Inbjudan till fortsatta rådslag

Transkript

1 Inbjudan till fortsatta rådslag Ett diskussions- och faktaunderlag Göteborgsregionens kommunalförbund December 2004

2

3 Förord Frank har ordet: Välkommen till fortsatta rådslag en dialog om Göteborgsregionen! Samverkan är grunden i all verksamhet i Göteborgsregionens kommunalförbund (GR). Under åren har vi utvecklat samarbetet över kommungränser på många områden, t ex. infrastruktur, näringsliv, sociala frågor, arbetsmarknad, utbildning och miljö. I takt med utvecklingen i våra kommuner uppstår också behov av samverkan på nya områden. Samverkan bör ständigt utvecklas. Under våren 2002 inledde vi tillsammans med Business Region Göteborg (BRG) en rådslagsprocess med syftet att diskutera viktiga regionala frågeställningar. Vi ville få en konstruktiv dialog med medlemskommunerna kring det regionala arbetet. I den Inbjudan till rådslag som skickades ut till kommunerna underströks att rådslaget skulle ses som en process där kommunernas engagemang var den röda tråden. Under hölls rådslag i GR-kommunerna tillsammans med förtroendevalda i kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen. Varje GR-kommun fick möjlighet att utforma sitt rådslag. Våra erfarenheter från denna första rådslagsturné är många och goda. Vi fick möjlighet att sätta dialogen och samarbetet i fokus. Vi såg att rådslagen ledde till ett ökat medvetande om positiva effekter av regionala samband och regionalt samarbete ute i kommunerna. Som ett resultat av första rådslagsrundan definierades ett antal frågeställningar som kommunerna ansåg viktiga att samverka kring. Vi ser att det i några av dessa frågor redan finns ett fungerande samarbete. När det gäller andra behöver vi hitta former för att utveckla samverkan. När vi nu står inför fortsatta rådslag har vi erfarenheterna från första rundan med oss. Nu är det dock inte längre i första hand vad-frågorna utan hur-frågorna som är i fokus. Hur kan vi utveckla och fördjupa samarbetet kring de frågor som tidigare har lyfts fram? Hur kan vi arbeta tillsammans över kommungränser på dessa områden? Det ska vi diskutera i rådslaget nu. Rådslagen är en del i en ständigt pågående process där dialogen är central. Välkommen att delta! Frank Andersson (s) Ordförande i Rådet för Regional Utveckling, GR 1

4 Rådet för Regional Utveckling Frank Andersson (s) ordf Göteborg Elver Jonsson (fp) v ordf Alingsås Ingegerd Löfqvist (m) Alingsås Jonas Ransgård (m) Göteborg Roland Rydin (m) Göteborg Endrick Schubert (s) Göteborg Leif Johansson (s) Kungälv Bo Pettersson (s) Stenungsund Roger Strömberg BRG Bengt Wennerberg BRG Ledningsgrupp för rådslagsprocessen Bibbi Carlsson GR Bo Aronsson GR Planering Elisabeth Hajtowitz GR FoU i Väst Gustav Höjer GR Kompetens Börje Rådesjö GR Utbildning Roger Strömberg BRG Bengt Wennerberg BRG Arbetsgrupp för rådslagsprocessen Pia Arnesson GR Planering Henrik Einarsson BRG Håkan Frändemark GR FoU i Väst Peter Holmström GR Utbildning Lars-Göran Jansson GR Kompetens Monica Lundberg GR Planering Erik Palme GR Planering Petra Sedelius BRG Layout och kartor Gunnel Lihmé Sammanfattning Gunnel Rydberg GR GR Vi inleder Inbjudan till fortsatta rådslag med en sammanfattning av viktiga aspekter inom de huvudområden som lyfts fram i den första rådslagsrundan. Här lyfts också fram några övergripande frågor att diskutera vidare kring. Därefter följer ett mer omfattande fakta- och diskussionsmaterial. Detta inleds med tre generella avsnitt som underlag för de områden som sedan fördjupas. De olika avsnitten kan läsas fristående. Vi vill också påminna om det grundläggande diskussionsmaterial som finns i den Inbjudan till rådslag som användes i den första rådslagsrundan. 2

5 Sammanfattning Bakgrund och syfte Bakgrunden till rådslagen är den pågående diskussionen i GR och BRG om vilka frågor som är de viktigaste för hållbar utveckling i Göteborgsregionen. Med utgångspunkt från dessa frågor har ett övergripande syfte med rådslagen formulerats hållbar utveckling i regionen. Hållbar utveckling har tre dimensioner: Den sociala dimensionen handlar om medborgarnas livskvalitet att skapa medborgarkraft, miljödimensionen handlar om miljöns betydelse för oss och våra efterkommande att skapa långsiktig bärkraft och den ekonomiska dimensionen handlar om utvecklingen av vårt näringsliv att skapa konkurrenskraft. Hållbar utveckling är också grundläggande för förslaget Det goda livet regional utvecklingsvision för Västra Götaland (RUV). Tankarna i RUV:en återkommer i rådslagsmaterialet, men här går vi steget längre och fördjupar diskussionen. Utifrån syftet hållbar utveckling är det två utgångspunkter som formar arbetet inför de fortsatta rådslagen. Den första och viktigaste är resultatet från den första rådslagsrundan. Den andra utgångspunkten utgörs av de fyra målområden som förbundsstyrelsen på grundval av rådslagsdiskussionen antog på styrelsekonferensen Sex huvudområden i rådslaget steg 2 I diskussionsmaterialet för de fortsatta rådslagen bygger vi vidare på erfarenheterna och resultatet från den första rådslagsrundan. Fokus ställs på aspekter där samarbetet ännu inte inletts eller skulle behöva utvecklas ytterligare. Aspekter där samarbetet redan fungerar bra betonas mindre. Avsikten är att i dialog med medlemskommunerna fördjupa diskussionen kring ett antal huvudområden och sambanden dem emellan. Följande huvudområden lyfts fram: 1. Social struktur 2. Fysisk struktur 3. Regionförstoring 4. Bostadsbyggande 5. Kollektivtrafik 6. Utbildning 3

6 1Social struktur 2Fysisk struktur Den sociala dimensionen - att skapa medborgarkraft - finns med som en röd tråd genom hela materialet. En god social struktur med små sociala klyftor motverkar utanförskap och otrygghet samt främjar gemenskap och delaktighet. De sociala frågorna är en gemensam regional angelägenhet. De påverkar och påverkas av övriga huvudområden: fysisk struktur, regionförstoring, bostadsbyggande, kollektivtrafik och utbildning. Människorna är idag rörligare än någonsin förr. Man pendlar allt mer mellan bostad och arbete. Man flyttar mer mellan kommuner. Kommunernas förmåga att möta medborgarnas förändrade levnadsmönster kommer till stor del att avgöra vilken legitimitet de kommer att få hos befolkningen. I förlängningen är detta även en demokratiaspekt. Flyttningar över kommungränser får konsekvenser för kommunernas serviceutbud. En attraktiv inflyttningskommun drar till sig resursstarka och välutbildade personer, vilket skapar intäkter. Men samtidigt attraherar en sådan kommun även grupper med stora behov, t ex. barnfamiljer och äldre. Göteborgsregionens fysiska struktur handlar om bebyggelse, trafik och grönområden. Idag ser vi en polarisering av bostadsmarknaden som betyder att resursstarka personer kan välja fritt medan resurssvaga har mycket små möjligheter. Vi ser också en skillnad mellan olika medborgargrupper när det gäller transportsystemet. De som är hänvisade till att resa kollektivt får ägna mer tid åt sina resor än de som är bilburna. När det gäller konkurrenskraften är en god levnadsmiljö en förutsättning för att attrahera högutbildade personer till vår region. Goda kommunikationer är en annan förutsättning för näringslivets utveckling. Regionens befolkningsstorlek och täthet är också avgörande för ekonomisk utveckling. Förtätning av framförallt regionens kärnområden stärker tillväxten. Bebyggelse och trafik påverkar miljön och bärkraften. Ju glesare befolkning en tätort har desto mer biltrafik och skadliga utsläpp förekommer. En region där det finns många små tätorter är mer transportkrävande och därmed mer skadlig för miljön än en region med färre men större tätorter. En strategi för att minska transportarbetet i städer och regioner kallas decentraliserad koncentration. Det innebär att man koncentrerar service, handel och arbetsplatser till knutpunkter och på så sätt skapar en flerkärnig tätortsstruktur. Härigenom minskar behovet att enbart söka sig till regionens huvudort för arbete, handel, upplevelser osv. Att diskutera Hur kan vi genom samverkan förbättra den sociala strukturen i Göteborgsregionen? Att diskutera Hur kan vi gemensamt motverka boendepolariseringen i regionen? Hur kan vi tillsammans utveckla en transporteffektiv och kollektivtrafikvänlig fysisk struktur? 4

7 3Regionförstoring 4Bostadsbyggande En tydlig tendens i västvärlden är att storstädernas lokala arbetsmarknader växer geografiskt. Detta kallas regionförstoring. En lokal arbetsmarknad definieras av invånarnas pendlingsmönster. Regionförstoring styrs därmed av invånarna och inte av administrativa beslut. Stora lokala arbetsmarknader växer snabbare än små. Både företag och människor dras till de mest lönsamma arbetsmarknaderna. Göteborgs lokala arbetsmarknad som är något större än Göteborgsregionen, omfattar idag invånare varav ca räknas som sysselsatta. Mycket talar för en fortsatt regionförstoring i Västsverige genom att fler kommuner knyts till Göteborgs lokala arbetsmarknad. Regionförstoring främjar tillväxt och sysselsättning. En förutsättning för regionförstoring är ökad pendling, vilket leder till ökad trafik. För att uppnå en hållbar utveckling måste då kollektivtrafiken få en allt viktigare roll. Bättre pendlingsmöjligheter kan utjämna skillnaderna mellan olika grupper på arbetsmarknaden och skapa en jämnare lönestruktur, t ex mellan män och kvinnor samt mellan låg- och högutbildade personer. Göteborgsregionens tretton medlemskommuner har idag tillsammans ca invånare. Regionen har sedan den bildades haft en i stora drag jämn befolkningstillväxt. Mycket talar för att befolkningsökningen kommer att fortsätta. Göteborgsregionen behöver alltså möta en ökad efterfrågan på bostäder. Bostadsbyggandet har sedan mitten av 90-talet minskat i hela landet bland annat beroende på ändrade finansieringsvillkor. Under de senaste två åren har dock byggandet åter ökat, framför allt av bostads- och äganderätter. Nya bostäder byggs nu i huvudsak i områden där det anses vara marknadsmässigt lönsamt att bygga. När det gäller produktionen av nya hyresrätter bedöms den dock fortfarande ofta som riskfull. För att få igång bostadsbyggandet i stort bör vi sträva efter att arbeta med marknaden. Det krävs gemensamma initiativ och förändrade regler för att kunna bygga billigare bostäder samt få fart på hyresrättsproduktionen. Vad gäller småhus bör en ökning av det enskilda byggandet eftersträvas. En effekt av att producera nya bostäder illustreras i en studie av s k flyttkedjor. För varje nyproducerad större bostad ges flera hushåll möjlighet att byta till en ny bostad. Effekterna av flyttkedjor är mest påtagliga i Göteborg med sitt jämfört med kranskommunerna mer sammansatta bostadsbestånd. Flyttkedjorna berör dock ofta även kranskommunerna. Att diskutera Hur ska GR och dess medlemskommuner dra nytta av de positiva effekterna av regionförstoring? Att diskutera Göteborgsregionen behöver ett ökat antal bostäder. Hur kan vi gemensamt åstadkomma ett bostadsbyggande som tillgodoser såväl invånarnas önskemål som marknadsmässiga och miljömässiga krav? 5

8 5 Kollektivtrafik 6 Utbildning Alla medborgare måste, oavsett tillgång till bil, ha god tillgänglighet till arbete, service samt kulturoch fritidsverksamhet. Inom regionens centrala och halvcentrala delar utgör andelen kollektivtrafik endast 24 procent. Detta kan jämföras med Stockholm och Helsingfors där motsvarande andel är 40 procent. Oslo har 37 procent. Gemensamt för de tre nämnda storstäderna är att de alla har tunnelbana i olika omfattning. I regionens centrala delar dominerar resandet till och från centrala Göteborg. En stor andel kollektivtrafikresenärer reser kollektivt eftersom det för dem är det enda tillgängliga alternativet. Genomsnittlig reshastighet är 22 km/h, vilket är lågt jämfört med bilresor. Med bil kan alla arbetsplatser inom Göteborgsområdet nås från i stort sett varje punkt inom trettio minuter. Med kollektivtrafik nås endast 30 à 40 procent av arbetsplatserna inom samma tid. Möjligheterna att med nuvarande infrastruktur öka trafikomfattningen för att möta ett ökat resande är begränsade. Diskussionen kring utbildningsfrågorna inriktas här i första hand på vuxen- och högskoleutbildning. Därmed kompletteras innehållet i vår tidigare Inbjudan till rådslag som främst uppehöll sig kring ungdomsskolan. De båda materialen utgör ett samlat underlag för diskussioner kring och arbete med det livslånga lärandet i Göteborgsregionen. Regioner som har en välutbildad befolkning drar till sig investeringar och utvecklas snabbt. De regionalpolitiska utbildningsmålen fastställda av förbundsstyrelsen säger bl a att det ska finnas ett öppet, gränslöst och för den studerande tillgängligt utbildningslandskap. I ett sådant landskap kan samarbetet mellan regionens skolformer successivt breddas och fördjupas. Målen säger också att alla invånare ska ges möjlighet till en god grundutbildning och återkommande, livslång kompetensutveckling. Målen kan uppnås genom bl a regiongemensamma satsningar inom ungdomsskolan och vuxenutbildningen samt genom fördjupat samarbete med de västsvenska högskolorna. Att diskutera Att diskutera Hur kan vi få fler invånare att resa kollektivt? Vilken är vuxenutbildningens roll när det gäller att tillgodose det framtida kompetensbehovet och är det möjligt att utveckla en gemensam vuxenutbildningsregion på liknande sätt som det finns en gemensam gymnasieregion? Hur kan samarbetet mellan medlemskommunerna och högskolan förbättras ytterligare och vilken roll kan GR spela i en sådan process? 6

9 Fördjupat diskussions- och faktaunderlag 7

10 Innehåll sida Regional utveckling att arbeta tillsammans 9 Befolkningsutveckling 14 Medborgarnas gränslöshet och kommunernas murar 16 Social struktur Huvudområde 1 18 Fysisk struktur Huvudområde 2 24 Regionförstoring Huvudområde 3 33 Bostadsbyggande Huvudområde 4 36 Kollektivtrafik Huvudområde 5 42 Utbildning Huvudområde

11 Regional utveckling att arbeta tillsammans Göteborgsregionens kommunalförbund, GR, bildades med insikt om medlemskommunernas inbördes beroende vad avser flertalet viktiga samhällsfunktioner som arbete, boende, rekreation och utbildning. Genom att arbeta tillsammans och allt mer överbrygga administrativa gränser skapar vi förutsättningar för ekonomisk utveckling, fungerande transportsystem, hantering av miljöproblem mm. Sedan länge har regionala samverkanslösningar utvecklats vad avser trafik, utbildning, avfallshantering mm. Men samarbetet kan och bör utvecklas ytterligare. Bakgrund och syfte Hösten 2002 inledde vi en rådslagsprocess i syfte att förutsättningslöst diskutera viktiga regionala frågeställningar. En första rådslagsrunda avslutades i början av år I den Inbjudan till rådslag som vi skickade ut till medlemskommunerna underströks att vi inte sökte en förankring eller enkla jaeller nejsvar på våra frågeställningar. Vårt syfte var i stället att få till stånd en konstruktiv dialog till grund för det regionala utvecklingsarbetet. Regionens utveckling skulle då verkligen kunna baseras på medlemskommunernas engagemang och insikt om betydelsen av regionalt samarbete. Vår förhoppning var och är att det ur rådslagen ska växa fram en så långt möjligt gemensam insikt om det regionala samarbetets betydelse samt ett gemensamt förhållningssätt till övergripande utvecklingsfrågor och en samsyn om verktyg och arbetsmetoder. Vi inbjuder nu till fortsatta rådslag, en andra rådslagsrunda. Den bygger vidare på den första rundan, vilket innebär att den: syftar till att säkerställa en långsiktigt hållbar utveckling i regionen socialt, ekonomiskt och miljömässigt. inriktas mer mot att förstärka insikten om det regionala samarbetets betydelse och utveckla regionalt samarbete och väl fungerande regionala processer än att ta fram någon form av regionplan i traditionell bemärkelse. Vi vill för fördjupad diskussion främst ta upp de sakfrågor som särskilt lyfts fram i den första rådslagsrundan och som GR:s förbundsstyrelse bedömt som väsentliga. Med ett stort undantag tas inte några nya utvecklingsfrågor upp. Undantaget är s k regionförstoring, vilken under det senaste året tillmätts allt större betydelse i flera sammanhang. 9

12 Hållbar utveckling De tre dimensioner av hållbar utveckling den sociala, den ekonomiska och den miljömässiga benämns i den tidigare Inbjudan till rådslag medborgarkraft, konkurrenskraft respektive bärkraft. Ur den tidigare inbjudan hämtas följande vision för regionens utveckling med avseende på dessa tre dimensioner: Vi vill tillsammans utveckla en region som är attraktiv för människor att bo och verka i och som ur alla aspekter är långsiktigt hållbar. En region där alla medborgare lever ett meningsfullt och tryggt liv med goda bostäder och stimulerande arbeten, goda utbildningsmöjligheter samt rik tillgång till kulturliv och attraktiva friluftsområden, en region där klyftorna är små vad avser ekonomiska förutsättningar, utbildningsmöjligheter och inflytande på beslutsprocesser. medborgarnas kunskaper, kompetens, engagemang och initiativkraft samt lyhördhet för nya näringar och företagsformer tillsammans med traditionellt starka företag inom handel, transporter och avancerad industri utgör grunden för ett mångsidigt och mot konjunktursvängningar motståndskraftigt näringsliv och en ur såväl ekologiska som sociala synvinklar hållbar ekonomisk tillväxt. I vår tidigare Inbjudan till rådslag prövades tanken att medborgarkraften är det övergripande målet för den regionala utvecklingen, att konkurrenskraften är medlet och att bärkraften är ramen. Detta synsätt fann gehör och det tillämpas även i flera andra sammanhang. Hållbar utveckling är också utgångspunkten för Västra Götalandsregionens regionala utvecklingsvision, RUV Det goda livet som remissbehandlas under hösten Utvecklingsvisionen benämns i fortsättningen RUV:en. Hållbar utveckling i tre dimensioner Medborgarkraft Bärkraft Konkurrenskraft dagens miljöproblem lösts och där framtida generationer tillförsäkras långsiktigt goda levnadsbetingelser. 10

13 Resultatet av den första rådslagsrundan Resultatet av den första rådslagsrundan kan i korthet sammanfattas som att: Rådslagen har bidragit till ökad insikt hos allt fler om betydelsen av de regionala sambanden och vikten av regionalt samarbete. De frågor som togs upp har alla bedömts som relevanta och viktiga, även om några tilldragit sig större intresse än andra. GR och BRG, Business Region Göteborg, ska fortsätta att arbeta med de områden som de två systerorganisationerna sedan länge ägnat sig åt. De som främst lyfts fram är: Kommunikationer och trafik GR har en given roll vad gäller övergripande infrastrukturfrågor. Utveckling av kollektivtrafiken bör speciellt uppmärksammas. Näringsliv och arbetsmarknad Kommunerna inom GR-området ingår i en gemensam arbetsmarknad. Utbildning Fortsatt och fördjupat arbete inom ungdomsskolan, vuxenutbildningen samt även högskolan. Miljö Frisk luft och vatten samt den tätortsnära naturen är de viktigaste frågorna. Som regionalt viktiga framstår även följande frågor där varken GR eller BRG varit lika aktiva under de senaste åren: Social struktur En god social struktur främjar deltagande i samhällslivet, minskar kriminalitet och bidrar till trygghet, jämställdhet mm. Bostäder Bostadsbyggandet i stort, behovet av hyresrätter, former för regional samordning mm. Handel Regionen är ett gemensamt handelsområde, vilket kan kräva ett regionalt perspektiv på framför allt etableringen av externa handelsanläggningar. Av de områden och sakfrågor, som GR och BRG sedan länge arbetat med, framstår efter den första rådslagsrundan, några som relativt oproblematiska och väl hanterade. Hit hör t ex näringslivsfrågorna, ungdomsskolan och vissa miljöfrågor. De fortsatta fördjupade rådslagen bör därför fokuseras på den sociala strukturen, högre utbildning, bostadsbyggandet och kollektivtrafiken. Även handeln och den tätortsnära naturen bör tas upp till fördjupad diskussion. GR:s förbundsstyrelse ägnade stor del av sin styrelsekonferens våren 2003 åt att diskutera rådslagen och kom fram till att det fortsatta arbetet borde inriktas mot följande fyra målområden : Goda sociala förhållanden. En attraktiv region för boende och arbete. Fungerande infrastruktur och god miljö. Ett vitalt näringsliv och en bred arbetsmarknad. 11

14 Vi önskar en fördjupad diskussion Med utgångspunkt från resultatet av den första rådslagsrundan samt förbundsstyrelsens målområden framstår följande sakområden som mest väsentliga att fördjupa: 1. 1.Den sociala strukturen och dess regionala polarisering. Detta är det område som i rådslagen ägnats den största uppmärksamheten och som därför framstår som en av de viktigaste för regionens utveckling. Vi redovisar en sammanfattande beskrivning av den sociala strukturen i ett avsnitt och lyfter sedan så långt möjligt in de sociala aspekterna i vart och ett av de övriga sakområdena Den fysiska strukturen, dvs bebyggelse för bostäder, verksamheter, service etc samt trafikinfrastruktur och grönområden. Detta är ett mycket brett område som innefattar flertalet av de frågor som lyfts fram i den tidigare Inbjudan till rådslag, samtidigt som det är av väsentlig betydelse för förbundsstyrelsens fyra målområden. Vi har valt att fokusera på några strukturella faktorer som bedömts vara av speciell betydelse för en långsiktig hållbar utveckling. 3. Regionförstoring, dvs den i hela västvärlden pågående processen att storstädernas gemensamma bostads- och arbetsmarknader växer geografiskt. I vår tidigare Inbjudan till rådslag berördes frågan om regionförstoring mycket kortfattat och endast ett fåtal kommuner tog upp den till diskussion. Skälet till att vi, trots detta tar med frågan är att den idag fått en allt större vikt, inte minst på grund av att Västra Götalandsregionen i flera sammanhang lyft fram den med stor tyngd. Detta utvecklas närmare nedan Bostadsbyggandet. Bostäderna är en del av den fysiska strukturen och bostadsbyggandet formar i väsentlig utsträckning dess framtid. Bostadsfrågan tas upp som en särskild punkt, dels för att fördjupa kunskapsbasen för diskussionerna om den fysiska strukturen, dels för att den är beroende av ekonomiska och administrativa förhållanden Kollektivtrafiken. Kollektivtrafiken är i väsentlig utsträckning såväl beroende av som styrande för den övergripande fysiska strukturen. Kollektivtrafikens utformning, funktion och konkurrenskraft gentemot biltrafiken är dock även beroende av andra faktorer som administrativa gränser, attityder och värderingar hos allmänhet och beslutsfattare mm Utbildningen. Diskussionsunderlaget inriktas främst mot vuxenutbildningen och högskolan. Beträffande handeln, som i flera rådslag lyfts fram som en viktig fråga, redovisar vi inget nytt underlagsmaterial utan hänvisar till den tidigare Inbjudan till rådslag. Handeln berörs dock kortfattat i avsnittet om fysisk struktur. 12

15 Som underlag för flertalet sakområden redovisar vi i två inledande avsnitt Befolkningsutveckling och Medborgarnas gränslöshet och kommunernas murar dels en beskrivning av faktisk och förväntad befolkningsutveckling i regionen, dels några tankegångar kring de administrativa gränsernas betydelse och påverkan på människors livsvillkor. Av de frågor som listats ovan är den om regionförstoringen i stort sett ny. Regionförstoring innebär att en gemensam bostads- och arbetsmarknad, en funktionell region, växer geografiskt. Se faktaruta om begreppen region och regionförstoring. Regionförstoring framförs idag från flera håll Svenska Kommunförbundet, Nutek, Västra Götalandsregionen m fl som väsentlig för att öka regioners ekonomiska styrka och främja deras tillväxt. I vår tidigare Inbjudan till rådslag berördes frågan om regionförstoring under rubriken Kan vi utveckla en region som står sig väl i konkurrensen?. Frågan har idag fått en betydligt högre dignitet, bl a genom att den i RUV: en står för utvecklingsperspektivet en gemensam region. Vi har därför tagit upp den som en särskild punkt även om endast ett fåtal kommuner berört den i den första rådslagsrundan. Vi vill dock understryka att regionförstoringen måste ses i ett större sammanhang tillsammans med Västra Götalandsregionen och flera Hallandskommuner. Vad vi inom GR inledningsvis kan göra är att så långt möjligt komma fram till ett gemensamt förhållningssätt till den och dess såväl positiva som negativa konsekvenser. De frågor vi önskar fördjupa ligger alla i linje med RUV:en. Som redovisats tidigare utgår vi från samma överordnade hållbarhetsbegrepp. I RUV:en anges fyra utvecklingsperspektiv som ska genomsyra utvecklingsarbetet en gemensam region, jämställdhet, integration och internationalisering. Vidare lyfts fem s k fokusområden fram ett livskraftigt näringsliv, ledande i kompetens och kunskapsutveckling, infrastruktur och kommunikationer, en ledande kulturregion samt en god hälsa. Två av utvecklingsperspektiven en gemensam region och integration tas upp i detta rådslagsunderlag. Givetvis är även jämställdhet och internationalisering viktiga frågor, men eftersom de inte diskuterades mer än marginellt i den första rådslagsrundan har vi inte närmare utvecklat dem här. Jämställdhetsaspekten tas dock upp i avsnittet om regionförstoring. Av fokusområdena är det endast kulturen som vi inte tar upp närmare. Fokusområdet en god hälsa belyses inom ramen för flertalet frågor. 13

16 Befolkningsutveckling Befolkningsutveckling 1950 till 2000 Göteborgsregionens befolkning Nuvarande medlemskommuner Antal invånare Göteborgsregio totalt Göteborg Kranskommun Göteborgsregionen totalt Göteborg Kranskommunerna År Göteborgsregionens tretton medemskommuner har idag tillsammans ca invånare. Befolkningsutecklingen under de senaste femtio åren med dagens medlemskommuner och deras nuvarande gränser framgår av vidstående diagram. Göteborgsregionens befolkningsutveckling är i stort sett linjär från 1950 fram till sekelskiftet. Puckeln mellan 1960 och 1985 återspeglar de s k rekordåren och den därpå följande gröna vågen. Miljonprogrammets bostadsbyggande ledde till en mycket hög tillväxt åren 1960 till Därefter minskade bostadsbyggandet och omfördelades mellan Göteborg och kranskommunerna, Göteborgs befolkning minskade från 1970 till 1985 med ca invånare medan kranskommunerna samtidigt ökade med cirka Från mitten av 1980-talet ökade åter Göteborgs befolkning för att år 2000 i stort sett ligga på samma nivå som1970. Kranskommunernas ökning efter 1970 uppgår till ca invånare Befolkningsförändring per femårsperiod Nuvarande medlemskommuner Antal invånare G t G K Göteborgsregionen totalt Göteborg Kranskommunerna Femårsperiod 14

17 Framtida befolkningsutveckling Faktisk och uppskattad befolkningsutveckling Antal invånare Faktisk utveckling Uppskattad utveckling År Någon officiell prognos för Göteborgsregionens fortsatta befolkningsutveckling finns inte. Mycket talar dock för att de senaste tio à femton årens tillväxt på knappt 1% per år kommer att fortsätta. Regionen kommer då att från 2003 till 2015 växa med ca invånare upp till ca , se ovanstående diagram. Under senare år har den demografiska utvecklingen med avseende på befolkningens åldersstruktur tillmätts allt större betydelse. Framför allt ses det ökande antalet äldre från 80 år och uppåt som problematiskt eftersom detta är den för kommunerna mest kostnadskrävande åldersgruppen. I olika sammanhang har framskrivningar tagits fram som visar att denna åldersgrupp förväntas öka betydligt, kanske redan från år 2010, kanske något senare. Vad kan bör vill vi göra? En funktionell regions befolkningsstorlek är, enligt den kunskapsteori som kallas den nya ekonomiska geografin, av avgörande betydelse för dess ekonomiska utveckling. Regionens befolkning kan ökas dels genom inflyttning och födelseöverskott, dels genom regionförstoring. Regionförstoring tas upp längre fram. Här begränsas frågan om befolkningsstorleken till Göteborgsregionen och hur vi inom GR ser på utvecklingen. Att diskutera Är en årlig befolkningstillväxt på upp mot en procent en rimlig ambitionsnivå för regionens utveckling under de närmaste tio à femton åren? 15

18 Medborgarnas gränslöshet och kommunernas murar Medborgarnas gränslöshet Människorna i Sverige är idag i sitt vardagsliv och under sin fritid långt rörligare än någonsin tidigare i modern tid. De är också mycket rörliga ifråga om bosättning. Den ökade rörligheten får sitt kanske tydligaste uttryck i den allt mer omfattande pendlingen bostad arbete. Av Göteborgsregionens totalt ca förvärvsarbetande år 2000 pendlade drygt 35 % ut ur sin bostadskommun 17 % av Göteborgs förvärvsarbetande och 58 % av kranskommunernas. Den helt övervägande delen av pendlingen skedde mellan kommuner inom regionen men under senare år har det mer långväga pendlandet ökat markant. En liknande gränslöshet råder vad avser handel. Medborgarna gör i stor utsträckning sina inköp av mat och andra s k dagligvaror nära bostaden men för andra inköp är de betydligt mer rörliga. Medborgarnas fritidsvanor präglas också av gränslöshet. Den ökade rörligheten har möjliggjorts av att transportinfrastrukturen byggts ut och givit medborgarna möjligheter att friare välja bostad anpassad till deras livssituation. Rörligheten grundläggs i unga år, stärks under ungdomsåren och bibehålls långt upp i åren. Viljan till, eller beroendet av, rörlighet gäller därför även funktionshindrade och äldre. Detta betyder inte att rörligheten i sig är ett värde, den är ett medel för ett gott liv. Den ökade dagliga rörligheten är i mycket positiv för medborgarna även om den för många grupper kan innebära ett icke önskvärt rörelsetvång. Den innebär dock samtidigt problem, främst i form av ökat trafikarbete och därmed ökade miljöproblem i 16 form av utsläpp, buller, fysiska intrång mm. Rörligheten kan vidare leda till en viss rotlöshet och brist på förankring samtidigt som den också ger möjligheter att knyta och upprätthålla kontakter. En annan form av ökad rörlighet är s k boendekarriärer, som ofta innebär flyttningar mellan kommuner. Ett idag vanligt mönster är att unga som vuxit upp i sina föräldrars bostad, ofta ett småhus, som studerande flyttar till lägenhet i regionens centrala del. När de sedan bildar familj, vilket nu sker allt senare i livet, flyttar de ofta till ett småhus där de bor åtminstone tills barnen kommit upp i övre tonåren. Många bor kvar längre, andra flyttar till en centralt belägen lägenhet i kommunen eller i Göteborg. De bor sedan kvar där de valt att bo så länge de är verksamma och rörliga. Många bor kvar centralt så länge de kan, andra flyttar på äldre dar åter ut till ytterområden för att komma nära sina barn eller för att bo nära naturen. Här måste dock understrykas att för många hushåll är flyttmönstret betydligt mer begränsat. Av Göteborgs totalt ca utpendlare år 2000 hade 62 % sina mål inom Göteborgsregionen. Ca 10 % hade sina mål inom de mest närliggande delarna av Västra Götaland och Halland. Resterande närmare 30 % pendlade till övriga delar av landet eller till utlandet. Invånarnas flyttningar och olika faser i livet påverkar den kommunala ekonomin på olika sätt. Fasen med barn i förskole- och skolåldern innebär ofta stora kommunala åtaganden, och på liknande sätt kan fasen som äldre-äldre innebära att kommunen behöver bidra med stora och kostnadskrävande insatser. De för kommunerna sannolikt mest attraktiva medborgarna de bästa skattebetalarna är förvärvsarbetande i medelåldern och uppåt, vars barn står på egna ben.

19 Kommunernas murar Samtidigt som medborgarna i sitt dagliga liv allt mer frigör sig från administrativa gränser är lagstiftning och kommunernas service fortfarande i stor utsträckning uppbyggd för ett samhälle där invånarna inte i någon större utsträckning vare sig flyttar eller pendlar över kommungränserna. Kommunernas förmåga att möta medborgarnas förändrade levnadsmönster kommer till stor del att avgöra vilken legitimitet de kommer att få hos befolkningen. I förlängningen har detta även en demokratiaspekt. Förutom beaktandet av medborgarnas förändrade attityder finns även ekonomiska aspekter på kommunernas självförsörjning. Många kommuner är helt enkelt för små för att kunna tillgodose medborgarnas allt mer diversifierade behov. Ett aktuellt exempel på detta En gång i världen överensstämde nog också kommungränserna ofta med de tekniska och kulturella gränserna. Kommunen var en bygd, som uppfattades som en enhet och arbetade som en sådan. Men detta förhållande har, särskilt med de moderna transportmedlens utveckling, i många fall fullkomligt upphävts. Därmed uppstår behovet av en interkommunal reglering. är behovet av särskilt boende för vissa etniska minoriteter. Vi vill dock understryka att det finns många områden där den enskilda kommunen är bäst lämpad för att på egen hand svara för servicen till invånarna. Lokalkännedom och närhet är många gånger de bästa förutsättningarna för en lyhörd, flexibel och kostnadseffektiv verksamhet. Bundenheten till den egna kommunen för viss typ av service kan även leda till ökad miljöbelastning i form av ökad trafik eftersom den kommunala servicen kan ligga olämpligt i relation till människornas dagliga resmönster. Inköp med flera ärenden kan ofta uträttas på vägen hem från arbetet medan kommunala serviceärenden kan tvinga många till omvägar. Ur ett föredrag 1944 av Sune Lindström, huvudansvarig för regionplan för Göteborg med omgivningar Vad kan bör vill vi göra? Kommunerna har sedan länge följt kommunallagens påbud att de ska svara för sina angelägenheter. De har därför inom sina gränser erbjudit den service de enligt lagen ålagts leverera. Inom vissa områden har GR:s medlemskommuner skapat praktiska lösningar där de enskilda kommunerna har kvar ansvaret för att servicen kommer till stånd men samarbetar om genomförandet. Ett exempel på detta är gymnasieskolan. Frågan om fler kommunala murar kan rivas och ersättas av utökad regional samverkan tas upp på flera håll i följande diskussionsunderlag. 17

20 Social struktur Återkoppling till resultatet av den första rådslagsrundan Huvudområde 1 Av den första rådslagsrundan framgår att regionens sociala struktur och dess geografiska polarisering, av flertalet kommuner ses som en av de viktigaste regionala frågorna. Med den sociala strukturen och dess polarisering avses dels invånarnas fördelning på olika kategorier med olika levnadsvillkor och förutsättningar, dels skillnaden i fördelning mellan regionens olika delar. Mycket koncentreras idag kring den etniska dimensionen, dvs kring problematiken med integration av invandrare och omställningen till ett flerkulturellt samhälle. Härmed tenderar andra klyftor att komma i skymundan som högavlönade lågavlönade, högutbildade lågutbildade m fl. Till den sociala strukturen hör även medborgarnas åldersfördelning, fördelning på olika hushållsstorlekar mm även om det härvidlag inte rör sig om klyftor på samma sätt som för övriga välfärdskriterier. I den första rådslagsrundan uttryckte många kommuner tydligt att de sociala klyftorna och deras geografiska polarisering är orimliga och att de begränsar regionens utveckling. De underströk samtidigt att klyftorna även om de tydligast kommer till uttryck i Göteborg är en regional fråga där alla kommuner är berörda och medansvariga. Stor oro framfördes vidare över deras konsekvenser i form av ökat utanförskap, ökad brottslighet, otrygghet etc. För att förbättra den sociala strukturen framfördes främst följande förslag och synpunkter: Utveckla ett bostadsbyggande som minskar klyftorna och motverkar segregation samtidigt som det erbjuder en god närmiljö. Bygg billiga bostäder med hyresrätt. Erbjuda bra utbildning som motverkar främlingsskap. Integrera invandrare i samhället genom validering och genom att ta vara på de äldre invandrarnas egna kunskaper och erfarenheter. Vidare måste det gemensamma ansvaret för och samarbetet kring integrationsproblematiken stärkas. Öka det politiska engagemanget hos de vanliga medborgarna. De direkt påtagligt negativa konsekvenserna av den sociala segregationen och dess polarisering i form av ökat utanförskap och ökad brottslighet togs upp i flera rådslag. Härvidlag underströks främst vikten av att utveckla socialt och polisiärt samarbete kring ungdomsfrågor samt att brottsförebyggande åtgärder för ökad trygghet är viktigare än fler poliser. En annan direkt och påtaglig negativ social aspekt som i korthet togs upp i rådslagen är den ökade ohälsan. Friskvård och goda möjligheter till rekreation lyftes fram som viktiga faktorer för att stärka folkhälsan. 18

21 Segregeringen och dess geografiska polarisering Situationen idag I diagrammen på följande uppslag illustreras den sociala polariseringen för ett antal välfärdsaspekter. De 33 regiondelarna, dvs de 21 stadsdelarna i Göteborg och de 12 kranskommunerna, har i diagrammen grupperats med hänsyn till befolkningens välfärdsnivå. De regiondelar där befolkningen har störst behov av samhällsstöd och där utbildningsoch inkomstnivåerna är lägst, återfinns längst upp till höger i diagrammen. Längst upp till vänster finns de vars behov av samhällsstöd är minst. Den gula cirkeln i mitten visar regiongenomsnittet med index 100. I det första diagrammet, där principen bakom grupperingen av regiondelarna tydligt framgår, visas situationen i fråga om medelinkomst och ohälsotal. Av diagrammet framgår att medelinkomsten ligger betydligt över snittet i Göteborgs kustnära stadsdelarna med i huvudsak småhus. I flertalet av Göteborgs stadsdelar från 60- och 70-talen som främst innehåller flerbostadshus, ligger medelinkomsten betydligt under snittet. I centrala Göteborg samt flertalet kranskommuner ligger inkomsten kring snittet. Medelinkomsten i Älvsborg är mer än dubbelt så hög som den i Bergsjön. Polariseringen av ohälsotalen är i stort den motsatta. Ohälsotalen är låga i stadsdelar som Askim och Älvsborg medan de är höga i Göteborgs nordöstra stadsdelar. I centrala Göteborg och flertalet kranskommuner ligger ohälsotalen något under genomsnittet för regionen. Ohälsotalen i Bergsjön är fyra gånger så höga som de i Älvsborg och Askim och dubbelt så höga som de i flertalet kranskommuner. I de tre övriga diagrammen redovisas polariseringen i fråga om arbetslöshet, högre utbildning samt ohälsotal för ungdomar. Bortsett från ohälsotalen för ungdomar återspeglar samtliga diagram en tydlig polarisering, dock med vissa specifika avvikelser. I Göteborgs stora ytterstadsdelar med i huvudsak flerbostadshus är ohälsotalen höga, arbetslösheten stor, andelen högutbildade låg och medelinkomsten liten. I Göteborgs kustnära och av småhus dominerade stadsdelar är situationen den motsatta. Flertalet kranskommuner ligger kring eller under regiongenomsnittet för alla dessa välfärdskriterier. Denna polarisering gäller även för flera andra välfärdskriterier som socialbidragsberoende, valdeltagande och andel invånare som inte är tillgängliga på arbetsmarknaden. Göteborgs centrala stadsdelar uppvisar några speciella särdrag. Andelen högutbildade är här mycket hög, samtidigt som arbetslösheten ligger över genomsnittet. Inkomstnivån är genomsnittlig och utbildningsnivån mycket hög. Vad som inte direkt kan utläsas är att ca 35% av regionens högutbildade år 2000 bodde i Göteborgs fem mest centrala stadsdelar, med totalt sett endast 20 % av befolkningen. Diagrammet som illustrerar ohälsotalen för ungdomar skiljer sig markant från de övriga. Något strukturellt mönster kan inte utläsas. Ohälsotalen är höga dels i flera områden som i fråga om övriga välfärdskriterier uppvisar klart positiva värden, dels inom några av Göteborgs även i övrigt resurssvaga stadsdelar. De lägsta ohälsotalen uppvisar Göteborgs mest centrala stadsdelar. Spindeldiagrammen visar situationen kring år Regiongenomsnittet för de olika aspekterna har ändrats något under de fyra år som gått. Huvudsyftet med diagrammen är dock inte att visa den aktuella situationen för t ex arbetslösheten idag. Syftet är att illustrera polariseringen. Utvecklingstendenser Den sociala polariseringen varierar något med konjunkturerna. Tidigare jämförelser mellan data från olika år visar att under goda tider, då arbetslösheten och socialbidragsberoendet totalt sett minskat, ökar polariseringen mellan regiondelarna. Detta tyder på ett strukturellt betingat mönster. Andelen högutbildade boende i centrala Göteborg har sakta ökat. Under slutet av 90-talet ökade andelen högutbildade även i flera av Göteborgs halvcentrala områden som Lundby, Kortedala och Högsbo. 19

22 De olika regiondelarna, dvs stadsdelarna i Göteborg och kranskommunerna, har grupperats med hänsyn till befolkningens välfärdsnivå. Den gula cirkeln i mitten visar regiongenomsnittet med index 100. Ohälsotal Regiondelar med - litet behov av samhällsstöd - stora resurser vad avser utbildning och inkomst Medelinkomst Härlanda Centrum Linnéstaden Majorna Stenungsund Örgryte Kungsbacka Askim Älvsborg Styrsö Torslanda Härryda Alingsås RIKET Öckerö Tjörn Lerum Kungälv 0 Bergsjön Gunnared Lärjedalen Biskopsgården Kortedala Ale Tynnered Tuve-Säve Mölndal Partille Frölunda Lundby Backa Högsbo Lilla Edet Kärra-Rödbo Regiondelar med - stort behov av samhällsstöd - små resurser vad avser utbildning och inkomst Polariseringen vad avser medelinkomst och ohälsotal Medelinkomsten avser befolkningen över 16 år. Regiongenomsnitt var år kr/person. Med ohälsotal avses det totala antalet dagar som de sjukförsäkrade har någon form av ersättning. Regiongenomsnittet för befolkningen år var år dagar. 280 Regiondelar med - litet behov av samhällsstöd - stora resurser vad avser utbildning och inkomst Härlanda Centrum Linnéstaden Majorna Stenungsund Kungsbacka Askim Älvsborg Styrsö Torslanda Örgryte Härryda RIKET Alingsås Öckerö Tjörn Lerum Kungälv Bergsjön Gunnared Lärjedalen Biskopsgården Kortedala Ale Tynnered Tuve-Säve Mölndal Partille Frölunda Lundby Backa Högsbo Lilla Edet Kärra-Rödbo Regiondelar med - stort behov av samhällsstöd - små resurser vad avser utbildning och inkomst Polariseringen vad avser arbetslöshet Öppet arbetslösa och i program år. Regiongenomsnitt år 2000: 5,4 % 20

23 Regiondelar med - litet behov av samhällsstöd - stora resurser vad avser utbildning och inkomst Örgryte Härlanda 200 Askim Älvsborg RIKET 175 Styrsö Torslanda Bergsjön Gunnared Lärjedalen Biskopsgården Kortedala Frölunda Regiondelar med - stort behov av samhällsstöd - små resurser vad avser utbildning och inkomst Centrum 50 Lundby Linnéstaden Majorna 25 0 Backa Högsbo Stenungsund Kungsbacka Härryda Alingsås Öckerö Tjörn Lerum Kungälv Lilla Edet Ale Kärra-Rödbo Tynnered Tuve-Säve Mölndal Partille Polariseringen vad avser högutbildade med minst 3 års eftergymnasial utbildning Antalet invånare med minst tre års eftergymnasial utbildning utgjorde år 2000 ca 19 % av befolkningen i åldern år. Regiondelar med - litet behov av samhällsstöd - stora resurser vad avser utbildning och inkomst Härlanda Centrum Askim Älvsborg Styrsö Torslanda Örgryte RIKET Bergsjön Gunnared Lärjedalen Biskopsgården Kortedala Frölunda Lundby Regiondelar med - stort behov av samhällsstöd - små resurser vad avser utbildning och inkomst Linnéstaden Majorna 25 0 Backa Högsbo Stenungsund Kungsbacka Härryda Alingsås Öckerö Tjörn Lerum Kungälv Lilla Edet Ale Kärra-Rödbo Tynnered Tuve-Säve Mölndal Partille Polariseringen vad avser ohälsotal för ungdomar år Med ohälsotal avses det totala antalet dagar som de sjukförsäkrade har någon form av ersättning. Regiongenomsnitt år 1999: 21,9 dagar/år 21

24 Åldersstrukturen Även åldersstrukturen är en del av den sociala strukturen och är av stor betydelse för samhällets åtagande i fråga om service av olika slag. I nedanstående diagram illustreras hur två viktiga åldersgrupper fördelade sig i regionen barn och yngre tonåringar 6 till 15 år samt äldre över 80 år. Den förra gruppen omfattade år 2000 totalt närmare 13 % av regionens befolkning, den senare gruppen något över 4 %. Regiondelar med - litet behov av samhällsstöd - stora resurser vad avser utbildning och inkomst Äldre 80år och mer Barn och yngre tonåringar 6 till 16 år Härlanda Centrum Linnéstaden Majorna Stenungsund Kungsbacka Torslanda Örgryte Härryda Alingsås Askim Älvsborg Styrsö RIKET Öckerö Tjörn Lerum Kungälv 0 Bergsjön Gunnared Lärjedalen Biskopsgården Kortedala Tuve-Säve Mölndal Partille Ale Tynnered Frölunda Lundby Backa Högsbo Lilla Edet Kärra-Rödbo Regiondelar med - stort behov av samhällsstöd - små resurser vad avser utbildning och inkomst Polariseringar vad avser åldersgrupperna 6 till 16 år respektive 80 år och äldre Åldersgruppen 6-16 år omfattade år 2000 ca 13 % av regionens befolkning. Åldersgruppen 80 år och äldre omfattade år 2000 ca 4,5 %. 22

25 Vad kan bör vill vi göra? Åtgärder inom övriga huvudområden För att förbättra den sociala strukturen i stort måste de sociala klyftorna minskas, segregationen motverkas, den generella välfärdsnivån höjas och outnyttjade mänskliga resurser tas tillvara. För att minska den regionala polariseringen bör skillnaderna i levnadsvillkor mellan regionens olika delar stadsdelarna i Göteborg och kranskommunerna utjämnas. Detta bör dock ske med beaktande av de olika delarnas specifika förutsättningar och kvalitéer. Utöver redovisningen av dagens situation och några utvecklingstendenser redovisar vi i detta diskussionsunderlag inget nytt grundläggande material kring den sociala polariseringen och dess betydelse för regionens utveckling. I stället lyfter vi så långt möjligt in de sociala aspekterna i de övriga diskussionsfrågorna. Sambandet mellan den sociala polariseringen och bostadsutbudet tas upp dels i avsnittet om den fysiska strukturen, dels i avsnittet om bostadsbyggandet. Kollektivtrafikens betydelse för de svagare gruppernas möjlighet att tillgodose sina resbehov tas upp dels i samband med den fysiska strukturen, dels i avsnittet om kollektivtrafik. Utbildningens betydelse för att förbättra situationen tas upp i avsnittet om utbildning. Avsnitten Medborgarnas gränslöshet och kommunernas murar samt Bostadsbyggandet, tar upp olika aspekter på medlemskommunernas samverkan kring social service av olika slag. Individinriktade åtgärder Med denna disposition berörs dock vissa viktiga åtgärder, främst på individnivå, endast kortfattat och selektivt. Vi hänvisar därför till den tidigare Inbjudan till rådslag. Som underlag för en diskussion kring åtgärder för att ge individerna möjlighet att växa och själva kunna ta kontroll över sin livssituation redovisas där ett antal frågeställningar. Individinriktade insatser av olika slag görs såväl i Göteborgs ytterområden som i kranskommunerna och medlemskommunerna har därför mycket att lära av varandra. Samband medborgarkraft konkurrenskraft En annan och viktig aspekt, som med denna disposition inte heller får det utrymme den förtjänar, är sambandet mellan medborgarkraften och de två andra dimensionerna av hållbar utveckling. Vi har inledningsvis pekat ut medborgarkraften, i betydelsen det goda livet, som det övergripande målet för regionens utveckling. Konkurrenskraften blir då medlet och bärkraften ramen. Detta är dock en förenkling. Medborgarkraften i betydelsen humankapital och socialt kapital är idag såväl ett mål som ett medel. I vår tidigare Inbjudan till rådslag underströk vi medborgarkraftens betydelse för de två andra dimensionerna av hållbar utveckling med bl a följande ord: Engagerade och kunniga medborgare som känner trygghet och mening i tillvaron samt delaktighet i samhället är en förutsättning för såväl ett konkurrenskraftigt näringsliv som en långsiktig miljömässig bärkraft. Trygga och anständiga samhällen med små klassklyftor, låg kriminalitet och med människor som litar på varandra och vågar gå ut efter mörkrets inbrott, är traditionella nordiska värden som kan bli unika konkurrensfaktorer i en globaliserad värld. Vikten av ett socialt väl fungerande samhälle med aktiva och kunniga medarbetare understryks även i flera internationella sammanhang, inte minst i den s k Lissabonöverenskommelsen från år 2000, där EU:s stats- och regeringschefer satte som mål att medlemsländerna inom en tioårsperiod skulle skapa världens mest konkurrenskraftiga, dynamiska och kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning. Ett annat och intressant exempel är den analys som Zürich Cantonal Bank gjort av 30 OECDländer. Banken hävdar att investerare idag tillmäter sociala och ekologiska faktorer allt större betydelse vid företagsetableringar. I bankens rangordning av de 30 OECD-länderna kommer Sverige på första plats vad avser social hållbarhet och på andra plats vad avser ekologisk. 23

26 Fysisk struktur Återkoppling till resultatet av den första rådslagsrundan Av den första rådslagsrundan framgår att regionens fysiska struktur, dvs dess bebyggelse för bostäder, verksamheter, handel och annan service samt trafikleder och grönområden, är av stor betydelse för regionens långsiktiga utveckling. Några exempel på sakområden där den fysiska strukturen särskilt lyfts fram är den sociala strukturen, kollektivtrafiken, bostadsbyggandet, handel samt tillgången till natur och rekreation. Den fysiska strukturen påverkar på olika sätt och inte utan motsättningar alla de tre hållbarhetsdimensionerna medborgarkraft, konkurrenskraft och bärkraft. I detta avsnitt redovisas inledningsvis några betydelsefulla samband mellan de tre hållbarhetsdimensionerna och olika fysiska aspekter. Av denna redovisning framstår ett begränsat antal fysiska aspekter som speciellt viktiga för flera av dimensionerna. Som underlag för en fördjupad diskussion redovisas för dessa aspekter dels dagens situation, dels i vissa fall utvecklingstendenser. De tre hållbarhetsdimensionerna Medborgarkraft Huvudområde 2 För medborgarkraften och en regions sociala struktur bedöms följande aspekter på den fysiska strukturen vara av särskild betydelse: Polariseringen vad avser bostadsformer. I alla regioner och städer finns tydliga samband mellan bostadsstrukturen och den sociala strukturen. Resursstarka medborgare kan fritt välja mellan olika slags bostäder och bostadsmiljöer medan de resurssvaga har mycket små möjligheter. En geografisk polarisering av våra städer vad avser boendet har funnits i alla tider, inte minst i Göteborg och Göteborgsregionen. Från att tidigare varit relativt småskalig ökade den dock under perioden 1960 till 1980 då 60 % av regionens nuvarande bostadsbestånd tillkom. Denna tid inleddes med storskaligt bostadsbyggande med i huvudsak flerfamiljshus och avslutades med i huvudsak småhusbyggande. Transportsystemet. Skillnaderna mellan olika medborgargruppers resmöjligheter framför allt tidsmässigt för att arbeta, upprätthålla goda sociala kontakter, utföra vardagslivets bestyr samt på ett berikande sätt utnyttja sin fria tid är stor. För dem som har tillgång till bil är i stort hela regionen lätt tillgänglig inom rimliga restider. De som är hänvisade till kollektivtrafiken får däremot överlag ägna betydligt mer tid för att nå mål på större avstånd från bostaden. En ur alla aspekter god levnadsmiljö vad avser tillgång till service, rekreation, frisk luft mm är en tredje grundläggande förutsättning för människors levnadsbetingelser. 24

27 Konkurrenskraft I den tidigare Inbjudan till rådslag lyfts två aspekter på den fysiska strukturen fram som speciellt betydelsefulla för konkurrenskraften. En god levnadsmiljö som förutsättning för att människor ska välja att leva och verka i regionen. För de välutbildade, som i det postindustriella samhället allt mer framhålls som den viktigaste produktivkraften, står i stort sett hela världen öppen som verksamhetsfält. För att få dem som utbildas här att stanna kvar och samtidigt attrahera kunniga människor från andra håll, måste Göteborgsregionen erbjuda en ur alla aspekter god levnadsmiljö. En attraktiv levnadsmiljö innebär goda bostäder, goda utbildningsmöjligheter, rikt service- och kulturutbud, tillgång till hav, sjöar och andra rekreationsområden, frisk luft, frihet från buller osv. I en attraktiv levnadsmiljö måste även inbegripas sociala förhållanden som relationer mellan människor samt trygghet, säkerhet mm. Även om dessa aspekter inte främst hör hemma under rubriken fysisk struktur så påverkas de i hög grad av dem. Den goda levnadsmiljön får därför inte vara ett privilegium för vissa medborgargrupper. Den måste gälla alla. Goda och robusta kommunikationer såväl lokalt som nationellt och internationellt samt tillgång till lämplig mark och passande lokaler för ett differentierat näringsliv är andra viktiga förutsättningarna för näringslivets utveckling. I denna inbjudan till fortsatta rådslag vill vi lyfta fram ytterligare två aspekter som av ekonomer bedöms vara väsentliga för utvecklingen. Den ena är regionens befolkningsstorlek och den andra regionens täthet vad avser främst arbetsplatser men även boende. Region står här för den funktionella regionen, dvs Göteborgs lokala arbetsmarknad. Diskussionsunderlag kring Göteborgsregionens befolkningsutveckling har redovisats tidigare. Frågan om regionförstoring tas upp längre fram. En regions täthet är, vid sidan av befolkningsstorleken, av stor betydelse för den ekonomiska utvecklingen. I första hand är regionens storlek avgörande för den samlade specialisering och mångfald som kan nås på en lokal arbetsmarknad. Förutsättningarna att utnyttja den stora marknadens fördelar förstärks av en koncentration in mot regionens kärna av framför allt arbetsplatser. Koncentration och täthet bedöms således ge långsiktigt förstärkta förutsättningar för uthållig ekonomisk utveckling i stora regioner. Bärkraft Det finns idag stor och bred kunskap om den fysiska strukturens betydelse för hållbar utveckling. Främst gäller detta biltrafikens negativa sidor, dvs energianvändning och miljöpåverkan i form av utsläpp av ämnen som påverkar klimatet, skadar människors hälsa, leder till övergödning osv. Biltrafiken svarar idag för de största utsläppen till luft av hälsovådliga och försurande ämnen samt för ca en tredjedel av de klimatpåverkande. Medan utsläppen från industri och bostäder minskar så ökar de från trafiken. För biltrafiken finns stora tekniska förbättringspotentialer att minska vissa utsläpp. För att uppnå de nationella miljömålen anser dock flertalet sakkunniga inom myndigheter och forskarvärlden att den fordons- och bränsletekniska utvecklingen måste kompletteras av minskat resande. Härvidlag är, vid sidan av medborgarnas livsstil och attityder, den fysiska strukturen av stor betydelse. Även ökad användning av IT kan vara ett sätt att minska resandet. Den fysiska strukturens betydelse för resandet har analyserats av flera olika forskningsinstitutioner. En generell slutsats är att större tätorters befolkningstäthet är av stor betydelse för energianvändningen inom transportsektorn och därmed för transporternas miljöpåverkan. En annan slutsats är att en region, vars största tätort, dvs kärna, kompletteras av många små tätorter och utspridd bebyggelse, är mer transportkrävande än en vars kärna kompletteras av färre men större tätorter. Begreppet tätort definieras i faktaruta. 25

28 Faktaruta tätorter Stenungsund Alingsås Kungälv Göteborg Lerum Mölnlycke Lindome Kungsbacka Kilometer Större tätorter i göteborgsregionen Med tätort avses i Sverige, enligt Statistiska centralbyrån, SCB, ett bebyggt område med minst 200 invånare och högst 200 meter mellan husen. Tätorter tar inte slut vid läns- eller kommungränser. Göteborgs tätort omfattar mark inom tre kommuner: Göteborg, Mölndal, Partille. Övriga områden definieras som glesbygd, även om detta begrepp inom ett storstadsområde som Göteborgsregionen kan ifrågasättas. Till ytan utgörs Göteborgregionen rent statistiskt av 89 % glesbygd och 11 % tätort. Befolkningsmässigt är fördelningen i stort den motsatta med 91 % av befolkningen inom tätorter och 9 % inom glesbygd. Göteborgs tätortsstruktur framgår av kartan och kan i korthet beskrivas enligt följande: Göteborgs tätort är regionens i särklass största med sina ca invånare eller närmare 60 % av regionens befolkning. Nio tätorter Alingsås, Kungälv, Kungsbacka, Lerum, Mölnlycke, Lindome och Stenungsund har mellan och invånare vardera. I dessa tätorter bor sammantaget ca invånare. Resterande tätortsbefolkning, sammanlagt ca invånare, fördelas på 115 tätorter varav flertalet med mindre än 1000 invånare. 26

29 Faktaruta decentraliserad koncentration Decentraliserad koncentration bygger på följande grundläggande idéer: Service, handel och personalintensiva arbetsplatser samt även bostäder koncentreras till knutpunkter i kollektivtrafiksystemet. Dessa knutpunkter blir då en form av lokala eller i vissa fall regionala kärnor som i viss utsträckning kan avlasta en regions huvudkärna. De kompletterande kärnorna bör erbjuda arbetande, boende, och besökande stimulerande och upplevelserika miljöer såväl socialt och kulturellt som visuellt. Detta innebär att driften eller behovet att söka sig till en regions huvudkärna för stimulans, upplevelser, handel mm minskar. Inom de mindre kärnorna kan människor röra sig till fots eller med cykel. Mellan de olika kärnorna erbjuds snabba och bekväma kollektivtrafikförbindelser. ecent raliserad oncentration i form av ett ätverk där en tät kompakt entral tätort kompletteras v medelstora tätorter med ög bebyggelsetäthet. vståndet mellan den ent rala tät or ten och de vriga bör vara 3 till 5 mil. otsatsen till ecent raliserad oncent rat ion i form av n ut spridd strukt ur med ånga små och relativt lesa tät or ter rupperade kring en gles ominerande kärna. ecen traliserad koncent rat ion är huvudkärnan, cit y, omplet t eras av arbet splatsch servicekoncent rat ioner i nslut ning till knut punkter. Decentraliserad koncentration och dess motsats på regional nivå Decentraliserad koncentration på tätortsnivå 27

30 Ett begrepp som ofta förts fram i strategier för att minska transportarbetet i städer och regioner är decentraliserad koncentration. Decentraliserad koncentration innebär, något förenklat, en nätverksstruktur där personalintensiva arbetsplatser och servicefunktioner, samt i viss utsträckning även bostäder, koncentreras till ett begränsat antal viktiga knutpunkter i en regions eller en stor tätorts kollektivtrafiknät. Se vidstående faktaruta. För att främja en ekologiskt hållbar utveckling bör en struktur med decentraliserad koncentration eftersträvas. Personalintensiva verksamheter bör lokaliseras till regionens huvudkärna och till viktiga knutpunkter, bostäder till knutpunkter och längs kollektivtrafikstråken mellan dem. Även detaljhandeln bör lokaliseras efter liknande principer. Den tätortsnära naturen har stor betydelse för såväl bärkraften som medborgarkraften. Dess värde som omistlig del av levnadsmiljön har understrukits ovan i samband med medborgarkraften. Vardagsnära natur är också viktig för folkhälsan och människors välbefinnande. Kontakt med naturområden minskar risken att drabbas av fysiska och psykiska besvär, ökar koncentrationsförmågan och gör att sjukdomar läker snabbare. Barn som vistas mycket ute i naturen utvecklas motoriskt snabbare och är friskare än barn som mest vistas inomhus. Fysisk inaktivitet är idag en av de största riskfaktorerna för ohälsa och tidig död. Närmiljön har en avgörande betydelse för om människor är fysiskt aktiva och vistas ute. Närhet till grönområden kan därmed sägas vara direkt positivt för hälsan. Vid sidan av att ta till vara och utveckla grönstrukturens sociala värden måste vi även sträva mot att uppfylla det nationella miljömålet biologisk mångfald. Vi har en skyldighet att bevara växt- och djurarter, variationsrikedom och skönhet i vår natur. Naturens mångfald i form av ekosystem, arter och gener är ett värde som vi bör upprätthålla för framtida generationers handlingsfrihet. Också i våra tätortsnära naturområden finns inslag med rikt eller särpräglat växt- och djurliv. Den biologiska mångfalden ger storstadsinvånarna ett mervärde vid vistelse i naturen. Viktiga strukturfrågor ur ett helhetsperspektiv på hållbar utveckling Med utgångspunkt från ovan redovisade faktorer av betydelse för en långsiktigt hållbar utveckling, vill vi här framför allt lyfta fram följande strukturaspekter för fördjupad diskussion: Regionens geografiska polarisering vad avser bostadsformer och den med denna samvarierande sociala segregationen. Regionens täthet i fråga om såväl bostäder som arbetsplatser och dess betydelse för såväl bärkraft som konkurrenskraft och medborgarkraft. Även tätortsstrukturen är härvidlag viktig att belysa. Begreppet attraktiv levnadsmiljö betraktad ur såväl ett övergripande kollektivt perspektiv som inriktad mot den enskildes boendemiljö. Till denna fråga hör inte minst tillgången till grönområden, sjöar, kust och hav och dess betydelse för levnadsmiljön. 28

31 Polariseringen av bostäder Situationen idag I nedanstående diagram illustreras den regionala polariseringen vad avser hustyper. Av diagrammet framgår tydligt att centrala Göteborg samt Göteborgs nordöstra stadsdelar helt domineras av flerbostadshus medan flertalet kranskommuner samt stadsdelarna Askim, Älvsborg, Torslanda och Styrsö domineras av småhus. De enda regiondelar med relativt balanserad sammansättning är Partille, Mölndal, Kärra-Rödbo, Tuve-Säve, Tynnered och Lärjedalen. De regiondelar som domineras av flerbostadshus svarar även för den helt övervägande delen av bostäder med hyresrätt eller bostadsrätt. Vidare är andelen små lägenheter, mindre än 3 rum och kök, betydligt högre än i genomsnittet i dessa delar. Omvänt gäller att andelen lägenheter större än 3 rum och kök ligger långt över genomsnittet i de regiondelar som domineras av småhus. Regiondelar med - litet behov av samhällsstöd - stora resurser vad avser utbildning och inkomst Flerbostadshus 61 % Härlanda Centrum Linnéstaden Majorna Stenungsund Askim Älvsborg Styrsö Torslanda Örgryte RIKET Bergsjön Gunnared Lärjedalen Biskopsgården Kortedala Frölunda Lundby Backa Högsbo Lilla Edet Regiondelar med - stort behov av samhällsstöd - små resurser vad avser utbildning och inkomst Småhus 39 % Kungsbacka Härryda Alingsås Öckerö Tjörn Lerum Kungälv Ale Kärra-Rödbo Tynnered Tuve-Säve Mölndal Partille Den regionala polariseringen vad avser hustyper år 2000 Av regionens bostadsbestånd bestod år % av flerbostadshus och 39 % av småhus. Utvecklingstendenser Fördelningen mellan bostadstyper har i stort sett inte förändrats efter Bostadsbyggandet var under hela nittiotalet lågt och även om det, framför allt efter 1993, till stor del inriktades mot småhus, har det inte förändrat hustypsfördelningen mer än marginellt. Däremot har fördelningen av flerbostadshusen på hyresrätt och bostadsrätt förändrats. Allt fler hyresrätter omvandlas till bostadsrätter, framför allt i Göteborgs centrala stadsdelar. Samband bostadspolarisering social struktur Spindeldiagram över den sociala strukturen har redovisats ovan under rubriken Social struktur. En jämförelse mellan dessa diagram och ovanstående diagram över polariseringen av hustyper visar att den sociala polariseringen återspeglar region delarnas bostadsbestånd i kombination med deras läge i regionen. 29

32 I termer av ekonomisk skillnad framstår Göteborgs nordöstra stadsdelar och Göteborgs kustnära stadsdelar som regionens motpoler. Dessa regiondelar är också varandras motpoler i fråga om boendeformer och boendemiljö. Skillnaderna i övrigt, mellan de olika kranskommunerna och mellan kranskommu nerna och Göteborgs centrala delar, är små trots att bostadsbestånden är markant olika. Förklaringen till detta måste vara att såväl lägenheter i centrala Göteborg som småhus i kranskommunerna är attraktiva boendeformer men på olika sätt och för olika hushållskategorier. I termer av utbildningsmässig skillnad framstår Göteborgs centrala stadsdelar tillsammans med några av Göteborgs kustnära stadsdelar som motpoler till framför allt Göteborgs nordöstra stadsdelar och kranskommunerna i nordost. Även i övrigt finns vissa skillnader men de är jämförelsevis små. En slutsats av detta är att centralt belägna bostäder är attraktiva för högutbildade. En ytterligare slutsats av spindeldiagrammen är att regionens centrala delar samt de mest centrala kustnära områdena framstår som mest attraktiva för dem som i stort sett fritt kan välja bostad. Bostadsstrukturen förklarar även andra skillnader i den sociala strukturen, som dock inte har vare sig ekonomisk eller utbildningsmässig grund. Barnfamiljernas andel av befolkningen ligger över genomsnittet i de områden som domineras av småhus. Andelen äldre ligger över genomsnittet i framför allt regiondelar med stora inslag av äldre bebyggelse med stor andel små lägenheter. Regionens täthet och tätortsstruktur Att på ett meningsfullt sätt beräkna en regions täthet är svårt, eftersom antalet invånare per ytenhet till helt övervägande del avgörs av hur stora glest Situationen idag En jämförelse mellan landets tre största tätorter är belysande. bebyggda områden som ingår i regionen. Täthetsbegreppet har därför sin största betydelse räknat på tätortsnivå. Se faktaruta. Tätort Areal i Invånare Inv/km2 Arbets- Arbetspl. hektar platser /km2 Göteborg Stockholm Malmö Av tabellen framgår att Göteborgs tätort, som omfattar den sammanhängande stadsbygden i Göteborg, Mölndal och Partille, är avsevärt glesare än såväl Malmös som Stockholms. Detta gäller såväl både befolkning som arbetsplatser. Om Göteborgs tätort skulle ha samma täthet som Stockholms skulle det inom nuvarande tätortsgräns rymmas ytterligare ca invånare samt därtill ytterligare ca arbetsplatser invånare motsvarar i stort sett den sammanlagda befolkningen i Borås, Halmstads och Skövdes tätorter arbetsplatser motsvarar det sammanlagda antalet arbetsplatser i tätorterna Borås, Halmstad, Skövde och Varberg. Skillnaden i täthet mellan Stockholm och Göteborg beror till stor del på att det inom Göteborgs tätort 30 finns betydligt större extensivt utnyttjade områden för industri, terminaler och andra tekniska anläggningar. Göteborgsregionens fysiska struktur kan i sin helhet karakteriseras som gles och utspridd där Göteborgs jämförelsevis glesa tätort med närmare 60 % av regionens befolkning omges av ca 120 mindre tätorter. Strukturen i regionen är med andra ord närmast den motsatta till decentraliserad koncentration. Göteborgsregionens glesa bebyggelsestruktur bedöms vara en av de faktorer som ligger bakom kollektivtrafikens jämförelsevis mycket låga andel av resandet i regionen.

33 Utvecklingstendenser 1970 hade Göteborgs tätort nästan samma befolkningstäthet som Stockholm har idag. Mellan åren 1970 och 1985 skedde en markant utglesning. Genom att hushållen dels blev mindre, dels fick tillgång till allt modernare och större bostäder, minskade antalet invånare per km 2 med 20 %. Därefter har tätheten sakta ökat. Andelen av regionens befolkning som bor i Göteborgs tätort har sedan 1985 legat relativt konstant kring 60%. Befolkningen på landsbygd och i tätorter med mindre än invånare har samtidigt legat kring 20 %. Attraktiv levnadsmiljö Begreppet attraktiv levnadsmiljö är mycket brett och värderas olika av olika individer och hushåll. Begreppet innefattar dels naturaspekter som tillgång till grönska och vatten, utsikt och frisk luft, dels mer sociala värderingsfaktorer som närhet till arbete, kultur, nöjen och en tät och livfull stadsmiljö. Tillgång till boendeservice i form av barntillsyn, skolor etc är också mycket viktig. Här tas främst de fysiska aspekterna upp, dvs bebyggelsemiljö och tillgången till rekreationsområden och andra naturvärden. De sociala spindeldiagrammen som redovisas i föregående avsnitt ger en bild av dels olika befolkningsgruppers valmöjligheter, dels olika befolkningskategoriers värdering av boendemiljön. Att 35 % av regionens högutbildade bor i Göteborgs fem mest centrala stadsdelar med endast 20 % av den totala befolkningen kan inte vara annat än ett uttryck för de högutbildades preferenser. Ser man endast till de högavlönades boende så framstår främst Askim och Älvsborg som de mest attraktiva områdena, men även andra kustnära regiondelar som Torslanda och Kungsbacka. Här måste dock understrykas att bebyggelsen i alla dessa områden till helt övervägande del består av småhus och att de därför attraherar främst större familjer. Andelen barn i dessa områden är därför betydligt högre än regionens genomsnitt. I centrala Göteborg är situationen den motsatta. Dagens situation visar att de olika regiondelarna i mycket har olika karaktär och även funktion vad avser bostadsutbud och levnadsmiljö. Göteborgs centrala stadsdelar, tillsammans med Mölndal och Partille, svarar för merparten av såväl regionens mindre bostäder som dess bostäder med hyres- eller bostadsrätt. De yttre kranskommunerna svarar i sin tur för merparten av regionens småhus. Något förenklat kan också sägas att Göteborg, och på ett annat sätt Alingsås, idag är ensamma om att erbjuda stadsboende, medan kranskommunerna i övrigt främst erbjuder småhusboende nära naturen. Tillsammans erbjuder de olika regiondelarna ett brett utbud av olika boendemiljöer. Så länge detta inte leder till social polarisering och segregation utan möjliggör frivilliga och relativt jämställda val, torde detta inte vara problematiskt för regionen som helhet. Tvärtom bör mångfalden och variationsrikedomen vara en positiv konkurrensfaktor. Grönstrukturen är en viktig del av levnadsmiljön. Karakteristiska för regionen är de gröna kilar som från olika håll sträcker sig in mot regionens kärna. Även inom Göteborgs tätort finns rikligt med grönområden. Varje invånare i Göteborgs tätort har inom tätorten tillgång till i genomsnitt 75 m 2 park- och skogsmark. Inom fem kilometers avstånd från tätorten uppgår den allmänt tillgängliga grönytan per tätortsinvånare till ca 475 m 2 per invånare. Med allmänt tillgänglig avses skogsmark, berg i dagen mm, däremot inte åker. Motsvarande tal för Stockholms tätort är 55 respektive 325 m 2. I Malmö, marknadsförd som parkernas stad, har invånarna tillgång till endast 5 m 2 per invånare inom tätorten och ytterligare 5 m 2 per invånare inom fem kilometers avstånd från tätorten. De ca 40% av regioninvånarna som bor utanför Göteborgs tätort har tillgång till än större grönytor per capita. Utvecklingstendenser Andelen högutbildade av befolkningen i centrala Göteborg ökar, vilket understryker att centralt boende är attraktivt för denna kategori. Även de mest centralt belägna av Göteborgs stadsdelar från 60- och 70-talen får allt större inslag av högutbildade. För övrigt kan inga tydliga tendenser utläsas. 31

34 Vad kan bör vill vi göra? Polariseringen av bostäder och befolkningsgrupper Leder det idag så gott som helt marknadsstyrda bostadsbyggandet till att den bostadsmässiga polariseringen i Göteborgsregionen ökar? Till att nya småhus och bostadsrätter endast byggs i socialt sett starka områden och att de yttre stadsdelar i Göteborg som domineras av flerfamiljshus blir än mer socialt utanförstående? - Om så är fallet är detta oundvikligt? Eller kan det vara önskvärt? Kan en viss grad av segregation bidra till etniskt väl fungerande boendeenklaver liknande dem som finns i storstäder som New York mfl? Eller leder det till kvarter och stadsdelar som helt präglas av lågavlönade och utanförstående? - Leder den totala marknadsanpassningen i förlängningen till ett samhälle där de ekonomiskt välbärgade söker skydd innanför bevakade murar mot en alltmer hotfull omvärld? Kan de större nybyggnadsområden som planeras i regionen ges en blandad bebyggelse vad avser hustyper och upplåtelseformer? - Kan någon form av socialt inriktat byggande återskapas och blandas med marknadsmässigt? I t ex Amsterdams nya innerstadskvarter på öar i hamnområdet varvas privat marknadsstyrt bostadsbyggande med socialt. Regionens täthet och tätortsstruktur Hur kan Göteborgsregionens ur ett svenskt perspektiv unika förutsättningar för förtätning i centrala lägen bäst utnyttjas för att stärka såväl regionens konkurrenskraft som dess förutsättningar för att utveckla ett miljöanpassat transportsystem? - Är Göteborgs förtätningspotential en regional framgångsfaktor som bör beaktas av kranskommunerna i deras planering? - Kräver en fortsatt omdaning av centralt belägna industri-, hamn- och terminalområden kraftinsatser där stora delar av regionens bostadsbyggande tidvis koncentreras till dessa områden? Hur kan knutpunkter för framför allt kollektivtrafik såväl inom Göteborgs tätort som utanför utvecklas till citykomplement med personalintensiva arbetsplatser, olika former av serviceverksamheter samt bostäder? - Vilka knutpunkter har de bästa förutsättningarna? Den fysiska levnadsmiljön Hur hanterar vi våra sjörika skogsområden och kusten, vars kvaliteter ur ett europeiskt perspektiv sannolikt är vårt största och mest unika konkurrensmedel? - Kan vi tillförsäkra hela befolkningens tillgång till dessa värden och samtidigt utnyttja delar av dem för att skapa attraktiva boendemiljöer? - Hur kan personalintensiva företag av de slag som inte kräver ett centralt läge förmås att etablera sig i knutpunkterna? Hur förstärker vi gemensamt de kollektivtrafikstråk som från olika håll leder in mot Göteborgs centrala delar? - Genom att i allt högre utsträckning främja förtätning och komplettering av stationssamhällena i de järnvägsanknutna kranskommunerna? - Genom att i de kranskommuner vars kollektivtrafik främst baseras på buss allt mer koncentrera bebyggelsen till effektiva busstråk? - Genom att i Göteborgs tätort främja förtätning kring spårvägslinjer och tunga busstråk? Hur kan bebyggelse av olika slag främja utvecklingen av effektiva kollektivtrafikringar som komplement till de radiella linjerna? Hur kan vi öka regionens utbud av stadsboende av olika slag? - Genom ökad förtätning och stadsförnyelse i Göteborgs centrala och halvcentrala delar? - Genom att utveckla fler småstadsmiljöer i kranskommunerna? 32

35 Regionförstoring Återkoppling till resultatet av den första rådslagsrundan I den tidigare Inbjudan till rådslag, berörs regionförstoring kortfattat i avsnittet om konkurrenskraft, dock utan att själva begreppet nämns. Folkmängdens betydelse för den regionala utvecklingen och därmed konkurrenskraften framhålls liksom storstadsregionernas jämfört med mindre regioner gynnsammare förutsättningar för ett diversifierat, flexibelt och robust näringsliv. Vidare understryks att Göteborgsregionen härvidlag måste betraktas i ett vidare perspektiv, där den funktionella regionen den gemensamma bostads- och arbetsmarknaden vidgas till att omfatta närliggande områden inom Västra Götaland och Halland. I själva rådslagen togs dock frågan om regionförstoring inte upp närmare. Kungsbacka kommun framhöll dock vikten av kopplingen till Varberg och Lilla Edet kopplingen till Trollhättan. Mot bakgrund av dels den mycket påtagliga regionförstoring som pågår i alla storstadsregioner, dels den betydelse regionförstoringen idag tillmäts, inte minst i RUV:en, ges här ett fördjupat underlag för vidare diskussion i frågan. Begreppen region och regionförstoring definieras i faktaruta. Bakomliggande drivkrafter Under lång tid har forskare observerat att stora regioner växer snabbare än mindre regioner. Detta gäller både befolkningsmässigt och i termer av ekonomisk tillväxt. En förklaring till denna utveckling finns inom en ny kunskapsteori som kallas Den nya ekonomiska geografin. Enligt denna teori uppstår det nämligen växande avkastning i stora regioner. Enkelt uttryckt innebär det att en investering i en stor region ger bättre avkastning än i en liten region. Följden blir att företag och människor dras till de mest lönsamma regionerna. Företagen attraheras av en stor marknad och invånarna attraheras av storstadens mångsidiga efterfrågan på arbetskraft och dess stora utbud av Utvecklingstendenser i Göteborgsregionen och Västsverige I Västsverige har regionförstoringen hittills varit tydlig, men relativt måttlig. Sedan 1970 har antalet kommuner i Göteborgs lokala arbetsmarknad ökat från 12 till 15. Detta kan jämföras med Skåne där antalet kommuner i Malmös lokala arbetsmarknad under samma tid ökade från 6 till 15. Enligt 33 varor och tjänster. Storleken ger möjlighet till specialisering för både företag och individ. Sammantaget leder detta till att såväl företagens vinster som lönen för de anställda kan öka. Det är dessa drivkrafter som är grundförklaringen till att storstadsregionerna dels har hög ekonomisk tillväxt och dels växer geografiskt. Dessa krafter är mycket starka och svåra att motverka eftersom det handlar om en win-win - situation, som gynnar både företag och hushåll samt såväl små som stora lokala arbetsmarknader. Mycket talar därför för fortsatt inflyttning och förstoring av storstädernas lokala arbetsmarknader. den senaste officiella indelningen omfattar Göteborgs lokala arbetsmarknad alla GR-kommuner utom Lilla Edet. Dessutom ingår Orust, Vårgårda och Bollebygds kommuner. Befolkningen uppgår idag till ca varav ca räknas som sysselsatta. Huvudområde 3

36 Faktaruta region och regionförstoring ORUST LILLA EDET ORUST LILLA EDET STENUNGSUND STENUNGSUND TJÖRN TJÖRN KUNGÄLV ALE ALINGSÅS VÅRGÅRDA KUNGÄLV ALE ALINGSÅS VÅRGÅRDA LERUM LERUM GÖTEBORG PARTILLE BOLLEBYGD GÖTEBORG PARTILLE BOLLEBYGD HÄRRYDA HÄRRYDA MÖLNDAL MÖLNDAL KUNGSBACKA KUNGSBACKA Göteborgsregionens medlemskommuner Göteborgsregionens medlemskommuner Region Göteborgsregionens "den funktionella regionen" lokala arbetsmarknad den funktionella regionen I Sverige förekommer idag två skilda regionbegrepp: administrativa regioner och funktionella regioner. En administrativ region omfattar ett kommunövergripande geografiskt område med en gemensam administration av något slag. Västra Götalandsregionen är en administrativ region med entydig gräns och med en regionstyrelse med klart bestämda uppgifter. Även län och landsting kan betraktas som administrativa regioner. En funktionell region utgör en funktionell enhet av något slag. Statistiska centralbyrån, SCB, står för den vanligaste indelningen av landet i funktionella regioner, s k lokala arbetsmarknader. När pendlingen mellan två eller flera kommuner når en viss statistisk nivå bildar de en lokal arbetsmarknad. Uppdatering sker varje år men officiella avgränsningar redovisas endast vart femte år. De lokala arbetsmarknadernas gränser ändras således i takt med medborgarnas pendlingsmönster. Göteborgsregionen är en administrativ region även om dess administrativa uppgifter och man dat är begränsade. Regionens gränser kan inte ändras utan beslut av GR: s fullmäktige. Göteborgsregionen har länge i stort sett motsvarat Göteborgs lokala arbetsmarknad. Idag är dock Göteborgs lokala arbetsmarknad något större. I kartorna redovisas avgränsningen av Göteborgsregionen respektive Göteborgs lokala arbetsmarknad. 34 I denna Inbjudan till fortsatta rådslag används följande två regionbegrepp med Göteborg som bas: Göteborgsregionen = de kommuner som ingår i Göteborgsregionens kommunalförbund, GR. Göteborgs lokala arbetsmarknad = den funktionella regionen enligt SCB. Regionförstoring Regionförstoring är en pågående process som innebär att lokala arbetsmarknader växer geografiskt genom att pendlingsmönstret förändras. Regionförstoringen styrs av hur hushållen väljer att bo och arbeta och har lett till att landets lokala arbetsmarknader blivit allt större och därmed allt färre. Mellan 1970 och 1998 minskade antalet från 187 till 100. En förändring av en administrativ regions gränser är inte regionförstoring. Om någon näraliggande kommun skulle anslutas till GR vore detta endast en administrativ förändring.

37 Mycket talar för att det finns en stor potential för fortsatt förstoring av Göteborgs lokala arbetsmarknad större än i både Stockholm och Malmö. I ett första skede torde den komma att utvidgas med kommunerna Varberg, Mark och Lilla Edet. Detta innebär en ökning med ca invånare. (Enligt en inofficiell indelning från 2002 är Marks och Lilla Edets kommuner redan införlivade.) I ett senare skede kan även hela eller delar av de lokala arbetsmarknaderna Borås och Trollhättan komma att införlivas i Göteborgs. Med en sådan utvidgning skulle Göteborgs lokala arbetsmarknad få över invånare. En geografisk förstoring är inte en isolerad process utan den kommer som tidigare att vara förenad med en betydande inflyttning till de kommuner som idag utgör Göteborgsregionen. Effekter av regionförstoring Regionförstoring leder till ökad tillväxt och ökad sysselsättning. - Modellberäkningar visar att en förstoring av Göteborgs lokala arbetsmarknad ger ökad ekonomisk tillväxt och sysselsättning. - Risken för arbetslöshet minskar. - Företagens avkastning ökar och därmed de anställdas löner. Regionförstoringen baseras på ökad pendling och leder därmed till ökat trafikarbete. En långsiktigt hållbar regionförstoring måste därför baseras på att pendlingen i allt mer ökad omfattning sker med kollektivtrafik. Till viss del torde så bli fallet eftersom regionförstoring utöver ett avstånd på 7 till 8 mil från Göteborgsregionens kärna måste baseras på snabba regionaltåg. Eller som NUTEK hävdar regionförstoring med hjälp av bilpendling har nu nått vägs ände. Ur ett socialt perspektiv finns idag stora skillnader mellan olika grupper på arbetsmarknaden. De lokala arbetsmarknaderna för kvinnor, såväl lågsom högutbildade, samt för lågutbildade män är idag betydligt mindre än de lokala arbetsmarkna derna för högutbildade män. De senare har därför betydligt fler alternativ att välja mellan vad avser arbete, vilket bl a resulterar i högre lön. Med bättre pendlingsmöjligheter kan detta förhållande brytas och en jämnare lönestruktur skapas. Dessutom kan en betydande tillväxtpotential frigöras. Vad avser kvinnor torde dock deras begränsade arbetsmarknader till stor del bero på rådande könsroller. Kvinnor arbetar till övervägande del inom den offentliga sektorn med dess regionalt sett små löneskillnader. De tar dessutom fortfarande ett större ansvar för familjeliv, hushållsarbete och barn. Vad kan bör vill vi göra? Hur skall vi inom GR förhålla oss till att Göteborgs arbetsmarknadsregion blir större? Skall GR verka aktivt för regionförstoring? Hur skall infrastrukturen i en framtida lokal arbetsmarknad med över 1,3 miljoner invånare se ut? Hur hanterar vi det ökade resandet? Vilken roll kan de statliga verken samt VGR och Västtrafik spela? Behövs någon form av nytt kollektivtrafiksystem inom den utvidgade arbetsmarknadens kärnområde, dvs Göteborgsregionen? Hur kan de sociala effekterna hanteras? Vilken roll spelar kollektivtrafikens avgifter för låginkomsttagares möjligheter att ta del av regionförstoringens positiva effekter? Är regionförstoring en kvinnofälla eller en möjlighet till ökad jämställdhet? Kan dagens könsrollsmönster brytas för att dels öka jämställdheten, dels till fullo ta till vara regionförstoringens positiva effekter? Kan regionförstoring leda till ökad segregation? 35

38 Bostadsbyggande Återkoppling till resultatet av den första rådslagsrundan I den första rådslagsrundan togs frågor om bostäder och bostadsbyggande upp till diskussion i så gott som alla kommuner. Stor enighet framkom om att bostadsbyggandet är en viktig regional fråga. Fler bostäder måste byggas för att möjliggöra befolkningstillväxt i regionen och för att näringslivet ska kunna expandera. Frågan om regional samverkan och eventuell kommunövergripande planering togs upp i ett flertal rådslag. Vidare underströks vikten av att samordna bostadsbyggandet med planeringen för kollektivtrafiken. Förtätning framfördes i flera rådslag som en viktig strategi, dock med beaktande av gröna värden. Vad avser bostadsbyggandets inriktning framhölls i flera rådslag dels behovet av hyresrätter till rimliga kostnader, dels behovet av smålägenheter för såväl studenter som andra små hushåll. Vidare underströks vikten av blandad bebyggelse som ett sätt att minska regionens sociala klyftor. De strukturella aspekterna på bostadsbyggandet kollektivtrafikanpassning, hänsyn till grönstruktur, social polarisering mm tas upp i avsnittet om regionens fysiska struktur. I detta avsnitt ges främst ett fördjupat diskussionsunderlag kring de grundläggande förutsättningarna för dagens bostadsbyggande. Även frågan om regional samverkan, eller t o m samordnad planering, tas upp. Framtida bostadsbehov Huvudområde 4 Regionens befolkning bedöms fram till år 2015 växa med ca invånare till totalt ca Detta innebär behov av ytterligare bostäder och därmed ett ökat efterfrågetryck på bostadsmarknaden. Bostäder för alla Befolkningsökningen i regionen ökar behovet av bostäder generellt. Hushållen är dock inte någon homogen grupp. De har vart och ett i allt högre utsträckning speciella önskemål eller behov som de vill ha uppfyllda. Detta innebär efterfrågan på allt från billiga hyresrätter i centrala lägen till strandnära exklusiva villor. Från ett växande näringsliv kommer därtill krav på flexibla och attraktiva boenden för gästforskare och nyckelpersoner. Vidare behövs olika slags bostäder för hushåll, vars bostadsbehov av olika skäl arbetslöshet, sjukdom mm inte kan tillgodoses med ett helt marknadsstyrt byggande. 36 Bostäder för att stärka regionens konkurrenskraft En större region har bättre förutsättningar än en mindre att långsiktigt klara en hållbar tillväxt. En region växer dels genom inflyttning och födelseöverskott, dels genom regionförstoring. Göteborgsregionen behöver bygga för inflyttning för att fortsatt vara en attraktiv och växande region för både företag och hushåll.

39 Bostadsproduktion i Göteborgsregionen Antal lägenheter Äganderätt Bostadsrätt Hyresrätt (inkl. div. kategoribostäder) År Villkor för bostadsbyggandet Förändrad riskbild Under de senaste tio åren har bostadsbyggandet i Sverige fallit till mycket låga nivåer. Under perioden byggdes i genomsnitt lägenheter per år. Från 1995 och framåt byggdes endast ca lägenheter per år. Under samma period minskade byggandet även i Göteborgsregionen, dock inte lika kraftigt som i landet som helhet (från 3500 till 2100 lägenheter per år). Den främsta orsaken till att byggandet minskat är en förändrad riskbild. Fram till 1993 var finansieringsvillkoren för bostadsproduktion mycket gynnsamma. Det ledde till ett omfattande byggande med en förskjutning mot hyresrätter. I och med att staten stod för en större del av risktagandet styrdes byggandet bara delvis av efterfrågan och rådande marknadsvillkor. Följden blev att en del bostäder byggdes med ett kortsiktigt tänkande, på fel plats och med stora samhällekonomiska kostnader som följd. De omfattande subventionerna från tidigare decennier är idag borta och numera är bostadsmarknaden i princip en marknad som vilken annan som helst, där risk och avkastning styr. Under 90-talets senare del minskade produktionen av hyresrätter kraftigt, medan bostadsrätter och framför allt äganderätter klarade sig bättre, både i Göteborgsregionen och i landet som helhet. Den främsta förklaringen till utvecklingen är att många bostadsproducenter bedömde produktion av bostadsrätter och äganderätter som mindre riskfull och mer lönsam än att bygga hyresrätter. Det skall dock framhållas att byggandet av hyresrätter under de senaste tre till fyra åren ökat något. Det gäller särskilt allmännyttans produktion i regionens centralare delar. Bostadsrätter och äganderätter Förutsatt att dagens villkor för bostadsbyggande består kommer sannolikt de privata bolagens byggande att även i fortsättningen domineras av bostadsrätter och äganderätter. De privata bolagen är redan idag de största producenterna på denna marknad. För att möjliggöra en ökning av deras produktion måste samhället i sin planering aktivt arbeta med marknaden, dvs underlätta bostadsbyggande i områden där det är attraktivt för både bolagen (lönsamt) och samhället. Hyresrätter För att produktionen av hyresrätter skall komma upp till samma nivåer som innan avregleringen krävs sannolikt kraftigt förändrade regler och riskbild. I attraktiva lägen i regionen kan dock både privata och offentliga bolag redan idag bygga en del hyresrätter på marknadsmässiga villkor. Möjligen kan nya produktionsmetoder bidra till att hyresrätter kan byggas på fler platser i regionen. Här har sannolikt de offentliga aktörerna en viktig roll då det främst är de som ökat sin hyresrättsproduktion i regionen under senare år. Det finns dock exempel i landet där främst mindre privata aktörer lyckats upprätthålla en inte oväsentlig produktion av hyresrätter. 37

40 Möjligheter för ökat bostadsbyggande Regionala analyser En absolut avgörande framgångsfaktor för att få ett ökat bostadsbyggande i Göteborgsregionen är att alla involverade vet vilka bostäder som efterfrågas och var i regionen de efterfrågas. För att kunna planera på ett sätt som optimerar antalet projekt som faktiskt genomförs, måste noggranna analyser genomföras av var efterfrågan är högst, hur hög betalningsviljan är och vilka typer av boende som efterfrågas. Frågan huruvida det är lönsamt för investeraren att bygga eller inte måste ställas. Denna typ av analyser är kostsamma och tidskrävande, varför det kan vara fördelaktigt att ta fram ett regiongemensamt underlag. Motsvarande analys bör även göras ur ett samhällspolitiskt perspektiv. Var vill samhället att bostäderna byggs? Genom att kombinera dessa analyser kan träffsäkerheten i planeringen öka. Byggande i egen regi Ett inte oväsentligt tillskott av småhus torde kunna komma till stånd genom att samhället främjar ett ökat byggande i egen regi. Detta kan innebära sänkta produktionskostnader för den enskilde. Hushållen får därtill större möjlighet att anpassa bostaden efter sin egen situation. Flyttkedjor generar bostäder åt flera grupper Nya bostäder ger upphov till s k flyttkedjor. En flyttkedja innebär att en eller flera befintliga bostäder frigörs och kan upplåtas till andra hushåll. En ny bostad kan därför på ett effektivt sätt tillfredställa flera gruppers bostadsbehov äldre, barnfamiljer och ungdomar enligt figur. Omfattningen av flyttkedjan skiljer sig dock väsentligt beroende på vilken typ av bostäder som byggs. I vidstående figur visas två verkliga exempel från en studie av Sannegårdshamnen i Göteborg. I det ena fallet gjorde en ny bostadsrätt det möjligt för sex hushåll att flytta, varav två kom in på den ordinarie bostadsmarknaden. I det andra fallet gav en ny bostadsrätt minst fyra hushåll möjlighet att byta bostad. Studien från Sannegårdshamnen visar att varje nyproducerad bostad ger i genomsnitt två till tre hushåll inom regionen möjlighet att byta till en ny bostad. 100 nya bostäder tillfredställer alltså en efterfrågan för hushåll. Samtliga undersökta hushåll uppgav dessutom att de fått ett bättre boende efter flytten. Generellt visar analysen att flyttkedjan blir längre vid exklusiv nyproduktion samt att bostadsrätter ger längre flyttkedjor än hyresrätter. Ur ett flyttkedjeperspektiv är det därför mer effektivt att bygga bostadsrätter, villor eller dyrare hyresrätter än billiga hyresrätter. Att produktion av allt större och mer exklusiva bostäder för de betalningsstarka skikten i samhället leder till flyttkedjor som tillfredsställer flera hushåll måste givetvis beaktas. Flyttkedjor av detta slag kan dock inte ensamma lösa behovet av bostäder. 38

41 Två verkliga exempel: 1. Ett medelålders par i Askim köpte en nyproducerad lägenhet i Sannegårdshamnen. Till deras villa flyttade en barnfamilj från Linnéstaden. Till deras lägenhet flyttade ett sambopar från Kortedala respektive Backa. Till deras lägenheter flyttade två unga personer som tidigare stått utanför den reguljära bostadsmarknaden. Nod 0 Bostadsrätt i Sannegårdshamnen 4 rok Nod 1 Villa i Askim, 6 rok Nod 2 Bostadsrätt i Linnéstan, 3 rok Nod 3:1 och 3:2 Hyresrätter i Kortedala och Backa Länk/Flytt Ihopflyttning Flytt t Gift par 55+. Barnfamilj. Sambos. Ungdomar, varav en studerande 2:a hand Föräldrahem Kedjan bryts 2. En ensamstående kvinna med tonårsbarn i Mölnlycke köpte en nyproducerad lägenhet i Sannegårdshamnen. Till deras hus flyttade ett äldre par från sin villa i Mölnlycke. Till deras villa flyttade en barnfamilj från ett radhus i Mölnlycke. Nod 0 Bostadsrätt 3 rok, 85 kvm Ensamstående kvinna med ett tonårsbarn. Nod 1 Radhus med bostadsrätt i Mölnlycke, 4 rok, 108 kvm Nod 2 Villa i Mölnlycke, 6 rok, 150 kvm Länk/Flytt Flytt Flytt Gift äldre par. Yngre barnfamilj två vuxna med två barn i skolåldern. Nod 3 Radhus i Mölnlycke, 4 rok, 91 kvm Okänd.? Kedjan bryts, telefonnummer saknas till nya innehavaren Sociala aspekter på bostadsbyggandet Bostäder åt alla till rimligt pris Av redogörelsen för dagens förutsättningar och villkor för bostadsbyggandet framgår att bostadsmarknaden i princip är en marknad som vilken annan som helst, där risk och avkastning styr. Bostadsbyggandet har sedan de nya finansieringsvillkoren infördes i allt högre grad inriktats mot lönsamma objekt för betalningsstarka hushåll. Denna inriktning har dock lett till flyttkedjor som gjort att även andra grupper i samhället kunnat förbättra sin bostadssituation. Flyttkedjorna kan bidra till viss utjämning av den sociala strukturen i vissa områden. För regionens idag minst attraktiva områden torde dock karaktären av transitområden och boplats för de svagaste grupperna i samhället komma att förstärkas. Någon sitter till sist kvar med Svarte Petter. Vidare kan konstateras att samtidigt som bostadsbyggandet minskat och fått en mer exklusiv inriktning har antalet bostadslösa ökat. Allmännyttan som växte fram under 1900-talets andra hälft hade fram till 1970-talets början som huvuduppgift att tillgodose en starkt växande efterfrågan på nya bostäder. Därefter har inriktningen allt mer gått mot förvaltning av befintligt bestånd. I förvaltningen ingår i allmänhet förnyelse och i vissa fall åtgärder för att motverka segregation och socioekonomisk utsatthet i befintliga områden. De allmännyttiga bostadsbolagen har dock fortfarande i uppgift att förse medborgarna med bra och prisvärda bostäder. Eller som det står på Poseidons hemsida: Vårt uppdrag är i korthet att se till att alla kan få en bra bostad till ett rimligt pris. Att genomföra detta uppdrag inom ramen för dagens marknadsinriktade produktionsvillkor torde vara en av dagens främsta utmaningar. 39

42 Medlemskommunernas profiler Bostadsutbudet inom Göteborgsregionen skiljer sig markant dels mellan Göteborg och flertalet kranskommuner, dels inom Göteborg. I avsnittet om den fysiska strukturen redovisas regionens polarisering vad avser flerbostadshus kontra småhus. Småhusen dominerar helt i flertalet kranskommuner samt inom Göteborgs västra och mest kustnära stadsdelar. Småhusen är till helt övervägande del enskilt ägda och i genomsnitt betydligt större än lägenheterna i flerbostadshusen. Av regionens mindre lägenheter återfinns därför den helt övervägande delen inom Göteborg. Inom Göteborg dominerar hyresrätter inom flertalet yttre stadsdelar medan flerbostadshusen inom de centrala delarna alltmer övergår till bostadsrätter. Den regionala bostadsstrukturen bedöms vara en grundläggande förklaring till regionens geografiska sociala segregation. Detta tas närmare upp i avsnittet om regionens fysiska struktur. Huruvida den sociala boendestrukturen kan ändras eller ej torde i väsentlig utsträckning bero på möjligheterna att återupprätta någon form av socialt bostadsbyggande inriktat mot hyresrätter i rimliga prislägen. Härvidlag hänvisar vi till den redovisning som ovan görs av villkoren för bostadsbyggandet. En annan väsentlig förutsättning är att medlemskommunerna bejakar ett bostadsbyggande inriktat mot mer blandade boendeformer. Skillnaderna medlemskommunerna emellan leder till att deras attraktivitet som boplats varierar från hushåll till hushåll mellan stora och små, studenter och barnfamiljer, stadsmänniskor och naturälskare etc. Så länge inte detta leder till social polarisering och segregation utan möjliggör frivilliga och relativt jämställda val torde detta inte vara problematiskt för regionen som helhet. Tvärtom kan mångfalden och variationsrikedomen vara en positiv konkurrensfaktor. Regionens utbud av olika boendemiljöer gör att hushållens boendekarriärer, dvs de flyttningar de gör för att tillgodose sitt bostadsbehov i olika åldrar och skeden av livet, är en regional process. Den övre av de två flyttkedjor som redovisas skulle också kunna vara en illustration av en boendekarriär från unga år fram till pension. En boendekarriär är dock en livslång process knuten till individerna och hushållen medan flyttkedjan illustrerar ett relativt snabbt skede knutet till de olika bostäderna som ingår. På grund av skillnaderna i bostadsutbud sker flyttningarna ofta över kommungränserna. Sannolikt är det endast i Göteborg som de idag vanligast förekommande boendekarriärerna kan ske helt inom kommunens gränser. Flyttningarna påverkar kommunernas behov av skolor och service för barn, ungdomar och äldre etc och därmed den kommunala ekonomin. Flyttningarna påverkar även arbetskraftsutbudet, trafikströmmar mm. Boendeservice och speciellt boende Ur social synvinkel är flyttningsmönstren, vid sidan av segregationsaspekterna, främst av betydelse för kommunernas åtaganden och skyldigheter i fråga om service av olika slag. Kommunernas skyldigheter regleras i lag och flertalet grundläggande servicebehov skall ordnas för den egna befolkningen oavsett om de är inflyttare eller uppvuxna i kommunen. I fråga om skolor och barntillsyn är detta vanligtvis relativt oproblematiskt men när det kommer till äldre eller funktionshindrade med mer komplicerade och sammansatta vårdbehov kan det bli svårt för den enskilda kommunen att ensam svara för detta. 40

43 Regional samverkan En regional samverkan kan ske i flera led från gemensamma grundläggande analyser och framtagande av gemensamt kunskapsunderlag till regionövergripande planering och samverkan vad avser upphandling mm. Vikten av grundläggande marknadsekonomiskt inriktade analyser av efterfrågan, betalningsvilja mm har understrukits ovan. Mycket talar för att sådana analyser bör göras på regional nivå. De ekonomiska analyserna bör kompletteras av analyser av olika samhälleliga aspekter, såväl sociala som miljö mässiga, på bostadsbyggandet. Var kan byggandet stärka förutsättningarna för kollektivtrafik? Kan bostadsbyggandet bidra till att förändra den sociala strukturen? Hur kan regionens grönstruktur utnyttjas för att skapa attraktiva boendemiljöer samtidigt som dess värde för alla regionens invånare utvecklas? Frågor kring och underlag för diskussion kring dessa aspekter redovisas i avsnittet om regionens fysiska struktur. De ekonomiska och de samhälleliga analyserna kan tillsammans utgöra ett regionalt underlag för bostadsbyggandet. I flera rådslag under den första rådslagsrundan har även mer långtgående samverkan och samordning av bostadsbyggandet diskuterats, dock utan några närmare preciseringar. Denna fråga kan därför behöva utvecklas vidare. Detsamma gäller de propåer som kommit fram om regional samverkan kring upphandling och markexploatering. Något underlag för sådana diskussioner redovisar vi dock inte. Vad kan bör vill vi göra? Hur arbetar vi med marknaden Vad och var är det möjligt att bygga på marknadsmässiga grunder? Kan fler hushålls behov tillfredställas genom att utnyttja effekterna av flyttkedjor? Kan våra attraktiva bostadslägen längs kusten utnyttjas i större utsträckning för att stärka Göteborgsregionen i konkurrensen om humankapital och företag? Hur stimulerar vi de bostadsproducenter som trots riskbilden vill bygga hyresrätter? Kan hyresnivåerna i nyproduktion anpassas till produktionskostnaden? Kan vi öka småhusbyggandet genom att främja byggande i egen regi? Sociala aspekter Kan vi utveckla de kommunala bostadsbolagens roll som producenter och ägare av hyresrätter till rimliga prislägen? Om vi arbetar med marknaden, blir då kommunerna hänvisade till särskilda, kostnadskrävande lösningar för de grupper som inte har förutsättningar att fungera på en regelrätt marknad? Kan gälla t ex. vissa äldre, funktionshindrade m fl. Kan en alltför stor inriktning mot flyttkedjor baserade på exklusiv produktion leda till ökad social segregering? Regional samverkan Vill och kan vi utveckla ett bredare regionalt planeringssamarbete kring bostadsbyggandet? - I vilken utsträckning kan vi ta fram gemensamma analyser och annat underlagsmaterial? - Kan vi utveckla bredare kommunöverskridande program och översiktsplaner? Kan vi öka det regionala samarbetet kring upphandling och markexploatering i syfte att pressa kostnaderna? Planeringsfrågor Vilken betydelse har storleken på exploateringen för att de mindre aktörerna skall kunna vara med? Kan vi öka utbudet av stycketomter till privatpersoner? Kan vi effektivisera hanteringen av detaljplaner? Hur kan vi minska antalet överklaganden av bostadsplaner? Under senare år har 80 % av alla bostadsplaner överklagats. 41

44 Kollektivtrafik Återkoppling till resultatet av den första rådslagsrundan Kollektivtrafiken har i den första rådslagsrundan lyfts fram som en av de viktigaste regionala frågorna. Stor enighet råder om att kollektivtrafiken bör stärkas. I några rådslag kopplas kollektivtrafiken främst till miljöproblematiken, men i flertalet fall förs det fram som en mer fristående punkt. Ett skäl till detta är att kollektivtrafiken även är av avgörande betydelse för att uppnå det trafiksociala målet om god vardagstillgänglighet för alla. Med detta avses att alla medborgare, oavsett om de har tillgång till bil eller ej, ska erbjudas god tillgänglighet till arbete, service, kultur- och fritidsverksamheter osv. Kopplingen mellan trafikplaneringen och den fysiska planeringen framhålls som viktig, speciellt för att utveckla kollektivtrafiken. Byggande och kollektivtrafik måste gå hand i hand. Utöver denna strukturellt fysiska aspekt fördes i den första rådslagsrundan fram frågor kring taxor, flextrafik och kommunernas möjligheter att påverka utbud och kostnader. Kollektivtrafiken ur ett översiktligt fysiskt planeringsperspektiv tas upp i avsnittet om den fysiska strukturen. I detta avsnitt ges främst ett fördjupat underlag för diskussion kring kollektivtrafikens roll och betydelse och dess beroende av administrativa och ekonomiska förutsättningar. Huvudområde 5 Kollektivtrafiken idag Trafikutbud, marknadsandel, standard mm Idag baseras regionens reguljära kollektivtrafik främst på tre slags kollektiva färdmedel pendeltåg, bussar och spårvagnar. Därtill kommer viss färjetrafik. I Göteborgsregionen är kollektivtrafikens andel av det totala dagliga resandet under ett s k vardagsmedeldygn liten. I Göteborgsområdet, definierat som Göteborg, Partille, norra Mölndal och västra Härryda komuner och som i huvudsak trafikeras av en sammanhållen stadstrafik, är kollektivtrafikens andel endast 24 %. Om skolresorna räknas bort blir andelen endast 20 %. Inom motsvarande områden i andra nordiska storstadsområden som Stockholm och Helsingfors är kollektivtrafikens andel 40 %, i Oslo uppgår den till 37 %. I Göteborgsregionen som helhet är kollektivtrafikens andel betydligt mindre än inom stadstrafikområdet. I Stockholm, med sitt jämfört med Göteborg stora kollektivtrafikresande, finns sedan länge tunnelbanan som medger snabb och relativt vitt förgrenad kollektivtrafik inom regionens centrala delar. Även i Oslo och Helsingfors har tunnelbanelänkar byggts ut. I Göteborg har från tid till annan frågan om en tunnelbana eller liknande förts upp till diskussion. Varje gång har detta avfärdats främst på grund av kostnadsskäl och regionens, jämfört med Stockholm, betydligt mindre befolkning. 42

45 2000 Källa: Trafikkontoret Göteborg Trafiken i Göteborgsområdet, kan karaktäriseras enligt följande: Resandet till och från centrala Göteborg, främst stadsdelarna Centrum, Linnéstaden och Lundby, dominerar markant. Resandet till och från andra områden i Göteborg är däremot relativt litet. En stor andel resenärer reser idag kollektivt eftersom det för dem är det enda tillgängliga alternativet. Dagens resande är därför mer en följd av ett socialt och ekonomiskt mönster än av kollektivtrafikens utbud och standard. Den genomsnittliga reshastigheten med kollektivtrafiken är 22 km/h vilket är lågt jämfört med bilresor. Alla arbetsplatser inom Göteborgsområdet kan från i stort varje punkt nås med bil inom trettio minuter. Med kollektivtrafiken kan endast trettio till fyrtio procent av arbetsplatserna nås på samma tid. Under högtrafik har dagens kollektivtrafik begränsad ledig kapacitet i de centrala delarna. Detta gäller både tågtrafiken och spårvagnstrafiken. Med nuvarande infrastruktur finns därför begränsade möjligheter att öka trafikomfattningen för att möta ett ökat resande. Kollektivtrafik för speciella grupper Flertalet medlemskommuner har som ambition att äldres och funktionshindrades resor i så stor utsträckning som möjligt ska kunna ske med den reguljära kollektivtrafiken. Ett syfte är att ge så bra trafik som möjligt till så låga kostnader som möjligt. Ett exempel på detta synsätt är Göteborg, vars färdtjänstförvaltning i ett visionsdokument uttrycker ambitionen med följande ord: I det fall den funktionshindrade efter avslutad resa kan klara sig själv, så ska aldrig kollektivtrafiken få vara den felande länk som inte fungerar. I många kommuner finns lösningar av typen flextrafik. Normalt begränsas dock dessa flex linjer till den egna kommunen. En flexlinje som körs inom den egna kommungränsen ger i allmänhet inte de funktionshindrade möjligheter att besöka t ex grannkommunens köpcentrum, vilket för många medborgare är det naturliga. Och i de fall flexlinjen passerar kommungränsen på väg till något mål utanför kommunen kan den i allmänhet inte ta med resande från grannkommunen. 43