KUSTKONTROLLPROGRAM ÅRSRAPPORT 1995

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KUSTKONTROLLPROGRAM ÅRSRAPPORT 1995"

Transkript

1 LANDSKRONA KUSTKONTROLLPROGRAM ÅRSRAPPORT 1995 LANDSKRONA FEBRUARI 1996

2 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 4 VÄXTPLANKTON - NÄRSALTER... 5 Inledning... 5 Material och metoder... 6 Resultat och diskussion... 8 Temperatur och salthalt...8 Närsalter...10 Jämförelser Växtplankton...16 SYRGASMÄTNINGAR Inledning Material och metoder Resultat och diskussion REFERENSER Bilagor Hydrografi Plankton Syrgasmätningar Fotot på framsidan föreställer dinoflagellaten Dinophysis norvegica.

3 3 SAMMANFATTNING Närsalthalterna varierade kraftigt under undersökningsperioden juli-december på de tre stationerna Aris (utanför reningsverket), Saxån och Kallbadhuset. Vid Aris har halterna varit betydligt högre än vid Saxån och Kallbadhuset, förmodligen beroende på utsläppen från reningsverket. Vid en jämförelse av fosfat-, nitrat/nitrit- och ammoniumhalterna under åren utanför reningsverket, kan det konstateras att nitrat- och ammoniumhalterna har minskat betydligt under perioden. Vid Saxån och Kallbadhuset minskade nitrat/nitrit- och ammoniumhalterna under Fosfathalterna har minskat under på samtliga stationer, vilket överenstämmer med undersökningar från öppna Öresund. Planktonsamhället genomgick stora förändringar under perioden maj-oktober. Vissa förändringar har berott på en normal årstidsberoende utveckling, medan andra har berott på perioder med stort vattenutbyte med öppna Öresund och perioder med lugnt stagnant vatten med kraftig vattenuppvärming. Potentiellt giftiga växtplanktonarter har förekommit, framförallt vid Aris, men ej i så höga koncentrationer att det ingett oro för badlivet eller för konsumtion av fisk och skaldjur. Syrgashalten i bottenvattnet mellan Landskrona och Ven studerades under perioden juli-oktober. Syresituationen har tidvis varit ansträngd med trolig fiskflykt från de mest utsatta områdena. Syrenivåerna har sannolikt inte nått så låga nivåer under mätperioden att en utslagning av bottenorganismerna har skett. Mönstret är i stort sett samma som vid föregående års mätningar.

4 4 INLEDNING Landskrona kommuns miljöförvaltning tog under 1991 fram ett kontrollprogram för havsmiljön (Weich & Johansson 1991), vilket reviderades 1992 (Weich, Olsson & Johansson 1992). Programmet avsåg att: q q q studera allmäntillståndet i den marina miljön inom kommungränsen identifiera problemområden skapa underlag till fortsatta undersökningar och åtgärdsbeslut Ett kontinuerligt kontrollprogram ansågs utgöra en förutsättning för att uppfylla programmets målsättningar. En del av programmet har utförts årligen, vilket är en nödvändighet för att kunna detektera eventuella utvecklingstrender. Undersökningar av växtplankton och närsalter i närheten av reningsverket och Saxån har pågått sedan 1989, och utfördes även Avsikten med undersökningarna var att studera biologiska effekter av minskad närsaltstillförsel före och efter åtgärder i reningsverket respektive Saxåns vattendragssystem. Vattendragsåtgärder började utföras i Saxån under , medan åtgärder i reningsverket (kvävereduktion) sannolikt utförs inom den närmaste framtiden. Dessa undersökningar bör utföras i ytterligare minst fem år, för att förändringar ska kunna påvisas. Under 1994 var programmet omfattande, med fokusering på studiet av miljögifter, framför allt kvicksilver i fisk. Resultaten redovisades i årsrapporten för Fisk provfiskades även under 1995 för miljögiftsanalys och provfiske kommer att fortsätta under Resultaten från dessa tre år kommer att sammanställas efter avslutat provfiske och analysarbete, och redovisas separat i en senare rapport. Mätningar av bottenvattnets syrgashalt mellan Landskrona och Ven utfördes 1994 under den mest kritiska perioden, augusti-oktober. Dessa mätningar forsatte under 1995 (juli-oktober). Föreliggande rapport redovisar resultat från 1995-års undersökningar, med undantag för fiskdelen, samt jämförelser med eventuellt föreliggande äldre data och data från närliggande områden. Rapporten har utformats av Toxicon AB. Närsaltsanalyserna har utförts av Scandiaconsult Miljöteknik AB, Malmö. Alla övriga analyser och rapportdelar är utförda av personal från Toxicon.

5 5 VÄXTPLANKTON - NÄRSALTER Inledning Övergödningen (eutrofieringen) av våra kustvatten gett upphov till ökade planktonblomningar, en minskad biologisk mångfald och lokalt syrefattiga bottnar. Sverige har därför, inom ramen för arbetet i Helsingsforskonventionen (HELCOM), Pariskonventionen, Nordsjökonferensen och Nordiska Ministerrådet, åtagit sig att minska de landbaserade utsläppen av kväve och fosfor med 50% under perioden 1985 till Genom miljöpropositionerna 1987/88:85 och 90/91:90 och efterföljande riksdagsbeslut tillämpas numera krav på högre kvävereduktion (75%) för utsläpp till känsliga kustområden, till vilket Öresund räknas. Riksdagsbeslutet avser vattenburna kväveutsläpp från mänskliga aktiviteter, medan t ex HELCOM och förslag till regionala mål i Malmöhus län, avser totala vattenburna utsläpp. Åtgärder för att minska kväveutsläppen inom Landskrona kommun har inletts med vattendragsåtgärder i Saxån och i framtiden, kommer Landskrona reningsverk att vara utrustat med biologisk kvävereduktion. I Landskrona har undersökningar av närsalter och växtplankton i kustområdet utförts sedan Avsikten har varit att studera förekomsten av giftiga eller potentiellt giftiga växtplankton i områden i anslutning till stora närsaltkällor (reningsverk, Saxån). Hamnbassänger med stort närsaltstillskott kan eventuellt fungera som odlingskammare för växtplankton, som sedan kan spridas till angränsande områden. Genom att studierna inleddes innan kvävereduktion införts vid Landskrona reningsverk och våtmarksåtgärder i Saxåns vattendragssystem, kan fortsatta studier efter insatta åtgärder utnyttjas för att studera om åtgärder får önskade effekter på näringsnivåer och planktonmängder i närområdet.

6 6 Material och metoder Provtagning utfördes vid Aris (Lundåkrabassängen, utanför reningsverket), Kallbadhuset och utanför Saxån, vid sju (7) tillfällen med ca tre veckors mellanrum under perioden juli-december 1995 (se karta 1). Provtagning skedde från båt mitt i segelrännorna vid respektive station och provtagningsdjupet var 0,5 m. Vattenprover togs med 3 liters Ruttnerhämtare och överfördes till sköljda polyetenflaskor. Vattentemperaturen avlästes direkt på vattenhämtartermometern (kalibrerad mot en referenstermometer) vid provtagningen. Salthalt bestämdes genom konduktivitetsmätning (ledningsförmåga) på laboratoriet med en laboratoriekonduktivimeter (Kemotron). Kalibrering av instrumentet utfördes genom att en standardkurva upprättades med kända saltlösningar varefter uppmätta fältvärden omräknades till PSU (Practical Salinity Units, samma storleksordning som o /oo, promille). Kallbadhuset Aris Saxån Karta 1. Positioner för provtagning av närsalter och växtplankton på 0,5 m djup under Prover för kemisk analys förvarades efter provtagning mörkt och kallt och levererades till analyslaboratorium inom 2 timmar. ScandiaConsult Miljöteknik, Malmö, svarade för samtliga närsaltanalyser. Kemisk analys utfördes inom 24

7 7 timmar och följande metoder användes: PO 4 -P SS Total-P SS NO 3 +NO 2 -N SA 9106-NO3 NH 4 -N SS Total-N SS /SA 9106-NO3 Värdena har rapporterats månadsvis och redovisas i bilaga 1, tillsammans med temperatur- och salinitetsdata. I resultatdelen kommer endast µm att användas eftersom mol är den förhärskande enheten inom marinbiologin. För omräkning av mol till gram multipliceras molvärdet med respektive molvikt för fosfor och kväve (31 respektive 14). Vattenprover för klorofyllanalys (ett mått på växtplanktonbiomassa) förvarades efter provtagning mörkt och svalt och togs till laboratoriet inom 1 timme. Klorofyll a analyserades spektrofotometriskt (monokromatiskt vid en våglängd, 664 nm) i enligt en modifierad metod av Edler (Baltic Marine Biologists no. 5, 1979) och SS Modifieringen innebar att 95% etanol användes som extraktionsmedel istället för aceton eller metanol. Extraktion skedde i mörker under 20 timmar. Klorofyllvärden redovisas tillsammans med närsalter i bilaga 1. Vattenprover för växtplanktonanalys fixerades med surgjord Lugols lösning inom 1 timme efter provtagning. Analyser utfördes enligt Utermöhl (1958) med ett omvänt faskontrastmikroskop (Olympus CK2). Dominerande arter identifierades och kvantifierades. Enstaka förekommande arter noterades med X i artlistor. Arter mindre än 15 µm kunde ofta inte identifieras till art eller släkte, utan indelades istället i grupper, t ex 3-6 µm eller 6-12 µm. Viktiga och dominerande arter fotodokumenterades vid behov. Vidare noterades totala antalet ciliater (encelliga djurplankton) och individer artbestämdes om möjligt. I artlistorna (i bilaga 2) anges celltal i celler per liter.

8 8 Resultat och diskussion Temperatur och salthalt Temperaturen i ytvattnet har varierat mellan ca 1 och 23 under perioden julidecember (Fig. 1). Den högsta temperaturen uppmättes i slutet av augusti och den lägsta i början av december. Temperaturutvecklingen har varit mycket likartad på de tre stationerna. Sommartemperaturerna var, liksom under 1994, mycket höga. Saxån Aris Kallbadhuset Temperatur, C Fig. 1. Temperaturutvecklingen på 0,5 m djup på de tre provpunkterna.

9 9 Salthalten har varierat kraftigt ( 7-16 PSU). Även för salthalten är utvecklingen mycket likartad på alla tre stationerna (Fig. 2), vilket också var fallet under De stora förändringarna kan i huvudsak förklaras med ändringar i ytströmriktning i Öresund och speciella perioder med kraftigt inflöde av salt ytvatten från Kattegatt och sötare vatten från Östersjön. Salthalten var i regel 8 till 11 PSU förutom den 24 juli då salthalten var PSU på alla stationerna, alltså även ända inne vid reningsverket. Detta berodde på den hydrografiska situation som då rådde i Öresund. Genom dessa vattenförändringar har även plankton- och närsaltsförhållandena påverkats i hela området. Saxån Aris Kallbadhuset Salinitet, PSU Fig. 2. Saliniteten i PSU (= o /oo) på 0,5 m djup på de tre provpunkterna.

10 10 Närsalter Halterna av totalfosfor har generellt sett genomgående varit högre vid Aris än vid övriga stationer, vilket också var fallet Variationer i halter på stationerna beror framförallt på variationer i vattenutbytet med öppna Öresund. Haltökningen den 24 juli vid Aris, kan förklaras med att intrånget av saltvatten har stängt in avloppsvatten i bassängen. Ökningen i december kan delvis förklaras med att denna provtagning skedde från kaj och ej från båt. (Fig. 3). Saxån Aris Kallbadhuset Totalfosfor, µm Fig. 3. Halter av totalfosfor (µm) på de tre provpunkterna. För kvävefraktionerna nitrat, ammonium och totalkväve var utvecklingsmönstret mycket likartat. En viss skillnad fanns gentemot fosfor genom att kvävehalterna var genomgående mycket högre vid Aris jämfört med de två övriga stationerna (2-9 ggr högre), vilket även överensstämmer med 1994-års resultat. Liksom för fosfor, kan ökningen i totalkväve den 24 juli förklaras med att avloppsvattnet inte omblandades helt utan delvis stängdes in vid saltvattenintrånget. Vid provtagningen i december togs proverna från kaj och inte från båt, vilket kan vara en orsak till de onormalt höga halterna som erhölls på samtliga stationer (Fig. 4). Halten av totalkväve förändrades i övrigt mycket lite under säsongen på station Saxån och Kallbadhuset.

11 11 Saxån Aris Kallbadhuset Totalkväve, µm Fig. 4. Halter av totalkväve (µm) på de tre provpunkterna. Klorofyllhalterna var likartade vid Kallbadhuset och Saxån och var i nivå med halter från centrala Öresund. Vid Aris var halterna generellt högre eller betydligt högre p g a kraftiga planktonblomningar i Lundåkrabassängen. Från slutet av juli till och med början av oktober var halterna, med ett undantag, 4-10 ggr högre jämfört med de övriga två stationerna. En extremt hög klorofyllhalt noterades i mitten av sommaren (24/7) då 37 µg/l uppmättes (Fig. 5). Som nämnts för fosfor och kväve, kan saltvattenintrånget ha orsakat högre näringsnivåer inne i bassängen vid Aris. Tillsammans med höga vattentemperaturer och hög solinstråling, har förhållandena varit gynnsamma för en kraftig planktontillväxt.

12 12 Saxån Aris Kallbadhuset Klorofyll a, µg/l Fig. 5. Halter av klorofyll a (µg/l) på de tre provpunkterna. Jämförelser av närsalter Under åren , analyserades endast nitrit+nitrat, ammonium och fosfat, medan även totalkväve och totalfosfor analyserades under Jämförelser för ett par års tid kan därför endast göras för de tre förstnämnda parametrarna. I figurerna 6-8 är medelvärden för nitrit+nitrat, ammonium och fosfat sammanställda för respektive år. Det ska påpekas att värden från Saxån ej medtagits för år 1989, då provtagning detta år utförts i åmynningen. Under togs prover på ett grundområde utanför Saxån och togs de längre från land, i Saxåns gamla åränna. Vid Aris och Kallbadhuset togs prover från land vid kajkanterna, medan det togs från båt mitt i segelrännorna. Värdena från decemberprovtagningen 1995 har ej tagits med vid beräkningen av årsmedelvärden. Anledningen var att provtagningen vid detta tillfälle skedde från kaj (isproblem med båt) och att värdena var betydligt högre jämfört med värdena från tidigare provtagningar under Dessa skillnader i provtagningssätt kan medverka till de skillnader som ses i figurer 6-8. Vissa trender tycks dock vara klara och kan ej förklaras av skillnader i provtagningssätt.

13 13 Saxån Aris Kallbadhuset Nitrat+nitrit, µm Fig. 6. Utvecklingen av nitrat+nitrit (i µm) på de tre provtagningsstationerna Nitrat+nitrit-halterna har minskat betydligt vid Aris under perioden (Fig. 6). Anledningen kan vara förbättringar i reningsverkets effektivitet. De senaste två årens mätningar är de hittills lägsta och ligger på ca 20 µm. För Kallbadhuset ser det ut att vara en trend till minskade halter under perioden Det lägsta värdet hittills registrerades vid senaste provtagningen Vid Saxån var halterna betydligt lägre (ca 10 ggr) jämfört med tidigare år. Skillnaderna kan förklaras med ändring av provtagningsposition. Under perioden kan ingen minskning i halten av nitrat+nitrit skönjas. Ammoniumhalten vid Aris har under perioden pendlat mellan µm, vilket är en rejäl minskning gentemot tidigare års halter (Fig. 7), vilket även detta sannolikt beror på förbättringar i reningsverkets effektivitet. Vid Saxån har halterna minskat successivt (totalt ungefär 10 ggr) från Minskningen är konsekvent och är sannolikt inte en effekt av provtagningsskillnader. Halterna var i stort sett lika låga under Vid Kallbadhuset kan inga tendenser skönjas. Årsmedelvärdet 1995 för Kallbadhuset och Saxån överensstämmer väl.

14 14 Saxån Aris Kallbadhuset Ammonium, µm Fig. 7. Utvecklingen av ammonium (i µm) på de tre provtagningsstationerna

15 15 För fosfat har halterna minskat kraftigt sedan 1994 vid Aris (Fig. 8). Vid Saxån och Kallbadhuset tycks halterna, med något undantag, ha sjunkit successivt Inom Öresunds Vattenvårdsförbund har en generell minskning i fosfathalter visats för sommarytvatten med ursprung från både Kattegatt och Östersjön för åren (ÖVF 1993:1), vilket tyder på att även Landskrona-värdena följer detta mönster. Saxån Aris Kallbadhuset Fosfat, µm Fig. 8. Utvecklingen av fosfat (i µm) på de tre provtagningsstationerna

16 16 Växtplankton Generellt sett var planktonsamhällena vid Saxån och Kallbadhuset påverkade av Öresundsfloran och hade stora likheter med den. Floran vid Aris var artfattigare, individrikare och dominerades generellt sett av arter som gynnas av höga närsalthalter och liten vattenomrörning (bilaga 2). I början av juli dominerades planktonsamhället av oidentifierade monader och flagellater, 3-20 µm (ca 4-6 milj. celler/l), ciliaten Mesodinium rubrum ( celler/l) diverse kiselalger och dinoflagellater ( celler/l), samt av euglenoiden (ögondjuret) Eutreptiella sp. ( celler/liter)(fig. 9). Fig. 9. Euglenoiden Eutreptiella. Foto: Per Olsson, 200x förstoring. Bland kiselagerna dominerade den vanliga Skeletonema costatum (Fig. 10), och bland dinoflagellaterna den ovanliga Glenodinium foliaceum (Fig. 11). I slutet av juli var biomassorna högre eller mycket högre, med fortsatt dominans av monader/flagellater, Eutreptiella, Mesodinium, och stora mängder av små kiselalger. De ökade planktonmängderna observerades framför allt vid Aris (se klorofyll, fig. 5).

17 17 Fig. 10. Den kedjebildande kiselalgen Skeletonema costatum. Foto: Per Olsson, 200x förstoring. Fig. 11. Dinoflagellaten Glenodinium foliaceum. På bilden syns endast det tomma skalet. Foto: Per Olsson, 200x förstoring. I slutet av augusti hade mängden plankton minskat och artsammansättningen var betydligt fattigare än i slutet av juli. Monader/flagellater dominerade tillsammans med den potentiellt giftiga dinoflagellaten Prorocentrum minimum (Fig. 12). Fig. 12. Dinoflagellaterna Prorocentrum minimum (nederst till höger) och P. micans (uppe till vänster), samt kiselalgen Entomoneis paludosa (mitten). Foto: Per Olsson, 200 x förstoring.

18 18 Under september och början av oktober minskade antalet arter ytterligare med en fortsatt dominans av monader/flagellater. I slutet av oktober sjönk planktonbiomassan men artantalet ökade. I början av december var artantalet återigen lågt med dominans av monader/flagellater. Planktonsamhället genomgick sålunda stora förändringar under perioden julidecember. Vissa förändringar har berott på en normal årstidsberoende utveckling, medan andra har berott på perioder med stort vattenutbyte med Öresund och perioder med lugnt stagnant vatten med kraftig vattenuppvärming. Potentiellt giftiga växtplanktonarter förekom, framförallt vid Aris, men ej i så höga koncentrationer att det ingav oro för badlivet eller för konsumtion av fisk och skaldjur. Konsumtionen av skaldjur från Landskrona-området är också sannolikt av en så ringa omfattning att några risker knappast föreligger. Potentiellt giftiga blågröna alger förekom i öppna Öresund och ansamlades i mindre hamnar. Förekomsterna gav dock inte upphov till större ansamlingar vid badstränder tack vare gynnsamma vindar och strömmar. SYRGASMÄTNINGAR Inledning Stora bottenområden i Västerhavet har sedan början av 1980-talet drabbats av syrebrist. Orsaken antas vara övergödning med ökad växtplankton- och makroalgproduktion som följd. När överproduktionen av alger sjunker till botten ökar syreförbrukningen genom den bakteriella nedbrytningen och syrebrist kan uppstå. Syrebristen kan resultera i allt från en temporär fiskflykt från området till en total utslagning av bottenfaunan. I Öresund har syrebrist rapporterats vid ett flertal tillfällen under och början av 1990-talet. I Öresund orsakas syrebristen indirekt av höga närsaltutsläpp i sundet, men också genom tillförsel av näringsämnen från Östersjön och Kattegatt. Den direkta orsaken till syrebristen är överproduktionen i Sundet och angränsande områden, men inflödet av syrefattigt bottenvatten från Kattegatt. I Öresund är skillnaden i salthalt stor mellan ytan och botten. Salthalten ökar kraftigt i ett tunt vattenskikt som kallas salthaltsprångskiktet (haloklinen), vars läge varierar mellan 10 och 20 m. Tjockleken på det övre och undre vattenpaketet beror på utflöde av lågsalint Östersjövatten och inflöde av högsalint yt- och

19 19 bottenvatten från Kattegatt. Omblandningen mellan de två vattenpaketen är normalt mycket låg, vilket begränsar tillförseln av syre från ytskiktet till bottenskiktet. Vid bottnar som ligger strax under språngskiktet (ca m), finns det en relativt liten volym vatten med syrgas mellan bottnen och språngskiktet (Fig. 13). vattenmassa med lšgre salthalt SprŒngskikt (haloklin) vattenmassa med hšgre salthalt Fig. 13. Vattencirkulation och vattenvolymer vid bottnar med språngskiktet (haloklinen) liggande nära bottnen = liten vattenvolym och syrgasmängd mellan språngskikt och botten. För bottnar med vattendjupet m är vattenvolymen sålunda betydligt större (Fig. 14). När organiskt material ska brytas ned, är alltså bara syrgasmängden mellan bottnen och språngskiktet tillgänglig. Vid bottnar med liten volym vatten mellan botten och språngskikt, och därmed en mindre total mängd syrgas, kan syrgasbrist därför uppträda tidigare och oftare än på djupare liggande bottnar. Studier av syresituationen vid havsbottnar är alltså kopplade till näringsnivån i vattnet, planktonmängden, fisktillgången och tillståndet för bottenorganismerna.

20 20 vattenmassa med lšgre salthalt SprŒngskikt (haloklin) vattenmassa med hšgre salthalt Fig. 14. Vattencirkulation och vattenvolymer vid bottnar med språngskiktet (haloklinen) liggande längre från bottnen = stor vattenvolym och syrgasmängd mellan språngskikt och botten. Undersökningar av syresituationen har av dessa skäl utförts i Landskronas kustområden under perioden juli-oktober, dvs den period då problem med syrebrist framförallt uppstår. Material och metoder Mätning av halten löst syrgas har utförts vid fem tillfällen under perioden julioktober. Vid varje mättillfälle har undersökningar gjorts längs tre gradienter med undantag för vid ett tillfälle (951030). Den sydliga gradienten utgick norr om Pilhakens fyr och sträckte sig till söder om Staffans bank (Karta 2). Syrgashalten mättes på fyra stationer längs gradienten med vattendjupen 12, 23, 29 och 44 m. Den mellersta gradienten utgick från Rustningshamnen (strax söder om Sundsvik) och sträckte sig till Hakens fyr på Ven. Mätning gjordes på tre stationer med vattendjupen 15, 24 och 39 m. Slutligen, den norra gradienten utgick från

21 21 Karta 2. Kustområdet mellan Landskrona och Ven med provtagningsstationer för syrgas i bottenvattnet. Ålabodarna och sträckte sig till norr om Ven. Mätning utfördes på tre stationer med vattendjupen 18, 24 och 37 m. Mätningarna har utförts med en syrgaselektrod (Handy Oxyguard Mark III med 50 m kabel) med temperaturtermistor och kompensation för temperatur och salthalt. Vid varje mätpunkt har halten löst syrgas (mg/l), syremättnad (%) och temperatur registrerats. Mätvärden i mg/l har omräknats till ml/l. Vidare har språngskiktets läge lokaliserats med en konduktivitetsmätare och med syrgaselektrodens termistor. Provtagningsstationernas läge har bestämts med satellitnavigering (GPS) och ekolod. Samtliga mätdata redovisas i bilaga 3. I resultatdelen redovisas enbart figurer med mätvärden i ml/l. Resultat och diskussion Vid mätningen i början av juli var syrgasvärdena tillfredställande på de grundare stationerna, m, medan de djupare stationerna, >23 m, hade syrehalter på ml/l (Fig. 15). Vid den följande provtagningen i början av augusti var syreförhållandena på de tre grundare stationerna fortfarande bra (samtliga över 5 ml/l) och mönstret var därmed detsamma som vid juliprovtagningen. På stationer med vattendjup 23 m hade däremot syrehalten minskat betydligt och var nu 2.5 ml/l. Den 23 augusti registrerades ungefär detsamma förhållanden på de

22 22 djupare stationerna, men halterna hade sjunkit något ytterligare. Även på de grundare stationerna (12-18 m) hade syrehalten börjat sjunka och var som lägst omkring 3.5 ml/l. Vid den tidiga oktober provtagningen var mönstret fortfarande detsamma som i slutet av augusti. Först vid provtagningen i slutet av oktober hade syrehalterna ökat något. Vid denna tidpunkt låg syrehalten på drygt 3 ml/l på de djupare stationerna ( 23 m). Löst syrgas, ml/l Djup, m Fig. 15. Halter av löst syrgas (ml/l) vid de fem mättillfällena plottat mot vattendjupet. Den ansträngda syresituationen under augusti t o m slutet av oktober berodde sannolikt på den mycket varma sommaren och den därpå följande milda hösten. Omblandning av vattenmassorna förekom troligen sparsamt under denna period. En ökning av syrehalterna kunde ej skönjas förrän slutet av oktober då vädret blev kallare och blåsigare. De sjunkande vattentemperaturerna ökade syrets löslighet i vattnet (Fig. 16), och vindinducerad vattenomblandningar förde ned syrerikare vatten mot bottnarna.

23 23 Temperatur bottenvatten, C Djup, m Fig. 16. Temperaturen i bottenvattnet, C, vid de fem mättillfällena plottat mot vattendjupet. Sammanfattningsvis har syresituationen varit likartad föregående år då fiskflykt och fiskdöd i bottengarn observerades. Även under 1995 inkom rapporter om fiskdöd i garn i begränsade områden års värden låg t o m något lägre än 1994-års värden. Syrenivåerna har sannolikt inte nått så låga nivåer under mätperioden att en utslagning av bottenorganismerna har skett.

24 24 REFERENSER Toxicon Landskrona Kustkontrollprogram. Årsrapport Rapport 166/ s U t e r m ö h l, H Z u r v e r v o l l k o m m n u n g d e r q u a n t i t a t i v e n phytoplanktonmethodik. Verh. Int. Ver. Limnol. 9: Weich, R. & Johansson, A Förslag till kontrollprogram för havsmiljön i Landskrona kommun. Bioserve/Toxicon. Weich, R. Olsson, P. & Johansson, A Kontrollprogram för havsmiljön i Landskrona kommun. Bioserve/Toxicon.

KUSTKONTROLLPROGRAM ÅRSRAPPORT 1996. Växtplankton - närsalter

KUSTKONTROLLPROGRAM ÅRSRAPPORT 1996. Växtplankton - närsalter LANDSKRONA KUSTKONTROLLPROGRAM ÅRSRAPPORT 1996 Växtplankton - närsalter LANDSKRONA MARS 1997 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Material och metoder... 6 Resultat och diskussion...

Läs mer

SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER

SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER Oceanografi Lars Andersson, SMHI / Anna Palmbo, Umeå universitet SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER Aktivitet och dynamik i ytvattnet Det är i ytvattnet som vi har den största dynamiken under året.

Läs mer

Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården

Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården 2000-2014 Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 2015 Syre är på motsvarande sätt som ovan vattenytan

Läs mer

Rekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön

Rekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön Rekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön Lars Andersson & Martin Hansson, SMHI Under -talet har det ofta rapporterats om att rekordstora delar av Egentliga Östersjöns djupområden är helt syrefria

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004 ÖVF RAPPORT 2005:3 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004 SAMMANFATTNING Författare: Bo Leander, SWECO SWECO VIAK 2005-07-28 ÖVF 1240327 ISSN 1102-1454 Rapport 2005:3 Öresunds Vattenvårdsförbund www.oresunds-vvf.se

Läs mer

Långtidsserier från. Husö biologiska station

Långtidsserier från. Husö biologiska station Långtidsserier från Husö biologiska station - Vattenkemi från början av 199-talet till idag Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 215 Innehåll 1 Provtagningsstationer...

Läs mer

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Karin Wesslander Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2015-09-07 Dnr: S/Gbg-2015-121 Rapport från s utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 2015-08-31-2015-09-07

Läs mer

Trendanalys av hydrografiska mätvärden (Olof Liungman)

Trendanalys av hydrografiska mätvärden (Olof Liungman) 1(6) Trendanalys av hydrografiska mätvärden (Olof Liungman) Sammanfattning Det är svårt att urskilja några trender i de hydrografiska mätserierna. Variationerna är stora både från mättillfälle till mättillfälle,

Läs mer

RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger

RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN sammanställning av data från provtagningar 2009-2011 Foto: Hasse Saxinger Rapport över tillståndet i Järlasjön. En sammanställning av analysdata från provtagningar år

Läs mer

Rapporten finns att hämta i PDF-format på Länsstyrelsens webbplats:

Rapporten finns att hämta i PDF-format på Länsstyrelsens webbplats: Titel: Miljöstatus i grunda havsvikar runt Gotland Rapportnummer: 2017:13 Diarienummer: 538-3049-2015 ISSN: 1653-7041 Rapportansvarig/Författare: Anders Nissling, Forskarstationen i Ar, Uppsala universitet

Läs mer

Varför fosfor ökar och kväve minskar i egentliga Östersjöns ytvatten

Varför fosfor ökar och kväve minskar i egentliga Östersjöns ytvatten Varför fosfor ökar och kväve minskar i egentliga Östersjöns ytvatten Ulf Larsson 1 och Lars Andersson 1 Institutionen för systemekologi och SMF, Stockholms universitet Oceanografiska laboratoriet, SMHI

Läs mer

EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS

EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS Arne Svensson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2010-05-08 Dnr: 2010-094 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS Expeditionens varaktighet: 2010-05-03-2010-05-08 Undersökningsområde:

Läs mer

Samordnad recipientkontroll vid Oxelösundskusten resultat av vattenkemiprovtagningar

Samordnad recipientkontroll vid Oxelösundskusten resultat av vattenkemiprovtagningar Samordnad recipientkontroll vid Oxelösundskusten resultat av vattenkemiprovtagningar 25-27 Del av våtmarksrecipienten. Rapport 28-5-8 Författare: Jakob Walve och Ulf Larsson, Systemekologiska institutionen,

Läs mer

Tillståndet i kustvattnet

Tillståndet i kustvattnet Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet I Stockholms innerskärgård var det under 15 ovanligt låga närings-

Läs mer

Lastfartyg och färjor i forskningens tjänst

Lastfartyg och färjor i forskningens tjänst Lastfartyg och färjor i forskningens tjänst Bengt Karlson, SMHI Lastfartyg och färjor utnyttjas som mätplattformar för forskning och miljöövervakning i Sverige sedan flera decennier tillbaka. De senaste

Läs mer

Sammanställning av mätdata, status och utveckling

Sammanställning av mätdata, status och utveckling Ramböll Sverige AB Kottlasjön LIDINGÖ STAD Sammanställning av mätdata, status och utveckling Stockholm 2008 10 27 LIDINGÖ STAD Kottlasjön Sammanställning av mätdata, status och utveckling Datum 2008 10

Läs mer

MÄTDATASAMMANSTÄLLNING LILLASJÖN 1998

MÄTDATASAMMANSTÄLLNING LILLASJÖN 1998 HÄSSLEHOLMS KOMMUN Tekniska kontoret MÄTDATASAMMANSTÄLLNING LILLASJÖN Gatukontorets laboratorium -10-02/P-ÅN Postadress Besöksadress Telefon E-mail Stadshuset N Kringelvägen 42 Växel 0451-67 000 gatukontoret@hassleholm.se

Läs mer

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Utloppsbäcken från Hulta Golfklubb. Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-03-25 Mats Medin Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning...

Läs mer

Mätningarna från förrförra sommaren, 2015, visade

Mätningarna från förrförra sommaren, 2015, visade Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet Det var ett ovanligt år i Svealands stora skärgård. Ett inflöde

Läs mer

Ryaverkets påverkan på statusklassningen

Ryaverkets påverkan på statusklassningen Ryaverkets påverkan på statusklassningen Gryaab AB Rapport Maj 2017 Denna rapport har tagits fram inom DHI:s ledningssystem för kvalitet certifierat enligt ISO 9001 (kvalitetsledning) av Bureau Veritas

Läs mer

FAKTABLAD NR 56 2012

FAKTABLAD NR 56 2012 FAKTABLAD NR 56 2012 Syreförhållanden i svenska hav Syre är en av de viktigaste gaserna i havet, då den är nödvändig för allt högre liv. Ytvattnet är vanligtvis mättat med syre, vilket tillförs genom upptag

Läs mer

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun. RÖSJÖN Vattenkvalitén 22 2 1 Förord Rösjön är viktig som badsjö. Vid sjöns södra del finns en camping och ett bad som har hög besöksfrekvens. Sjön har tidigare haft omfattande algblomning vilket inte uppskattas

Läs mer

Undersökningar i Skälderviken och södra Laholmsbukten. Årsrapport 2008

Undersökningar i Skälderviken och södra Laholmsbukten. Årsrapport 2008 Undersökningar i Skälderviken och södra Laholmsbukten Årsrapport 8 HÄRSLÖV FEBRUARI 9 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... HYDROGRAFI... 6 Inledning... 6 Resultat och diskussion... 6..

Läs mer

Arbetsmaterial :

Arbetsmaterial : Hydrografi och närsalter, frekvent 1 Programområde: Kust och Hav : Hydrografi och närsalter Mål och syfte en frekvent hydrografi och närsalter användes för att grovt beskriva årscykler av fysikaliska och

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2003

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2003 ÖVF RAPPORT 2004:6 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2003 SAMMANFATTNING Författare: Bo Leander, SWECO SWECO VIAK 2004-07-15 ÖVF 1240297 ISSN 1102-1454 Rapport 2004:6 Öresunds Vattenvårdsförbund www.oresunds-vvf.se

Läs mer

Vattenprover. Innehåll: Inledning. Inledning. Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången

Vattenprover. Innehåll: Inledning. Inledning. Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången Vattenprover Innehåll: Inledning Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången Förklaring -värde Alkalinitet (mekv/l) Fosfor (µg/l) Kväve halt () Inledning Vattenproverna

Läs mer

Undersökningar i Skälderviken och södra Laholmsbukten. Årsrapport 2011

Undersökningar i Skälderviken och södra Laholmsbukten. Årsrapport 2011 Undersökningar i Skälderviken och södra Laholmsbukten Årsrapport 11 HÄRSLÖV MARS 1 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... HYDROGRAFI... Inledning... Resultat och diskussion... Väderåret

Läs mer

och närsalter Mål och syfte Hydrografi och närsalter, lågfrekvent 1 Arbetsmaterial :

och närsalter Mål och syfte Hydrografi och närsalter, lågfrekvent 1 Arbetsmaterial : Hydrografi och närsalter, lågfrekvent 1 Programområde: Kust och Hav : Lågfrekvent hydrografi och närsalter Mål och syfte en lågfrekvent hydrografi och närsalter användes för att grovt beskriva fysikaliska

Läs mer

THALASSOS C o m p u t a t i o n s. Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata.

THALASSOS C o m p u t a t i o n s. Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata. THALASSOS C o m p u t a t i o n s Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata. Jonny Svensson Innehållsförteckning sidan Sammanfattning 3 Bakgrund 3 Metodik 3 Resultat

Läs mer

Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014. Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar

Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014. Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Författare: Mia Arvidsson 2015-01-12 Rapport 2015:2 Naturvatten

Läs mer

Tabeller för Skalkorgarna

Tabeller för Skalkorgarna Tabeller för 1990 2016 Bilaga 5 Följande dokument utgör en av Länsstyrelsen efterfrågad komplettering av rapporten Analys av miljötillståndet 2005 2015. Länsstyrelsen efterfrågar att tabell 5.2 och 5.4

Läs mer

ÅRSRAPPORT SRK NEDRE ÅNGERMANÄLVEN

ÅRSRAPPORT SRK NEDRE ÅNGERMANÄLVEN Årsrapport för 217 UPPDRAGSNUMMER 165424 217 SWECO ENVIRONMENT PER HOLMLUND CAROLIN SANDGREN PEDER DALIN Sammanfattning Syftet med rapporten är att presentera resultat från 217 års samordnade recipientkontroll

Läs mer

HYDROGRAFI UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB. Toxicon AB ÖVF Rapport 2016:2 ISSN

HYDROGRAFI UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB. Toxicon AB ÖVF Rapport 2016:2 ISSN UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND HYDROGRAFI Författare: Per Olsson, Toxicon AB Toxicon AB -- ÖVF Rapport : ISSN -9 SE-37-79- Rosenhällsvägen 9 S- 9 Härslöv -77 toxicon@toxicon.com www.oresunds-vvf.se Innehållsförteckning

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2012. Hydrografi

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2012. Hydrografi Nr. 2013-17 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2012 Hydrografi Författare: Johan Kronsell, SMHI Provtagare: Fredrik Albertsson, SMHI Daniel Bergman-Sjöstrand, SMHI Christer Gustavfsson, SMHI SMHI 2013-04-08 ÖVF

Läs mer

HYDROGRAFI UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB. Toxicon AB ÖVF Rapport 2014:2 ISSN

HYDROGRAFI UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB. Toxicon AB ÖVF Rapport 2014:2 ISSN UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 13 HYDROGRAFI Författare: Per Olsson, Toxicon AB Toxicon AB 1-3-5 ÖVF Rapport 1: ISSN 15-9 SE-5537-79-1 Rosenhällsvägen 9 S-1 9 Härslöv 1-77 toxicon@toxicon.com www.oresunds-vvf.se

Läs mer

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.

Läs mer

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Anna-Kerstin Thell Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2014-07-16 Dnr: Sh-2014-112 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet:

Läs mer

Formas, Box 1206, 111 82 Stockholm (www.formas.se)

Formas, Box 1206, 111 82 Stockholm (www.formas.se) Forskningsrådet Formas är en statlig myndighet som stödjer grundforskning och behovsstyrd forskning med höga krav på vetenskaplig kvalitet och relevans för berörda samhällssektorer. Det övergripande syftet

Läs mer

Svenska havsområden påverkar varandra

Svenska havsområden påverkar varandra Svenska havsområden påverkar varandra Ulf Larsson, Stockholms universitet/ Johan Wikner, Umeå universitet/ Lars Andersson, SMHI Rapportering om miljötillståndet i våra hav sker oftast havsområdesvis. Mer

Läs mer

SYDKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND

SYDKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND SYDKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Årsrapport 212 Toxicon rapport 65-12 Härslöv mars 213 www.toxicon.com 2 SYDKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND UNDERSÖKNINGAR LÄNGS SYDKUSTEN ÅRSRAPPORT 212 Fredrik Lundgren Per Olsson

Läs mer

Vattenkvalitativa undersökningar

Vattenkvalitativa undersökningar RECIPIENTKONTROLL FÖR KUSTOMRÅDET UTANFÖR SÖDERHAMN OCH LJUSNE 215 Vattenkvalitativa undersökningar Daniel Rickström 216-3-8 Ljusnan-Voxnans Vattenvårdsförbund Recipientkontroll för kustområdet utanför

Läs mer

HYDROGRAFI UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB ÖVF Rapport 2018:2 ISSN

HYDROGRAFI UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB ÖVF Rapport 2018:2 ISSN UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 17 HYDROGRAFI Författare: Per Olsson, Toxicon AB ÖVF Rapport 1: ISSN 1-9 www.oresunds-vvf.se SE-37-79-1 Rosenhällsvägen 9 S-1 9 Härslöv 1-77 toxicon@toxicon.com 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Martin Hansson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 214-2-12 Dnr: S/Gbg-214-16 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 214-2-3-214-2-12

Läs mer

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Karin Wesslander Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2015-01-15 Dnr: Sh-2015-007 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 2015-01-07-2015-01-15

Läs mer

Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen

Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen www.webap.ivl.se Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump Bild: WEBAP pilotanläggning som testades i Hanöbukten Rapport C4 SYREPUMPAR Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen Kortversion av

Läs mer

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Lars Andersson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2014-11-17 Dnr: S/GBG-2014-173 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet:

Läs mer

Långtidsserier på Husö biologiska station

Långtidsserier på Husö biologiska station Långtidsserier på Husö biologiska station Åland runt-provtagning har utförts av Ålands landskapsregering sedan 1998 (50-100-tal stationer runt Åland). Dessutom utför Husö biologiska station ett eget provtagningsprogram

Läs mer

HYDROGRAFI UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB. Toxicon AB ÖVF Rapport 2017:2 ISSN

HYDROGRAFI UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB. Toxicon AB ÖVF Rapport 2017:2 ISSN UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND HYDROGRAFI Författare: Per Olsson, Toxicon AB Toxicon AB 7-3-7 ÖVF Rapport 7: ISSN -9 SE-37-79- Rosenhällsvägen 9 S- 9 Härslöv -77 toxicon@toxicon.com www.oresunds-vvf.se Innehållsförteckning

Läs mer

Robust och klimatanpassad avloppsrening i Stockholms län

Robust och klimatanpassad avloppsrening i Stockholms län Robust och klimatanpassad avloppsrening i Stockholms län Slutsatser VAS-rapport 1 Länsstyrelsen och VASK vill nu öppna upp för en bred diskussion om vad som behöver göras och har utgått från VAS rapport

Läs mer

LJUSNAN-VOXNANS VATTENVÅRDSFÖRBUND

LJUSNAN-VOXNANS VATTENVÅRDSFÖRBUND LJUSNAN-VOXNANS VATTENVÅRDSFÖRBUND RECIPIENTKONTROLL FÖR KUSTOMRÅDET UTANFÖR SÖDERHAMN OCH LJUSNE 213 Söderhamn 214-3-25 Med vänlig hälsning Ljusnan-Voxnans Vattenvårdsförbund Daniel Rickström Postadress

Läs mer

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Sanering av hamnbassängen i Oskarshamn SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Beräkning av frigörelse av metaller och dioxiner i inre hamnen vid fartygsrörelser Rapport nr Oskarshamns hamn 2010:7 Oskarshamns

Läs mer

Ledare: Gamla synder fortsätter att övergöda

Ledare: Gamla synder fortsätter att övergöda Ledare: Gamla synder fortsätter att övergöda RÄDDA ÖSTERSJÖN Många åtgärder för att minska övergödning av sjöar och kustvikar har gjorts de senaste decennierna. Bland annat har reningsverken blivit effektivare,

Läs mer

Vattenkvalitativa undersökningar

Vattenkvalitativa undersökningar RECIPIENTKONTROLL FÖR KUSTOMRÅDET UTANFÖR SÖDERHAMN OCH LJUSNE 216 Vattenkvalitativa undersökningar Daniel Rickström 217-3-3 Ljusnan-Voxnans Vattenvårdsförbund Recipientkontroll för kustområdet utanför

Läs mer

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Lars Andersson Karin Wesslander Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2015-06-18 Dnr: S/Gbg-2015-89 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens

Läs mer

Projektets nummer och namn: B 130 Trekanten, tillsättning av dricksvatten

Projektets nummer och namn: B 130 Trekanten, tillsättning av dricksvatten Diarienummer för ursprunglig ansökan: 454-2684/2005 Projektets nummer och namn: B 130 Trekanten, tillsättning av dricksvatten Datum för slutrapporten: 2007-11-13 1 ...3...4...4...4...5...5!...6 "...6 #$!...6

Läs mer

FAKTABLAD NR 55 2012

FAKTABLAD NR 55 2012 FAKTABLAD NR 55 2012 Närsalter i svenska hav Allt liv, i havet såsom på land, behöver någon form av näring för att kunna växa och utvecklas normalt. Basen i ett ekosystem utgörs främst av primärproducenterna,

Läs mer

Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön?

Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön? Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön? Svaret måste skilja på havsområden och på kust och öppet hav! Ragnar Elmgren och Ulf Larsson Systemekologiska institutionen Stockholms universitet

Läs mer

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Örjan Bäck Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 1--3 Dnr: S/Gbg-1-1 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 1-- - 1--9 Undersökningsområde:

Läs mer

Havs- och vattenmyndighetens föreslagna ändringar i HVMFS 2012:18

Havs- och vattenmyndighetens föreslagna ändringar i HVMFS 2012:18 1/11 Havs- och vattenmyndighetens föreslagna ändringar i HVMFS 2012:18 Ändringarna presenteras nedan i den ordning de uppkommer i HVMFS 2012:18. Fotnot 2 sidan 10: 1 För information om bakgrund till föreskriften

Läs mer

Mälarens grumlighet och vattenfärg

Mälarens grumlighet och vattenfärg Mälarens Vattenvårdsförbund Mälarens grumlighet och vattenfärg effekter av det extremt nederbördsrika året 2 Av Mats Wallin och Gesa Weyhenmeyer Institutionen för miljöanalys, SLU September 21 Box 75 75

Läs mer

HYDROGRAFI UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB. Toxicon AB ÖVF Rapport 2015:2 ISSN

HYDROGRAFI UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB. Toxicon AB ÖVF Rapport 2015:2 ISSN UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 1 HYDROGRAFI Författare: Per Olsson, Toxicon AB Toxicon AB 15-3-7 ÖVF Rapport 15: ISSN 15-9 SE-5537-79-1 Rosenhällsvägen 9 S-1 9 Härslöv 1-77 toxicon@toxicon.com www.oresunds-vvf.se

Läs mer

Tillståndet längs kusten

Tillståndet längs kusten Tillståndet längs kusten Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet Höga nivåer av klorofyll, kväve och fosfor karakteriserade en stor del av skärgården i juli 214 i samband

Läs mer

Kvalitetsgranskning av data från recipientkontrollen i Stockholms skärgård 2011

Kvalitetsgranskning av data från recipientkontrollen i Stockholms skärgård 2011 Jakob Walve, Miljöanalysfunktionen 212-4-2 Kvalitetsgranskning av data från recipientkontrollen i Stockholms skärgård 211 Efter ett politiskt beslut upphandlades 27 provtagning och analys för recipientkontrollundersökningen

Läs mer

Syresituationen i Kokon siminrättning vårvintern 2015

Syresituationen i Kokon siminrättning vårvintern 2015 Itä-Uudenmaan ja Porvoonjoen vesien- ja ilmansuojeluyhdistys r.y. Runeberginkatu, PORVOO Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. Runebergsgatan, BORGÅ Syresituationen i Kokon

Läs mer

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Martin Hansson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2014-09-08 Dnr: Sh-2014-136 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 2014-09-01-2014-09-08

Läs mer

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Karin Wesslander Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2015-09-07 Dnr: S/Gbg-2015-121 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet:

Läs mer

Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 2001

Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 2001 Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 21 Under 21 genomförde Högskolan i Kalmar, SMHI och TOXICON i Landskrona den samordnade kustkontrollen

Läs mer

Hydrografiska mätningar längs Bohuskusten Trender

Hydrografiska mätningar längs Bohuskusten Trender Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr Amund E. B. Lindberg Bohuskustens vattenvårdsförbund 2009-7 Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: Pia Andersson Elisabeth Sahlsten 2009-02-12 2002/1445/204

Läs mer

MOTALA STRÖM 2004 ALcontrol Bilaga 1 BILAGA 1. Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för vattenkemi samt metall i vattenmossa

MOTALA STRÖM 2004 ALcontrol Bilaga 1 BILAGA 1. Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för vattenkemi samt metall i vattenmossa BILAGA 1 Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för vattenkemi samt metall i vattenmossa 101 Olika variablers innebörd Från och med undersökningsåret 1999 tilllämpas Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder

Läs mer

Hydrografiska mätningar längs Bohuskusten Trender

Hydrografiska mätningar längs Bohuskusten Trender Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr Cia Hultcrantz Bohuskustens vattenvårdsförbund 2013-7 Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: Karin Wesslander 2013-01-30 Lotta Fyrberg 2013-01-30 2013/269/9.5

Läs mer

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Lars Andersson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2014-10-28 Dnr: S/GBG-2014-161 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet:

Läs mer

Årsrapport Hydrografi 2017 Nr

Årsrapport Hydrografi 2017 Nr Årsrapport Hydrografi 2017 Nr 2018-3 Anna Edman Pärmbild. Bilden föreställer karta över Bohuskusten och provtagningsstationer. RAPPORT NR 2018-3 Författare: Anna Edman Uppdragsgivare: Bohuskustens Vattenvårdsförbund

Läs mer

Undersökningar i Skälderviken och södra Laholmsbukten

Undersökningar i Skälderviken och södra Laholmsbukten Undersökningar i Skälderviken och södra Laholmsbukten Årsrapport 1 LX LY Torekov Hovs Hallar Ramsjöstrand Båstad Stensån S5 Arild Görslövsån Jonstorp SI- Vegeå Rönneå Ängelholm LANDSKRONA MARS INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Hydrografiska mätningar längs Bohuskusten Trender

Hydrografiska mätningar längs Bohuskusten Trender Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr Sofia Åström Bohuskustens vattenvårdsförbund 2010-5 Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: Anna Edman 2010-01-20 Kjell Wickström 2010-01-29 2010/151/204

Läs mer

Miljöövervakning i Mälaren 2002

Miljöövervakning i Mälaren 2002 Institutionen för miljöanalys Mälarens vattenvårdsförbund Miljöövervakning i Mälaren 22 Sammanfattning Övervakning av Mälarens vatten På uppdrag av Mälarens vattenvårdsförbund har Institutionen för miljöanalys,

Läs mer

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring i föreskrifter och allmänna råd (NFS 2008:1) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten

Läs mer

Miljötillståndet i Hanöbukten

Miljötillståndet i Hanöbukten Miljötillståndet i Hanöbukten Øjvind Hatt ordf. v. Hanöbuktens vvf. fig. 1: Avrinningsområden för de sex största vattendragen som mynnar i Hanöbukten. Fig. 2: Nederbörd och temperatur per månad under 2015

Läs mer

Utveckling av vattenreningskärr för rening av avloppsvatten (Sammanfattning och slutsatser)

Utveckling av vattenreningskärr för rening av avloppsvatten (Sammanfattning och slutsatser) Lärjeåns trädgårdar Utveckling av vattenreningskärr för rening av avloppsvatten (Sammanfattning och slutsatser) Gunilla Magnusson (Fil. dr. Marin Botanik) och Åsa Rehndell (Fil.mag. Zoology) GM vattenmiljö

Läs mer

Långtidsserier från. Husö biologiska station

Långtidsserier från. Husö biologiska station Långtidsserier från Husö biologiska station - Provtagningar 1987-2017 Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 2018 Innehåll 1 Provtagningsstationer... 1

Läs mer

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Lars Andersson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 1-- Dnr: Sh-1-1 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 1--1-1-- Undersökningsområde:

Läs mer

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 1/18 13.11.2015 Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 2/18 INNEHÅLL RECIPIENPFÖRHÅLLANDENA OCH KLASSIFICERINGSMETOD.3 RECIPIENTENS UTBREDNING... 5 MÄTPUNKTER... 6 LOTSBROVERKETS

Läs mer

YOLDIA - RAPPORT RECIPIENTKONTROLL I SOLLENTUNA KOMMUN LENA NOHRSTEDT ROGER HUONONEN

YOLDIA - RAPPORT RECIPIENTKONTROLL I SOLLENTUNA KOMMUN LENA NOHRSTEDT ROGER HUONONEN Utskriftsdatum:7-- YOLDIA - RAPPORT RECIPIENTKONTROLL I SOLLENTUNA KOMMUN 90-000 00-09- LENA NOHRSTEDT ROGER HUONONEN PÅ UPPDRAG AV MILJÖ OCH HÄLSOSKYDDSKONTORET I SOLLENTUNA KOMMUN Yoldia Environmental

Läs mer

Utreda möjligheter till spridningsberäkningar av löst oorganiskt kväve och löst oorganiskt fosfor från Ryaverket

Utreda möjligheter till spridningsberäkningar av löst oorganiskt kväve och löst oorganiskt fosfor från Ryaverket BILAGA 6 Utreda möjligheter till spridningsberäkningar av löst oorganiskt kväve och löst oorganiskt fosfor från Ryaverket Gryaab AB Rapport Mars 2018 Denna rapport har tagits fram inom DHI:s ledningssystem

Läs mer

SUSANN SÖDERBERG 2016 MVEM13 EXAM ENSARBETE FÖR MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD 30 HP

SUSANN SÖDERBERG 2016 MVEM13 EXAM ENSARBETE FÖR MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD 30 HP SUSANN SÖDERBERG 2016 MVEM13 EXAM ENSARBETE FÖR MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD 30 HP MILJÖVETENSKAP LUNDS UNIVERSITET WWW.CEC.LU.SE WWW.LU.SE Lunds universitet Miljövetenskaplig utbildning Centrum för miljö- och

Läs mer

Bakgrund och syfte. Fig. 1. Området för fältinventering med inventeringspunkter, F1- F6=bottenfauna, V1-V14=vegetation.

Bakgrund och syfte. Fig. 1. Området för fältinventering med inventeringspunkter, F1- F6=bottenfauna, V1-V14=vegetation. Borstahusens hamn Naturvärdesbedömning för det grunda havsområdet söder om Borstahusens hamn Toxicon rapport 030-15 Härslöv juni 2015 www.toxicon.com 1 Bakgrund och syfte Syftet med föreliggande inventering

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I KYRKVIKEN 2008-2010 Etapp 1

UNDERSÖKNINGAR I KYRKVIKEN 2008-2010 Etapp 1 UNDERSÖKNINGAR I KYRKVIKEN 2008-2010 Etapp 1 Arvika kommun, Teknisk försörjning Innehåll SAMMANFATTNING... 1 RESULTAT... 5 Vattenkemi... 5 Skiktningar & salthalter (Avloppsvattnets utspädning och spridning)...

Läs mer

Växt- och djurliv i Östersjön ett hav i förändring

Växt- och djurliv i Östersjön ett hav i förändring Växt- och djurliv i Östersjön ett hav i förändring Ytan är som en spegel gör det svårt att se vad som händer under den Professor Lena Kautsky eller Tant Tång Stockholms universitets marina forskningscentrum

Läs mer

Ackrediteringens omfattning

Ackrediteringens omfattning Kemisk analys Alkalinitet Methods of Seawater Analysis, Grasshoff et al, 3:e upplagan, 1999, Potentiometri 1:3 1,0 2,5 mmol/l Ammonium som kväve ALPKEM O I, IV, # 319526, Fosfat som fosfor ALPKEM O I,

Läs mer

Hydrografiska mätningar längs Bohuskusten Trender

Hydrografiska mätningar längs Bohuskusten Trender Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr Cia Hultcrantz Bohuskustens vattenvårdsförbund 2016-13 Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: Karin Borenäs 2016-02-03 2016/310/9.5 1.0 Hydrografiska

Läs mer

KONTAKTOMBUDSMÖTE När: Torsdag 25 april kl 09.30 14.45 Var: Stadshuset Nyköping, Stora Torget 4

KONTAKTOMBUDSMÖTE När: Torsdag 25 april kl 09.30 14.45 Var: Stadshuset Nyköping, Stora Torget 4 KONTAKTOMBUDSMÖTE När: Torsdag 25 april kl 09.30 14.45 Var: Stadshuset Nyköping, Stora Torget 4 09.30 09.45 Fika 09.45 10:15 Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund presenterar sin verksamhet 10.15 10.45 Båtbottenfärgsprojektet

Läs mer

Här kommer rapporterna. Jag har inte koll på om någon annan mottagare har skicka dem för diarieföring, så jag skicka för säkerhets skull.

Här kommer rapporterna. Jag har inte koll på om någon annan mottagare har skicka dem för diarieföring, så jag skicka för säkerhets skull. Från: Åsa Larsson Till: Registrator Ärende: Fwd: NVSKK januari Datum: den 26 januari 17:54:45 Bilagor: NVSKKjan17.pdf NVSKKjan17.xls Här kommer rapporterna. Jag har inte koll på om någon annan mottagare

Läs mer

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med M/V Aura

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med M/V Aura Anna-Kerstin Thell Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 1-- Dnr: S/Gbg-1- Rapport från SMHIs utsjöexpedition med M/V Aura Expeditionens varaktighet: 1-- - 1--1

Läs mer

Umeå kommuns kust. En rapport om Umeå kommuns kustvikar och deras ekologiska status

Umeå kommuns kust. En rapport om Umeå kommuns kustvikar och deras ekologiska status En rapport om Umeå kommuns kustvikar och deras ekologiska status Sammanfattning Umeå kommun har undersökt ekologisk status för 23 kuststationer. Endast en fjärd, Täftefjärden, klarar vattendirektivets

Läs mer

Sammanställning av mätdata, status och utveckling i Kottlasjön

Sammanställning av mätdata, status och utveckling i Kottlasjön Lidingö stad Sammanställning av mätdata, status och utveckling i Kottlasjön Stockholm 2014-06-26 Sammanställning av mätdata, status och utveckling i Kottlasjön Datum 2014-06-26 Uppdragsnummer 1320002925

Läs mer

Recipientkontroll 2013 Vattenövervakning Snuskbäckar

Recipientkontroll 2013 Vattenövervakning Snuskbäckar Loobäcken Recipientkontroll Vattenövervakning Snuskbäckar Sammanfattning Miljöskyddskontoret utför vattenprovtagning i av kommunens bäckar. Provtagningen sker på platser två gånger per år. Syftet med provtagningen

Läs mer

TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, den 5 juni 2007, kl

TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, den 5 juni 2007, kl KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Skolan för Energi- och miljöteknik Industriell Ekologi TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, den 5

Läs mer

Innehållsförteckning Inledning.. 3

Innehållsförteckning Inledning.. 3 Innehållsförteckning Sida Innehållsförteckning... 1 Inledning.. 3 1. Himmerfjärdsrecipienten 217 5 1.1. Bakgrund... 5 1.2. Förhållanden i öppna Östersjön påverkar fosforkoncentrationen i recipienten...

Läs mer

Ny metod för kväveanalyser

Ny metod för kväveanalyser Ny metod för kväveanalyser Lars Sonesten, Sveriges lantbruksuniversitet Mängden kväve som tillförs havet har genom åren mätts med hjälp av flera olika metoder. På senare år har så kallad katalytisk oxidation

Läs mer

Vattenundersökningar vid Norra randen i Ålands hav 2004

Vattenundersökningar vid Norra randen i Ålands hav 2004 Bottenhavet Vattenundersökningar vid Norra randen i Ålands hav 24 Ålands Hav - utveckling under året, jämförelse med Bottenhavet och norra egentliga Östersjön och jämförelse med situationen under 197-talet

Läs mer