskligheten, Joyce Travelbees teori kring relationen. Travelbee (1971) definierar den mellanmänskliga relationen som en relation där den unika människan är i fokus. En mellanmänsklig relation är inget som uppstår utan något som byggs upp när sjuksköterskan interagerar med en patient. Det innebär att sjuksköterskan medvetet vet vad hon gör, tänker, känner och upplever. För att en mellanmänsklig relation ska skapas behöver sjuksköterskan avsätta tid och personligt engagemang till patienten. Om sjuksköterskan inte ser människan hon vårdar som unik finns det risk att hon förbiser den enskilda människas unika behov och istället utför sin omvårdnad utifrån tidigare erfarenheter. Det kan då lätt skapas ett klimat där sjuksköterskans handlingar och procedurer istället sätts i första hand. Detsamma gäller patienten, om patienten ser sjuksköterskan som en unik människa förhåller sig patienten inte till sina tidigare erfarenheter utan kan befinna sig i en mellanmänsklig relation. Travelbee menar därför att det är viktigt att en mellanmänsklig relation skapas för att patienten och sjuksköterskan ska kunna se varandra som unika individer. När sjuksköterskan är stressad och inte har tid att engagera sig eller vara närvarande i relationen blir både hennes empatiska och sympatiska förmåga minskad. Empati och sympati är enligt Travelbee viktiga delar för att skapa en nära mellanmänsklig relation. Empati är att kunna förstå en annan människa och sätta sig in i en annan människas situation. Sympati är när sjuksköterskan har medkänsla och ser hennes åtgärd utifrån människans behov och inte efter sin profession (Travelbee, 1971). 6

7 Som sjuksköterska är det viktigt att ta sig tid att se och förstå patientens olika behov som kan uppkomma i relationen. Om patienten inte blir sedd i relationen kan annars ett lidande uppstå (Arman och Rehnsfeld, 2006). Problemformulering I sjuksköterskans arbete är omvårdnaden central. En del av hennes omvårdnadsarbete består av att skapa och upprätthålla mellanmänskliga relationer. Relationsaspekten handlar om det som sker i utrymmet mellan sjuksköterska och patient. För att bygga upp en relation är det centralt att sjuksköterskan avsätter tid och personligt engagemang för att kunna vara närvarande och låta den unika människan vara i fokus. Detta är viktigt så att patienten får den tid som behövs till relationen samt för att bli sedd. Hur störs relationen av stress? Enligt folkhälsorapporten upplever sjuksköterskor sitt arbete som stressigt där brist på tid och hög arbetsbelastning kan vara exempel på stressorer. Det är därför av stor vikt att belysa relationen när sjuksköterskan är stressad. Syfte Att belysa relationen mellan sjuksköterska och patient när sjuksköterskan är stressad. 7

8 Metod Design Vi har gjort en systematisk litteraturstudie. Forsberg och Wengström (2008) beskriver att en sådan studie syftar till att fånga in den samlade kunskap som finns ur den mängd vetenskapliga artiklar som publiceras. Vår uppsats har präglats av detta då vi har genomfört den på ett strukturerat och medvetet sätt. Vi har till exempel följt en rekommenderad vetenskaplig struktur och därigenom sett till att uppsatsen följt en röd tråd. Denna röda tråd är till hjälp för läsaren för att kunna förstå uppsatsens olika delar i relation till varandra. Genomförande Inklusionskriterier I vår uppsats har vi använt följande inklusionskriterier för att få en hanterbar mängd artiklar; artiklarna skulle vara vetenskapligt granskade, publicerade mellan 2000 och 2010, deltagarna skulle vara vuxna, 18 år och uppåt, artiklarna skulle ha en omvårdnadskontext i sluten och/eller öppenvård samt att de skulle vara skrivna på engelska eller svenska. Sökningsförfarande Vår sökning innefattade sökningar i de tre vanligaste, mest omfattade databaserna inom omvårdnad; Cinahl, PubMed och Psycinfo. Då vårt syfte och problemformulering var väl avgränsade kunde vi i ett tidigt skede urskilja stress och relation som centrala begrepp, utifrån dessa blev därför stress och nurse patient relation våra sökord. I Cinahl (se bilaga 1, söktabell 1) använde vi oss av advanced search där vi sökte på stress och nurse-patient relation var för sig. För att få det korrekta ordet i databasen samt för att få med alla underkategorier kryssade vi i suggest subject terms och explode. Vi kombinerade sedan sökning ett och två med booleska AND. Vi specificerade sökningen med tre limiters; peer reviewed, all adults samt årtal I Pubmed (se bilaga 1, söktabell 2) använde vi oss av MeSh database för att få fram relevanta söktermer. När vi sökte på stress så passade psychological stress bäst till vårt syfte och blev därför vår MeSh term. Nurse-patient relation blev nurse-patient relations som MeSh term. Vi kombinerade sedan sökning ett och två med booleska AND. Vi specificerade sökningen med två limits; 10 year och all adult: 19 + years. I Psycinfo (se bilaga 1, söktabell 3) använde vi oss av search tools och thesaurus för att få fram relevanta söktermer. Vi började med att söka på stress, då upptäckte vi att det fanns många potentiella termer som passade in på vårt syfte till exempel yrkesmässig och emotionell stress. Därför 8

9 sökte vi enbart på stress vilket därmed blev vår sökterm. Nurse patient relation blev nurse patient interaction men databasen föreslog sedan att vi skulle använda therapeutic processes som blev vår sökterm. Vi kombinerade denna sökning med booleska AND. Vi specificerade med limits: all adults over 18 year, language: Swedish, English, , peer reviewed. I första skedet av vår uppsats gjorde vi en fritextsökning i Cinahl med söksträngen: patient s perspective AND nursing care AND quality samt limiters: fulltext, I denna sökning fann vi en artikel (se bilaga 2, artikelmatris, artikel nr 2) som tog upp patientens upplevelse av vilka faktorer, bland annat stress i relationen, som påverkade omvårdnaden. Denna artikel togs med till granskning. Urval När vi hade utfört vår sökning i databaserna lästes samtliga titlarna igenom när de var under 200 träffar. De titlar som var intressanta för vår uppsats öppnades upp och artikelns abstract lästes. Då abstractet verkade överensstämma med vårt syfte lästes hela artikeln (se söktabell 1, 2 & 3). Kvalitetsgransking Vi har använt Willman, Stoltz & Bahtsevanis (2006) kvalitativa granskningsmall (se bilaga 3). Vi började med att gå igenom frågorna och värdera dem efter vårt syfte. Först tittade vi på problemformulering och huvudfynd, om dessa inte var besvarade ansåg vi att studien hade en låg kvalitet. Vi poängsatte etiska resonemang, är resultat logiskt och begripligt och redovisas resultatet klart och tydligt med två poäng. Genereras teori samt patientkarakteristika poängsattes inte eftersom de inte hade relevans för vår uppsats syfte. Resterande frågor fick en poäng vardera. Hög kvalitet fick de artiklar som hade poäng, medel kvalitet fick de artiklar som hade poäng och låg kvalitet räknades de artiklar som hade under 10 poäng. Fem av våra artiklar fick hög kvalitet och en fick medel kvalitet. Ingen erhöll låg kvalitet och därmed togs alla artiklar med i studien. Forskningsetiska överväganden Forskningsetiska överväganden innebär att ta hänsyn till att en etisk kommitté har granskat och godkänt artikeln samt utgått från de etiska principerna (Forsberg & Wengström, 2008). I vår uppsats har vi, i 5 av 6 fall, valt artiklar som hade tydliga etiska överväganden. I en artikel fanns inget tydligt etiskt resonemang beskrivet men vi utgick då från de etiska principerna och funderade kring om artikeln motsvarade dessa. Artikeln uppfyllde dessa då studien syftade till 9

10 att göra gott och inte skada, patienterna själva fick bestämma om de ville medverka samt att alla medverkande behandlades rättvist. Alla artiklar kunde efter forskningsetiska överväganden tas med och gick vidare för analys. Analys Ett analysarbete kan beskrivas som att gå mellan artiklarnas helhet till delar för att sedan nå fram till en ny helhet (Friberg, 2006). Detta anser vi också bäst beskriver vår analysprocess då den utmärkts av en skiftning från delar till helhet. Friberg beskriver analysarbetet i fem steg vilka vi har följt i vår uppsats, hon menar att det är viktigt att läsaren ska kunna förstå hur vi kommit fram till resultatet. Vi började med att läsa våra artiklar noggrant och lade mycket tid i denna fas för att bekanta oss med och förstå vårt material. Alla artiklar lästes först av oss båda för att senare delas upp mellan oss. Vi ansvarade för tre artiklar vardera, där relevanta delar ur resultaten översattes till svenska och fördes in i ett nytt dokument. När resultaten var översatta, kontrollerade vi så att de överensstämde med bådas uppfattning av artiklarna. Resultatens delar sammanställdes sedan efter varandra i ett nytt dokument. Detta skapade en överblick av det aktuella resultat vi hade som svarade mot vårt syfte. Genom att göra på ovan beskrivet sätt fick vi således först artiklarnas helhet ner till delar för att sedan kunna sätta ihop de till ett nytt resultat som Friberg beskriver. Då vi hade vårt resultat i ett nytt dokument färgmarkerade vi de ord som liknade varandra i samma färger, se likheter i analysöversikt (sidan 11). Vi förde sedan samman likheterna, orden, i olika grupper på overheadtavla. Detta tydliggjorde för oss vad likheterna handlade om. Under analysens gång var vi ständigt hjälpta av att ställa oss frågan: vad handlar detta om? Frågan hjälpte oss att kunna arbeta fram en ny högre nivå. Den första nivån var att likheterna i vardera grupp fördes samman till en kategori. När vi hade våra kategorier abstraherade vi sedan dessa till en högre mer generell nivå, våra teman för uppsatsen. Se analysöversikt (sidan 11). 10

11 Analysöversikt Kategori Tema svårt att stanna ofta springa iväg bara sprang runt svårt att stanna och möta hindrade att sitta ner upptagen inte möjlighet att lära känna kände sig som bara ett nummer bra relation genom tillgänglighet MÖJLIGHETEN ATT BYGGA UPP EN RELATION HINDRAS Närvaron i relationen minskar fokuserade mest på uppgiften patient sågs som ett objekt fokusera på patienten ändrade fokus i stress känslomässigt otillräcklig olika fokus olika roller uppgiftsorienterad PATIENTEN I RELATIONEN ÅTSIDOSÄTTS Fokus förflyttas från varandet i relationen till görandet respekten för människan försvann inte energi att lyssna inte tålamod att svara behandlas oetiskt behandlas förödmjukade behandlas klandrande behandlas aggressivt inte ville prata med FÖRHÅLLNINGS- SÄTTET I RELATIONEN FÖRÄNDRAS Bemötandet i relationen ändras 11

12 Resultat I vårt resultat nedan presenteras sjuksköterskan och patientens relation när sjuksköterskan är stressad. Eftersom en relation kan ses från två håll är den beskriven både från sjuksköterskans och patientens perspektiv. Mellanmänskligheten är det begrepp som också bäst beskriver detta faktum, då relationen finns och existerar mellan människa och människa. I våra artiklar har en stressad sjuksköterska ibland benämts med synonymer som jäktad, hektisk, haft brist på tid och svårt att stanna samt uppjagad. Stress gör att närvaron i relationen minskar I relationen med patienter upplevde sjuksköterskan att det var svårt att ge patienterna den tid som de behövde, detta innebar att det var svårt att stanna och ta hand om den patient hon var hos. När sjuksköterskan var stressad upplevde hon det som att tankarna redan var hos nästa patient (Mackintosh, 2007). Sjuksköterskans personlighet avgjorde också för hur närvarande hon kunde vara i en relation trots stress. En sjuksköterska med bra självförtroende hade lättare att vara närvarande och kunde bygga upp en relation trots stress (Rafii, Oskouie & Nikravesh, 2006). Detta var något som även patienterna upplevde. Patienterna menade att sjuksköterskorna ofta behövde springa iväg för att vara med någon annan patient direkt. Detta kunde beskrivas som att sjuksköterskan var i ständig stress och bara sprang runt hela dagarna. Patienterna upplevde det som viktigt att sjuksköterskan hade tillräckligt med tid för relationen, att hon satt ner och pratade, speciellt när de kände sig rädda eller oroliga. Patienterna menade även att sjuksköterskan ibland gav intrycket att hon inte hade tid att stanna och prata även om hon hade tid. Detta kunde göra att patienterna upplevde det som att de stannade upp sjuksköterskan i hennes arbete när de behövde prata. Patienterna hoppade då hellre över att prata för att inte hindra sjuksköterskan i hennes arbete (Irurita, 1999). Ett grundläggande behov i relationen var att sjuksköterskan och patienten lärde känna varandra som människor (Williams & Irurita, 2004). Vid en stressig arbetssituation upplevde sjuksköterskorna att de inte hade samma möjlighet att lära känna patienterna i relationen (Mcilfatrick, Sullivan & McKenna, 2006). När sjuksköterskan inte lärde känna sina patienter kände hon sig hjälplös (Mackintosh, 2007). Sjuksköterskorna ansåg att det var lättare att utveckla bra relationer när de upplevde sig ha tid att lära känna patienterna och deras familjer. Att lära känna patienterna kunde till exempel vara genom djupa meningsfulla samtal. (Mcilfatrick, Sullivan & McKenna, 2006). Patienterna upplevde det som bättre när sjuksköterskan pratade med dem och lärde känna dem som människor. Om sjuksköterskan 12

13 inte lärde känna dem som människor upplevde patienterna sig som bara ett nummer, en kugge i någons stora hjul (Williams & Irurita, 2004). När sjuksköterskan var stressad upplevde patienterna att de fick ringa på larmet flera gånger för att någon skulle komma och svara. Det var därför viktigt att sjuksköterskan var tillgänglig, svarade snabbt på larmet samt i övrigt hade en kontinuerlig kontakt för att patienterna skulle uppleva trygghet i relationen (Williams & Irurita, 2004). Enligt patienterna var tillgängligheten, samt ett personligt bemötande, viktigt för skapandet av en bra sjuksköterskepatient relation (Irurita, 1999). Stress förflyttar fokuset från varandet i relationen till görandet När sjuksköterskan var under stress och hade brist på tid fokuserade hon mest på uppgiften. Detta ledde till att patienten och relationen, alltså den förstående omvårdnaden blev åtsidosatt (Mcilfatrick, Sullivan & McKenna, 2006). När uppgiften var i fokus sågs patienten som ett objekt istället för en människa (Billeter-Koponen & Fredén 2005). Sjuksköterskor fick då svårt att fokusera på relationen och patientens behov (Rafii, Oskouie & Nikravesh, 2006). I stress kunde sjuksköterskorna känna sig känslomässigt otillräckliga i relationen mot patienterna (Rafii, Oskouie & Nikravesh, 2006). Att ha olika fokus i sitt arbete beskrev sjuksköterskorna som att ha olika roller vilka de tyckte var svåra att förena. En sjuksköterska uttryckte att om syftet var att de skulle arbeta uppgiftsorienterat så måste någon annan ta hand om relationen (Mcilfatrick, Sullivan & McKenna, 2006). Patienterna upplevde inte omvårdnaden som god om den emotionella vården och relationen sattes åt sidan och enbart var uppgiftsorienterad. När sjuksköterskan helt fokuserade på sina uppgifter och var mekanisk i sitt bemötande beskrevs vården som negativ (Irurita, 1999). 13

14 Stress gör att bemötandet i relationen ändras Sjuksköterskans stress innebar att tiden, och därmed också respekten för människan försvann. Stressen påverkade sjuksköterskan till den grad att hon inte hade energi att lyssna, planera eller ta tag i ett problem (Billeter-Koponen & Fredén, 2005). I relationen med patienterna beskrevs att sjuksköterskan ibland var så stressad och utmattad att hon inte hade tålamod att stanna och svara på patientens frågor och bekymmer (Rafii, Oskouie & Nikravesh, 2006). I stressiga miljöer visade det sig att sjuksköterskans och patientens personlighet, samt interaktionen mellan dessa, hade betydelse för hur sjuksköterskan var i sin relation till patienten. En sjuksköterska vars personlighet utmärktes av självförtroende, samt en egen stabil livsfilosofi att förhålla sig till, var lugn och empatisk samt visade engagemang och medkänsla. I samtal kunde dessa sjuksköterskor även skämta vilket gjorde patienterna avslappnade. Dessa sjuksköterskor var osjälviska och utförde sin omvårdnad i relationen med respekt, ansvar och tålamod. Även patientens personlighet hade betydelse, sjuksköterskan var mer stödjande i relationen mot vissa patientpersonligheter. Hon hade till exempel mer medkänsla mot de som var ensamma eller inte hade något socialt stöd. Vissa patientgrupper behandlades oftare i relationen oetiskt, förödmjukande, klandrande och aggressivt, både verbalt och icke-verbalt. Dessa krävande patientgrupper tog, i stressiga miljöer, sjuksköterskans energi vilket kunde leda till att hon inte ville prata med dem. En positiv relation utvecklades lättare till de patientgrupper då personligheten präglades av samarbetsvilja och motivation att uppnå hälsa. Denna patientgrupp hade en förmåga att stimulera sjuksköterskornas empati och medlidande i relationen. Tvärtom gällde för den andra patientgruppen där mötet blev av mer negativ karaktär. De patienter som hade dålig prognos att överleva fick även dem, i dessa stressiga miljöer, inte heller den närvaro i relationen som de behövde. De kunde till exempel bli ignorerade (Rafii, Oskouie, Nikravesh, 2006). 14

15 Diskussion Metoddiskussion Trovärdighet Forsberg och Wengström (2008) beskriver, som tidigare nämnt, att en litteraturstudie ska följa en viss struktur samt ha strategier. Att göra detta är en del av begreppet trovärdighet. Genom att vara noggrann i sin mätning får man fram så trovärdiga resultat som möjligt och kan vid upprepade sökningar få fram samma resultat. Forsberg och Wengström menar vidare att det i en litteratursökning är bra att utgå från en ämnesordslista, thesaurus, för att vara noggrann och få rätt sökord i varje specifik databas. Vi har upplevt att vår litteraturstudie har varit noggrann genom att den följt en röd tråd samt varit strukturerad. Genom att vi haft en sökstrategi med sökord, databaser och urvalskriterier är till exempel litteratursökningen systematiskt gjord. I sökningen innebar nogrannhet för oss att vi konsekvent använde samma sökkombination i de olika databaserna. Att använda samma sökord i de olika databaserna ansåg vi ökade trovärdigheten i vår uppsats. En risk som vi uppmärksammade efter sökningen var att vi eventuellt kunde ha förbisett någon, för uppsatsen, relevant studie. Till exempel kan titlar eller abstract som inte speglat stress eller relation valts bort, kanske dessa varit relevanta om vi läst hela studien. Dock kan då studiens vetenskapliga utformning diskuteras eftersom titel och abstract ska spegla studiens innehåll. Vad gäller analysarbetet så beskriver Friberg (2006) det i olika steg. Ett av stegen handlar om konsten att läsa studiers resultat. Det gäller här att lyfta blicken och inte fokusera enbart på artikelförfattarnas teman och rubriker vilket skulle kunna påverka trovärdigheten negativt. Då vi läste resultaten var vi därför noga med att se så att de resultat som togs med svarade på vår egna uppsats syfte. Detta steg var en noga process för oss då vi kontinuerligt gick tillbaka till vårt syfte för att inte ta med resultat som inte var aktuella för uppsatsen. Analysen var, för oss, uppsatsens mest krävande del. En svårighet var att inte gå händelserna i förväg utan att följa stegen för att tillslut nå fram till de teman som presenteras i resultatet. Det har varit lätt att vilja gå stegen i förväg, detta för att artiklarnas resultat upplevts som så självklara för oss. Vi har funderat kring detta och resonerat mycket kring vikten av att ta ett steg i taget för att öka trovärdigheten. Dels för att göra det kommunicerbart för läsaren samt för att läsaren ska kunna följa vårt tillvägagångssätt för att nå fram till det resultat som vi fått. Metodlitteraturens beskrivande struktur hjälpte oss att inte hamna på sidospår. När vi var klara med vår analys lät 15

16 vi utomstående läsa vårt material för att säkerställa kommunicerbarheten i den. När det funnits några oklarheter har vi även reflekterat med varandra samt försökt motivera våra handlingar för att stärka vårt ställningstagande. Giltighet Med giltighet menas att mäta det som avses att mäta (Forsberg & Wengström, 2008). William, Stoltz och Bahtsevani (2006) beskriver det som att det studerade fenomenet ska vara kartlagt utan att något har uteslutits. Forsberg och Wengström (2008) beskriver även att författarens personliga påverkan bör diskuteras för att öka giltigheten. En risk vad gäller förförståelse är att den kan påverka författaren vad gäller till exempel val av artiklar. I vår sökning gjorde vi en fritextsökning. Trots att sökorden i denna inte var tagna från vårt syfte så fann vi att artikeln var användbar utifrån vårt syfte. Här kunde vi se att giltigheten fortfarande fanns då vi mätte det vi avsåg att mäta. I vår uppsats handlade giltigheten även om vår egna förförståelse. Detta är något vi har lagt noga vikt vid och sett till att vi haft kunskap om vår egna förförståelse för att mäta det som avsetts att mäta. För att ha kontroll över vår förförståelse skrev vi, i första fasen av vår arbetsprocess, ner vår förförståelse. Denna kunde vi sedan använda och stämma av emot. Artiklarnas resultat visade sig både stämma överens samt skilja sig från vår förförståelse vilket kändes positivt för giltigheten i uppsatsen. En annan giltighetsdiskussion vi har haft är huruvida våra centrala begrepp och sökord täckt in det område som vi avsett att mäta. För att komma fram till relevanta sökord utgick vi därför från de centrala begrepp som återfanns i vårt syfte. Vi ansåg att våra sökord speglade vårt valda område och att alla relevanta artiklar kunde hittas utifrån dessa begrepp. Således ansågs giltigheten i begreppen som hög. Genom att granska våra artiklar utifrån Willman, Stoltz och Bahtsevanis granskningsmall ökades också giltigheten då vi såg om studierna vi tänkte använda mätte det de avsåg att mäta. Överförbarhet I en studie med god överförbarhet så kan resultaten som framkommer ge vägledning för vad som kan hända i en annan situation. Likheter och skillnader mellan de olika situationerna analyseras och ett påstående kan formuleras. Det kan dels vara studiens författare som argumenterar för belägg som stärker överförbarheten men han kan även presentera argument och sedan lämna ställningstagandet till läsaren (Kvale, 1997). 16

17 Vi anser att uppsatsens centrala begrepp i sig är överförbara till andra kontexter. Både stress och relationer existerar utanför sjuksköterskans och patientens miljö, dels var och en för sig samt som begrepp som blir påverkade av varandra. Vi tänker oss till exempel andra miljöer såsom skola och arbetsliv. Då stress har visat sig påverka relationen mellan sjuksköterska och patient negativt skulle till exempel även en relation mellan lärare och student, chef och arbetare, egentligen överallt där relationer mellan människa och människa finns, kunna påverkas negativt. Resultatdiskussion Nedan sammafattar vi uppsatsen huvudsakliga resultat utifrån vårt syfte som är att beskriva relationen mellan sjuksköterska och patient när sjuksköterskan är stressad. Vårt resultat visar att stress påverkade relationen negativt. Förmågan att skapa en relation minskade, då både patienten och sjuksköterskan distansierade sig från varandra. Sjuksköterskan fick svårt att sitta ner och vara närvarande i sitt möte och patienten undvek därför till exempel att ställa frågor. Hennes tillgänglighet minskade vilket även påverkade patienten negativt då han undvek att ringa på larmet. Sjuksköterskans stress gjorde också att hon ändrade fokus i sitt arbete. Hennes prioritering handlade om att utföra uppgifter istället för att se patienten hon mötte. Patienten mötte då en uppgiftsorienterad sjuksköterska som inte tillgodosåg patientens emotionella behov i relationen. När sjuksköterskan var stressad ändrades även hennes attityd i omvårdnaden, hon blev mindre empatisk och förlorade ibland, mot vissa patientpersonligheter, helt hennes empatiska förmåga. Ett känslomässigt avstånd bildas Ett övergripande fynd i vår uppsats var att när sjuksköterskan stressade så fanns det inte tid för henne att lära känna patienten. Enligt Travelbee (1971) brister då hennes förmåga att skapa en mellanmänsklig relation.vi tänker att när sjuksköterskan inte lär känna patienten så skapas ett avstånd mellan dem vilket också är ett centralt fynd i vår uppsats. Vårt resultat visade på att stress påverkade både sjuksköterskor och patienter på så sätt att de skapade en distans till varandra. Arman och Rehnsfeld (2006) menar att det är viktigt att sjuksköterskan tillåter sig att ha tid att vara hos patienten för att undvika distans. Det finns en teori som stärker att sjuksköterskan blir ännu mer stressad av att ta avstånd. Arman och Rehnsfeld (2006) menar att om sjuksköterskan inte är närvarande hos patienten och låter sig beröras kan hon uppleva dåligt samvete och oro som leder till just stress. Vårt resultat visar dock att sjuksköterskan har en tro om att distansen skulle kunna få henne mindre stressad. Denna 17

18 distans är något som vi även har uppmärksammat i praktiken. När sjuksköterskan stänger in sig i sig själv och skapar känslomässigt avstånd till patienten får hon dåligt samvete. Detta leder i sin tur till en känsla av otillräcklighet och därigenom ökad stress. Vår slutsats är att relationen påverkas av denna distans, sjuksköterskan gör detta för att undvika stress men är då inte medveten om att detta förhållningssätt istället kan öka hennes stress vilket också påverkar relationen negativt. Relationen väljs bort Ett annat fynd som vi vill lyfta är att patienterna upplevde att sjuksköterskan ibland valde att inte ha tid för relationen. Detta gjorde att patienterna i sin tur undvek att ställa frågor för att inte hindra sjuksköterskan i hennes arbete. Om sjuksköterskan väljer att inte ha tid anser vi att hon inte heller har förmågan att visa den empati och sympati, som Travelbee framhåller som viktig för relationen, och går därför miste om patientens upplevelser och känslor. Om sjuksköterskan väljer att inte ha tid innebär det då att hon istället väljer något annat, väljer hon istället att vara den uppgiftsorienterade sjuksköterskan? Arman och Rehnsfeld (2006) beskriver att när sjuksköterskan inte väljer att ha tid att se patienten som unik kan det bland annat leda till att patienten gömmer undan sina existentiella och själsliga behov. Vårt resultat visar att när sjuksköterskan var under stress och hade brist på tid så blev den förstående omvårdnaden, relationen, bortprioriterad. Detta är också ett fynd vi anser är av stor vikt att lyfta. Både Maslach (1999) och Arman och Rehnsfeld (2006) har intresserat sig för detta samband. De beskriver att en strategi i stress kan vara just att sjuksköterskan förflyttar sitt fokus och slutar att engagera sig personligt. Travelbee menar att när sjuksköterskans handlingar och procedurer sätts i första hand får inte patientens livsvärld det utrymme den behöver (Travelbee, 1971). Om patienten då inte blir sedd i relationen kan detta skapa ett lidande (Arman och Rehnsfeld, 2006). Vår slutsats är att patientens upplevelser och känslor, i stress, sätts åt sidan till förmån för sjuksköterskans uppgifter. Vi anser att detta påverkar patientens hälsa då den emotionella fokusen helt sätts åt sidan. Förmodligen hämmas patienten av sjuksköterskans stress och vågar kanske inte prata kring det som tynger dem. Den humanistiska värdegrunden åtsidosätts Det sista fyndet som vi har valt att presentera är också det som framstått som mest överraskande för oss. Vårt resultat visar att vissa patientpersonligheter fick mer stöd än andra. Till exempel behandlades de patienter som inte samarbetade sämre. I sjuksköterskans 18

19 humanistiska värdegrund ingår att kunna möta olika personligheter i olika situationer utan att påverkas och förändra sitt beteende beroende av vem hon möter. I vårt resultat har vi kunnat skönja att sjuksköterskan frångår sin humanistiska värdegrund vid stress. Patienten är i en beroendeställning i sin ohälsa och ska inte, enligt oss, behöva ändra sin personlighet för att få den omvårdnad som han är i behov av. 19

20 Slutsatser Uppsatsens huvudsakliga slutsats är att relationen påverkas negativt av sjuksköterskans stress. Sjuksköterskan och patienten distansierar sig från varandra vilket försvårar utvecklandet av en relation. Sjuksköterskan blir under stress mer uppgiftsorienterad och bemötandet i relationen förändras då vissa patientpersonligheter fick mer stöd än andra. Med detta resultat i ryggen ser vi behovet av att först och främst lyfta sambandet att stress påverkar relationen negativt. Vi anser att sjuksköterskan behöver bli medveten om att stress påverkar hennes handlingar mot patienten samt vad som händer med henne själv i stress. Vi ser att det finns ett behov av utbildning och/eller spegling för att sjuksköterskan ska kunna hantera den dagliga stress som hon utsätts för. Det är även viktigt att faktumet, att stress påverkar relationen negativt, lyfts fram till en högre organisatorisk nivå. Först då kan sjuksköterskan få förståelse och stöd för hennes situation samt patientens åtsidosatta behov tydliggöras. Det är av största vikt att sjuksköterskans stress ses som ett problem i mellanmänskligheten. Det är mellan sjuksköterskan och patienten, i relationen, som stressen påverkar. Vi anser att det skulle vara av intresse med fortsatta studier kring strategier för sjuksköterskan att hantera situationer när hon är i stress. Detta för att lyfta vikten av relationens betydelse och hjälpa sjuksköterskan att arbeta med omvårdnadens båda delar. Av intresse vore även att göra vidare studier i andra miljöer, inom ämnet stress och relation kring dess påverkan och konsekvenser. 20

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund Söka artiklar, kursen Människans livsvillkor, 22 januari 2013

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund Söka artiklar, kursen Människans livsvillkor, 22 januari 2013 Campus Örnsköldsvik Söka artiklar, kursen Människans livsvillkor, 22 januari 2013 Under Söka och skriva på http://ovik.u b.umu.se/ finns länkar till lexikon, Sökhjälp och guider, Medicin och Skriva uppsats,

Läs mer

Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap

Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap Bibliografiska databaser eller referensdatabaser ger hänvisningar (referenser) till artiklar och/eller rapporter och böcker. Ibland innehåller referensen

Läs mer

Att söka vetenskapliga artiklar inom vård och medicin -

Att söka vetenskapliga artiklar inom vård och medicin - Att söka vetenskapliga artiklar inom vård och medicin - en kort genomgång Var och hur ska man söka? Informationsbehovet bestämmer. Hur hittar man vetenskapliga artiklar inom omvårdnad/ medicin? Man kan

Läs mer

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd Bilaga 2 - Artikelgranskning enligt Polit Beck & Hungler (2001) Bendz M (2003) The first year of rehabilitation after a stroke from two perspectives. Scandinavian Caring Sciences, Sverige Innehåller 11

Läs mer

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Sjuksköterskeprogrammet T3 Maj 2015 Camilla Persson camilla.persson@umu.se Idag tittar vi på: Repetition av sökprocessen: förberedelser

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I 13 NOVEMBER 2012 Idag ska vi titta på: Sökprocessen: förberedelser inför sökning, sökstrategier Databaser: innehåll, struktur Sökteknik:

Läs mer

Snabbguide till Cinahl

Snabbguide till Cinahl Christel Olsson, BLR 2008-09-26 Snabbguide till Cinahl Vad är Cinahl? Cinahl Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature är en databas som innehåller omvårdnad, biomedicin, alternativ medicin

Läs mer

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature.

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Litteraturstudier Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Bakgrund/inledning Vi tycker att bakgrunden i artikeln

Läs mer

Kursplan. Kurskod VOB431 Dnr 9/2001-510 Beslutsdatum 2001-01-24. Vårdvetenskap/Omvårdnad vetenskapsteori och forskningsmetod

Kursplan. Kurskod VOB431 Dnr 9/2001-510 Beslutsdatum 2001-01-24. Vårdvetenskap/Omvårdnad vetenskapsteori och forskningsmetod Kursplan Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kurskod VOB431 Dnr 9/2001-510 Beslutsdatum 2001-01-24 Engelsk benämning Ämne Vårdvetenskap/Omvårdnad vetenskapsteori och forskningsmetod Caring

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING FÖR KURSEN: Vetenskaplig metod 7,5 hp. Kurskod OM3270

STUDIEHANDLEDNING FÖR KURSEN: Vetenskaplig metod 7,5 hp. Kurskod OM3270 STUDIEHANDLEDNING FÖR KURSEN: Vetenskaplig metod 7,5 hp Kurskod OM3270 Kursen ges som en obligatorisk fortsättningskurs i Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp (Termin 4) Kursansvarig Kursadministratör Examinator

Läs mer

Litteraturstudie som projektarbete i ST

Litteraturstudie som projektarbete i ST Litteraturstudie som projektarbete i ST En litteraturstudie är en genomgång av vetenskapliga orginalartiklar, publicerade i internationella tidskrifter inom ett visst område. Enligt SBU ska en professionell

Läs mer

Onödigt lidande orsakat av vårdpersonalett patientperspektiv

Onödigt lidande orsakat av vårdpersonalett patientperspektiv Uppsats omvårdnad 15 hp Onödigt lidande orsakat av vårdpersonalett patientperspektiv Författare: Karlsson Sanna och Ottesen Zimmergren My Examinator: Mona From Attebring Termin: HT 2012 Kurskod: 2OM340

Läs mer

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

En fråga som då och så uppkommer är Finns det några bevis för att akupunktur hjälper mot spänningshuvudvärk

En fråga som då och så uppkommer är Finns det några bevis för att akupunktur hjälper mot spänningshuvudvärk Sökexempel - Spänningshuvudvärk En fråga som då och så uppkommer är Finns det några bevis för att akupunktur hjälper mot spänningshuvudvärk Eftersom man i detta fall bör göra en sökning i internationella

Läs mer

En fråga som ibland dyker upp är den om illamående och kräkningar. Kan man med någon omvårdnadsintervention göra det lättare för patienten.

En fråga som ibland dyker upp är den om illamående och kräkningar. Kan man med någon omvårdnadsintervention göra det lättare för patienten. Sökexempel - EBM Sjuksköterskor En fråga som ibland dyker upp är den om illamående och kräkningar. Kan man med någon omvårdnadsintervention göra det lättare för patienten. Även om man bör börja med att

Läs mer

Specialistutbildning för sjuksköterskor

Specialistutbildning för sjuksköterskor Instutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för omvårdnad RIKTLINJER FÖR INDIVIDUELL PROJEKTPLAN AVANCERAD NIVÅ Specialistutbildning för sjuksköterskor Claudia Lampic, Zarina Kabir,

Läs mer

Rehabiliteringsvetenskap AV, Forskningsmetodik, 7,5 hp

Rehabiliteringsvetenskap AV, Forskningsmetodik, 7,5 hp 1 (5) Kursplan för: Rehabiliteringsvetenskap AV, Forskningsmetodik, 7,5 hp Rehabilitation Science Adv, Research Methods 7,5 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Inriktning (namn)

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad Kapitel 1 Inledning Utgångspunkten för denna kunskapssammanställning har varit SBU:s tidigare publicerade rapport om behandling av psykoser och andra psykiska sjukdomar med hjälp av neuroleptika [53].

Läs mer

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar?

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) RAPPORT FRÅN EN INTERVENTIONSSTUDIE Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? En sammanfattning av forskningsprojektet

Läs mer

Design Beskriv val av design och motivet till detta val.

Design Beskriv val av design och motivet till detta val. Genomförande av inlämningsuppgift Översikt omvårdnadsforskning - Litteraturstudie som metod (fördjupning) med tillhörande seminarium, i kursen Vetenskaplig metodik, 4,5 hp VT11 Detta examinationsmoment

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

INTRODUKTION TEORI OCH METOD. DOKTORAND TRINE HÖJSGAARD

INTRODUKTION TEORI OCH METOD. DOKTORAND TRINE HÖJSGAARD INTRODUKTION TEORI OCH METOD. DOKTORAND TRINE HÖJSGAARD Forskning Högskolereformen 1977 fastställde att utbildningen för sjuksköterskor skall vila på en vetenskaplig grund. Omvårdnadsforskning har ofta

Läs mer

Söka artiklar i CSA-databaser Handledning

Söka artiklar i CSA-databaser Handledning På Malmö högskola har vi flera databaser via CSA, bl.a. Sociological Abstracts, Social Services Abstracts, ERIC och PsychInfo, det betyder att gränssnittet för dessa databaser ser likadana ut. Om du har

Läs mer

Litteraturstudie i kursen Mångkulturella aspekter vid diabetes

Litteraturstudie i kursen Mångkulturella aspekter vid diabetes Institutionen för medicinska vetenskaper Enheten för Diabetesforskning Litteraturstudie i kursen Mångkulturella aspekter vid diabetes Anvisning, tips och exempel Författare: Examinator: Mångkulturella

Läs mer

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser Utformning av PM Bilaga 1 Utformning av PM ingår som ett led i uppsatsarbetet. Syftet är att Du som studerande noggrant skall tänka igenom och formulera de viktigaste delarna i uppsatsarbetet, för att

Läs mer

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande Bemötande i vården Eva Jangland Sjuksköterska, klinisk adjunkt Kirurgen, Akademiska sjukhuset Doktorand Institutionen för kirurgiska vetenskaper Uppsala Universitet Upplägg Bemötandeärenden till patientnämndens

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Litteraturstudie i kursen diabetesvård 15hp

Litteraturstudie i kursen diabetesvård 15hp Institutionen för forskning och utbildning, Karolinska Institutet, Södersjukhuset Litteraturstudie i kursen diabetesvård 15hp Anvisning, tips och exempel Författare: Examinator: Kursnamn, poäng, år 1 Inlämningsuppgift

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier*

Checklista för systematiska litteraturstudier* Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer

Läs mer

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar?

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Kvalitativ metodik Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Mats Foldevi 2009 Varför Komplement ej konkurrent Överbrygga klyftan mellan vetenskaplig upptäckt och realiserande

Läs mer

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser Bilaga 1 Utformning av PM Utformning av PM ingår som ett led i uppsatsarbetet. Syftet är att Du som studerande noggrant skall tänka igenom och formulera de viktigaste delarna i uppsatsarbetet, för att

Läs mer

Etiska dilemman i arbetsterapeuters yrkesutövning -en litteraturstudie

Etiska dilemman i arbetsterapeuters yrkesutövning -en litteraturstudie Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Arbetsterapi C, Vetenskaplig metod Vårterminen 2015 Etiska dilemman i arbetsterapeuters yrkesutövning -en litteraturstudie Ethical dilemmas

Läs mer

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar.

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. Institutionen för hälsovetenskap Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. en litteraturstudie Bernárdzon Liliana Djordjic Snezana Examensarbete (Omvårdnad C) 15hp November

Läs mer

Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination

Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination 1-2 Vetenskapsteori och vetenskaplig metod: 1-forskningsprocessen och informationssökning 2-deskriptiv statistik 3-epidemiologisk forskning 4 -mätmetoder

Läs mer

Vårdlidande ur ett patient- och sjuksköterskeperspektiv En litteraturstudie

Vårdlidande ur ett patient- och sjuksköterskeperspektiv En litteraturstudie Humanvetenskapliga Institutionen Högskolan i Kalmar 391 82 Kalmar Kurs: Omvårdnad uppsats 15 hp Vårdlidande ur ett patient- och sjuksköterskeperspektiv En litteraturstudie Sofia Egertz och Sofia Johansson

Läs mer

Det första steget blir att titta i Svensk MeSH för att se om vi kan hitta några bra engelska termer att ha med oss på sökresan.

Det första steget blir att titta i Svensk MeSH för att se om vi kan hitta några bra engelska termer att ha med oss på sökresan. Sökexempel - Hälsovägledare Hälsovägledning med inriktning mot olika folkhälsoproblem som t ex rökning, tips på hur man går tillväga för att göra en datasökning och hur man även kontrollerar om artiklarna

Läs mer

Kommunikation och bemötande. Empati

Kommunikation och bemötande. Empati Kommunikation och bemötande Det är viktigt att föra en kontinuerlig dialog med den döende patienten för att kunna respektera patientens autonomi och integritet. Känner man till personens föreställningar,

Läs mer

Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00

Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00 Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Kursplaner YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: 201500540 Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Utbildningen består av sju kurser om totalt 200 YH-poäng och genomförs som en distansutbildning

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera. RELIGIONSKUNSKAP Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar kommer

Läs mer

Studiehandledning. Omvårdnadsforskningens teori och metod II (21-40) 5 p

Studiehandledning. Omvårdnadsforskningens teori och metod II (21-40) 5 p INSTITUTIONEN FÖR HÄLSOVETENSKAPER Studiehandledning Omvårdnadsforskningens teori och metod II (21-40) 5 p Theory and methods in nursing science II (SSK HK-03) HDL, GRM, WIL INNEHÅLL Inledning 1 Kursens

Läs mer

Sjuksköterskans påverkan på kroniska hjärtsviktspatienters egenvård, med fokus på patientundervisning

Sjuksköterskans påverkan på kroniska hjärtsviktspatienters egenvård, med fokus på patientundervisning Sjuksköterskans påverkan på kroniska hjärtsviktspatienters egenvård, med fokus på patientundervisning Julia Halt och Anna Jonsson Examensarbete vårdvetenskap 15 hp Vårterminen 2010 Institutionen för hälso-

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

Lathund till Nursing & Allied Health Source

Lathund till Nursing & Allied Health Source Lathund till Nursing & Allied Health Source Databasen Nursing & Allied Health Source riktar sig såväl till forskare och studenter på högskolor/universitet som till forskare aktiva inom klinisk verksamhet.

Läs mer

Integrerad sluttentamen. Reflekterande uppsats

Integrerad sluttentamen. Reflekterande uppsats Integrerad sluttentamen Reflekterande uppsats Mål för läkarexamen enligt högskoleförordningen Värderingsförmåga och Förhållningssätt För läkarexamen skall studenten Visa självkännedom och empatisk förmåga

Läs mer

SJSD13, III Profession, etik och handledning 10 hp Kursbok fo r termin 3 (1 hp), vt 2016

SJSD13, III Profession, etik och handledning 10 hp Kursbok fo r termin 3 (1 hp), vt 2016 SJSD13, III Profession, etik och handledning 10 hp Kursbok fo r termin 3 (1 hp), vt 2016 Ansvariga för kursen: Kajsa Landgren och Angelika Fex Introduktion Kursintroduktion sker måndagen 18/1 tid o sal

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om FEBRUARI 2011 Svensk sjuksköterskeförening om Evidensbaserad vård och omvårdnad Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är stark, vilket ställer stora krav på all vårdpersonal att hålla sig uppdaterad

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) Graduate Diploma in Psychiatric Care Specialist Nursing I 60 ECTS INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Det är skillnaden som gör skillnaden

Det är skillnaden som gör skillnaden GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt

Läs mer

A" söka vetenskapliga ar1klar inom vård och medicin -

A söka vetenskapliga ar1klar inom vård och medicin - A" söka vetenskapliga ar1klar inom vård och medicin - en kort genomgång Var och hur (och varför) ska man söka? Informa1onsbehovet bestämmer. Hur hi"ar man vetenskapliga ar1klar inom omvårdnad/ medicin?

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING. Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail: tony.falk@fhs.gu.se

STUDIEHANDLEDNING. Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail: tony.falk@fhs.gu.se STUDIEHANDLEDNING Integrativ vård 7,5 högskolepoäng Kurskod OM3310 Kursen ges som valbar kurs inom institutionens sjuksköterskeprogram Vårterminen 2011 Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail:

Läs mer

Omvårdnad GR (A), Hälsa och ohälsa I, 7,5 hp

Omvårdnad GR (A), Hälsa och ohälsa I, 7,5 hp 1 (5) Kursplan för: Omvårdnad GR (A), Hälsa och ohälsa I, 7,5 hp Nursing Science Ba (A), Health and Ill Health I 7,5 credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning

Läs mer

ANHÖRIGAS UPPLEVELSER AV ATT LEVA MED EN PERSON SOM LIDER AV BIPOLÄR SJUKDOM En literaturbaserad studie

ANHÖRIGAS UPPLEVELSER AV ATT LEVA MED EN PERSON SOM LIDER AV BIPOLÄR SJUKDOM En literaturbaserad studie ANHÖRIGAS UPPLEVELSER AV ATT LEVA MED EN PERSON SOM LIDER AV BIPOLÄR SJUKDOM En literaturbaserad studie RELATIVES EXPERIENCES OF LIVING WITH A PERSON SUFFERING FROM BIPOLAR DISORDER A literature based

Läs mer

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet

Läs mer

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Sökexempel Arbetsterapeuter T3

Sökexempel Arbetsterapeuter T3 Sökexempel Arbetsterapeuter T3 En repetition om hur man söker i olika databaser och hur man (i bästa fall) kan få ut den aktuella artikeln i fulltext. Som exempel har vi valt en sökning om arbetsterapi

Läs mer

Samtal med den döende människan

Samtal med den döende människan Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Sjuksköterskeprogrammet, 120 poäng. Study Programme in Nursing, 180 ECTS

UTBILDNINGSPLAN. Sjuksköterskeprogrammet, 120 poäng. Study Programme in Nursing, 180 ECTS Dnr: 347/2005-510 Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Sjuksköterskeprogrammet, 120 poäng Study Programme in Nursing, 180 ECTS Ansvarig institution Institutionen

Läs mer

Stress, engagemang och lärande när man är ny

Stress, engagemang och lärande när man är ny Stress, engagemang och lärande när man är ny Longitudinell Undersökning av Sjuksköterskors Tillvaro: LUST Longitudinal Analysis of Nursing Education/Entry in work life: LANE ann.rudman@ki.se Institutionen

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg

Läs mer

Kvalitetskriterier för bedömning av självständigt arbete (examensarbete) vid arbetsterapeutprogrammen i Sverige

Kvalitetskriterier för bedömning av självständigt arbete (examensarbete) vid arbetsterapeutprogrammen i Sverige Kvalitetskriterier för bedömning av självständigt arbete (examensarbete) vid arbetsterapeutprogrammen i Sverige Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter i samarbete med Arbetsterapeutprogrammen i Sverige Nacka

Läs mer

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift 1 Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift Temat för övningen är ett pedagogiskt tema. Övningen skall bland medstuderande eller studerande vid fakulteten kartlägga hur ett antal (förslagsvis

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen VVT012 SSK05 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: Tid:

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen VVT012 SSK05 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen VVT012 SSK05 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-02-17 Tid: 09-11 09.00-11.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Cinahl Headings. Sökguide. Sökning med kontrollerade ämnesord

Cinahl Headings. Sökguide. Sökning med kontrollerade ämnesord Cinahl Headings Sökguide Sökning med kontrollerade ämnesord Cinahl Headings - en ämnesordlista för vården Cinahl Headings är uppbyggd på samma sätt som MeSH - Medical Subject Headings Ca 70% av alla ämnesord

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Till studenter Allmänna krav som ska uppfyllas men som inte påverkar poängen: Etik. Uppsatsen ska genomgående uppvisa ett försvarbart etiskt

Läs mer

Folkhälsovetenskap AV, Kvalitativ metod i hälsovetenskap, 7,5 hp

Folkhälsovetenskap AV, Kvalitativ metod i hälsovetenskap, 7,5 hp 1 (5) Kursplan för: Folkhälsovetenskap AV, Kvalitativ metod i hälsovetenskap, 7,5 hp Public Health Science MA, Qualitative Methods in Health Sciences, 7,5 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde

Läs mer

PubMed (Public Medline) - sökmanual

PubMed (Public Medline) - sökmanual PubMed (Public Medline) - sökmanual Medicinska fakultetens bibliotek, Lund. Monica Landén. 2014-02 PubMed/Medline är den största medicinska databasen och innehåller idag omkring 23 miljoner referenser

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Kvalitativa metoder II. 4.

Kvalitativa metoder II. 4. Kvalitativa metoder II. 4. Ann-Sofie Smeds-Nylund annssmed@abo.fi Åbo Akademi Strandgatan 2 65100 Vasa 9.11.2015 1 Kvalitet Etik God kvalitet och god etik vid kvalitativa studier KVALITET qualitas (lat)

Läs mer

Bilaga 2. Att handla. att fånga det specifika i situationen, genom ingivelser. Att inte se. Hög

Bilaga 2. Att handla. att fånga det specifika i situationen, genom ingivelser. Att inte se. Hög Bilaga 2 Författare: Häggblom, A. & Dreyer Fredriksen, S-T. Der bliver ofte stille - sygeplejerskers möde med kvinder, som har vaeret udsat for vold Tidsskrift: Klinisk Sygeplejer Årtal: 2011 Författare:

Läs mer

Sahlgrenska akademin

Sahlgrenska akademin Sahlgrenska akademin Dnr J 11 4600/07 LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Filosofie magisterexamen med huvudområdet omvårdnad Degree of Master of Science (One Year) with a major in Nursing Science 1. Fastställande

Läs mer

Mäns upplevelse i samband med mammografi

Mäns upplevelse i samband med mammografi CLINTEC Enheten för radiografi Projektarbete Höstterminen 2015 Mäns upplevelse i samband med mammografi Författare: Ninette Jonsson, Elisabeth Ljung Sammanfattning Att män utgör en minoritet av patienterna

Läs mer

Bedömningsunderlag vid praktiskt prov

Bedömningsunderlag vid praktiskt prov Nationell klinisk slutexamination för sjuksköterskeexamen, 180 hp Bedömningsunderlag vid praktiskt prov ANSLUTNA LÄROSÄTEN OBLIGATORISK VERKSAMHET FÖRSÖKSVERKSAMHET Nationell klinisk slutexamination för

Läs mer

Socialtjänstbiblioteket

Socialtjänstbiblioteket Socialtjänstbiblioteket www.inera.se/socialtjanstbiblioteket 2012-12-05 Eira och Inera EiRA ett landstingssamarbete sedan 2001 med syftet att förhandla fram prisvärda avtal på e-resurser för vårdens personal.

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

för att komma fram till resultat och slutsatser

för att komma fram till resultat och slutsatser för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk

Läs mer

ALLMÄNSJUKSKÖTERSKANS INTERAKTIONER MED DEMENSSJUKA PERSONER

ALLMÄNSJUKSKÖTERSKANS INTERAKTIONER MED DEMENSSJUKA PERSONER ALLMÄNSJUKSKÖTERSKANS INTERAKTIONER MED DEMENSSJUKA PERSONER EN LITTERATURSTUDIE OM HUR VERBALA OCH ICKE-VERBALA KOMMUNIKATIONSSTRATEGIER KAN OPTIMERA OMVÅRDNADEN ANNIE GILLBERG JOHANNA HANSSON Examensarbete

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Patienters vårdupplevelser när kommunikationen brister

Patienters vårdupplevelser när kommunikationen brister Examensarbete, 15 hp Patienters vårdupplevelser när kommunikationen brister Författare: Alexandra Fransson & Amanda Josefsson Handledare: Kristina Schildmeijer Termin: VT-15 Ämne: Vårdvetenskap Nivå: Kandidatnivå

Läs mer

Utbildningsplan Socionomprogrammet, inriktning internationellt socialt arbete, 210 hp

Utbildningsplan Socionomprogrammet, inriktning internationellt socialt arbete, 210 hp HÖGSKOLAN I GÄVLE UTBILDNINGSPLAN GRUNDNIVÅ SOCIONOMPROGRAMMET, INRIKTNING INTERNATIONELLT SOCIALT ARBETE Programkod: SGSMK Inriktningskod: INSA Fastställd av HVS-nämnden 2007-11-29 Utbildningsplan Socionomprogrammet,

Läs mer

En god vårdrelation ur ett patientperspektiv En litteraturöversikt

En god vårdrelation ur ett patientperspektiv En litteraturöversikt Självständigt arbete 15 hp En god vårdrelation ur ett patientperspektiv En litteraturöversikt Författare: Linnéa Sandborg och Sandra Werner Termin: VT15 Ämne: Vårdvetenskap Nivå: Kandidatexamen Kurskod:

Läs mer

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

KURSPLAN. Delkurs 1. Hälsa och omvårdnad av barn och ungdom, 7,5 högskolepoäng Efter avslutad kurs ska den studerande kunna:

KURSPLAN. Delkurs 1. Hälsa och omvårdnad av barn och ungdom, 7,5 högskolepoäng Efter avslutad kurs ska den studerande kunna: Sida1(5) KURSPLAN VÅ3050 Hälsa och omvårdnad av barn och ungdom, 15 högskolepoäng, avancerad nivå, Child Health Care, 15 Higher Education Credits *, Advanced Level Mål Kursens övergripande mål är att den

Läs mer

Hitta en vetenskaplig artikel i CINAHL på mdh.se

Hitta en vetenskaplig artikel i CINAHL på mdh.se Hitta en vetenskaplig artikel i CINAHL på mdh.se www.mdh.se Gå till högskolebibliotekets sidor. Välj länken Databaser. Fortsätt via länken Databaser efter ämnesområde. Välj Vårdvetenskap, medicin mm.

Läs mer