Rådslagsprocessen steg 1,
|
|
- Oliver Sandström
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Rådslagsprocessen steg 1, Bakgrund och syfte GR:s tidigare ledningsgrupp för regional planering fick år 1998 i uppdrag av förbundsstyrelsen att utarbeta ett förslag till regionplan, inledningsvis beskriven som en regional översiktsplan med tonvikt på den fysiska strukturen. Allteftersom arbetet framskred utvecklades uppdraget till att omfatta regional utveckling i en vidare bemärkelse, d v s till att ta fram någon form av regional utvecklingsplan. Några konkreta direktiv för vad denna plan skulle omfatta gavs inte, ej heller för hur den skulle tas fram eller vilken form den skulle ges. I och med uppdragets utvidgning från fysisk översiktsplan till en bredare utvecklingsplan involverades samtliga GR:s ledningsgrupper samt Business Region Göteborg (BRG) i arbetet. Tidigare regionplaner, framtagna av GR och dess föregångsorganisationer, togs fram på traditionellt sätt av en arbetsgrupp under ledning av en politisk styrgrupp för att sedan remissbehandlas och bearbetas inför antagande. Dessa planer framför allt de från 1963 och 1982 har haft relativt begränsad betydelse för medlemskommunernas arbete. Mot bakgrund av detta ägnades inledningsvis mycket tid åt att diskutera formen för arbetet och då framför allt åt frågan om hur medlemskommunerna tydligare skulle involveras. Successivt växte tankar fram kring någon form av underifrånprocess där medlemskommunernas förtroendevalda samt även intresseorganisationer m fl skulle involveras i ett tidigt skede av arbetet. Den process som utmynnade i rådslagen utvecklades vidare i dialog mellan förbundsstyrelsen och den tidigare ledningsgruppen för regional planering. Framför allt har styrelsekonferenserna åren 2001 och 2002 varit av stor betydelse. De formella besluten bakom processen är dock bitvis oklara. Vid GR:s styrelsekonferens år 2001 enades förbundsstyrelsen om bl a följande punkter för det fortsatta regionutvecklingsarbetet: En vision om det goda samhället skall vara kort, koncis, spetsig, provokativ samt lätt att kommunicera. Viktigt att kunna samlas kring en gemensam värdegrund utifrån begreppen medborgarkraft, bärkraft och konkurrenskraft. 1
2 Olika framgångsfaktorer definieras som underlag för en eller flera strategier för att uppnå det goda samhället. De olika ledningsgrupperna får i uppdrag att väga ihop mål för utvecklingen. Förankringsprocessen är viktig. Ledningsgruppen för regional planering får i uppdrag att planera och genomföra denna process i dialog med kommunerna. En kreativ genomförandeprocess och modet att genomföra åtgärder understryks Inbjudan till rådslag Våren 2002 presenterade dåvarande ledningsgruppen för regional planering en Inbjudan till rådslag kring den regionala utvecklingsplaneringen. I Inbjudan redovisades problem, åtgärder och målsättningar, som GR:s ledningsgrupper samt BRG inom sina respektive ansvarsområden såg som de viktigaste för regionens utveckling. Inbjudan redovisades vid styrelsekonferensen i april Syftet med rådslagsprocessen formulerades i Inbjudan med följande ord: Vi vill nu som ett första led i ett rådslag om regionplaneringen att Ni i kommunerna diskuterar såväl våra mer konkreta frågor och mål som de mer skissartade. Har vi fångat de viktigaste frågorna? Vad saknas? Är de några som Ni ser som mindre viktiga? Vilka bör utvecklas vidare? Vi söker inte en förankring eller enkla ja- eller nej-svar utan en konstruktiv dialog. Dialogen ska utgöra grunden för den regionala utvecklingsplaneringen, som då verkligen blir ett resultat av medlemskommunernas engagemang och insikt om betydelsen av regionalt samarbete. Vad avser resultatet av rådslagen är följande citat ur Inbjudan klarläggande: Vår förhoppning är att det ska växa fram en så långt möjligt gemensam insikt om den regionala planeringens betydelse samt ett gemensamt förhållningssätt till övergripande planeringsfrågor och en samsyn om verktyg och arbetsmetoder. Vid förbundsstyrelsens möte den 30 maj 2002 uppdrogs åt kansliet att successivt justera rådslagsmaterialet. 2
3 Genomförande Den tidigare ledningsgruppen för regional planering ansvarade för rådslagen under Från och med 2003 har det politiska ansvaret för processen legat hos det nybildade Rådet för regional utveckling. Rådet består av presidierna i GR:s fyra ledningsgrupper samt två tjänstemän från BRG. Tjänstemannaansvaret har lyfts upp till förbudsdirektören. Rådslagsprocessen inleddes våren 2002 dels med pilotrådslag i Kungälv och SDN Tynnered 1 i Göteborg, dels med kortare inledande rådslag i några kommuners kommunstyrelser. Från hösten 2002 fram till februari 2004 har mer omfattande rådslag genomförts i samtliga medlemskommuner. Rådslagen har planerats av respektive kommun, i vissa fall mycket självständigt, i andra i samråd med GR. De har genomförts med kommunfullmäktige i elva kommuner och med kommunstyrelserna i två. Totalt har uppskattningsvis ca 600 kommunpolitiker deltagit. Vid några rådslag har även allmänheten deltagit. Flertalet rådslag har följt ett program där ansvariga politiker och tjänstemän från GR, inlett med att dels kort beskriva GR:s verksamhet och syftet med rådslagen, dels i korthet redogöra för innehållet i Inbjudan till rådslag. Efter inledningen har deltagande politiker gruppvis diskuterat frågor som tagits upp eller inte tagits upp i rådslagsmaterialet. I vissa kommuner har diskussionerna varit mycket fria, i andra har de följt någon form av mall. Frågor som vad betyder GR för vår kommun och vad kan vår kommun tillföra GR har varit ett vanligt tema för diskussionerna. I Göteborg ersattes gruppdiskussionerna av en diskussion i plenum. Resultat av rådslagen De politiker och tjänstemän från GR som deltagit i rådslagen har klart fått intrycket att rådslagen varit mycket uppskattade. Ett rådslag avslutades från den deltagande kommunens sida med konstaterandet att mycket diskuterats på kort tid och att rådslaget som arbetsform har varit bra. Värt att notera är att flera deltagare i det relativt korta rådslaget i Göteborg framhöll att de såg rådslaget som en första viktig insats i en dialog som måste vidareutvecklas och fördjupas. 1 Inledningsvis övervägdes att genomföra rådslag med alla stadsdelsnämnder i Göteborg. I Göteborg beslöts dock att så inte skulle ske, varför rådslaget i Tynnered blev det enda i sitt slag. 3
4 Noteringar från rådslagen visar att de bidragit till att skapa ökad insikt hos allt fler om betydelsen av de regionala sambanden och det regionala samarbetet. Det senare kan exemplifieras med följande axplock: Medlemskommunerna är beroende av varandra. Medlemskommunerna behöver regionen och regionen behöver varje enskild medlem. Vi skall samarbeta och komplettera varandra inte konkurrera med varandra. Det regionala samarbetet Det regionala samarbetet och dess former har således ägnats stort intresse. Framförda förslag och synpunkter ligger i allt väsentligt i linje med vad som diskuterades på styrelsekonferensen i Hindås våren Tema för denna konferens var hur regionens politiker skall involveras mer i den regionala utvecklingen? Vilka hinder försvårar engagemanget i regionala frågor? Hur överbryggar vi dessa hinder? Sakfrågor Vad beträffar sakfrågor politikområden har synpunkter framförts på i stort sett alla avsnitt i Inbjudan till rådslag. Även andra områden har lyfts fram. Allt från övergripande regionala frågor till delregionala och lokala har diskuterats. Till de senare hör framför allt infrastruktursatsningar, som de enskilda kommunerna finner särskilt viktiga för egen del. Inget avsnitt och ingen fråga har bedömts som oväsentlig. Vissa frågor har dock givits större tyngd än andra. Nedan listas i korthet de områden som framför allt framhållits som regionala och därför bör hanteras av GR, BRG eller kanske andra regionala organisationer. Hit hör dels etablerade regionfrågor som GR och BRG är djupt engagerade i, dels områden där liknande regionala insatser inte görs och därför efterlyses. Etablerade områden som lyfts fram är: Kommunikationer och trafik. GR har en given roll vad gäller övergripande infrastrukturfrågor. Bra kommunikationer är grundläggande för regionens expansion och tillgänglighet. Byggande och kollektivtrafik måste gå hand i hand. Näringsliv och arbetsmarknad. Kommunerna inom GR är en gemensam arbetsmarknad och måste samarbeta vad avser bl a 4
5 konjunktursvängningar och förutsättningar för företagande, utbildning, personalförsörjning och kompetensutveckling. Utbildning. Fortsatt och fördjupat arbete inom ungdomsskolan samt vuxenutbildningen. Även högskolesamverkan lyfts fram för att höja kompetensnivån inför framtiden. Miljö. Frisk luft och vatten är de viktigaste frågorna. Den tätortsnära naturen ses som viktiga inslag i samhällsbilden. Som regionalt viktiga pekas även följande områden ut: Regionens sociala struktur. De sociala klyftorna och deras geografiska polarisering är ett gemensamt bekymmer för GR:s samtliga medlemskommuner. Gemensamma krafttag måste till. Ökande utanförskap. Det minskade intresset för gemensamma frågor och samhällsfrågor i stort oroar. Trygghetsfrågor. Ett utvecklat socialt och polisiärt samarbete kring ungdomsfrågor efterlyses. Även behovet av samverkan för att öka beredskapen beträffande olika hotfrågor har lyfts fram. Bostäder. Bostadsbyggandet ses som en viktig regional fråga. Bostadsbristen kräver ökat byggande. Student- och ungdomsbostäder kan byggas i kranskommunerna. Finns förutsättningar för ett regionalt markexploateringsbolag? Handel. Externa handelsetableringars påverkan på tätorternas utveckling. Regionen är ett gemensamt handelsområde och ett regionalt perspektiv krävs. Sammanfattande bedömning Kansliets sammanfattande bedömning är att den nu genomförda rådslagsrundan väl uppfyllt GR:s syften och ambitioner såsom de uttryckts i rådslagsmaterialet. Har vi fångat de viktigaste frågorna? Förhoppningsvis i allt väsentligt. Några frågor har tillkommit. Inga har avfärdats. Vilka bör utvecklas vidare? Stor enighet råder om ett antal sakfrågor. 5
6 Har en så långt möjligt gemensam insikt vuxit fram om den regionala planeringens betydelse? Av rådslagen framgår att de på kommunfullmäktigenivå bidragit till att en gemensam insikt börjat växa fram. Kan ett gemensamt förhållningssätt till övergripande planeringsfrågor och en samsyn om verktyg och arbetsmetoder skönjas? På denna punkt finns som kansliet ser det inte några entydiga svar men förutsättningar finns. Kommentarer från kansliet Rådslagen har genomförts på relativt likartade sätt i flertalet kommuner. Framför allt skiljer sig det korta rådslaget i Göteborg markant från dem i kranskommunerna. Bland de senare varierar graden av styrning påtagligt. I flertalet rådslag har deltagarna varit mycket fria att diskutera med utgångspunkt från Inbjudan till rådslag, i andra har de styrts upp av någon form av frågelista. Det senare innebär att rådslagen begränsats till dessa frågor vilket försvårar jämförbarheten. Frågor som av flera kommuner lyfts fram som mycket viktiga tas inte alls upp i andra och då främst i dem som styrts av konkreta frågelistor. Detta innebär att det för kansliet varit svårt att entydigt peka ut frågor som alla kommuner lyft fram. De frågor som listats ovan har dock lyfts fram i ett flertal rådslag, ingen dock i alla. Resultatet från rådslagen har vidare genomgått ett antal sållningsprocesser. Olika tjänstemän från GR eller i några fall från kommunen har fört anteckningar vid rådslagen och gjort sina urval och sina tolkningar. Dessa anteckningar har sedan strukturerats av en tjänsteman på GR för att bli jämförbara. Detta innebär att den slutliga sammanställningen bygger på ett antal tolkningar av vad som sades vid rådslaget. Många likartade synpunkter har vid struktureringen förts samman till en punkt, vilket innebär att nyanser och gradskillnader försvunnit. Styrelsekonferensen våren 2003 Fyra målområden för det fortsatta arbetet Vid styrelsekonferensen våren 2003 redovisades en sammanfattning av de då genomförda nio rådslagen. De fyra rådslag som sedan dess genomförts har inte tillfört några synpunkter av större betydelse. I allt väsentligt har de frågor som lyfts fram tidigare understrukits än mer. Den diskussion som styrelsen förde vid konferensen 2003 och de slutsatser om fortsatt arbete som drogs, kan därför i allt väsentligt ses som relevanta även idag. Värt att notera kan dock vara att GR:s relation till Västra Götaland samt 6
7 begreppsförvirringen med de två regionerna tagits upp tydligare i de tillkommande rådslagen. Även EU-perspektivet har lyfts fram mer. Gruppdiskussioner vid konferensen ledde fram till fyra målområden, med problem och möjligeter för GR:s fortsatta arbete med den regionala utvecklingen: Goda sociala förhållanden - utanförskap - ohälsa - segregation/integration - svag ekonomi - dåligutbildning - tillträde till arbetsmarknaden - sociala klyftor En attraktiv region för boende och arbete - en bred och varierad bostadsmarknad - ett rikt kulturutbud - goda utbildningsmöjligheter - goda kommunikationsmöjligheter och utbyggd infrastruktur Fungerande infrastruktur och god miljö - kollektivtrafik - väg- och järnvägstrafik - finansiering av infrastruktur - fysisk planering med samordnad trafik- och bebyggelseutveckling - långsiktigt hållbar infrastruktur Ett vitalt näringsliv och en bred arbetsmarknad - infrastruktur - minskad sårbarhet orsakad av ensidighet - fler jobb - utbildning - tillväxtstimulerande åtgärder GR:s roll För de olika målområdena formulerades följande preciseringar om berörda politikerområden samt GR:s roll: Goda sociala förhållanden Arbetsmarknad. Det räcker inte med att bara väga in arbetslöshetsaspekten. Vi måste tänka friare beträffande möjligheter 7
8 att involvera andra aktörer. GR bör främst ha rollen som samordnare. Arbetsmarknad utbildning. Vi måste bli bättre på att ta vara på invandrare, bland annat genom validering. GR bör ha rollen som påtryckare. Bostäder. Vi bör utveckla nya arbetssätt, t ex flerkommunsprojekt där medlemskommunerna kan ta del av varandras kunskap och se möjligheter att hjälpas åt. GR bör få rollen som initiativtagare. En attraktiv region för boende och arbete Fysisk planering utgör en bas som ger förutsättningar för hur samhället i övrigt utvecklas. GR:s roll är att skapa en vision för regionen och vara samordnare. Skola barnomsorg. GR:s roll är att verka för samordning inom utbildningsområdet. GR kan även ta initiativ och vara påtryckare. Kultur fritid. GR har här ingen tydlig roll. Är det möjligt att lägga på GR uppgifter även inom kulturområdet? Kommersiell service. GR:s roll är att som samordnare medverka till att förutsättningar skapas för att tillgodose olika medborgargruppers behov. Kollektivtrafik infrastruktur. GR:s roll är att vara samordnare och påtryckare. Fungerande infrastruktur och god miljö Stadsbyggnadsfrågor. GR:s roll är samordnarens som tar till vara kunskap och kompetens som finns i kommunerna. Finansiering. GR bör vara samordnare och påtryckare gentemot staten. Miljö. GR bör vara samordnare och påtryckare gentemot staten och EU. Trafik. GR bör ta initiativ, samordna och även vara påtryckare gentemot staten. Trafikfrågorna ska inte brytas ut utan knytas ihop och ses som en del av stadsbyggnadsfrågorna. 8
9 Ett vitalt näringsliv och en bred arbetsmarknad Detaljplanerade områden. BRG formulerar krav, och GR samordnar planeringen. Traditionella politikområden som bostad, skola och äldreomsorg. Det gäller inte bara att få hit nya företag utan även att få befintliga företag att trivas. GR:s roll bör vara initiativtagare och samordnare, t ex när det gäller utbildning. Kunskap. Tillgång till utbildning som stämmer med näringslivets behov. GR:s roll är att samordna. Att skapa mötesplatser och nätverk (mässor etc.) är viktigt. Summering Styrelsekonferensen 2003 avslutades med att Frank Andersson, ordförande i Rådet för regional utveckling, redogjorde för sina slutsatser av det arbete som dittills genomförts. Bortsett från punkten om Göteborgs medverkan i rådslagen är slutsatserna fortfarande i allt väsentligt relevanta. I detta första steg har vad-frågan, d v s vilka frågor som är de viktigaste för Göteborgsregionen i framtiden, fått ett första svar. Diskussionen i styrelsen avviker inte i något väsentligt från det resultat som de hittills genomförda rådslagen visar. Det finns en klar uppställning för att det arbete som påbörjats i rådslagsprocessen ska fortsätta och det är viktigt att Göteborg deltar. Nästa steg blir att föra tillbaka dessa frågor till kommunernas fullmäktige för att diskutera hur vi skall organisera den fortsatta utvecklingsprocessen och finna lösningar. Vikten av denna process, som måste få ta tid, understryks. Vem-frågan, d v s vad är GR:s roll och vad bör andra aktörer göra, är delvis ny och måste redas ut. Detta är en uppgift för styrelsen och inte Rådet för regional utveckling. Tjänstemannasidan är viktig att få med i processen. Förslaget att tydligare använda befintlig kompetens i kommunerna och behovet av samverkan mellan tjänstemän understryks. Skickar med tanken att detta är ett sätt att ge GR mer resurser och möjligheter att utvecklas. 9
10 Namndiskussionen aktualiseras. Detta är en viktig fråga, eftersom et nytt namn är identitetsskapande, som bör tas upp i styrelsen till hösten. 10
Rådslagsprocessen
2004-03-09 Erik Palme Rådslagsprocessen 2002-2004 Bakgrund och syfte GR:s tidigare Ledningsgrupp för Regional Planering fick år 1998 i uppdrag av förbundsstyrelsen att utarbeta ett förslag till regionplan,
Läs merFörslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun
Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och
Läs merPOLICY. Miljöpolicy för Solna stad
POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell
Läs merMark för Näringslivet
Mark för Näringslivet Beskrivning av uppdraget och nuläge Arbetsgruppen föreslår pilotstudie Metodik, datainsamling, förväntade resultat Fortsatt arbete Utgångspunkter Bakgrundsmaterial Vi vill tillsammans
Läs merAVSIKTSFÖRKLARING. avseende kvalitetskriterier för elevernas arbetslivspraktik i ungdomsskolan och inom vuxenutbildningen
AVSIKTSFÖRKLARING avseende kvalitetskriterier för elevernas arbetslivspraktik i ungdomsskolan och inom vuxenutbildningen I syfte att skapa goda villkor avseende alla former av arbetslivspraktik för barn
Läs merAVSIKTSFÖRKLARING. avseende kvalitetskriterier för arbetslivskontakter i ett livslångt lärandeperspektiv. Fastställd i februari 2002 Rev.
avseende kvalitetskriterier för arbetslivskontakter i ett livslångt lärandeperspektiv Fastställd i februari 2002 Rev. 2011-10-06 2 Bakgrund Arbetslivskontakter i ungdomsskolan och inom vuxenutbildningen
Läs merArbetsgruppen för social hållbarhet
Arbetsgruppen för social hållbarhet 22 augusti Syfte med arbetsgruppens arbete Främja social hållbarhet i Göteborgsregionen Detta sker genom kunskapsspridning, erfarenhetsutbyte och metodutveckling Vad
Läs merHur ser vi på vår gemensamma framtid i Göteborgsregionen?
Hur ser vi på vår gemensamma framtid i Göteborgsregionen? Närmare 200 fullmäktigeledamöter samlades på Svenska Mässan den 19 mars för att reflektera kring resultatet av de rådslag om Uthållig tillväxt
Läs merKommittédirektiv. Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag. Dir. 2010:55. Beslut vid regeringssammanträde den 12 maj 2010
Kommittédirektiv Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag Dir. 2010:55 Beslut vid regeringssammanträde den 12 maj 2010 Sammanfattning En särskild utredare ska underlätta införandet av en ny planoch
Läs merFramtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020
Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan
Läs merRegional satsning på vuxnas lärande
PM 2008-11-18 Förslag till Regional satsning på vuxnas lärande Bakgrund och motiv Den arbetsgrupp som tillsatts för att på Utbildningsgruppens uppdrag ta fram ett underlag som ger möjlighet för Utbildningsgruppen
Läs merDen kommunala vuxenutbildningen
Revisionsrapport Den kommunala vuxenutbildningen en uppföljning Halmstads kommun 14 september 2009 Bo Thörn Sammanfattning Revisorerna i Halmstads kommun har gett Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers
Läs merSvar på motion om inrättande av koordinator för samordning av arbetet skola-näringsliv
Tjänsteskrivelse 1 (4) Handläggare Per Blom Barn- och utbildningsnämnden Svar på motion om inrättande av koordinator för samordning av arbetet skola-näringsliv Sammanfattning Barn- och utbildningsnämnden
Läs merRemiss - förslag till regionalt Trafikförsörjningsprogram
TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(5) Sektor kommunstyrelsen Diarienummer: KS.2016.46 Datum: 2016-03-03 Miljöplanerare Annika Friberg E-post: annika.friberg@ale.se Kommunstyrelsen Remiss - förslag till regionalt Trafikförsörjningsprogram
Läs merArbetsgruppen för social hållbarhet
Arbetsgruppen för social hållbarhet Handlingsplan för fortsatt arbete 27 april 2016 Arbetsgruppens fortsatta arbete På kort sikt: Fortsätta arbeta med idé och erfarenhetsutbyte i nätverks- och seminarieform.
Läs merStyrgruppen för Regional planering
Styrgruppen för Regional planering Protokoll 16 september 2004 Cecilia Kvist Närvarande Leif Johansson, Kungälv, ordförande Elaine Björkman, Ale Tore Hult, Alingsås Kia Andréasson, Göteborg Anneli Hulthén,
Läs merjuni 2014 Förbundsmöte 2014 Visions värdegrund
juni 2014 Förbundsmöte 2014 Visions värdegrund Inledning och bakgrund Förbundsmötet i Norrköping 2012 beslutade att se över värdegrunden och presentera förslag till värdegrund för Vision på förbundsmötet
Läs merVision ARBETSMARKNADSPOLITISKT PROGRAM. Lycksele kommun. I Lycksele tar vi till vara och utvecklar medborgarnas kompetens och arbetsf ö rm å ga.
ARBETSMARKNADSPOLITISKT PROGRAM Lycksele kommun Vision I Lycksele tar vi till vara och utvecklar medborgarnas kompetens och arbetsf ö rm å ga. Malin Ackermann Lennart Melin Inledning Ansvaret för arbetsmarknadspolitiken
Läs merHur motsvarar planerna lagens mål?
4 Slutsatser Utarbetandet av en plan för stadsregionen enligt ramlagen har huvudsakligen främjat det kommunala samarbetet i regionerna. Även samordningen av markanvändning, boende och trafik på regional
Läs merSTOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING
STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer
Läs merBoendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen
Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen Strukturbilden för Göteborgsregionen mål att styra mot uthållig tillväxt och hållbara strukturer Per Kristersson, Göteborgsregionens kommunalförbund
Läs merMarkanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur. Strukturbild för Skåne
Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur Strukturbild för Skåne Strukturbild för Skåne överbrygga glappet mellan det regionala utvecklingsprogrammet och den kommunala översiktsplaneringen
Läs merI Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen.
1 Näringslivsplan för Melleruds Kommun 2015-2018 I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen. Syfte och mål
Läs merKommungemensam plattform för att främja nyanländas etablering på arbetsmarknaden
Till GR:s Sociala styrgrupp Kommungemensam plattform för att främja nyanländas etablering på arbetsmarknaden förslag till kommungemensamt arbete med rehabilitering av nyanlända i Göteborgsregionen Förslag
Läs merSvar på remiss om Regional Utvecklingsplan för Stockholm -RUFS underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet
Kommunstyrelseförvaltningen Planering och samhällsutveckling Sid 1 (5) Ärendenummer: 171/2013-211 Handläggare: Anna Eklund 2013-11-19 Kommunstyrelsen Svar på remiss om Regional Utvecklingsplan för Stockholm
Läs merRegional planering. - Hur arbetar vi och hur fungerar det? -Hur utvecklar vi vårt arbete? Christine Flood Göteborgsregionens kommunalförbund
Regional planering - Hur arbetar vi och hur fungerar det? -Hur utvecklar vi vårt arbete? Christine Flood Göteborgsregionens kommunalförbund En regionplan var nittonde år! 6 3 Från regionplan till rådslag
Läs merMÄNNISKOR SÄGER INTE VAD DE TÄNKER. DE VET INTE VAD DE KÄNNER OCH GÖR INTE SOM DE SÄGER.
2015-01- 29 Ida Hult om: A3 vara människa Medborgarvärldar nu och framåt MÄNNISKOR SÄGER INTE VAD DE TÄNKER. DE VET INTE VAD DE KÄNNER OCH GÖR INTE SOM DE SÄGER. Vad är arbete utan anställning? Vad är
Läs merVÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg
VÄXTKRAFT EMMABODA Fotograf Anette Odelberg Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda 2009 KF 15 december VÄXTKRAFT EMMABODA! ETT NÄRINGSLIVSPROGRAM FÖR ETT FÖRETAGSAMMARE EMMABODA. Ett väl fungerande
Läs merStyrgruppen för det sociala området
Styrgruppen för det sociala området Vision I Vision Västra Götaland Det goda livet beskrivs vad som är det önskvärda tillståndet att uppnå: En god hälsa, arbete och utbildning. Trygghet, gemenskap och
Läs merAVSIKTSFÖRKLARING. avseende kvalitetskriterier för arbetslivskontakter i ett livslångt lärandeperspektiv
avseende kvalitetskriterier för arbetslivskontakter i ett livslångt lärandeperspektiv Bakgrund Arbetslivskontakter i ungdomsskolan och inom vuxenutbildningen är enligt de statliga och kommunala styrdokumenten
Läs merÄldreomsorgs/hälso- och sjukvårdschefsnätverk
Äldreomsorgs/hälso- och sjukvårdschefsnätverk 16 september 2016 Inledning två nya medlemmar: Maria Uhlmann och Christina Wadell Personal och kompetensförsörjning Ledarutbildning, tre förslag. Beslut om
Läs merPolitiskt ledarskap. Landstingsstyrelsens ordförande Ulf Berg
Politiskt ledarskap Landstingsstyrelsens ordförande Ulf Berg Det här är vårt uppdrag Fullmäktige är regionens högsta beslutande organ som har det yttersta ansvaret för ekonomin och verksamhetens inriktning.
Läs merÖversiktsplan för Borås
Dnr: 2017-00018 Översiktsplan för Borås Att godkänna förslag till yttrande, daterat 2017-03-15. Att omedelbart justera protokollsparagrafen. Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från
Läs mer9 Ikraftträdande och genomförande
9 Ikraftträdande och genomförande Förslag: Lagen om regional fysisk planering och övriga lagförslag ska träda i kraft den 1 januari 2019. 7 kap. plan- och bygglagen (2010:900) och lagen (1987:147) om regionplanering
Läs merRegionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland med utblick till samt avstämning av kollektivtrafikens samverkansformer
Remiss till kollektivtrafikråden: Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland 2017-2020 med utblick till 2035 - samt avstämning av kollektivtrafikens samverkansformer Hösten 2012 fastställde
Läs merNäringslivsstrategi. Antagen av kommunfullmäktige
Antagen av kommunfullmäktige 2017-03-01 Näringslivsstrategi Näringslivet är en viktig del i samhället och skapar tillväxt i vår kommun. Som kommun vill vi växa och erbjuda bra service och ge goda förutsättningar
Läs merInternationell policy för Bengtsfors kommun
2 (7) Internationell policy för Bengtsfors kommun Bakgrund Omvärlden och EU påverkar oss alltmer och sambandet mellan det lokala och det globala blir allt tydligare. Förändringar på den internationella
Läs merDenna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.
Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:
Läs merSvar på motion 2012:08 om fler företag och arbetstillfällen i Knivsta
Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2012/777 2013-08-13 Kommunstyrelsen Svar på motion 2012:08 om fler företag och arbetstillfällen i Knivsta Förslag till
Läs merNäringslivsstrategi för Strängnäs kommun
1/6 Beslutad: Kommunfullmäktige 2015-11-30 182 Gäller fr o m: 2015-11-30 Myndighet: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS/2015:234-003 Ersätter: - Ansvarig: Näringslivskontoret Näringslivsstrategi för Strängnäs
Läs merFörslag till ägardirektiv för Business Region Göteborg AB
Bilaga E Styrelsen 1 Diarienummer: 0065/17 Handläggare: Peter Berggren Tel: 031-368 54 56 E-post: peter.berggren@gshab.goteborg.se Förslag till ägardirektiv för Business Region Göteborg AB Förslag till
Läs merPolitiska inriktningsmål för integration
Dnr 2016KS524 078 Politiska inriktningsmål för integration Förord Kommunen har enligt lag det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. I detta ansvar ryms att förhålla
Läs merÅmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020
1 Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 Näringslivsprogrammet har sin utgångspunkt i 2020 för Åmåls kommun Sveriges mest gästvänliga stad Syfte Åmåls kommuns Näringslivsprogram har till syfte att
Läs merÖversiktsplan för Vingåkers kommun
INLEDNING 3 UTGÅNGSPUNKTER 3 ÖVERSIKTSPLANENS UPPBYGGNAD 4 ÖVERSIKTSPLANEN GER SPELREGLER 4 ANDRA BESLUT SOM BERÖR ÖVERSIKTLIG PLANERING 4 ARBETET MED ÖVERSIKTSPLANEN 4 SAMRÅD OCH UTSTÄLLNING 5 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR
Läs merRapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö
Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt
Läs merRevision och barnkonventionens krav på styrning och uppföljning inom kommunal och regional förvaltning
Revision och barnkonventionens krav på styrning och uppföljning inom kommunal och regional förvaltning Kenneth Ljung, Barnombudsmannen Tobias Bjöörn, PwC Välkomna! Presentation Barnkonventionen Revision,
Läs merRegionala utmaningar och regional planering - storstäderna i det regionala perspektivet. Göran Persson
Regionala utmaningar och regional planering - storstäderna i det regionala perspektivet Göran Persson Perspektiv på regional planering Samhällsförändringar innebär alltid behov av ny planering Byggnadsstadgan
Läs merKommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden
Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden Inledning Göteborgsregionens kommuner har de senaste åren tagit emot omkring 1200-1500 flyktingar och anhöriga till flyktingar
Läs merIngrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se. Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi
Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi Innehåll: 1 BAKGRUND, SYFTE OCH UPPDRAG... 3 1.1 MILJÖMÅLSRÅDETS
Läs merFramtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium
2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium Innehåll 1 Inledning 4 2 Framtidsbilder för klimat och miljö 5 3 Framtidsbilder för infrastruktur och boende 6 4 Framtidsbilder för näringsliv och turism
Läs merFramtidens ledare Inriktning av arbetet med det regionala ledarförsörjningsprogrammet
Framtidens ledare 2003 Inriktning av arbetet med det regionala ledarförsörjningsprogrammet Det regionala ledarförsörjningsprogrammet Inriktning 2003 Förbundsstyrelsen har beslutat att genomföra ett flerårigt
Läs merNÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun
NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11 Näringslivspolicy för Vallentuna kommun Näringslivspolicy Innehåll Näringslivspolicy... 1 1. Inledning... 1 2. Syfte... 1 3. Övergripande planer
Läs merKommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration
INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling
Läs merRegional bedömning av behovet av nya bostäder
YTTRANDE 1 (5) Enheten för bostadsfrågor Stockholms läns landsting Tillväxt, miljö och regionplanering Box 22550 104 22 Stockholm Regional bedömning av behovet av nya bostäder (S2012/4203/PBB) Sammanfattning
Läs merPolicy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31
Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av
Läs merStyrelsekonferensen den 28 29 augusti 2007 Av arbetsutskottet bearbetat underlag
Datum Bilaga till protokoll styrelsen 2007-12-14 Styrelsekonferensen den 28 29 augusti 2007 Av arbetsutskottet bearbetat underlag Kommunförbundet Skånes vision att anta vision för förbundet enligt bifogade
Läs mer2019 Strategisk plan
2019 Strategisk plan Styrmodell Styrmodellen beskriver övergripande hur den kommunala verksamheten i kommunen ska styras, följas upp och utvärderas. Syftet är att vi skall nå de mål som kommunfullmäktige
Läs merRIKTLINJER FÖR NÄRINGSLIVSRÅD
RIKTLINJER FÖR NÄRINGSLIVSRÅD GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2017-06-21, 95 Dnr: KS 2017/364 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00 www.gullspang.se Innehåll
Läs merSamverkan regionorganisationen och kommunerna i länet
Projekt Region 2015 21 samverkan 130603 Bilaga Samverkan regionorganisationen och kommunerna i länet Bakgrund En region, en plats där människor vill leva, arbeta och bo, måste ha något att erbjuda: attraktiva
Läs merVision 2030 Burlövs kommun
Vision 2030 Burlövs kommun Den kreativa mötesplatsen för boende, näringsliv, utveckling och kultur. Målorden för Burlövs kommun är: Trygg & nära, Grön & skön, Liv & rörelse Alla som bor och vistas i Burlövs
Läs merGR:s uppdrag
GR:s uppdrag Social hållbarhet på agendan i flera nätverk Samhällsbyggnadschefer Socialchefer Nätverket för EU-samordnare Mistra Urban Futures-nätverket Nätverket för hållbart resande Förslag på inriktning
Läs merGöteborgs stad Utvärdering av kompetensutveckling i Nordost
Göteborgs stad Utvärdering av kompetensutveckling i Nordost Sammanfattning 2010-05-20 Liselott Daun och Jenny Johansson RÅDGIVNING Inledning Kontaktuppgifter: Liselott Daun Senior Manager Tel: + 31 61
Läs merBostadsförsörjningsprogram
Dnr KS14.339 Bostadsförsörjningsprogram 2016-2025 Förslag 2016-07-08 Sektor samhällsbyggnad Innehåll 1 Bostadsförsörjningsprogrammets syfte och roll 3 2 Mål och inriktningar för bostadsbyggandet 4 3 Dagens
Läs merÖversiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27
Översiktsplanering Strategi Antagen KS 2012-11-27 Tyresö kommun / 2012-11-15 / 2012 KSM 0789 2 (9) Strategin har tagits fram av Carolina Fintling Rue, översiktsplanerare på Samhällsbyggnadsförvaltningen,
Läs merSamverkan och dialog. PROJEKTil. Styrande dokument Måldokument Direktiv. Sida 1 (7)
Styrande dokument Måldokument Direktiv PROJEKTil Sida 1 (7) Samverkan och dialog Sida 2 (7) Samverkan och dialog... 1 1. Grundläggande information... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Verksamhetsstrategi... 4 2
Läs mer2 Internationell policy
Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:
Läs merINTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och välfärd
INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och välfärd Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling
Läs merSamhällsbyggnadschefernas nätverk inom GR
Styrgruppsärende 2015-12-10 Till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Samhällsbyggnadschefernas nätverk inom GR AU för GRs nätverk för samhällsbyggnadschefer presenterar sig och nätverkets arbete.
Läs merHur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018
2013-11-26 Madeleine Sjöstrand Dnr: KSL/13/0111 Ärendegång: KSLs styrelse Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 Förslag till beslut 1. Styrelsen beslutar
Läs merMälardalsrådets verksamhetsplan och budget
Mälardalsrådets verksamhetsplan och budget 2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Storregionala mötesplatser...4 Storregionala processer...6 Kommunikation...8 Medlemskap...9 Kansliet...9 Budget... 10
Läs merSammanträde med GRs styrgrupp för arbetsmarknad
Protokoll 1(5) GRs Styrgrupp för Arbetsmarknad 2007-12-21 Anna Bäckman Gustav Höjer Sammanträde med GRs styrgrupp för arbetsmarknad Tid: Fredagen den 21 december 2007, kl 13.00 16.00 Plats: GR-huset, Gårdavägen
Läs merStrukturbild för Skåne. Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne
Strukturbild för Skåne Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne Region Skåne har ansvar för Hälso- och sjukvård samt tandvård Kollektivtrafik - Skånetrafiken Regional utveckling inklusive näringslivsutveckling,
Läs merKoncernkontoret Avdelning för samhällsplanering
Avdelning för samhällsplanering Enheten för infrastruktur Lars Brümmer Infrastrukturstrateg 044-309 32 03 lars.brummer@skane.se Datum 2013-08-18 1 (8) Inriktning för fortsatt cykelutveckling i Skåne Bakgrund
Läs merSödertörnskommunernas Samarbetskommitté. Verksamhetsplan 2012
Södertörnskommunernas Samarbetskommitté Verksamhetsplan 2012 Budget 2012 1. Inledning Södertörns åtta kommuner är en attraktiv del av Stockholmsregionen med ca 450 000 invånare. Attraktionskraften kan
Läs merEntreprenörsregionen är ett funktionellt samarbete i sydvästra Sverige. I dagsläget består samarbetet av 11 kommuner som tillsammans finns inom 4
1 Entreprenörsregionen är ett funktionellt samarbete i sydvästra Sverige. I dagsläget består samarbetet av 11 kommuner som tillsammans finns inom 4 regioner. En av dessa kommuner är (här kan du nämna din
Läs merr 1 Friluftspolitisk policy KALK KOMMUN l Friluftspolitisk policy Allmänna i , 20 Kommunfullmäktige Dokumentnamn Beslutsinstans
r 1 Friluftspolitisk policy Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans l Friluftspolitisk policy Allmänna i 2019-02-04, 20 bestämmelser l Kommunfullmäktige...J Friluftspolitisk policy
Läs merKOMMUNALFÖRBUNDET GR. GR prioriterar
Dnr: 09-154.20 Tjänsteutlåtande 2009-09-14 Georgia Larsson Förslag till yttrande över Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Västra
Läs merVerksamhetsplan 2015-2018
Verksamhetsplan 2015-2018 FÖR SKARABORGS KOMMU NALFÖRBUND ANTAG EN AV SKARAB ORGS FÖRBUN D S FU LLMÄKTIG E 2015 04 24 Utgångspunkter för verksamheten Utmaningar Skaraborg står inför att hantera flera påtagliga
Läs merUtmärkelsen kvalitet och samverkan i skolaarbetslivskontakter
Förslag till inbjudan Göteborg 081006 Lisa Isaksson Utmärkelsen kvalitet och samverkan i skolaarbetslivskontakter Premiering av skolor och arbetsplatser Bakgrund Arbetslivskontakter i ungdomsskolan och
Läs merProjektplan. Deltagande i Uthållig kommun etapp 3. Eva Larsson, Kommunledningskontoret och Johan Nilsson, Stadsbyggnadsförvaltningen
Projektplan Deltagande i Uthållig kommun etapp 3 Eva Larsson, Kommunledningskontoret och Johan Nilsson, Stadsbyggnadsförvaltningen 2012-07-04 Mora kommun deltar tillsammans med ett 30-tal andra svenska
Läs merTRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg
TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar
Läs merPersonalpolicy. Laholms kommun
Personalpolicy Laholms kommun Personalenheten Laholms kommun April 2018 Inledning Personalpolicyn är ett kommunövergripande styrdokument som gäller för kommunens samtliga arbetsplatser eftersom Laholms
Läs merÖkad Kollektivtrafikandel -en strategi för att nå "Uthållig tillväxt" Per Kristersson, GR
Ökad Kollektivtrafikandel -en strategi för att nå "Uthållig tillväxt" Per Kristersson, GR Så här kan det vara... Regionala Kollektivtrafik-rådet Delregionala Kollektivtrafik-rådet Kollektivtrafik Nämnden
Läs merGuide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning
Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är
Läs merPOLICY. Kvalitetspolicy och strategi för Solna stad
POLICY Kvalitetspolicy och strategi för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige
Läs merUtifrån fastställd verksamhetsinriktning presenteras här en handlingsplan för de pågående och planerade aktiviteterna som ska ske under 2013.
Handlingsplan 2013 Utifrån fastställd verksamhetsinriktning presenteras här en handlingsplan för de pågående och planerade aktiviteterna som ska ske under 2013. Verksamhetsinriktning 2013 fastställt av
Läs merPartnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen 2016-2019
Tjänsteskrivelse 1 (3) 2015-09-16 Handläggare Birgitta Spens Folkhälsonämnden Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen 2016-2019 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors kommuner har möjlighet
Läs merPOLICY. Policy för turism- och besöksnäring i Tranemo kommun
POLICY Policy för turism- och besöksnäring i Tranemo kommun 1 Styrdokument Handlingstyp: policy Diarienummer: KS/2015:93 Beslutas av: kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2015-11-23 161 2 Dokumentansvarig:
Läs merPolicy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun
FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt
Läs merSyftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling.
Verksamhetsplan Entreprenörsregionen 2015-2018 Entreprenörsregionen De elva kommunerna i Entreprenörsregionen har starka traditioner som en kreativ industribygd med framgångsrika företag och aktiva entreprenörer.
Läs merSamordningsplan. Vision e-hälsa 2025
Samordningsplan 2018 Vision e-hälsa 2025 Innehåll Sammanfattning av förslag... 3 Regelverk... 3 Enhetligare begreppsanvändning och standarder... 3 Övriga insatser... 3 Inledning... 4 Styr- och samverkansorganisationen...
Läs mer0 i' ' : 2014-01- 21. Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (KSKF/2013:491) Beslut.
Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2014-01-14 Ankom Stockholms läns landsting 2014-01- 21 Dnr., 0 i' ' : Sida 1(2) 24 Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma
Läs merHandläggare: Inger Norman Telefon: Till Farsta stadsdelsnämnd
FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR BARN OCH UNGDOM SID 1 (5) 2010-02-23 Handläggare: Inger Norman Telefon: 08-508 18 040 Till Farsta stadsdelsnämnd 2010-03-25 Förslag till riktlinjer för samverkan
Läs merBORÅS NYA ÖVERSIKTSPLAN ÖP16. Medborgardialog SAMMANSTÄLLNING
BORÅS NYA ÖVERSIKTSPLAN ÖP16 Medborgardialog SAMMANSTÄLLNING Medborgardialog fördjupar demokratin genom medborgarnas synpunkter på aktuella frågor. Dialogen låter de förtroendevalda lyssna av opinioner
Läs merFÖRBUNDSSTYRELSEN Utbildningsgruppen NÄTVERK. Inriktning 2001
FÖRBUNDSSTYRELSEN Utbildningsgruppen NÄTVERK Utbildningsgruppen inför år 2001 Verksamhet och framtidsperspektiv Utvecklingsfrågor och service generella utgångspunkter Nödvändiga förändringar som sker på
Läs merStrategi för Agenda 2030 i Väst,
Partnerskap för genomförande av de Globala målen i Västsverige Detta dokument tar sin utgångspunkt i visionen om ett Västsverige som är i framkant i partnerskap för genomförande av de Globala målen, och
Läs merVision för Alvesta kommun
Sida 1 av 5 Vision för Alvesta kommun 1 Bakgrund och utgångspunkter Under våren 2014 har Alvesta kommun genomfört ett visionsarbete som omfattat flera olika aktiviteter med möjlighet för invånare, föreningar,
Läs merRegional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin
1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020
Läs merÖverenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå
Bilaga 1 till regeringsbeslut 2 2018-02-01 Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå Det civila samhället är en omistlig del
Läs mer