HYDROGRAFI UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB. Toxicon AB ÖVF Rapport 2014:2 ISSN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HYDROGRAFI UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB. Toxicon AB ÖVF Rapport 2014:2 ISSN"

Transkript

1 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 13 HYDROGRAFI Författare: Per Olsson, Toxicon AB Toxicon AB ÖVF Rapport 1: ISSN 15-9 SE Rosenhällsvägen 9 S-1 9 Härslöv 1-77 toxicon@toxicon.com 1

2 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Inledning... Undersökningarnas genomförande... Resultat och diskussion... Väderåret... Vattentemperatur...9 Salthalt...1 Syrehalt och syremättnad...11 Siktdjup...1 Närsalter...1 Ekologisk statusklassning...13 Sammanfattande diskussion... Referenser... Bilaga hydrografi...1

3 Sammanfattning Inom ramen för Öresunds Vattenvårdsförbunds kontrollprogram, har undersökningar av hydrografi utförts under 13. Under året har hydrografin undersökts vid 13 tillfällen (1 på Höganäs 1:1) vid Höganäs 1:1, Barsebäck 3:, Lomma : och Klagshamn 5:. Syftet har varit att studera dynamiken i vattentemperatur, salt- och syrehalt, närsalthalter samt att fastställa den ekologiska statusen enligt Vattendirektivet. Väderåret inleddes med mycket variabelt väder med både värme och kyla, vilket även gällde våren som inledningsvis var mycket torr. Maj och var nederbördsrika månader innan högsommaren kom med en torr och varm. Under kom först stormen Simone med rekord i byvind vid Hallands Väderö, m/s, och stormen Sven med översvämningar längs flera delar av Öresund. Vattentemperaturerna var inledningsvis låga och under variationen för de senaste 13 åren men låg resten av året normalt. Salthalten tydde på ett stort utflöde från Östersjön under inledningen av året och ett stort inflöde under början och mitten av och även under sommar och senhöst-vinter. Genom de extra provtagningarna i och har vårblomningenkunnat detekteras, först vid Höganäs i början av och sedan på övriga stationer i början av. I samband med vårblomningen sjönk halterna av fosfat, oorganiskt kväve och kisel kraftigt genom växtplanktonens upptag vilket är helt normalt. De tidvis mycket höga totalfosforhalterna f.f.a. vid Höganäs tyder på, tillsammans med data för södra Öresund, södra Östersjön och Skälderviken-södra Laholmsbukten, att det funnits någon lokal påverkanskälla under 13. Sammanvägt för närsalter sommar och vinter så var statusen måttlig vid Höganäs, Barsebäck och Klagshamn, medan den var otillfredställande vid Lomma och Spillepeng. Generellt var det fosfat och totalfosfor som var orsaken till att statusen inte blev god eller bättre, och vid Lomma och Spillepeng var även nitrat-värdena styrande. 3

4 Inledning Öresunds Vattenvårdsförbunds kontrollprogram omfattar bland annat hydrografiska mätningar längs hela Öresund. Från och med 1997 har programmet innehållit 5 hydrografistationer, fördelade i olika vattenbassänger från Höganäs i norr till Klagshamn i söder. Syftet har varit att studera näringsstatusen i Öresunds kustvatten, statusklassa enligt Vattendirektivet samt ge underlag för biologiska parametrar i kontrollprogrammet och visa på effekter av åtgärder på land. Föreliggande rapport redovisar resultatet från undersökningar inom hydrografiprogrammet för 13 (se figur 1 för positioner). Undersökningarnas genomförande Undersökningen utfördes i fem stationer längs kusten, ÖVF 1:1 (Höganäs), ÖVF 3: (Landskrona), ÖVF : (Lomma), ÖVF :11 (Spillepeng) och ÖVF 5: (Klagshamn) under - 13 (Fig. 1 och Tab. I). Provtagningsstationerna visas i figur 1 och tabell I. Provtagning utfördes vid 1 tillfällen, en gång månad och med en extra provtagning i och, för att bättre detektera vårblomningen. Vid den ordinarie provtagningen i mitten av var dock isläget så besvärligt att endast station 1:1 kunde provtas. Vattendjupen på stationerna varierade mellan ca och m. Vid varje station togs prover med Ruttnerhämtare (3 liters) på två olika vattendjup,,5 m och ca,5 m ovan bottnen för analys av salthalt, syrehalt och närsalter. Prover överfördes till sköljda polyetenflaskor och kalibrerade Winkler-flaskor. Samtliga prover förvarades efter provtagning mörkt och svalt och levererades till Toxicons analyslaboratorium inom 3 timmar. Prover för kemisk analys levererades till VaSyd inom timmar därefter. Kemisk analys utfördes av Vattenlaboratoriet, VaSyd, Malmö, inom timmar enligt följande metoder: Temperatur, salthalt och djup direkt i fält med kalibrerad CTD (SAIV SD ), längs hela vattenpelaren. Syrehalten uppmättes med Winklermetoden på samtliga djup. Syrehalten anges i ml/l (=mg/l/1,9) och Hydrografiska mätningar omfattar fysikaliska och kemiska parametrar. Till de fysikaliska hör temperatur, salt- och syrehalt, strömmar, och siktdjup. Till de kemiska hör olika närsalter (t.ex. fosfat, nitrat, kisel) och klorofyll. I samband med hydrografin provtas ofta växtplankton och ibland även djurplankton. Hydrografins syfte är bl.a. att förstå och förklara skeenden i vattenpelaren, t.ex. omsättning av närsalter eller uppkomst av syrebrist. Eftersom vattenomsättningen i kustområden är ganska hög krävs det att prover tas med hög frekvens (minst 1 gånger per år) och på flera olika djup (minst var 5:e meter). Data från hydrografin är till mycket stor hjälp, och nödvändiga, för att förklara bl.a. växtplanktonens utveckling och även bottenfaunans. Temperatur och salthalt, och till viss del syre, är s.k. konservativa parametrar, d.v.s. de påverkas inte av några biologiska eller kemiska processer. De styrs helt av väder och vind (solinstrålning, strömmar). Närsalter är icke-konservativa, d.v.s. de styrs till stor del av både biologiska och kemiska processer i vattnet och på bottnen. De oorganiska närsalterna fosfat, nitrat, nitrit, ammonium och kisel tas upp aktivt av växtplankton för sin tillväxt vilket kan förändra halterna av dessa ämnen. Vid planktonens död bryts deras biomassa ned i vattenpelaren och på bottnarna varvid närsalterna på sikt återförs till vattnet för ny tillväxt. En stor del av det totala kvävet består inte av de oorganiska fraktionerna utan av lösta organiska kväveföreningar. De kan till viss del tas upp av plankton men utgör i huvudsak näring åt de mängder av bakterier och virus som finns i vattnet. Den näring som inför varje säsong finns tillgänglig för havets växter kommer till största del från återförd näring från havsbottnarna. Till detta kommer ett nytillskott genom tillförseln från land. Ju närmare land vi befinner oss, desto större del är nytillskott.

5 TAB. I. Vattendjup och positioner (WGS-) för hydrografi inom ÖVF 13. Station Djup, m Latitud Longitud ÖVF 1:1 Höganäs 5 13,1 1 31, ÖVF 3: Barsebäck ,1 1 5, ÖVF : Lomma 55 1, 13, ÖVF :11 Spillepeng ,5 13,1 ÖVF 5: Klagshamn 55 3, 1 5,5 syremättnadsgraden i %. Siktdjup mättes med en standardsiktskiva. Strömriktning och strömhastighet mättes vid ytan (1 m) och vid 1 m ovan botten (1 m) med pendelmätare av Haamermodell. Prover för kemisk analys utfördes av Vattenlaboratoriet, VaSyd, Malmö, inom timmar enligt följande metoder: PO -P SS 1 - Total-P SS 1 7- NO -N SS 1 3 NO 3 -N SA 91-NO3 NH -N SS 1 3 Total-N SS 1 31/SA 91-NO3 Kisel-Si UNESCO 193 Prover för POC/PON-analys filtrerades inom timmar efter provtagning på förbrända GF/F-filter. Trippelprover för varje vattennivå filtrerades. Efter torkning i ecksikator skickades proven till SMHI, Oceanografiska enheten, Göteborg för analys enligt följande metod: POC/PON Marine Chemistry 199, 5:17- Värden redovisades av analyslaboratorierna i µg/l. Dessa värden omräknades dock till µm, vilket avser antalet molekyler och möjliggör en direkt jämförelse mellan ämnena i motsats till viktangivelsen µg/l. Värdena har rapporterats månadsvis och båda enheterna redovisas i månadsprotokollen i bilagan. I resultatdelen kommer endast µm att användas eftersom mol är den förhärskande enheten inom marinbiologin. För omräkning av mol till gram multipliceras molvärdet med respektive molvikt för fosfor, kisel, kväve och kol (31,, 1, respektive 1). I resultatdelen redovisas månadsmedelvärden för ytvatten med standardavvikelse för perioden för underlätta jämförelsen med ytvatten 13, för respektive station. Hav- och Vattenmyndighetens föreskrift HVMFS 13:19 användes för en bedömning av miljöstatusen. Fem klasser används i bedömningen där 1 är bäst och 5 sämst. I nedanstående tabell (Tabell II) redovisas klassningssystemet. TABELL II. Klassningssystem för närsalter, klorofyll, syre och siktdjup enligt Hav- och Vattenmyndigheten HVMFS 13:19. Siffer- och färgkodning Klassningsstatus 1 (blå) Hög (grön) God 3 (gul) Måttlig (orange) Otillfresställande 5 (röd) Dålig 5

6 ÖVF 1:1 Höganäs Helsingborg Landskrona ÖVF 3: ÖVF : Lomma ÖVF :11 Malmö ÖVF 5: FIGUR. 1. Karta över provtagningsstationer för hydrografi 13. I varje station har prover tagits på två vattendjup,,5 m och,5 m ovan botten.

7 Tot-N och tot-p klassas för vinter- och sommarperioden ( respektive -). Nitrat och fosfat klassas enbart för vinterperioden, medan klorofyll och siktdjup klassas för perioden - månad. Syre klassas för den undre kvartilen för alla bottenvattenvärden under de tre senaste åren. Klassning för perioden 1-1 har hämtas från föregående årsrapport, medan ny klassning har utförts för medelvärden för 13. Allt datamaterial från fältprovtagning och laboratorieanalyser matades in i en Filemaker Pro-databas där inledande beräkningar utfördes. Utdrag har sedan gjorts ur databasen för vidare beräkningar, statistiska analyser och diagramframställning. Allt digitaliserat material är lagrat på två olika hårddiskar samt på CD-rom. Utdrag ur fälthandböcker och samtliga rådataprotokoll liksom datamedium är lagrat i brandsäkra skåp i låst arkivrum. Personal från Toxicon har utfört alla provtagningar med egna båtar (ansvariga Fredrik Lundgren, Weste Nylander). Samtliga analyser av salthalt, syrehalt och klorofyll har utförts av Toxicon (ansvariga Fredrik Lundgren, Per Olsson och Ingrid Trulsson). Analyser av närsalter har utförts av VaSyd, Vattenlaboratoriet, Malmö (ansvariga Kerstin Nilsson och Karin Eriksson) medan POC/PON har analyserats av SMHI (ansvarig Jenny Lycken). All utvärdering har utförts av Per Olsson, Toxicon. 7

8 Resultat och diskussion Väderåret 13 Vintern var både mycket kall och varm, med både snö och is. Våren kom i olika steg, med både rekordvärme och bakslag i form av blåsiga och kalla perioder under -. Mars och var mycket nederbördsfattiga månader (Fig. ). Perioden - var nederbördsrik men var solig och torr, och hade typiskt svenskt varannandagsväder. Hösten var varm, framförallt, men också dramatisk när stormen Simone drog in över södra Sverige med upp till m/s vid Hallands Väderö. Året avslutades med ytterligare en storm, Sven, som orsakade mycket översvämningsskador genom en kombination av kraftiga västvindar och mycket högt vattenstånd. December månad var annars en mild och något regnigare månad än normalt. 1 1 Normal Hbg 13 1 Nederbörd, mm 1 1 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec FIGUR. Nederbörden i Helsingborg under 13 jämfört med normalvärden (data från SMHI).

9 Temperatur, C SA -SA 13 1: : : : : Temperatur, C Temperatur, C FIGUR 3. Vattentemperatur (ytan) under 13 på 1:1, 3:, :, :11 och 5: i relation till Vattentemperatur Vattentemperaturerna var i början av året låga och låg under både medelvärdet och variationen (1 standardavvikelse) på i princip alla stationer (Fig. 3). Vid Barsebäck, Lomma och Spillepeng var temperaturen under variationen ända in i. Under resten av året var temperaturerna normala med något enstaka undantag. Årets lägsta temepratur uppmättes i vid Klagshamn,,39 C, och den högsta vid Barsebäck i med 1,93 C. 9

10 Salthalt Salthalten i ytvattnet kan indikera om vattenströmmen går från Kattegatt eller från Östersjön, d.v.s. om det är inflöde eller utflöde. I början av året var salthalterna låga till mycket låga vilket indikerade ett kraftigt utflöde av vatten från Östersjön (Fig. ). Under resten av året låg salthalterna i huvudsak inom variationen med ett par undantag. Under sommar och senhöst/vinter var salthalten över variationen vid Höganäs, vilket indikerade ett inflöde som delvis syntes även vid Barsebäck, Lomma och Spillepeng. Vid några tillfällen har bottenvattnet varit mycket salt, d.v.s. det har funnits ett kraftigt språngskikt trots de ringa vattendjupen. Detta inträfade vid båda provtagningarna i med bottensalthalter vid Höganäs på 5-31 PSU, PSU vid Barsebäck, 3-9 PSU vid Lomma, 3 PSU vid Spillepeng och slutligen 1-3 PSU vid Klagshamn, vilket även detta tydde på inflöde. 1:1 3: Salthalt, PSU SA +SA 13 : : Salthalt, PSU : Salthalt, PSU FIGUR. Salthalten i PSU (ytan) under 13 på 1:1, 3:, :, :11 och 5: i relation till

11 Syrehalt och syremättnad Samtliga hydrografistationer inom ÖVF:s kontrollprogram ligger kustnära med låga vattendjup, som mest ca m och som minst ca 3 m. Detta innebär att omsättningen och den vertikala blandningen är god med hög syresättning av bottenvattnet. De få och korta perioder då tydliga språngskikt bildas i vattenpelaren räcker inte för att syrgasbrist ska utvecklas i det då avgränsade bottenvattnet. I figur 5 redovisas mättnadgraden på de fem stationerna under året. Som synes förekom ingen period med låga mättnadsgrader. Den lägsta mättnaden uppmättes vid Barsebäck i med ca 7% mättnad vilket ändå är högt. Vid några tillfällen har mättnaden varit över 1%, d.v.s. övermättnad, vilket kan uppträda vid kraftiga temperaturförändringar eller kraftig tillväxt av växtplankton eller bottenvegetation. I dessa fall är det sannolikt en effekt av sedimenterande växtplankton efter vårblomnigen och hög syreproduktion av bottenflora (bentiska mikroalger eller makroalger/ålgräs) under sensommar/höst Syremättnad, % 1:1 3: Syremättnad, % : : FIGUR 5. Syremättnaden, %, (botten) under 13 på 1:1, 3:, :, :11 och 5:.. Syremättnad, % 5: 11

12 Siktdjup Siktdjupen har mätts vid varje provtagningstillfälle och resultatet visas i tabell III. Då vattendjupen är låga har siktdjupet ofta lästs av då siktskivan legat på botten. Vid Höganäs, Barsebäck och Klagshamn var siktdjupen under 13 i regel så pass bara att siktskivan kunde ses på botten. Vid Klagshamn var månaderna - ett undantag från detta med låga siktdjup. Vid Lomma och Spillepeng var siktdjupen låga under hela sommarperioden, vilket till del kan förklaras av närheten till Höjeå och Segeå, med stor avrinning i samband med högre mederbörd i och. Siktdjupen var nedsatta på samtliga stationer i, vilket kan förklaras med stormen Sven som svepte in den, 5 dagar innan provtagningen. TABELL III. Siktdjupet, m,under 13 på 1:1, 3:, :, :11 och 5:. Ett + efter värdet anger att siktdjupet översteg det verkliga vattendjupet vid aktuellt provtagningstillfälle. 1:1 Höganäs 3: Barsebäck : Lomma :11 Spillepeng 5: Klagshamn 7,+ 7,9+ 5,+ 3,+ 5,9+,+ 7,7+,+ 3,+ 5,+,+ 7,+,1+,9+ 5,+ 5, ,+ 7,+ 5,+,+ 5,1,1+ 7,+ 5,7+ 3, + 5,+ 7, 7,+ 5,9+,+ 5,7+ 7,5+ 7,5+,,+,9,+,3,,+,+ 5,5 7,+, 3,1+ 3,3,+ 7,1,5 3,+ 3,7,1+,5 5,+ 3,+ 5,7+ 7,5 7,+,+,+,+,5, 3,1 3,+ 5, Närsalter Närsalter mäts som oorganiska (fosfat, nitrit, nitrat, ammonium, kisel) och som totalvärden (oorganiska fraktioner samt de organiska fraktionerna) i form av totalfosfor och totalkväve. De oorganiska kvävefraktionerna slås ofta samman i gruppen DIN (dissolved inorganic nitrogen) vilket även gjorts i denna rapport. Halterna av de oorganiska fraktionerna varierar under året, med de högsta värdena under vintern och de lägsta efter växtplanktonens vårblomning samt under sommaren. I samband med stor avrinning från åar kan dock halterna vid stationer i närheten av åar tillfälligt variera betydligt, oavsett årstid. Nedan redovisas varje parameter för sej, med utveckling under året för ytvattnet i relation till medelvärden

13 Fosfat Fosfathalterna var höga i början på året (Fig. ), vilket är normalt innan växtplanktonen i vårblomningen har konsumerat närsalter. Halterna var dock strax över variationen på flera av stationerna, f.f.a. vid Höganäs, under -. De låga salthalterna vid denna period tydde på ett kraftigt utflöde ur Östersjön, där fosfathalterna var höga. I samband med vårblomningen sjönk halterna betydligt, och halterna låg under resten av året inom variationen med något undantag. Vid Lomma var halten i klart över variationen, vilket sannolikt kan kopplas till den relativt höga nederbörden under - vilket har orsakat hög avrinning i bl.a. Höjeå. Fosfat, µm,9,,7,,5, SA -SA 13 1:1,9,,7,,5, 3:,3,3,,,1,1,9, :,9, :11,7,7,, Fosfat, µm,5,,3,,1,5,,3,,1,9, 5:,7,,5,,3,,1 Fosfat, µm FIGUR. Fosfatfosfor, µm (ytan) under 13 på 1:1, 3:, :, :11 och 5: i relation till

14 3,, SA -SA 13 1, 1:1 3: 1, 1,, 1, Tot-P, µm 1,5 1,,5 1,,,,,,, 1, 1, : 1, 1, :11 1, 1, 1, 1, Tot-P, µm 1,,,,, 1,,,,,,, 1, 1, 1, 5: 1, Tot-P, µm 1,,,,,, FIGUR 7. Totalfosfor, µm, (ytan) under 13 på 1:1, 3:, :, :11 och 5: i relation till Totalfosfor Halterna av totalfosfor var vid flera tillfällen mycket höga (Fig. 7). I huvudsak inträffade detta vid Höganäs där halterna vid 7 provtagningstillfällen låg över eller mycket över variationen. Halterna i södra Öresund, f.f.a. vid Klagshamn, var dock sällan förhöjda utan låg oftare lågt och nära den undre variationsgränsen. Detta stämmer väl överens med data från Sydkusten Vattenvårdsförbund (SVF) och Nordvästskånes kustvattenkommitté (NVSKK) med provtagningsstationer vid Falsterbo resp. mellersta Skälderviken och södra Laholmsbukten. Vid Falsterbo låg halterna under 13 i princip inom variationen, d.v.s. i likhet med Klagshamn, medan halterna i Skälderviken och södra Laholmsbukten ofta var kratigt förhöjda, d.v.s. i likhet med Höganäs. De ibland mycket höga halterna tyder på en lokal påverkanskälla i Öresund, som även via utflöde ur Öresund påverkat stationer inom NVSKK. 1

15 DIN - oorganiskt kväve Liksom för fosfat, var halterna som högst under vinterperioden (Fig. ), innan vårblomningens plankton konsumerat det förråd som byggts upp under vintern. Efter vårblomningen i -, sjönk alltså halterna kraftigt och låg i nivå med detektionsgränserna för nitrit, nitrat och ammonium. Undantaget var vid Höganäs, där DIN-halten var relativt hög beroende på höga ammonium-värden. I slutet av året sker alltid en höjning av halterna i takt med att vegetationen (växtplankton, ålgräs, makroalger) är på väg in i en vilofas på grund av minskande ljustillgång. Så skedde även i Öresund under 13 med ökande halter under -. Vid Barsebäck var DIN-halten nästan extrem, och orsaken till detta är inte klar. Det kan bero på ett stort flöde från Kävlingeån som rört sej nära kusten norrut, runt Barsebäck SA 1: : 7 -SA 13 DIN, µm : 5 5 : DIN, µm : DIN, µm FIGUR. Oorganiskt kväve DIN, µm (ytan) under 13 på 1:1, 3:, :, :11 och 5: i relation till

16 Totalkväve Totalkväve varierar ofta mindre än de oorganiska fraktionerna och totalfosfor. Undantaget är i närheten av olika viktiga källor till totalkväve-tillskott, som t.ex. åar. Detta ses i figur 9, där halterna vid Höganäs varierar relativt lite under året och halterna i huvudsak inom variationen för På andra stationer, som vid Barsebäck, Lomma och Spillepeng, varierar halterna ofta mer på grund landtillskott, men halterna har ändå med några tyfliga undantag legat inom variationen. 3 1:1 3: 5 5 Tot-N, µm SA 3 5 -SA 1 13 : : Tot-N, µm : Tot-N, µm FIGUR 9. Totalkväve, µm (ytan) under 13 på 1:1, 3:, :, :11 och 5: i relation till

17 Kisel Halterna av kisel (Fig. 1) följde i princip de för fosfat och DIN. De höga eller mycket höga halterna i början på året på flertalet stationer var en följd av naturlig uppbyggnad av nivån under period med låg växtproduktion oh även en följd av höga halter i södra Östersjön som genom ett stort utflöde påverkat Öresund. Eftersom vårblomningens växtplanktonsamhälle domineras av kiselalger, minskade därför halterna kraftigt i samband med blomningen. Halterna var sedan relativt låga men inom variationen under sommaren för att därefter sakta öka i takt med att upptaget från kiselalger minskade SA -SA 13 1: : Kisel, µm : 35 3 : Kisel, µm : 1 1 Kisel, µm FIGUR 1. Löst kisel, µm (ytan) under 13 på 1:1, 3:, :, :11 och 5: i relation till

18 POC/PON-kvoten Kvoten mellan partikulärt organiskt kol och kväve (POC/PON) ger en indikation på om i vilket stadium planktonsamhället är, växande och i balans eller döende. En kvot omkring 7 visar på ett samhälle i balanserad tillväxt, med rätt tillgång på kol och kväve för tillväxt. Om samhället är döende ökar kvoten då kväve under nedbryningen av organismerna omsätts snabbare än kolet. Är kvoten klart under 7 kan det indikera kolbrist och om den ligger klart över 7 kan det indikera kvävebrist. Kvoten låg i Öresund på mellan ca 5,5 och 7,5 vilket tyder på en i huvudsak aktiv tillväxt POC/PON-kvot 7 5 FIGUR 11. Kvoten mellan partikulärt organiskt kol (POC) och partikulärt organiskt kväve (PON). på de fem stationerna under 13. Ekologisk statusklassning Den ekologiska klassningen baseras på Havs- och vattenmyndighetens föreskrift (HVMFS 13:19) och utförs på biologiska parametrar (växtplankton, makrovegetation, bottenfauna) samt närsalter (kväve, fosfor), siktdjup, syrehalt och klorofyll. I detta är de sistnämnda parametrarna så kallade stödparametrar till de biologiska. I den nedanstående tabell IV redovisas klassningen för 13 för närsalter, siktdjup, syrehalt och klorofyll samt den klassning som gjordes i förra årsrapporten för år 1 och sammanvägningen

19 TABELL IV. Klassning enligt Vattendirektivet (HVMFS 13:19) för närsalter med sammanvägning av åren 1-1 samt de separata åren 1 och 13. Blått=hög status, grönt=god, gult=måttlig, orange=otillfredställande, rött=dålig status. Siffrorna 13 anger N-klassen enligt beräkningarna för statusen Närsalter Vinter Fosfat,9,95,9 1,5 1,5 Tot-P 1,1 1,3,9 1,55,1 Nitrat,1,1,3,,75 Tot-N 3,31 3,9,, 3,5 Sommar Tot-P 1,31 1, 1,9 1,1 1,3 Tot-N 3,51,1,57,7 3,1 Sammanvägning ämnen-år-vinter 1,9 1,9 1,7 1,3,51 Sammanvägning ämnen-år-sommar,1,7,3,,1 Sammanvägning ämnen-år-totalt,1,3 1,5 1,7,31 Klorofyll,9,71,73 3,31,95 Siktdjup,9,71,3,9,7 Syre Klassningen för 13 visar på både betydande försämringar och förbättringar relativt 1. Klassningen för fosfat och totalfosfor under vintern var överlag sämre 13 med dålig till otillfredställande status. Nitratstatusen visade på vissa förbättringar medan totalkväve-statusen visade på tydliga förbättringar under vintern. Även under sommaren var det förbättringar för både totalfosfor och totalkväve, men det ska påpekas att statusen trots allt var otillfredställande för totalfosfor i hela Öresund. Sammanvägt för närsalter sommar och vinter så var statusen måttlig vid Höganäs, Barsebäck och Klagshamn, medan den var otillfredställande vid Lomma och Spillepeng. Generellt var det fosfat och totalfosfor som var orsaken till att statusen inte blev god eller bättre, och vid Lomma och Spillepeng var även nitrat-värdena styrande. Klorofyll-statusen behandlas mer utförligt i växtplanktonrapporten då klorofyllstatusen sammanvägs med växtplanktonens biovolym. Siktdjup var sämre 13 relativt tidigare år vid Lomma och Spillepeng, där statusen nu var otillfredställande. Slutligen var statusen för syrehalterna hög vilket knappast är förvånande med tanke på de ringa vattendjupen på stationerna. Detta kan inte tas som intäkt för att syrestatusen är lika god i Öresunds djupare delar, speciellt inte i områden med tydliga och mer eller mindre permanenta språngskikt. 19

20 Sammanfattande diskussion Under året har hydrografin undersökts vid 13 tillfällen (1 på Höganäs 1:1) vid Höganäs 1:1, Barsebäck 3:, Lomma : och Klagshamn 5:. Syftet har varit att studera dynamiken i vattentemperatur, salt- och syrehalt, närsalthalter samt att fastställa den ekologiska statusen enligt Vattendirektivet. Väderåret inleddes med mycket variabelt väder med både värme och kyla, vilket även gällde våren som inledningsvis var mycket torr. Maj och var nederbördsrika månader innan högsommaren kom med en torr och varm. Under kom först stormen Simone med rekord i byvind vid Hallands Väderö, m/s, och stormen Sven med översvämningar längs flera delar av Öresund. Vattentemperaturerna var inledningsvis låga och under variationen för de senaste 13 åren men låg resten av året normalt. Salthalten tydde på ett stort utflöde från Östersjön under inledningen av året och ett stort inflöde under början och mitten av och även under sommar och senhöst-vinter. Genom de extra provtagningarna i och har vårblomningenkunnat detekteras, först vid Höganäs i början av och sedan på övriga stationer i början av. I samband med vårblomningen sjönk halterna av fosfat, oorganiskt kväve och kisel kraftigt genom växtplanktonens upptag vilket är helt normalt. De tidvis mycket höga totalfosforhalterna f.f.a. vid Höganäs tyder på, tillsammans med data för södra Öresund, södra Östersjön och Skälderviken-södra Laholmsbukten, att det funnits någon lokal påverkanskälla under 13. Sammanvägt för närsalter sommar och vinter så var statusen måttlig vid Höganäs, Barsebäck och Klagshamn, medan den var otillfredställande vid Lomma och Spillepeng. Generellt var det fosfat och totalfosfor som var orsaken till att statusen inte blev god eller bättre, och vid Lomma och Spillepeng var även nitrat-värdena styrande. Referenser Havs- och Vattenmyndigheten. 13. HVMFS 13:19. Nordvästskånes kustvattenkommitté NVSKK. 1. Årsrapport 13. Toxicon rapport. Sydkusten Vattenvårdsförbund SVF. 1. Årsrapport 13. Toxicon rapport. ÖVF Undersökningar i Öresund Nätversioner - ÖVF:s hemsida,

21 Bilaga - Hydrografi Station Datum Provtagare Tidpunkt Moln Vind Djup m Temperatur C Syre ml/l Syremättn. % Siktdjup m Salthalt PSU PO-P µm Tot-P µm SiO3-Si µm NO-N µm NO3-N µm NH-N µm DIN µm Tot-N µm POC µm PON µm Kl. a µg/l Strömhast. cm/s Strömrikt. grader Prim. Prod., mg C/h l ÖVF 1: Fredrik Lundgren & Weste Nylander O, 5,5 1,5,71 9 7,+ 9,1,1 1,3 15,,3,57,9 5,9,71,,, 1,9 ÖVF 1: Fredrik Lundgren & Weste Nylander 133-1,5,93 7, ,9, 1, 1,,3,71,5 5,, 5,9,9, ÖVF 1: Fredrik Lundgren & Weste Nylander NO, 7,5 1, 9,13 9,+ 9,,77 1,1 1,,9 3,93,3,5 1,3,71 1,, 3, ÖVF 1: Fredrik Lundgren & Weste Nylander ,1 1,31,9 1 1,7,5,77 13,57,9 3,79,17, 17, 7,1 1,17, ÖVF 1: Fredrik Lundgren & Weste Nylander vxl, -,5 1,9 9,5 13,+ 1,31,, 1,9,3 3,7, 3,9 17, 5,3 1,,9 7 7, ÖVF 1: Fredrik Lundgren & Weste Nylander ,1 1,7 9, 1 17,91,5, 13,93,9,,9 3,1 17,1,3 1, 1, 7 ÖVF 1: Fredrik Lundgren & Weste Nylander NO,,5,3 9,5 9 5,7 13,, 1,7 3,57,,9,5, 17,1 5,53 3,7 3,3 3 9, ÖVF 1: Fredrik Lundgren & Weste Nylander 955-1,1,1 9, 11 5,51,1 1,5 7,1,1 3,71,3,1 17,1,99 3, 5,7 7 1 ÖVF 1: Fredrik Lundgren & Weste Nylander N,,5, 9, 11,+ 19,1,35 1,,9,,11,,1 17,1,77 1,1, 15 17, ÖVF 1: Fredrik Lundgren & Weste Nylander , 3,5, 11 5,,3,5,5,,11,,57 15,, 3,9 1, ÖVF 1: Fredrik Lundgren & Weste Nylander S, 5,5 5,, 1,1+ 1,,3,55 1,9,,11,1,3 17, 1,9,3 1, 15 7, ÖVF 1: Fredrik Lundgren & Weste Nylander ,7 5,5 7, 97 3,,5,1,5, 1,7,39 1,5 1,1 9,33 1,91, ÖVF 1: Fredrik Lundgren & Weste Nylander SO, 11,5 11,5 7,59 1 7, 11, <,1 1,3,93,,3,79 1,1 1,57,9 1,9,7 1 5,5 ÖVF 1: Fredrik Lundgren & Weste Nylander ,3 1, 7, ,1 <,1 1,55,9,,3, 1,3 1,57,9 1, 1,9 19 ÖVF 1: Fredrik Lundgren & Weste Nylander VNV 9,5 1,1,31 1 7,5+ 1,1 <,1,1,,,11,7, 15,71 13,3,, , ÖVF 1: Fredrik Lundgren & Weste Nylander ,3 1,1, ,17 <,1,71 1,75,,11,,59 9,9, 1,7,7 3 5 ÖVF 1: Fredrik Lundgren & Weste Nylander NNW,,5 17,3,37 1,+ 1,3 <,1,13,,,11,19,3 13,57 9,5 1,71, , ÖVF 1: Fredrik Lundgren & Weste Nylander , 17,5, ,15 <,1,9 1,71,,11,,3 1,9,7 1,33,7 9 ÖVF 1: Fredrik Lundgren & Weste Nylander 15-1 W, 1,5 1, 5,7 97, 5,5 1, <1 1,5 3,57,,, 1,9 17, 1,5,, , ÖVF 1: Fredrik Lundgren & Weste Nylander , 19,1 5, ,55 <1,39,57,,5,5 1, 15, 9,35 1,15, 7 3 ÖVF 1: Fredrik Lundgren & Weste Nylander SW, 9,5 15,9,31 9,+ 1, <1,9,79,,11,3, 17,1 1,,5 1, , ÖVF 1: Fredrik Lundgren & Weste Nylander , 15,91,3 99 1,1 <1,7,79,,11,35,5 17,1 9, 1,9 1,7 - - ÖVF 1: Fredrik Lundgren & Weste Nylander E, 5,5 1,3, 97,1+ 11,1, 1,35,1,7,1,9,5,71 13,,9 3,11 5 1,3 ÖVF 1: Fredrik Lundgren & Weste Nylander , 1,7, 93 1,17,3 1,71 7,1,1,3,1,71 17, 7,11 1, 1,59 1 ÖVF 1: Fredrik Lundgren & Weste Nylander S,,5,37,9 97 7,5,,35 1, 7,1,7 1,,19,1 17,1 33,7,3 5,1 1 3, ÖVF 1: Fredrik Lundgren & Weste Nylander , 9,,5 9,3,3 -,7,1 1,3,1 1,7 13,57 1, 1,9 3, ÖVF 1: Fredrik Lundgren & Weste Nylander 1-11 W, 7,5 5, 7,3 95,5,,5,9 7,1,1 3,7 1,7,3 1,57 1,9 1, 1,35 35,3 ÖVF 1: Fredrik Lundgren & Weste Nylander 1-11, 5,7 7,19 9 3,,1 1, 5,71,1,5,51 3,3 17,1 7, 3,, Station Datum Provtagare Tidpunkt Moln Vind Djup m Temperatur C Syre ml/l Syremättn. % Siktdjup m Salthalt PSU PO-P µm Tot-P µm SiO3-Si µm NO-N µm NO3-N µm NH-N µm DIN µm Tot-N µm POC µm PON µm Kl. a µg/l Strömhast. cm/s Strömrikt. grader Prim. Prod., mg C/h l ÖVF 3: Fredrik Lundgren & Weste Nylander SV,,5,,7 9 7,9+,7,1,7 15,,3 5,,,9,1 1,31 1,59,59 5 3,9 ÖVF 3: Fredrik Lundgren & Weste Nylander ,,1,7 9,,1 1,35 15,,3,5,59 7,5, 11,9 1,5,17 5 ÖVF 3: Fredrik Lundgren & Weste Nylander NO, 7,5,1 9, ,7+,1,71, 1,,1,1,19,5 1,3 7,1 1,3, ,1 ÖVF 3: Fredrik Lundgren & Weste Nylander ,7 1,9 9,7 99,35,5,97 15,,9,79,3 5,39,1 13, 1,9 1,1 1 ÖVF 3: Fredrik Lundgren & Weste Nylander vxl, -,5 1,57 9,1 1 7,+ 1,73,71 1, 1,9,9 5,1,,9,71,,,7 1 19, ÖVF 3: Fredrik Lundgren & Weste Nylander ,,13, 1 1,9,,9 13,1,9,3,57 5,1 1,57 5,,9,5 17 ÖVF 3: 13-- Fredrik Lundgren & Weste Nylander 11-1 NO,,5 3,3, 1 7,+,5,1 1,5,9,,11,1,31 1,,1,53 1, 1 11,3 ÖVF 3: 13-- Fredrik Lundgren & Weste Nylander 11-1, 5,,5 9 3,91,,71 <,1,,11,,1 13,57 3,9,3,3 1 1 ÖVF 3: Fredrik Lundgren & Weste Nylander vxl, -,5,53 9,1 17 7,+ 9,13,3,5,1,,11 1,1 1,9,1 1,1,3 1,3 3,9 ÖVF 3: Fredrik Lundgren & Weste Nylander ,, 5, 71 3,,97 1,1,9, 5,3,79,1 17,1 5,9,5,5 7 3 ÖVF 3: Fredrik Lundgren & Weste Nylander SO, 9,5 11,3 7, 15 7,+,3 <,1,3,,,9,71 1,3 15,71 9,7 1,7, ,3 ÖVF 3: Fredrik Lundgren & Weste Nylander , 1, 7, 15 9,95,1,3,,,9,79 1,11 1,3 1,,9,9 11 ÖVF 3: Fredrik Lundgren & Weste Nylander V 3,5 1,3, ,5+ 1,7,3,77 5,3,,11,, 1, 13,,1, , ÖVF 3: Fredrik Lundgren & Weste Nylander , 15,9,3 1 13,31,3,3,,,11,,1 15,71 1,3,,9 9 3 ÖVF 3: Fredrik Lundgren & Weste Nylander NNW, 1,5 17,9,3 13,3 13,7,3 1,3 5,71,,11,3,7 17,1 1,5 1,3 1,,3 ÖVF 3: Fredrik Lundgren & Weste Nylander ,5 17,3,1 1 1,37,,1 5,71,,11,1,7 15,71 9,9 1,1 1, ÖVF 3: Fredrik Lundgren & Weste Nylander W, 5,5 1,93 5,9 9 7,+ 1,,19,,79,1,1,1, 1,57,3 1,3 1,1 1 1,5 ÖVF 3: Fredrik Lundgren & Weste Nylander , 1,7 5, ,,3,77 5,71,,3,5 1,1 15,71 7, 1,1,9 ÖVF 3: Fredrik Lundgren & Weste Nylander SSW, 11,5 15,3, ,1,,1,5 9,9,,11,1,5 19,9 15,17,,1 1 17,3 ÖVF 3: Fredrik Lundgren & Weste Nylander ,3 1,,3 9 9,19,19 1,39 9,9,,11,5,71 1,57 11,5,1, 9 ÖVF 3: Fredrik Lundgren & Weste Nylander E,,5 1, 7,3 99,5 9,9,3,9 7,,,9,39,71 5,71 13,7,7, , ÖVF 3: Fredrik Lundgren & Weste Nylander ,1 1,33,9 9 9,9,1 1,3 7,,,9,33,5, 11,33,35 3, 7 ÖVF 3: Fredrik Lundgren & Weste Nylander S, 5,5,1 7,3 97 7,+ 13,79,5-1,,3 15,71 1,1 17,3 37,1 1,71 1,9, , ÖVF 3: Fredrik Lundgren & Weste Nylander ,1,7,7 93 1,,5 -,1,1 1,3, 1,97 1,3 3,53,71, 7 19 ÖVF 3: Fredrik Lundgren & Weste Nylander WSW, 3,5 5,5 7,7 9, 1,97, 1,1,57,3 1, 1,9 3,5,71 9, 1, 1,59 1, ÖVF 3: Fredrik Lundgren & Weste Nylander , 5,5 7, ,,5,97 7,,3 1,93 1,9 3,,71,5 1,17,5 15 1

22 Station Datum Provtagare Tidpunkt Moln Vind Djup m Temperatur C Syre ml/l Syremättn. % Siktdjup m Salthalt PSU PO-P µm Tot-P µm SiO3-Si µm NO-N µm NO3-N µm NH-N µm DIN µm Tot-N µm POC µm PON µm Kl. a µg/l Strömhast. cm/s Strömrikt. grader Prim. Prod., mg C/h l ÖVF : Fredrik Lundgren & Weste Nylander vxl, -,5 1,9 9, ,+,3,71,77 15,71,3,57 1,1,1 3,57,59 1,3, ÖVF : Fredrik Lundgren & Weste Nylander 11-13,5 1,1, 9,1,,7 15,71,3,9 1,3 7,7,3 7,7 1,35,5 5 ÖVF : Fredrik Lundgren & Weste Nylander NO,,5,5 9, 9 3,+ 7,53,5,97 1,57,3 13,57,9 1, 33,57 1,3 1,9 1,1 3 ÖVF : Fredrik Lundgren & Weste Nylander ,,5 9, 9 7,55, 1,39 1,57,3 13,57,79 1,7 3, 13, 1,7 1,9 3 5 ÖVF : Fredrik Lundgren & Weste Nylander 95-9 vxl, -,5 1, 9, 1,9+ 9,,71,9 7,,9,7,5,91,71, 1,,7 3 ÖVF : Fredrik Lundgren & Weste Nylander 95-9, 1,5 9,3 11 9,17,55 1,3 13,93,9,7,,,3,1,93,7 1 1 ÖVF : Fredrik Lundgren & Weste Nylander 11-1 NO,,5 3,5,7 1,+,37,35,55,5,,11,3,3 1,9 1,9 3,13, 1 ÖVF : Fredrik Lundgren & Weste Nylander 11-1, 3,9 9,1 11 3,,35,1 1,,1,11,5,9 1,9 3, 5,35 3,5 1 3 ÖVF : Fredrik Lundgren & Weste Nylander 1-1 S,,5 3,7 9,7 17 3, +,3,3,39,,,11,1,3 1,3 7,9 1,5 1,1 1 ÖVF : Fredrik Lundgren & Weste Nylander 1-1, 5,1 9,11 17,7,35,55,,,11,,37 1,57 9,1 1,5 1,51 5 ÖVF : Fredrik Lundgren & Weste Nylander SO, 7,5 11, 7, 1,+ 9,7 <1,3,9,,3,93 1,39, 1,,3 1,1 ÖVF : Fredrik Lundgren & Weste Nylander 95-11, 11,1,7 11 9,15,19,77,57,,3, 1,5 17, 19,97,9 1,5 <1 1 ÖVF : Fredrik Lundgren & Weste Nylander V,5 15,79,3 97,+ 9,9,,77 7,5,71,11,7 1,,,15 3,73 1, ÖVF : Fredrik Lundgren & Weste Nylander 9-935, 15,57,5 99 9,,3,3 7,5,,11,5,5 19,9,15,9 1,3 9 3 ÖVF : Fredrik Lundgren & Weste Nylander NNW, 11,5 1,, 13,+ 9,7,9,77 7,1,,11,3,5 1,3 9,1, 1,7 33 ÖVF : Fredrik Lundgren & Weste Nylander ,3 17,95 7, ,1,5,77,57,,11,3,9, 5,,5,9 3 ÖVF : Fredrik Lundgren & Weste Nylander WSW,,5 1,1 5, 95 3,1+ 1,,3, 7,,1,3,1 1,11 1,3 13,77,1 1,1 13 ÖVF : Fredrik Lundgren & Weste Nylander ,7 1,1 5, 9 1,1,,97 7,,1,3,51 1,1 1,3 11,1 1,75 1,1 3 9 ÖVF : Fredrik Lundgren & Weste Nylander S,,5 15,,1 9 3,+,5, 1, 9,9,,11,71,5 15,71 15,1,37,1 7 ÖVF : Fredrik Lundgren & Weste Nylander 93-95,7 15,,13 9,5,3,7 9,9,,11,,75 1,3 15,9,71 3, 1 ÖVF : Fredrik Lundgren & Weste Nylander E, 3,5 1,17, ,+,,19,1 7,,7,1,93 1,1, 13,39,1,9 7 5 ÖVF : Fredrik Lundgren & Weste Nylander 97-13, 1,,9 97,5,3 1,5 7,5,7,1,79 1,7,57 13,,1,77 <1 17 ÖVF : Fredrik Lundgren & Weste Nylander S, 3,5,3 7,11 9,+ 13,9,5 1, 1,3,9, 1,1,1 3,57,97 1,7 1,1 3 ÖVF : Fredrik Lundgren & Weste Nylander ,,51 7, 93 1,9,5 1,3 1,3,9 3,79 1, 5,7,1 7,51 1,33 1,9 ÖVF : Fredrik Lundgren & Weste Nylander SW, 7,5,3 7, 9 3,+ 11,3, 1,9 9,,71,9,57 5,57 5,71 13,3, 1, ÖVF : Fredrik Lundgren & Weste Nylander 117-1,7,3 7, 9 11,3,5 1,9 1,,79,1 3,1,1,3 3,91,1, 5 Station Datum Provtagare Tidpunkt Moln Vind Djup m Temperatur C Syre ml/l Syremättn. % Siktdjup m Salthalt PSU PO-P µm Tot-P µm SiO3-Si µm NO-N µm NO3-N µm NH-N µm DIN µm Tot-N µm POC µm PON µm Kl. a µg/l Strömhast. cm/s Strömrikt. grader Prim. Prod., mg C/h l ÖVF : Fredrik Lundgren & Weste Nylander NO, 1,5 1,1, ,+ 7,9,71 1,3 1,7,3,1 1,5 9,,9,9 1,1, ,7 ÖVF : Fredrik Lundgren & Weste Nylander ,3 1,93,79 95,3,77,1 15,3,3 7,3,97,3 3,57 5,57,9,3 31 ÖVF : Fredrik Lundgren & Weste Nylander NO, 7,5,7 9,3 9,+ 7,,71,9 17,5,3 1,, 1,99 7,, 1,1,59 3,5 ÖVF : Fredrik Lundgren & Weste Nylander ,3 1,1 9,31 9 7,9, 1,1 15,3,3 5,71,5,1,9 11,3 1,1, 5 75 ÖVF : Fredrik Lundgren & Weste Nylander vxl, -,5 1,1 9,5 99,1+ 9,, 1,77 1,5,9 1,71,9 11,9 7, 5,,99,59 3 1,9 ÖVF : Fredrik Lundgren & Weste Nylander ,7,1 9, 1 17,3, 1,9 1,1,9 3,93,5,75, 9, 1,5,7 9 ÖVF : 13-- Fredrik Lundgren & Weste Nylander NO,,5 3,7,7 1 5,+ 3,,35 1,5,5,7,11,19,37 17,1 19,55,9 1,7 1 3,1 ÖVF : 13-- Fredrik Lundgren & Weste Nylander , 5,3 9,5 19,91,3,71,5,,11,19,3 1,1 11, 9,1 7,3 1 ÖVF : Fredrik Lundgren & Weste Nylander SO, 1,5 3,77 9,3 17 5,7+ 7,,3,39,3,,3,,99 17,1 1,3, 1,51 9 3,3 ÖVF : Fredrik Lundgren & Weste Nylander ,5 5,3,,15,1,1 1,3,,9,51,3 15, 11,77 1,99, 3 ÖVF : Fredrik Lundgren & Weste Nylander SO,,5 11, 7,59 1 5,9+,5,1,3,9,,3,71 1,11 15,71 9, 1,7,7 3,1 ÖVF : Fredrik Lundgren & Weste Nylander 1-1 5,5 1, 7,9 17 9,3,1,,9,,3,79 1,1 19,9 11,5,9 1,51 <1 3 ÖVF : Fredrik Lundgren & Weste Nylander 95-1 V,5 1,17, 9, 7,5,5,5 1,71,,11,,7,1 3,97,11,35 5 3,5 ÖVF : Fredrik Lundgren & Weste Nylander ,5 1,1, 9 9,7,3,55,7,,11,57,7 13,57,5 3,17 1, <1 7 ÖVF : Fredrik Lundgren & Weste Nylander NNW, 7,5 17,99, 1, 1,5,9 1,,3,,11,9, 17, 11,11 1,9 1,9 9 7, ÖVF : Fredrik Lundgren & Weste Nylander ,7 17,, 11 13,, 1,,7,,11,, 1,3 1,31 1,79 1, 3 3 ÖVF : Fredrik Lundgren & Weste Nylander WSW, 9,5 1,5 5,5 9, 9,5,9,55 1,,7,3,93 1,3 5, 5,7 5,,3 1 35,5 ÖVF : Fredrik Lundgren & Weste Nylander , 1,3 5,5 9 9,5,39 1,1 1,79,7,3 1,7 1,5,71 1, 1, 5,5 7 ÖVF : Fredrik Lundgren & Weste Nylander SSW,,5 15,5,37 9,5,,3 1,55,93,,11, 1, 51,3 3,,77 3,5 5 3, ÖVF : Fredrik Lundgren & Weste Nylander , 15,7,11 9,, 1,1 9,,7,11,93 1,11,71 5,3 5,73 3,7 ÖVF : Fredrik Lundgren & Weste Nylander E,,5 1,15,9 97 5,+,3,3 1,1 9,9,1,1 1,7 3,3,57 1,3, 3, 3, ÖVF : Fredrik Lundgren & Weste Nylander ,5 1,3,95 97,55,1,5,57,7 1,7 1,,1 1,3,7 1,, ÖVF : Fredrik Lundgren & Weste Nylander S, 3,5,71 7,1 9,+ 1,5,,77 9,,9 1,71 1,7 3,7 1,57 11,73, 1, 5,5 ÖVF : Fredrik Lundgren & Weste Nylander ,5,9,9 93 1,1,, 1,,9,57 1, 3, 1,3,39 1,1 1, ÖVF : Fredrik Lundgren & Weste Nylander SW, 7,5 5,9 7,1 9 3,1 11,5,55 1,19 9,9,3 3,71 1,3 5,57 5,71 31,1 3,75 1, ,7 ÖVF : Fredrik Lundgren & Weste Nylander , 5,9 7,1 9 11,,5 1,19 9,9,5,5 1,, 7,1 9,59 5, 1,59 7 Station Datum Provtagare Tidpunkt Moln Vind Djup m Temperatur C Syre ml/l Syremättn. % Siktdjup m Salthalt PSU PO-P µm Tot-P µm SiO3-Si µm NO-N µm NO3-N µm NH-N µm DIN µm Tot-N µm POC µm PON µm Kl. a µg/l Strömhast. cm/s Strömrikt. grader Prim. Prod., mg C/h l ÖVF 5: Fredrik Lundgren & Weste Nylander SV, 7,5 1,7, 95 5,9+,3,,9 13,57,3 3,5,,, 5,77 1,3,5 1, ÖVF 5: Fredrik Lundgren & Weste Nylander , 1,59, 95,1,77 1,19 13,57,3 3,1,51,15 19,9,5 1,1, ÖVF 5: Fredrik Lundgren & Weste Nylander -7 7 NO, 7,5,39 9,5 99 5,+ 7,7, 1,1 13,57,9 3,1,1 3,91,71 13,5 1,9, , ÖVF 5: Fredrik Lundgren & Weste Nylander -7 5,, 9,9 99 7,7,71 1,1 13,57,9 3,1,5,,71 13,9 1,7, 5 5 ÖVF 5: Fredrik Lundgren & Weste Nylander SO, 1,5 1, 9, 11 5,+ 7,73,5 1,3 1,,9 3,3,51,1 17, 9,5 1,,9 17,9 ÖVF 5: Fredrik Lundgren & Weste Nylander , 1,1 9, 1,,5,7,79,9 3,5,1,,71 11,97 1, 1, ÖVF 5: 13-- Fredrik Lundgren & Weste Nylander 5-35 NO,,5 1,7 9,9 1 5,1 7,7,35 1,,79,,11,,3 1,1 3, 5,11 7, 13 3, ÖVF 5: 13-- Fredrik Lundgren & Weste Nylander , 3, 9,9 1 3,37,3,9,7,,11,5, 15, 9,3 3,9 3,9 3 1 ÖVF 5: Fredrik Lundgren & Weste Nylander vxl, -,5 5, 9, 11 5,+ 7,,3,3,57,,11,,35 1,3 1,1,3, , ÖVF 5: Fredrik Lundgren & Weste Nylander ,5 3,9,9 1 1,7,39,55 1,11,,11,,59 17, 5, 1,1, ÖVF 5: Fredrik Lundgren & Weste Nylander SO, 1,5 1,5 7, 1 5,7+ 7,5,3,3 5,,,3,9 1,9 13,57 1,,, ,7 ÖVF 5: Fredrik Lundgren & Weste Nylander 5-5 5,5 1,5 7,9 13 7,5,9,55,,,3,79 1,1 15,71 7,5 3,5,9 3 ÖVF 5: Fredrik Lundgren & Weste Nylander 7-5 VNV,5 15,, 91,9,9,3,5,7,,11,73,7 1, 5,9,,1 1, ÖVF 5: Fredrik Lundgren & Weste Nylander 7-5 5,5 15,,1 9 1,3,3,55,79,,9,1,9 9,9 13,,75 1,1 1 ÖVF 5: Fredrik Lundgren & Weste Nylander N, 1,5 1,5,7 11,+ 9,3,,9 7,5,,11,,,71 15,93,3 1,3 11 1, ÖVF 5: Fredrik Lundgren & Weste Nylander ,7 1,3,9 11 9,,,5,57,,11,3,37 19,9 1,77,7 1, <1 11 ÖVF 5: Fredrik Lundgren & Weste Nylander W, 9,5 1,3 5, ,3 9,5,3 1,1,57,,57,79 1,39, 1, 3,1 1, ,5 ÖVF 5: Fredrik Lundgren & Weste Nylander ,3 19,5 5, 7 1,7, 1, 9,9,,5, 1,1, 57,7,79 1,59 1 ÖVF 5: Fredrik Lundgren & Weste Nylander SW, 9,5 15,3,1 9 3,7 7,9,,5 7,1,,11,,79 5, 7,5 3,3, , ÖVF 5: Fredrik Lundgren & Weste Nylander ,3 1,3,1 9,7,19 1,1,79,,11,9,3,1 5,7,3,1 7 ÖVF 5: Fredrik Lundgren & Weste Nylander 15-3 SE,,5 1,7 7,1 9 5,7+,,19,5 7,,,11,19,3 3,57,9 1,7,1 1 1,7 ÖVF 5: Fredrik Lundgren & Weste Nylander ,5 1,,5 9,,19, 7,5,,11,1,35 1,1 15,7,73 1, ÖVF 5: Fredrik Lundgren & Weste Nylander 17- S, 3,5,5 7,3 9,+ 1,,35,,57,9 1,7 1,7,3,1 13,3,5 1,3 5 1, ÖVF 5: Fredrik Lundgren & Weste Nylander 17-5,5, 7,3 95 1,,5 -,57,9 1,7 1,,3 17, 11,1, 1, ÖVF 5: Fredrik Lundgren & Weste Nylander 3-5 SW,,5, 7,9 97 5, 11,3,39,9,1,3 1,5 1,1 3,7,1 17,, 1, ,7 ÖVF 5: Fredrik Lundgren & Weste Nylander 3-5 5,5, 7, ,37,5 1,3,1,93 1, 1,7 3,,1 3,,7 1,3 9 3

HYDROGRAFI UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB. Toxicon AB ÖVF Rapport 2015:2 ISSN

HYDROGRAFI UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB. Toxicon AB ÖVF Rapport 2015:2 ISSN UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 1 HYDROGRAFI Författare: Per Olsson, Toxicon AB Toxicon AB 15-3-7 ÖVF Rapport 15: ISSN 15-9 SE-5537-79-1 Rosenhällsvägen 9 S-1 9 Härslöv 1-77 toxicon@toxicon.com www.oresunds-vvf.se

Läs mer

HYDROGRAFI UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB. Toxicon AB ÖVF Rapport 2016:2 ISSN

HYDROGRAFI UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB. Toxicon AB ÖVF Rapport 2016:2 ISSN UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND HYDROGRAFI Författare: Per Olsson, Toxicon AB Toxicon AB -- ÖVF Rapport : ISSN -9 SE-37-79- Rosenhällsvägen 9 S- 9 Härslöv -77 toxicon@toxicon.com www.oresunds-vvf.se Innehållsförteckning

Läs mer

HYDROGRAFI UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB ÖVF Rapport 2018:2 ISSN

HYDROGRAFI UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB ÖVF Rapport 2018:2 ISSN UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 17 HYDROGRAFI Författare: Per Olsson, Toxicon AB ÖVF Rapport 1: ISSN 1-9 www.oresunds-vvf.se SE-37-79-1 Rosenhällsvägen 9 S-1 9 Härslöv 1-77 toxicon@toxicon.com 1 Innehållsförteckning

Läs mer

HYDROGRAFI UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB. Toxicon AB ÖVF Rapport 2017:2 ISSN

HYDROGRAFI UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB. Toxicon AB ÖVF Rapport 2017:2 ISSN UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND HYDROGRAFI Författare: Per Olsson, Toxicon AB Toxicon AB 7-3-7 ÖVF Rapport 7: ISSN -9 SE-37-79- Rosenhällsvägen 9 S- 9 Härslöv -77 toxicon@toxicon.com www.oresunds-vvf.se Innehållsförteckning

Läs mer

SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER

SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER Oceanografi Lars Andersson, SMHI / Anna Palmbo, Umeå universitet SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER Aktivitet och dynamik i ytvattnet Det är i ytvattnet som vi har den största dynamiken under året.

Läs mer

Långtidsserier från. Husö biologiska station

Långtidsserier från. Husö biologiska station Långtidsserier från Husö biologiska station - Vattenkemi från början av 199-talet till idag Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 215 Innehåll 1 Provtagningsstationer...

Läs mer

EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS

EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS Arne Svensson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2010-05-08 Dnr: 2010-094 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS Expeditionens varaktighet: 2010-05-03-2010-05-08 Undersökningsområde:

Läs mer

Sammanställning av mätdata, status och utveckling

Sammanställning av mätdata, status och utveckling Ramböll Sverige AB Kottlasjön LIDINGÖ STAD Sammanställning av mätdata, status och utveckling Stockholm 2008 10 27 LIDINGÖ STAD Kottlasjön Sammanställning av mätdata, status och utveckling Datum 2008 10

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004 ÖVF RAPPORT 2005:3 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004 SAMMANFATTNING Författare: Bo Leander, SWECO SWECO VIAK 2005-07-28 ÖVF 1240327 ISSN 1102-1454 Rapport 2005:3 Öresunds Vattenvårdsförbund www.oresunds-vvf.se

Läs mer

Samordnad recipientkontroll vid Oxelösundskusten resultat av vattenkemiprovtagningar

Samordnad recipientkontroll vid Oxelösundskusten resultat av vattenkemiprovtagningar Samordnad recipientkontroll vid Oxelösundskusten resultat av vattenkemiprovtagningar 25-27 Del av våtmarksrecipienten. Rapport 28-5-8 Författare: Jakob Walve och Ulf Larsson, Systemekologiska institutionen,

Läs mer

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Karin Wesslander Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2015-09-07 Dnr: S/Gbg-2015-121 Rapport från s utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 2015-08-31-2015-09-07

Läs mer

RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger

RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN sammanställning av data från provtagningar 2009-2011 Foto: Hasse Saxinger Rapport över tillståndet i Järlasjön. En sammanställning av analysdata från provtagningar år

Läs mer

Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2010. Jämförelser mellan åren 1973-2010

Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2010. Jämförelser mellan åren 1973-2010 Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2 ämförelser mellan åren 973-2 Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2 Författare: Ulf Lindqvist färdig 2--5 Rapport 2: Naturvatten

Läs mer

BILAGA 1 Tabeller med statusklassning och EK-värden

BILAGA 1 Tabeller med statusklassning och EK-värden BILAGA 1 Tabeller med statusklassning och EK-värden 49 Statusklassning, EK-värde och tillståndsbedömning för fosfor och kväve, limnisk Tabell 3. Bedömning av fosfor och kväve i sjöar och vattendrag i Motala

Läs mer

Rapporten finns att hämta i PDF-format på Länsstyrelsens webbplats:

Rapporten finns att hämta i PDF-format på Länsstyrelsens webbplats: Titel: Miljöstatus i grunda havsvikar runt Gotland Rapportnummer: 2017:13 Diarienummer: 538-3049-2015 ISSN: 1653-7041 Rapportansvarig/Författare: Anders Nissling, Forskarstationen i Ar, Uppsala universitet

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2012. Hydrografi

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2012. Hydrografi Nr. 2013-17 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2012 Hydrografi Författare: Johan Kronsell, SMHI Provtagare: Fredrik Albertsson, SMHI Daniel Bergman-Sjöstrand, SMHI Christer Gustavfsson, SMHI SMHI 2013-04-08 ÖVF

Läs mer

och närsalter Mål och syfte Hydrografi och närsalter, lågfrekvent 1 Arbetsmaterial :

och närsalter Mål och syfte Hydrografi och närsalter, lågfrekvent 1 Arbetsmaterial : Hydrografi och närsalter, lågfrekvent 1 Programområde: Kust och Hav : Lågfrekvent hydrografi och närsalter Mål och syfte en lågfrekvent hydrografi och närsalter användes för att grovt beskriva fysikaliska

Läs mer

Arbetsmaterial :

Arbetsmaterial : Hydrografi och närsalter, frekvent 1 Programområde: Kust och Hav : Hydrografi och närsalter Mål och syfte en frekvent hydrografi och närsalter användes för att grovt beskriva årscykler av fysikaliska och

Läs mer

Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården

Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården 2000-2014 Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 2015 Syre är på motsvarande sätt som ovan vattenytan

Läs mer

Trendanalys av hydrografiska mätvärden (Olof Liungman)

Trendanalys av hydrografiska mätvärden (Olof Liungman) 1(6) Trendanalys av hydrografiska mätvärden (Olof Liungman) Sammanfattning Det är svårt att urskilja några trender i de hydrografiska mätserierna. Variationerna är stora både från mättillfälle till mättillfälle,

Läs mer

THALASSOS C o m p u t a t i o n s. Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata.

THALASSOS C o m p u t a t i o n s. Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata. THALASSOS C o m p u t a t i o n s Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata. Jonny Svensson Innehållsförteckning sidan Sammanfattning 3 Bakgrund 3 Metodik 3 Resultat

Läs mer

Långtidsserier på Husö biologiska station

Långtidsserier på Husö biologiska station Långtidsserier på Husö biologiska station Åland runt-provtagning har utförts av Ålands landskapsregering sedan 1998 (50-100-tal stationer runt Åland). Dessutom utför Husö biologiska station ett eget provtagningsprogram

Läs mer

Här kommer rapporterna. Jag har inte koll på om någon annan mottagare har skicka dem för diarieföring, så jag skicka för säkerhets skull.

Här kommer rapporterna. Jag har inte koll på om någon annan mottagare har skicka dem för diarieföring, så jag skicka för säkerhets skull. Från: Åsa Larsson Till: Registrator Ärende: Fwd: NVSKK januari Datum: den 26 januari 17:54:45 Bilagor: NVSKKjan17.pdf NVSKKjan17.xls Här kommer rapporterna. Jag har inte koll på om någon annan mottagare

Läs mer

4,3 6,4 9,5 11,9 13,3 12,8 9,2 8,9 4,8 5,8 8,3 5,2 7,5 10,0 12,4 15,0 14,9 9,8 9,1 5,2 7,5 8,1 4,6 6,6 9,9 11,8 13,4 13,4 9,3 8,1 4,8 6,3 8,4 7,1 9,2

4,3 6,4 9,5 11,9 13,3 12,8 9,2 8,9 4,8 5,8 8,3 5,2 7,5 10,0 12,4 15,0 14,9 9,8 9,1 5,2 7,5 8,1 4,6 6,6 9,9 11,8 13,4 13,4 9,3 8,1 4,8 6,3 8,4 7,1 9,2 Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.

Läs mer

Ryaverkets påverkan på statusklassningen

Ryaverkets påverkan på statusklassningen Ryaverkets påverkan på statusklassningen Gryaab AB Rapport Maj 2017 Denna rapport har tagits fram inom DHI:s ledningssystem för kvalitet certifierat enligt ISO 9001 (kvalitetsledning) av Bureau Veritas

Läs mer

Hydrografiska mätningar längs Bohuskusten Trender

Hydrografiska mätningar längs Bohuskusten Trender Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr Amund E. B. Lindberg Bohuskustens vattenvårdsförbund 2009-7 Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: Pia Andersson Elisabeth Sahlsten 2009-02-12 2002/1445/204

Läs mer

Hydrografiska mätningar längs Bohuskusten Trender

Hydrografiska mätningar längs Bohuskusten Trender Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr Cia Hultcrantz Bohuskustens vattenvårdsförbund 2013-7 Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: Karin Wesslander 2013-01-30 Lotta Fyrberg 2013-01-30 2013/269/9.5

Läs mer

ÅRSRAPPORT SRK NEDRE ÅNGERMANÄLVEN

ÅRSRAPPORT SRK NEDRE ÅNGERMANÄLVEN Årsrapport för 217 UPPDRAGSNUMMER 165424 217 SWECO ENVIRONMENT PER HOLMLUND CAROLIN SANDGREN PEDER DALIN Sammanfattning Syftet med rapporten är att presentera resultat från 217 års samordnade recipientkontroll

Läs mer

SYDKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND

SYDKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND SYDKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Årsrapport 212 Toxicon rapport 65-12 Härslöv mars 213 www.toxicon.com 2 SYDKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND UNDERSÖKNINGAR LÄNGS SYDKUSTEN ÅRSRAPPORT 212 Fredrik Lundgren Per Olsson

Läs mer

En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre.

En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.

Läs mer

Blekingekustens Vattenvårdsförbund Vattenvårdsförbundet för västra Hanöbukten

Blekingekustens Vattenvårdsförbund Vattenvårdsförbundet för västra Hanöbukten Blekingekustens Vattenvårdsförbund Vattenvårdsförbundet för västra Hanöbukten Hanöbuktens kustvattenmiljö 211 Annika Liungman Jenny Palmkvist Ulf Ericsson Mikael Christensson Per-Anders Nilsson Susanne

Läs mer

Tillståndet i kustvattnet

Tillståndet i kustvattnet Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet I Stockholms innerskärgård var det under 15 ovanligt låga närings-

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Hydrografi

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Hydrografi Nr. 2012-15 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2011 Hydrografi Författare: Johan Kronsell, SMHI Provtagare: Hans Olsson, SMHI Jenny Lycken, SMHI Fredrik Albertsson, SMHI Daniel Bergman-Sjöstrand, SMHI SMHI 2012-03-29

Läs mer

Mätningarna från förrförra sommaren, 2015, visade

Mätningarna från förrförra sommaren, 2015, visade Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet Det var ett ovanligt år i Svealands stora skärgård. Ett inflöde

Läs mer

Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön?

Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön? Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön? Svaret måste skilja på havsområden och på kust och öppet hav! Ragnar Elmgren och Ulf Larsson Systemekologiska institutionen Stockholms universitet

Läs mer

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Utloppsbäcken från Hulta Golfklubb. Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-03-25 Mats Medin Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning...

Läs mer

Ackrediteringens omfattning

Ackrediteringens omfattning Kemisk analys Alkalinitet Methods of Seawater Analysis, Grasshoff et al, 3:e upplagan, 1999, Potentiometri 1:3 1,0 2,5 mmol/l Ammonium som kväve ALPKEM O I, IV, # 319526, Fosfat som fosfor ALPKEM O I,

Läs mer

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Lars Andersson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2014-11-17 Dnr: S/GBG-2014-173 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet:

Läs mer

Hydrografiska mätningar längs Bohuskusten Trender

Hydrografiska mätningar längs Bohuskusten Trender Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr Sofia Åström Bohuskustens vattenvårdsförbund 2010-5 Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: Anna Edman 2010-01-20 Kjell Wickström 2010-01-29 2010/151/204

Läs mer

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater

Läs mer

Rekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön

Rekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön Rekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön Lars Andersson & Martin Hansson, SMHI Under -talet har det ofta rapporterats om att rekordstora delar av Egentliga Östersjöns djupområden är helt syrefria

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Hydrografi

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Hydrografi Nr. 2011-19 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2010 Hydrografi Författare: Anna Edman, SMHI Provtagare: Björn Becker, SMHI Bo Juhlin, SMHI Hans Olsson, SMHI Jenny Lycken, SMHI Fredrik Albertsson, SMHI SMHI 2011-04-04

Läs mer

Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014. Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar

Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014. Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Författare: Mia Arvidsson 2015-01-12 Rapport 2015:2 Naturvatten

Läs mer

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 1/18 13.11.2015 Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 2/18 INNEHÅLL RECIPIENPFÖRHÅLLANDENA OCH KLASSIFICERINGSMETOD.3 RECIPIENTENS UTBREDNING... 5 MÄTPUNKTER... 6 LOTSBROVERKETS

Läs mer

Vattenundersökningar vid Norra randen i Ålands hav 2006

Vattenundersökningar vid Norra randen i Ålands hav 2006 Vattenundersökningar vid Norra randen i Ålands hav 26 Systemekologiska institutionen Stockholms universitet Vattenundersökningar vid Norra randen i Ålands hav 26 Jakob Walve och Ulf Larsson Systemekologiska

Läs mer

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Anna-Kerstin Thell Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2014-07-16 Dnr: Sh-2014-112 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet:

Läs mer

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN Ingående i rapport avseende 12 års vattendragskontroll April 13 - 2 - Säveån Bakgrund Säveån har ett avrinningsområde på ca 15 km 2 och ett normalt årsmedelflöde

Läs mer

MÄLARENS BASPROGRAM Dr. Towe Holmborn, vattenmiljökonsult Västerås

MÄLARENS BASPROGRAM Dr. Towe Holmborn, vattenmiljökonsult Västerås MÄLARENS BASPROGRAM 2014 Dr. Towe Holmborn, vattenmiljökonsult Västerås 2016-02-03 Nationell miljöövervakning Firade 50 år i och med år 2014! (start 1965, varierad omfattning) 2014 (Calluna Eurofins Pelagia)

Läs mer

Uppstr Maglehem ARV Julebodaån. Biflöde vid Myrestad Verkaån. Uppströms Brösarps ARV Verkaån. Biflöde från Eljaröds ARV Verkaån

Uppstr Maglehem ARV Julebodaån. Biflöde vid Myrestad Verkaån. Uppströms Brösarps ARV Verkaån. Biflöde från Eljaröds ARV Verkaån Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.

Läs mer

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Martin Hansson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 214-2-12 Dnr: S/Gbg-214-16 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 214-2-3-214-2-12

Läs mer

Hydrografiska mätningar längs Bohuskusten Trender

Hydrografiska mätningar längs Bohuskusten Trender Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr Cia Hultcrantz Bohuskustens vattenvårdsförbund 2016-13 Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: Karin Borenäs 2016-02-03 2016/310/9.5 1.0 Hydrografiska

Läs mer

Institutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: , RAK X/Y: Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2

Institutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: , RAK X/Y: Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2 Institutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: 584986 165543, RAK X/Y: 652370 156442 Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2 Datum Djup ph Kond_25 Ca Mg Na K Alk./Aci d SO4_I

Läs mer

Information om Bohuskustens vattenvårdsförbund, hösten 2018 Del 1 om förbundet och kontrollprogrammet.

Information om Bohuskustens vattenvårdsförbund, hösten 2018 Del 1 om förbundet och kontrollprogrammet. Information om Bohuskustens vattenvårdsförbund, hösten 2018 Del 1 om förbundet och kontrollprogrammet Bohuskustens vattenvårdsförbund är en ideell förening som bildades 1987. Förbundet utför på uppdrag

Läs mer

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater

Läs mer

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Karin Wesslander Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2015-01-15 Dnr: Sh-2015-007 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 2015-01-07-2015-01-15

Läs mer

Kvalitetsgranskning av data från recipientkontrollen i Stockholms skärgård 2011

Kvalitetsgranskning av data från recipientkontrollen i Stockholms skärgård 2011 Jakob Walve, Miljöanalysfunktionen 212-4-2 Kvalitetsgranskning av data från recipientkontrollen i Stockholms skärgård 211 Efter ett politiskt beslut upphandlades 27 provtagning och analys för recipientkontrollundersökningen

Läs mer

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater

Läs mer

Årsrapport Hydrografi 2018 Nr

Årsrapport Hydrografi 2018 Nr Årsrapport Hydrografi 2018 Nr 2019-6 Maria Andersson, Anna Edman Pärmbild. Bilden föreställer karta över Bohuskusten och provtagningsstationer. RAPPORT NR 2019-6 Författare: Maria Andersson, Anna Edman

Läs mer

Årsrapport Hydrografi 2017 Nr

Årsrapport Hydrografi 2017 Nr Årsrapport Hydrografi 2017 Nr 2018-3 Anna Edman Pärmbild. Bilden föreställer karta över Bohuskusten och provtagningsstationer. RAPPORT NR 2018-3 Författare: Anna Edman Uppdragsgivare: Bohuskustens Vattenvårdsförbund

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Hydrografi

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Hydrografi Nr. 2008-27 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2007 Hydrografi Författare: Torbjörn Lindkvist, SMHI Helma Lindow, SMHI Sverker Hellström, SMHI Provtagare: Björn Becker, SMHI Bo Juhlin, SMHI Hans Olsson, SMHI Toxicon

Läs mer

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater

Läs mer

KUSTKONTROLLPROGRAM ÅRSRAPPORT 1995

KUSTKONTROLLPROGRAM ÅRSRAPPORT 1995 LANDSKRONA KUSTKONTROLLPROGRAM ÅRSRAPPORT 1995 LANDSKRONA FEBRUARI 1996 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 4 VÄXTPLANKTON - NÄRSALTER... 5 Inledning... 5 Material och metoder... 6

Läs mer

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1a. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Hydrografi

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Hydrografi Nr. 2009-25 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2008 Hydrografi Författare: Torbjörn Lindkvist, SMHI Helma Lindow, SMHI Provtagare: Björn Becker, SMHI Bo Juhlin, SMHI Hans Olsson, SMHI Jenny Lycken, SMHI Fredrik

Läs mer

KUSTKONTROLLPROGRAM ÅRSRAPPORT 1996. Växtplankton - närsalter

KUSTKONTROLLPROGRAM ÅRSRAPPORT 1996. Växtplankton - närsalter LANDSKRONA KUSTKONTROLLPROGRAM ÅRSRAPPORT 1996 Växtplankton - närsalter LANDSKRONA MARS 1997 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Material och metoder... 6 Resultat och diskussion...

Läs mer

Utreda möjligheter till spridningsberäkningar av löst oorganiskt kväve och löst oorganiskt fosfor från Ryaverket

Utreda möjligheter till spridningsberäkningar av löst oorganiskt kväve och löst oorganiskt fosfor från Ryaverket BILAGA 6 Utreda möjligheter till spridningsberäkningar av löst oorganiskt kväve och löst oorganiskt fosfor från Ryaverket Gryaab AB Rapport Mars 2018 Denna rapport har tagits fram inom DHI:s ledningssystem

Läs mer

Undersökning av sediment i Malmö hamnområden

Undersökning av sediment i Malmö hamnområden Undersökning av sediment i Malmö hamnområden Analys av tungmetaller år 2013 Toxicon rapport 068-13 Härslöv januari 2014 www.toxicon.com Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Material

Läs mer

Årsrapport Hydrografi 2008

Årsrapport Hydrografi 2008 Rapport Nr. 2009-6 Årsrapport Hydrografi 2008 Helma Lindow Pärmbild. Karta över Bohuskusten med stationer, Sunningesundsbro Uddevalla, UF Sensor och provtagning ombord på UF Sensor. Rapport Författare:

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring i föreskrifter och allmänna råd (NFS 2008:1) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten

Läs mer

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Lars Andersson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 1-- Dnr: Sh-1-1 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 1--1-1-- Undersökningsområde:

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Hydrografi

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Hydrografi Nr. 26-36 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2 Hydrografi Författare: Arne Svensson, SMHI Hans Alexandersson, SMHI Provtagare: Björn Becker, SMHI Bo Juhlin, SMHI Toxicon AB SMHI 26-6-7 ÖVF Rapport 26:2 Rapport Författare:

Läs mer

KÄVLINGEÅN Eslöv, 26 maj 2016 Madeleine Svelander

KÄVLINGEÅN Eslöv, 26 maj 2016 Madeleine Svelander KÄVLINGEÅN 25 Eslöv, 26 maj 26 Madeleine Svelander Schema Kävlingeåns avrinningsområde Lufttemperatur och nederbörd Vattenföring Surhet Syreförhållanden Näringsämnen Ljusförhållanden Föroreningsbelastande

Läs mer

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun. RÖSJÖN Vattenkvalitén 22 2 1 Förord Rösjön är viktig som badsjö. Vid sjöns södra del finns en camping och ett bad som har hög besöksfrekvens. Sjön har tidigare haft omfattande algblomning vilket inte uppskattas

Läs mer

Varför fosfor ökar och kväve minskar i egentliga Östersjöns ytvatten

Varför fosfor ökar och kväve minskar i egentliga Östersjöns ytvatten Varför fosfor ökar och kväve minskar i egentliga Östersjöns ytvatten Ulf Larsson 1 och Lars Andersson 1 Institutionen för systemekologi och SMF, Stockholms universitet Oceanografiska laboratoriet, SMHI

Läs mer

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2015

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2015 Sjöar och vattendrag i åns avrinningsområde 2015 Medeltemperatur Nederbörd Medelvattenflöde Bedömningsgrundernas fem olika klasser Nuvarande dokument som används i denna underökning Havs- och vattenmyndighetens

Läs mer

Miljötillståndet i Hanöbukten

Miljötillståndet i Hanöbukten Miljötillståndet i Hanöbukten Øjvind Hatt ordf. v. Hanöbuktens vvf. fig. 1: Avrinningsområden för de sex största vattendragen som mynnar i Hanöbukten. Fig. 2: Nederbörd och temperatur per månad under 2015

Läs mer

Hur mår Himmerfjärden och Kaggfjärden? Genomgång av den ekologiska situationen. Ulf Larsson Systemekologi

Hur mår Himmerfjärden och Kaggfjärden? Genomgång av den ekologiska situationen. Ulf Larsson Systemekologi Hur mår Himmerfjärden och Kaggfjärden? Genomgång av den ekologiska situationen H7 Ulf Larsson Systemekologi Gula Havet Måttlig eller sämre status Hämtad från VISS 2011-05-09 Skattat reduktionsbehov av

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Hydrografi

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Hydrografi Nr. 2007-16 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2006 Hydrografi Författare: Torbjörn Lindkvist, SMHI Helma Lindow, SMHI Hans Alexandersson, SMHI Provtagare: Björn Becker, SMHI Bo Juhlin, SMHI Hans Olsson, SMHI Toxicon

Läs mer

Undersökningar i Skälderviken och södra Laholmsbukten. Årsrapport 2008

Undersökningar i Skälderviken och södra Laholmsbukten. Årsrapport 2008 Undersökningar i Skälderviken och södra Laholmsbukten Årsrapport 8 HÄRSLÖV FEBRUARI 9 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... HYDROGRAFI... 6 Inledning... 6 Resultat och diskussion... 6..

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2000

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2000 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2 ÖVF RAPPORT 21:1 ÖRESUNDS VATTENVÅRDSFÖRBUND ÖVF RAPPORT 21:1 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2 Rapporten är sammanställd av Bo Leander Författare: Hans Alexandersson, SMHI Lena Carlsson,

Läs mer

Mycket nederbörd och hög tillrinning

Mycket nederbörd och hög tillrinning Mycket nederbörd och hög tillrinning Sverker Hellström, Anna Eklund & Åsa Johnsen, SMHI År 212 var ett ovanligt nederbördsrikt år och stora mängder snö gav en rejäl vårflod i landets norra delar. Därefter

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2003

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2003 ÖVF RAPPORT 2004:6 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2003 SAMMANFATTNING Författare: Bo Leander, SWECO SWECO VIAK 2004-07-15 ÖVF 1240297 ISSN 1102-1454 Rapport 2004:6 Öresunds Vattenvårdsförbund www.oresunds-vvf.se

Läs mer

Årsrapport Hydrografi 2016 Nr

Årsrapport Hydrografi 2016 Nr Årsrapport Hydrografi 2016 Nr 2017-2 Anna Edman Pärmbild. Bilden föreställer karta över Bohuskusten och provtagningsstationer. RAPPORT NR 2017-2 Författare: Anna Edman Uppdragsgivare: Bohuskustens Vattenvårdsförbund

Läs mer

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med M/V Aura

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med M/V Aura Anna-Kerstin Thell Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 1-- Dnr: S/Gbg-1- Rapport från SMHIs utsjöexpedition med M/V Aura Expeditionens varaktighet: 1-- - 1--1

Läs mer

Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Oktober 2018

Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Oktober 2018 Luftkvalitet i Göteborgsområdet Månadsrapport Oktober 18 Innehållsförteckning Luftkvalitet i Göteborgsområdet... 1 Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet oktober 18... 1 Vad mäter

Läs mer

FAKTABLAD NR 55 2012

FAKTABLAD NR 55 2012 FAKTABLAD NR 55 2012 Närsalter i svenska hav Allt liv, i havet såsom på land, behöver någon form av näring för att kunna växa och utvecklas normalt. Basen i ett ekosystem utgörs främst av primärproducenterna,

Läs mer

Lastfartyg och färjor i forskningens tjänst

Lastfartyg och färjor i forskningens tjänst Lastfartyg och färjor i forskningens tjänst Bengt Karlson, SMHI Lastfartyg och färjor utnyttjas som mätplattformar för forskning och miljöövervakning i Sverige sedan flera decennier tillbaka. De senaste

Läs mer

Vattenprover. Innehåll: Inledning. Inledning. Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången

Vattenprover. Innehåll: Inledning. Inledning. Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången Vattenprover Innehåll: Inledning Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången Förklaring -värde Alkalinitet (mekv/l) Fosfor (µg/l) Kväve halt () Inledning Vattenproverna

Läs mer

Temperatur ( C) Österlenåar - temperatur 22,0 C 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0

Temperatur ( C) Österlenåar - temperatur 22,0 C 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.

Läs mer

SYDKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND

SYDKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND SYDKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Årsrapport Toxicon rapport 6- Härslöv mars www.toxicon.com SYDKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND UNDERSÖKNINGAR LÄNGS SYDKUSTEN ÅRSRAPPRT Fredrik Lundgren Per lsson Anders Sjölin

Läs mer

Kontrollprogram för Arbogaån Arbogaåns Vattenförbund

Kontrollprogram för Arbogaån Arbogaåns Vattenförbund Kontrollprogram för Arbogaån 2016-2021 Arbogaåns Vattenförbund November 2015 1 Innehåll Vattenkemi rinnande vatten...3 Vattenkemi sjöar...4 Vattenkemi metaller 5 Tabell 2 RG Vattendrag - Sjöar - Metaller

Läs mer

Vattenkemisk undersökning av Hargsån Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2004 Norr Malma Norrtälje

Vattenkemisk undersökning av Hargsån Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2004 Norr Malma Norrtälje Vattenkemisk undersökning av Hargsån 2003-2004 Ulf Lindqvist Naturvatten i Roslagen Rapport 2004 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Provpunkt 3 Provpunkt 4 Provpunkt bro Provpunkt 2 Provpunkt 1 Figur 1.

Läs mer

Sammanställning av mätdata, status och utveckling i Kottlasjön

Sammanställning av mätdata, status och utveckling i Kottlasjön Lidingö stad Sammanställning av mätdata, status och utveckling i Kottlasjön Stockholm 2014-06-26 Sammanställning av mätdata, status och utveckling i Kottlasjön Datum 2014-06-26 Uppdragsnummer 1320002925

Läs mer

LJUSNAN-VOXNANS VATTENVÅRDSFÖRBUND

LJUSNAN-VOXNANS VATTENVÅRDSFÖRBUND LJUSNAN-VOXNANS VATTENVÅRDSFÖRBUND RECIPIENTKONTROLL FÖR KUSTOMRÅDET UTANFÖR SÖDERHAMN OCH LJUSNE 213 Söderhamn 214-3-25 Med vänlig hälsning Ljusnan-Voxnans Vattenvårdsförbund Daniel Rickström Postadress

Läs mer

Undersökningar i Skälderviken och södra Laholmsbukten. Årsrapport 2011

Undersökningar i Skälderviken och södra Laholmsbukten. Årsrapport 2011 Undersökningar i Skälderviken och södra Laholmsbukten Årsrapport 11 HÄRSLÖV MARS 1 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... HYDROGRAFI... Inledning... Resultat och diskussion... Väderåret

Läs mer

Bo#nar och fria va#enmassan i samspel?

Bo#nar och fria va#enmassan i samspel? - Fokus Askö - Bo#nar och fria va#enmassan i samspel? Foto: Robert Kautsky/Östersjöcentrum Helena Höglander, Växtplankton Elena Gorokhova, Zooplankton Hans Kautsky, Fytalens växt- och djursamhällen Brita

Läs mer

Temperatur ( C) C Österlenåar - temperatur 20,0 17,0 14,0 11,0 8,0 5,0 2,0

Temperatur ( C) C Österlenåar - temperatur 20,0 17,0 14,0 11,0 8,0 5,0 2,0 Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.

Läs mer

Årsrapport 2007 Hydrografi & Växtplankton

Årsrapport 2007 Hydrografi & Växtplankton Nr. 8- Rapport N 5 Kungsbacka N N 7 N 13 Varberg N 1 Falkenberg ANHOLT E Halmstad L 9 Laholm srapport 7 Hydrografi & Växtplankton Med utvärdering av perioden 1993-7 Hallands Kustkontrollprogram Anna Edman,

Läs mer

Laboratorier CALLUNA AB Linköping Ackrediteringsnummer 1959 A Beräkning Havsvatten/Brackvatten Nej Nej Beräkning Sötvatten Nej Nej

Laboratorier CALLUNA AB Linköping Ackrediteringsnummer 1959 A Beräkning Havsvatten/Brackvatten Nej Nej Beräkning Sötvatten Nej Nej Ackrediteringens omfattning 2018-02-05 /1332 Laboratorier CALLUNA AB Linköping Ackrediteringsnummer 1959 A003237-001 Biologiska undersökningar Biologisk analys Elfiske i rinnande vatten Indexberäkning,

Läs mer

Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2011 före sanering

Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2011 före sanering 2012-06-27 Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2011 före sanering Foto: Helena Branzén, SGI Sida 2 av 14 Inledning Rivning och sanering av

Läs mer