Inbjudan till rådslag

Transkript

1 Kommunal samverkan Regional styrka Inbjudan till rådslag Ett diskussionsunderlag som successivt justeras och ändras. Detta är version 1.2 Göteborgsregionens kommunalförbund - 1 -

2 Vår förhoppning är att det ska växa fram en så långt möjligt gemensam insikt om det regionala samarbetets betydelse samt ett gemensamt förhållningssätt till övergripande planeringsfrågor och en samsyn om verktyg och arbetsmetoder. Innehåll Regional planering - att arbeta tillsammans... 3 Inbjudan till rådslag... 5 Processen Rådslagen Framtida arbetsformer... 7 Vad måste vi göra och vad vill vi?... 8 De sociala - ekonomiska och miljömässiga dimensionerna Medborgarkraft Kan vi tillsammans utveckla en socialt välfungerande region Frågeställningar att diskutera Bärkraft Kan vi tillsammans utveckla en miljömässigt bärkraftig region Frågeställningar att diskutera Konkurrenskraft Kan vi tillsammans utveckla en region som står sig väl i konkurrensen Frågeställningar att diskutera Fördjupade frågeställningar - exempel Livslångt lärande Sociala klyftor Framtida bostadsbehov Näringslivets villkor Handelns utveckling Strategi - Fysisk regionstruktur

3 Regional planering Att arbeta tillsammans Göteborgsregionen, GR bildades med insikt om medlemskommunernas inbördes beroende vad avser flertalet viktiga samhällsfunktioner som arbete, boende, rekreation och utbildning. Genom att arbeta tillsammans kan vi skapa förutsättningar för ekonomisk utveckling, fungerande transportsystem och finna sätt att hantera de miljöproblem som inte känner några administrativa gränser. Sedan länge har ett flertal regionala samverkanslösningar vad avser trafik, utbildning, avfallshantering m m skapats. Men nu måste samarbetet utvecklas ytterligare. Den regionala utvecklingsplaneringen syftar till att skapa goda förutsättningar för regionens invånare vad avser boende, arbete, fritidsaktiviteter samt tillgång till utbildning, vård och omsorg. Göteborgsregionen ska vara attraktiv för människor att bo och verka i. Men vi har också ett nationellt ochtill och med globalt ansvar. På en övergripande nivå syftar planeringen till att säkerställa en långsiktigt hållbar utveckling, d v s en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att hindra framtida generationers möjlighet att tillgodose sina. Den goda utvecklingen kan därför beskrivas som tre grundläggande och inbördes beroende dimensioner - den sociala, den ekologiska och den ekonomiska. Den sociala dimensionen handlar om att tillförsäkra alla ett aktivt, meningsfullt och anständigt gott liv. För detta krävs stabila sociala och kulturella system med stort deltagande i beslutsfattandet, väl fungerande utbildnings- och arbetsmarknader, hög sysselsättning och anpassning till demografiska förändringar. Till den sociala dimensionen hör även människors hälsa och därför en ur alla aspekter god livsmiljö. Den sociala dimensionen handlar om att skapa vad som med ett uppfordrande begrepp kan kallas medborgarkraft. Nu måste vårt samarbete utvecklas! Den ekonomiska dimensionen betonar vikten av ekonomisk tillväxt, av sparande och investeringar, av hög produktivitet och av sunda finanser. Enklare uttryckt handlar den om att tillförsäkra oss ett näringsfång och de materiella förutsättningarna för vårt dagliga liv. Därför måste vi skapa förutsättningar för ett konkurrenskraftigt näringsliv. De tre dimensionerna hänger ihop och är inbördes beroende. Gränsdragningen är i flera fall svår. Detta kan exemplifieras med god hälsa som rimligtvis bör betraktas som ett grundläggande socialt värde, men samtidigt är starkt beroende av miljön. Eller med boendemiljön som ger förutsättningar för såväl medborgarkraft som ett konkurrenskraftigt näringsliv. Medborgarkraft Bärkraft Miljödimensionen omfattar stabila biologiska system och en hälsosam livsmiljö. Den omfattar även aspekter som skönhet och värnandet om kulturhistoriska miljöer. Den viktigaste frågan är dock att tillförsäkra kommande generationer goda livsbetingelser. Miljödimensionen är således den som verkligen fokuserar på att skapa långsiktig bärkraft. Konkurrenskraft - 3 -

4 Rådet för regional utveckling Frank Andersson (s) Göteborg, ordf Elver Jonsson (fp) Alingsås, v ordf Ingegerd Löfqvist (m) Alingsås Jonas Ransgård (m) Göteborg Roland Rydin (m) Göteborg Endrick Schubert (s) Göteborg Leif Johansson (s) Kungälv Bo Pettersson (s) Stenungsund Roger Strömberg BRG Bengt Wennerberg BRG - 4 -

5 Inbjudan till rådslag Som underlag för arbetet med en regional utvecklingsplan har vi inom GR:s olika politiska ledningsgrupper diskuterat vilka frågor problem, åtgärder, målsättningar som vi inom våra respektive ansvarsområden ser som de viktigaste för regionens utveckling. Inom några områden har vi på grundval av program och andra handlingar som varit ute i medlemskommunerna på remiss eller andra former av samråd, kunnat formulera konkreta förslag till målsättningar. Detta gäller trafikfrågor där också vårt regionala samarbete med göteborgsöverenskommelsen är en gemensam grund samt miljö och utbildning. Inom det sociala området, som vi ser som mycket viktigt mot bakgrund av utvecklingen under 90-talet, finns inget motsvarande underlag. För de sociala frågorna har vi ett brett underlagsmaterial som beskriver situationen i regionen. Med utgångspunkt i detta har vi formulerat några frågeställningar inför framtiden. Näringslivsfrågor hanteras sedan några år tillbaka av BRG, Business Region Göteborg, som närmast kan betraktas som en systerorganisation till GR. vi för här fram ett antal frågeställningar och mål som diskuterats inom ramen för den kontinuerliga dialog som förs mellan GR och BRG. Med utgångspunkt från frågorna har vi som ytterligare ett diskussionsunderlag formulerat tre önskvärda framtidsbilder samt funderat över hur vi kan nå dit. Rådslag är en bred förutsättningslös diskussion mellan politiker kring viktiga regionala frågeställningar En framtidsbild tar upp den sociala utvecklingen, dv s medbor garnas livskvalitet. En andra handlar om miljöns betydelse för såväl oss som lever idag som för kommande generationer. Den tredje rör utvecklingen av vårt näringsliv, förutsättningen för vår materiella välfärd. De olika visionerna är delvis överlappande eftersom det inte helt går att klart renodla de sociala, ekonomiska och ekologiska aspekterna. Vår ambition har varit att de tillsammans ska ge något av en helhetssyn på en långsiktigt hållbar regional utveckling. Vi har även fördjupat några komplicerade, och till viss del kontroversiella delområden, som vi vill ha en mer fördjupad diskussion om inför det fortsatta arbetet. Det handlar om den sociala polariseringen, utbildningen, bostadsbyggandet, åtgärder för att stödja näringslivet samt detaljhandelns utveckling. Avslutningsvis redovisar vi en principskiss för en flerkärnig regionstruktur. Skissen kan, som vi bedömer det, tillgodose såväl målen för miljön som näringslivets önskemål. Samtidigt tillförsäkrar den medborgarna tillgänglighet till alla de funktioner som krävs för att arbeta, upprätthålla sociala kontakter, klara av vardagslivets bestyr samt på ett berikande sätt utnyttja sin fritid. Vi vill nu som ett första led i ett rådslag om den regionala utvecklingsplaneringen, även stadsdelsnämder i Göteborg inbjuds att delta, att ni diskuterar såväl våra mer konkreta frågor och mål som de mer skissartade. Har vi fångat de viktigaste frågorna? Vad saknas? Vilka bör utvecklas vidare? Vi söker inte en förankring eller enkla ja- eller nejsvar utan en konstruktiv dialog. Dialogen utgör grunden för den regionala utvecklingsplanen, som då verkligen blir ett resultat av medlemskommunernas engagemang och insikt om betydelsen av regionalt samarbete.

6 Göteborgsregionen. 13 kommuner i samverkan Lilla Edet Stenungsund Anten Tjörn G öt a äl v Alingsås Ale Mjörn Kungälv Lerum N or dr e äl v Aspen Öckerö Göteborg Partille Härryda Kungälv Ler Mölndal N or dr e v äl Kungsbacka Lygnern Aspen Göteborg Partille H Kommuner Mölndal Stadsdelar Göteborgsregionen består av 13 kommuner: Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. 21 stadsdelsnämnder i Göteborg: Askim, Backa, Bergsjön, Biskopsgården, Centrum, Frölunda, Gunnared, Härlanda, Högsbo, Kortedala, KärraRödbo, Linnéstaden, Lundby, Lärjedalen, Majorna, Styrsö, Torslanda, Tuve-Säve, Tynnered, Älvsborg, Örgryte I Göteborgs tätort, dvs den sammanhängande bebyggelsen i Göteborg, centrala Mölndal och Partille, bor 62% av regionens befolkning och finns 77% av dess arbetsplatser. Övriga större tätorter är Alingsås, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Stenungsund, Mölnlycke, Nödinge och Lilla Edet. -6-

7 Processen Rådslagen Framtida arbetsformer Rådslagen kring den regionala utvecklingsplaneringen kommer att inledas under hösten 2002 och ske kommunvis i en rullande process. Underlag för en första rådslagsrunda redovisas på följande sidor. Resultaten från denna första runda kommer att återföras till GR:s ledningsgrupper för diskussion och analys för att därefter läggas till grund för ytterligare en rådslagsrunda. På detta sätt utvecklas materialet och medlemskommunerna får successivt insikt i varandras problem och ställningstaganden. Viktiga frågeställningar och mål Visionsansats Nätverksregion Rådslag Gemensam vision Gemensamma värdegrunder/ samsyn Definiera regionala möjligheter och problem Vid lämpliga tidpunkter, när vi tycker oss ha kommit tillräckligt långt, kommer vi troligtvis att sammanställa resultatet i en kortfattad rapport. Härmed öppnas möjligheter för andra intressenter allt från enskilda medborgare till intresseorganisationer och statliga myndigheter att komma med i diskussionen. Någon formell regionplan eller regional utvecklingsplan kommer vi sannolikt inte att ta fram. Det finns ingen fastslagen tidplan för arbetet och vi kan därför inte heller precisera hur många rådslagsrundor som kan bli aktuella. vi tror heller inte att antalet rådslag blir detsamma för alla kommuner. Vår förhoppning är att det ska växa fram en så långt möjligt gemensam insikt om den regionala samarbetets betydelse samt ett gemensamt förhållningssätt till övergripande planeringsfrågor och en samsyn om verktyg och arbetsmetoder. I och med detta kan det bli aktuellt att ta fram mer formella och styrande underlag för utvecklingen i regionen. Exempel på sådana kan vara: Samverkansavtal Överenskommelser Bolagsbildningar Beslutsstöd Planer Rådslagen är första ledet i en ny regional utvecklingsprocess. Genom rådslagen hoppas vi att nya arbetsformer ska växa fram mellan GR och medlemskommunerna. Vårt mål är att de regionala aspekterna ökande grad ska genomsyra kommunernas arbete med allt från övergripande planer och strategier ner till enskilda sektorsfrågor. Utvecklingen stannar inte upp. Behov av förändringar och anpassning till nya förutsättningar kommer alltid att finnas. I framtiden kommer därför nya rådslag att krävas och nya gemensamma underlag att tas fram.

8 Vad måste vi göra och vad vill vi? Inom ramen för den sociala dimensionen har vi tagit fram ett brett underlagsmaterial som tydligt visar på stora klyftor mellan olika regiondelar i fråga om invånarnas utbildning, inkomster, arbetslöshet, mm. De sociala klyftorna har också påtagligt etniska dimensioner. vi har även kunnat konstatera att de sociala klyftorna i stort motsvaras av en polarisering vad avser bostadsförhållandena. För att skapa en så socialt väl fungerande region som möjlig ser vi främst följande frågeställningar som väsentliga att fördjupa i dialog med medlemskommunerna. tillgång till alla de funktioner som krävs för att arbeta, upprätthålla sociala kontakter, utföra vardagslivets bestyr samt på ett berikande sätt utnyttja sin fria tid. Vi frågar oss Hur bygger vi en region med så små klyftor som möjligt mellan invånarna? Vilka redskap står till vårt förfogande? Kan utbildningen bidra till att minska klyftor genom att sätta viktiga livsfrågor som gemensam värdegrund, mångfald och jämställdhet i fokus? Kan den skapa självtillit bland såväl barn och ungdomar som vuxna och göra att de växer och får ett rikare inre liv med bredare tillgång till redskap i det sociala umgänget människor emellan? Kan det framtida bostadsbyggandet bidra till att minska klyftorna? Den sociala dimensionen Kan vår bebyggelsestruktur och vårt transportsystem utformas så att alla medborgare oavsett ålder, bilinnehav eller funktionshinder ges god Hur hanterar vi den förväntade framtida befolkningsstrukturen med en allt större andel äldre? Kan och vill vi försöka påverka denna utveckling? Hur kan vi anpassa regionen till de krav som ställs från en allt mer ålderstigen befolkning vad avser bostäder, transporter, vård, trygghet mm. Till den sociala dimensionen hör också arbetsmarknadsfrågorna där vi vill lyfta fram följande två frågor. Hur kan vi stimulera tillväxten, sysselsättningen och den reguljära arbetsmarknaden? Hur kan vi så långt möjligt eliminera utanförskapet på arbetsmarknaden? - 8 -

9 Av ovanstående frågeställningar framgår att den sociala utvecklingen är avhängig den ekonomiska. Vi vill dock även hävda det motsatta, d v s att den ekonomiska utvecklingen är beroende av den sociala. Inte heller i denna fråga har vi tidigare presenterat något regionövergripande diskussionsunderlag. För näringslivets utveckling och långsiktiga konkurrenskraft på en internationell nivå ser vi framför allt två insatsområden som övergripande. Vi påstår Att utbildning och kompetensutveckling det livslånga lärandet är av grundläggande betydelse eftersom kreativa, kunniga och kompetenta medborgare är den främsta produktivkraften i det postindustriella samhället. Att en god levnadsmiljö i vid bemärkelse är av avgörande be- tydelse för att människor och företag ska välja att leva och verka i regionen. Att goda och robusta kommunikationer lokalt, nationellt och internationellt samt tillgång till lämplig mark och passande lokaler för ett differentierat näringsliv är de vid sidan av de två ovanstående områdena viktigaste förutsättningarna för näringslivets utveckling. Den ekonomiska dimensionen Vi frågar oss Vad kan vi i Göteborgsregionen göra för att attrahera de välutbildade människor för vilka i stort sett hela världen står öppen som verksamhetsfält? Vilka specifika kvaliteter måste vi vidareutveckla och vilka brister och problem måste vi åtgärda? Vad avser miljö har vi inom GR sedan många år arbetat med problembeskrivningar och förslag till miljömål med ansatser till åtgärdsprogram. Ur olika handlingar, som tagits fram i samråd med medlemskommunerna och berörda länsstyrelser, ser vi följande mål som speciellt viktiga för regionens utveckling. De är också de mål där vi som region tillsammans kan bidra till att de nationella miljömålen förverkligas. Vi påstår Att utsläppen till luft inte får skada människors hälsa och ej heller växter, djur och kulturvärden. De får heller inte negativt påverka klimatet eller bidra till försurning, övergödning eller andra skador inom skogs- och jordbruksmarker, våtmarker och vattendrag. Att en framgångsrik minskning av utsläppen till luft även innebär att användningen av energi effektiviseras och att ändliga energiformer ersätts av förnybara och flödande Att tillgången till vatten av god kvalitet, som dricksvatten, som biotop och som resurs för friluftslivet, måste säkerställas. Miljö dimensionen Att medborgarna ska tillförsäkras attraktiva rekreationsområden inom och kring regionens tätorter Att kunskap är av grundläggande betydelse för att skapa den insikt som är nödvändig för att vi alla ska arbeta för en bättre miljö.

10 Kan vi tillsammans utveckla en socialt välfungerande region där alla medborgare lever ett meningsfullt och tryggt livmed goda bostäder och stimulerande arbeten, med möjligheter till god utbildning och rik tillgång till kulturliv och attraktiva friluftsområden och där klyftorna är små vad avser ekonomiska förutsättningar, utbildningsmöjligheter, inflytande på beslutsprocesser etc? Medborgarkraft Engagerade och kunniga medborgare som känner trygghet och mening i tillvaron samt delaktighet i samhället är en förutsättning för såväl ett konkurrenskraftigt näringsliv som en långsiktig miljömässig bärkraft. Trygga och anständiga samhällen med små klassklyftor, låg kriminalitet och med människor som litar på varandra och vågar gå ut efter mörkrets inbrott, är traditionella nordiska värden som kan bli unika konkurrensfaktorer i en globaliserad värld. Ett samhälle med små sociala skillnader har ett egenvärde oavsett om det är en konkurrensfaktor eller ej. Ett samhälle där alla invånarna känner delaktighet, trygghet och samhörighet och där de kan få vård och utbildning är tillsammans med en livskraftig miljö grundläggande värden som sträcker sig längre än till ekonomisk tillväxt. Kan det vara så att främjandet av medborgarkraften är målet för den regionala utvecklingen, att bärkraften är ramen och att konkurrenskraften är medlet?

11 Att diskutera På kort sikt torde de mest verkningsfulla åtgärderna för att främja social hållbarhet vara att öka förvärvsfrekvensen och frömja förutsättningarna för egenförsörjning. På längre sikt kan nedanstående områden, som GR och dess medlemskommuner kan påverka vara av grundläggande betydelse för utvecklingen av medborgarktaften. Demokratiska former som i kommuner och stadsdelar uppmuntrar och tar tillvara människors engagemang samt ger utrymme för aktivt deltagande i beslutsprocesser. Detta gäller inte minst ungdomar, kvinnor och andra idag svagt representerade medborgargrupper. Ett bostadsbyggande inriktat mot att successivt minska dagens polarisering mellan olika boendeformer. I likhet med andra storstadsregioner har klyftorna i Göteborgsregionen vuxit mellan olika grupper och bostadsmiljöer under det senaste decenniet. Den sociala skiktningen har ett tydligt geografisk mönster samt också en påtaglig etnisk dimension. Klyftan är som störst mellan de av flerfamiljshus dominerade ytterstadsdelarna i Göteborg, och de göteborgsstadsdelar och de kommuner vars bostadsbestånd till övervägande del består av enskilt ägda småhus. Utbildning i form av ett livslångt lärande som lägger grunden till en region där välutbildade människor besitter goda kunskaper och färdigheter. Härmed skapas förutsättningar för hållbar tillväxt där resurser finns att fördela så att klassklyftorna minskas och kriminaliteten hållas nere. Med en skola som samtidigt skapar självtillit bland alla barn, ungdomar och vuxna kan demokratin hållas levande, utvecklas och ges nya former. Tillsammans med att livsfrågorna, den gemensamma värdegrunden, mångfaldsfrågor och jämställdhetsarbetet sätts i fokus kan då ett anständigt, mångfaldigt och jämställt samhälle växa fram. Ett samhälle med goda villkor för det uppväxande släktet. Livslångt lärande är vidare en källa till glädje och ett medborgarkraftsmål i sig. Människor växer med kunskap, får självtillit, ett rikare inre liv och tillgång till redskap i det sociala umgänget individer emellan. Kunskapsbildningen blir därmed en av de viktigaste byggstenarna i arbetet med att skapa livskvalitet för alla de människor som lever och verkar i vår region. Ett konkurrenskraftigt näringsliv där mångfalden ses som en tillgång och samtliga medborgares kunskaper och kreativitet varsamt tas tillvara och utvecklas utan hänsyn till kön, ålder eller etniskt ursprung. Ett miljöarbete baserat på delaktighet på alla nivåer och inriktat mot att: säkerställa medborgarnas fysiska och psykiska hälsa på en grundläggande nivå. Ingen ska behöva lida på grund av luftföroreningar eller av buller. skapa en omväxlande och vacker livsmiljö. stärka medborgarnas framtidstro genom att vi hushållar med resurser och eliminerar utsläpp som skadar klimatet eller långsiktigt förstör jordens och vattnens produktionsförmåga. Härmed bidrar vi till en global utveckling med förutsättningar för ett anständigt liv för såväl nu levande människor som kommande generationer. Ett transportsystem och en bebyggelsestruktur som erbjuder alla medborgare en god tillgänglighet till de funktioner som krävs för att arbeta, upprätthålla goda sociala kontakter, utföra vardagslivets bestyr samt på ett berikande sätt utnyttja sin fria tid. Bilinnehav ska inte vara en förutsättning för medborgarnas möjlighet att delta i samhällslivet. Barns, äldres och funktionshindrades behov av tillgänglighet, trygghet, säkerhet och god miljö ska särskilt tillgodoses. Informationsteknologin ska utvecklas och god digital tillgänglighet skall skapas för alla

12 Kan vi tillsammans utveckla en miljömässigt bärkraftig region......där dagens miljöproblem lösts och där framtida generationer tillförsäkras långsiktigt goda levnadsbetingelser. En miljömässigt bärkraftig region innebär att vi alla ska tillförsäkras överlevnad och fortlevnad. Miljömässig bärkraft är en grundläggande förutsättning för en socialt och ekonomiskt god utveckling. En ur alla aspekter god levnadsmiljö är av grundläggande betydelse för medborgarnas hälsa och välbefinnande. Även de långsiktiga miljöaspekterna är viktiga eftersom de påverkar medborgarnas framtidstro och därmed deras livskvalitet. För regionens konkurrenskraft är attraktiva levnadsmiljöer av stor betydelse. Miljökunnande och miljöteknik är vidare näringsgrenar som får allt större betydelse och vars genomslag givetvis blir störst om den region de utvecklas i kan påvisa sitt kunnande i den reellt existerande verkligheten. En miljömässigt bärkraftig region innebär att vi alla ska tillförsäkras. Överlevnad Vilket innebär att vår fysiska och psykiska hälsa säkerställs på en grundläggande nivå. Ingen ska behöva dö eller må dåligt på grund av förorenad luft eller exponering för farliga ämnen i livsmiljön. Ingen ska heller långvarigt behöva må dåligt på grund av buller, stress och utbrändhet i arbetslivet eller otrygghet i de offentliga rummen. Fortlevnad Vilket innebär att kommande generationer tillförsäkras ett anständigt liv genom att vi hushållar med resurser, eliminerar utsläpp som skadar klimatet eller långsiktigt förstör jordens och vattnens produktionsförmåga. En grundläggande förutsättning för ett framgångsrikt arbete i riktning mot ett miljömässigt hållbart samhälle är att alla medborgare har elementär kunskap om miljö- och resursfrågor. Vikten av en god utbildning i miljöfrågor på alla nivåer från förskola till högskolor och livslång fortbildning kan därför inte nog understrykas. Kunskap är grunden för den insikt som är nödvändig för att vi alla ska arbeta för en bättre miljö. Miljömässig bärkraft är en grundläggande förutsättning för att också få en socialt och ekonomiskt god utveckling. Ett liv värt att leva i en omväxlande och vacker värld, präglad av mångfald där Bärkraft naturen ger oss ro och möjlighet till återhämtning, kulturmiljöerna förståelse för vilka vi är och varifrån vi kommit och där städer och tätorter erbjuder kreativa och socialt stimulerande miljöer

13 Tre områden att diskutera Luft och energi Utsläppen till luft måste ner till nivåer där de inte skadar vare sig människors hälsa eller växter, material och kulturvärden. De får heller inte bidra till försurning, övergödning eller andra skador inom regionens och angränsande områdens skogs- och jordbruksmarker, våtmarker och vattendrag, inte heller till klimatförändringar. Den största källan till luftföroreningar är i Göteborgsregionen trafiken. En minskning av utsläppen till luft innebär även att användningen av energi effektiviseras och att ändliga energiformer ersätts av förnybara och flödande. Vatten Tillgången till vatten av god kvalitet, som dricksvatten, som biotop och som resurs för friluftslivet, måste säkerställas. Idag är större delen av regionens invånare beroende av dricksvattenförsörjning från Göta älv. Detta ensidiga och störningskänsliga beroende måste brytas genom att älven kompletteras med grundvattenkällor av god kvalitet. Vidare Varje 10 fartyg dygn varje trafikeras dygn älven varav av 3 olje/kemikaliefartyg 10 varav X farligt-gods-transporter på 3 järnväg med olje/kemikalielast och Rv 45 Rekreation och livskvalitet Regionens invånare ska tillförsäkras ett brett utbud av attraktiva rekreationsområden inom och kring regionens tätorter. Detta innebär god tillgång till parker, skogar, hagar och ängar, sjöar och vattendrag, våtmarker och inte minst havet och skärgården. Vidare ska framför allt de större tätorterna erbjuda attraktiva, stimulerande och vackra mötesplatser och stråk som så långt möjligt skyddas från störningar från framgör allt trafiken. bör alla vattendrag inom regionen säkras mot oavsiktliga och miljöstörande utsläpp från industri och hushåll. Den fysiska planeringen är vidare av grundläggande betydelse för att säkerställa tillgången till vatten av god kvalitet. Genom att skydda regionens grundvattentillgångar från exploatering och föroreningar och dess vattendrag inte minst Göta älv från föroreningar och andra störningar från industriell verksamhet, trafik mm skapas förutsättningar för att: Göta Älv 700 Dricksvatten 000 personer för ca personer successivt bredda tillgången på dricksvattenkällor inom regionen samt successivt och systematiskt säkra regionens vattendrag från långsiktigt miljöstörande utsläpp. Den fysiska planeringen är ett medel som bör inriktas mot förtätning av bebyggelsen i regionens större tätorter parad med säkerställande av lättillgängliga grönytor av hög kvalitet inom tätorterna och stora attraktiva grönområden utanför tätorterna. Härmed skapas en resurs- och energieffektiv struktur som: successivt minskar transportarbetet och bilberoendet samt främjar gång-, cykel- och kollektivtrafik såväl inom som mellan tätorterna, successivt minskar energibehovet för uppvärmning mm och ger goda förutsättningar för energiproduktion i kraftvärmeverk och ett effektivt fjärrvärmenät till vilket även spillvärme från andra verksamheter matas in tillgodoser medborgarnas behov av rekreation, lek, naturupplevelser, naturpedagogik, odling och ett i övrigt rikt friluftsliv. ger goda förutsättningar för transporteffektiva kretslopp mellan tätorterna och omgivande jordbruksbygd. Vad beträffar luftkvaliteten ger fysisk planering effekt först på längre sikt. På kortare sikt måste därför kommunerna och GR driva på och stimulera den tekniska utvecklingen av fordon och bränslen samt energieffektivisering i vid bemärkelse genom utbildning, kampanjer, pilotprojekt mm. Även ekonomiska styrmedel kan komma i fråga.

14 Kan vi tillsammans utveckla en region som står sig väl i konkurrensen såväl inom Sverige som övriga delar av Europa och världen i övrigt? En region där medborgarnas kunskaper, kompetens, engagemang och initiativkraft samt lyhördhet för nya näringar och företagsformer tillsammans med regionens traditionellt starka företag inom handel, transporter och avancerad industri utgör grunden för ett mångsidigt och mot konjunkturssvängningar motståndskraftigt näringsliv och en ur såväl ekologiska som sociala synvinklar hållbar ekonomisk tillväxt? Konkurrenskraft Ekonomisk hållbarhet och långsikt konkurrenskraft är förutsättningar för såväl medborgarkraft som miljömässig bärkraft. Omvänt gäller att individernas engagemang och delaktighet samt miljömässig bärkraft i betydelsen god levnadsmiljö, är av grundläggande betydelse för konkurrenskraften. All ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft växer inifrån och underifrån inte utifrån och uppifrån. Konkurrenskraft och tillväxt är alltid resultatet av ett stort antal lokala processer. Konkurrenskraft byggs upp av enskilda människor, små och medelstora företag, stora transnationella företag, transportföretag, handelsföretag, banker, offentliga institutioner o s v och det sker i konsultföretag i den konkreta lokala verkligheten. I det postindustriella samhället är, kunniga och kompetenta medborgare, det s k humankapitalet, den främsta produktivkraften och framgångsfaktorn och därmed grundläggande för konkurrenskraften. Lika viktigt är förmåga till förnyelse och omställ- All ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft växer inifrån och underifrån - inte utifrån och uppifrån ning hos såväl individer som företag, offentliga organ och inte minst hos oss politiker. Alla måste ha en förmåga att anpassa sig till förändringar i samhällsutvecklingen och att ta tillvara och utveckla de möjligheter som ligger i sådana förändringar. Regionen får inte fastna i ett utvecklingsförlopp där den infrastruktur, de institutioner, tänkesätt och värderingar som formats av en tidigare framgångsrik ekonomisk struktur försvårar omvandlingen när den gamla ekonomin inte längre är konkurrenskraftig. vi måste tvärtom vara lyhörda för nya strömningar inom teknikutveckling, värderingar och branschutveckling. En förutsättning för flexibilitet, förmåga till förnyelse och bejakande av nya näringsgrenar är välutbildade medborgare. En annan är en öppen regional kultur

15 I Göteborgsregionen måste vi satsa på såväl generella som specifika konkurrensfaktorer. Vi måste medvetet ta tillvara och utveckla faktorer som är specifika för regionen, som natur- och miljöförutsättningar och regional kultur. Samtidigt måste vi satsa på generella åtgärder som utbildning och kommunikationer. I det långa loppet torde vår förmåga att ta tillvara det som är specifikt bli utslagsgivande eftersom det rör sig om förutsättningar som konkurrerande regioner saknar. Några utgångspunkter kan härvidlag vara: Ta tillvara och utveckla regionala naturförutsättningar som tillgång till kust och hav, sjörika skogsområden, god luft mm. Slå vakt om den nordiska sociala modellen, det anständiga samhället, där små sociala klyftor bidrar till jämförelsevis hög trygghet, låg brottslighet, gott samarbete mellan olika medborgargrupper o sv. Ta tillvara och vidareutveckla de informella samarbetsformer och korta kontaktvägar som sedan länge kännetecknat Göteborgsregionen. Inom EU är begrepp som egenart och komplementaritet viktiga vad avser de olika regionernas utveckling såväl ekonomiskt som kulturellt och socialt. Regioner av olika karaktär ska såväl konkurrera med varandra som komplettera varandra. Även regionens folkmängd är av stor betydelse för den regionala utvecklingen och därmed konkurrenskraften. Storstadsregioner har bättre förutsättningar för ett diversifierat, flexibelt och robust näringsliv än mindre städer och regioner. De är därför mindre konjunkturkänsliga. Samtidigt finns det i Göteborgsregionen de som talar för att behålla och vidareutveckla regionens nuvarande karaktär av stor småstad med korta kontaktvägar och små avstånd. Göteborgsregionen måste härvidlag betraktas i ett vidare perspektiv. Med goda kommunikationer kan den funktionella regionen den gemensamma bostads- och arbetsmarknaden vidgas till att omfatta närliggande områden inom Västra Götaland och Halland. Det finns således minst två vägar att välja mellan: Konkurrenskraft och tillväxt är alltid resultatet av ett stort antal lokala processer Att främst bejaka fortsatt tillväxt i regionen och en förstärkning av Göteborg som storstad i ett relativt små-skaligt nätverk, eller Att försöka bevara karaktären av stor småstad och samtidigt satsa på att med utvecklade kommunikationer, främst järnväg, bygga upp ett mer storskaligt nätverk av städer av olika storlek inom Västra Götaland och Halland. Göteborg blir naturligtvis även då den dominerande staden men kan tydligare bibehålla sin nuvarande karaktär med närhet och små avstånd som kännetecken? Viktigast för konkurrenskraften är utbildning och en attraktiv levnadsmiljö. Utbildning och kompetensutveckling, det livslånga lärandet, är grunden till kunskap. Kunskap på den djupa nivån insikt, inlevelse, upplevelse är avgörande för förmågan till omställning och nytänkande. Den är vidare oundgänglig för utveckling av demokratin, hanteringen av segregation och bejakande av mång-faldens möjligheter vad gäller inte minst näringslivets utveckling. En region med väl-utbildade och kompetenta medborgare framstår vidare som attraktiv för företag att etablera sig i och för människor att bosätta sig i. En god levnadsmiljö är förutsättningen för att människor ska välja att leva och verka i regionen. För de välutbildade står i stort sett hela världen öppen som verksamhetsfält. För att få dem som utbildas här att stanna kvar, och samtidigt attrahera kunniga människor från andra håll, måste Göteborgsregionen erbjuda en ur alla aspekter god livsmiljö. Det innebär goda bostäder, goda utbildningsmöjligheter, rikt serviceoch kulturutbud, tillgång till hav och natur, frisk luft, frihet från buller, säkerhet och trygghet. I en attraktiv levnadsmiljö måste även inbegripas sociala förhållanden som relationer mellan människor samt trygghet, säkerhet mm. Vidare är goda och robusta kommunikationer såväl lokalt som nationellt och internationellt, samt tillgång till lämplig mark och passande lokaler för ett differentierat näringsliv viktiga förutsättningarna för näringslivets utveckling

16 Fördjupad frågeställning Livslångt lärande Av framtidsbilderna som redovisats ovan framgår att kunskap är av avgörande betydelse för såväl en socialt långsiktig hållbar utveckling som en miljömässig och ekonomisk. Inom utbildningsområdet har vi sedan länge arbetat för en regional samverkan. Ett gemensamt intagningsområde har skapats och samverkan har etablerats inom ett flertal områden. Baserat på en vision har tydliga mål för utbildningsverksamheten i regionen formulerats. Kan vi tillsammans utveckla det livslånga lärandet som en bärande grund för en långsiktigt hållbar utveckling? GRs förslag till kvalitativa och kvantitativa mål för det livslånga lärandet tar sin utgångspunkt i tankar om framtidens lärprocesser. Den pågående samhällsutvecklingen karakteriseras kortfattat som från industrisamhälle till kunskapssamhälle, globalisering och internationalisering och organisationer under omorientering. För utbildningen ger detta utslag i processer som förändrad syn på lärande, nya strukturer för lärande samt en ny roll för skolan. Utbildningslandskapet förändras således snabbt. Tankarna kring en förändrad syn på lärande från undervisning till lärande intar här en särställning, dels därför att detta antas vara den mest omstöpande kraften, dels därför att det regionala bidraget till denna nya syn på kunskapsbildning anses vara av särskild vikt. Satsning på utbildning och kompetensutveckling, på det livslånga lärandet, är en av de viktigaste framgångsfaktorerna för en region och ett land. Det s.k. humankapitalet är centralt i skapandet av hållbart välstånd. Regioner som har en välutbildad befolkning är attraktiva, drar till sig investeringar och växer och utvecklas därmed snabbt. De har också goda förutsättningar för att möta krav på omställning, flexibilitet och interorganisatorisk samverkan såväl som att hantera segregation, ta tillvara mångfaldens möjligheter och utveckla demokratin. Utbildningsinvesteringar är kostnadskrävande varför kvalificerade satsningar i form av regional samverkan inom utbildningssystemen bidrar till att skapa högre kvalitet till lägre kostnader. Med detta som utgångspunkt har GR etablerat en för landet unik samverkan på utbildningsområdet som idag inbegriper alla skolformer från förskola till vuxenutbildning GR:s vision bygger på de tre aspekter Utbildningslandskapet förändras snabbt. De dynamiska effekterna av satsningar på livslångt lärande är av grundläggande betydelse för den regionala utvecklingen. Samverkan ger stora vinster vad avser såväl kostnader för utbildningen som utbildningens kvalitet. Den bärande och grundläggande visionen för Göteborgsregionen som kunskapsregion är - Ökande resurser - Minskande behov av samhällsstöd Öckerö Tj örn Torslanda Linnéstaden Centrum Styrsö Stenungsund Lerum Majorna Kungälv att de studerandes behov och önskemål sätts i främsta rummet. De som studerar ska ha stor frihet att i progressiva och spännande läromiljöer av mycket god standard utveckla sina kunskaper och insikter utan begränsningar av vare sig geografisk, administrativ, social eller kulturell art. Bland de kvalitativa mål som formulerats vill vi framhålla följande: Utbildningen i Göteborgsregionen skall vara av mycket hög kvalitet och stå sig väl vid fördjupade internationella jämförelser. Alla som studerar, skall erhålla kunskaper och insikter som gör dem mycket väl rustade för kommande yrkes- och vardagsliv. All utbildning och dess institutioner skall vara utvecklingsbenägna och mottagliga för impulser från arbetsliv och omvärld. Utbildningen i Göteborgsregionen skall i sin inriktning och form ta sin utgångspunkt i rele- Örgryte Kungsbacka Älvsborg Askim Härryda Alingsås Regionen = 16% Bergsjön Biskopsgården Gunnared Lärjedalen Tynnered Mölndal Partille Härlanda Ale Lilla Edet Minst tre års eftergymnasial utbildning för befolkningen år. Genomsnitt för regionen 15% åren Backa Högsbo Fr ölunda Lundby Kortedala Kärra-Rödbo Tuve-Säve - Ökande behov av samhällsstöd - Minskande resurser

17 vanta och verkliga förhållanden och problem. Utbildningen skall främja goda kunskaper och ge förutsättningar för högkvalitativ forskning, inte minst inom områdena pedagogik/didaktik, matematik, naturvetenskap och teknik. Även kvantitativa mål har tagits fram: Alla invånare födda 1980 eller senare ska erhålla motsvarande gymnasial utbildning. Minst 50 % av invånarna födda 1983 eller senare skall genomföra eftergymnasial utbildning. Samtliga invånare födda före 1983 ska ha gynnsamma förutsättningar för att erhålla eftergymnasial utbildning. Den kapacitet i form av högskoleplatser som erfordras skall uppnås inom fem år. Alla invånare skall oavsett tidigare utbildning ges möjlighet till återkommande utbildning/kompetensutveckling. För att nå de ovan angivna målen krävs stora insatser både lokalt, kommunalt och regionalt. Ett av - Ökande resurser - Minskande behov av samhällsstöd Öckerö Tj örn Torslanda Linnéstaden Centrum Styrsö Stenungsund Lerum Majorna Kungälv Örgryte Kungsbacka Älvsborg Askim Härryda Alingsås Regionen 100 = 21% Partille Bergsjön Biskopsgården Gunnared Lärjedalen Mölndal Högst grundskoleutbildning för befolkningen år Genomsnitt för regionen 21 % åren Tynnered Härlanda Ale Lilla Edet Backa Högsbo Fr ölunda Lundby Kortedala Kärra-Rödbo Tuve-Säve - Ökande behov av samhällsstöd - Minskande resurser Utan kunskap ingen miljö att leva i, inget socialt gott liv och heller inget blomstrande näringsliv. Utan kunskap ingen bärkraft, ingen medborgarkraft och heller ingen konkurrenskraft. flera verkningsfulla inslag i denna satsning utgörs av den samverkan som GR etablerat på skol- och utbildningsområdet. Denna samverkan grundas på att den ger de studerande, kommunerna och regionen uppenbara mervärden och därmed kan tjäna de regionalpolitiska målens syften. Skalfördelar Regionen som helhet utgör ett större underlag än varje enskild kommun för att tillhandahålla bredd, djup och kvalitet i olika former av service till regionens utbildningsanordnare. Detta ger utrymme för satsningar i uppdrag som är för stora eller för små för den enskilda kommunen. Som exempel på detta kan etablerandet av det nationella vetenskapscentret Universeum och det omfattande samarbetet på läromedelsområdet nämnas. Arbetet med att inventera ytterligare områden för ökad regional samverkan bör intensifieras. Katalysator Spjutspetskunnande och goda exempel i enskilda kommuner kan i det regionala samarbetet göras tillgängliga för och tillämpbara i övriga kommuner i regionen. Det regionala samarbetet främjar idé- och erfarenhetsutbyte mellan kommuner och utbildningsanordnare i regionen. Goda exempel inom utbildningsområdet bör lyftas fram och stimulera till efterföljd. Ett verkningsfullt redskap i arbetet för att utveckla regionens skolor är att upprätthålla en dialog kring skolans kvalitetsutveckling, bland annat i form av s.k. benchmarking Regional styrka Regionens samlade tyngd ger större genomslag mot omvärlden i utbildningsfrågor, där kommunerna har gemensamma intressen att bevaka, än vad dessa skulle kunna åstadkomma genom enskilt agerande. Detta gäller t ex i det kommunala samarbetet med statliga myndigheter, arbetsliv, universitet och högskolor. Genom att utveckla former för detta kan regionens konkurrenskraft på utbildningsområdet stärkas. GRs fleråriga engagemang i lärarutbildningsfrågorna är ett exempel på denna samlade regionala tyngd. Ett engagemang som är av största strategiska vikt för att de regional-politiska utbildningsmålen skall nås inom fem till sju år. Gemensam kraftsamling av detta slag skapar också förutsättningar för interorganisatorisk samverkan, där Internationella skolan i Göteborgsregionen, ISGR, det regiongemensamma gymnasiet och ett flertal s.k. KY-utbildningar kan stå modell.

18 Fördjupad frågeställning Sociala klyftor Regionens 33 delområden de 21 stadsdelarna i Göteborg. och de 12 förortskommunerna är mer eller mindre resursstarka. Till de viktigaste parametrarna vad avser resursstyrkan hör utbildningsnivån, som till väsentlig del är avgörande för invånarnas tillgång till arbete och därmed egen försörjning Av stor betydelse för resursstyrkan är även förekomsten av informella nätverk av olika slag. Dessa går dock inte att beskriva med utgångspunkt från tillgänglig statistik. I de resurssvaga delarna har invånarna i större eller mindre utsträckning behov av stöd i olika former. Detta kommer till uttryck i ohälsotal, socialbidragsberoende och arbetslöshet. Här ska dock understrykas att det även i de regiondelar för vilka behovet av stöd är litet torde finnas problem av olika slag, bland annat i form av drogoch alkoholmissbruk. Samtidigt finns det inom de stadsdelar som bedömts vara resurssvaga och i behov av stöd, dolda resurser i form av kreativa och kompetenta människor vars förmåga inte tas tillvara. Ett mer allmänt problem är att generalliserande uppfattningar om andra befolkningsgrupper kan gro i socialt sett homogena regiondelar. - Ökande resurser - Minskande behov av samhällsstöd Öckerö Tj örn Torslanda Linnéstaden Centrum Styrsö Stenungsund Lerum Majorna Kungälv Örgryte Kungsbacka Älvsborg Askim Härryda Alingsås Riket 100= 5,6 % Partille Bergsjön Biskopsgården Gunnared Lärjedalen Mölndal Tynnered Arbetslöshet Genomsnitt för regionen 5,5 % åren Härlanda Ale Lilla Edet Backa Högsbo - Ökande behov av samhällsstöd - Minskande resurser Fr ölunda Lundby Kortedala Kärra-Rödbo Tuve-Säve Ökande social segregation och exkludering I likhet med andra storstadsregioner har klyftorna i Göteborgsregionen vuxit mellan olika grupper och bostadsmiljöer under det senaste decenniet. Bostadsbyggandet under 1900-talets andra del har genom sin geografiska fördelning vad avser hustyper och upplåtelseformer bidragit till att accentuera och kanske till och med cementera klyftorna. Den sociala skiktningen fick därmed ett tydligt geografisk mönster. Skiktningen har också genom åren fått en påtaglig etnisk dimension. Den sociala polariseringen har lett till två konsekvenser. Den första och mest påtagliga är de välfärdsbrister som drabbat människor i socialt utsatta och segregerade miljöer. Härvidlag ser vi minskade klyftor och mer jämlika levnadsvillkor som ett egenvärde oavsett deras påverkan på regionens utveckling i stort. Den andra är att samhällets grundläggande sociala stabilitet och harmoni hotas. Konsekvenserna av fortsatt segregation och exkludering kan vad avser regionens attraktivitet och konkurrenskraft sammanfattas enligt följande: Regionen förlorar potentiellt värdefulla medborgare som i stället för att bidra till utveck- - Ökande resurser - Minskande behov av samhällsstöd Öckerö Tj örn Torslanda Linnéstaden Centrum Styrsö Stenungsund Lerum Majorna Kungälv Örgryte Kungsbacka Älvsborg Askim Härryda Alingsås Regionen 100 = 151,3 tkr Partille Bergsjön Biskopsgården Gunnared Lärjedalen Mölndal Tynnered Härlanda Ale Lilla Edet Medelinkomst Genomsnitt för regionen kronor per år Backa Högsbo Fr ölunda Lundby Kortedala Kärra-Rödbo Tuve-Säve ling och tillväxt hamnar i ett utanförskap. Utanförskapet leder till att tilltron till de demokratiska systemen och värdena äventyras och att missbruk och kriminalitet ökar. Första och andra generationens arbetslösa fostrar en tredje generation som än mer påtagligt hamnar utanför samhället och gör att den negativa utvecklingen trappas upp. - Ökande behov av samhällsstöd - Minskande resurser

19 - Ökande resurser - Minskande behov av samhällsstöd Kriminalitet, gängbildning, missbruk och andra yttringar av utanförskapet sprider sig till regionen i övrigt där de leder till konflikter inom våra offentliga rum. En ökad otrygghet i våra offentliga miljöer leder till att människor och företag allt mer kommer att dra sig för att bo och verka i regionen. Regionens image och därmed attraktivitet för verksamheter och människor i allmänhet skadas ytterligare av att delar av den i media utmålas som några av landets värsta problemområden vad avser kriminalitet, skadegörelse mm. Öckerö Tj örn Torslanda Linnéstaden Centrum Styrsö Stenungsund Lerum Majorna Örgryte Älvsborg Askim Regionen 100 = 26% Bergsjön Biskopsgården Gunnared 222 Lärjedalen Backa Ale Högsbo Fr ölunda Lundby Kortedala Kärra-Rödbo Tuve-Säve - Ökande behov av samhällsstöd - Minskande resurser 268 Kan vi organisera ett annat mottagande av flyktingar? Områdesbaserade insatser för att förbättra miljö och levnadsförhållanden i utsatta Detta kan på sikt leda till att hela regionens attraktionskraft för människor och företag minskar. Segregationen är således inte ett lokalt eller enskild kommuns problem. Den är ett problem som rör hela regionen. stadsdelar och bostadsområden. Hur kan regionen komplettera det lokala utvecklings- och förändringsarbete som redan pågår? Strukturellt inriktade åtgärder i syfte att utjämna levnadsvillkoren i regionen. Hur kan vi tillsammans främja ett mer allsidigt bostadsbyggande i regionens olika delar? Hur kan vi förbättra kommunikationer med i första hand kollektiva färdmedel tillgängliga för alla och inriktade mot att förbinda de resurssvaga regiondelarna med regionens centrumområden och andra större arbetsområden? Hur kan vi främja etablering av lämpliga verksamheter i anslutning till de renodlade bostadsområdena? Kungälv Kungsbacka Härryda Alingsås Lilla Edet Härlanda Tynnered Mölndal Partille Lägenheter inom allmännyttan Genomsnitt 26 % år 1990 Källa:SCB -FOB90 vilket är senast tillgängliga statistik. För att minska de sociala klyftorna och motverka segregationen kan åtgärder vidtas på olika nivåer: - Ökande resurser - Minskande behov av samhällsstöd Majorna Örgryte Askim Älvsborg Regionen 200 Bergsjön Biskopsgården 175 Gunnared 150 Lärjedalen - Ökande behov av samhällsstöd - Minskande resurser Linnéstaden 125 Backa Individinriktade åtgärder i form av sociala insatser, utbildning och annat stöd för att ge individerna möjlighet att växa och att själva kunna ta kontroll över sin livssituation. Centrum Öckerö Tj örn Torslanda 100 = 42% Högsbo Fr ölunda Lundby Kortedala Hur kan vi bidra till att den i många fall unika mångkulturella kunskapen som finns i områdena tas tillvara? Kan vi stödja aktiv rekrytering av arbetskraft inom områdena? Hur kan vi på alla plan motverka fördomar och attityder? Styrsö Kärra-Rödbo Stenungsund Tuve-Säve Lerum Ale Kungälv Lilla Edet Kungsbacka Härlanda Härryda Tynnered Alingsås Mölndal Partille Enskilt ägda lägenheter Genomsnitt 42 % år 1990 Källa:SCB -FOB90 vilket är senast tillgängliga statistik

20 Framtida bostadsbehov Den svenska bostadspolitiken har under det senaste årtiondet successivt förändrats. Det samhälleliga ekonomiska stödet har minskat och styrning via regelsystem har trappats ner. I Göteborgsregionen och andra tillväxtområden har detta lett till ett avsevärt minskat bostadsbyggande trots att det funnits uttalade behov av bostäder. Under femårsperioden byggdes i regionen endast ca lägenheter jämfört med ca åren Fördjupad frågeställning Förutsatt att vi ser ökad befolkning som ett sätt att stärka regionen måste vi bygga mer bostäder. vi måste också finna ett sätt att ge även resurssvaga hushåll och bostadslösa tillfredsställande boendeförhållanden. Ett ökande antal bostadslösa och ett ökat antal bostadsmiljöer präglade av trångboddhet, social och etnisk segregation främjar inte regionens utveckling. Tidigare var det lätt att ha en bild av var och i vilken omfattning bostadsbyggandet skulle ske. Bostadsbyggandet var en del av samhällets planering och låg till grund för investeringar i vägnät, tekniska system, skolor mm. Idag är bilden oklar. Den varierar också från kommun till kommun. Det har skett en tydlig förskjutning från en av samhället i hög grad styrd utveckling mot ett marknadsstyrt byggande. Kommunernas möjligheter att genom planering styra var bostäder skall byggas är inte längre lika given. De senaste årens bostadsbyggande har till en inte ringa del skett i lägen där det förväntas finnas en hög efterfrågan. Marknaden har i stort sett varit styrande. För att åstadkomma en ur alla aspekter långsiktigt positiv regional utveckling måste även andra aspekter ges större utrymme. Behovet av bostäder för de resurssvaga samt förändring av segregationen i boendet har redan nämnts. En annan aspekt är strävan mot en energieffektiv och transportsnål bebyggelsestruktur. De sociala aspekterna är de mest svårbemästrade. Den ökande segregationen är en faktor som kan motivera ett förnyat och förstärkt samhälleligt engagemang i bostadspolitiken och därmed nya förutsättningar för byggandet. Kan vi tillsammans bidra till att medborgarnas bostadsbehov tillgodoses på ett såväl socialt som miljömässigt och ekonomiskt tillfredsställande sätt? De olika regiondelarna uppvisar stora skillnader vad avser bostadsbeståndets sammansättning. Bostadsstrukturen i sig är naturligtvis inte orsaken till de stora skillnaderna i välfärd. Bostadsbyggandets geografiska fördelning vad avser hustyper och upplåtelseformer har dock sannolikt bidragit till skillnaderna i levnadsvillkor mellan regionens olika delar förstärkts. Ca 60 % av regionens bostadsbestånd tillkom under åren Huvuddelen utgjordes av flerbostadshus i Göteborgs ytterområden. Här lades grunden till en bostadssegregation, som förstärktes ytterligare under 80- och 90-talen då bostadsbyggandet till övervägande del inriktades mot småhus i attraktiva förortsområden samt till viss del mot överlag dyra lägenheter i regionens centrala delar. I Göteborgsregionen finns inte någon slum av liknande slag som i flera av Europas storstäder. Bostadsbyggandet under nittonhundratalets senare del har dock lett till en markant polarisering mellan regiondelar av olika karaktär. Det finns risk för att vissa områden får allt lägre status och allt sämre rykte. Härmed minskas möjligheterna att rekrytera personal till skolor, sociala inrättningar mm och en ond spiral tar fart. Utvecklingen har redan lett till att några områden på olika sätt stämplas som problemområden, vilket förstärkt generaliserade uppfattningar om dem och försvårat arbetet för en förändring. Om bostadsbyggandet åter kommer igång vilka lärdomar kan vi då dra av historien till grund för ett framtida socialt sett bättre byggande?

21 De miljömässiga aspekterna torde vara förenliga med ett marknadsorienterat byggande En kommun kan stärka sin attraktionskraft på bostadsmarknaden och samtidigt verka för en resurssnål bebyggelse genom att visa på värden, som gör det intressant att bygga just där. Sådana värden kan vara, en god servicestruktur, goda kollektiva transporter, en attraktiv stadsmiljö samt tillvaratagande och utveckling av natur- och kulturvärden mm. Klippt ur NyTid 17 augusti En annan aspekt är de pågående förändringarna av värderingar och livsstil. Framtidens bostadsbyggare kommer att stå inför en situation där alltfler hyresgäster och husköpare vill ha sina speciella krav och önskemål uppfyllda. Det finns inte längre någon medelsvensson att bygga för. Till grund för det regionala utvecklingsarbetet måste följande frågor diskuteras vad avser antalet bostäder och deras lokalisering: Hur stort är behovet av nya bostäder i regionen? Var i regionen kommer efterfrågan att vara störst? Hur ser existerande planer ut i relation till uppskattat bostadsbehov i regionens olika delar? Hur är de förenliga med strävan efter en energieffektiv och transportsnål bebyggelsestruktur? Har det någon betydelse att det idag inte längre är självklart att de skattemässiga intäkterna från ökad befolkning till följd av bostadsbyggande överväger kommunernas kostnader för service och infrastruktur av olika slag? Påverkar det kommunernas vilja att bygga bostäder? För den händelse ett bostadsunderskott kan förutses hur kan då incitament skapas för ett ökat byggande? Vad kan kommunerna göra? De privata byggherrarna? Medbor- garna själva? Nybyggnadskostnaderna är höga och innebär ofta att hushåll med de största behoven inte har råd med det som produceras. Många hävdar att den nyproduktion som efterfrågas av de resursstarka ger upphov till flyttningskedjor där hushåll med sämre ekonomiska resurser som befinner sig längre ut i kedjan kan realisera sina bostadsbehov. Är detta ett rimligt resonemang? Finns det risk att det ökar segregationen? Vad avser de sociala aspekterna på bostadsbyggandet bör följande frågor tas upp till fördjupad diskussion. Klippt ur Göteborgs morgonpost 17 augusti Vilken social roll spelar bostädernas upplåtelseformer? Vilka konsekvenser får en fortsatt utveckling av regiondelar med ensidigt bostadsinnehåll vad avser upplåtelseformer, hustyper och lägenhetsstorlekar? Vilka är hindren för kommunerna att främja ett mer allsidigt utbud av bostäder? Finns det t.ex. fördomar om vi och dom som måste brytas för att få acceptans för mer blandad bebyggelse? Kan integration främjas genom privatisering av bostäder i socialt utsatta miljöer? Är det möjligt att i såväl nybyggnadsområden som befintliga områden med i huvudsak småhus i enskild ägo, integrera boendeformer med relativt sett lägre boendekostnader? Har allmännyttan en roll att spela härvidlag? Är det möjligt att åstadkomma ett större mått av valfrihet också för människor med begränsade resurser?