Förskolan Tränsets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Förskolan Tränsets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2015/2016

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Kristina Andersson Olsson, förskollärare Jan-Olof Niska, förskolechef Vår vision Vår förskola ska vara trygg och fri från diskriminering Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2015/2016 Barnens delaktighet Barnen deltar genom trygghetsvandringar (4-5år) varje höst, deltar i barnintervjuer och utvärderar verksamhetens aktiviteter löpande under året. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavare får information under höstens föräldramöte om att vi har en plan och var de kan hitta den. Den finns på förskolans hemsida och i en föräldrapärm på respektive avdelning. Likabehandling finns med som punkt på skolenhetsrådet där representanter från personal och föräldrar i förskola och i skola ska finnas med. Personalens delaktighet Avsätta ett kvällsmöte för att arbeta med planen. Vi planerar i god tid för trygghetsvandringen och när vi behöver ha den nya planen klar. Tillsammans sätter vi upp nya mål för kommande läsår utifrån vad vi själva ser och vad barnen säger under trygghetsvandringen. Förankring av planen Information på olika sätt. Till vårdnadshavare kommer informationen ut genom föräldramöte, hemsidan samt i den pärm som finns på förskolan för föräldrars information. Till barnen kommer informationen ut genom att vi pratar om planen när vi genomför trygghetsvandringen. Personalen är delaktig genom hela processen och på så sätt förankras planen kontinuerligt.

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Fjolårets plan utvärderades under vårens utvärderingsdag då vi utvärderade vår verksamhet och övriga dokument såsom den här planen. Vi gick igenom de mål vi hade satt upp och diskuterade igenom om vi hade uppfyllt målen och hur vi hade arbetat med målen. Vi tog även hjälp av den enkät som föräldrarna besvarade under våren. Barnen utvärderar verksamhetens aktiviteter löpande under läsåret (tumme upp, tumme ner och motiverar). Lika behandlingsplanen finns även med som stående punkt på Skolenhetsrådet tillsammans med föräldrarepresentanterna. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Pedagogerna har utvärderat målen både under läsårets gång men framför allt vid läsårets slut i juni. Föräldrarna har deltagit via förskolans föräldraenkät. Barnen är delaktiga genom att löpande under läsåret utvärderar verksamhetens aktiviteter och de äldre barnen deltar i trygghetsvandring. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Under året har vi hittat rutin för att löpande kunna kartlägga var otrygga situationer på förskolan uppstår som en utveckling av husmodellen som vi använder. Vi har valt att kartlägga situationer där kränkning eller skada (oavsett uppsåt) har uppstått. När en incident har uppstått har vi följt våra rutiner enligt planen mot kränkning och diskriminering. När skada har uppstått har vi dokumenterat och felanmält eventuella brister i miljön. Främjande insatser:kränkande behandlingvi har under läsåret arbetat aktivt med att stötta barnen bli mer verbala vid konflikter. Personalgruppen har haft bokcirkel (Självkänsla- att förstå sig själv och andra M.Brodin I Hylander)tillsammans med specialpedagog.detta har lett till att barnen uttrycker sig mer utförligt när situationen inte känns bra och pedagogerna har aktivt arbetat med att bemöta barnens känslor i vardagen. KönBarnen har möjlighet att påverka aktiviteterna under dagen utifrån sina intressen. Vi har genomfört barnintervjuer där barnen har haft möjlighet att önska aktiviteter. Arbetsgruppen upplever att vi har haft svårt att hitta de tidigare naturliga stunderna för reflektion och diskussion kring kön och genus. Könsidentitet eller könsuttrycketnisk tillhörighet FunktionsnedsättningSexuell läggningvi har försökt att aktivt välja barnbokslitteratur för att uppnå våra mål, vi har haft svårt att hitta litteratur som berör könsidentitet och könsuttryck, funktionsnedsättning och sexuell läggning. Vi skulle kunna bli bättre genom att ta hjälp av bibliotekarie. ÅlderVi har observerat löpande i verksamheten och haft diskussioner när tillfällen uppstått.religion eller annan trosuppfattningvi har haft och använt oss av den mångkulturella almanackan under delar av läsåret när vi har haft samling. Utifrån barngruppens behov valde vi att ändra om samlingarna och almanackan försvann ur den dagliga verksamheten. Förebyggande åtgärder: Lilla toalettenunder vårterminen installerades en lamparmatur med inbyggd rörelsedetektor så kompisar inte kan släcka lampan när man går på toaletten. Västra gavelnbarnen gav uttryck för att det var otryggt att leka på västra gaveln vid höstens trygghetsvandring, under läsåret har vi lekt mycket didaktiska leker tillsammans med barnen utomhus och vi har inte upplevt att västra gaveln har använts av barnen. En otrygg situation har

4 kartlagts under läsåret, en olyckshändelse i lek. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Utvärderingen görs under vår stängdag då all verksamhet utvärderas och då även kvalitetsrapporten skrivs. Arbetslagen svarar om och hur målen har uppnåtts. för att årets plan utvärderas förskolechefen

5 Främjande insatser Namn Kränkande behandling Kränkande behandling Barnen ska känna sig trygga på förskolan. Vi tränar barnen på att uttrycka och sätta ord på sina känslor. Uppföljning; vi intervjuar barnen hur de trivs på förskolan. Vi bekräftar barnens olika känslor under dagen och hjälper dem att hitta ord på det de känner. Vi tränar barnen kontinuerligt för att få dem att visa respekt för varandra. Vi tränar och uppmärksammar barnen på att man kan känna många olika känslor och att varje känsla är okej att ha. Hos oss på förskolan är det okej att barnen känner glädje, sorg, ilska, längtan, nervositet, upprymdhet etc. Vi tränar även barnen att på olika sätt ge utlopp för sina känslor utan att göra illa sig själv eller någon annan. Vi pedagoger är goda förebilder. Vi har en aktiv konflikthantering där vi ställer öppna frågor. Vi har ett nära och ärligt samarbete med föräldrarna där vi berättar vad som hänt under dagen.

6 Namn Kön Kön Ha en verksamhet som tilltalar barnen oberoende av kön. Uppföljning; Intervjua barnen om de tycker att förskolan erbjuder en bra verksamhet, dvs om de har roligt här på förskolan samt om det är något de saknar eller vill göra annorlunda. Vi låter alla barn vara med i våra aktiviteter, anpassade efter åldern. Vi erbjuder material och aktiviteter utifrån barnens intressen Vi bemöter barnet - inte könet. Vi frågar barnen vad de vill göra på förskolan. Namn Könsidentitet eller könuttryck Könsidentitet eller könsuttryck Vara förberedd på att välkomna och bemöta barn med transförälder alternativt någon i barnens närhet. Aktivt erbjuda barnbokslitteratur som berör ämnet.

7 Namn Etnisk tillhörighet Etnisk tillhörighet Vara förberedd på att välkomna och bemöta barn med olika etnisk tillhörighet. Aktivt erbjuda barnbokslitteratur som berör ämnet. Namn Religion eller annan trosuppfattning Religion eller annan trosuppfattning Vara förberedd på att välkomna och bemöta barn med en specifik religion eller trosuppfattning. Aktivt erbjuda barnbokslitteratur som berör ämnet.

8 Namn Funktionsnedsättning Funktionsnedsättning Vara förberedd på att välkomna och bemöta barn eller vårdnadshavare med funktionshinder. Aktivt erbjuda barnbokslitteratur som berör ämnet Namn Sexuell läggning Sexuell läggning Vara förberedd på att välkomna och bemöta barn eller vårdnadshavare oavsett sexuell läggning. Vi använder oss av vårdnadshavare istället för mamma/pappa i alla våra dokument. Läsa och samtala kring de böcker vi köpt in. Aktivt erbjuda barnbokslitteratur som berör ämnet.

9 Namn Ålder Ålder Identifiera om det förekommer åldersdiskriminering bland barnen eller hos oss pedagoger. Observera barnens lek. Vara mer närvarande i de olika rummen. Diskutera och reflektera över våra gränsdragningar när det gäller åldersmässiga regler/förhållningssätt.

10 Kartläggning Kartläggningsmetoder Vi har gått trygghetsvandring med de äldre barnen (4-5år) både inomhus och utomhus. Barnen har gått var för sig pedagog har sedan frågat upp hur de upplever det på vissa ställen/rum inomhus och utomhus. Grön lapp betyder att de är trygga/det känns bra där, röd lapp betyder att de är otrygga/känns inte bra. De har fått följdfrågorna vad är det som gör att du känner så? Vad kan vi göra för att det ska kännas bättre att vara här? Vi har gjort intervjuer med barnen om de är rädda för något/någon på förskolan, och om de känner sig trygga på förskolan eller inte. Vi har frågat upp vårdnadshavarna via enkäter och utvecklingssamtal hur de upplever sina barns trivsel/trygghet/vistelse på förskolan. Pedagogerna kartlägger när, var och hur incidenter uppstår under läsåret för att kunna upptäcka otrygga ställen i verksamhetens miljö. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Barnen har varit med genom trygghetsvandring och intervjuer. Vårdnadshavarna har varit delaktiga genom enkätundersökning och utvecklingssamtal. Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen har involverats genom att trygghetsvandringens resultat har förankrats i personalgruppen. Personalen har rutiner för att löpande kartlägga och dokumentera otrygga situationer i verksamheten. Resultat och analys Vår kartläggning visar att de platser vi har inne på förskolan där återkommande otrygga situationer uppstår är allrum 1 (spegelrummet) och vilrum (byggrummet), utomhus är det vid hörnet mot fotbollsplanen. Inne behöver vi hitta rutiner för att kunna ha vuxen närvaro i de två utsatta rummen. Problemen har uppstått främst när vi inte haft vuxen närvaro p.g.a. av- och påklädning, väckning av sovande barn och blöjbyten och vi bara har varit två pedagoger i barngruppen. Utomhus har de otrygga situationerna främst varit olyckor, vi upplever att platsen där olyckorna sker är en del av gården som är populär av barnen att leka på därav många olyckor på samma plats. Barnens trygghetsvandring visar på att barnen är trygga hos oss på förskolan det barnen mest kommenterar är miljön, vad de saknar och vad de tror skulle förbättra miljön.

11 Förebyggande åtgärder Namn Trygghet Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Barnen ska kunna känna sig trygga hos oss på förskolan Åtgärd Diskutera och hitta lösningar för att kunna öka närvaro av pedagog i allrum 1 och vilorum Motivera åtgärd Fjolårets kartläggning visade att otrygga situationer för barn skedde främst i Allrum 1 och Vilrum. Förskolepersonal Namn Miljö Områden som berörs av åtgärden Ålder Förändra inomhus miljön och göra den mer tillgänglig för barn oavsett ålder. Målet utvärderas vid utvärderingsdagen. Åtgärd Inventera miljön, göra de förändringar vi tror kan gynna för barngruppen Diskutera barnens förslag och arbeta vidare med hjälp av barnen för en bättre miljö. Motivera åtgärd Barnens trygghetsvandring gav flera förslag på miljön hur vi kan utveckla och arbeta vidare.

12 Förskolepersonal

13 Rutiner för akuta situationer Policy Vår förskola ska vara trygga och fria från diskriminering och annan kränkande behandling. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling * Genom att finnas närvarande i rummen när barnen leker. * Genom att regelbundet ställa frågan via barnintervjuer i samband med utvecklingssamtalen. Frågan ställs både direkt till barnet och till vårdnadshavare. * Genom att uppmärksamma svaren på frågor som gäller Trygghet och trivsel i föräldraenkäten som skickas varje år. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till a/kontaktpersoner för planen är Kristina Andersson Olsson, förskollärare och Jan-Olof Niska, förskolechef. Det går även bra att vända sig till den person man har mest förtroende för/bäst kontakt med. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn * Reagera direkt! * Ta reda på vad som hänt, lyssna och var neutral, samt lita på barnets berättelse. Beröm den som berättar. Var tydlig med att kränkningen ska upphöra. Den vuxnes förhållningssätt ska vara objektivt och sakligt. Det är också viktigt att inte moralisera, fördöma och bagatellisera. Vi får inte trösta bort och säga att det inte är så farligt, att det är normalt med bråk. Båda parter ska få möjlighet till stöd och hjälp samt känna sig trygga. Det är viktigt att dessa barn inte får en negativ roll i gruppen inför framtiden, ett sätt kan vara att hjälpa barnet att inte hamna i situationer där konflikt kan uppstå. * Kontakta förskolechef Jan-Olof Niska , Vid förskolechefs frånvaro kontaktas skolområdeschef Christopher Granberg *Informera vårdnadshavare om vad som har hänt. *Skriv incidentrapport, dokumentera vad som hänt, när det hänt, vem som gjorde vad och vilka åtgärder som vidtagits. *Upphör inte kränkningen efter vidtagna åtgärder genomförs punkt 2 igen, ta reda på vad som har hänt. Utvärdera tidigare åtgärder tillsammans med vårdnadshavare och förskolechef för att upprätta nya åtgärder för att förhindra kränkning. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal 1. Kontakta förskolechef Jan-Olof Niska , Vid förskolechefs frånvaro kontaktas skolområdeschef Christopher Granberg Förskolechef kontaktar skolområdeschef för att diskutera: * Vad hände? * När? * Hur? * Vem/vilka gjorde vad? 3. Förskolechef genomför samtal med barnet tillsammans med förälder 4. Förskolechef samtalar enskilt med den vuxne Rutiner för uppföljning Uppföljningssamtal sker med alla inblandade, både barn och vårdnadshavare. Uppföljningen sker veckovis vid hämtning eller lämning. Den ska innehålla utvärdering av utredningen, åtgärderna och dokumentationen. Vad gjorde förskolan bra? Vad kunde göras bättre och nådde förskolan målet med de vidtagna åtgärderna? Arbetslaget tillsammans med förskolechefen har ett gemensamt ansvar att uppföljningen sker. Rutiner för dokumentation

14 Varje misstanke om kränkning ska dokumenteras. Varje utredning om misstänkta kränkningar ska dokumenteras. Varje åtgärd mot kränkningar ska dokumenteras. Uppföljningen av varje fall ska dokumenteras. Arbetslaget tillsammans med förskolechefen har ett gemensamt ansvar att dokumentationer genomförs. Ansvarsförhållande Arbetslaget har ett gemensamt ansvar. Förskolechefen har det yttersta ansvaret.