Hur fungerar konkurrensen på bankmarknaden?

Transkript

1 Martin Karlsson & Sebastian Dahlén Hur fungerar konkurrensen på bankmarknaden? En empirisk studie av förändringar på bolån How is competition faring on the banking market? An empirical study of changes in mortgage rates Nationalekonomi C-uppsats Termin: VT-15 Handledare: Karl-Marcus Modén

2 Förord: Det har varit en intressant resa att fullända denna uppsats, mycket gott samarbete och kommunikation har krävts. Vi vill tack vår handledare Karl- Markus Modén som hjälpt oss genom hela processen och som genom sitt kunnande i ämnet varit en stor inspirationskälla.

3 Sammanfattning Författare: Martin Karlsson och Sebastian Dahlén, studenter vid Karlstad Handelshögskola Nyckelord: Bank, reporänta, förändringar, rörliga bolån, marginaler, förhållande, konkurrens Problemformulering: Hur skiljer sig bankers beteende vid höjningar och sänkningar av reporäntan. Syfte: Studien försöker avgöra huruvida banker skiljer sig i sina mottaganden av sänkningar respektive höjningar av reporäntan. Två olika tidsperioder mellan och används för att jämföra konkurrensen historiskt. Bakgrund: Detta avsnitt ger en grundläggande förklaring om bankmarknaden, räntor och lån. Metod: Studien är en kvantitativ studie av data för tre bankers rörliga bolåneräntor där regressionsmodeller används för att analysera. Artiklar, litteratur och rapporter är basen för den teoretiska referensramen. Teori: Uppsatsen ger ett teoretiskt ramverk för hur prissättning går till på bankmarknaden. Penningmarknader och oligopolteori står för basen av detta ramverk. Även en kort sammanfattning av det nuvarande marknadsläget är inkluderad. Empiri: Data är sekundärdata som inhämtats från bankernas officiella hemsidor. Analys: Data är analyserad och diskuterad i en individuellt avsnitt för att ge en bättre överblick. i

4 Slutsats: Resultaten påvisar en korrelation mellan reporäntan och den rörliga bolåneräntan. Bankernas agerande till justeringar av reporäntan skilde sig mellan och I den första perioden var bankerna mer angelägna om att sänka räntan än höja den vid en förändring av reporäntan, motsatt samband uppvisades i period två. ii

5 Abstract: Author: Martin Karlsson & Sebastian Dahlén, students at Karlstad Business School. Keywords: Bank, repo rate, changes, variable mortgage rate, margins, relationship, competition. Problem formulation: How do banks differ in behavior for increases and decreases of the repo rate. Purpose: The paper aims to examine how banks differ in their response to a decrease and increase in the repo rate. Two periods between and were studied to compare the competition on the bank market historically. Background: This segment gives a basic understanding on the bank market, interest rates and loans. Method: The study is a quantitative study of data for the floating mortgage rate over two time periods using regressions models. Articles, literature and reports form the basis of the theory segment. Theory: The paper gives a theoretical understanding on how pricing works on the banking market focusing on oligopoly theory. Empirical data: The data sample is based on secondary data retrieved from the banks official web sites. Analysis: The results are analyzed in a separate segment to give a better overview. iii

6 Conclusion: The results show a correlation between the banks mortgage rate and the repo rate. The banks responses to decrease and increases of the repo rate differed for the years and For the first period banks were keener on decreasing their mortgage rates than increasing. The opposite relationship was found in the second period. iv

7 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte Metod Hypotes Avgränsning Disposition Bakgrund Sveriges banksystem Storbankerna Bolån Hur bestäms räntorna Konjunkturläget Riskpremie Likviditetsrisk och Basel III Riksbankens inverkan på marknadsräntan Reporäntan och dess effekt Transmissionsmekanismen Räntekanalen Kreditkanalen Växelkurskanalen Inflationsförväntningar Tidigare forskning Ekonometrisk teori Den linjära regressionsmodellen Dummyvariabelanalys Metod Val av metod Analysmetod Datainsamling Data Urval Metodkritik Teori Oligopol Utbud under perfekt konkurrens Utbud under monopol v

8 5.1.3 Spelteori för duopol Stackelbergs modell Cournots modell Bertrands modell Priskonkurrensaversion (Kinked Demand Curve Conjucture) Resultat Period 1 ( ) Enkla modellen Period 2 ( ) Enkla modellen Analys Slutsats Rekommendationer till vidare forskning Källförteckning vi

9

10 1 Inledning Den finansiella sektorn är viktig för Sveriges ekonomi och bidrar med såväl skatteintäkter som jobbtillfällen. En stor del av bankernas verksamhet går ut på att förmedla lån till, inte minst i form av bolån till allmänheten. Lånen är ofta utställda med en rörlig ränta vars bindningstid är tre månader. De svenska storbankerna har de senaste åren fått utstå kritik för dålig konkurrens på denna typ av tjänst. Före detta finansminister Anders Borg uttalade sig flertalet gånger kritiskt till bankernas marginaler och höga bolåneräntor (Sydsvenskan, 2011). Detta leder till frågeställningen hur det står till med konkurrensen på den svenska bankmarknaden. 1.1 Syfte Uppsatsens syfte är att analysera konkurrensen på den svenska bolånemarknaden med hänsyn till reporänteförändringar. Primärt fokus är att utskilja skillnader i bankers agerande i förhållande till sänkningar och höjningar av riksbankens reporänta. 1.2 Metod Bankernas agerande kommer att analyseras med hjälp av regressionsmodeller. 1.3 Hypotes Bankerna höjer sina räntor mer kopplat till en höjning än de sänker vid sänkning av reporäntan. 1.4 Avgränsning Studien avser den svenska bankmarknaden med avgränsning för bostadslån med en bindningstid på 3 månader. Studiens uppsåt var att studera de fyra största bankerna. Dock fanns sekundärdata inte tillgänglig för båda perioderna från SEB och kommer därför enbart omfatta Nordea, Handelsbanken och Swedbank. För att jämföra skillnader i beteende historiskt studeras två tidsperioder. Dessa är begränsade till och

11 1.5 Disposition Detta arbete är uppdelat i sju kapitel, som är uppdelade i undersegment. Efter detta inledande kapitel övergår studien i en översikt om bankmarknaden och diverse nödvändig bakgrundsfakta. Kapitel 3 har en kort sammanfattning av ekonometrisk teori som är nödvändig för att förstå resultat- och metoddel som är angivna i kapitel 4 respektive 5. I det efterföljande kapitlet presenteras den teorigrund som uppsatsen bygger på. Kapitel 6 avser att analysera och diskutera resultaten och återknyta dessa till de presenterade teorierna. I kapitel 7 återfinns studiens slutsats med rekommendation för vidare forskning. 2 Bakgrund 2.1 Sveriges banksystem Bankers verksamhet går till största delen ut på inlåning och utlåning till allmänheten, d.v.s. förmedlingen av kapital från sparare till investerare. Största delen av utlåningen står banker och bostadsinstitut för. Utlåningen uppsteg i december 2014 till 3743 miljarder kronor. Marknaden utgörs huvudsakligen av privata affärsbanker där storbankerna Nordea, Handelsbanken, SEB och Swedbank har en dominerande ställning. Dessa banker utgjorde nästan 80 % av bolånemarknaden år Swedbank och Handelsbanken är de allra största bankerna på utlåningssidan med 26% respektive 23% av marknaden. Nordea har 15% och SEB 16%. Som nummer fem i ledet kommer SBAB med 7 % av marknaden (Swedishbankers 2014). Finanssektorn som helhet står idag för 2% av arbetskraften, 4,8% av BNP och bidrar med 11% av de totala intäkterna staten erhåller via bolagsskatt (Swedishbankers 2015). De svenska bankernas totala tillgångar uppgår idag till närmare 400% av BNP (Riksbanke, 2014) Storbankerna På den svenska bankmarknaden har Nordea, Handelsbanken, Swedbank samt SEB en särställning. Utöver privilegiet att kunna låna pengar från centralbanken Riksbanken till den s.k. reporäntan har man även tillsammans med ett fåtal andra aktörer tillgång till RIX. RIX är Riksbankens system för överföringar av 2

12 kontoförda pengar och ger medlemmarna tillgång till digitala pengar genom Riksbanken. Systemet möjliggör att medlemmarna kan skicka sina skulder till kontoägare mellan sig på ett snabbt sätt (Riksbanken 2015). Vidare har de även implicit garanti från staten, internationellt ofta benämnt som too big to fail. Eftersom investerare utgår från att bankerna får stöd av staten vid eventuella konkurshot försvinner denna risk och bankerna slipper därmed att betala en riskpremie för detta, vilket innebär att deras finansieringskostnader sjunker (Riksbanken 2011a) Bolån Bolån är ett lån som finansierar bostadsköp. Dessa lån är typiskt sett på högre belopp och har lägre ränta än s.k. blancolån (lån utan säkerhet) efter som de har bostaden som säkerhet (Boupplysningen 2015). 2.2 Hur bestäms räntorna Räntemarknaden fungerar som vilken annan marknaden som helst på det sätt att det är utbud och efterfrågan som styr priset på varan, räntan. Lån till företag och privatpersoner är de lån med störst vinstmarginal hos bankerna, dock är dessa lån förenade med risk. Varje lån kräver därför utförliga riskbedömningar för att värdera om ett lån ska beviljas eller inte. Bolånets slutgiltiga ränta sätts efter dess risk, där bankerna kompenseras för den risk de tar med en högre intäkt i form av ränta (Wei-Shong & Kuo-Chung 2006) Konjunkturläget Både den svenska och det globala ekonomiska läget påverkar räntenivåerna. Räntorna korrelerar positivt med aktiviteten i ekonomin. Vid högkonjunktur stiger räntenivåerna och tvärtom vid lågkonjunktur. Konjunkturläget påverkar både kundernas betalningsförmåga samt riksbankens penningpolitik (Swedbank 2010) Riskpremie Riskpremien är den avgift bankerna tar ut för den risk de tar vid utlåning. Denna premie kan ses som skillnaden mellan utlåningsräntan och reporäntan (Oxenstierna 2010). Förändringar i ränteläget påverkar kundernas 3

13 återbetalningsförmåga och därmed bankens risk för lånet. Detta påverkar i sin tur den riskpremie bankerna kommer kräva av låntagarna. Vidare påverkar riskpremien på andra finansiella tillgångar riskpremien på lån. Om riskpremien stiger leder de till större skillnaderna mellan den riskfria reporäntan och räntorna som erbjuds till kunden (Riksbanken 2012) Likviditetsrisk och Basel III Likviditetsrisk den risk som bankerna tar när deras utlåning har längre löptider än de pengar som finansierar utlåningen. Likviditetsrisken blir högre när tidsintervallet mellan inlånade pengar och utlånade ökar.(riksbanken 2008) För att hantera denna typ av risk beslutades det 2010 om krav på kapital och likviditet. Dessa regler är en del av det nya regelverket Basel III och har större reglering specifikt på kapital och likviditet. De nya kraven trädde i kraft januari 2013 och skall vara fullt implementerade 2019 (Riksbanken 2010). Finansdepartementet, Riksbanken och finansinspektionen primära mål med Basel III är att stärka upp den finansiella stabiliteten i landet och undvika framtida finanskriser. Banker har i regel ett ganska litet eget kapital i sin balansräkning i jämförelse med icke finansiella bolag. Anledningen till att man vill att bankerna ska ha en större kapitaltäckning är för att man ska kunna hantera förluster på ett bättre sätt. Det var en lärdom man tog till sig efter finanskrisen och Baselkommittén har valt att använda sig av just detta i sitt nya ramverk Basel III. Det nya Baselreglementet kräver att bankerna ska ha ett eget kapital som motsvarar minst 7% i kärnprimärkapital. De svenska myndigheterna förordar dock att de fyra storbankerna i Sverige håller minst 10 % i kärnprimärkapital. (Finansinspektionen 2012). Förutom just kapitaltäckningsreglerna som Basel III ramverket implementerar så finns även krav om likviditetsrisk (Riksbanken 2008). När bankerna har problem med likviditeten betyder det att bankerna inte har nog mycket likvidamedel för att betala sina skulder. Vanligtvis så har banker inga problem att förnya en ny finansiering för deras utlåning. Men vid en rådande finanskris 4

14 kan bankerna hamna i en likviditetsbrist. Tidigare har det inte funnits några krav på bankerna att hålla en viss likviditet. Men från januari 2013 finns nu ett kvar på en viss likviditetstäckningsgrad som säger att bankerna under en stressad 30 dagars period skall kunna täcka alla sina förväntade betalningsflöden (Finansinspektionen 2012). 2.3 Riksbankens inverkan på marknadsräntan Riksbankens är en statlig myndighet som ägs av Riksdagen, dess primära uppgift är att uppnå det inflationsmål Riksdagen bestämt. Riksbanken har fler instrument för att påverka bankernas utlånings- och inlåningsränta och därmed den ekonomiska aktiviteten i ekonomin. Dels använder man reporäntan för att styra bankernas kostnad för att låna pengar som i sin tur förändrar den ränta kunden betalar. Vidare styr man även tillgång på pengar genom att köp och försäljning av statliga obligationer. Köper Riksbanken statsobligationer innebär detta att mer pengar finns tillgänglig för utlåning och räntan sjunker, och vice versa (Svensson 2009) Reporäntan och dess effekt Reporäntan är Riksbankens styrränta och är central i bestämmandet av avkastning på räntemarknaderna (Hultkrans & Söderström 2009). Reporäntan påverkar bankernas dagslånekostnader när bankerna placerar pengar i centralbanken. Detta påverkar i sin tur prissättningen på marknadens korta räntor, vilket leder till effekter på hushållets räntekostnader, investeringar och konsumtion i samhället (Riksbanken 2015). Reporäntanivån varierar med konjunkturläget. Under högkonjunktur ökar efterfrågan på varor och tjänster i ekonomin, vilket leder till ökad efterfrågan på arbetskraft och lägre arbetslöshet. Långvarig högkonjunktur kan leda till ökad inflation, därför försöker riksbanken bromsa efterfrågan genom att höja reporäntan vilket i sin tur driver upp marknadsräntorna. I lågkonjunktur gäller det omvända. Riksbanken försöker stimulera ekonomin genom att öka tillgången på pengar. Då ökar både efterfrågan på varor och samt investeringsviljan i ekonomin, vilket leder till att arbetslösheten sjunker och inflation tar fart. 5

15 Eftersom effekterna av ränteläget tar mellan ett till två år är det viktigt för Riksbanken att analysera och bedöma förväntningar av inflationsutvecklingen för att kunna välja rätt ränteläge (Eklund 2010). 2.4 Transmissionsmekanismen Det sätt på vilket en förändring av reporänta påverkar ekonomin kallas transmissionsmekanismen. En ränteförändring påverkar ekonomin och inflationen på flera olika sätt. I öppna ekonomier påverkar även växelkurs och bytesbalanser köptrycket i landet och därigenom inflationen. Marknadsräntan påverkas av både den faktiska och den förväntade reporäntan. Så om marknaden förutspår en sänkning kan räntorna börja sjunka redan innan beslut har offentliggjorts. Transmissionsmekanismen kan delas in i tre kanaler, räntekanalen, kreditkanalen och växelkurskanalen (Riksbanken 2011b) Räntekanalen Ränteläget på marknaden påverkar efterfrågan på varor och tjänster i ekonomin. Högre ränta leder till lägre konsumtion och investeringar av flera skäl. Dels påverkas hushållens konsumtionsvilja då det blir mer attraktivt att skjuta konsumtionen på framtiden och spara pengar istället. Vidare ökar även hushållens utgifter i form av ränta för de lån man redan har. Slutligen påverkas även värdet av hushållens tillgångar negativt, då nuvärdet av den framtida avkastningen blir lägre. Eftersom hushåll då har en mindre förmögenhet blir de mindre benägna att konsumera. En ökning av räntan innebär också att det blir dyrare för företag att finansiera sina investeringar. Detta gör att investeringar sjunker, därmed minskar även den aggregerade efterfrågan och inflationstakten (Riksbanken 2011b) Kreditkanalen Bankernas syn på företagens lönsamhet påverkar deras utlåningsbenägenhet. Om räntorna stiger sjunker bankernas lönsamhetsförväntningar, vilket leder till att man minskar utlåning och placerar sina pengar i statsobligationer istället. 6

16 Detta leder till att företag och privatpersoner får mindre tillgång till krediter och aggregerad efterfråga sjunker (Riksbanken 2011b) Växelkurskanalen Växelkurskanalen visar hur penningpolitiken påverkar den nationella valutans värde. Generellt leder högre räntor till att investeringar i landet blir mer attraktiva för utländska investerar. Det leder till ökad efterfrågan på valutan vilket stärker växelkursen. Valutakursen påverkas även långsiktigt av landets penningpolitik. Då en restriktivare penningpolitik leder till lägre inflation, vilket på sikt ger en högre växelkurs. Växelkursen påverkar sedan ekonomin i landet genom bytesbalansen, där export och import blir mer eller mindre attraktivt och den aggregerade efterfrågan i ekonomin ändras till följd (Riksbanken 2011b) Inflationsförväntningar Inflationsförväntningarna är viktiga för lönebildning och prissättning i ekonomin. Om företag litar på att riksbanken uppnår sitt låga inflationsmål behöver de inte ändra sina priser lika ofta, på samma sätt kan arbetstagare resonera om sin lön. Detta leder till att prisnivåerna i ekonomin blir mer förutsägbart och underlättar riksbankens arbete (Riksbanken 2011b). 2.5 Tidigare forskning Det finns flera internationella studier som undersökt hur banker reagerar på förändringar av centralbankers styrräntor. Det finns en hel del forskning som indikerar att bankerna reagerar olika vid sänkningar respektive höjningar. Fuertes, Heffernan och Kalotychou (2007) undersökte hur the Bank of Englands styrränta påverkade bankernas in- och utlåningsräntor mellan åren 1993 och I undersökningen fann man att räntesatserna för inlåningskonton förändrades snabbare vid en sänkning av styrräntan. Motsatt samband kunde hittas för bolåneräntor där en höjning av styrräntan ledde till en snabbare förändring av räntan. Man kunde även utläsa att större förändringar ledde till snabbare justeringar av in- och utlåningsräntorna till kund. 7

17 Kleimeier och Sander (2006) bedömer huruvida europeiska bankernas respons tid varierar beroende på om ränteförändringen var väntad eller inte. Resultatet påvisade ett klart samband där väntade förändringar mottags mycket snabbare av marknaden. Vilket påvisar vikten av god kommunikation från centralbanker. De Graeve, Kick och Koetter. (2007) Gjorde en studie på Belgiska banker mellan 1993 och 2003 för att undersöka om bankernas respons tid skiljde sig beroende storleken av förändringen, samt om det skilde sig mellan sänkningar och höjningar. Studien påvisar ingen asymmetri i respons tid för utlåningsräntor kopplat till riktningsförändringen. Förändringsstorleken hade dock betydande inverkan på responstiden. Kwapil och Scharle (2007) påvisar ett samband mellan ränteförändring och 90- dagarsräntor för in- och utlåning. Vid förändringar som ökar skillnaden mellan centralbankens styrränta och bankens räntesatser tenderar bankerna till att justera den snabbare än vid minskning av differensen. Detta gällde såväl för utlåning samt inlåning. 8

18 3 Ekonometrisk teori 3.1 Den linjära regressionsmodellen En regression kan ha flera förklarande variabler. En regression med en förklarande variabel skrivs som: Y i = β 1 + β 2 X i + u i Y i är den beroende variabeln som bestäms av värdet på interceptet (β1) och koefficienten (β2) som visar lutning på kurvan. Utöver det är en fel-term vilken plockar upp effekten av från modellen utelämnade förklaringsvariabler. Denna modell används för att förklara samband mellan den beroende variabeln och de oberoende. Detta görs genom att statiskt skapa värden för betakoefficienter som sedan testas mot konfidensintervall och hypotestest för att se om de avviker från noll och därmed har en förklarande effekt på Y-variabeln. Om konfidensintervallet innefattar värdet 0 kan inte noll-hypotesen förkastas. Samma gäller då p-värdet för betakoefficienten är över signifikansnivån man testar mot. En vanlig signifikansnivå som används är 5 %. Om p-värdet i detta fall överstiger 5 % kan noll-hypotesen inte förkastas. h 0 : β 2 = 0 h 1 : β 2 0 (Gujarati 2004) 3.2 Dummyvariabelanalys Dummyvariablar introduceras för att påvisa effekten av en viss egenskap på utfallet av den beroende variabeln. Dessa variabler aktiveras eller avaktiveras genom att inta noll eller ett i värde. Det finns flera olika typer av dummyvariabler. En typ av dummyvariabel kan användas för att flytta interceptet på modellen. Denna koefficient talar om hur mycket kurvan skiftar vid närvaro av en speciell egenskap jämfört med om den inte finns. En dummyvariabel kan även adderas till modellen för att förändra 9

19 lutningen på kurvan. Värdet av denna parameter påvisar hur mycket brantare eller plattare kurvan om en egenskap är närvarande kontra frånvarande. Likt betavärdena i regressionsmodellen testas dummyvariablerna mot konfidensintervall alternativt hypotestest. (Gujarati 2004) 4 Metod 4.1 Val av metod Uppsatsens syfte är att försöka besvara frågan om bankers agerande skiljer sig vid sänkning respektive höjning av reporäntan och om det finns någon historisk skillnad. För att besvara denna frågeställning valdes ett kvantitativt tillvägagångsätt. 4.2 Analysmetod För att analysera data användes två olika modeller. Dels användes följande modell för att analysera förändring av bolåneränta enbart kopplat till faktiska förändringar av räntan: B t = (X t X t 1 )/ r t där r t 0 B-värdet visar hur mycket bolåneräntan förändrats som funktion av reporäntaförändringen i den givna månaden. X är således bankens utlåningsränta för period t och X t 1 visar utlåningsränta för månaden innan. r t visar förändringen av reporäntan i period t. Testet gjorde för perioder där sänkning respektive höjning skett och B-värdena jämfördes. För att ta hänsyn till eventuella eftersläpningar och räntespekulationer från bankernas sida, valde vi även att göra en regressionsanalys med dummyvariabler för hela samplet. I detta test satte vi reporäntesänkning till 1. Dummyvariablerna blir i det här fallet en indikator på hur mycket bankerna förändrar sina räntor vid en sänkning i relation till genomsnittsförändringen. Ett negativt betavärde innebär att räntan förändras relativt sett mindre när reporäntan 10

20 sänks. Omvänt samband gäller vid ett positivt värde. Termen kan skrivas som följande: D β X 4.3 Datainsamling Datainsamlingen hämtades från bankernas hemsidor där de har presenterat sina historiska räntor i tabeller. Reporäntans historik hämtades från Riksbankens hemsida. Data sammanställdes månadsvis med den utgående räntan som referens för månaden. Därefter delades data upp på tidsperioderna och Teorin som använts i uppsatsen grundas på vetenskapliga artiklar, faktabaserad litteratur, rapporter samt artiklar från bland annat riksbankens hemsida. 4.4 Data Nedan följer sammanställning av data som används vid testet, tabell 1 visar perioden Tabell 2 visar samanställning av data i perioden Tabell 1. Bankernas 3 månaders ränta och reporäntans förändring månadsvis. förändring månadsvis Reporänta Swedbank Handelsbanken Nordea ,75 5,4 5,4 5,25 januari ,00 februari ,15 mars 0,25 0,25 0,25 0,30 april 0 0,25 0 0,15 maj 0,25 0 0,25 0,05 juni ,00 juli ,00 augusti ,00 september ,15 oktober ,05 november -0,25-0,25-0,25-0,25 december -0,25-0,25-0,25-0, ,75 5,4 5,4 5,15 januari ,00 11

21 februari ,00 mars -0,25-0,25-0,25-0,25 april ,00 maj ,00 juni -0,5-0,5-0,5-0,55 juli -0,25-0,25-0,25-0,25 augusti ,00 september ,00 oktober ,00 november ,00 december , ,75 4,4 4,4 4,10 januari ,00 februari -0,25-0,25-0,25-0,25 mars ,15 april -0,5-0,5-0,8-0,35 maj ,00 juni ,00 juli ,00 augusti ,00 september ,00 oktober ,00 november ,00 december , ,00 3,65 3,35 3,35 januari 0 0,00 0,00 0,00 februari 0 0,00 0,00 0,00 mars 0 0,00-0,30-0,40 april 0 0,00 0,00 0,00 maj 0 0,00-0,06-0,06 juni -0,5-0,50-0,40-0,33 juli 0 0,00 0,00 0,00 augusti 0 0,00 0,00 0,00 september 0 0,00-0,04-0,07 oktober 0 0,00 0,00 0,00 november 0 0,00 0,00 0,03 december 0 0,00 0,07 0, ,5 3,15 2,62 2,63 januari 0,25 0,25 0,00 0,00 februari 0 0,00 0,18 0,20 mars 0,25 0,25 0,28 0,25 april 0 0,00-0,03-0,03 maj 0 0,00 0,00 0,00 juni 0,25 0,25 0,18 0,25 juli 0 0,00 0,00 0,00 augusti 0 0,00 0,10 0,25 12

22 september 0,25 0,25 0,10 0,05 oktober 0 0,00 0,00 0,00 november 0,25 0,25 0,25 0,08 december 0,25 0,25 0,07 0, ,65 3,75 3,88 Tabell 2. Bankernas 3 månaders ränta och reporäntans förändring månadsvis perioden förändring månadsvis Reporänta Swedbank Handelsbanken Nordea ,25 1,55 1,55 1,53 januari ,02 februari 0 0,04 0 0,00 mars 0 0,06 0,05 0,00 april 0 0 0,05 0,05 maj 0 0,13 0,15 0,20 juni 0 0,17 0,18 0,18 juli 0,25 0,1 0,2 0,17 augusti 0 0,12 0,07 0,08 september 0,25 0,24 0,2 0,18 oktober 0,25 0,3 0,3 0,34 november 0 0,17 0,11 0,10 december 0,25 0,31 0,29 0, ,25 3,19 3,15 3,20 januari 0 0,14 0,18 0,15 februari 0,25 0,21 0,31 0,25 mars 0 0,24 0,14 0,20 april 0,25 0,1 0,1 0,08 maj 0 0,11 0,11 0,10 juni 0 0 0,21 0,00 juli 0,25 0,16 0 0,17 augusti 0 0,05 0,04 0,05 september 0 0 0,05 0,10 oktober 0 0,15 0,1 0,00 november 0 0 0,25 0,05 december -0,25 0,1-0,21 0, ,75 4,45 4,43 4,50 januari ,20 februari -0,25-0,25-0,26-0,10 mars 0-0,05-0,04-0,10 april 0-0,16-0,18-0,10 maj ,05 juni ,00 juli 0-0,04-0,06-0,05 13

23 augusti 0-0,15-0,13-0,13 september -0,25-0,2-0,21-0,22 oktober 0-0,27-0,25-0,25 november 0-0,04-0,02 0,00 december -0,25-0,17-0,2-0, ,12 3 3,10 januari 0-0,08-0,08-0,12 februari ,00 mars ,00 april 0-0,08-0,02 0,00 maj 0-0,02-0,08-0,20 juni ,00 juli 0 0-0,03 0,00 augusti ,00 september 0-0,03 0 0,00 oktober ,00 november 0-0,07-0,03 0,00 december -0,25-0,15-0,18-0, ,69 2,66 2,68 januari ,05 februari ,00 mars ,00 april ,00 maj ,00 juni 0 0-0,24 0,00 juli -0,5-0,25 0-0,20 augusti ,00 september ,00 oktober -0,25-0,22-0,19-0,22 november 0-0,03 0 0,00 december , ,19 2,23 2, Urval Studien är begränsad till bankerna Nordea, Handelsbanken samt Swedbank. Dessa tre banker ger en god indikator för marknaden som helhet. SEB föll bort då de saknade publicerad data för åren Tidsperioderna valdes i syfte att synliggöra skillnader mellan åren före finanskrisen och efter. 14

24 4.6 Metodkritik Validitet är det mått som bestämmer huruvida de empiriska indikatorerna faktiskt svarar på frågeställningen (Thurén 2007). Det kan argumenteras för att bankernas marginal mellan sina in- och utlåningsräntor är en bättre måttstock på marknadens totala konkurrens. Reliabilitet är ett mått på hur tillförlitlig insamlad data är (Thurén 2007). Ett problem med datasammanställningen är att den inte visar när i månaden räntejusteringar har skett. Detta innebär att förändringar som är relevant kan missas vid brytpunkterna för månaderna. Dessutom väger förändringar inom månaden lika tungt, vilket innebär att det kan skilja trettio dagar i respons tid mellan två förändringar men inte ger någon skillnad i resultatet. 5 Teori 5.1 Oligopol En oligopolmarknad är en marknad som på grund av höga etableringshinder har ett fåtal stora aktörer som levererar en vara eller tjänst. Under denna marknadsform är övervinster möjliga och företagens agerande kommer inte enbart bestäms av konsumenternas beteende som vid perfekt konkurrens, utan även av konkurrenternas agerande (Varian 2014) Utbud under perfekt konkurrens Perfekt konkurrens innebär att alla företag på marknaden är pristagare, dvs. att det inte har en tillräckligt stora marknadsandel för att kunna påverka priset på varan eller tjänsten. Marknadens jämviktskvantitet infaller där utbud och efterfråga är lika stor. Vid perfekt konkurrens kommer denna punkt att hamna på marginalkostnaden för en producerad enhet. När priset är högre än marginalkostnaden kommer företag vilja producera mer för att ta del av vinsten vilket leder till att utbud ökar och pris faller. Däremot när priset är högre än marginalkostnaden kommer ingen vilja producera varan då det innebär en förlust. Under perfekt konkurrens är därför inga övervinster möjliga. Om 15

25 marginalkostnaden stiger kommer detta leda till en höjning av priset för varan. Eftersom företag vid perfekt konkurrens är pristagare kommer efterfrågakurvan vara platt och jämvikt kommer finnas där MC = P (Varian 2014) Utbud under monopol På en monopolmarknad sätter företaget priset för att maximera sin vinst. För varje efterfrågakurva finns en vinstmaximerande punkt, till vilken monopolisten sätter sitt pris. Priset kommer därför att sättas så att marginalintäkten är lika med marginalkostnaden, MC=MR (Busse, 2012) Spelteori för duopol För att illustrera och förklara företagens prissättningsstrategi kan spelteori användas. 16

26 Matrisen nedan visar ett duopol där två olika prissättningar är möjliga. Eftersom 20 är större än 16 och 12 är större än 4, är båda företagens dominanta strategi att sätta priset $4. Det innebär att spelets Nash-jämvikt, den strategi som är bäst givet motståndarens drag, hamnar vid en prissättning på $4. Hade de däremot kunnat samarbeta hade prissättning hamnat på $6 istället då 16 och båda företagen hade gjort en vinst på 16. Detta fenomen kallas för fångarnas dilemma. Företag 2 Företag1 4$ 6$ 4$ 12, 12 20, 4 6$ 4, 20 16, 16 Ponera nu att det likt i verkligheten är möjligt för företagen att sätta alla möjliga tänkbara priser. För alla strategier företag 1 väljer, finns ett vinstmaximerande pris för företag 2 och tvärtom. På detta sätt kan de två företagens reaktionskurvor härledas. Reaktionskurvan visar företagens optimala prissättning givet den andra spelarens strategi. Marknadens jämvikt infinner sig när de två kurvorna korsar varandra. (Varian 2014) Stackelbergs modell Föregående exempel förutsätter att företagen väljer sin producerade kvantitet simultant. Anta nu istället att företag 1 vet om företag 2s drag, företag 1 är first mover. Företag 1 vet dessutom om hur företag 2s reaktionskurva ser ut. I detta 17

27 fall kommer inte prissättningen hamna vid spelets Nash-jämvikt i den punkt där företag 1 maximerar sina vinster. Detta är spelets s.k. Stackelberglösning (Varian, 2014) Cournots modell Cournots modell för flera företag tar hänsyn till marknadskoncentrationen. Marknader med ett fåtal stora aktörer har väldigt stort inflytande på priset och kartellbildningar är enklare. Matematiskt kan det skrivas som: P(Y)(1 1 e(y) s i ) = = MC(y i ) Termen " e(y) " visar markandens efterfrågeelasticitet och "s i " är företagets marknadsandel. Vilket innebär att markanden fungerar som ett monopol när "s i " går mot 1, är företaget däremot av mindre storlek är det pristagare som på en marknad med perfekt konkurrens (Varian 2014) Bertrands modell Bertrands modell för jämvikt på oligopol marknaden utgår ifrån att företagen sätter priset istället för kvantiteten och att marknaden bestämmer den totala kvantiteten som produceras. Denna modell beskriver företag som budgivare på en marknad, där den som erbjuder kunden lägst pris vinner hela marknaden. Detta innebär att jämviktspriset kommer hamna där ingen är villig att erbjuda kunden ett bättre pris. Jämviktspriset blir därför lika med marginalkostnaden för 18

28 en producerad enhet. Kortsiktigt bygger kräver denna teori att det inte finns markanta byteskostnader (Varian 2014) Priskonkurrensaversion (Kinked Demand Curve Conjucture) År 1939 utvecklade Paul Sweezy en teori för att förklara varför priser på oligopolmarknader ofta är trögrörliga. Modellen visar varför marknadspriser tenderar att vara stabila över längre tidsperioder. Hans hypotes var att marknadens efterfrågakurva har olika lutningen beroende på höjning respektive sänkning. Denna modell beskriver att företag reagerar snabbare på en prissänkning än en höjning från sina konkurrenter och hur en för sänkning av marginalkostnaden får en större inverkan på priset. Detta kan förklaras med att företag är rädda för att förlora marknadsandelar vid en sänkning och en höjning öppnar en möjlighet att ta marknadsandelar genom att ligga kvar med ett lägre pris (Hirschey, 2009). Figuren ovan illustrerar Sweezys oligopolteori. Enligt prissättningsteori är det optimala priset där MR = MC. P1 är det optimala priset vid den optimala kvantiteten Q1. När marginalkostnaden sjunker från MC1 till MC3 förändras inte den utbjudna kvantiten eftersom marginalintäktskurvan i detta spann är vertikal. Om en förändring i MC håller sig inom detta intervall kommer priset således inte förändras. (Baye 2010). 19

29 I Managerial Economics beskriver författaren Dean att det på marknaden, tvärtemot antagandena i Sweezys modell, finns en antipati mot prissänkningar. Han motiverar antagandet med bland annat följande argument: Efter en prissänkning är det svårt att justera priserna uppåt igen. En prishöjning kan endast ske om efterfråge- alternativt kostnadsfunktionen förändras. En aktör vet att en prissänkning omedelbart kommer följas av konkurrenterna. Vilket göra att prissänkningar med syfte att vinna marknadsandelar kommer utebli. Säljare tvivlar på att ett lägre pris kommer öka marknadens total försäljningsvolym (Dean 1951). 6 Resultat Resultatdelen delas upp i två tidsintervaller, samt För varje period redogörs varje banks resultat. Det kommer även att finnas ett genomsnitt för de tre bankerna. Båda perioderna innefattar 60 observationer, dvs. 59 ränteförändringar. 6.1 Period 1 ( ) Grafen nedan visar hur bankernas 3 månaders räntor har förändrats under perioden

30 januari maj september januari maj september januari maj september januari maj september januari maj september Historiska räntor Reporänta Swedbank Handelsbanken Nordea Diagrammet visar ett tydligt samband mellan reporäntan och bankernas utlåningsränta. Vidare kan vi utläsa att ur bilaga 1 att Nordeas och Handelsbankens marginal till reporäntan sjunker under denna period från 1,50 % och 1,65% respektive till 0,75% och 0,88%. För Swedbank var denna siffra relativt konstant. Tabellen nedan visar bankernas β- koefficienten, P-värde och R 2 värde för perioden som erhållits medhjälp av regressionsanalys i Microsoft Excel. β koefficient p-värde R 2 Swedbank Reporänta 0, ,03e 17 0, förändring Dummy för 0, , sänkning Handelsbanken Reporänta 0, ,13e 8 0, förändring Dummy för 0, , sänkning Nordea 21

31 Reporänta förändring Dummy för sänkning Genomsnitt Reporänta förändring Dummy för sänkning 0, , , , , , ,16459e 12 0, , , β-koefficienten visar lutningen på bankernas ränteförändringskurva beroende av reporäntaförändringen. Handelsbanken, Swedbank och Nordea påvisar alla ett β-värde mellan 0,6 och 0,86. Bankernas genomsnittsvärde för β i denna period kan utläsas till 0, Vid en sänkning så aktiveras dummy-variabeln och adderas således till den första β- koefficienten. Genomsnittet för de tre bankerna beräknas till 0, ,280076=0, Handelsbanken var den bank som uppvisade störst asymmetri i sitt beteende mellan sänkningar och höjningar. R 2 -värdet visar hur mycket en justering av bankernas räntor som beror på en förändring i reporäntan och kan utläsas till 0,88759 för genomsnittet. P-värdet bestämmer hur väl det uträknade värdet stämmer överens med hypotesen. Nollhypotesen är att dummyn är lika med 0 d.v.s. att lutningen är lika för både höjning och sänkning. En signifikansnivå på α=5 % har tillämpats. Vid värden under 5 % kan alltså nollhypotesen förkastas. I denna period är det enbart Handelsbankens p-värde som är lägre än 0,05 för bankerna, dummyvariabeln för genomsnittet är även den mindre än 0, Enkla modellen Swedbank Betavärde vid sänkning 1 Betavärde vid höjning 0,875 22

32 januari maj september januari maj september januari maj september januari maj september januari maj september Differens -0,125 Handelsbanken Betavärde vid sänkning 0,92 Betavärde vid höjning 0,59 Differens -0,33 Nordea Betavärde vid sänkning 1,073 Betavärde vid höjning 0,69 Differens -0,383 Genomsnittsvärden Medel för alla banker Betavärde för sänkning 0,996 Betavärde för höjning 0,718 Differens -0,279 Modellen som enbart analyserar perioder där faktiska förändringar har skett bekräftar samma mönster som regressionsanalysen gav. 6.2 Period 2 ( ) Grafen nedan visar hur bankernas 3 månaders räntor har förändrats under perioden ,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Historiska räntor Reporänta Swedbank Handelsbanken Nordea

33 påvisar lägre räntesatser på bolånemarknaden än Räntegapet mellan reporänta och utlåningsränta ökar under perioden med nästan 1 % som kan utläsas i bilaga 2. Störst skillnad kan utläsas vid årsskiftet Tabellen nedan visar bankernas β- koefficienten, P-värde och R 2 värde för perioden som erhållits medhjälp av regressionsanalys i Microsoft Excel. Swedbank Reporänta förändring Dummy för sänkning Handelsbanken Reporänta förändring Dummy för sänkning Nordea Reporänta förändring Dummy för sänkning Genomsnitt Reporänta förändring Dummy för sänkning β koefficient p-värde R 2 0, , , , , , , , , , , , , , , ,

34 β-koefficientens värde av bankernas genomsnitt utläsas i denna period till 0,801635, att jämföra med 0, i period 1. Dummyvariabelns värde i denna period beräknas till -0, och därmed kan koefficienten vid sänkning av reporäntan fastställas till 0, (-0, )=0, För denna period var Nordea den bank som hade högst dummyvärde. R 2 -värdet för perioden är lägre än i period ett. Nordea är den en enda bank vars dummyvariabel är statiskt säkerställd, om än knappt. 25

35 6.2.1 Enkla modellen Swedbank Betavärde vid sänkning 0,57 Betavärde vid höjning 0,8114 Differens 0,24 Handelsbanken Betavärde vid sänkning 0,745 Betavärde vid höjning 0,8 Differens 0,055 Nordea Betavärde vid sänkning 0,445 Betavärde vid höjning 0,983 Differens 0,538 Genomsnittsvärden Medel för alla banker Betavärde vid sänkning 0,587 Betavärde vid höjning 0,865 Differens 0,278 Även under tidsperioder visar den enkla modellen liknande resultat som regressionsmodellen. 26

36 7 Analys På den svenska bankmarknaden tillhör 80 % av marknadsandelarna fyra banker. Det är således otvivelaktigt tal om en oligopolmarknad. En viktig anledning till detta är de privilegium man tilldelas av Riksbanken. På grund av detta privilegium kan de anses rättfärdigt att Riksbanken har vissa krav på bankerna i gengäld vad gäller konkurrens, finansiella stabilitet och deras verksamheter som helhet. Detta är delvis grunden till att bankernas verksamhet ofta kritiseras. Vi har i vår teoridel presenterat en rad olika teorier för prissättning och strategier på en oligopolmarknad. De har alla olika uppfattning angående hur prissättning sker på marknaden. I Bertrands modell görs gällande att företag är som budgivare i en aktion, där den som erbjuder kunden lägst pris kommer få hela marknaden. Detta leder till att marknadens jämviktspris kommer hamna vid marginalkostnaden. Marginalkostnaden för lån är riksbankens reporänta. En förändring av denna styrränta skulle således leda till en lika stor förändring av bankernas utlåningsräntor med denna teori. Våra resultat indikerar dock inte någon linjär koppling mellan reporäntan och bankens utlåningsränta. Stackelbergs teori är bäst applicerbar på marknader med en marknadsledare, d.v.s. ett företag vars prissättning styr marknadspriset. Det i våra resultat som skulle kunna indikera om en sådan struktur finns på marknaden är βkoefficienten. En bank med ett högt värde för β-koefficienten gör större förändringar av sin utlåningsränta i direkt koppling till en reporäntaförändring. I resultatet finns ingen bank som kontinuerligt har ett högre -värde för både höjning och sänkning än sina konkurrenter. Detta speglar båda tidsperioderna. Vi tror att det beror på att bankerna innehar relativt lika marknadsandelar och att det såldes inte finns någon utpräglad marknadsledare. Vi vill dock poängtera att vårt resultat inte räcker för dra en sådan slutsats. Om ett sådant samband vill 27

37 studeras skulle kortare tidsintervall behöva appliceras, där någon typ av rangordning i förhållande till förändringar är att förorda. Om man jämför bankernas agerande till förändringar av reporäntan för period 1 och 2 kan man utskilja vissa påtagliga skillnader. En påtaglig skillnad kan ses för periodernas determinationskoefficient. R 2 för perioden innan 2007 gav ett värde på 0,89 för genomsnittsdata, samma värde var 0,54 för perioden efter En stor del av denna differens kan förklaras av att bankerna tog färre beslut om ränteförändringar för perioden , d.v.s. man justerade inte räntorna lika mycket mellan reporäntabesluten. Eftersom -värdena är relativt höga innebär kommer resultaten i regressionsmodellerna att bekräftas av den enkla modellen som används. Uppsatsens huvudsyfte är att urskilja skillnader i bankernas beteende kopplat till sänkningar och höjningar av reporäntan. För att enkelt urskilja dessa skillnader användes ett regressionsanalyser med dummyvariablar. Dummyvariabeln visar hur stor effekt en sänkning av reporäntan får på bankernas utlåningsränta i relation till genomsnittet. Om dummyvariabeln har ett negativt värde innebär det att bankerna sänker mindre vid en sänkning av reporäntan än vad de höjer vid en höjning. I inledningen presenterades hypotesen att bankerna höjer sina räntor mer kopplat till en höjning än de sänker vid sänkning av reporäntan. Hypotesen grundar sig i den teori Cournot presenterade på 1800-talet som säger att desto mer koncentrerad marknaden är till ett fåtal aktörer, desto enklare blir kartellbildningar eller samordnande förfaranden. Vilket innebär att marknaden kommer fungera som ett monopol. Det kan då antas att företag har lättare att komma överens om att höja räntorna än de har att sänka de, detta då bankerna tjänar på en högre marginal mellan reporänta och utlåningsränta. Resultaten påvisar detta samband för perioden mellan 2010 och Däremot var det sambandet omvänt för perioden Vid jämförelse av tabellerna baserat på genomsnittsförändringarna för de båda perioderna kan man utläsa dummyvärdet för period 1 till 0, och period 2 till -0,

38 I teoriavsnittet presenteras ytterligare två teorier som kan hjälpa till att förklara dessa beteenden. Enligt Sweezys oligopolsteori kommer prissänkningar snabbare träda i kraft än höjningar då han menar att företagen försöker utnyttja chanser att ta marknadsandelar och att konkurrenterna, som är rädda att förlora kunder, kommer följa med. Dean presenterar i Managerial Economics en teori med liknande utfall som Cournot har för en koncentrerad oligopolmarknad, d.v.s. att prissänkningar i syfte att ta marknadsandelar kommer utebli. Värdet av dummyn skulle därför kunna ses som ett tecken på marknadens konkurrens. En annan påfallande skillnad finns att avläsa i marginalen mellan reporäntan och bankernas utlåningsränta. I bilaga 1 och bilaga 2 kan utläsas att marginalen sjönk mellan och under perioden ökade marginalerna mellan reporänta och utlåningsräntorna. Detta kan bero på flera faktorer. Riksbanken menar att riskpremien på finansiella tillgångar har under åren stigit (Riksbanken 2012a). Vilket innebär att skillnaden mellan den riskfria reporäntan och bolåneräntan som innehåller kredit- och likviditetskris, ökar. Ännu en bidragande faktor kan vara bankernas ökade krav på kärnprimärkapital som kom i och med införandet av Basel III. Argumentation kan dock föras för att marginalen mellan reporänta och utlåningsränta, likt värdet på dummyvariabeln, är en konkurrensindikator på marknaden. Från år 2010 har alltså marginalen mellan reporänta och utlåningsränta ökat samt att bankerna sänker sina räntor mer relativt höjningar vid förändringar av reporäntan. Precis det omvända sambandet kunde ses för åren Eftersom det är en markant skillnad mellan tidsperioderna skulle det kunna innebära att bankernas strategier har förändrats. I en artikel publicerad i dagens industri visar att de stora bankerna på dagens marknad verkar nöjda med sina marknadsandelar och vill inte dra ner sina marginaler för att vinna marknadsandelar. I artikeln uttalar sig representanter från flera storbanker att man är nöjda med sin marknadsandel (Logothetis 2015). Bankerna kan dels ha ändrat uppfattning om utseendet på efterfrågakurvan. Det vill säga att efterfrågan var mer elastisk mellan åren , lägre räntor skulle således 29

39 leda till fler beviljade lån i större utsträckning. Man kan även haft en målsättning att öka antalet marknadsandelar och bedömt att prissättning var ett effektivt verktyg. Kritik bör riktas mot tillförlitligheten av resultatet. Reporäntan är otvivelaktigt en statiskt signifikant variabel i våra regressionsmodeller. Däremot var uppsatsens huvudsyfte att testa om bankernas räntesättning skiljde sig vid höjning respektive sänkning av reporäntan. För att testa detta utvecklade vi dummyvariabler. Vi fann enbart tre dummyvariablar som var statiskt signifikanta på en 95% -signifikansnivå, d.v.s. enbart data för den genomsnittliga förändringen , Handelsbanken samt Nordeas data för kunde förkasta noll hypotesen att dummyvärdet var 0. Detta innebär att resterande dummy-värden inte är statiskt signifikanta och skulle således kunna bero enbart på varians. Dessutom påverkas dummyvärdet av förändringar i räntegapet mellan repo- och utlåningsräntan. Om marginalen ökar och denna ökning sker vid en reporäntaförändring kommer dummyvärdet att bli högre och vice versa. I teoridelen finns att läsa att denna marginal påverkas av ett antal yttre faktorer och behöver därför inte indikera en asymmetri i agerande. Det är även viktigt poängtera att sambandet mellan reporänta och utlåningsräntan inte ensamt kan förklara bankernas lönsamhet. Bankernas vinst bestäms i hög grad av marginalen mellan deras in- och utlåningsräntor. Det innebär att man även behöver studera bankens justeringar av inlåningsräntorna för att gör en mer rättvis bedömning om konkurrensläget på marknaden. 8 Slutsats Uppsatsens syfte var att undersöka konkurrensen på den svenska bolånemarknaden genom att studera bankers reaktioner kopplat till sänkningar samt höjningar av riksbankens reporänta. För att jämföra konkurrens på denna marknad historiskt jämfördes åren med perioden

40 Resultaten påvisar att de tre ledande bankerna på den svenska marknaden under period ett sänkte sina räntor mer kopplat till en sänkning av reporäntan än de höjde vid en höjning. De senaste åren har bankerna uppvisat motsatt beteende. Samtidigt var marginalen mellan reporänta och utlåningsränta högre under denna period. Båda dessa resultat skulle kunna indikera en förändring av konkurrensläget på marknaden. Det är däremot inte tillräckligt för att dra en entydig slutsats på grund av de p-värden som dummyvariablerna fastställdes till. Vidare har även spåren av finanskrisen en inverkan på resultatet. Införandet av de nya Baselreglerna samt den ökade riskpremien är två saker som försvårar en jämförelse mellan de två tidsperioderna. 8.1 Rekommendationer till vidare forskning Förhoppningsvis leder studien till en bättre bild av konkurrensläget på svensk bankmarknad. Studien visar ett starkt samband mellan utlåningsräntan och reporäntan. Det hade varit intressant att se samband på inlåningsräntor och reporäntan och sammanknyta detta med utlåningsräntorna. Som rekommendation till vidare forskning förordas en kvantitativ studie på räntegapet mellan in- och utlåningsräntor i samband med förändringar av reporäntan. Detta skulle ge en bättre helhetsbild om konkurrensen istället för att analysera marknaderna individuellt. 31

41 9 Källförteckning Baye, M.R. (2010) Managerial economics and business strategy, Mcgraw. New York. Boupplysningen (2015) Bolån- lånet som finansierar din bostad. [elektronisk] tillgänglig: [ ] Busse, M.R. (2012) When Supply and Demand Just Won t Do: Using the Equilibrium Locus to Think about Comparative Statics [elektronisk] tillgänglig: &type=pdf [ ] De Graeve F., Kick T., Koetter M. (2007) Monetary policy and financial (in)stability: An integrated micro macro approach [elektronisk] tillgänglig: [ ] Econknowhow (2012) oligopoly [elektronisk] tillgänglig: Economics online (2015) Perfect competition, [elektronisk] tillgänglig: ml [ ] Eklund, K. (2010) Vår ekonomi, Norstedts Förlagsgrupp AB, upplaga 12. Fuertes A.M., Heffernan S., Kalotychou E. (2007) How do UK Banks React to Changing Central Bank Rates? [elektronisk] tillgänglig: data/assets/pdf_file/0003/79158/nonlinearuk_f uertes08.pdf [ ] 32

42 Gujarati, D. (2004) Basic Econometrics, McGraw-Hill Higher Education, upplaga 4. Hirschey, M. (2009) Fundamentals of managerial economics [elektronisk] tillgänglig: =managerial+economics+oligopoly+price+setting&source=bl&ots=rx5oyxvlzf& sig=i4csmnfxx2mt5fm3fccuqurwthk&hl=en&sa=x&ei=ndxgvdj7dkj7ywpzl YO4AQ&ved=0CEAQ6AEwBQ#v=onepage&q=managerial%20economics%20olig opoly%20price%20setting&f=false [ ] Kleimeier, S., Sander, H. (2005) Regional Versus Global Integration of Euro-Zone Retail Banking Markets: Understanding the Recent Evidence from Price-Based Integration Measures [elektronisk] tillgänglig: [ ] Kwapil, C. och Scharle, J. (2007) Interest Rate Pass-Through, Monetary Policy Rules and Macroeconomic Stability [elektronisk] tillgänglig: Logothetis (2015) Banken som håvat in flest bolånekunder. Dagens industri [elektronisk] tillgänglig: [ ] Hultkrantz, L. och Söderström, H. T. (2009) Marknad och politik, Författarna och SNS förlag, upplaga 8 Oxenstierna, G. (2010). Placeringsrådgivning. Lund: Studentlitteratur AB. Riksbanken (2008) Likviditetsrisk i samhället [elektronisk] tillgänglig: S/fs0801_sv_artikel1.pdf [ ] 33