Bankens agerande i förhållande till Riksbankens reporänta

Transkript

1 Caroline Falk & Ellika Andersson Bankens agerande i förhållande till Riksbankens reporänta Företagsekonomi C-uppsats Termin: Ht 2010 Handledare: Tommy Bood 1

2 Förord Vi som författare till uppsatsen söker en karriär inom bank, där räntor är en viktig grundläggande faktor inom branschen. Processen i sökandet av ämne blev att hitta en företagsekonomisk gren, där räntor närmare kunde behandlas. Valet av uppsatsämne landade i att objektivt se hur en bank agerar i förhållande till Riksbankens reporänta. Riksbanken är de som styr landets ekonomi genom de olika konjunkturerna, varav det omedelbart blev intressant att se hur banken agerar i förhållande till de olika styrmedlen, främst reporäntan som Riksbanken använder sig av. Rent företagsekonimiskt anser vi att det är ett viktigt område som behandlar den allmänna ekonomin i flera led. Målet med uppsatsen blev att samarbeta med en bank för att hitta sambanden. Vare sig bankens namn eller namn på personer framgår av uppsatsen, då betydelsen av hur en specifik bank agerar saknar intresse. Intresset ligger i att utläsa vikten av bankers agerande i förhållande till reporäntan. Uppsatsen har undersökt bankens agerande genom den rörliga bolåneräntan, vilken är bunden på 3 månader. Ett stort tack ges till uppsatsens handledare Tommy Bood, som med ett stort engagemang ställt upp i alla lägen. Tack vare ett bra samarbete med banken har uppsatsen kunnat genomföras. Caroline Falk Ellika Andersson 2

3 Sammanfattning Författare: Ellika Andersson & Caroline Falk, studerande vid Karlstads Business School. Nyckelord: Bank, agerande, reporänta, rörlig bolåneränta, samband, penningmarknaden samt inflation. Problemformulering: Hur agerar banken i förhållande till Riksbankens reporänteförändringar genom den rörliga bolåneräntan? Syfte: Uppsatsen har till syfte att ta reda på hur banken agerar i förhållande till Riksbankens reporänteförändringar, där den rörliga bolåneräntan (3 månader) används som utgångspunkt. Metod: Undersökningen har baserats från en kvalitav ansats, i form av personliga-, telefon- och enkätintervjuer. Artiklar, litteratur samt rapporter ligger som grund för teorin. Teori: Bankernas räntesättning påverkas av en mängd olika faktorer och eftersom räntesättningen påverkar bankens finansiering av utlåning* och inlåning* till kunder. Ämnet är därför intressant att forska vidare i. Teorin som använts baseras på inflation, penningmarknaden, den rörliga bolåneräntan och bankers agerande. Uppsatsens teoriavsnitt tillsammans med empirin ligger till grund för analysen. Empiri & Analys: Empirin består av en sammanställning av de intervjuer som genomförts med högt uppsatta personer inom bankens ränteanalysavdelning. Under samma avsnitt presenteras en analys av resultaten. Slutsats: Resultatet av undersökningen presenteras i slutsatsen, där det tydligt framgår att det finns en korrelation* mellan Riksbankens reporänta och bankens rörliga bolåneränta. Banken agerar med hänsyn tagen till reporäntan men är även beroende av många andra faktorer, bland annat hur det aktuella finansläget ser ut, varav det är viktigt att banken agerar rätt eftersom många parter påverkas. Uppsatsen har kartlagt bankens agerande i förhållande till reporänta, som förslag till vidare forskning skulle en undersöknning kring obligationsmarknaden för att kunna dra slutsatser kring bankens agerande i helhet. 3

4 Abstract Author: Ellika Andersson & Caroline Falk, students at Karlstad Business School. Keywords: Bank, behavior, repo rate, variable mortgages rate, relationships, Money market and inflation. Problem formulation: How acts the bank in relation to the Riksbanks repo rate changes, through the variable mortgage rate? Purpose: The paper aims to find out how the bank is acting in relation to the Riksbank's repo rate changes, where the variable mortgage rate (3 months) is used as a starting point. Method: The study is based on a kvalitav approach, in the form of personal, telephone and questionnaire interviews. Articles, literature and reports form the basis of the theory. Theory: The banks'interest rates are affected by many factors and because interest rates affect many people and society's economic welfare, the topic is therefore interesting to investigate further in. Used theory is based on inflation, money market, the variable mortgage rate and banks' behavior. Essay theory section, together with empirical data is underlying for the analysis contained in the end of every chapter in the empirics. Empirics & Analysis: The empirical data is based on interviews conducted with senior people within the bank's interest-rate research department. In the same section presents an analysis of the results. Conclusion: The results of the survey are presented in the conclusion, clearly stating that there is a correlation between the Riksbank's repo rate and the bank's variable mortgage rate. The Bank is acting with regard to the repo, but is also dependent on many factors, including how the current financial situation looks, of which it is important that the bank is acting right because many parties are affected. This essay has surveyed the banks actions in relation to the repo rate, as suggestions for further research would be an investigation about the bond market in order to draw conclusions about the banks actions overall. 4

5 Innehåll 1. Inledning Problembakgrund Problemformulering Syfte Avgränsning Metod Utveckling av problemställning Forskningsansats Angreppssätt Datainsamling Urval Tillvägagångssätt Metodkritik Teori Inflationens effekt samt framtida inflationsutsikter Riksbanken och reporäntan Sambandet mellan den rörliga bolåneräntan och Riksbankens reporänta Bankernas finansiering Faktorer som påverkar den rörliga bolåneräntan Empiri & Analys Intervjuer Inflationens effekt samt framtida inflationsutsikter Riksbanken och reporäntan Sambandet mellan den rörliga bolåneräntan och Riksbankens reporänta Bankens finansiering Faktorer som påverkar den rörliga bolåneräntan Slutsats Referenser Bilaga 1: Bilaga 2: Bilaga 3: Intervjufrågor Förklaringar Tabell över den rörliga bolåneräntan för de olika bankerna 5

6 1. Inledning I nedanstående kapitel beskrivs uppsatsens inledande del i undersökningen, vilket utgörs av problembakgrund, problemformulering, syfte samt avgränsning. Inledningen utgör grunden för formuleringen av uppsatsen. Alla ord med en asterix bakom (*), förklaras i bilaga Problembakgrund Riksbankens agerande har alltid stått i fokus i förhållande till räntemarknaderna. För att kunna förstå penningmarknaden och hur den fungerar måste man även förstå Riksbankens beslut om penningpolitiken. Samhällsekonomiskt sett utvecklas länder genom en väl fungerande inflationsmålspolitik, därav hur väl penningmarknaden förser landet med kapital. Riksbankens uppgifter är att med hjälp av räntereglering*, kreditreglering*, emissionskontroll* och valutareglering* besluta om penningpolitiken (Nyberg et.al 2006). Innan 1980-talet hade Sveriges penningpolitik inte mycket att göra med Riksbanken, det fanns då ingen penning- och obligationsmarknad där marknaden styrde räntebildningen vilket den gör idag. Idag är räntemarknaderna omfattande och räntebildningen sätter grunden för bland annat sparande och investeringar (Nyberg et.al 2006). Banker utgör den största andelen av de aktörer som sköter systemen för bland annat sparande och investeringar, vilka utgör en viktig grundsten för Sveriges ekonomi. Bankernas uppgifter innefattar mottagande av inlåning samt utgivande av krediter (Swedishbankers 2010). USA och Europa drabbades av akuta likviditetsproblem i samband med att den amerikanska banken Lehman Brothers gick i konkurs hösten Bankerna var beroende av kortfristig finansiering vilket var en faktor till att krisen blev allvarlig. Banker är beroende av en välfungerande finansiell marknad och i Sverige har Riksbanken ett viktigt syfte att påverka bankernas agerande (Riksbanken 2010 E). Bankerna tillsammans med bostadsinstituten står de för den främsta utlåningen* till allmänheten (Swedishbankers 2010). Utlåningen* till allmänheten i form av långfristiga bostadslån utgör en stor del av bankernas tillgångar. Låntagarna kan välja att ha en rörlig bolåneräntan, vilken är en kort 6

7 ränta med 3 månaders bindningstid, alternativt en bunden ränta till olika löptider. (Riksbanken 2010 D). Statistik från september 2010 visade att 68% av hushållens utestående bostadslån bestod av rörlig bolåneränta med bindningstid upp till 1 år (Statistiska centralbyrån 2010). Den rörliga bolåneräntan innebär en högre risk för banken och kunden, men kostnaden för räntan har historiskt sett varit lägre än den bundna räntan (Swedbank 2010 B). Då den rörliga bolåneräntan innebär en högre risk, (risken att den stiger under bolånets löptid) samtidigt som majoriteten av hushållen har valt en rörlig bolåneränta, vilket innebär att bankens räntesättning av den påverkar många låntagare. Bankerna genomför en kreditprövning på kunden eftersom återbetalningsförmågan av lånet påverkar både banken och kundens ekonomiska situation (Swedishbankers 2010 B) Problemformulering Reporäntan är av nationalekonomisk karaktär, men reporäntan påverkar bankens räntor vilka i sin tur påverkar banken som företag. Bankens agerande i förhållande till reporäntan är därför viktigt ur ett företagsekonomiskt perspektiv. Uppsatsen undersöker hur banken agerar i förhållade till Riksbankens reporänta. Nationalekonomiska parametrar som reporäntan och den rörliga bolåneräntan används för att ta reda på bankens agerande, vilket i sin tur belyser det företagekonomiska perspektivet. Problemformuleringen formulerar frågeställningen nedan: Hur agerar banken i förhållande till Riksbankens reporänteförändringar, genom den rörliga bolåneräntan? 1.3. Syfte Uppsatsen har till syfte att ta reda på hur banken agerar i förhållande till Riksbankens reporänteförändringar, där den rörliga bolåneräntan (3 månader) används som utgångspunkt. 7

8 1.4. Avgränsning Området är omfattande därför har uppsatsen avgränsats till att undersöka hur en av de större bankerna i Sverige agerar i förhållande till Riksbankens reporänta, där den rörliga bolåneräntan används som indikator. Att undersöka två större banker och jämföra dessa skulle bli tidsomfattande vilket är motiveringen till att undersökningen innefattar en bank. Räntemarknaden är bred, uppsatsen är därför avgränsad till att undersöka enbart den rörliga bolåneräntan. Det är den korta räntan som bland annat påverkas av penningmarknaden vilket innefattar Riksbankens reporänta. Vid analys av den långa bundna bolåneräntan hade vi kommit in djupare på obligationsmarknaden, vilket inte är till syfte för denna uppsats. 8

9 2. Metod I nedanstående kapitel förklaras motiven till val av metod som använts i uppsatsen. Även tekniken vi använt för att få fram empiriska data förklaras Utveckling av problemställning Undersökningen har som mål att beskriva bankens agerande i förhållande till reporäntan. Uppsatsen består av flera olika upplägg, den beskriver ett förhållande i nutid och dåtid, vilka är detaljerade och djupgående som sätter grunden för en deskriptiv ansats. Undersökningen tenderar även att gå mot ett exploativt utforskande eftersom insamling av information har genomförts på olika sätt (Patel & Davidson 2010). Med hjälp av historisk samt nybaserad fakta ska undersökningen visa på hur sambandet ser ut och därmed utläsa bankens agerande Forskningsansats Uppsatsen grundar sig på baserad teori, prognoser samt personliga intervjuer för att se hur banken agerar när Riksbankens reporänta förändras och tenderar att gå mot det positivistiska synsättet på verkligheten. Vetenskapsynens huvudspår gör iakttagelser från verkligheten, men hur de ser på verkligheten skiljer sig (Bengtsson et al 1996). Utifrån positivismen kan forskare vidare använda sig av induktiv- eller deduktiv datainsamling när undersökningen genomförs. De är två alternativa sätt som används när man relaterar teori och empiri (Patel & Davidson 2010) Angreppssätt Ansatsen som används i uppsatsen är kvalitativ När en undersökning ska genomföras, finns det två olika ansatser att använda sig av vilka är av kvalitativ- eller kvantitativ ansats. En kvalitativ ansats går ut på att forskaren försöker beskriva och analysera hur saker och händelser tolkas av omgivningen genom att genomföra personliga intervjuer med en liten grupp människor. Att använda en kvantitativ ansats handlar om att mäta och jämföra med siffror, ofta genom enkäter till en stor grupp människor (Lundahl & Skärvad 2009). 9

10 En kvalitativ ansats betraktas mer anpassningsbar eftersom forskaren kan omformulera sina frågor i de personliga intervjuerna och det finns större utrymme för diskussion (Patel & Davidson 2010). En diskussion med insatta personer kring bankens agerande är av stor vikt, där det finns utrymme till förklaringar. Under uppsatsens gång upptäcktes en svårighet i att få ihop tillräckligt med personliga intervjuer vilket gjorde att det delades ut intervjufrågor i form av enkäter till ett fåtal respondenter. Det påverkade dock inte ansatsen för uppsatsen då svar från enkäterna kunde kompletteras med telefonintervjuer Datainsamling Teorin som använts i uppsatsen grundas på vetenskapliga artiklar, faktabaserad litteratur, rapporter samt artiklar från bland annat riksbankens hemsida. Riksbankens hemsida samt räntehistoriska rapporter och prognoser har använts för att redogöra hur reporäntan samt den rörliga bolåneräntan förändrats under en viss period, därav datainsamling till empirin. Personliga intervjuer, enkäter samt telefonintervjuer har gjorts med medarbetare inom banken vilket också använts som underlag i empiriavsnittet Urval Banken är en av Sverige och även en av Nordens ledande storbanker, vilket gör det intressant att genom denna aktör se hur de agerar i förhållande till Riksbankens reporänta. Banktjänstemän med stor inblick inom området har bidragit med intervjuer på olika sätt, vilket har varit användbart för att undersökningen ska få en bredare bas att stå på. Valet av bank grundar sig i en bekvämlighet, då information varit lättillgänglig samt möjligheten att få kontakt med högt uppsatta personer har varit lättare, till skillnad mot att analysera en mindre bank Tillvägagångssätt Intervjuerna ligger till grund för empirin i uppsatsen, tillsammans med verkliga jämförelser mellan den rörliga bolåneräntan och reporäntan. Empiri är det underlag som samlats in för att se vilken teori som stämmer överens med verkligheten (Patel & Davidson 2010). Vid insamling av empirin togs kontakt med en regionschef, head of private banker, makroanalytiker samt en senior analyst inom banken. Det gjordes för att få en bred kunskap och trovärdighet 10

11 till empirin, eftersom de har en bred kunskap kring räntemarknaden. Det genomfördes två personliga intervjuer med head of private banker samt regionschefen, resterande personer svarade genom enkäter med empirifrågorna, samt kompletterande information genom telefonintervju. Kontinuerlig kontakt togs med handledare för att upprätta välutformade intervjufrågor. Respondenterna fick frågorna skickade via mail i förväg och kontaktades via telefon, vilket gav personerna möjlighet att ta reda på all väsentlig information för att de skulle kunna ge oss ett tillförlitligt svar. Jacobsen (2002) beskriver att det är viktigt att göra reflektioner kring intervjun/ intervjuobjektet så snart som möjligt efter den genomförda intervjun för att kunna notera förhållandet direkt ur minnet. Efter de personliga intervjuerna gjordes anteckningar av vilket intryck vi fick av respondenterna och mötet i allmänhet. En specifik fråga skiljde sig åt gentemot teorin. Kontakt togs därför med en makroanalytiker via telefon som fick förklara hur det låg till. Orsaken var att frågan var känslig då det var svårt att förklara utan eventuella missuppfattningar. Känslan av en enad part hos några av respondenterna framgick, genom att de gav exakt samma svar och det visade sig att de hade diskuterat ihop ett enhetligt svar. Vissa respondenter lade tyngdpunkten i sina svar på obligationsmarknaden, medan andra lade tyngdpunkten på penningmarknaden. Respondenterna gav dock tillräckliga svar för att kunna slutföra undersökningen. Intervjuerna genomfördes från en halvtimme till en timme inne på banken, d.v.s. i dess naturliga miljö för att öka tillförlitligheten där respondenterna hade förberett sina svar innan intervjuerna (Patel & Davidson 2010). Under båda intervjuerna användes bandinspelning för att göra svaren helt kompletta då vi kan analysera ord för ord som sagts under mötet (Jacobsen 2002). Empiri och analys utgör ett avsnitt tillsammans. Rubrikerna är baserade på teorin vilka presenterar resultatet av undersökningen i form av intervjuer och sammanställning av datamaterial. Varje rubrik avslutas med en analys vilket gör det lättare för läsaren att få en genomgående översikt Metodkritik Det har funnits en svårighet i att ha personliga intervjuer med flera respondenter och undersökningen har därför begränsats till ett fåtal respondenter. Jacobsen (2002) beskriver att kritik till den kvalitativa ansatsen är att den inte har till mål att dra generella slutsatser, då urvalet är begränsat. 11

12 Personliga intervjuer är mindre begränsade då en dialog förs kring olika förhållanden (Jacobsen 2002). På grund av tidsbrist hos 2 av respondenterna, genomfördes enkät- och telefonintervjuer. Det gjorde att svaren blev kortare och svårare att analysera. Dialogen blev inte lika öppen och möjligheten att ställa följdfrågor begränsades. Möjligheten att observera intervjuobjektet försvinner vid en enkät- och telefonintervju (Jacobsen 2002) eftersom intervjuaren tappar möjligheten att kunna observera respondenternas reaktioner. Intervjufrågorna skickades till respondenterna innan intervjun genomfördes, i syfte till att de skulle kunna förbereda sig på de frågor som skulle tas upp. Nackdelen med metoden var att respondenterna fick möjligheten att komma överrens om ett enhetligt svar. Respondenterna besitter stor kunskap inom området, varav det har skapats en tillförlitlighet och trovärdighet kring empirimaterialet som tagits fram. 12

13 3. Teori Teoriavsnittet beskrivs nedan utifrån den problemformulering som utformats i inledningen, enligt den metod som redogörs i metodavsnittet. Alla ord med en asterix bakom (*), förklaras i bilaga Inflationens effekt samt framtida inflationsutsikter Inflation betyder att penningvärdet stiger, d.v.s. den allmänna prisnivån i landet stiger. Förväntningar om den framtida penningpolitiken avgör hur mycket som produceras och vidare vilken inflationsförändring som beräknas (Williams 2010). Inflationen mäts som en prisökning från en period till en annan, oftast ett år (Nationalencyklopedin 2010), och bekämpas genom en återhållsam finans- och penningpolitik av Riksbanken. Högre skatter och högre räntor har till syfte att minska efterfrågan av konsumtion i landet (Siven 2010). Inflation mäts med hjälp av förändringen i KPI (konsumentprisindex). KPI innebär att man jämför prisskillnader månad för månad för olika varor och tjänster. Riksbanken bestämmer reporäntan, och de har ett inflationsmål som innebär att KPI får öka med högst två procent, plus minus en procent per år. Om riksbanken höjer reporäntan, stiger marknadsräntorna. Bankernas upplåning blir dyrare och agerar då genom att höja sina räntor, vilket innebär att det blir dyrare för bankernas kunder att låna pengar. Ekonomin stramas åt i landet vilket är en effekt av att den förväntade inflationen stiger (Oxenstierna 2010). Rikbanken ger ut en penningpolitisk rapport 3 gånger per år, där man visar den förväntade konjunktur och inflationsutsikten. Förväntningarna baseras på de aktuella räntebanorna Riksbanken gett ut. Rapporten beskriver hur ekonomin ser ut i nuläget och dess påverkande faktorer (Riksbanken 2010 B). 13

14 I tabellen nedan anges hur KPI:s årliga procentuella förändring sett ut år 2009, samt en prognos på vad förändringen kommer att hamna på vid åren 2010, 2011, 2012 och Siffrorna inringade i parantes är de som prognostiserades av den penningpolitiska rapporten, gjord i september 2010 (Riksbanken 2010 B). Tabell 1: Årlig procentuell förändring av KPI KPI -0,3 1,2 (1,1) 1,7 (1,9) 2,2 (2,5) 2,6 KPIF 1,9 2,0 (2,0) 1,3 (1,3) 1,5 (1,7) 1,9 KPIF exkl. energi 2,3 1,7 (1,6) 1,5 (1,5) 1,6 (1,8) 1,9 HIKP 1,9 1,8 (1,8) 1,0 (1,0) 1,3 (1,5) 1,7 (Riksbanken 2010 B) I dagsläget är inflationen underliggande, d.v.s. att den årliga procentuella förändringen ligger under 2 %. Inflationstrycket i Sverige är för närvarande lågt, vilket Riksbanken förklarar bero på det svaga konjunkturläget som omvärlden uppvisar (Riksbanken 2010 B). Inflationen har hamnat på låga nivåer i flera länder och det finns risk för deflation. Målet är att inom den finansiella politiken hitta en lösning som bäst minskar risken för deflation och som underlättar en snabb återgång om deflation uppstår (Williams 2010). 14

15 3.2. Riksbanken och reporäntan Centralbanker har under ca två decennier varit den viktigaste instiutionen för att kontrollera samt reglera ekonomin. Inflationen har genom länders olika centralbanker hållits i schack genom deras styrmedel för räntan, som i sin tur påverkat banker samt räntor i allmänhet (Fuertes et.al 2008). Penningmarknaden Penningmarknaden kallas även räntemarknaden och har därav samma betydelse, penningmarknaden innefattar exempelvis ränteterminer* samt ränteoptioner*. Dess roll är att försörja ekonomin med pengar samt hantera och sprida risker. För att bankerna skall kunna hantera de under- och överskott i likviditeten som bildas, är det viktigt med en väl fungerande penningmarknad. Riksbanken kontrollerar penningmarknaden med hjälp av olika styrmedel bland annat reporäntan (Nyberg et. al 2006). Obligationsmarknaden Obligationsmarknaden står för långfristig upplåning till skillnad mot penningmarknaden som har kortfristig upplåning. Exempel på räntor som påverkas av obligationsmarknaden är bostadslåneräntor. Bostadslåneräntor bestäms av Riksbanken indirekt då den påverkas av förväntade inflationen (Oxenstierna 2010). Viktigaste styrmedlet Reporäntan är det viktigaste styrmedel som Riksbanken förfogar över. Riksbanken kan välja att minska eller öka likviditetstillförseln i ekonomin genom att besluta om reporäntan. En av riksbankens huvuduppgifter är att med hjälp av penningpolitiken, försvara landet mot inflationens skador på samhället (Oxenstierna 2010). Riksbankens direktion bestående av sex ledamöter (utses av riksbanksfullmäktige) är de som bestämmer över förändringar i räntan och ansvarar över banken som helhet. De utvalda personerna träffas regelbundet för att ta beslut i olika frågor. De träffas ungefär sex gånger per år för att besluta om reporäntan (Riksbanken 2009). Reporäntan används för att sätta priset på inlåning* och utlåning* av pengar vilket påverkar bankerna. När Riksbanken sänker reporäntan blir det billigare för banken att låna in pengar, banken agerar då genom att sänka sina räntor 15

16 och det blir billigare för konsumenten att låna pengar. När Riksbanken höjer reporäntan, stramas ekonomin åt och konsumtionen minskas i samhället. När Riksbanken sänker räntan, ökar köpkraften hos konsumenterna. Kort sagt styr reporäntan den ränta som bankerna kan låna och placera pengar till, vilket sträcker sig över en sju-dagars period (Oxenstierna 2010). Priset på inlåning ligger normalt på 0,75 % lägre än reporäntan och priset för utlåningsräntan* ligger normalt på 0,75 % över reporäntan (Riksbanken 2010 C). Förändringar i räntenivån är rörlig, d.v.s. man kan inte vara helt säker på hur räntan förändrar sig mellan olika perioder. Det är förväntningar och korrekta bedömningar av ränterörligheten som bestämmer prissättingen av räntorna. Den korta räntan är mer rörlig än den långa och påverkas av inflationsförväntningarna. Man kan säga att låntagare och långivare byter köpkraften med varandra. När det är höga räntor, missgynnar det de människor som har lån, men gynnar de som sparar pengar på ett räntekonto (Nyberg 2000) Sambandet mellan den rörliga bolåneräntan och Riksbankens reporänta Tidigare kunde man dra exakta paralleller mellan bolåneräntorna och reporäntan, men det är inte lika självklart idag. Under hösten 2010 har det blivit dyrare för bankerna att låna pengar och bankerna finansierar den rörliga bolåneräntan (3 månaders ränta) med längre bundna lån (E24 Näringsliv 2010). Långivare använder bl.a. marknadsnoterade värdepapper för att finansiera de rörliga bolånen (Pais 2008). Finansläget påverkar räntorna genom de nya reglerna för utlåning* som nyligen tillkommit. De nya reglerna innebär ökade kostnader för bankerna som lånar pengar, vilket gör att räntorna stiger och så även räntekostnaderna för konsumenterna (Länsförsäkringar 2010 A). Regeln kommer innebära att nivån för bottenlån sjunker från 85 % till 80 % av bostadens marknadsvärde. D.v.s. kunder kan då inte låna mer än 80 % av bostadens marknadsvärde och måste ha ett insatskapital på 20 %, eller finansiera de återstående procenten i form av blancolån (SEB 2010). 16

17 Bankens agerande Banker agerar olika i förhållande till reporäntan, en större förändring av reporäntan utlöser en snabbare justering av bankernas räntor. Vid små förändringar av reporäntan tenderar bankerna svara med långsammare justeringar av räntorna (Fuertes et.al 2010). Bankräntorna tenderar i praktiken att ske som en fördröjning eller asymmetri till centralbankens höjningar/sänkningar av reporäntan vilket kan bero på bristande information, omställningskostnader samt osäkerthet över konkurrenternas agerande. Bankernas räntor följer centralbankens reporänta precist och symmetrisk vid perfekt konkurrans med liten osäkerhet och små anpassningskostnader. Föjlsamheten hos bankernas räntor kan med andra ord ske både symmetriskt och mindre symmetriskt, det behöver inte ha någon betydelse för en felfri transmissionsmekanism om centralbanken har en viss medvetenhet kring bankernas agerande (Fuertes et.al 2010). På längre sikt finns mål om att en höjning av reporäntan skall minska skulderna hos de svenska hushållen, vilka har ökat markant under senare år (Riksbanken 2010 B). Om inte ökningen av skulderna avtar finns en risk att det kan påverka den svenska ekonomin negativt. Bankernas agerande i förhållande till sina räntor blir därför en viktig faktor. Genom att reporäntan förväntas stiga, förväntas också bankernas räntor stiga (Riksbanken 2010 B), vilket tas upp i ett senare avsnitt. Reporäntan är ett instrument som påverkar i flera olika led. Reporäntan kontrollerar inflationen, vilket styr bankers agerande i form av höjning/sänkning av räntor som i sin tur styr konsumenternas beteende, vilket till störst del påverkar bostadsmarknaden men även investeringar bland företag, obligationsmarknaden och aktiemarknaden. Marknaderna försöker på förhand skapa sig förväntningar om hur Riksbanken kommer höja eller sänka reporäntan. Förväntas dem höja räntan med en kvarts procentenhet, anpassar sig exempelvis bankerna genom att i förväg höja sina räntor, vilket gör att om höjningen väl sker påverkas inte själva banken utav det (Oxenstierna 2010). 17

18 3.4. Bankernas finansiering Bankerna finansierar sig på kort sikt genom konsumenters investeringar och sparande samt situationen på de finansiella marknaderna. Förtroendet för banken har betydelse genom att det drar till sig fler kunder, vilket i sin tur finansierar banken. Riksbanken har samlat in rapporter för hur bankerna finansierar sig under en 3 års period, genom avtal med bankerna. Informationen är inte offentlig, vilket medför att det är svårt att redogöra för specifika finansieringsfaktorer. Offentlig information stämmer inte helt överrens med den information banken har tillgång till (främst av säkerhetsskäl), men allmänheten får ändå en överskådlig bild som redogörs i Riksbankens finansiella rapport (Riksbanken 2010 E). Marknadsfinansiering står för hälften av bankernas upplåning. Den långsiktiga upplåningen består av obligationer och bostadsobligationer, varav stor del emitteras* på den europeiska marknaden vars länders värdepapper har en liten kreditrisk. I dag är svenska bankernas likviditet god, vilket har gjort att de har minskat sitt beroende av lån från Riksbanken (Riksbanken 2010 F) Faktorer som påverkar den rörliga bolåneräntan Hälften av världens totala tillgångar är placerade i fastigheter samt värdepapper i fastigheter. (Hiang Liow et.al 2005). Lån till företag - och privatpersoner skapar de högsta bruttovinster hos bankerna, men samtidigt är det lån som också skapar en stor osäkerhet (Wei-Shong & Kuo-Chung 2006). Banker måste därför vidta åtgärder och speciella rutiner för hur de ska bevilja lån eller inte. Processen kan vara komplicerad eftersom det är svårt att i förväg bedöma om ett lån till kunder kommer vara lönsamt eller inte. Den risk som bankerna tar vid utlåning*, betalas av låntagarna i form av ränta. (Wei-Shong & Kuo- Chung 2006). Konjunkturläget Sveriges konjunktur påverkar den rörliga bolåneräntan. Allmänt följer räntorna konjunktursläget, det vill säga om det är hög- eller lågkonjunktur. Om det är högkonjunktur är räntorna höga och om det är lågkonjunktur är räntorna låga. Bankens rörliga bolåneränta följer Riksbankens reporänta och den bundna räntan (oftast 2 till 5 år) påverkas av det globala ränteläget i världsekonomin (Swedbank 2010). Den rörliga räntan följer ganska väl räntemarknadens 18

19 svängningar. Faktorer som påverkar den rörliga bolåneräntan är bl.a. hur mycket det kostar för banken att låna pengar av Riksbanken, där räntorna finansierar bankens utlåningskostnader*. Reporäntan kan sägas vara en direkt faktor som påverkar räntesatsen för 3 månaders räntan. Eftersom banken även lånar pengar från andra banker så är det inte enbart reporäntan som påverkar, utan det är en ränta som kallas Stibor* räntan (Ikanobanken 2010). Den rörliga bolåneräntan påverkas även av bostadsobligationer som emitteras* av de olika bostadsinstituten (Nordea 2010 D). Riskpremien Riskpremien är en ersättning för den risk som banken får betala när de lånar pengar av Riksbanken, d.v.s. differensen mellan upplåningskostnaderna* och reporäntan (Oxenstierna 2010). I och med att Riksbanken höjer sin reporänta väntas nya höjningar av räntorna för bolån. För banker blir det dyrare att låna pengar och förändringen påverkar främst de konsumenter som har en rörlig bolåneränta med 3 månaders bindningstid. Bankerna uppmanar därför sina kunder att förbereda sig på ökade kostnader för sina bolån (Länsförsäkringar 2010 B). Bankens rörliga bolåneränta styrs dels av Riksbankens reporänta, men även av bankens riskpremie, samt situationen på finansmarknaden (Nordea 2010 A). Mahdavi (2006) har publicerat en jämförelse av de internationella korta räntorna utan arbitrage* över sju industrialiserade länder. Publikationen visar att den korta räntan är resultatet av riskpremien samt förväntningar på ränteförändringarna. Mahdavi (2006) beskriver i sin jämförelse att marknadspriset av risker är förknippat med de korta räntorna. Situationen på bolånemarknaden är svår att förutbestämma då den baseras på ränteprognoser samt den förväntade riskpremien (Hiang Liow et.al 2005). Likviditetsrisk & Basel III Den rörliga bolåneräntan med 3 månaders bindningstid påverkas även av obligationsmarknaden genom att banken ger ut säkerställda obligationer*. Den rörliga bolåneräntan påverkas även av penningmarknaden där man ger ut så kallade certifikat*. Likviditetsrisken banken tar är en viktig förutsättning för prissättningen på bolån. En ökad likviditetsrisk innebär att bankernas löptid vid finansieringen av sina bolån är kortare än den löptid låntagarna har på bolånet, vilket gör att finansieringskostnaderna minskar vilket resulterar i att bankerna kan sänka räntan för bolånet. En minskad likviditetsrisk innebär att löptiden för bankens finansiering av bolån är lika med löptiden för låntagarna. 19

20 Det innebär också att kostnaderna ökar vilket ger en ökad bolåneränta (Riksbanken 2010 E). Bankerna använder sig av en ökad likviditetsrisk, vilket gör att de måste säkerställa finansieringen av sina bolån ett flertal gånger under lånets löptid (Riksbanken 2010 E). Det finns restriktioner för hur stora likviditetsrisker banker i allmänhet kan ta, vilka utformas av baselkommittén (Riksbanken 2010 E). Basel III är ett nytt kapitaltäcknings regelverk, som innebär att bankernas kapitalkrav och likviditetskrav höjts avsevärt (Swedishbankers 2010 C). Basel III kommer att minimera likviditetsrisken ytterligare, vilket med andra ord kommer minimera risken för finansiella kriser. Det kommer innebära en minskning av de korta räntorna då bankerna kommer bli tvungna att byta ut bostadscertifikaten* (penningmarknaden) till obligationer (obligationsmarknaden). En minskad likviditetsrisk kommer därmed sakta implementeras vilket leder till ökade finansieringskostnader av bolån för bankerna, vilket ger ökade räntekostnader för bolånetagare (Riksbanken 2010 E). In- och utlåning Bankernas bolåneräntor anpassar sig normalt snabbare när centralbankerna höjer kursen för inlåningsräntorna*, medan de anpassar sig långsammare vid en sänkning av kursen (Fuertes et.al 2010). Mints (2007) redogör i sin artikel att när inteckningsräntorna blir lägre, har priserna på bostäder ökat för att kompensera denna förlust av intäkter som man annars skulle få av bolåneräntorna. Mints (2007) beskrev det som en ond cirkel, då växande efterfråga leder till prishöjningar samt en ökning av inteckningslån för konsumenterna. Bankens in- och utlåning* påverkas av penningmarknadens räntor och den ekonomiska situation som råder. Konsumenternas återbetalningsmöjlighet påverkar bankernas agerande till räntesättning och därför ser bankerna ofta till de risker som det innebär att låna ut pengar. Bankerna genomför en form av prövning för att se hur stor kreditförlust kunden medför. Många kunder har ibland svårt att betala av på lånen och då kompenserar banken för risken genom att ta ut säkerheten via andra tjänster (Swedishbankers 2010 B). 20