Bankens agerande i förhållande till Riksbankens reporänta

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bankens agerande i förhållande till Riksbankens reporänta"

Transkript

1 Caroline Falk & Ellika Andersson Bankens agerande i förhållande till Riksbankens reporänta Företagsekonomi C-uppsats Termin: Ht 2010 Handledare: Tommy Bood 1

2 Förord Vi som författare till uppsatsen söker en karriär inom bank, där räntor är en viktig grundläggande faktor inom branschen. Processen i sökandet av ämne blev att hitta en företagsekonomisk gren, där räntor närmare kunde behandlas. Valet av uppsatsämne landade i att objektivt se hur en bank agerar i förhållande till Riksbankens reporänta. Riksbanken är de som styr landets ekonomi genom de olika konjunkturerna, varav det omedelbart blev intressant att se hur banken agerar i förhållande till de olika styrmedlen, främst reporäntan som Riksbanken använder sig av. Rent företagsekonimiskt anser vi att det är ett viktigt område som behandlar den allmänna ekonomin i flera led. Målet med uppsatsen blev att samarbeta med en bank för att hitta sambanden. Vare sig bankens namn eller namn på personer framgår av uppsatsen, då betydelsen av hur en specifik bank agerar saknar intresse. Intresset ligger i att utläsa vikten av bankers agerande i förhållande till reporäntan. Uppsatsen har undersökt bankens agerande genom den rörliga bolåneräntan, vilken är bunden på 3 månader. Ett stort tack ges till uppsatsens handledare Tommy Bood, som med ett stort engagemang ställt upp i alla lägen. Tack vare ett bra samarbete med banken har uppsatsen kunnat genomföras. Caroline Falk Ellika Andersson 2

3 Sammanfattning Författare: Ellika Andersson & Caroline Falk, studerande vid Karlstads Business School. Nyckelord: Bank, agerande, reporänta, rörlig bolåneränta, samband, penningmarknaden samt inflation. Problemformulering: Hur agerar banken i förhållande till Riksbankens reporänteförändringar genom den rörliga bolåneräntan? Syfte: Uppsatsen har till syfte att ta reda på hur banken agerar i förhållande till Riksbankens reporänteförändringar, där den rörliga bolåneräntan (3 månader) används som utgångspunkt. Metod: Undersökningen har baserats från en kvalitav ansats, i form av personliga-, telefon- och enkätintervjuer. Artiklar, litteratur samt rapporter ligger som grund för teorin. Teori: Bankernas räntesättning påverkas av en mängd olika faktorer och eftersom räntesättningen påverkar bankens finansiering av utlåning* och inlåning* till kunder. Ämnet är därför intressant att forska vidare i. Teorin som använts baseras på inflation, penningmarknaden, den rörliga bolåneräntan och bankers agerande. Uppsatsens teoriavsnitt tillsammans med empirin ligger till grund för analysen. Empiri & Analys: Empirin består av en sammanställning av de intervjuer som genomförts med högt uppsatta personer inom bankens ränteanalysavdelning. Under samma avsnitt presenteras en analys av resultaten. Slutsats: Resultatet av undersökningen presenteras i slutsatsen, där det tydligt framgår att det finns en korrelation* mellan Riksbankens reporänta och bankens rörliga bolåneränta. Banken agerar med hänsyn tagen till reporäntan men är även beroende av många andra faktorer, bland annat hur det aktuella finansläget ser ut, varav det är viktigt att banken agerar rätt eftersom många parter påverkas. Uppsatsen har kartlagt bankens agerande i förhållande till reporänta, som förslag till vidare forskning skulle en undersöknning kring obligationsmarknaden för att kunna dra slutsatser kring bankens agerande i helhet. 3

4 Abstract Author: Ellika Andersson & Caroline Falk, students at Karlstad Business School. Keywords: Bank, behavior, repo rate, variable mortgages rate, relationships, Money market and inflation. Problem formulation: How acts the bank in relation to the Riksbanks repo rate changes, through the variable mortgage rate? Purpose: The paper aims to find out how the bank is acting in relation to the Riksbank's repo rate changes, where the variable mortgage rate (3 months) is used as a starting point. Method: The study is based on a kvalitav approach, in the form of personal, telephone and questionnaire interviews. Articles, literature and reports form the basis of the theory. Theory: The banks'interest rates are affected by many factors and because interest rates affect many people and society's economic welfare, the topic is therefore interesting to investigate further in. Used theory is based on inflation, money market, the variable mortgage rate and banks' behavior. Essay theory section, together with empirical data is underlying for the analysis contained in the end of every chapter in the empirics. Empirics & Analysis: The empirical data is based on interviews conducted with senior people within the bank's interest-rate research department. In the same section presents an analysis of the results. Conclusion: The results of the survey are presented in the conclusion, clearly stating that there is a correlation between the Riksbank's repo rate and the bank's variable mortgage rate. The Bank is acting with regard to the repo, but is also dependent on many factors, including how the current financial situation looks, of which it is important that the bank is acting right because many parties are affected. This essay has surveyed the banks actions in relation to the repo rate, as suggestions for further research would be an investigation about the bond market in order to draw conclusions about the banks actions overall. 4

5 Innehåll 1. Inledning Problembakgrund Problemformulering Syfte Avgränsning Metod Utveckling av problemställning Forskningsansats Angreppssätt Datainsamling Urval Tillvägagångssätt Metodkritik Teori Inflationens effekt samt framtida inflationsutsikter Riksbanken och reporäntan Sambandet mellan den rörliga bolåneräntan och Riksbankens reporänta Bankernas finansiering Faktorer som påverkar den rörliga bolåneräntan Empiri & Analys Intervjuer Inflationens effekt samt framtida inflationsutsikter Riksbanken och reporäntan Sambandet mellan den rörliga bolåneräntan och Riksbankens reporänta Bankens finansiering Faktorer som påverkar den rörliga bolåneräntan Slutsats Referenser Bilaga 1: Bilaga 2: Bilaga 3: Intervjufrågor Förklaringar Tabell över den rörliga bolåneräntan för de olika bankerna 5

6 1. Inledning I nedanstående kapitel beskrivs uppsatsens inledande del i undersökningen, vilket utgörs av problembakgrund, problemformulering, syfte samt avgränsning. Inledningen utgör grunden för formuleringen av uppsatsen. Alla ord med en asterix bakom (*), förklaras i bilaga Problembakgrund Riksbankens agerande har alltid stått i fokus i förhållande till räntemarknaderna. För att kunna förstå penningmarknaden och hur den fungerar måste man även förstå Riksbankens beslut om penningpolitiken. Samhällsekonomiskt sett utvecklas länder genom en väl fungerande inflationsmålspolitik, därav hur väl penningmarknaden förser landet med kapital. Riksbankens uppgifter är att med hjälp av räntereglering*, kreditreglering*, emissionskontroll* och valutareglering* besluta om penningpolitiken (Nyberg et.al 2006). Innan 1980-talet hade Sveriges penningpolitik inte mycket att göra med Riksbanken, det fanns då ingen penning- och obligationsmarknad där marknaden styrde räntebildningen vilket den gör idag. Idag är räntemarknaderna omfattande och räntebildningen sätter grunden för bland annat sparande och investeringar (Nyberg et.al 2006). Banker utgör den största andelen av de aktörer som sköter systemen för bland annat sparande och investeringar, vilka utgör en viktig grundsten för Sveriges ekonomi. Bankernas uppgifter innefattar mottagande av inlåning samt utgivande av krediter (Swedishbankers 2010). USA och Europa drabbades av akuta likviditetsproblem i samband med att den amerikanska banken Lehman Brothers gick i konkurs hösten Bankerna var beroende av kortfristig finansiering vilket var en faktor till att krisen blev allvarlig. Banker är beroende av en välfungerande finansiell marknad och i Sverige har Riksbanken ett viktigt syfte att påverka bankernas agerande (Riksbanken 2010 E). Bankerna tillsammans med bostadsinstituten står de för den främsta utlåningen* till allmänheten (Swedishbankers 2010). Utlåningen* till allmänheten i form av långfristiga bostadslån utgör en stor del av bankernas tillgångar. Låntagarna kan välja att ha en rörlig bolåneräntan, vilken är en kort 6

7 ränta med 3 månaders bindningstid, alternativt en bunden ränta till olika löptider. (Riksbanken 2010 D). Statistik från september 2010 visade att 68% av hushållens utestående bostadslån bestod av rörlig bolåneränta med bindningstid upp till 1 år (Statistiska centralbyrån 2010). Den rörliga bolåneräntan innebär en högre risk för banken och kunden, men kostnaden för räntan har historiskt sett varit lägre än den bundna räntan (Swedbank 2010 B). Då den rörliga bolåneräntan innebär en högre risk, (risken att den stiger under bolånets löptid) samtidigt som majoriteten av hushållen har valt en rörlig bolåneränta, vilket innebär att bankens räntesättning av den påverkar många låntagare. Bankerna genomför en kreditprövning på kunden eftersom återbetalningsförmågan av lånet påverkar både banken och kundens ekonomiska situation (Swedishbankers 2010 B) Problemformulering Reporäntan är av nationalekonomisk karaktär, men reporäntan påverkar bankens räntor vilka i sin tur påverkar banken som företag. Bankens agerande i förhållande till reporäntan är därför viktigt ur ett företagsekonomiskt perspektiv. Uppsatsen undersöker hur banken agerar i förhållade till Riksbankens reporänta. Nationalekonomiska parametrar som reporäntan och den rörliga bolåneräntan används för att ta reda på bankens agerande, vilket i sin tur belyser det företagekonomiska perspektivet. Problemformuleringen formulerar frågeställningen nedan: Hur agerar banken i förhållande till Riksbankens reporänteförändringar, genom den rörliga bolåneräntan? 1.3. Syfte Uppsatsen har till syfte att ta reda på hur banken agerar i förhållande till Riksbankens reporänteförändringar, där den rörliga bolåneräntan (3 månader) används som utgångspunkt. 7

8 1.4. Avgränsning Området är omfattande därför har uppsatsen avgränsats till att undersöka hur en av de större bankerna i Sverige agerar i förhållande till Riksbankens reporänta, där den rörliga bolåneräntan används som indikator. Att undersöka två större banker och jämföra dessa skulle bli tidsomfattande vilket är motiveringen till att undersökningen innefattar en bank. Räntemarknaden är bred, uppsatsen är därför avgränsad till att undersöka enbart den rörliga bolåneräntan. Det är den korta räntan som bland annat påverkas av penningmarknaden vilket innefattar Riksbankens reporänta. Vid analys av den långa bundna bolåneräntan hade vi kommit in djupare på obligationsmarknaden, vilket inte är till syfte för denna uppsats. 8

9 2. Metod I nedanstående kapitel förklaras motiven till val av metod som använts i uppsatsen. Även tekniken vi använt för att få fram empiriska data förklaras Utveckling av problemställning Undersökningen har som mål att beskriva bankens agerande i förhållande till reporäntan. Uppsatsen består av flera olika upplägg, den beskriver ett förhållande i nutid och dåtid, vilka är detaljerade och djupgående som sätter grunden för en deskriptiv ansats. Undersökningen tenderar även att gå mot ett exploativt utforskande eftersom insamling av information har genomförts på olika sätt (Patel & Davidson 2010). Med hjälp av historisk samt nybaserad fakta ska undersökningen visa på hur sambandet ser ut och därmed utläsa bankens agerande Forskningsansats Uppsatsen grundar sig på baserad teori, prognoser samt personliga intervjuer för att se hur banken agerar när Riksbankens reporänta förändras och tenderar att gå mot det positivistiska synsättet på verkligheten. Vetenskapsynens huvudspår gör iakttagelser från verkligheten, men hur de ser på verkligheten skiljer sig (Bengtsson et al 1996). Utifrån positivismen kan forskare vidare använda sig av induktiv- eller deduktiv datainsamling när undersökningen genomförs. De är två alternativa sätt som används när man relaterar teori och empiri (Patel & Davidson 2010) Angreppssätt Ansatsen som används i uppsatsen är kvalitativ När en undersökning ska genomföras, finns det två olika ansatser att använda sig av vilka är av kvalitativ- eller kvantitativ ansats. En kvalitativ ansats går ut på att forskaren försöker beskriva och analysera hur saker och händelser tolkas av omgivningen genom att genomföra personliga intervjuer med en liten grupp människor. Att använda en kvantitativ ansats handlar om att mäta och jämföra med siffror, ofta genom enkäter till en stor grupp människor (Lundahl & Skärvad 2009). 9

10 En kvalitativ ansats betraktas mer anpassningsbar eftersom forskaren kan omformulera sina frågor i de personliga intervjuerna och det finns större utrymme för diskussion (Patel & Davidson 2010). En diskussion med insatta personer kring bankens agerande är av stor vikt, där det finns utrymme till förklaringar. Under uppsatsens gång upptäcktes en svårighet i att få ihop tillräckligt med personliga intervjuer vilket gjorde att det delades ut intervjufrågor i form av enkäter till ett fåtal respondenter. Det påverkade dock inte ansatsen för uppsatsen då svar från enkäterna kunde kompletteras med telefonintervjuer Datainsamling Teorin som använts i uppsatsen grundas på vetenskapliga artiklar, faktabaserad litteratur, rapporter samt artiklar från bland annat riksbankens hemsida. Riksbankens hemsida samt räntehistoriska rapporter och prognoser har använts för att redogöra hur reporäntan samt den rörliga bolåneräntan förändrats under en viss period, därav datainsamling till empirin. Personliga intervjuer, enkäter samt telefonintervjuer har gjorts med medarbetare inom banken vilket också använts som underlag i empiriavsnittet Urval Banken är en av Sverige och även en av Nordens ledande storbanker, vilket gör det intressant att genom denna aktör se hur de agerar i förhållande till Riksbankens reporänta. Banktjänstemän med stor inblick inom området har bidragit med intervjuer på olika sätt, vilket har varit användbart för att undersökningen ska få en bredare bas att stå på. Valet av bank grundar sig i en bekvämlighet, då information varit lättillgänglig samt möjligheten att få kontakt med högt uppsatta personer har varit lättare, till skillnad mot att analysera en mindre bank Tillvägagångssätt Intervjuerna ligger till grund för empirin i uppsatsen, tillsammans med verkliga jämförelser mellan den rörliga bolåneräntan och reporäntan. Empiri är det underlag som samlats in för att se vilken teori som stämmer överens med verkligheten (Patel & Davidson 2010). Vid insamling av empirin togs kontakt med en regionschef, head of private banker, makroanalytiker samt en senior analyst inom banken. Det gjordes för att få en bred kunskap och trovärdighet 10

11 till empirin, eftersom de har en bred kunskap kring räntemarknaden. Det genomfördes två personliga intervjuer med head of private banker samt regionschefen, resterande personer svarade genom enkäter med empirifrågorna, samt kompletterande information genom telefonintervju. Kontinuerlig kontakt togs med handledare för att upprätta välutformade intervjufrågor. Respondenterna fick frågorna skickade via mail i förväg och kontaktades via telefon, vilket gav personerna möjlighet att ta reda på all väsentlig information för att de skulle kunna ge oss ett tillförlitligt svar. Jacobsen (2002) beskriver att det är viktigt att göra reflektioner kring intervjun/ intervjuobjektet så snart som möjligt efter den genomförda intervjun för att kunna notera förhållandet direkt ur minnet. Efter de personliga intervjuerna gjordes anteckningar av vilket intryck vi fick av respondenterna och mötet i allmänhet. En specifik fråga skiljde sig åt gentemot teorin. Kontakt togs därför med en makroanalytiker via telefon som fick förklara hur det låg till. Orsaken var att frågan var känslig då det var svårt att förklara utan eventuella missuppfattningar. Känslan av en enad part hos några av respondenterna framgick, genom att de gav exakt samma svar och det visade sig att de hade diskuterat ihop ett enhetligt svar. Vissa respondenter lade tyngdpunkten i sina svar på obligationsmarknaden, medan andra lade tyngdpunkten på penningmarknaden. Respondenterna gav dock tillräckliga svar för att kunna slutföra undersökningen. Intervjuerna genomfördes från en halvtimme till en timme inne på banken, d.v.s. i dess naturliga miljö för att öka tillförlitligheten där respondenterna hade förberett sina svar innan intervjuerna (Patel & Davidson 2010). Under båda intervjuerna användes bandinspelning för att göra svaren helt kompletta då vi kan analysera ord för ord som sagts under mötet (Jacobsen 2002). Empiri och analys utgör ett avsnitt tillsammans. Rubrikerna är baserade på teorin vilka presenterar resultatet av undersökningen i form av intervjuer och sammanställning av datamaterial. Varje rubrik avslutas med en analys vilket gör det lättare för läsaren att få en genomgående översikt Metodkritik Det har funnits en svårighet i att ha personliga intervjuer med flera respondenter och undersökningen har därför begränsats till ett fåtal respondenter. Jacobsen (2002) beskriver att kritik till den kvalitativa ansatsen är att den inte har till mål att dra generella slutsatser, då urvalet är begränsat. 11

12 Personliga intervjuer är mindre begränsade då en dialog förs kring olika förhållanden (Jacobsen 2002). På grund av tidsbrist hos 2 av respondenterna, genomfördes enkät- och telefonintervjuer. Det gjorde att svaren blev kortare och svårare att analysera. Dialogen blev inte lika öppen och möjligheten att ställa följdfrågor begränsades. Möjligheten att observera intervjuobjektet försvinner vid en enkät- och telefonintervju (Jacobsen 2002) eftersom intervjuaren tappar möjligheten att kunna observera respondenternas reaktioner. Intervjufrågorna skickades till respondenterna innan intervjun genomfördes, i syfte till att de skulle kunna förbereda sig på de frågor som skulle tas upp. Nackdelen med metoden var att respondenterna fick möjligheten att komma överrens om ett enhetligt svar. Respondenterna besitter stor kunskap inom området, varav det har skapats en tillförlitlighet och trovärdighet kring empirimaterialet som tagits fram. 12

13 3. Teori Teoriavsnittet beskrivs nedan utifrån den problemformulering som utformats i inledningen, enligt den metod som redogörs i metodavsnittet. Alla ord med en asterix bakom (*), förklaras i bilaga Inflationens effekt samt framtida inflationsutsikter Inflation betyder att penningvärdet stiger, d.v.s. den allmänna prisnivån i landet stiger. Förväntningar om den framtida penningpolitiken avgör hur mycket som produceras och vidare vilken inflationsförändring som beräknas (Williams 2010). Inflationen mäts som en prisökning från en period till en annan, oftast ett år (Nationalencyklopedin 2010), och bekämpas genom en återhållsam finans- och penningpolitik av Riksbanken. Högre skatter och högre räntor har till syfte att minska efterfrågan av konsumtion i landet (Siven 2010). Inflation mäts med hjälp av förändringen i KPI (konsumentprisindex). KPI innebär att man jämför prisskillnader månad för månad för olika varor och tjänster. Riksbanken bestämmer reporäntan, och de har ett inflationsmål som innebär att KPI får öka med högst två procent, plus minus en procent per år. Om riksbanken höjer reporäntan, stiger marknadsräntorna. Bankernas upplåning blir dyrare och agerar då genom att höja sina räntor, vilket innebär att det blir dyrare för bankernas kunder att låna pengar. Ekonomin stramas åt i landet vilket är en effekt av att den förväntade inflationen stiger (Oxenstierna 2010). Rikbanken ger ut en penningpolitisk rapport 3 gånger per år, där man visar den förväntade konjunktur och inflationsutsikten. Förväntningarna baseras på de aktuella räntebanorna Riksbanken gett ut. Rapporten beskriver hur ekonomin ser ut i nuläget och dess påverkande faktorer (Riksbanken 2010 B). 13

14 I tabellen nedan anges hur KPI:s årliga procentuella förändring sett ut år 2009, samt en prognos på vad förändringen kommer att hamna på vid åren 2010, 2011, 2012 och Siffrorna inringade i parantes är de som prognostiserades av den penningpolitiska rapporten, gjord i september 2010 (Riksbanken 2010 B). Tabell 1: Årlig procentuell förändring av KPI KPI -0,3 1,2 (1,1) 1,7 (1,9) 2,2 (2,5) 2,6 KPIF 1,9 2,0 (2,0) 1,3 (1,3) 1,5 (1,7) 1,9 KPIF exkl. energi 2,3 1,7 (1,6) 1,5 (1,5) 1,6 (1,8) 1,9 HIKP 1,9 1,8 (1,8) 1,0 (1,0) 1,3 (1,5) 1,7 (Riksbanken 2010 B) I dagsläget är inflationen underliggande, d.v.s. att den årliga procentuella förändringen ligger under 2 %. Inflationstrycket i Sverige är för närvarande lågt, vilket Riksbanken förklarar bero på det svaga konjunkturläget som omvärlden uppvisar (Riksbanken 2010 B). Inflationen har hamnat på låga nivåer i flera länder och det finns risk för deflation. Målet är att inom den finansiella politiken hitta en lösning som bäst minskar risken för deflation och som underlättar en snabb återgång om deflation uppstår (Williams 2010). 14

15 3.2. Riksbanken och reporäntan Centralbanker har under ca två decennier varit den viktigaste instiutionen för att kontrollera samt reglera ekonomin. Inflationen har genom länders olika centralbanker hållits i schack genom deras styrmedel för räntan, som i sin tur påverkat banker samt räntor i allmänhet (Fuertes et.al 2008). Penningmarknaden Penningmarknaden kallas även räntemarknaden och har därav samma betydelse, penningmarknaden innefattar exempelvis ränteterminer* samt ränteoptioner*. Dess roll är att försörja ekonomin med pengar samt hantera och sprida risker. För att bankerna skall kunna hantera de under- och överskott i likviditeten som bildas, är det viktigt med en väl fungerande penningmarknad. Riksbanken kontrollerar penningmarknaden med hjälp av olika styrmedel bland annat reporäntan (Nyberg et. al 2006). Obligationsmarknaden Obligationsmarknaden står för långfristig upplåning till skillnad mot penningmarknaden som har kortfristig upplåning. Exempel på räntor som påverkas av obligationsmarknaden är bostadslåneräntor. Bostadslåneräntor bestäms av Riksbanken indirekt då den påverkas av förväntade inflationen (Oxenstierna 2010). Viktigaste styrmedlet Reporäntan är det viktigaste styrmedel som Riksbanken förfogar över. Riksbanken kan välja att minska eller öka likviditetstillförseln i ekonomin genom att besluta om reporäntan. En av riksbankens huvuduppgifter är att med hjälp av penningpolitiken, försvara landet mot inflationens skador på samhället (Oxenstierna 2010). Riksbankens direktion bestående av sex ledamöter (utses av riksbanksfullmäktige) är de som bestämmer över förändringar i räntan och ansvarar över banken som helhet. De utvalda personerna träffas regelbundet för att ta beslut i olika frågor. De träffas ungefär sex gånger per år för att besluta om reporäntan (Riksbanken 2009). Reporäntan används för att sätta priset på inlåning* och utlåning* av pengar vilket påverkar bankerna. När Riksbanken sänker reporäntan blir det billigare för banken att låna in pengar, banken agerar då genom att sänka sina räntor 15

16 och det blir billigare för konsumenten att låna pengar. När Riksbanken höjer reporäntan, stramas ekonomin åt och konsumtionen minskas i samhället. När Riksbanken sänker räntan, ökar köpkraften hos konsumenterna. Kort sagt styr reporäntan den ränta som bankerna kan låna och placera pengar till, vilket sträcker sig över en sju-dagars period (Oxenstierna 2010). Priset på inlåning ligger normalt på 0,75 % lägre än reporäntan och priset för utlåningsräntan* ligger normalt på 0,75 % över reporäntan (Riksbanken 2010 C). Förändringar i räntenivån är rörlig, d.v.s. man kan inte vara helt säker på hur räntan förändrar sig mellan olika perioder. Det är förväntningar och korrekta bedömningar av ränterörligheten som bestämmer prissättingen av räntorna. Den korta räntan är mer rörlig än den långa och påverkas av inflationsförväntningarna. Man kan säga att låntagare och långivare byter köpkraften med varandra. När det är höga räntor, missgynnar det de människor som har lån, men gynnar de som sparar pengar på ett räntekonto (Nyberg 2000) Sambandet mellan den rörliga bolåneräntan och Riksbankens reporänta Tidigare kunde man dra exakta paralleller mellan bolåneräntorna och reporäntan, men det är inte lika självklart idag. Under hösten 2010 har det blivit dyrare för bankerna att låna pengar och bankerna finansierar den rörliga bolåneräntan (3 månaders ränta) med längre bundna lån (E24 Näringsliv 2010). Långivare använder bl.a. marknadsnoterade värdepapper för att finansiera de rörliga bolånen (Pais 2008). Finansläget påverkar räntorna genom de nya reglerna för utlåning* som nyligen tillkommit. De nya reglerna innebär ökade kostnader för bankerna som lånar pengar, vilket gör att räntorna stiger och så även räntekostnaderna för konsumenterna (Länsförsäkringar 2010 A). Regeln kommer innebära att nivån för bottenlån sjunker från 85 % till 80 % av bostadens marknadsvärde. D.v.s. kunder kan då inte låna mer än 80 % av bostadens marknadsvärde och måste ha ett insatskapital på 20 %, eller finansiera de återstående procenten i form av blancolån (SEB 2010). 16

17 Bankens agerande Banker agerar olika i förhållande till reporäntan, en större förändring av reporäntan utlöser en snabbare justering av bankernas räntor. Vid små förändringar av reporäntan tenderar bankerna svara med långsammare justeringar av räntorna (Fuertes et.al 2010). Bankräntorna tenderar i praktiken att ske som en fördröjning eller asymmetri till centralbankens höjningar/sänkningar av reporäntan vilket kan bero på bristande information, omställningskostnader samt osäkerthet över konkurrenternas agerande. Bankernas räntor följer centralbankens reporänta precist och symmetrisk vid perfekt konkurrans med liten osäkerhet och små anpassningskostnader. Föjlsamheten hos bankernas räntor kan med andra ord ske både symmetriskt och mindre symmetriskt, det behöver inte ha någon betydelse för en felfri transmissionsmekanism om centralbanken har en viss medvetenhet kring bankernas agerande (Fuertes et.al 2010). På längre sikt finns mål om att en höjning av reporäntan skall minska skulderna hos de svenska hushållen, vilka har ökat markant under senare år (Riksbanken 2010 B). Om inte ökningen av skulderna avtar finns en risk att det kan påverka den svenska ekonomin negativt. Bankernas agerande i förhållande till sina räntor blir därför en viktig faktor. Genom att reporäntan förväntas stiga, förväntas också bankernas räntor stiga (Riksbanken 2010 B), vilket tas upp i ett senare avsnitt. Reporäntan är ett instrument som påverkar i flera olika led. Reporäntan kontrollerar inflationen, vilket styr bankers agerande i form av höjning/sänkning av räntor som i sin tur styr konsumenternas beteende, vilket till störst del påverkar bostadsmarknaden men även investeringar bland företag, obligationsmarknaden och aktiemarknaden. Marknaderna försöker på förhand skapa sig förväntningar om hur Riksbanken kommer höja eller sänka reporäntan. Förväntas dem höja räntan med en kvarts procentenhet, anpassar sig exempelvis bankerna genom att i förväg höja sina räntor, vilket gör att om höjningen väl sker påverkas inte själva banken utav det (Oxenstierna 2010). 17

18 3.4. Bankernas finansiering Bankerna finansierar sig på kort sikt genom konsumenters investeringar och sparande samt situationen på de finansiella marknaderna. Förtroendet för banken har betydelse genom att det drar till sig fler kunder, vilket i sin tur finansierar banken. Riksbanken har samlat in rapporter för hur bankerna finansierar sig under en 3 års period, genom avtal med bankerna. Informationen är inte offentlig, vilket medför att det är svårt att redogöra för specifika finansieringsfaktorer. Offentlig information stämmer inte helt överrens med den information banken har tillgång till (främst av säkerhetsskäl), men allmänheten får ändå en överskådlig bild som redogörs i Riksbankens finansiella rapport (Riksbanken 2010 E). Marknadsfinansiering står för hälften av bankernas upplåning. Den långsiktiga upplåningen består av obligationer och bostadsobligationer, varav stor del emitteras* på den europeiska marknaden vars länders värdepapper har en liten kreditrisk. I dag är svenska bankernas likviditet god, vilket har gjort att de har minskat sitt beroende av lån från Riksbanken (Riksbanken 2010 F) Faktorer som påverkar den rörliga bolåneräntan Hälften av världens totala tillgångar är placerade i fastigheter samt värdepapper i fastigheter. (Hiang Liow et.al 2005). Lån till företag - och privatpersoner skapar de högsta bruttovinster hos bankerna, men samtidigt är det lån som också skapar en stor osäkerhet (Wei-Shong & Kuo-Chung 2006). Banker måste därför vidta åtgärder och speciella rutiner för hur de ska bevilja lån eller inte. Processen kan vara komplicerad eftersom det är svårt att i förväg bedöma om ett lån till kunder kommer vara lönsamt eller inte. Den risk som bankerna tar vid utlåning*, betalas av låntagarna i form av ränta. (Wei-Shong & Kuo- Chung 2006). Konjunkturläget Sveriges konjunktur påverkar den rörliga bolåneräntan. Allmänt följer räntorna konjunktursläget, det vill säga om det är hög- eller lågkonjunktur. Om det är högkonjunktur är räntorna höga och om det är lågkonjunktur är räntorna låga. Bankens rörliga bolåneränta följer Riksbankens reporänta och den bundna räntan (oftast 2 till 5 år) påverkas av det globala ränteläget i världsekonomin (Swedbank 2010). Den rörliga räntan följer ganska väl räntemarknadens 18

19 svängningar. Faktorer som påverkar den rörliga bolåneräntan är bl.a. hur mycket det kostar för banken att låna pengar av Riksbanken, där räntorna finansierar bankens utlåningskostnader*. Reporäntan kan sägas vara en direkt faktor som påverkar räntesatsen för 3 månaders räntan. Eftersom banken även lånar pengar från andra banker så är det inte enbart reporäntan som påverkar, utan det är en ränta som kallas Stibor* räntan (Ikanobanken 2010). Den rörliga bolåneräntan påverkas även av bostadsobligationer som emitteras* av de olika bostadsinstituten (Nordea 2010 D). Riskpremien Riskpremien är en ersättning för den risk som banken får betala när de lånar pengar av Riksbanken, d.v.s. differensen mellan upplåningskostnaderna* och reporäntan (Oxenstierna 2010). I och med att Riksbanken höjer sin reporänta väntas nya höjningar av räntorna för bolån. För banker blir det dyrare att låna pengar och förändringen påverkar främst de konsumenter som har en rörlig bolåneränta med 3 månaders bindningstid. Bankerna uppmanar därför sina kunder att förbereda sig på ökade kostnader för sina bolån (Länsförsäkringar 2010 B). Bankens rörliga bolåneränta styrs dels av Riksbankens reporänta, men även av bankens riskpremie, samt situationen på finansmarknaden (Nordea 2010 A). Mahdavi (2006) har publicerat en jämförelse av de internationella korta räntorna utan arbitrage* över sju industrialiserade länder. Publikationen visar att den korta räntan är resultatet av riskpremien samt förväntningar på ränteförändringarna. Mahdavi (2006) beskriver i sin jämförelse att marknadspriset av risker är förknippat med de korta räntorna. Situationen på bolånemarknaden är svår att förutbestämma då den baseras på ränteprognoser samt den förväntade riskpremien (Hiang Liow et.al 2005). Likviditetsrisk & Basel III Den rörliga bolåneräntan med 3 månaders bindningstid påverkas även av obligationsmarknaden genom att banken ger ut säkerställda obligationer*. Den rörliga bolåneräntan påverkas även av penningmarknaden där man ger ut så kallade certifikat*. Likviditetsrisken banken tar är en viktig förutsättning för prissättningen på bolån. En ökad likviditetsrisk innebär att bankernas löptid vid finansieringen av sina bolån är kortare än den löptid låntagarna har på bolånet, vilket gör att finansieringskostnaderna minskar vilket resulterar i att bankerna kan sänka räntan för bolånet. En minskad likviditetsrisk innebär att löptiden för bankens finansiering av bolån är lika med löptiden för låntagarna. 19

20 Det innebär också att kostnaderna ökar vilket ger en ökad bolåneränta (Riksbanken 2010 E). Bankerna använder sig av en ökad likviditetsrisk, vilket gör att de måste säkerställa finansieringen av sina bolån ett flertal gånger under lånets löptid (Riksbanken 2010 E). Det finns restriktioner för hur stora likviditetsrisker banker i allmänhet kan ta, vilka utformas av baselkommittén (Riksbanken 2010 E). Basel III är ett nytt kapitaltäcknings regelverk, som innebär att bankernas kapitalkrav och likviditetskrav höjts avsevärt (Swedishbankers 2010 C). Basel III kommer att minimera likviditetsrisken ytterligare, vilket med andra ord kommer minimera risken för finansiella kriser. Det kommer innebära en minskning av de korta räntorna då bankerna kommer bli tvungna att byta ut bostadscertifikaten* (penningmarknaden) till obligationer (obligationsmarknaden). En minskad likviditetsrisk kommer därmed sakta implementeras vilket leder till ökade finansieringskostnader av bolån för bankerna, vilket ger ökade räntekostnader för bolånetagare (Riksbanken 2010 E). In- och utlåning Bankernas bolåneräntor anpassar sig normalt snabbare när centralbankerna höjer kursen för inlåningsräntorna*, medan de anpassar sig långsammare vid en sänkning av kursen (Fuertes et.al 2010). Mints (2007) redogör i sin artikel att när inteckningsräntorna blir lägre, har priserna på bostäder ökat för att kompensera denna förlust av intäkter som man annars skulle få av bolåneräntorna. Mints (2007) beskrev det som en ond cirkel, då växande efterfråga leder till prishöjningar samt en ökning av inteckningslån för konsumenterna. Bankens in- och utlåning* påverkas av penningmarknadens räntor och den ekonomiska situation som råder. Konsumenternas återbetalningsmöjlighet påverkar bankernas agerande till räntesättning och därför ser bankerna ofta till de risker som det innebär att låna ut pengar. Bankerna genomför en form av prövning för att se hur stor kreditförlust kunden medför. Många kunder har ibland svårt att betala av på lånen och då kompenserar banken för risken genom att ta ut säkerheten via andra tjänster (Swedishbankers 2010 B). 20

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag Diagram A. Räntor på nya bolåneavtal till hushåll och reporänta 8 9 Genomsnittlig boränta Kort bunden boränta Lång bunden

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2011-05-13 statliga stabilitetsåtgärderna Andra rapporten 2011 Avser första kvartalet 2011 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND FI:s uppdrag BANKERNAS FINANSIERING Marknadsräntornas utveckling

Läs mer

Vad avgör rörliga bolåneräntor? - En kvalitativ studie om vad som påverkar svenska rörliga bolåneräntor

Vad avgör rörliga bolåneräntor? - En kvalitativ studie om vad som påverkar svenska rörliga bolåneräntor Uppsala universitet Kandidatuppsats Vårterminen 2012 Vad avgör rörliga bolåneräntor? - En kvalitativ studie om vad som påverkar svenska rörliga bolåneräntor Författare: Kristoffer Jarmelid och Axel Zetterblom

Läs mer

Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2012

Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2012 Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2 Sidan 1 Riksbankens Groundhog Day Sidan 3 Liten ljusning på bostadsmarknaden Riksbankens Groundhog Day Vi håller fast vid prognosen att styrräntan kommer att sänkas till

Läs mer

1 ekonomiska 3 kommentarer juli 2008 nr 5, 2008

1 ekonomiska 3 kommentarer juli 2008 nr 5, 2008 n Ekonomiska kommentarer I den dagliga nyhetsrapporteringen avses med begreppet ränta så gott som alltid den nominella räntan. Den reala räntan är emellertid mer relevant för konsumtions- och investeringsbeslut.

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2009-05-29 statliga stabilitetsåtgärderna Femte rapporten 2009 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 FI:s uppdrag 2 BANKERNAS FINANSIERINGSKOSTNADER 4 Marknadsräntornas utveckling 4 Bankernas

Läs mer

- Bolånerapporten, juli 2003 - Långsam minskning av storbankernas dominans

- Bolånerapporten, juli 2003 - Långsam minskning av storbankernas dominans Långsam minskning av storbankernas dominans Hushåll med bolån bör plocka russinen ur kakan! Ett genomsnittligt hushåll i Stockholm kan spara nära 2.500 kronor per år på att överföra sitt bolån från en

Läs mer

Hushållens räntekänslighet

Hushållens räntekänslighet Hushållens räntekänslighet 7 Den nuvarande mycket låga räntan bidrar till att hålla nere hushållens ränteutgifter och stimulera konsumtionen. Men hög skuldsättning, i kombination med en stor andel bolån

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Boräntenytt SBAB:s analys och prognoser 15 januari 2009

Boräntenytt SBAB:s analys och prognoser 15 januari 2009 Boräntenytt SBAB:s analys och prognoser 15 januari 2009 Sidan 2 Botten nådd för långräntorna Sidan 4 Högt riskindex på räntemarknaden Botten nådd för långräntorna Det ser lite ljusare ut på finansmarknaderna

Läs mer

Beräkning av räntekostnadsindex i KPI

Beräkning av räntekostnadsindex i KPI Pm till nämnden för KPI 1(9) 2012-04-19 Beräkning av räntekostnadsindex i KPI För diskussion Förändringar i räntekostnadsindex har de senaste åren haft ett stort genomslag på Konsumentprisindex (KPI).

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Beslut om kontracykliskt buffertvärde 2015-09-07 BESLUT FI Dnr 15-11646 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Läs mer

Genomlysning av bankernas räntesättning av bolån

Genomlysning av bankernas räntesättning av bolån DELRAPPORT Genomlysning av bankernas räntesättning av bolån AUGUSTI 2013 Augusti 2013 Dnr 13-6490 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Information som kan öka insynen i hur bolåneräntan bestäms 6 Bankspecifika

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Bundna bolån. Vad anser svenska folket

Bundna bolån. Vad anser svenska folket Bundna bolån Vad anser svenska folket Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg 8-10 010-750 01 00 010-750 02 50 info@villaagarna.se www.villaagarna.se

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013 Oförändrade räntor och högre marginaler på nya företagslån. Ökade skillnader i räntor mellan små och stora företag. Skillnader i risk motiverar inte högre räntor

Läs mer

Boräntan, bopriserna och börsen 2015

Boräntan, bopriserna och börsen 2015 Boräntan, bopriserna och börsen 2015 22 december 2015 Lägre boräntor, högre bostadspriser och en liten börsuppgång. Så kan man summera svenska folkets förväntningar på 2015. BORÄNTAN, BOPRISERNA & BÖRSEN

Läs mer

Penningpolitiskt beslut

Penningpolitiskt beslut Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation

Läs mer

Den senaste utvecklingen på den korta interbankmarknaden

Den senaste utvecklingen på den korta interbankmarknaden 26 7 6 5 4 3 2 2 7 6 5 4 3 2 Diagram R1:1. Skillnaden mellan den korta interbankräntan och Riksbankens reporänta 3 4 Grå yta i detalj 5 6 jan apr jul okt jan apr jul Anm. Grafen illustrerar skillnaden

Läs mer

Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns?

Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns? Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns? Riksbankschef Stefan Ingves SNS/SIFR Finanspanel SNS 6 mars 2015 Vad kan en centralbank

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer Konjunkturinstitutet har utvärderat de inflationsprognoser Riksbanken har gjort sedan. De menar att Riksbanken har överskattat inflationen systematiskt och drar långtgående slutsatser

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

skuldkriser perspektiv

skuldkriser perspektiv Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.

Läs mer

Bankernas räntor och utlåning

Bankernas räntor och utlåning Bankernas räntor och utlåning 28 MAJ 213 (KV1, 213) 28 maj 213 Dnr 13-5747 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 4 UTLÅNING, INLÅNING OCH RÄNTOR 6 Utlåning till hushåll och företag 6 Inlåning från hushåll

Läs mer

BUDGET OCH PROGNOS 2014-2018

BUDGET OCH PROGNOS 2014-2018 BUDGET OCH PROGNOS 2014-2018 Konjunkturinstitutet och andra officiella bedömare anser att konjunkturen kommer att stiga men har en skakig väg framför sig. Med konjunktur stiger även inflation, räntor och

Läs mer

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

Effekter av bolånetaket

Effekter av bolånetaket Effekter av bolånetaket EN FÖRSTA UTVÄRDERING 6 APRIL 2011 April 2011 Dnr 11-1622 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Bolån efter taket en ögonblicksbild 4 Frågorna samt sammanfattning av bankernas svar 4 2 SAMMANFATTNING

Läs mer

Mindre lån dyrare ränta

Mindre lån dyrare ränta Mindre lån dyrare ränta Resultat från Räntekollen Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg 8-10 010-750 01 00 010-750 02 50 info@villaagarna.se www.villaagarna.se

Läs mer

Räntefokus 8 november 2011. Fördel korta räntor

Räntefokus 8 november 2011. Fördel korta räntor Räntefokus 8 november 2011 Fördel korta räntor SAMMANFATTNING Den 3 november sänkte den europeiska centralbanken, ECB, sin styrränta från 1,5 till 1,25 procent. Ytterligare sänkningar är troliga framöver.

Läs mer

Penningpolitik och finansiell stabilitet två huvuduppgifter för Riksbanken

Penningpolitik och finansiell stabilitet två huvuduppgifter för Riksbanken ANFÖRANDE DATUM: 2008-10-02 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg SCB SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Ekonomiskt kretslopp

Ekonomiskt kretslopp Samhällets ekonomi Ekonomiskt kretslopp Pengar, varor och tjänster flödar genom samhället Enkel förklaringsmodell (så här såg det ut innan banker och den offentliga sektorn dök upp): Större förklaringsmodell

Läs mer

Den svenska bolånemarknaden Skrift till Bankmöte 2004

Den svenska bolånemarknaden Skrift till Bankmöte 2004 Den svenska bolånemarknaden Skrift till Bankmöte 24 Innehållsförteckning sida: 1. Inledning... 1 2. Marknadsförutsättningar... 1 3. Instituten på den svenska bolånemarknaden... 4 4. Utlåningsförändringar...

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2011-08-15 Publicerad i augusti 2011 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Innehåll Den ekonomiska

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2012-09-07 Publicerad i september 2012 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se 1 (11) Bolånemarknaden

Läs mer

Utvecklingen på fastighetsmarknaden

Utvecklingen på fastighetsmarknaden ANFÖRANDE DATUM: 2007-05-30 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Lars Nyberg Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009

Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009 Rapport till Finanspolitiska rådet 2009/1 Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009 Clas Bergström Handelshögskolan i Stockholm Finanskrisen och Sverige Likviditetsaspekt:

Läs mer

Riksbankens direktion

Riksbankens direktion Världens äldsta centralbank Riksbankens roll i svensk ekonomi 8 Sveriges Rikes Ständers Bank 9 Monopol på sedelutgivning 8-talet Affärsbanker bildas Handelshögskolan i Stockholm -- Palmstruch första sedlarna

Läs mer

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 3 Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan 1 Idag! Kapitalmarknaden " Vad är kapitalmarknaden, vad är dess syfte? " Vad handlas på kapitalmarknaden? " Hur fungerar den?! Utrikeshandel och

Läs mer

Utredning finansiella instrument i Vara Bostäder AB

Utredning finansiella instrument i Vara Bostäder AB Kommunstyrelsen Utredning finansiella instrument i Vara Bostäder AB Fakta om ränteswappar En ränteswap är ett räntederivat som i sitt praktiska utförande innebär ett avtal om byte av ränta. För en låntagare

Läs mer

Riksbankens kompletterande penningpolitiska åtgärder

Riksbankens kompletterande penningpolitiska åtgärder Riksbankens kompletterande penningpolitiska åtgärder PENNINGPOLITISK RAPPORT FEBRUARI 215 39 Riksbankens direktion har beslutat att göra penningpolitiken mer expansiv. Om detta inte räcker för att inflationen

Läs mer

Privatekonomiskbarometer Mars2014

Privatekonomiskbarometer Mars2014 Privatekonomiskbarometer Mars2014 CompricerAB ChristinaSöderberg,sparekonom 070-6522883 christina.soderberg@compricer.se Bolån Sammanfattning för Mars 2014 Mars månad bjöd på något lägre boräntor. Snitträntan

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 1 2014

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 1 2014 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 1 2014 Lägre räntor men oförändrade marginaler på nya företagslån. Nya krav och klargöranden från Fi medför höjda företagsräntor. Motiverade räntehöjningar störst för

Läs mer

SVENSK PRIVATEKONOMISK BAROMETER

SVENSK PRIVATEKONOMISK BAROMETER SVENSK PRIVATEKONOMISK BAROMETER Q4 2014 Christina har arbetat på Compricer sedan februari 2012 och hjälper Compricers kunder att spara pengar genom att sprida kunskap om privatekonomi. Christina har en

Läs mer

Boräntenytt Nummer 4 17 maj 2011

Boräntenytt Nummer 4 17 maj 2011 Boräntenytt Nummer 4 17 maj 2 Sidan 1 Greklandskrisen och boräntorna Sidan 4 Nedåt för bostadspriserna hittills under 2 Greklandskrisen och boräntorna Det verkar allt mer troligt att Grekland måste skriva

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Handelskammaren Värmland, Karlstad 3 mars 2015 Agenda Ekonomiska läget Varför är inflationen låg? Aktuell penningpolitik

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2014-08-13 Augusti 2014 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Kontaktperson: Christian Nilsson Tfn:

Läs mer

Finansrapport 1 2015 2015-08-24. Finansrapport 1 1 (7)

Finansrapport 1 2015 2015-08-24. Finansrapport 1 1 (7) Finansrapport 1 2015 2015-08-24 Finansrapport 1 1 (7) Innehåll Nyckeltal... 3 Låneskuld... 3 Ränterisk... 3 Finansieringsrisk... 4 Motpartsrisk... 5 Derivatprodukter... 7 Kommunal borgen... 7 Rådhuset

Läs mer

2004-10-20 5.4. Ärendebeskrivning: Finansrapport augusti 2004 RS/040089. Redovisning av finansrapport augusti 2004. Ordförandens förslag:

2004-10-20 5.4. Ärendebeskrivning: Finansrapport augusti 2004 RS/040089. Redovisning av finansrapport augusti 2004. Ordförandens förslag: 2004-10-20 5.4 Ärendebeskrivning: Redovisning av finansrapport augusti 2004. Finansrapport augusti 2004 RS/040089 Ordförandens förslag: Regionstyrelsen beslutar att lägga redovisad finansrapport augusti

Läs mer

Bolån. Den 30/6 låg marginalen mellan bankernas 3-månadersränta och STIBOR (3 M) på 1,72 procen vilket är 0,01 procentenhet mer än 30/5.

Bolån. Den 30/6 låg marginalen mellan bankernas 3-månadersränta och STIBOR (3 M) på 1,72 procen vilket är 0,01 procentenhet mer än 30/5. Bolån Sammanfattning för Juni 2013 Räntan på bolånen har, i snitt, ökat på samtliga bindningstider under juni, med större ökning ju längre bindningstid man väljer. De rörliga (3-mån) bolånen har i snitt

Läs mer

Bolån. Den 31/5 låg marginalen mellan bankernas 3-månadersränta och STIBOR (3 M) på 1,75 procentenheter vilket den även gjorde under mars och april.

Bolån. Den 31/5 låg marginalen mellan bankernas 3-månadersränta och STIBOR (3 M) på 1,75 procentenheter vilket den även gjorde under mars och april. Bolån Sammanfattning för Maj 2014 Bolåneräntan sjönk under maj månad för både rörligt bolån och bolån med bindningstid. Snitträntan för rörliga bolån sjönk med 0,02 procentenheter, räntan på bolån med

Läs mer

Hantering av ränteavdraget

Hantering av ränteavdraget ES/PR Peter Nilsson PM till Nämnden för KPI 2014-10-16 1(10) Hantering av ränteavdraget För diskussion Syftet med denna PM är att utgöra underlag för en diskussion om, och i så fall hur, avdragsrätten

Läs mer

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2005-05-03 Räkna med amortering Svenska hushåll ökar sin skuldsättning, framförallt vad gäller lån på bostäder. När räntan är låg är

Läs mer

Bankernas räntor och utlåning

Bankernas räntor och utlåning Maj 2012 (kv 1, 2012) 24 maj 2012 Dnr 12-5725 innehåll Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Utlåning, inlåning och räntor 6 Utlåning till företag och hushåll 6 Inlåning från hushåll 7 Marknads- och utlåningsräntor

Läs mer

tämligen kortfattad. Vi anser det inte vara RKR:s uppgift att kommentera hur själva medelsförvaltningen bör utföras.

tämligen kortfattad. Vi anser det inte vara RKR:s uppgift att kommentera hur själva medelsförvaltningen bör utföras. Följande dokument är en sammanställning av de remissyttranden som inkommit med anledning av utkastet till rekommendation om redovisning av finansiella tillgångar och finansiella skulder. Den vänstra kolumnen

Läs mer

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.12.2010 KOM(2010) 774 slutlig Bilaga A/kapitel 14 BILAGA A till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet

Läs mer

Riksbankens räntestyrning penningpolitik i praktiken

Riksbankens räntestyrning penningpolitik i praktiken Riksbankens räntestyrning penningpolitik i praktiken S V E R I G E S R I K S B A N K Riksbankens räntestyrning penningpolitik i praktiken INFORMATION om denna publikation lämnas av Annika Otz, telefon

Läs mer

Bankernas räntor och utlåning

Bankernas räntor och utlåning Bankernas räntor och utlåning 17 september 213 (kv2, 213) 17 sept 213 Dnr 13-5747 innehåll Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Utlåning, inlåning och räntor 6 Utlåning till hushåll och företag 6 Inlåning från

Läs mer

Förändringar publikationen Finansmarknadsstatistik september 2010

Förändringar publikationen Finansmarknadsstatistik september 2010 STATISTISKA CENTRALBYRÅN PM 1(6) Förändringar publikationen Finansmarknadsstatistik september 2010 Nya tabeller 4.5 Bankernas utlåning fördelad på löptid 4.6 Bostadsinstitutens utlåning fördelad på löptid

Läs mer

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning ANFÖRANDE DATUM: 5-4-6 TALARE: Vice riksbankschef Henry Ohlsson PLATS: Facken inom industrin, Aronsborg, Bålsta SVERIGES RIKSBANK SE- 7 Stockholm (Brunkebergstorg ) Tel +46 8 787 Fax +46 8 5 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Finansrapport april 2014

Finansrapport april 2014 Datum Diarienummer 2014-05-12 KS/2014:672 Kommunstyrelseförvaltningen Susanne Ekblad tel 0304-33 42 82 fax 0304-33 41 85 e-post: susanne.ekblad@orust.se Kommunstyrelsen Finansrapport april 2014 Uppföljning

Läs mer

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Skulder, bostadspriser och penningpolitik Översikt Skulder, bostadspriser och penningpolitik Lars E.O. Svensson Penningpolitikens mandat Facit från de senaste årens penningpolitik Penningpolitiken och hushållens skuldsättning Min slutsats www.larseosvensson.net

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 11 28 februari 2013

Inlåning & Sparande Nummer 11 28 februari 2013 Inlåning & Sparande Nummer 11 28 februari 2013 En rapport baserad på Konjunkturinstitutets Konjunkturbarometer i februari 2013. Rekordmånga har möjlighet att spara pengar i slutet av månaden. SBAB BANK

Läs mer

Privatekonomiskbarometer Maj2013

Privatekonomiskbarometer Maj2013 Privatekonomiskbarometer Maj2013 CompricerAB ChristinaSöderberg,sparekonom 070-6522883 christina.soderberg@compricer.se Bolån Sammanfattning för maj 2013 Räntan på bolånenfortsätter att sjunka. De rörliga

Läs mer

Privatekonomiskbarometer April2013

Privatekonomiskbarometer April2013 Privatekonomiskbarometer April2013 CompricerAB ChristinaSöderberg,sparekonom 070-6522883 christina.soderberg@compricer.se Bolån Sammanfattning för April 2013 Räntan på bolånen har, i snitt, under april

Läs mer

Bolån. Bolåneräntan är fortsatt lägre för lån med 1-års bindningstid än vad den är för ett rörligt bostadslån.

Bolån. Bolåneräntan är fortsatt lägre för lån med 1-års bindningstid än vad den är för ett rörligt bostadslån. Privatekonomisk barometer Juli 2013 Bolån Sammanfattning för Juli 2013 Räntan har, i snitt, minskat för bolån med rörlig, 1 års och 2 års ränta under juli (0,03, 0,03 respektive 0,01 procentenheter). För

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013 Stabila företagsräntor och marginaler under kvartalet. Nya kapitalkrav kräver inte högre marginaler. Små och medelstora företag gynnas av nya Basel 3- regler.

Läs mer

Privatekonomiskbarometer Januari2014

Privatekonomiskbarometer Januari2014 Privatekonomiskbarometer Januari2014 CompricerAB ChristinaSöderberg,sparekonom 070-6522883 christina.soderberg@compricer.se Bolån Sammanfattning för Januari 2014 Räntan gick ned (i snitt) för 3 månaders

Läs mer

Varifrån kommer pengarna? Marknadsrapport

Varifrån kommer pengarna? Marknadsrapport Varifrån kommer pengarna? Marknadsrapport Maj 29 Titel: Varifrån kommer pengarna? Marknadsrapport, maj 29 Utgiven av: Statens bostadskreditnämnd (BKN) Kontakt: Bengt Hansson, 8-545 13 765 BKN:s Marknadsrapport

Läs mer

Skuggdirektionens protokoll, del II. 22/3-2007

Skuggdirektionens protokoll, del II. 22/3-2007 Skuggdirektionens protokoll, del II. 22/3-2007 2007-03-26: Gunnar Örn III. DISKUSSION OM PENNINGPOLITIKEN: Lars Calmfors: Jag har tidigare haft uppfattningen att man skulle höja räntan ganska snabbt, redan

Läs mer

FIKA. Sammanfattning av FIKA. 24 juni 2013

FIKA. Sammanfattning av FIKA. 24 juni 2013 FIKA FINANSIERINGS-, INVESTERINGS- OCH KONJUNKTURANALYSEN En sammanställning av hur svenska Mid Cap-bolag uppfattar konjunktur-, investeringsoch finansieringsläget 24 juni 2013 Syfte Syftet med FIKA är

Läs mer

Förhandling. Du kan tjäna cirka 10.000 kronor per år på en lyckad förhandling (räknat på bolån på 2 miljoner kronor)

Förhandling. Du kan tjäna cirka 10.000 kronor per år på en lyckad förhandling (räknat på bolån på 2 miljoner kronor) BOLÅNEBOK #1 Förhandling Du kan tjäna cirka 10.000 kronor per år på en lyckad förhandling (räknat på bolån på 2 miljoner kronor) En lyckad förhandling kräver: o Att du har en någorlunda god privatekonomi

Läs mer

Bankernas räntor och utlåning

Bankernas räntor och utlåning 5 december 213 (Kv 3, 213) 5 december 213 Dnr 13-5747 innehåll Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Utlåning, inlåning och räntor 6 Utlåning till hushåll och företag 6 Inlåning från hushåll och företag 9 Marknads-

Läs mer

Iskallt. Enklare än så

Iskallt. Enklare än så Planera PA-skolan Sid 25 Se till att få ränta pengarna Ingen ränta alls eller nästan 5 procent. Skillnaderna mellan olika sparn är stora både när det gäller villkor och avkastning. Privata Affärer hjälper

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 8 Finanskrisen 2008 Repetition Dagordning Finanskrisen 2008 Har vi uppnått vårt mål? En nationalekonom bör vara ödmjuk Sammanfattning av kursen Mikroekonomi Makroekonomi Tips inför tentan Finanskrisen

Läs mer

Världens äldsta centralbank Riksbankens roll i svensk ekonomi

Världens äldsta centralbank Riksbankens roll i svensk ekonomi Världens äldsta centralbank Riksbankens roll i svensk ekonomi Sveriges Rikes Ständers Bank -talet Affärsbanker bildas 9 Monopol på sedelutgivning Stockholms universitet -- Lars E.O. Svensson Palmstruch

Läs mer

Månadskommentar Augusti 2015

Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar augusti 2015 Ekonomiska läget Konjunkturoron förstärktes under augusti drivet av utvecklingen i Kina. En fortsatt svag utveckling för det preliminära inköpschefsindexet

Läs mer

Privatekonomiskbarometer Februari2014

Privatekonomiskbarometer Februari2014 Privatekonomiskbarometer Februari2014 CompricerAB ChristinaSöderberg,sparekonom 070-6522883 christina.soderberg@compricer.se Bolån Sammanfattning för Februari 2014 Stiltje på bolånemarknaden under februari.

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

Boräntenytt Nummer 1 19 januari 2012

Boräntenytt Nummer 1 19 januari 2012 Boräntenytt Nummer 1 19 januari 2012 Sidan 1 Boräntorna på väg ned, sprid riskerna Sidan 4 Tidpunkten viktig för val av fast elpris Boräntorna på väg ned, sprid riskerna Vi håller fast vid prognosen att

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 212-8-3 Publicerad i september 213 Regeringsgatan 38, Box 763 SE-13 94 Stockholm t: +46 ()8 453 44 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Innehåll 1 Den ekonomiska situationen

Läs mer

Finansiell ekonomi Föreläsning 1

Finansiell ekonomi Föreläsning 1 Finansiell ekonomi Föreläsning 1 Presentation lärare - Johan Holmgren (kursansvarig) Presentation kursupplägg och examination - Övningsuppgifter med och utan svar - Börssalen - Portföljvalsprojekt 10p

Läs mer

Privatekonomiskbarometer December2013

Privatekonomiskbarometer December2013 Privatekonomiskbarometer December2013 (samtmars-december2013) CompricerAB ChristinaSöderberg,sparekonom 070-6522883 christina.soderberg@compricer.se Bolån Sammanfattning för December 2013 Räntan gick ned

Läs mer

Lönsamhet på bolånemarknaden i Danmark och Sverige

Lönsamhet på bolånemarknaden i Danmark och Sverige Lönsamhet på bolånemarknaden i Danmark och Sverige STUDIE PÅ UPPDRAG AV VILLAÄGARNA RAPPORT FRÅN POUSETTE EKONOMIANALYS NOVEMBER 2013 Sammanfattning och slutsatser Är bankernas vinster på den svenska bolånemarknaden

Läs mer

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS Ekonomi känns ofta obegripligt och skrämmande, men med små åtgärder kan du få koll på din ekonomi och ta makten över dina pengar. Genom årens gång har det blivit allt viktigare

Läs mer

Makroanalys april-juni 2012

Makroanalys april-juni 2012 Makroanalys april-juni 2012 GLOGBALT Det har nu gått mer än 2 år sedan den europeiska skuldkrisen blossade upp på allvar våren 2010. Internationella stödprogram till Grekland, Irland, Portugal och nu senast

Läs mer

t.ex. strategiska och legala risker. 1 Det finns även en del exempel på risker som inte ryms under någon av ovanstående rubriker, såsom

t.ex. strategiska och legala risker. 1 Det finns även en del exempel på risker som inte ryms under någon av ovanstående rubriker, såsom Riskhanteringen i Nordals Härads Sparbank Nordals Härads Sparbank arbetar kontinuerligt med risker för att förebygga problem i banken. Det är bankens styrelse som har det yttersta ansvaret för denna hantering.

Läs mer

Penningpolitiken, bostadspriserna och hushållens skuldsättning

Penningpolitiken, bostadspriserna och hushållens skuldsättning ANFÖRANDE DATUM: 2004-09-20 TALARE: Irma Rosenberg PLATS: Sparbanken Finn, Grand Hotel, Lund SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Makrotillsyn: ett nytt policyområde växer fram Är penningpolitiken ett lämpligt verktyg för makrotillsynen? Hur

Läs mer

Vice riksbankschef Lars E.O. Svensson

Vice riksbankschef Lars E.O. Svensson ANFÖRANDE DATUM: 2010-05-04 TALARE: Vice riksbankschef Lars E.O. Svensson PLATS: Handelsbanken, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05

Läs mer

Riksbankens och penningpolitiken

Riksbankens och penningpolitiken Riksbankens och penningpolitiken HHS 19 februari 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Om Riksbanken Penningpolitiken Finanskris och lågkonjunktur Senaste penningpolitiska beslutet Om Riksbanken

Läs mer