ELBRANSCHEN. Kan vi leva utan strålning? Besök Elbranschens nätplats: OBEROENDE ELTEKNISK TIDSKRIFT ÅRGÅNG 82 NR.

Transkript

1 ELBRANSCHEN OBEROENDE ELTEKNISK TIDSKRIFT ÅRGÅNG 82 NR Kan vi leva utan strålning? Besök Elbranschens nätplats:

2 8 KURSER ELKVALITET OCH TERMOGRAFI Praktisk elkvalitet Vad är elkvalitet och vilken mätmetod ska du använda? Helsingborg Scandic Horisont, september Skellefteå Scandic, 7-9 november Praktisk mätanalys Elkvalitet Lär dig analysera mätdatan på ett effektivt sätt. Stockholm Scandic Kungens Kurva, oktober Praktiskt energimätning Lär dig mäta rätt och enkelt. Stockholm Scandic Kungens Kurva, 21 november Målgrupp Kurserna vänder sig till dig som i ditt arbete kommer i kontakt med elkvalitetsproblematik eller nätrelaterad EMC-problematik och vill bilda dig en uppfattning om vad som krävs av ett mätinstrument för olika typer av elnätsanalyser. Praktisk termografi Lär dig utnyttja värmekameran och de många användningsområdena. Göteborg Scandic Backadal, 14 nov Helsingborg Scandic Horisont, 26 september Skellefteå Scandic, 10 november Stockholm Scandic Kungens Kurva 24 okt, 2 dec Växjö Scandic, 17 november Örebro Scandic Väst, 10 oktober Praktisk industritermografi Specialkurs för dig som arbetar inom industrin. Göteborg Scandic Backadal, november Praktisk fastighetstermografi Lär dig termografera och analysera fastigheter. Fastighetsunderhåll Lär dig utnyttja värmekameran och förenkla underhållet på fastigheter. Örebro, 11 oktober Stockholm, 25 oktober Termografikurs Nivå 1 Bli certifierad termograför av ITC - världens största organisation för termograficertifiering. Nivå 1, Danderyd, 28 nov 1 dec Målgrupp Kurserna vänder sig till dig som jobbar med termografi och förebyggande underhåll (ROT eller energioptimering), t.ex. besiktningsmän, service- och driftstekniker inom bygg-, kraft- och processindustrin. Kurserna är lämpliga både för nybörjare och för Er som arbetat ett tag med värmekameran.

3 Fackkunskap / Utbildning / Kundfokus Trinergi AB grundades 1985 och är idag Sveriges ledande specialist på instrument för elkraftsmätningar och termografi. Örebro Göteborg Kurser Vi arrangerar årligen kurser på många platser i landet. Vi erbjuder kurser med praktisk inriktning inom områdena elkvalitet och termografi, bl.a. certifieringskurser. r Support Som kund till oss får Ni tillgång till vår supportavdelnings breda kunskapsbas. Våra säljare är certifierade termograförer med mångårig erfarenhet av termografi. Vi svarar på Era frågor om användandet av kameran och allmänna termografiska frågor. r Trinergi AB Våra produkter är innovativa och lägger fokus på användarvänlig mätvärdespresentation. Våra kunder förväntar sig att: Vi står för fackkunskap Vi utbildar Vi är kundfokuserade Vi hyr ut mätinstrument samt åtar oss konsultuppdrag för att ge våra kunder bästa möjliga stöd och support. Världens mest spridda programvara för elkraftsanalyser, r Dran-View, har utvecklats av Trinergi. Vi har kontor i Örebro, Göteborg och våra kunder finns över hela landet. Litteratur Vi har böcker för alla kunskapsnivåer! Flera av våra böcker har tagits fram tillsammanss med våra kursledare, som är experter på sitt ämnesområde och kan förklara det lätt för andra! Produkter Vi säljer och hyr ut mätinstrument. Vi har bl.a. värmekameror från FLIR, elkvalitetsinstrument från Dranetz och mycket mer! Titta gärna in på vår hemsida eller ring oss. Besök för att hitta de senaste instrumenten och värmekamerorna.

4 DIESELELVERK Mobila elverk Stationära elverk Containermonterade elverk Kundanpassade elverk Automatikutrustning Box 37, Rydsgård Tel , fax RING FÖR MER INFORMATION!

5 ELBRANSCHEN OBEROENDE ELTEKNISK TIDSKRIFT Adress: Box Malmö Tel Telefax E-post Bankgiro Plusgiro Helårsprenumeration (5 utgåvor): 233:- (inkl. moms) Ansvarig utgivare: Jörgen Dahlquist I redaktionen: Reinhold Andefors Jörgen Dahlquist Kjell Duberg Årgång 82 Tryckt hos Tryckfolket AB i Malmö ISSN: Omslagsfoto: Ringhals Ur innehållet i nr. 3/2011 ELBRUK: Varför investera i ny elproduktion när mer än hälften av redan installerad effekt står outnyttjad? FIE Rune Björnström har varit på besök hos Stefan Lundström, en av de första FIE-studenterna. Han har numera en framskjuten position vid SCA Packaging i Munksund. Rune har också besökt Emma Johansson, en FIE-student som just nu gör en pratikperiod hos Pöyry i Luleå och som tar sin examen i december BESLUT OM SYDVÄSTLÄNKEN Svenska Kraftnät har beslutat att investera 7,3 miljarder i kraftledningsprojektet SydVästlänken. Men Elbranschen undrar försynt om inte ledningsbehovet till stor del beror på våldstängningen av Barsebäck SOLAKTIVITET OCH KLIMAT Vad är det som styr klimatet? Kan det vara Moder Sol? Eller är det havsströmmarnas regelbundna förändringar? För det är väl inte rimligt att människans utsläpp av koldioxid är den enda avgörande faktorn? Läs Wibjörn Karléns artikel! Kan vi leva utan strålning och är kärnkraft farlig, frågar sig Nils-Erik Nilsson i en utmärkt artikel VINDKRAFTEN ÄR DEN VÄRD SITT PRIS? J-G Hemming recenserar en bok av Bengt Lindhé och Göran Holm DEBATT I ELBRANSCHEN Lars Bern får kritik för sin artikel om fett och klimat och svarar direkt. Göran Tullberg framhåller i sitt inlägg att teknikutveckling kräver fler ingenjörer och signaturen Larsson tänker sig ett Sverige med bara kärnkraft ELBRANSCHENS BLÅ-GULA SIDOR Läs tidigare utgåvor på Elbranschens nätplats

6 Elbranschen 3/2011 SVENSK ELBRUKARFÖRENING Telefon/fax Svensk Elbrukarförening ek för, ELBRUK, är en intresseorganisation för slutanvändare av elkraft. Genom att tillvarata elbrukarnas, slutanvändarnas, intressen på den omreglerade elmarknaden skall föreningen vara en motvikt till leverantörsidans olika organisationer. Den skall bevaka och verka för att lagstiftarens intentioner med en konkurrensutsatt elhandel och en relevant granskad nätverksamhet förverkligas. Medlemmarna, ca 25, är juridiska personer och deras totala elförbrukning är mer än 10 TWh. Föreningen avger bl.a. remissyttranden över olika statliga utredningar eller rapporter som rör elmarknaden. Sedan hösten 1999 är föreningen också representerad i Svenska Kraftnäts Marknadsråd. My mind s already made up, don t confuse me with facts LARS BLOMQVIST ELBRUK DET HAR IBLAND KALLATS för religionskrig och merendels inte utan anledning det meningsutbyte som sker på olika medias debattsidor om vilket kraftslag som är bäst, vindkraft eller kärnkraft. Det ena eller andra kraftslaget är det enda riktiga oberoende av sakskäl emot. Oftast förs det en ganska insiktslös argumentering för vindkraften. Och man undrar hur landets styrelse tänker om förmögenhetsförvaltningen av energitillgångarna, det arbete som ibland kallas för assett management. Arbetslös effekt I förra numret av Elbranschen skrev vi om det dåliga utnyttjandet av resurserna, åtminstone av vad som framgår av bearbetad statistik, och här ska vi förbrylla alla vindkraftsanhängare med lite fakta. Av den totalt installerade generatorkapaciteten på drygt MW står vanligen mer än en fjärdedel outnyttjad under ett normalår och om vädret blir besvärligt, en s.k. 10- årsvinter, står ändå en dryg femtedel av kapaciteten fortfarande utan arbete. Ett normalår är den genomsnittliga energiförbrukningen 145 TWh vilket för den totala generatorkapaciteten ger en utnyttjandegrad på 47 procent och vi får ändå den kraft vi behöver! Bildligt talat körs det för fullt från nyår och fram till början av midsommarveckan, och sedan tar man ledigt resten av året. Varför då investera i ännu mer produktionskapacitet innan man har undersökt möjligheterna att öka produktionen i den som redan finns? Och varför så bråttom med att bygga den av ett speciellt slag? I väntan på svar kan vi konstatera att den hittills utbyggda vindkraften utnyttjas till ca 25 procent av sin teoretiska kapacitet. Siffran har kanske lyfts något på senare år av anläggningar till havs som utnyttjas till mellan 30 och 35 procent. Otillförlitligheten är dock i stort densamma även om såväl prognostisering som maskiner och geografisk lokalisering har förbättrats. Vindkraft, liksom sol- och vågkraft, är beroende av ersättare när det inte blåser eller när solen inte skiner. Det betyder utbyggnad av ännu mer kapacitet för att klara effektbehovet vintertid. Ovilligheten bland vindkraftsanhängarna att beröra det problemet med omfattning och typ av reservkraftsbehov gör att det alltid blir en stympad debatt. Sedan slutet av 80-talet, då elanvändningen började stagnera, har vi blivit 1 miljon fler svenskar. Trots det har inte elanvändningen ökat nämnvärt utan pendlat mellan 140 och 150 TWh per år. Någon form av effektivisering har uppenbarligen ägt rum. Huvudlös vindkraftssatsning i Norrland Ett annat mycket märkligt förhållande som uppmärksammats alldeles för lite är den huvudlösa satsningen på vindkraft i Norrland. I landsdelen med ett redan stort överskott på vattenkraft, som vi utnyttjar till mindre än 50 procent, satsar man stort på vindkraft med en utnyttjningsgrad på procent! Ytterligare en sak att notera är att bara ca 3,5 procent av vår el kommer från fossilkraft och att 50 procent av elproduktionen redan sker förnybart. Även om en del hävdar att vindkraft är lönsamt så menar vi att det finns det som är lönsammare. Och även om en del påstår motsatsen så är vindel ett dyrt kraftslag. Den rörliga kostnaden må vara låg, men man måste utgå ifrån att producenten även vill ha de fasta kostnaderna täckta och då är vindel en dyr kraft. Man håller helt enkelt inte isär vad en anläggning kostar att bygga och hur den finansieras med bl.a. mer eller mindre dolda subventioner. Återigen varför denna våldsamma vindkraftssatsning? Ser man på vattenkraftens utnyttjande så uppskattar Svenska Kraftnät att av installerade MW kan , ca 85 procent, utnyttjas under de besvärligaste timmarna, och detta när kraftproduktion har högsäsong! Utnyttjandet bör kunna ökas till över 90 procent de där fåtaliga höglasttimmarna något enstaka kallår. Kärnkraften har i dag en installerad effekt på MW av vilka vi just nu inte utnyttjar särskilt många. Men år 2004, som var ett toppår för kraftslaget, hade den ett utnyttjande på 90,5 procent. Av några konsultrapporter att döma torde det inte vara orimligt att komma dit igen. Det skulle i så fall resultera i en produktion på 73 TWh och ett effekttillskott på ett par hundra megawatt vintertid. När 4

7 Elbranschen 3/2011 vindkraftverken står och huttrar. Politikerna ska bära hundhuvudet Ovanstående visar bara hur ogenomtänkt man hanterar våra krafttillgångar. Och då har vi inte berört de nätinvesteringar som blir nödvändiga för att utnyttja den högre kapaciteten i vindkraften. Vi får produktionsresurser med en kraftig överkapacitet för energiproduktion men med mycket tveksam förmåga att tillgodose effektbehovet vintertid. Vindkraftssatsningen må göra gör oss till världsmästare i produktion av förnybar el, men den kommer också att göra oss till driftkucku när det gäller resursutnyttjande. Med marginella investeringar i befintliga kraftstationer kan de för överskådlig tid producera det vi behöver och lite till. I jämförelse med mångmiljardbeloppen för utbyggnaden av vindkraften blir det riktigt billigt. Kraven på förändringar kan emellertid bara till mindre del riktas mot producenterna, huvudmålet är politiker och myndigheter. Villkoren för vattenhanteringen i de utbyggda älvarna måste ses över och regelverken ändras så att de ökande regnmängderna tas till vara på ett optimalt sätt; magasineringsmöjligheterna måste förbättras så att befintliga kraftstationer kan producera mera och outnyttjade stationslägen måste byggas ut. För kärnkraftens del gäller det för politikerna att sluta sväva på målet och ge kärnkraften en säker framtid som företagen kan planera för och engagera sig i. Det är politikernas märkliga hantering, asset management, av landets krafttillgångar som måste uppmärksammas, det är politikerna som ska förbryllas med fakta så att den hanteringen förbättras. Under den tid som diagrammet omfattar har det rullande 30-årsmedelvärdet för årsnederbörden ökat med 6 procent, medan den installerade effekten i vattenkraft har pendlat kring MW. För att utnyttja den ökande nederbörden behövs inte mer maskiner utan mer lagringsmöjligheter för vattnet. Den installerade effekten har ökat med MW under perioden och i värdena ingår de ca 500 MW som benämns i malpåse, men som kan aktiveras efter kortare eller längre tid. Maximalt effektvärde för förbrukning resp. produktion är, i stort sett, oförändrad eller sjunker och vid höglast ligger produktionen ständigt under förbrukningen, trots mycket installerad effekt. Elföretagen har svårt för att öka sin produktion när efterfrågan ökar, trots att det bara gäller ett fåtal timmar varje år. Vid MW tycks det gå en gräns som de ogärna överskrider utan övergår i stället till import av resterande behov. Det finns alltså MW som inte används eller MW som går på krypfart. Och ju mer vindkraften byggs ut desto större blir effektöverskottet. 5

8 Elbranschen 3/2011 FIE FÖRENINGEN FÖR INDUSTRIELL ELTEKNIK Tio år i elutbildningens tjänst I AUGUSTI 2001 STARTADE yrkeshögskolans 2,5 åriga utbildning inom Elektroteknik & Automation i Luleå. Initiativtagare var några entusiaster från vuxenutbildningen med Börje Röckner i spetsen i nära samarbete med Tekniska Universitetet i Luleå, representanter för ortens industrier, entreprenörer, konsultföretag och inte minst FIE Föreningen för Industriell Elteknik. Utbildningen firar nu tioårsjubileum. När den sjätte omgången elstudenter tar sin examen den 14 december 2011 närmar vi oss det imponerande antalet 100 av RAPPORT: RUNE BJÖRNSTRÖM LULEÅ vilka huvuddelen stannat kvar i Norrbotten på viktiga befattningar inom elbranschen. Chef för 40 medarbetare hos SCA i Munksund I den första kullen elstudenter som examinerades i december 2003 ingick Stefan Lundström. Han är sedan årsskiftet 2009 chef för 40 medarbetare vid El/Instrument/Data-avdelningen hos SCA Packaging i Munksund där man med totalt Peter Engström, automationstekniker. Stefan Lundström chef för El/Instrument/Dataavdelningen vid SCA Packaging Munksund. 300 anställda producerar ton kraftliner i olika former. Just i dag när jag är på väg mot Piteå slår det mig att det är på dagen tio år sedan vi hade upprop vid starten av den första KY-utbildningen inom El & Automation i Luleå. Rimligen var det också första gången jag träffade Stefan Lundström som jag nu är på väg till. Senast jag skrev om Stefan i Elbranschen var hösten 2005 och då arbetade han som planeringsingenjör vid El & Instrumentavdelningen hos Billerud Karlsborg norr om Kalix. Stefan som nu är 34 år, trivs alldeles förträffligt på sin arbetsplats och har, förutom att göra karriär, hunnit med att bli stadgad tvåbarnsfar med villa, sambo och jakthund. Under vandringen i anläggningen får han ta emot gratulationer från kolleger med anledning av ett avgörande mål han gjort vid en korpfotbollsmatch dagen innan. Vi träffar också YH-studenten Jan Sköllermark, 30 år som gör sin första praktikperiod med Vy över SCA Packaging i Munksund. 6

9 Transformatorer Likriktare 1-fas fulltransformator typ OFS Likriktare - matningsdon typ LOTK Vår katalog finns på Internet! TRAMO-ETV AB, ESLÖV Telefon Telefax Cressall Resistors Experten på kraftmotstånd! CHS Controls erbjuder ett av världens bredaste sortiment av kraftmotstånd från Cressall Resistors, från några få watt upp till flera megawatt. Vi levererar helt kundanpassade lösningar och standardiserade konstruktioner för applikationer som Bromsmotstånd, självkylda och fläktkylda, för industri- och traktionsändamål Belastningmotstånd för batteri- och generatorprovning, lösningar för integration med reservkraftsaggregat Jordningsmotstånd för generator- och distributionssystem Filtermotstånd för HVDC överföringar, SVC anläggningar och kondensatorurladdning Oavsett behov, plats, driftsmiljö och applikation, Cressall har det kraftmotstånd som behövs. Prova oss - Besök CHS Controls AB Florettgatan 33, Helsingborg Tel , fax chs@chscontrols.se, Alltid tillgänglig Always available - Alltid öppen! - Always open!

10 Elbranschen 3/2011 FIE FÖRENINGEN FÖR INDUSTRIELL ELTEKNIK Fakta om SCA Munksund 1928 Fabriken startar. Producerar årston sulfatmassa Kokeriet byggs ut, renseriet moderniseras. Nu produktion årston Kraftlinerbruk årston Anläggning för mottagning av returkartonger Koncession för tillverkning av årston. Miljövårdsinsatser görs Högre ytvikter g/kvadratmeter. Obbola startar 1982 Linermaskinen förses med Extended Nip Press Koncession för tillverkning av årston Förlängning av virapartiet samt nya inloppslådor. Nytt styrsystem Ny kokare och tvätt för lövved Peroxidblekeri. HC torn för blekt massa Nytt pressparti Emballering av White Top Ny bioreningsanläggning Ny rullmaskin. Stefan Lundström (t.h.) och elstudenten Jan Sköllermark framför nya rullmaskinen. Stefan som, enligt Jan, är en inspirerande handledare. I samband med att nya omgångar studenter börjar sin utbildning har det sedan 2007 blivit självklart att besöka SCA i Munksund dels för att visa de imponerande elanläggningarna men också genom Stefans medverkan visa vilka möjligheter som öppnar sig efter en examen från Yrkeshögskolan. Miljoninvestering i ny rullmaskin Den senaste större investeringen är en ny rullmaskin för 255 miljoner, en imponerande bjässe som innehåller det mesta och bästa av vad moderna eloch styrsystem kan prestera i dag. Under hela projektet har ett flertal av El/Instrument/Data-avdelningens medarbetare varit engagerade i projektarbetet vilket också väsentligt underlättat överlämnandet av det färdiga projektet. Som exempel nämner Stefan, när vi vid rullmaskinen träffar automationstekniker Peter Engström, att Peter har programmerat hela den nya rullmaskinens transportörslinje inklusive märkningsoch vägningsutrustningen. Som ett eventuellt kommande projekt nämner Stefan bland annat en ytterligare hastighetshöjning för den befintliga pappersmaskinen PM 1. Emma Johansson med handledaren under praktikperioden Göte Forss. Han anser att det är viktigt att studenterna får besöka respektive industri och även medverka vid idrifttagningar. den 6:e omgången vid Yrkeshögskolans elektroteknik- och automationslinje och hon tar sin kvalificerade YH-examen i december Emma från Skövde blir elingenjör i Luleå När jag besöker Emma Johansson, 24 år, är hon tillbaka på sin praktikplats hos konsultföretaget Pöyry i Luleå för att avsluta den sista praktikperioden, efter sex veckors sommarjobb hos SSAB i Luleå som skiftgående svagströmselektriker (5-skift). Emma är en av 19 studenter i Kvalificerad yrkesutbildning lockade Emma Efter studentexamen från treårigt samhällsvetenskapligt program i Skövde vaknade teknikintresset och Emma sökte sig till Luleå Tekniska Universitet för att gå ett tekniskt basår som följdes av ett första år på civilingenjörsutbildningens datatekniklinje, en utbildning som inte motsvarade hennes förväntningar. I stället fann hon den grundläggande idén inom de kvalificerade yrkesutbildningarna KY/YH, med nära samarbete mellan utbildningen och näringslivet, mer tilltalande. Hösten 2009 började hon och 8

11

12 Elbranschen 3/2011 FIE FÖRENINGEN FÖR INDUSTRIELL ELTEKNIK Kjell-Åke Öberg, avdelningschef för El- och Automation vid Pöyry i Norrbotten, är enormt nöjd med KY/YH-studenterna från El- & Automationsutbildningen i Luleå. Han har sedan utbildningen startade 2001 berett praktikplatser åt ett tiotal studenter, varav många har anställts vid företaget. hennes kurskamrater, varav fem kvinnor, studierna som bedrivs med Vuxenutbildningen i Luleå som huvudman i nära samarbete med Luleå Tekniska Universitet och inte minst det lokala näringslivet som står för samtliga praktikplatser. Efter ett studieår fick Emma göra sin första 12-veckorspraktik hos ÅF i Luleå och nu efter två års studier gör hon den andra praktikperioden hos Pöyry i Luleå. Tillsammans med sin handledare Göte Forss, som även är uppskattad medlem av utbildningens ledningsgrupp, har Emma fått medverka i två intressanta projekt. Det första var modernisering av styrutrustning, från inventering till konstruktion och idrifttagning, vid en av Luleå Energis anläggningar. Det andra, som just nu pågår, är ett projekt för LKAB i Svappavaara med det märkliga namnet Upptjockad deponi från dorr. I vanlig ordning avslutas studierna med ett examensarbete som strax före examen redovisas inför handledare, lärare och studiekamrater. Med sikte på examenshögtid i december Återstår därefter examenshögtid och fest den 14 december 2011 där tidskriften Elbranschen och FIE:s ordförande Sven-Åke Polfjärd i vanlig ordning och för sjunde gången i följd kommer att vara närvarande. Den ovanligt stora och glädjande efterfrågan på kvalificerad arbetskraft inom hela industrisektorn i Norrbotten har gjort att så gott om alla som tagit sin examen vid KYoch YH-utbildningarna (totalt drygt 100 studenter) har fått anställningar främst inom konsult- och energiföretag men även hos basindustrier och entreprenadföretag. För Emmas del är hon redan bokad för en fortsättning som el- och automationsingenjör vid Pöyrys kontor i Luleå. Beslut om SydVästlänken Svenska Kraftnäts styrelse har beslutat att investera 7,3 miljarder kronor i kraftledningsprojektet SydVästlänken. Projektet är unikt till både omfattning och tekniskt utförande. BESLUTET INNEBÄR en historisk satsning i infrastrukturen för el, säger Svenska Kraftnäts generaldirektör Mikael Odenberg. Vi tar samtidigt ett viktigt tekniksteg genom att nu introducera högspänd likströmsteknik (HVDC VSC) i stamnätet. Mikael Odenberg framhåller att investeringen stärker driftsäkerheten och förbättrar överföringsförmågan. SydVästlänken kommer att minska risken för skillnader i elpriset mellan södra Sverige och resten av landet. Investeringsbeslutet innebär att en växelströmsledning ska byggas mellan Hallsberg och Barkeryd (norra grenen) och att en likströmsledning kommer att byggas mellan Barkeryd och Hurva (södra grenen). Hade investeringen behövts om Barsebäck hade funnits? Tidskriften Elbranschens fundering är att denna jätteinvestering blivit nödvändig efter våldstängningen av Barsebäck som stod för ca två tredjedelar av Skånes elanvändning. Men det är naturligtvis bara en ödmjuk fundering. Annonsera i branschens oberoende informationskanal! 10

13

14 Elbranschen 3/2011 Exempel på solytans utseende när solfläckar saknas och då sådana förekommer. Solaktivitet och klimat Vad är det som styr klimatet? Kan det vara Moder Sol? Eller är det havsströmmarnas regelbundna förändringar som påverkar mest? För det är väl inte rimligt att människans utsläpp av koldioxid är den enda avgörande faktorn? Läs professor Wibjörn Karléns genomgång av solaktivitetens betydelse för klimatet på jorden. WIBJÖRN KARLÉN PROFESSOR EMERITUS, UPPSALA SOLEN ÄR INTE SÅ HOMOGEN som den förefaller. Strålningen som kommer från den varierar i såväl sammansättning som i intensitet och dessutom varierar solens magnetiska fält, vilket kan påverka jordens klimat. På solens yta finns ett antal områden som är något svalare än ytan i övrigt och därför framträder som mörka fläckar. I Kina har förekomsten av dessa fläckar observerats under lång tid men mer detaljerade observationer finns först från 1610 då Galilei inledde studier av dessa med hjälp av ett nykonstruerat teleskop (se figur nedan). En bit in på 1800-talet insåg man att maxima i antalet solfläckar förekom med ca 11 års mellanrum. Systematiska studier har vartefter ökat kunskaperna om solen och dess fläckar avsevärt. Än mer har senare års observationer från satelliter lärt oss om solen. Med allt bättre instrumentering har forskarna funnit att solens yta visar ett komplicerat mönster och att den utgående strålningen varierar sporadiskt såväl som periodiskt. Möjligt samband mellan solfläckar och klimat Antalet solfläckar varierar ständigt. Omfattningen anges vanligen i form av ett index baserat på fläckarnas antal och storlek. Variationer över korta perioder, ca 11 år, är väl kända men variationer över hundratals år har också registrerats. Så t.ex. förekom solfläckar enbart sporadiskt mellan 1645 och 1715 (Maunder Minimum). Solfläckarna var också få i början av 1800-talet, vid sekelskiftet och en liten minskning observerades också omkring En viss uppfattning om variationer i solens aktivitet före 1600-talet finns då förekomsten av ett par isotoper ( 14 C och 10 Be) står i relation till solens aktivitet och information om variationer i förekomsten av dessa isotoper i atmosfären finns bevarade i träds årsringar och i inlandsisar. Data om dessa isotopers variationer anses visa ett visst samband mellan klimat och lågfrekvent solaktivitet under hela perioden efter den senaste istiden, men förekomsten av ett samband mellan solaktivitet och klimat har ifrågasatts. Tre perioder, den medeltida varma perioden, den kallare Lilla Istiden och en sentida uppvärmning anses framträda tydligt i såväl solens aktivitet som i klimatet. Periodiska svängningar i klimatet med bl.a. våglängder på omkring 21, 65, 115 och 200 års längd har noterats i temperaturserier. Då flera av dessa perioder i solens strålning når toppar vid samma tid som de t.ex. gjorde omkring år 2000 påverkas klimatet mätbart. Inverkan på genomsnittstemperaturen är dock liten, under 0,5 o C. Efter ett minimum i antalet solfläckar i en solfläckscykel ökar antalet fläckar snabbt för att efter 4-5 år nå ett maximum. Antalet fläckar minskar därefter och ett nytt minimum uppnås ca 11 år efter det föregående. Tiden mellan minima varierar något och ett nytt minimum kan komma redan efter ca 9 år eller först efter ca 13 år. Efter 12

15

16 Elbranschen 3/2011 det senaste minimet av solfläckar (2009) dröjde det ovanligt länge innan antalet åter började öka. Den ovanligt långa perioden med få solfläckar har medfört en del spekulationer beträffande omfattningen av nästa maximum. Några astronomer anser att det mönster i solfläckarnas antal och storlek, som iakttagits under senare år, påminner om det mönster som rapporterades under slutet av 1700-talet. Efter denna period följde en period på ca 30 år då antalet solfläckar även vid maxima var relativt litet. Samma astronomer anser att de närmaste solfläckscyklerna möjligen kan bli mindre intensiva än de under de tre senaste cyklerna, men prognosen är naturligtvis mycket osäker. Kan solens aktivitet ge information om framtidens klimat? Till den osäkra prognosen om solens aktivitet under kommande år kopplas emellanåt en åsikt om klimatet under de närmaste åren. Eftersom sambandet mellan solfläckar och klimat är tveksamt och dessutom prognosen för antalet solfläckar är osäker, är det svårt att använda denna typ av information för beräkning av det framtida klimatet. Den här aktuella åsikten om de närmaste årens klimat är baserad på en jämförelse med vad som hände efter ett tidigare tillfälle med ett solfläcksmönster liknande det nuvarande. Slutsatser baserade på jämförelser med tidigare händelser anses av många forskare vara en tveksam metod. Prognoser om det framtida klimatet är numera oftast baserade på modellberäkningar. Dessa prognoser är i huvudsak baserade på atmosfärens innehåll av CO 2, som förväntas stiga. Dessa modeller visar en stadigt stigande temperatur. Klimatet påverkas emellertid av en rad olika faktorer såsom vulkanutbrott, havsströmmar, solaktivitet, förbränning av organiskt material, stigande utsläpp av koldioxid (CO 2 ) med flera. Eftersom klimatet är ett resultat av den sammanlagda effekten av dessa faktorer är det svårt att tillskriva observerade temperaturförändringar någon eller några av dessa faktorer. Modeller i huvudsak baserade på stigande koncentration av CO 2 är också osäkra då inverkan av CO 2 på klimatet är osäker. Magnetisk strålning är av särskilt intresse Ytan av solens fläckar är något mindre heta än omgivande ytor men det är inte detta som anses vara av betydelse för klimatet. I anslutning till solens fläckar uppträder en rad fenomen varav ett, magnetisk strålning, är av särskilt intresse i klimatsammanhang. Denna strålning varierar med antalet solfläckar och är som starkast när dessa förekommer rikligt. Solens magnetfält påverkar jordens magnetfält så att det förstärks när solens aktivitet tilltar. I samband med att magnetfältet förstärks böjs en del av den från rymden mot jorden riktade kosmiska strålningen av och en mindre mängd tränger då in i jordens atmosfär än när magnetfältet är svagare. Magnetfältets styrka varierar och kan i samband med eruptioner på solytan (s.k. Coronal Mass Ejections ) bli så starkt att det tidvis påverkar radiotrafiken och undantagsvis har magnetfältet även stört elnät. En eventuell inverkan på förekomsten av jordbävningar och vulkanutbrott diskuteras men denna effekt är hypotetisk. Enligt en teori påverkas mängden låga moln av den kosmiska strålningen. Dessa låga moln reflekterar en del av den inkommande solstrålningen tillbaka till rymden. Härigenom ska, enligt denna teori, jordens temperatur påverkas av magnetfältet. Förekomsten av solfläckar kan därför påverka klimatet men inverkan är naturligtvis liten. Vid hög solaktivitet förväntas jordens samlade molnmängd vara relativt liten och klimatet bör därför vara något varmare än vid liten solaktivitet (förändringen i mängden moln är i storleksordningen 1-2 procent). UV-strålning påverkar temperatur och tryck En faktor som också förändras med antalet solfläckar är solens UV-strålning (kortvågig strålning). UV-strålningens förmåga att överföra värme är liten, men strålning med denna våglängd varierar avsevärt under en solfläckscykel. Strålningen absorberas av ozon i atmosfären och därmed påverkas temperatur och tryck. Möjligen kan denna tryckförändring, om än liten, påverka cirkulationen vid jordens yta och därmed klimatet. Resultat från en kortvarig studie av solens aktivitet mellan 2004 och 2007 visar att solstrålningen ökade något samtidigt som antalet solfläckar minskade under dessa år. Denna observation förvånade forskarna. I samma studie hävdas att solens aktivitet möjligen inte strikt följer mönstret i solfäckarnas förekomst, en uppfattning som är i linje med tidigare framförda åsikter. Forskare har framhållit att solfäckarna enbart ger en allmän bild av förhållandena på solens yta. Solfläckarna är inte direkt beroende av de processer som sker under solens yta och som är centrala för solens utstrålning. Sambandet mellan förekomsten av solfläckar och klimat behöver inte vara enkelt och linjärt. Klimatet förändras ständigt Trots att klimatet ständigt förändras tycks den observerade totala uppvärmning under 1900-talet (ca 0,8 o C) av många betraktas som en unik och skrämmande händelse. Uppvärmningen ses ofta enbart som en stadigt stigande uppvärmning under hela 1900-talet och observerade variationer i uppvärmningens trend beaktas inte. Det har därför legat nära till hands att förklara uppvärmningen med människans stadigt ökade användning av fossila bränslen, en förklaring som FN:s klimatpanel framhåller. Många har övertygats om detta samband och att världen enbart kan räddas genom att utsläppen av koldioxid (CO 2) minskas drastiskt. Eftersom en stor del av CO 2- utsläppen kommer från förbränning av fossil olja har statsmakterna försökt begränsa användningen av denna produkt. Riklig tillgång till energi är dock en förutsättning för den välfärd vi i västvärlden vant oss vid. Flera alternativa energikällor som kärnkraft, vatten, sol, vind, och biobränslen har studerats. För närvarande är vattenkraft och kärnkraft tillsammans med olja de mest realistiska metoderna för vår energiförsörjning. Riskerna med kärnkraft och svårigheten att förvara använt bränsle är välkända. Även andra energikällor kan emellertid ge upphov till problem. En del biobränslen minskar den areal på vilken livsmedel kan odlas, vilket ökar livsmedelsstressen i utsatta områden. Vid förbränning av en del biobränslen tillförs atmosfären stora mängder kolpartiklar som påverkar klimatet och som har en negativ effekt på människors hälsa. Övriga alternativa metoder för energiutvinning ger förhållandevis små energimängder. Även om många anser att den observerade klimatförändringen beror på förbränningen av fossila bränslen har andra tänkbara orsaker diskuterats. En växande grupp forskare ifrågasätter den centrala betydelsen av CO 2. En orsak är att ett antal studier av klimatet visar stora variationer även innan människan rimligen kan ha påverkat detta. Så t.ex. steg temperaturen under talet, innan stora mängder fossila bränslen användes. Temperaturen steg då ungefär lika mycket som under den sista delen av 1900-talet. Förorsakades denna senare förändring av något annat än den under tidigt 1900-tal och vid tidigare tillfällen? Det tycks finnas naturliga variationer i klimatet av minst samma storleksordning som den utsläppen av CO 2 påstås ha förorsakat. Ett ofta framfört bevis för att 1900-talets uppvärmning skulle vara unik är att den drabbade hela jorden, något som inte anses kunna bevisas för tidigare klimatförändringar. Studier av vegetation, stalagmiter och iskärnor indikerar emellertid att även tidigare förändringar troligen har varit nära nog globala. Temperaturdata finns tillgängliga Tillgång till temperaturdata var länge begränsad, men sedan några år har NASA lagt ut ett stort antal dataserier på nätet. Ett mindre antal av dessa serier omfattar hela perioden från 1890 och fram till 2011 men flertalet serier börjar senare och/eller saknar de senare tiotalen år. Detta tillsammans med frekventa luckor i många serier gör det svårt att beräkna medeltemperaturer för områden, men tillgängliga dataserier medger en beräkning av trenden i klimatet. För Sverige finns ett antal dataserier uppmätta vid SMHI:s 14

17 TRANSFORMATORER FÖR INDUSTRI & KRAFTBOLAG Gjuthartsisolerade transformatorer kva Krafttransformatorer MVA ELNORD KRAFT Odlingsvägen TÄBY

18 Elbranschen 3/2011 stationer. Av dessa är tolv i det närmaste kompletta för tiden 1890 till Antalet serier och dess distribution medger ingen beräkning av en medeltemperatur för Sverige, men de visar trenden i klimatet. Inledningen av århundradet var sval. Klimatet blev avsevärt varmare under 1930-talet men en ny relativt långvarig sval period nådde sin kulmen på talet. Under de senare årtiondena av 1900-talet steg temperaturen påtagligt. Denna serie data har jämförts med data för ett antal andra områden. Den svenska serien är mycket lik dataserier från området norr om 60 o N. Temperaturerna är också relativt lika den trend som serier från andra områden visar, men avvikelser finns. Data från tätbebyggda områden som Europa, östra USA och östra Asien visar ofta en märkbart högre temperatur för tiden efter 1970-talet. En markant uppvärmning under 1930-talet noteras dock nära nog genomgående liksom en uppvärmning mellan 1985 och Den markanta uppvärmningen före 1940, som omnämnts tidigare, är av särskilt intresse då denna i många avseenden liknar uppvärmningen på och 1990-talen beträffande såväl temperatur som trend. Något stöd för att uppvärmningen under och 1990-talen avviker påtagligt från den tidigare uppvärmningen, vilket ofta hävdas, har inte hittats. Den tidigare uppvärmningen inträffade innan stora mängder CO 2 frigjordes genom människans aktivitet varför den måste vara ett resultat av naturlig variabilitet. Det förefaller inte omöjligt att även uppvärmningen under slutet av 1900-talet förorsakades av naturlig variabilitet. Samband mellan temperatur och solaktivitet? I figuren ovan visas medelvärdet för de omnämnda tolv svenska stationerna samt ett index för solens aktivitet under 1900-talet. Något påtagligt samband kan inte ses i denna mycket begränsade dataserie. Solfläcksindex var relativt svagt under den svala inledningen på århundradet. Temperaturen steg under kommande årtionden då också index för solfläcksmaxima steg. I Sverige hade temperaturen börjat sjunka några årtionden innan index för solfläckarna minskade men i andra oråden dröjde det längre innan temperaturen sjönk. Ett solfläcksmaximum omkring 1970 var lågt liksom temperaturen vid denna tid. Index för solfläckarna ökade därefter men denna ökning var inte markant trots att temperaturen steg påtagligt under och 1990-talen. Något påtagligt samband mellan de snabba förändringarna av solfläcksindex och temperaturen i Sverige och andra nordligt belägna områden under talet är inte uppenbart. Samband mellan solfläckar och klimat kan emellertid anas för enstaka stationer från andra områden även om sambanden är svaga. Den effekt solaktiviteten kan tänkas ha, såväl över korta som längre perioder, är den direkta effekten av ökad molnmängd och små tryckförändringar som påverkar cirkulationsmönstret, något som kan medföra att trenden i klimatet blir aningen olika för skilda områden. Västeuropa har, t.ex. under de senaste åren, drabbats av kalluftstinbrott medan varmare luftströmmar påverkat Grönlands temperatur. Det tycks finnas ett samband mellan långvariga perioder av låg solaktivitet och kallt klimat. Under perioder med låg aktivitet som under Maunder Minimum ( ) liksom under början av 1800-talet och omkring 1900 var temperaturen också relativt låg (notera att det är under denna senare tid som IPCC:s globala temperaturkurva börjar). Ett exempel på en historiskt väl belagd period av relativt varmt klimat och stark solaktivitet är talet då vikingarna levde på Grönland. Kolonin upphörde en tid senare när solaktiviteten avtog. Solaktiviteten anses ha kunnat påverka historien under den tid då de egyptiska pyramiderna byggdes för mellan och år sedan. Ett par perioder med låg solaktivitet är daterade till perioden mellan 2000 och 3000 år före nutid, en period där arkeologiska data visar att förhållandena i Sverige var förhållandevis ogynnsamma. Vulkanisk aktivitet kan delvis påverka Vissa perioder med låg temperatur kan till en del ha påverkats av vulkanisk aktivitet. Så t.ex. är ett stort utbrott av vulkanen Hekla på Island daterat till ca år före nutid. Även ett par andra vulkaniska utbrott är daterade till detta årtusende (Meager Mountains i Kanada och Vesuvius i Italien). I samband med den svala perioden under tidigt 1800-tal förekom flera stora utbrott varav Tambora, Sumbawa Ostasien (1815) är det mest omtalade. Likaså inträffade under den senare delen av 1800-talet och tidigt 1900-tal flera utbrott varav det av vulkanen Krakatau, Sundasundet, (1883) är välkänt. Eftersom effekten av ett stort vulkanutbrott tycks märkas på klimatet under upp emot fem år förklarar inte den vulkaniska aktiviteten hela avkylningen under längre perioder med svalt klimat. Havsströmmar möjlig orsak till klimatförändringar En möjlig orsak till klimatförändringar över längre perioder, avsevärt längre än 11-årscykeln, är förändrad riktning av en havsström i norra Stilla Havet, Pacific Decadal Oscillation, en havsström som byter riktning med ungefär 30 års mellanrum. Den förändrade riktningen under 1900-talet överensstämmer nära med klimatförändringar på norra halvklotet. Även intensiteten hos strömmar i Nordatlanten, Golfströmmen, har varierat och denna variation kan ha bidragit till förändringar i klimatet i Nordeuropa. Det förefaller som om förändringar i solens aktivitet över långa perioder påverkar klimatet medan de korta variationerna (11-års cykler) har ett begränsat inflytande. Om de astronomer som anser att solfläcksindex under kommande år blir lågt har rätt, är det möjligt att trenden mot varmare klimat under och talen bryts. Detta innebär att om prognosen stämmer kommer klimatet troligen inte att avvika märkbart från det vi erfarit under 1900-talet. Möjligen kan klimatet till och med bli något svalare än det för närvarande är. 16

19 Vi har nu flyttat verksamheten till kursgården Hörsta skola Elsäkerhetsutbildning AMS-utbildning Nya ESA industri och ESA installation (ISA) Elbehörigheter Allmän behörighet Nya starkströmsföreskrifterna nu även på engelska Mälardalens ElsäkerhetsUtbildningar Hörsta skola, Kumla Tel , Fax E-post: Euro Energy Components AB - Din kontakt inom el! 3-polig A NYHET! 3 Montagematriel

20 Elbranschen 3/2011 Är kärnkraft farlig? Kan vi leva utan strålning? RINGHALS NILS-ERIK NILSSON MÅNGA I SAMHÄLLET är rädda för kärnkraft, en rädsla som förefaller ha sin grund i uppfattningen att strålning är farligt. Detta går igen både i rädslan för olyckor och skräcken inför avfallshantering och uranbrytning. Men hur är det? Skulle verkligen liv kunna existera utan radioaktiv strålning? Finns det något exempel på liv som funnits i en strålningsfri miljö? Radioaktiv strålning, eller om man ska vara noga med benämningen, joniserande strålning från radioaktiva ämnen, har alltid funnits på jorden och i hela universum. Den är en fullkomligt naturlig del av vår miljö och har varit så sedan långt innan någon form av liv fanns på jorden. Det finns teorier om att den faktiskt skulle kunna vara en av förutsättningarna för att liv ska kunna uppstå. Hur säkert detta är vill jag inte uttala mig om, men helt säkert är att radioaktiv strålning alltid har funnits överallt i hela universum. Den finns överallt i jordskorpan, eftersom de flesta naturliga ämnen fortfarande innehåller en viss halt av instabila isotoper. Detta handlar om extremt långlivade ämnen, eller rättare isotoper av ämnen, som inte har hunnit sönderfalla och bli stabila på hela tiden sedan ämnena bildades, d.v.s. ända sedan jordens tillkomst. Bland dessa finns radioaktiva isotoper av kalium, som är ett ämne som finns i de flesta levande organismer. Radioaktiva ämnen nybildas också hela tiden, t.ex. kol 14, som bildas naturligt i övre atmosfären under inflytande av den kosmiska strålningen, alltså strålning från rymden. Alla levande organismer omsätter kol och tar därmed upp kol 14 från atmosfären så länge de lever, men slutar naturligtvis med detta när de dör. Eftersom kol 14 har en halveringstid på ca år kan man genom att mäta mängden radioaktivt kol 14 som finns kvar i ett fossil bestämma hur länge det är sedan organismen dött. Det är detta som kallas kol 14-metoden för bestämning av ålder på fornfynd. Joniserande strålning är en naturlig del av vår miljö Man kan därför med absolut säkerhet säga att det aldrig har funnits någon levande organism som levt i en strålningsfri miljö. Alla levande organismer innehåller i sig själva radioaktiva iso- 18

21 Elbranschen 3/2011 toper av t.ex. kol och/eller kalium. En vuxen människa innehåller radioaktiva ämnen (kol 14 och kalium 40) som ger en aktivitet av ca Bq. Det gäller nutidens människor, lika väl som vikingar och stenåldersmänniskor. Det är därför omöjligt att hålla någon levande organism i en strålningsfri miljö. Rent grundläggande vetenskapligt kan vi därför inte säga om liv över huvud taget är möjligt i en strålningsfri miljö. Men helt klart är att radioaktiv strålning är och alltid har varit en naturlig del av vår miljö. Strålning är alltså, precis som ljus, ljud, värme m.m. en naturlig del av vår miljö. På samma sätt som man kan få för mycket av dessa andra miljöfaktorer, så kan man få för mycket strålning. Precis som det finns så kraftigt buller eller så kraftig värme att man dör av det, så finns det så kraftig strålning att man dör av den. Inne i eldstaden på en panna är värmen så intensiv att man skulle dö mycket snabbt om man kom dit. På samma sätt är naturligtvis strålningen inne i en reaktorhärd så stark att man mycket snabbt skulle dö. Det finns inget som motsäger att det skulle vara likadant åt andra hållet, d.v.s. att för lite strålning kan vara skadligt. Vi vet att det inte går att vistas i ett helt ekofritt och ljudlöst rum eller att sitta i totalt mörker för länge utan att ta skada. Ännu värre blir det utan värme (-273 C). Det finns inget som säger att det inte kan vara likadant med strålning. Strålning från kärnkraft ger minimalt tillskott Kan då kärnkraften, inkluderat den hantering som följer av den, ge så mycket strålning att det skulle vara farligt? Under normala förhållanden kan den ge ett tillskott till den stråldos man får som är högst någon promille av den naturliga strålningen som man skulle ha fått även utan all mänsklig påverkan. Räknat som medelvärde över hela jorden är den strålning som på något sätt kan knytas till kärnkraft, inklusive uranbrytning, anrikning, slutförvar och olyckor som Tjernobyl, mindre än 0,5 procent av den stråldos vi får. 80 procent kommer från källor som är naturliga Våldstängningen av Barsebäck för några år sedan, motiverad bl.a. med människors oro (=okunnighet och desinformation om strålningsrisker), hade måhända djupare liggande, dunkla motiv. Men nu får skåningarna betala med påtagligt högre elpriser än konungariket Sverige i övrigt. och alltid har funnits på jorden och ca 20 procent kommer från medicinsk användning, såsom röntgen, stråbehandling m.m. Strålning som på något sätt kan kopplas till kärnkraft är därför mycket mindre än den naturliga variationen av den naturliga strålningen mellan olika platser. Vid mycket svåra olyckor kan man i mindre områden få så höga strålningsnivåer att de blir skadliga. Det är t.o.m. möjligt att man kan få enstaka dödsfall som kan knytas direkt till olyckan. Men att t.ex. åstadkomma en olycka som skulle ge lika många skade- sjukdoms- och dödsfall som biltrafiken i Sverige förorsakar under ett år måste betraktas som uteslutet. Frågan blir därför: Är kärnkraften farlig? eller Varför är vi rädda för den? VINDKRAFTEN ÄR DEN VÄRD SITT PRIS? Så heter Bengt Lindhés och Göran Holms nya bok. Bengt Lindhé visar i sina tidigare böcker Vägen till Ultuna och Avel med mjölkboskap under 200 år att han kan kombinera ett starkt engagemang med förmågan att lättfattligt beskriva vad som sker i det som synes ske. Mjölkbönder är inte så många och agronomer är ännu färre, men denna nya bok har förutsättningar att hamna på betydligt fler nattduksbord. Och då inte som sömnpiller utan som tankeväckare hos debattens entusiaster, både för och emot vindkraft. Författarnas förmåga till verklighetsbeskrivning kommer till sin rätt i den nya bokens tre första fjärdedelar. Huvudrubrikerna här är Politik, Produktion och konsumtion av el och energi, Vindkraft samt Ekonomi. Jag, som är intresserad av de här frågorna och har varit så under resans hela gång, fick mig många Aha, Ja visst ja, Himmel och pannkaka, så var det ju. Lagringsfrågan (av el) är äntligen satt på pränt på ett par RECENSION J-G HEMMING ställen. Det som kan möjliggöra mer vindkraft (och solkraft) är att det utvecklas bättre teknik att lagra el från dessa nyckfulla elproducenter. Vårt hundra år gamla sätt att balansera nätet kommer inte att räcka till. Bokens sista fjärdedel handlar om vindkraftens effekter på miljö och hälsa samt redovisar en rad vittnesmål om detta. Där flyter inte språket så lättläst som i tidigare avsnitt. Men återigen som faktasamling är även den fjärdedelen av intresse för vindkraftens båda läger. Det borde kunna bidra till att man kommer upp ur skyttegravarna och löser problemen i stället för att prata förbi varann. 19

22 Elbranschen 3/2011 DEBATT I ELBRANSCHEN Lars Bern får kritik... Lars Berns artikel om fett och klimat i nr. 2/2011 har fått många lovord men i ett fall har kritiken varit negativ. Läkaren Ulf Svenmo från Ängelholm menar att det var mycket pinsamt att läsa delar av Lars Berns inlägg. Ulf Svenmo skriver att Lars Bern tycks styras av ett blint hat mot VoF. Han pratar rakt ut i luften angående motiveringen till att VoF (Vetenskap och Folkbildning) har utsett Annika...och svarar direkt Föreningen som vilseledande kallar sig Vetenskap och Folkbildning, VoF, är en politisk aktivistorganisation på yttersta vänsterkanten som en gång startades av den kände marxisten Sven Ove Hansson. Föreningen ägnar sig åt personförföljelse och mobbning av oliktänkande. Bl.a. gav man sig 2009 på den hjältemodiga läkaren Annika Dahlqvist och baserade hela sitt pseudovetenskapliga case på en felaktig artikel i Aftonbladet. Jag föreslår att intresserade själva läser vad Annika skrivit om detta på Newsmill. Det senaste pseudovetenskapliga arrangemanget av VoF var under sommaren då man arrangerade ett typiskt mobbingjippo ihop med en kvällstidning, där Christer Fugelsang Dahlqvist till årets förvillare! Lars Bern har uppenbarligen inte läst motiveringen. Svenmo framhåller att orsaken till utmärkelsen inte var fettfrågan utan Annika Dahlqvists påstående att om man följer hennes, i och för sig vettiga, kostråd får man inte cancer och att hon maniskt avråder människor från mammografi och vaccinationer. Tyvärr tappar Lars Bern helt i trovärdighet med ett sådant agerande, anser Ulf Svenmo. hinkade i sig ett sömngivande naturpreparat i syfte att visa vilken humbug det är. Jippot blev dock ett totalfiasko när Fugelsang framför kamerorna blev märkbart drogad innan VoFfolket hann forsla bort honom till en säng där han kunde sova ruset av sig. Eftersom jag vänder mig mot alla former av politiskt missbruk av vetenskap är VoF en organisation som jag har ögonen på bland ett stort antal. I mitt fall handlar det inte om hat utan om min medborgerliga rätt att i debatten försvara mina politiska åsikter och ideal. Jag tror att de flesta som följt VoF:s agerande är eniga med mig om att det är VoF som totalt gjort bort sig gång på gång. Trovärdigheten för VoF är slut, här rör det sig varken om vetenskap eller folkbildning utan snarast om pseudovetenskap och mobbning. Lars Bern Ingen hållbar värld utan kärnkraft Dåvarande miljöministern Andreas Carlgren, Gunilla Carlsson, Johan Rockström och Staffan Normark skisserade i DN Debatt i våras en ny vision för en hållbar värld där Sverige kan bidra. Man anför att världens koldioxidutsläpp från fossila energikällor i princip måste upphöra till Detta kräver resurser till förnybar energi i en tidigare inte skådad omfattning, framförallt genom mobilisering av privata investeringsflöden. Man bortser helt från kärnkraften Det är anmärkningsvärt att författarna helt bortser från kärnkraften i sin vision för framtiden. I Sverige får vi ca 40 procent av vår el från kärnkraften och på global nivå är det 14 procent. Det är en olycklig 20