KUSTKONTROLLPROGRAM ÅRSRAPPORT 1995
|
|
- Ingegerd Pålsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 LANDSKRONA KUSTKONTROLLPROGRAM ÅRSRAPPORT 1995 LANDSKRONA FEBRUARI 1996
2 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 4 VÄXTPLANKTON - NÄRSALTER... 5 Inledning... 5 Material och metoder... 6 Resultat och diskussion... 8 Temperatur och salthalt...8 Närsalter...10 Jämförelser Växtplankton...16 SYRGASMÄTNINGAR Inledning Material och metoder Resultat och diskussion REFERENSER Bilagor Hydrografi Plankton Syrgasmätningar Fotot på framsidan föreställer dinoflagellaten Dinophysis norvegica.
3 3 SAMMANFATTNING Närsalthalterna varierade kraftigt under undersökningsperioden juli-december på de tre stationerna Aris (utanför reningsverket), Saxån och Kallbadhuset. Vid Aris har halterna varit betydligt högre än vid Saxån och Kallbadhuset, förmodligen beroende på utsläppen från reningsverket. Vid en jämförelse av fosfat-, nitrat/nitrit- och ammoniumhalterna under åren utanför reningsverket, kan det konstateras att nitrat- och ammoniumhalterna har minskat betydligt under perioden. Vid Saxån och Kallbadhuset minskade nitrat/nitrit- och ammoniumhalterna under Fosfathalterna har minskat under på samtliga stationer, vilket överenstämmer med undersökningar från öppna Öresund. Planktonsamhället genomgick stora förändringar under perioden maj-oktober. Vissa förändringar har berott på en normal årstidsberoende utveckling, medan andra har berott på perioder med stort vattenutbyte med öppna Öresund och perioder med lugnt stagnant vatten med kraftig vattenuppvärming. Potentiellt giftiga växtplanktonarter har förekommit, framförallt vid Aris, men ej i så höga koncentrationer att det ingett oro för badlivet eller för konsumtion av fisk och skaldjur. Syrgashalten i bottenvattnet mellan Landskrona och Ven studerades under perioden juli-oktober. Syresituationen har tidvis varit ansträngd med trolig fiskflykt från de mest utsatta områdena. Syrenivåerna har sannolikt inte nått så låga nivåer under mätperioden att en utslagning av bottenorganismerna har skett. Mönstret är i stort sett samma som vid föregående års mätningar.
4 4 INLEDNING Landskrona kommuns miljöförvaltning tog under 1991 fram ett kontrollprogram för havsmiljön (Weich & Johansson 1991), vilket reviderades 1992 (Weich, Olsson & Johansson 1992). Programmet avsåg att: q q q studera allmäntillståndet i den marina miljön inom kommungränsen identifiera problemområden skapa underlag till fortsatta undersökningar och åtgärdsbeslut Ett kontinuerligt kontrollprogram ansågs utgöra en förutsättning för att uppfylla programmets målsättningar. En del av programmet har utförts årligen, vilket är en nödvändighet för att kunna detektera eventuella utvecklingstrender. Undersökningar av växtplankton och närsalter i närheten av reningsverket och Saxån har pågått sedan 1989, och utfördes även Avsikten med undersökningarna var att studera biologiska effekter av minskad närsaltstillförsel före och efter åtgärder i reningsverket respektive Saxåns vattendragssystem. Vattendragsåtgärder började utföras i Saxån under , medan åtgärder i reningsverket (kvävereduktion) sannolikt utförs inom den närmaste framtiden. Dessa undersökningar bör utföras i ytterligare minst fem år, för att förändringar ska kunna påvisas. Under 1994 var programmet omfattande, med fokusering på studiet av miljögifter, framför allt kvicksilver i fisk. Resultaten redovisades i årsrapporten för Fisk provfiskades även under 1995 för miljögiftsanalys och provfiske kommer att fortsätta under Resultaten från dessa tre år kommer att sammanställas efter avslutat provfiske och analysarbete, och redovisas separat i en senare rapport. Mätningar av bottenvattnets syrgashalt mellan Landskrona och Ven utfördes 1994 under den mest kritiska perioden, augusti-oktober. Dessa mätningar forsatte under 1995 (juli-oktober). Föreliggande rapport redovisar resultat från 1995-års undersökningar, med undantag för fiskdelen, samt jämförelser med eventuellt föreliggande äldre data och data från närliggande områden. Rapporten har utformats av Toxicon AB. Närsaltsanalyserna har utförts av Scandiaconsult Miljöteknik AB, Malmö. Alla övriga analyser och rapportdelar är utförda av personal från Toxicon.
5 5 VÄXTPLANKTON - NÄRSALTER Inledning Övergödningen (eutrofieringen) av våra kustvatten gett upphov till ökade planktonblomningar, en minskad biologisk mångfald och lokalt syrefattiga bottnar. Sverige har därför, inom ramen för arbetet i Helsingsforskonventionen (HELCOM), Pariskonventionen, Nordsjökonferensen och Nordiska Ministerrådet, åtagit sig att minska de landbaserade utsläppen av kväve och fosfor med 50% under perioden 1985 till Genom miljöpropositionerna 1987/88:85 och 90/91:90 och efterföljande riksdagsbeslut tillämpas numera krav på högre kvävereduktion (75%) för utsläpp till känsliga kustområden, till vilket Öresund räknas. Riksdagsbeslutet avser vattenburna kväveutsläpp från mänskliga aktiviteter, medan t ex HELCOM och förslag till regionala mål i Malmöhus län, avser totala vattenburna utsläpp. Åtgärder för att minska kväveutsläppen inom Landskrona kommun har inletts med vattendragsåtgärder i Saxån och i framtiden, kommer Landskrona reningsverk att vara utrustat med biologisk kvävereduktion. I Landskrona har undersökningar av närsalter och växtplankton i kustområdet utförts sedan Avsikten har varit att studera förekomsten av giftiga eller potentiellt giftiga växtplankton i områden i anslutning till stora närsaltkällor (reningsverk, Saxån). Hamnbassänger med stort närsaltstillskott kan eventuellt fungera som odlingskammare för växtplankton, som sedan kan spridas till angränsande områden. Genom att studierna inleddes innan kvävereduktion införts vid Landskrona reningsverk och våtmarksåtgärder i Saxåns vattendragssystem, kan fortsatta studier efter insatta åtgärder utnyttjas för att studera om åtgärder får önskade effekter på näringsnivåer och planktonmängder i närområdet.
6 6 Material och metoder Provtagning utfördes vid Aris (Lundåkrabassängen, utanför reningsverket), Kallbadhuset och utanför Saxån, vid sju (7) tillfällen med ca tre veckors mellanrum under perioden juli-december 1995 (se karta 1). Provtagning skedde från båt mitt i segelrännorna vid respektive station och provtagningsdjupet var 0,5 m. Vattenprover togs med 3 liters Ruttnerhämtare och överfördes till sköljda polyetenflaskor. Vattentemperaturen avlästes direkt på vattenhämtartermometern (kalibrerad mot en referenstermometer) vid provtagningen. Salthalt bestämdes genom konduktivitetsmätning (ledningsförmåga) på laboratoriet med en laboratoriekonduktivimeter (Kemotron). Kalibrering av instrumentet utfördes genom att en standardkurva upprättades med kända saltlösningar varefter uppmätta fältvärden omräknades till PSU (Practical Salinity Units, samma storleksordning som o /oo, promille). Kallbadhuset Aris Saxån Karta 1. Positioner för provtagning av närsalter och växtplankton på 0,5 m djup under Prover för kemisk analys förvarades efter provtagning mörkt och kallt och levererades till analyslaboratorium inom 2 timmar. ScandiaConsult Miljöteknik, Malmö, svarade för samtliga närsaltanalyser. Kemisk analys utfördes inom 24
7 7 timmar och följande metoder användes: PO 4 -P SS Total-P SS NO 3 +NO 2 -N SA 9106-NO3 NH 4 -N SS Total-N SS /SA 9106-NO3 Värdena har rapporterats månadsvis och redovisas i bilaga 1, tillsammans med temperatur- och salinitetsdata. I resultatdelen kommer endast µm att användas eftersom mol är den förhärskande enheten inom marinbiologin. För omräkning av mol till gram multipliceras molvärdet med respektive molvikt för fosfor och kväve (31 respektive 14). Vattenprover för klorofyllanalys (ett mått på växtplanktonbiomassa) förvarades efter provtagning mörkt och svalt och togs till laboratoriet inom 1 timme. Klorofyll a analyserades spektrofotometriskt (monokromatiskt vid en våglängd, 664 nm) i enligt en modifierad metod av Edler (Baltic Marine Biologists no. 5, 1979) och SS Modifieringen innebar att 95% etanol användes som extraktionsmedel istället för aceton eller metanol. Extraktion skedde i mörker under 20 timmar. Klorofyllvärden redovisas tillsammans med närsalter i bilaga 1. Vattenprover för växtplanktonanalys fixerades med surgjord Lugols lösning inom 1 timme efter provtagning. Analyser utfördes enligt Utermöhl (1958) med ett omvänt faskontrastmikroskop (Olympus CK2). Dominerande arter identifierades och kvantifierades. Enstaka förekommande arter noterades med X i artlistor. Arter mindre än 15 µm kunde ofta inte identifieras till art eller släkte, utan indelades istället i grupper, t ex 3-6 µm eller 6-12 µm. Viktiga och dominerande arter fotodokumenterades vid behov. Vidare noterades totala antalet ciliater (encelliga djurplankton) och individer artbestämdes om möjligt. I artlistorna (i bilaga 2) anges celltal i celler per liter.
8 8 Resultat och diskussion Temperatur och salthalt Temperaturen i ytvattnet har varierat mellan ca 1 och 23 under perioden julidecember (Fig. 1). Den högsta temperaturen uppmättes i slutet av augusti och den lägsta i början av december. Temperaturutvecklingen har varit mycket likartad på de tre stationerna. Sommartemperaturerna var, liksom under 1994, mycket höga. Saxån Aris Kallbadhuset Temperatur, C Fig. 1. Temperaturutvecklingen på 0,5 m djup på de tre provpunkterna.
9 9 Salthalten har varierat kraftigt ( 7-16 PSU). Även för salthalten är utvecklingen mycket likartad på alla tre stationerna (Fig. 2), vilket också var fallet under De stora förändringarna kan i huvudsak förklaras med ändringar i ytströmriktning i Öresund och speciella perioder med kraftigt inflöde av salt ytvatten från Kattegatt och sötare vatten från Östersjön. Salthalten var i regel 8 till 11 PSU förutom den 24 juli då salthalten var PSU på alla stationerna, alltså även ända inne vid reningsverket. Detta berodde på den hydrografiska situation som då rådde i Öresund. Genom dessa vattenförändringar har även plankton- och närsaltsförhållandena påverkats i hela området. Saxån Aris Kallbadhuset Salinitet, PSU Fig. 2. Saliniteten i PSU (= o /oo) på 0,5 m djup på de tre provpunkterna.
10 10 Närsalter Halterna av totalfosfor har generellt sett genomgående varit högre vid Aris än vid övriga stationer, vilket också var fallet Variationer i halter på stationerna beror framförallt på variationer i vattenutbytet med öppna Öresund. Haltökningen den 24 juli vid Aris, kan förklaras med att intrånget av saltvatten har stängt in avloppsvatten i bassängen. Ökningen i december kan delvis förklaras med att denna provtagning skedde från kaj och ej från båt. (Fig. 3). Saxån Aris Kallbadhuset Totalfosfor, µm Fig. 3. Halter av totalfosfor (µm) på de tre provpunkterna. För kvävefraktionerna nitrat, ammonium och totalkväve var utvecklingsmönstret mycket likartat. En viss skillnad fanns gentemot fosfor genom att kvävehalterna var genomgående mycket högre vid Aris jämfört med de två övriga stationerna (2-9 ggr högre), vilket även överensstämmer med 1994-års resultat. Liksom för fosfor, kan ökningen i totalkväve den 24 juli förklaras med att avloppsvattnet inte omblandades helt utan delvis stängdes in vid saltvattenintrånget. Vid provtagningen i december togs proverna från kaj och inte från båt, vilket kan vara en orsak till de onormalt höga halterna som erhölls på samtliga stationer (Fig. 4). Halten av totalkväve förändrades i övrigt mycket lite under säsongen på station Saxån och Kallbadhuset.
11 11 Saxån Aris Kallbadhuset Totalkväve, µm Fig. 4. Halter av totalkväve (µm) på de tre provpunkterna. Klorofyllhalterna var likartade vid Kallbadhuset och Saxån och var i nivå med halter från centrala Öresund. Vid Aris var halterna generellt högre eller betydligt högre p g a kraftiga planktonblomningar i Lundåkrabassängen. Från slutet av juli till och med början av oktober var halterna, med ett undantag, 4-10 ggr högre jämfört med de övriga två stationerna. En extremt hög klorofyllhalt noterades i mitten av sommaren (24/7) då 37 µg/l uppmättes (Fig. 5). Som nämnts för fosfor och kväve, kan saltvattenintrånget ha orsakat högre näringsnivåer inne i bassängen vid Aris. Tillsammans med höga vattentemperaturer och hög solinstråling, har förhållandena varit gynnsamma för en kraftig planktontillväxt.
12 12 Saxån Aris Kallbadhuset Klorofyll a, µg/l Fig. 5. Halter av klorofyll a (µg/l) på de tre provpunkterna. Jämförelser av närsalter Under åren , analyserades endast nitrit+nitrat, ammonium och fosfat, medan även totalkväve och totalfosfor analyserades under Jämförelser för ett par års tid kan därför endast göras för de tre förstnämnda parametrarna. I figurerna 6-8 är medelvärden för nitrit+nitrat, ammonium och fosfat sammanställda för respektive år. Det ska påpekas att värden från Saxån ej medtagits för år 1989, då provtagning detta år utförts i åmynningen. Under togs prover på ett grundområde utanför Saxån och togs de längre från land, i Saxåns gamla åränna. Vid Aris och Kallbadhuset togs prover från land vid kajkanterna, medan det togs från båt mitt i segelrännorna. Värdena från decemberprovtagningen 1995 har ej tagits med vid beräkningen av årsmedelvärden. Anledningen var att provtagningen vid detta tillfälle skedde från kaj (isproblem med båt) och att värdena var betydligt högre jämfört med värdena från tidigare provtagningar under Dessa skillnader i provtagningssätt kan medverka till de skillnader som ses i figurer 6-8. Vissa trender tycks dock vara klara och kan ej förklaras av skillnader i provtagningssätt.
13 13 Saxån Aris Kallbadhuset Nitrat+nitrit, µm Fig. 6. Utvecklingen av nitrat+nitrit (i µm) på de tre provtagningsstationerna Nitrat+nitrit-halterna har minskat betydligt vid Aris under perioden (Fig. 6). Anledningen kan vara förbättringar i reningsverkets effektivitet. De senaste två årens mätningar är de hittills lägsta och ligger på ca 20 µm. För Kallbadhuset ser det ut att vara en trend till minskade halter under perioden Det lägsta värdet hittills registrerades vid senaste provtagningen Vid Saxån var halterna betydligt lägre (ca 10 ggr) jämfört med tidigare år. Skillnaderna kan förklaras med ändring av provtagningsposition. Under perioden kan ingen minskning i halten av nitrat+nitrit skönjas. Ammoniumhalten vid Aris har under perioden pendlat mellan µm, vilket är en rejäl minskning gentemot tidigare års halter (Fig. 7), vilket även detta sannolikt beror på förbättringar i reningsverkets effektivitet. Vid Saxån har halterna minskat successivt (totalt ungefär 10 ggr) från Minskningen är konsekvent och är sannolikt inte en effekt av provtagningsskillnader. Halterna var i stort sett lika låga under Vid Kallbadhuset kan inga tendenser skönjas. Årsmedelvärdet 1995 för Kallbadhuset och Saxån överensstämmer väl.
14 14 Saxån Aris Kallbadhuset Ammonium, µm Fig. 7. Utvecklingen av ammonium (i µm) på de tre provtagningsstationerna
15 15 För fosfat har halterna minskat kraftigt sedan 1994 vid Aris (Fig. 8). Vid Saxån och Kallbadhuset tycks halterna, med något undantag, ha sjunkit successivt Inom Öresunds Vattenvårdsförbund har en generell minskning i fosfathalter visats för sommarytvatten med ursprung från både Kattegatt och Östersjön för åren (ÖVF 1993:1), vilket tyder på att även Landskrona-värdena följer detta mönster. Saxån Aris Kallbadhuset Fosfat, µm Fig. 8. Utvecklingen av fosfat (i µm) på de tre provtagningsstationerna
16 16 Växtplankton Generellt sett var planktonsamhällena vid Saxån och Kallbadhuset påverkade av Öresundsfloran och hade stora likheter med den. Floran vid Aris var artfattigare, individrikare och dominerades generellt sett av arter som gynnas av höga närsalthalter och liten vattenomrörning (bilaga 2). I början av juli dominerades planktonsamhället av oidentifierade monader och flagellater, 3-20 µm (ca 4-6 milj. celler/l), ciliaten Mesodinium rubrum ( celler/l) diverse kiselalger och dinoflagellater ( celler/l), samt av euglenoiden (ögondjuret) Eutreptiella sp. ( celler/liter)(fig. 9). Fig. 9. Euglenoiden Eutreptiella. Foto: Per Olsson, 200x förstoring. Bland kiselagerna dominerade den vanliga Skeletonema costatum (Fig. 10), och bland dinoflagellaterna den ovanliga Glenodinium foliaceum (Fig. 11). I slutet av juli var biomassorna högre eller mycket högre, med fortsatt dominans av monader/flagellater, Eutreptiella, Mesodinium, och stora mängder av små kiselalger. De ökade planktonmängderna observerades framför allt vid Aris (se klorofyll, fig. 5).
17 17 Fig. 10. Den kedjebildande kiselalgen Skeletonema costatum. Foto: Per Olsson, 200x förstoring. Fig. 11. Dinoflagellaten Glenodinium foliaceum. På bilden syns endast det tomma skalet. Foto: Per Olsson, 200x förstoring. I slutet av augusti hade mängden plankton minskat och artsammansättningen var betydligt fattigare än i slutet av juli. Monader/flagellater dominerade tillsammans med den potentiellt giftiga dinoflagellaten Prorocentrum minimum (Fig. 12). Fig. 12. Dinoflagellaterna Prorocentrum minimum (nederst till höger) och P. micans (uppe till vänster), samt kiselalgen Entomoneis paludosa (mitten). Foto: Per Olsson, 200 x förstoring.
18 18 Under september och början av oktober minskade antalet arter ytterligare med en fortsatt dominans av monader/flagellater. I slutet av oktober sjönk planktonbiomassan men artantalet ökade. I början av december var artantalet återigen lågt med dominans av monader/flagellater. Planktonsamhället genomgick sålunda stora förändringar under perioden julidecember. Vissa förändringar har berott på en normal årstidsberoende utveckling, medan andra har berott på perioder med stort vattenutbyte med Öresund och perioder med lugnt stagnant vatten med kraftig vattenuppvärming. Potentiellt giftiga växtplanktonarter förekom, framförallt vid Aris, men ej i så höga koncentrationer att det ingav oro för badlivet eller för konsumtion av fisk och skaldjur. Konsumtionen av skaldjur från Landskrona-området är också sannolikt av en så ringa omfattning att några risker knappast föreligger. Potentiellt giftiga blågröna alger förekom i öppna Öresund och ansamlades i mindre hamnar. Förekomsterna gav dock inte upphov till större ansamlingar vid badstränder tack vare gynnsamma vindar och strömmar. SYRGASMÄTNINGAR Inledning Stora bottenområden i Västerhavet har sedan början av 1980-talet drabbats av syrebrist. Orsaken antas vara övergödning med ökad växtplankton- och makroalgproduktion som följd. När överproduktionen av alger sjunker till botten ökar syreförbrukningen genom den bakteriella nedbrytningen och syrebrist kan uppstå. Syrebristen kan resultera i allt från en temporär fiskflykt från området till en total utslagning av bottenfaunan. I Öresund har syrebrist rapporterats vid ett flertal tillfällen under och början av 1990-talet. I Öresund orsakas syrebristen indirekt av höga närsaltutsläpp i sundet, men också genom tillförsel av näringsämnen från Östersjön och Kattegatt. Den direkta orsaken till syrebristen är överproduktionen i Sundet och angränsande områden, men inflödet av syrefattigt bottenvatten från Kattegatt. I Öresund är skillnaden i salthalt stor mellan ytan och botten. Salthalten ökar kraftigt i ett tunt vattenskikt som kallas salthaltsprångskiktet (haloklinen), vars läge varierar mellan 10 och 20 m. Tjockleken på det övre och undre vattenpaketet beror på utflöde av lågsalint Östersjövatten och inflöde av högsalint yt- och
19 19 bottenvatten från Kattegatt. Omblandningen mellan de två vattenpaketen är normalt mycket låg, vilket begränsar tillförseln av syre från ytskiktet till bottenskiktet. Vid bottnar som ligger strax under språngskiktet (ca m), finns det en relativt liten volym vatten med syrgas mellan bottnen och språngskiktet (Fig. 13). vattenmassa med lšgre salthalt SprŒngskikt (haloklin) vattenmassa med hšgre salthalt Fig. 13. Vattencirkulation och vattenvolymer vid bottnar med språngskiktet (haloklinen) liggande nära bottnen = liten vattenvolym och syrgasmängd mellan språngskikt och botten. För bottnar med vattendjupet m är vattenvolymen sålunda betydligt större (Fig. 14). När organiskt material ska brytas ned, är alltså bara syrgasmängden mellan bottnen och språngskiktet tillgänglig. Vid bottnar med liten volym vatten mellan botten och språngskikt, och därmed en mindre total mängd syrgas, kan syrgasbrist därför uppträda tidigare och oftare än på djupare liggande bottnar. Studier av syresituationen vid havsbottnar är alltså kopplade till näringsnivån i vattnet, planktonmängden, fisktillgången och tillståndet för bottenorganismerna.
20 20 vattenmassa med lšgre salthalt SprŒngskikt (haloklin) vattenmassa med hšgre salthalt Fig. 14. Vattencirkulation och vattenvolymer vid bottnar med språngskiktet (haloklinen) liggande längre från bottnen = stor vattenvolym och syrgasmängd mellan språngskikt och botten. Undersökningar av syresituationen har av dessa skäl utförts i Landskronas kustområden under perioden juli-oktober, dvs den period då problem med syrebrist framförallt uppstår. Material och metoder Mätning av halten löst syrgas har utförts vid fem tillfällen under perioden julioktober. Vid varje mättillfälle har undersökningar gjorts längs tre gradienter med undantag för vid ett tillfälle (951030). Den sydliga gradienten utgick norr om Pilhakens fyr och sträckte sig till söder om Staffans bank (Karta 2). Syrgashalten mättes på fyra stationer längs gradienten med vattendjupen 12, 23, 29 och 44 m. Den mellersta gradienten utgick från Rustningshamnen (strax söder om Sundsvik) och sträckte sig till Hakens fyr på Ven. Mätning gjordes på tre stationer med vattendjupen 15, 24 och 39 m. Slutligen, den norra gradienten utgick från
21 21 Karta 2. Kustområdet mellan Landskrona och Ven med provtagningsstationer för syrgas i bottenvattnet. Ålabodarna och sträckte sig till norr om Ven. Mätning utfördes på tre stationer med vattendjupen 18, 24 och 37 m. Mätningarna har utförts med en syrgaselektrod (Handy Oxyguard Mark III med 50 m kabel) med temperaturtermistor och kompensation för temperatur och salthalt. Vid varje mätpunkt har halten löst syrgas (mg/l), syremättnad (%) och temperatur registrerats. Mätvärden i mg/l har omräknats till ml/l. Vidare har språngskiktets läge lokaliserats med en konduktivitetsmätare och med syrgaselektrodens termistor. Provtagningsstationernas läge har bestämts med satellitnavigering (GPS) och ekolod. Samtliga mätdata redovisas i bilaga 3. I resultatdelen redovisas enbart figurer med mätvärden i ml/l. Resultat och diskussion Vid mätningen i början av juli var syrgasvärdena tillfredställande på de grundare stationerna, m, medan de djupare stationerna, >23 m, hade syrehalter på ml/l (Fig. 15). Vid den följande provtagningen i början av augusti var syreförhållandena på de tre grundare stationerna fortfarande bra (samtliga över 5 ml/l) och mönstret var därmed detsamma som vid juliprovtagningen. På stationer med vattendjup 23 m hade däremot syrehalten minskat betydligt och var nu 2.5 ml/l. Den 23 augusti registrerades ungefär detsamma förhållanden på de
22 22 djupare stationerna, men halterna hade sjunkit något ytterligare. Även på de grundare stationerna (12-18 m) hade syrehalten börjat sjunka och var som lägst omkring 3.5 ml/l. Vid den tidiga oktober provtagningen var mönstret fortfarande detsamma som i slutet av augusti. Först vid provtagningen i slutet av oktober hade syrehalterna ökat något. Vid denna tidpunkt låg syrehalten på drygt 3 ml/l på de djupare stationerna ( 23 m). Löst syrgas, ml/l Djup, m Fig. 15. Halter av löst syrgas (ml/l) vid de fem mättillfällena plottat mot vattendjupet. Den ansträngda syresituationen under augusti t o m slutet av oktober berodde sannolikt på den mycket varma sommaren och den därpå följande milda hösten. Omblandning av vattenmassorna förekom troligen sparsamt under denna period. En ökning av syrehalterna kunde ej skönjas förrän slutet av oktober då vädret blev kallare och blåsigare. De sjunkande vattentemperaturerna ökade syrets löslighet i vattnet (Fig. 16), och vindinducerad vattenomblandningar förde ned syrerikare vatten mot bottnarna.
23 23 Temperatur bottenvatten, C Djup, m Fig. 16. Temperaturen i bottenvattnet, C, vid de fem mättillfällena plottat mot vattendjupet. Sammanfattningsvis har syresituationen varit likartad föregående år då fiskflykt och fiskdöd i bottengarn observerades. Även under 1995 inkom rapporter om fiskdöd i garn i begränsade områden års värden låg t o m något lägre än 1994-års värden. Syrenivåerna har sannolikt inte nått så låga nivåer under mätperioden att en utslagning av bottenorganismerna har skett.
24 24 REFERENSER Toxicon Landskrona Kustkontrollprogram. Årsrapport Rapport 166/ s U t e r m ö h l, H Z u r v e r v o l l k o m m n u n g d e r q u a n t i t a t i v e n phytoplanktonmethodik. Verh. Int. Ver. Limnol. 9: Weich, R. & Johansson, A Förslag till kontrollprogram för havsmiljön i Landskrona kommun. Bioserve/Toxicon. Weich, R. Olsson, P. & Johansson, A Kontrollprogram för havsmiljön i Landskrona kommun. Bioserve/Toxicon.
KUSTKONTROLLPROGRAM ÅRSRAPPORT 1996. Växtplankton - närsalter
LANDSKRONA KUSTKONTROLLPROGRAM ÅRSRAPPORT 1996 Växtplankton - närsalter LANDSKRONA MARS 1997 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Material och metoder... 6 Resultat och diskussion...
Läs merSYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER
Oceanografi Lars Andersson, SMHI / Anna Palmbo, Umeå universitet SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER Aktivitet och dynamik i ytvattnet Det är i ytvattnet som vi har den största dynamiken under året.
Läs merSyrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården
Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården 2000-2014 Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 2015 Syre är på motsvarande sätt som ovan vattenytan
Läs merRekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön
Rekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön Lars Andersson & Martin Hansson, SMHI Under -talet har det ofta rapporterats om att rekordstora delar av Egentliga Östersjöns djupområden är helt syrefria
Läs merUNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004
ÖVF RAPPORT 2005:3 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004 SAMMANFATTNING Författare: Bo Leander, SWECO SWECO VIAK 2005-07-28 ÖVF 1240327 ISSN 1102-1454 Rapport 2005:3 Öresunds Vattenvårdsförbund www.oresunds-vvf.se
Läs merLångtidsserier från. Husö biologiska station
Långtidsserier från Husö biologiska station - Vattenkemi från början av 199-talet till idag Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 215 Innehåll 1 Provtagningsstationer...
Läs merRapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Karin Wesslander Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2015-09-07 Dnr: S/Gbg-2015-121 Rapport från s utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 2015-08-31-2015-09-07
Läs merTrendanalys av hydrografiska mätvärden (Olof Liungman)
1(6) Trendanalys av hydrografiska mätvärden (Olof Liungman) Sammanfattning Det är svårt att urskilja några trender i de hydrografiska mätserierna. Variationerna är stora både från mättillfälle till mättillfälle,
Läs merRAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger
RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN sammanställning av data från provtagningar 2009-2011 Foto: Hasse Saxinger Rapport över tillståndet i Järlasjön. En sammanställning av analysdata från provtagningar år
Läs merRapporten finns att hämta i PDF-format på Länsstyrelsens webbplats:
Titel: Miljöstatus i grunda havsvikar runt Gotland Rapportnummer: 2017:13 Diarienummer: 538-3049-2015 ISSN: 1653-7041 Rapportansvarig/Författare: Anders Nissling, Forskarstationen i Ar, Uppsala universitet
Läs merVarför fosfor ökar och kväve minskar i egentliga Östersjöns ytvatten
Varför fosfor ökar och kväve minskar i egentliga Östersjöns ytvatten Ulf Larsson 1 och Lars Andersson 1 Institutionen för systemekologi och SMF, Stockholms universitet Oceanografiska laboratoriet, SMHI
Läs merEXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS
Arne Svensson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2010-05-08 Dnr: 2010-094 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS Expeditionens varaktighet: 2010-05-03-2010-05-08 Undersökningsområde:
Läs merSamordnad recipientkontroll vid Oxelösundskusten resultat av vattenkemiprovtagningar
Samordnad recipientkontroll vid Oxelösundskusten resultat av vattenkemiprovtagningar 25-27 Del av våtmarksrecipienten. Rapport 28-5-8 Författare: Jakob Walve och Ulf Larsson, Systemekologiska institutionen,
Läs merTillståndet i kustvattnet
Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet I Stockholms innerskärgård var det under 15 ovanligt låga närings-
Läs merLastfartyg och färjor i forskningens tjänst
Lastfartyg och färjor i forskningens tjänst Bengt Karlson, SMHI Lastfartyg och färjor utnyttjas som mätplattformar för forskning och miljöövervakning i Sverige sedan flera decennier tillbaka. De senaste
Läs merSammanställning av mätdata, status och utveckling
Ramböll Sverige AB Kottlasjön LIDINGÖ STAD Sammanställning av mätdata, status och utveckling Stockholm 2008 10 27 LIDINGÖ STAD Kottlasjön Sammanställning av mätdata, status och utveckling Datum 2008 10
Läs merMÄTDATASAMMANSTÄLLNING LILLASJÖN 1998
HÄSSLEHOLMS KOMMUN Tekniska kontoret MÄTDATASAMMANSTÄLLNING LILLASJÖN Gatukontorets laboratorium -10-02/P-ÅN Postadress Besöksadress Telefon E-mail Stadshuset N Kringelvägen 42 Växel 0451-67 000 gatukontoret@hassleholm.se
Läs merVattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008
Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Utloppsbäcken från Hulta Golfklubb. Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-03-25 Mats Medin Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning...
Läs merMätningarna från förrförra sommaren, 2015, visade
Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet Det var ett ovanligt år i Svealands stora skärgård. Ett inflöde
Läs merRyaverkets påverkan på statusklassningen
Ryaverkets påverkan på statusklassningen Gryaab AB Rapport Maj 2017 Denna rapport har tagits fram inom DHI:s ledningssystem för kvalitet certifierat enligt ISO 9001 (kvalitetsledning) av Bureau Veritas
Läs merFAKTABLAD NR 56 2012
FAKTABLAD NR 56 2012 Syreförhållanden i svenska hav Syre är en av de viktigaste gaserna i havet, då den är nödvändig för allt högre liv. Ytvattnet är vanligtvis mättat med syre, vilket tillförs genom upptag
Läs merRapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.
RÖSJÖN Vattenkvalitén 22 2 1 Förord Rösjön är viktig som badsjö. Vid sjöns södra del finns en camping och ett bad som har hög besöksfrekvens. Sjön har tidigare haft omfattande algblomning vilket inte uppskattas
Läs merUndersökningar i Skälderviken och södra Laholmsbukten. Årsrapport 2008
Undersökningar i Skälderviken och södra Laholmsbukten Årsrapport 8 HÄRSLÖV FEBRUARI 9 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... HYDROGRAFI... 6 Inledning... 6 Resultat och diskussion... 6..
Läs merArbetsmaterial :
Hydrografi och närsalter, frekvent 1 Programområde: Kust och Hav : Hydrografi och närsalter Mål och syfte en frekvent hydrografi och närsalter användes för att grovt beskriva årscykler av fysikaliska och
Läs merUNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2003
ÖVF RAPPORT 2004:6 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2003 SAMMANFATTNING Författare: Bo Leander, SWECO SWECO VIAK 2004-07-15 ÖVF 1240297 ISSN 1102-1454 Rapport 2004:6 Öresunds Vattenvårdsförbund www.oresunds-vvf.se
Läs merVattenprover. Innehåll: Inledning. Inledning. Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången
Vattenprover Innehåll: Inledning Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången Förklaring -värde Alkalinitet (mekv/l) Fosfor (µg/l) Kväve halt () Inledning Vattenproverna
Läs merUndersökningar i Skälderviken och södra Laholmsbukten. Årsrapport 2011
Undersökningar i Skälderviken och södra Laholmsbukten Årsrapport 11 HÄRSLÖV MARS 1 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... HYDROGRAFI... Inledning... Resultat och diskussion... Väderåret
Läs meroch närsalter Mål och syfte Hydrografi och närsalter, lågfrekvent 1 Arbetsmaterial :
Hydrografi och närsalter, lågfrekvent 1 Programområde: Kust och Hav : Lågfrekvent hydrografi och närsalter Mål och syfte en lågfrekvent hydrografi och närsalter användes för att grovt beskriva fysikaliska
Läs merTHALASSOS C o m p u t a t i o n s. Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata.
THALASSOS C o m p u t a t i o n s Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata. Jonny Svensson Innehållsförteckning sidan Sammanfattning 3 Bakgrund 3 Metodik 3 Resultat
Läs merUllnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014. Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar
Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Författare: Mia Arvidsson 2015-01-12 Rapport 2015:2 Naturvatten
Läs merTabeller för Skalkorgarna
Tabeller för 1990 2016 Bilaga 5 Följande dokument utgör en av Länsstyrelsen efterfrågad komplettering av rapporten Analys av miljötillståndet 2005 2015. Länsstyrelsen efterfrågar att tabell 5.2 och 5.4
Läs merÅRSRAPPORT SRK NEDRE ÅNGERMANÄLVEN
Årsrapport för 217 UPPDRAGSNUMMER 165424 217 SWECO ENVIRONMENT PER HOLMLUND CAROLIN SANDGREN PEDER DALIN Sammanfattning Syftet med rapporten är att presentera resultat från 217 års samordnade recipientkontroll
Läs merHYDROGRAFI UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB. Toxicon AB ÖVF Rapport 2016:2 ISSN
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND HYDROGRAFI Författare: Per Olsson, Toxicon AB Toxicon AB -- ÖVF Rapport : ISSN -9 SE-37-79- Rosenhällsvägen 9 S- 9 Härslöv -77 toxicon@toxicon.com www.oresunds-vvf.se Innehållsförteckning
Läs merUNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2012. Hydrografi
Nr. 2013-17 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2012 Hydrografi Författare: Johan Kronsell, SMHI Provtagare: Fredrik Albertsson, SMHI Daniel Bergman-Sjöstrand, SMHI Christer Gustavfsson, SMHI SMHI 2013-04-08 ÖVF
Läs merHYDROGRAFI UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB. Toxicon AB ÖVF Rapport 2014:2 ISSN
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 13 HYDROGRAFI Författare: Per Olsson, Toxicon AB Toxicon AB 1-3-5 ÖVF Rapport 1: ISSN 15-9 SE-5537-79-1 Rosenhällsvägen 9 S-1 9 Härslöv 1-77 toxicon@toxicon.com www.oresunds-vvf.se
Läs merBIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16
BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.
Läs merRapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Anna-Kerstin Thell Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2014-07-16 Dnr: Sh-2014-112 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet:
Läs merFormas, Box 1206, 111 82 Stockholm (www.formas.se)
Forskningsrådet Formas är en statlig myndighet som stödjer grundforskning och behovsstyrd forskning med höga krav på vetenskaplig kvalitet och relevans för berörda samhällssektorer. Det övergripande syftet
Läs merSvenska havsområden påverkar varandra
Svenska havsområden påverkar varandra Ulf Larsson, Stockholms universitet/ Johan Wikner, Umeå universitet/ Lars Andersson, SMHI Rapportering om miljötillståndet i våra hav sker oftast havsområdesvis. Mer
Läs merSYDKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND
SYDKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Årsrapport 212 Toxicon rapport 65-12 Härslöv mars 213 www.toxicon.com 2 SYDKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND UNDERSÖKNINGAR LÄNGS SYDKUSTEN ÅRSRAPPORT 212 Fredrik Lundgren Per Olsson
Läs merVattenkvalitativa undersökningar
RECIPIENTKONTROLL FÖR KUSTOMRÅDET UTANFÖR SÖDERHAMN OCH LJUSNE 215 Vattenkvalitativa undersökningar Daniel Rickström 216-3-8 Ljusnan-Voxnans Vattenvårdsförbund Recipientkontroll för kustområdet utanför
Läs merHYDROGRAFI UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB ÖVF Rapport 2018:2 ISSN
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 17 HYDROGRAFI Författare: Per Olsson, Toxicon AB ÖVF Rapport 1: ISSN 1-9 www.oresunds-vvf.se SE-37-79-1 Rosenhällsvägen 9 S-1 9 Härslöv 1-77 toxicon@toxicon.com 1 Innehållsförteckning
Läs merRapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Martin Hansson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 214-2-12 Dnr: S/Gbg-214-16 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 214-2-3-214-2-12
Läs merRapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Karin Wesslander Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2015-01-15 Dnr: Sh-2015-007 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 2015-01-07-2015-01-15
Läs merWave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen
www.webap.ivl.se Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump Bild: WEBAP pilotanläggning som testades i Hanöbukten Rapport C4 SYREPUMPAR Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen Kortversion av
Läs merRapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Lars Andersson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2014-11-17 Dnr: S/GBG-2014-173 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet:
Läs merLångtidsserier på Husö biologiska station
Långtidsserier på Husö biologiska station Åland runt-provtagning har utförts av Ålands landskapsregering sedan 1998 (50-100-tal stationer runt Åland). Dessutom utför Husö biologiska station ett eget provtagningsprogram
Läs merHYDROGRAFI UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB. Toxicon AB ÖVF Rapport 2017:2 ISSN
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND HYDROGRAFI Författare: Per Olsson, Toxicon AB Toxicon AB 7-3-7 ÖVF Rapport 7: ISSN -9 SE-37-79- Rosenhällsvägen 9 S- 9 Härslöv -77 toxicon@toxicon.com www.oresunds-vvf.se Innehållsförteckning
Läs merRobust och klimatanpassad avloppsrening i Stockholms län
Robust och klimatanpassad avloppsrening i Stockholms län Slutsatser VAS-rapport 1 Länsstyrelsen och VASK vill nu öppna upp för en bred diskussion om vad som behöver göras och har utgått från VAS rapport
Läs merLJUSNAN-VOXNANS VATTENVÅRDSFÖRBUND
LJUSNAN-VOXNANS VATTENVÅRDSFÖRBUND RECIPIENTKONTROLL FÖR KUSTOMRÅDET UTANFÖR SÖDERHAMN OCH LJUSNE 213 Söderhamn 214-3-25 Med vänlig hälsning Ljusnan-Voxnans Vattenvårdsförbund Daniel Rickström Postadress
Läs merSANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG
Sanering av hamnbassängen i Oskarshamn SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Beräkning av frigörelse av metaller och dioxiner i inre hamnen vid fartygsrörelser Rapport nr Oskarshamns hamn 2010:7 Oskarshamns
Läs merLedare: Gamla synder fortsätter att övergöda
Ledare: Gamla synder fortsätter att övergöda RÄDDA ÖSTERSJÖN Många åtgärder för att minska övergödning av sjöar och kustvikar har gjorts de senaste decennierna. Bland annat har reningsverken blivit effektivare,
Läs merVattenkvalitativa undersökningar
RECIPIENTKONTROLL FÖR KUSTOMRÅDET UTANFÖR SÖDERHAMN OCH LJUSNE 216 Vattenkvalitativa undersökningar Daniel Rickström 217-3-3 Ljusnan-Voxnans Vattenvårdsförbund Recipientkontroll för kustområdet utanför
Läs merRapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Lars Andersson Karin Wesslander Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2015-06-18 Dnr: S/Gbg-2015-89 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens
Läs merProjektets nummer och namn: B 130 Trekanten, tillsättning av dricksvatten
Diarienummer för ursprunglig ansökan: 454-2684/2005 Projektets nummer och namn: B 130 Trekanten, tillsättning av dricksvatten Datum för slutrapporten: 2007-11-13 1 ...3...4...4...4...5...5!...6 "...6 #$!...6
Läs merFAKTABLAD NR 55 2012
FAKTABLAD NR 55 2012 Närsalter i svenska hav Allt liv, i havet såsom på land, behöver någon form av näring för att kunna växa och utvecklas normalt. Basen i ett ekosystem utgörs främst av primärproducenterna,
Läs merVad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön?
Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön? Svaret måste skilja på havsområden och på kust och öppet hav! Ragnar Elmgren och Ulf Larsson Systemekologiska institutionen Stockholms universitet
Läs merRapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Örjan Bäck Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 1--3 Dnr: S/Gbg-1-1 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 1-- - 1--9 Undersökningsområde:
Läs merHavs- och vattenmyndighetens föreslagna ändringar i HVMFS 2012:18
1/11 Havs- och vattenmyndighetens föreslagna ändringar i HVMFS 2012:18 Ändringarna presenteras nedan i den ordning de uppkommer i HVMFS 2012:18. Fotnot 2 sidan 10: 1 För information om bakgrund till föreskriften
Läs merMälarens grumlighet och vattenfärg
Mälarens Vattenvårdsförbund Mälarens grumlighet och vattenfärg effekter av det extremt nederbördsrika året 2 Av Mats Wallin och Gesa Weyhenmeyer Institutionen för miljöanalys, SLU September 21 Box 75 75
Läs merHYDROGRAFI UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB. Toxicon AB ÖVF Rapport 2015:2 ISSN
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 1 HYDROGRAFI Författare: Per Olsson, Toxicon AB Toxicon AB 15-3-7 ÖVF Rapport 15: ISSN 15-9 SE-5537-79-1 Rosenhällsvägen 9 S-1 9 Härslöv 1-77 toxicon@toxicon.com www.oresunds-vvf.se
Läs merTillståndet längs kusten
Tillståndet längs kusten Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet Höga nivåer av klorofyll, kväve och fosfor karakteriserade en stor del av skärgården i juli 214 i samband
Läs merKvalitetsgranskning av data från recipientkontrollen i Stockholms skärgård 2011
Jakob Walve, Miljöanalysfunktionen 212-4-2 Kvalitetsgranskning av data från recipientkontrollen i Stockholms skärgård 211 Efter ett politiskt beslut upphandlades 27 provtagning och analys för recipientkontrollundersökningen
Läs merSyresituationen i Kokon siminrättning vårvintern 2015
Itä-Uudenmaan ja Porvoonjoen vesien- ja ilmansuojeluyhdistys r.y. Runeberginkatu, PORVOO Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. Runebergsgatan, BORGÅ Syresituationen i Kokon
Läs merRapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Martin Hansson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2014-09-08 Dnr: Sh-2014-136 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 2014-09-01-2014-09-08
Läs merRapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Karin Wesslander Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2015-09-07 Dnr: S/Gbg-2015-121 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet:
Läs merKustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 2001
Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 21 Under 21 genomförde Högskolan i Kalmar, SMHI och TOXICON i Landskrona den samordnade kustkontrollen
Läs merHydrografiska mätningar längs Bohuskusten Trender
Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr Amund E. B. Lindberg Bohuskustens vattenvårdsförbund 2009-7 Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: Pia Andersson Elisabeth Sahlsten 2009-02-12 2002/1445/204
Läs merMOTALA STRÖM 2004 ALcontrol Bilaga 1 BILAGA 1. Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för vattenkemi samt metall i vattenmossa
BILAGA 1 Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för vattenkemi samt metall i vattenmossa 101 Olika variablers innebörd Från och med undersökningsåret 1999 tilllämpas Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder
Läs merHydrografiska mätningar längs Bohuskusten Trender
Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr Cia Hultcrantz Bohuskustens vattenvårdsförbund 2013-7 Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: Karin Wesslander 2013-01-30 Lotta Fyrberg 2013-01-30 2013/269/9.5
Läs merRapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Lars Andersson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2014-10-28 Dnr: S/GBG-2014-161 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet:
Läs merÅrsrapport Hydrografi 2017 Nr
Årsrapport Hydrografi 2017 Nr 2018-3 Anna Edman Pärmbild. Bilden föreställer karta över Bohuskusten och provtagningsstationer. RAPPORT NR 2018-3 Författare: Anna Edman Uppdragsgivare: Bohuskustens Vattenvårdsförbund
Läs merUndersökningar i Skälderviken och södra Laholmsbukten
Undersökningar i Skälderviken och södra Laholmsbukten Årsrapport 1 LX LY Torekov Hovs Hallar Ramsjöstrand Båstad Stensån S5 Arild Görslövsån Jonstorp SI- Vegeå Rönneå Ängelholm LANDSKRONA MARS INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merHydrografiska mätningar längs Bohuskusten Trender
Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr Sofia Åström Bohuskustens vattenvårdsförbund 2010-5 Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: Anna Edman 2010-01-20 Kjell Wickström 2010-01-29 2010/151/204
Läs merMiljöövervakning i Mälaren 2002
Institutionen för miljöanalys Mälarens vattenvårdsförbund Miljöövervakning i Mälaren 22 Sammanfattning Övervakning av Mälarens vatten På uppdrag av Mälarens vattenvårdsförbund har Institutionen för miljöanalys,
Läs merGenomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun
Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan
Läs merNaturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring i föreskrifter och allmänna råd (NFS 2008:1) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten
Läs merMiljötillståndet i Hanöbukten
Miljötillståndet i Hanöbukten Øjvind Hatt ordf. v. Hanöbuktens vvf. fig. 1: Avrinningsområden för de sex största vattendragen som mynnar i Hanöbukten. Fig. 2: Nederbörd och temperatur per månad under 2015
Läs merUtveckling av vattenreningskärr för rening av avloppsvatten (Sammanfattning och slutsatser)
Lärjeåns trädgårdar Utveckling av vattenreningskärr för rening av avloppsvatten (Sammanfattning och slutsatser) Gunilla Magnusson (Fil. dr. Marin Botanik) och Åsa Rehndell (Fil.mag. Zoology) GM vattenmiljö
Läs merLångtidsserier från. Husö biologiska station
Långtidsserier från Husö biologiska station - Provtagningar 1987-2017 Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 2018 Innehåll 1 Provtagningsstationer... 1
Läs merRapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Lars Andersson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 1-- Dnr: Sh-1-1 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 1--1-1-- Undersökningsområde:
Läs merRedovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015
1/18 13.11.2015 Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 2/18 INNEHÅLL RECIPIENPFÖRHÅLLANDENA OCH KLASSIFICERINGSMETOD.3 RECIPIENTENS UTBREDNING... 5 MÄTPUNKTER... 6 LOTSBROVERKETS
Läs merYOLDIA - RAPPORT RECIPIENTKONTROLL I SOLLENTUNA KOMMUN LENA NOHRSTEDT ROGER HUONONEN
Utskriftsdatum:7-- YOLDIA - RAPPORT RECIPIENTKONTROLL I SOLLENTUNA KOMMUN 90-000 00-09- LENA NOHRSTEDT ROGER HUONONEN PÅ UPPDRAG AV MILJÖ OCH HÄLSOSKYDDSKONTORET I SOLLENTUNA KOMMUN Yoldia Environmental
Läs merUtreda möjligheter till spridningsberäkningar av löst oorganiskt kväve och löst oorganiskt fosfor från Ryaverket
BILAGA 6 Utreda möjligheter till spridningsberäkningar av löst oorganiskt kväve och löst oorganiskt fosfor från Ryaverket Gryaab AB Rapport Mars 2018 Denna rapport har tagits fram inom DHI:s ledningssystem
Läs merSUSANN SÖDERBERG 2016 MVEM13 EXAM ENSARBETE FÖR MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD 30 HP
SUSANN SÖDERBERG 2016 MVEM13 EXAM ENSARBETE FÖR MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD 30 HP MILJÖVETENSKAP LUNDS UNIVERSITET WWW.CEC.LU.SE WWW.LU.SE Lunds universitet Miljövetenskaplig utbildning Centrum för miljö- och
Läs merBakgrund och syfte. Fig. 1. Området för fältinventering med inventeringspunkter, F1- F6=bottenfauna, V1-V14=vegetation.
Borstahusens hamn Naturvärdesbedömning för det grunda havsområdet söder om Borstahusens hamn Toxicon rapport 030-15 Härslöv juni 2015 www.toxicon.com 1 Bakgrund och syfte Syftet med föreliggande inventering
Läs merUNDERSÖKNINGAR I KYRKVIKEN 2008-2010 Etapp 1
UNDERSÖKNINGAR I KYRKVIKEN 2008-2010 Etapp 1 Arvika kommun, Teknisk försörjning Innehåll SAMMANFATTNING... 1 RESULTAT... 5 Vattenkemi... 5 Skiktningar & salthalter (Avloppsvattnets utspädning och spridning)...
Läs merVäxt- och djurliv i Östersjön ett hav i förändring
Växt- och djurliv i Östersjön ett hav i förändring Ytan är som en spegel gör det svårt att se vad som händer under den Professor Lena Kautsky eller Tant Tång Stockholms universitets marina forskningscentrum
Läs merAckrediteringens omfattning
Kemisk analys Alkalinitet Methods of Seawater Analysis, Grasshoff et al, 3:e upplagan, 1999, Potentiometri 1:3 1,0 2,5 mmol/l Ammonium som kväve ALPKEM O I, IV, # 319526, Fosfat som fosfor ALPKEM O I,
Läs merHydrografiska mätningar längs Bohuskusten Trender
Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr Cia Hultcrantz Bohuskustens vattenvårdsförbund 2016-13 Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: Karin Borenäs 2016-02-03 2016/310/9.5 1.0 Hydrografiska
Läs merKONTAKTOMBUDSMÖTE När: Torsdag 25 april kl 09.30 14.45 Var: Stadshuset Nyköping, Stora Torget 4
KONTAKTOMBUDSMÖTE När: Torsdag 25 april kl 09.30 14.45 Var: Stadshuset Nyköping, Stora Torget 4 09.30 09.45 Fika 09.45 10:15 Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund presenterar sin verksamhet 10.15 10.45 Båtbottenfärgsprojektet
Läs merHär kommer rapporterna. Jag har inte koll på om någon annan mottagare har skicka dem för diarieföring, så jag skicka för säkerhets skull.
Från: Åsa Larsson Till: Registrator Ärende: Fwd: NVSKK januari Datum: den 26 januari 17:54:45 Bilagor: NVSKKjan17.pdf NVSKKjan17.xls Här kommer rapporterna. Jag har inte koll på om någon annan mottagare
Läs merRapport från SMHIs utsjöexpedition med M/V Aura
Anna-Kerstin Thell Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 1-- Dnr: S/Gbg-1- Rapport från SMHIs utsjöexpedition med M/V Aura Expeditionens varaktighet: 1-- - 1--1
Läs merUmeå kommuns kust. En rapport om Umeå kommuns kustvikar och deras ekologiska status
En rapport om Umeå kommuns kustvikar och deras ekologiska status Sammanfattning Umeå kommun har undersökt ekologisk status för 23 kuststationer. Endast en fjärd, Täftefjärden, klarar vattendirektivets
Läs merSammanställning av mätdata, status och utveckling i Kottlasjön
Lidingö stad Sammanställning av mätdata, status och utveckling i Kottlasjön Stockholm 2014-06-26 Sammanställning av mätdata, status och utveckling i Kottlasjön Datum 2014-06-26 Uppdragsnummer 1320002925
Läs merRecipientkontroll 2013 Vattenövervakning Snuskbäckar
Loobäcken Recipientkontroll Vattenövervakning Snuskbäckar Sammanfattning Miljöskyddskontoret utför vattenprovtagning i av kommunens bäckar. Provtagningen sker på platser två gånger per år. Syftet med provtagningen
Läs merTENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, den 5 juni 2007, kl
KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Skolan för Energi- och miljöteknik Industriell Ekologi TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, den 5
Läs merInnehållsförteckning Inledning.. 3
Innehållsförteckning Sida Innehållsförteckning... 1 Inledning.. 3 1. Himmerfjärdsrecipienten 217 5 1.1. Bakgrund... 5 1.2. Förhållanden i öppna Östersjön påverkar fosforkoncentrationen i recipienten...
Läs merNy metod för kväveanalyser
Ny metod för kväveanalyser Lars Sonesten, Sveriges lantbruksuniversitet Mängden kväve som tillförs havet har genom åren mätts med hjälp av flera olika metoder. På senare år har så kallad katalytisk oxidation
Läs merVattenundersökningar vid Norra randen i Ålands hav 2004
Bottenhavet Vattenundersökningar vid Norra randen i Ålands hav 24 Ålands Hav - utveckling under året, jämförelse med Bottenhavet och norra egentliga Östersjön och jämförelse med situationen under 197-talet
Läs mer