Linköpings Universitet

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Linköpings Universitet"

Transkript

1 Rapport Sammanställning av alkoholvaneundersökning Linköpings Universitet Termin 1 HT29 Linköpings Universitet Studenthälsans Alkoholtestportal Copyright Alexit AB All Rights Reserved 29 Sida 1 av 17

2 Introduktion Denna rapport är en sammanställning av ett mejlbaserat alkoholvanetest som studenthälsan vid Linköpings Universitet genomförde HT29. Undersökningen gjordes via Folkhälsoinstitutets nationelle student alkoholwebbportal som har utvecklats av studenthälsovården i Sverige i samarbete med det forskningsbaserade IT företaget AlexIT och Lifestyle Interventions Forskningsgruppen (LIR) vid Linköpings Universitet under ledning av Professor Preben Bendtsen. Projektet har finansierats via det nationella riskbruksprojektet delprojekt universitet och högskolor med Elisabet Flennemo som projektansvarig. Innevarande rapport är en automatisk genererad rapport baserad på de deltagandes svar på de enskilda frågorna. Själva undersökningen går till på så vis att de studerande får ett mejl från studenthälsovården med en uppmaning att testa sina alkoholvanor genom att klicka på en länk i mejlet. Alkoholvanetestet innefattar dels frågor om hur mycket alkohol studenten har druckit de senaste tre månaderna, motivation till förändring, upplevda negativa konsekvenser och en frågor om hur man tror att andra dricker. Efter en och två veckor skickas en påminnelse ut till de studerande som ännu inte har svarat och efter ytterligare en vecka stängs länken och därmed möjligheten att genomföra testet. Efter att ha svarat på frågorna i testet får varje student en personlig återkoppling på sin datorskärm med möjlighet att skriva ut resultatet. Den personliga återkopplingen visar om den studerande har en riskfylld alkoholkonsumtion eller inte, hur mycket alkohol man dricker i jämförelse med andra studenter samt den högsta promille alkohol som studenten haft under de senaste 3 månaderna (självskattad högsta alkoholkonsumtion vid ett tillfälle). Sist i återkopplingen får varje student specifika råd om vad just han eller hon bör fundera på då det gäller att förändra sina alkoholvanor. Slutligen ges kontaktinformation till den lokala studenthälsan. Kontaktinformation: AlexIT AB: Folkhälsoinstitutet: Studenthälsovården: Sida 2 av 17

3 Resultat 1. Svarsfrekvens Totalt fick 5289 studerande på termin Termin 1 under HT29 ett mejl från studenthälsovården vid Linköpings Universitet med en uppmaning att testa sina alkoholvanor genom att klicka på en länk i mejlet. Total svarade 198 studenter, 86 kvinnor och 148 män, på frågorna i det mejlbaserade alkoholvanetestet, vilket ger en total svarsfrekvens på Fördelningen av svarsfrekvensen mellan de olika fakulteten/motsvarande framgår av tabell 1. Tabell 1. Fördelningen av svarande mellan de olika fakulteten/motsvarande Fakultet Andel svar Andel kvinnor Tekniska Högskolan Filosofiska Fakulteten Hälsouniversitetet Utbildningsvetenskap Totalt Åldrar Könsfördelning Kvinnor Män Sida 3 av 17

4 2. Andel studenter med en riskfylld alkoholkonsumtion Definition av riskfylld alkoholkonsumtion Riskfylld alkoholkonsumtion definieras utifrån två olika riskmått - dels den totala veckokonsumtionen och dels dryckesmönstret eller frekvens av så kallad intensivkonsumtion. Riskfylld veckokonsumtion definieras enligt följande med referens till antal standardglas Män: < 1 glas/vecka - "låg risk för alkoholproblem" 1-14 glas/vecka - "ökad risk" = på väg mot riskfylld alkoholkonsumtion 15 glas eller mer/vecka - "riskfylld konsumtion" Kvinnor: < 7 glas/vecka - "låg risk för alkoholproblem" 7-9 glas/vecka - "ökad risk" = på väg mot riskfylld alkoholkonsumtion 1 glas eller mer/vecka - "riskfylld konsumtion" Intensivkonsumtion definieras utifrån att man vid ett och samma tillfälle t ex under en kväll dricker en större mängd alkohol - vilket för kvinnor är 4 eller fler standardglas och för män 5 eller fler. Om man intensivkonsumerar mer sällan än en gång i månaden innebär detta en låg risk för alkoholrelaterade problem. Om man däremot intensivkonsumerar 1-3 gånger i månaden innebär detta en ökad risk för alkoholrelaterade problem. Intensivkonsumtion en gång i veckan eller oftare innebär en risk för alkoholrelaterade problem. För att klassificeras som riskdrickare räcker det med att man uppfyller ett av dessa två mått; hög veckokonsumtion eller intensivkonsumtion minst en gång i veckan - men man kan även uppfylla båda. Bland studenter är det vanligt att kriteriet för intensivkonsumtion uppfylls men inte kriteriet för en hög total veckokonsumtion. Sida 4 av 17

5 Veckokonsumtion fördelad på fakultet Diagram 1. Veckokonsumtion fördelad på fakultet, kvinnor (86) Tekniska Högskolan (26) Utbildningsvetenskap (129) Hälsouniversitetet (15) Filosofiska Fakulteten (321) Diagram 2. Veckokonsumtion fördelad på fakultet, män (148) Tekniska Högskolan (741) Utbildningsvetenskap (48) Hälsouniversitetet (45) Filosofiska Fakulteten (214) Sida 5 av 17

6 Veckokonsumtion fördelad på civilstånd Diagram 3. Veckokonsumtion fördelad på civilstånd, kvinnor (86) Ensam utan barn (57) Ensam med barn (8) Sambo/gift utan barn (27) Sambo/gift med barn (5) Diagram 4. Veckokonsumtion fördelad på civilstånd, män (148) Ensam utan barn (776) Ensam med barn (1) Sambo/gift utan barn (13) Sambo/gift med barn (13) Sida 6 av 17

7 Intensivkonsumtion fördelad på fakultet Diagram 5. Intensivkonsumtion fördelad på fakultet, kvinnor (86) Tekniska Högskolan (26) Utbildningsvetenskap (129) Hälsouniversitetet (15) Filosofiska Fakulteten (321) Diagram 6. Intensivkonsumtion fördelad på fakultet, män (148) Tekniska Högskolan (741) Utbildningsvetenskap (48) Hälsouniversitetet (45) Filosofiska Fakulteten (214) Sida 7 av 17

8 Intensivkonsumtion fördelad på civilstånd Diagram 7. Intensivkonsumtion fördelad på civilstånd, kvinnor (86) Ensam utan barn (57) Ensam med barn (8) Sambo/gift utan barn (27) Sambo/gift med barn (5) Diagram 8. Intensivkonsumtion fördelad på civilstånd, män (148) Ensam utan barn (776) Ensam med barn (1) Sambo/gift utan barn (13) Sambo/gift med barn (13) Sida 8 av 17

9 3. Högsta alkohol promillehalt Alkoholvanetestet beräknar ut den högsta promillehalten alkohol som de svarande studenterna har haft under de senaste 3 månaderna - baserad på kön, längd, vikt, mängd alkohol och tidsåtgång för intag av alkohol. Resultatet redovisas i 6 olika promillekategorier enligt följande indelning. Kategori Promille intervall 1.. -,79 (Nykter till lättare berusad = låg risk för skador) 2.,8-1,19 (Måttligt berusad = ökad risk för skador) 3. 1,2-1,49 (Kraftigt berusad = klar risk för skador) 4. 1,5-1,74 (Mycket berusad = klar risk för skador) 5. 1,75-1,99 (Väldigt mycket berusad = klar risk för skador) 6. > 2, (Allvarligt berusad = klar risk för skador) Tabell 2. Högsta promillehalt under de 3 senaste månaderna fördelad på fakultet och kön Fakultet Kön Promillehalt Tekniska Högskolan Kvinnor Män Filosofiska Fakulteten Kvinnor Män Hälsouniversitetet Kvinnor Män Utbildningsvetenska p Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Sida 9 av 17

10 4. Alkoholens påverkan på olika områden Diagram 9. Alkoholens negativa konsekvenser enligt den studerandes egen bedömning Studierna Ekonomin Relationer Ångrat sex Ångrat situationer Psykiska hälsa Fysiska hälsa Utsatt för bråk/våld Sömnen Kvinnor Män Sida 1 av 17

11 5. Studenternas motivation till förändring av sina alkoholvanor Diagram 1. Motivation till förändring i relation till den totala veckokonsumtionen, kvinnor och män Jag har inga fundering på att minska Jag har funderat på att minska, men inte just nu Jag har funderat på hur jag ska minska Jag har börjat minska Jag har försökt men misslyckats Diagram 11. Motivation till förändring i relation till dryckesmönster/intensivkonsumtion, kvinnor och män Jag har inga fundering på att minska Jag har funderat på att minska, men inte just nu Jag har funderat på hur jag ska minska Jag har börjat minska Jag har försökt men misslyckats Sida 11 av 17

12 6. Uppskattning av andras alkoholvanor Diagram 12. De studerandes uppskattning av egna alkoholvanor jämfört med andra studerande på samma termin i relation till riskgruppsnivå beträffande den totala veckokonsumtionen, kvinnor Mycket mindre Något mindre Ungefär lika mycket Något mer Mycket mer Vet ej Diagram 13. De studerandes uppskattning av egna alkoholvanor jämfört med andra studerande på samma termin i relation till riskgruppsnivå beträffande den totala veckokonsumtionen, män Mycket mindre Något mindre Ungefär lika mycket Något mer Mycket mer Vet ej Sida 12 av 17

13 Appendix Tabeller Sida 13 av 17

14 Veckokonsumtion Tabell 1. Veckokonsumtion fördelad på fakultetstillhörighet och kön. Fakultet Kön Antal svar Låg risk Ökad risk Klar risk Tekniska Högskolan Kvinnor Män Utbildningsvetenskap Kvinnor Män Hälsouniversitetet Kvinnor Män Filosofiska Fakulteten Kvinnor Män Tabell 2. Fördelning av studerande med riskfylld veckokonsumtion i relation till civilstånd och kön Civilstånd Kön Antal svar Låg risk Ökad risk Riskfylld Ensam utan barn Kvinnor Män Ensam med barn Kvinnor Män Gift/sambo utan barn Kvinnor Män Gift/sambo med barn Kvinnor Män Tabell 3. Motivation till förändring i relation till den totala veckokonsumtion, kvinnor och män Risknivå Kvinna Man Total Veckokonsumtion Motivation till Antal Andel Antal Andel Antal Andel förändring Jag har inga fundering på att minska Låg risk Ökad risk Riskfylld Jag har funderat på att minska, men inte just nu Låg risk Ökad risk Riskfylld Jag har funderat på hur jag ska minska Låg risk Ökad risk Riskfylld Jag har börjat minska Låg risk Ökad risk Riskfylld Jag har försökt men misslyckats Låg risk Ökad risk Riskfylld Sida 14 av 17

15 Intensivkonsumtion Tabell 4. Intensivkonsumtion fördelad på fakultetstillhörighet och kön. Fakultet Kön Antal svar Låg risk Ökad risk Riskfylld Tekniska Högskolan Kvinnor Män Utbildningsvetenskap Kvinnor Män Hälsouniversitetet Kvinnor Män Filosofiska Fakulteten Kvinnor Män Tabell 5. Fördelning av studerande med riskfylld intensivkonsumtion i relation till civilstånd. Civilstånd Kön Antal svar Låg risk Ökad risk Riskfylld Ensam utan barn Kvinnor Män Ensam med barn Kvinnor Män Gift/sambo utan barn Kvinnor Män Gift/sambo med barn Kvinnor Män Tabell 6. Motivation till förändring i relation till dryckesmönster/intensivkonsumtion, kvinnor och män Risknivå Kvinna Man Total Intensivkonsumtion Motivation till Antal Andel Antal Andel Antal Andel förändring Jag har inga fundering på att minska Låg risk Ökad risk Riskfylld Jag har funderat på att minska, men inte just nu Låg risk Ökad risk Riskfylld Jag har funderat på hur jag ska minska Låg risk Ökad risk Riskfylld Jag har börjat minska Låg risk Ökad risk Riskfylld Jag har försökt men misslyckats Låg risk... Ökad risk Riskfylld Sida 15 av 17

16 Övrigt Tabell 7. De studerandes uppskattning av egna alkoholvanor jämfört med andra studerande på samma termin i relation till riskgruppsnivå beträffande den totala veckokonsumtionen Egen veckokonsumtion jämfört med andra Låg risk Ökad risk Riskfylld Mycket mindre Något mindre Ungefär lika mycket Något mer Mycket mer Tabell 8. Högsta promillehalt under de 3 senaste månaderna fördelad på fakultet och kön Fakultet Kön Promillehalt Tekniska Högskolan Kvinnor Män Filosofiska Fakulteten Kvinnor Män Hälsouniversitetet Kvinnor Män Utbildningsvetenska p Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Tabell 9. Alkoholens negativa konsekvenser enligt den studerandes egen bedömning, kvinnor och män Område Kön Andel av samtliga kvinnor/män Studierna Kvinnor 7.9 Män Ekonomin Kvinnor 2.47 Män Relationer Kvinnor.93 Män 2.29 Ångrat sex Kvinnor 8.72 Män 6.77 Ångrat situationer Kvinnor Män 16.7 Psykiska hälsa Kvinnor 6.86 Män 6.2 Fysiska hälsa Kvinnor 7.9 Män Utsatt för bråk/våld Kvinnor 1.5 Män 3.82 Sida 16 av 17

17 Sömnen Kvinnor Män Nej Inga Kvinnor Män Sida 17 av 17

Linköpings Universitet

Linköpings Universitet Rapport Sammanställning av alkoholvaneundersökning Linköpings Universitet Termin 2 HT21 Linköpings Universitet Studenthälsans Alkoholtestportal Copyright Alexit AB info@alexit.se, All Rights Reserved 29

Läs mer

Linköpings Universitet

Linköpings Universitet Rapport Sammanställning av alkoholvaneundersökning Linköpings Universitet Termin 3 VT211 Linköpings Universitet Studenthälsans Alkoholtestportal Copyright Alexit AB info@alexit.se, All Rights Reserved

Läs mer

Rapport. Linköpings Universitet

Rapport. Linköpings Universitet Rapport Linköpings Universitet Sammanställning av alkoholvaneundersökning HT2013 Termin 1 Filosofiska Fakulteten Hälsouniversitetet Tekniska Högskolan Utbildningsvetenskap Livsstilsportal.se Copyright

Läs mer

Rapport. Linköpings Universitet

Rapport. Linköpings Universitet Rapport Linköpings Universitet Sammanställning av alkoholvaneundersökning VT2014 Termin 1 Filosofiska Fakulteten Hälsouniversitetet Livsstilsportal.se Copyright AlexIT AB 2014 info@alexit.se - All Rights

Läs mer

Rapport. Linköpings Universitet. Sammanställning av alkoholvaneundersökning. HT2011 - Termin 5

Rapport. Linköpings Universitet. Sammanställning av alkoholvaneundersökning. HT2011 - Termin 5 Rapport Linköpings Universitet Sammanställning av alkoholvaneundersökning HT2011 - Termin 5 Tekniska Högskolan Filosofiska Fakulteten Hälsouniversitetet Utbildningsvetenskap Livsstilsportal.se Copyright

Läs mer

Linköpings Universitet

Linköpings Universitet Rapport Sammanställning av alkoholvaneundersökning Linköpings Universitet Termin 2 VT21 Linköpings Universitet Studenthälsans Alkoholtestportal Copyright Alexit AB info@alexit.se, All Rights Reserved 29

Läs mer

Linköpings Universitet

Linköpings Universitet Rapport Sammanställning av alkoholvaneundersökning Linköpings Universitet Termin 1 VT21 Linköpings Universitet Studenthälsans Alkoholtestportal Copyright Alexit AB info@alexit.se, All Rights Reserved 29

Läs mer

Att identifiera och minska riskbruk av alkohol. Professor, Preben Bendtsen Linköpings Universitet, IMH/SAM

Att identifiera och minska riskbruk av alkohol. Professor, Preben Bendtsen Linköpings Universitet, IMH/SAM Att identifiera och minska riskbruk av alkohol Professor, Preben Bendtsen Linköpings Universitet, IMH/SAM Hur definieras riskbruk av alkohol? Personer som dricker mer än vad som rekommenderas enligt nuvarande

Läs mer

HÄLSOFRÄMJANDE SJUKHUS

HÄLSOFRÄMJANDE SJUKHUS Det svenska nätverket HÄLSOFRÄMJANDE SJUKHUS Rapport Patienters alkoholvanor samt motivation till förändring Maj 2007 Temagruppen för alkoholprevention inom HFS Förord Denna rapport har utarbetats av professor

Läs mer

Fyll, fest og akademisk dannelse

Fyll, fest og akademisk dannelse Fyll, fest og akademisk dannelse Scandic Bergen City, Bergen. 4 juni 2013 Elisabet Flennemo, Statens folkhälsoinstitut Disposition Folkhälsopolitiken En alkoholpolitik i förändring Nationella handlingsplaner

Läs mer

Alkoholkonsumtion. Hög alkoholkonsumtion

Alkoholkonsumtion. Hög alkoholkonsumtion Riskbruk av alkohol Hög alkoholkonsumtion Alkoholkonsumtion Enligt WHO finns det mer än 60 sjukdomar som har samband med hög alkoholkonsumtion Exempelvis: Diabetes, hypertoni, övervikt, sömnstörningar

Läs mer

Rapport. Patienters alkoholvanor samt motivation till förändring. April Temagruppen för alkoholprevention

Rapport. Patienters alkoholvanor samt motivation till förändring. April Temagruppen för alkoholprevention Rapport Patienters alkoholvanor samt motivation till förändring April 2009 Temagruppen för alkoholprevention Förord Denna rapport har utarbetats av professor Preben Bendtsen, statistiker AnneLie Johansson

Läs mer

2. Hur många glas alkohol (se bild nedan) dricker du en typisk dag då du dricker alkohol?

2. Hur många glas alkohol (se bild nedan) dricker du en typisk dag då du dricker alkohol? 23 Bilaga 1a: Enkät version 1 Patientenkät Vi är tacksamma om du besvarar frågorna så noggrant och ärligt som möjligt genom att kryssa för det alternativ som gäller för dig. När du är klar lägger du enkäten

Läs mer

Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen. Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser

Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen. Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser Vad är riskabel alkoholkonsumtion? Om du är tjej och dricker fler än 9 standardglas under en vecka eller om

Läs mer

RAPPORT. Tabellverk. En nationell kartläggning under november 2005

RAPPORT. Tabellverk. En nationell kartläggning under november 2005 RAPPORT Allmänläkarnas kunskaper, erfarenheter och attityder till att uppmärksamma riskfylld alkoholkonsumtion i det vardagliga patientarbetet i primärvården En nationell kartläggning under november 25

Läs mer

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av alkohol riskfyllt, det kan bero på tidigare erfarenheter,

Läs mer

Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län

Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län - Resultatredovisning från AUDIT - undersökning om småbarnsföräldrars alkoholvanor inom barnhälsovården i Kronobergs län vecka 45-46, 2009 Eva Åkesson & Helena

Läs mer

Studenter, alkohol och. inspark/ mottagningsverksamhet

Studenter, alkohol och. inspark/ mottagningsverksamhet Studenter, alkohol och inspark/ mottagningsverksamhet - att undvika negativa konsekvenser Studenthälsan 018-15 50 50 www.sh.uu.se Dagens innehåll Varför prata alkohol på insparksutbildning? Audit Alkoholens

Läs mer

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion?

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion? Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion? Susanne Kelfve Doktorand Sociologiska institutionen Stockholms universitet ARC Karolinska institutet/stockholms universitet Äldre och alkohol historiskt Den äldre

Läs mer

Patienters alkoholvanor och motivation till förändring

Patienters alkoholvanor och motivation till förändring Nätverket Hälsofrämjande sjukvård Patienters alkoholvanor och motivation till förändring Sammanställning från en nationell alkoholscreeningsdag den 8 november 2012 Mars 2013 Temagruppen Alkoholprevention

Läs mer

När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal?

När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal? Alkohol i samhället När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal? Annika Nordström, med dr, forskningsledare FoU Välfärd, Region Västerbotten Annika.nordstrom@regionvasterbotten.se Vanligt förekommande

Läs mer

Resultaten i sammanfattning

Resultaten i sammanfattning Resultaten i sammanfattning Andelen konsumenter av alkohol Pojkarnas alkoholvanor var relativt oförändrade under början och mitten av 1970-talet, medan flickorna ökade sin konsumtion. Andelen alkoholkonsumenter

Läs mer

Studenter och alkohol

Studenter och alkohol Studenter och alkohol Studenthälsouppdraget Implementeringsstudie Elisabet Flennemo, tf projektledare Fhi Ulric Hermansson, forskare KI Motiv för ett förebyggande arbete inom högskolan 18 25 åringar har

Läs mer

Alkoholpreventivt utvecklingsarbete på fyra högskolor

Alkoholpreventivt utvecklingsarbete på fyra högskolor EFFEKTUTVÄRDERING AV UTVECKLINGSHÖGSKOLOR Alkoholpreventivt utvecklingsarbete på fyra högskolor www.fhi.se A 2010:03 A 2010:03 ISSN: 1653-0802 ISBN: 978-91-7257-690-2 EFFEKTUTVÄRDERING AV UTVECKLINGSHÖGSKOLOR

Läs mer

HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST

HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST DATUM:... NAMN:... PERSONNUMMER:... Här följer ett antal frågeformulär om din alkoholsituation, ditt hälsotillstånd, dina övriga levnadsvanor och dina tankar

Läs mer

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Vad är vad? Sven Andréasson, professor, överläkare Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet Centrum för psykiatriforskning,

Läs mer

Den ledande metoden för att identifiera riskbruk av alkohol

Den ledande metoden för att identifiera riskbruk av alkohol Den ledande metoden för att identifiera riskbruk av alkohol BAKGRUND Riskbruk av alkohol är en förhöjd skadlig alkoholkonsumtion. Det orsakar ohälsa, sjukfrånvaro, lägre produktivitet och ökad risk för

Läs mer

1. Vilket av följande stämmer med definitionen av riskbruk av alkohol?

1. Vilket av följande stämmer med definitionen av riskbruk av alkohol? 1. Vilket av följande stämmer med definitionen av riskbruk av alkohol? 1 Där tolerans, och kontrollförlust utvecklats. x Där man upprepat kör bil med alkohol i kroppen, eller inte fullgör sina skyldigheter

Läs mer

1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget?

1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget? Kartläggning av nuläget I det här avsnittet kan du bedöma din egen situation som alkoholanvändare. Genom att svara på en rad frågor får du reda på om varningsklockorna redan ringer. Dessutom lär du dig

Läs mer

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Källa: TEMO-undersökning 2003 och 2004 Andel flickor i åk 2 på gymnasiet som blir eller inte blir bjudna på alkohol av sina föräldrar i Kalmar och i de 11

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län

Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län Folkhälsoskrift 2012:4 Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län Sammanställning av resultat från AUDIT-undersökning inom barnhälsovården hösten 2011 Av Hanna Lunding folkhälsoenheten Handledare Lena

Läs mer

fakta om alkohol och hälsa

fakta om alkohol och hälsa fakta om alkohol och hälsa FLER DRICKER MER ALLT FLER MÄNNISKOR DRICKER ALKOHOL REGEL- BUNDET, OCH I STÖRRE MÄNGD ÄN TIDIGARE. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad

Läs mer

Alkoholvanor bland besökare på Ungdomsoch Sesammottagningar i Stockholms län

Alkoholvanor bland besökare på Ungdomsoch Sesammottagningar i Stockholms län Alkoholvanor bland besökare på Ungdomsoch Sesammottagningar i Stockholms län Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2:23 1 Karolinska Institutets folkhälsoakademi (KFA) etablerades den 1 januari 29 i

Läs mer

Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa

Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa Innehållsförteckning Inledning... 1 Metod... 1 Svarsfrekvens... 1 Variabelförklaring... 3 Statistik och tolkning... 4 Kalibreringsvikt... 4 Stratifiering

Läs mer

2015-05-25. Innehåll. Alkoholkonsumtion och relaterade skador bland äldre. Hur ser alkoholvanorna ut i olika åldrar?

2015-05-25. Innehåll. Alkoholkonsumtion och relaterade skador bland äldre. Hur ser alkoholvanorna ut i olika åldrar? 21--2 Innehåll Jonas Landberg Jonas.landberg@can.se Alkoholkonsumtion och relaterade skador bland äldre Hur ser alkoholvanorna ut i olika åldrar? Bruk, missbruk och beroende i olika Konsumtionsutvecklingen

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2007

Skolelevers drogvanor 2007 Skolelevers drogvanor 2007 - en enkätstudie i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 Hanna Mann och Maria Selway Alkohol- och drogförebyggande samordnare Ängelholms kommun DROGVANOR I ÅRSKURS 9 4 TOBAK 4 Rökning

Läs mer

HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST

HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST NAMN... ATUM... ALKOHOLVANOR, Alkoholkalender (TLFB) Alkoholkalendern hjälper till att ge en bild av vilken mängd alkohol du dricker och om det finns något mönster i din alkoholkonsumtion.

Läs mer

Forskarteamet 2010. Några resultat från elev- och föräldraundersökning våren 2010. Föräldrar Tillsammans 13 deltagande skolor

Forskarteamet 2010. Några resultat från elev- och föräldraundersökning våren 2010. Föräldrar Tillsammans 13 deltagande skolor Forskarteamet Några resultat från elev- och föräldraundersökning våren Föräldrar Tillsammans 13 deltagande skolor Forskarteamet Interventionsskolor 7 st Älvboda friskola, Skutskär Trollehöjdskolan, Jönköping

Läs mer

ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING

ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING Liter 100% alkohol per invånare 1 år och äldre ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING Alkohol på gott och ont Våren 2012 En utbildning anordnad av Länsstyrelsen i Västmanlands län Framtagen i samarbete med länets

Läs mer

Kalmars resultat i september 2004: registerstatistik, befolkningsenkäten och mediaaktiviteten. Elisabet Åkerblom, Statens folkhälsoinstitut

Kalmars resultat i september 2004: registerstatistik, befolkningsenkäten och mediaaktiviteten. Elisabet Åkerblom, Statens folkhälsoinstitut s resultat i september : registerstatistik, befolkningsenkäten och mediaaktiviteten Elisabet Åkerblom, Statens folkhälsoinstitut Antal anmälda fall av rattfylleri per 10 000 inv 25 20 15 10 5 Riket totalt

Läs mer

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem

Läs mer

Drabbas vi olika beroende på vilken bakgrund vi har?

Drabbas vi olika beroende på vilken bakgrund vi har? Drabbas vi olika beroende på vilken bakgrund vi har? Socioekonomiska skillnader i alkoholvanor och dödlighet Jonas Landberg och Lovisa Sydén Studie I: Utvecklingen av socioekonomiska skillnader i alkoholrelaterad

Läs mer

Rapport Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaksvanor i Vänersborgs kommun. Version 2.

Rapport Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaksvanor i Vänersborgs kommun. Version 2. Rapport Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaksvanor i Vänersborgs kommun. Version 2. Maj 2007 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Hälsopolitiska

Läs mer

Alkohol - Är du i riskzonen utan att veta om det?

Alkohol - Är du i riskzonen utan att veta om det? Faktablad Alkohol - Är du i riskzonen utan att veta om det? Det här faktabladet har vi inte skrivit för att du ska sluta dricka alkohol. Vi vet att du, liksom många andra, har upplevt många roliga stunder

Läs mer

Hälsa och habilitering en del av Landstinget i Uppsala län

Hälsa och habilitering en del av Landstinget i Uppsala län Hälsa och habilitering en del av Landstinget i Uppsala län Folkhälsoenheten Sofia Carlberg, Projektledare, UM-samordningsprojekt Louise Hjortenfalk, Hälsoplanerare Carina Hesse-Bolin, Enhetschef Helena

Läs mer

KONTAKTINFORMATION ÅHÖRARKOPIOR (FÖRÄLDRAR) GÄSTBOK BLOGG

KONTAKTINFORMATION ÅHÖRARKOPIOR (FÖRÄLDRAR) GÄSTBOK BLOGG VIKTEN MAN KVINNA ALKOHOLSTYRKAN HUR FORT MAN DRICKER OM MAN ÄTER SAMTIDIGT MAN DRICKER STANDARDGLAS INNEHÅLLER 12 G 100% ALKOHOL 33 cl starköl 50 cl folköl 15 cl vin 4 cl starksprit 8 cl starkvin FÖRÄLDRARS

Läs mer

6/19/2012. Forskningsmetod. Kontraktsmetoden Frågeställningar. Kontraktsmetoden. Kontrakt med unga Utvärdering av kontraktsmetoden

6/19/2012. Forskningsmetod. Kontraktsmetoden Frågeställningar. Kontraktsmetoden. Kontrakt med unga Utvärdering av kontraktsmetoden /19/12 Forskningsmetod Kontrakt med unga Utvärdering av kontraktsmetoden Josefine Börjesson, Institutionen för hälsovetenskap och medicin, Örebro universitet Longitudinell studie - individerna mäts mer

Läs mer

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset ORGANISATIONSNAMN

Läs mer

Rapport. Psykosocial enkät. Medicinska Föreningen Lund-Malmö BMC H10, Sölvegatan 19, Lund

Rapport. Psykosocial enkät. Medicinska Föreningen Lund-Malmö BMC H10, Sölvegatan 19, Lund Medicinska Föreningen Lund-Malmö BMC H10, Sölvegatan 19, 221 84 Lund mf@mfskane.se 2015-09-01 Rapport Psykosocial enkät Under mars månad 2015 genomförde Medicinska Föreningen en enkätundersökning bland

Läs mer

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Hur hanteras alkoholfrågan? Riskdrickande Drickandet tilltar Alkoholproblem

Läs mer

Drogvaneundersökning 2016

Drogvaneundersökning 2016 Genomfördes 7 mars 16 Totalt externt bortfall 371 av 443 elever deltog (bortfall 16,3%) Externt bortfall i årskurser Åk 7: 137 av 16 elever deltog (bortfall 14,4%) Åk 8: 126 av 151 elever deltog (bortfall

Läs mer

motiverande samtal (MI)

motiverande samtal (MI) Screening alkohol Nationella riktlinjer: screening av alkoholöverkonsumtion Identifiering, diagnostik Bedömning Riskbruksprojektet motiverande samtal (MI) använda mätning av CDT eller PEth i blodprov använda

Läs mer

Levnadsvanor i praktiken

Levnadsvanor i praktiken Levnadsvanor i praktiken Ett neurologiskt perspektiv 25 oktober 2016 Helene Henriksson, leg sjukgymnast Hälsoenheten, Skånes Universitetssjukvård samt Kunskapscentrum för prevention och sjukdomsförebyggande

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2009 Norrbotten

Skolelevers drogvanor 2009 Norrbotten Skolelevers drogvanor 2009 Norrbotten Tabellbilaga Tabellinnehåll Tabell 1. Andel som inte dricker alkohol (icke-konsumenter), 2009. Procent (%) av samtliga. (utgår från konsumtionsindex=0, se mer sid

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun

Skolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun Skolelevers drogvanor 2007 Ansvarig uppgiftslämnare: Annika Persson, drogförebyggande samordnare Inledning Socialmedicinska enheten vid Lunds universitet genomförde under 2007 lokala drogvaneundersökningar

Läs mer

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström UNGA 16 Folkhälsoråd 27 maj 2016 Peter Thuresson Ebba Sundström Upplägg presentation Syftet med Unga-undersökningen Umeå kommuns folkhälsomål Bakgrund till undersökningen Förändringar i enkäten? Resultat

Läs mer

Alkohol och hälsa, Karolina Eldelind

Alkohol och hälsa, Karolina Eldelind Bild 1 Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se Jag heter Karolina Eldelind och arbetar som hälsoplanerare inom, Landstinget i Uppsala län.

Läs mer

Studenthälsouppdraget

Studenthälsouppdraget Studenthälsouppdraget - exempel på regional samverkan med universitet och högskola Annika Frykholm, Folkhälsomyndigheten Lennart Rådenmark, Länsstyrelsen Västra Götaland Anna Haid, Länsstyrelsen Uppsala

Läs mer

15-metoden ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM. Problemets omfattning. Den svenska alkoholkonsumtionen (100 % alkohol)

15-metoden ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM. Problemets omfattning. Den svenska alkoholkonsumtionen (100 % alkohol) 15-metoden ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM Problemets omfattning Den svenska alkoholkonsumtionen (100 % alkohol) 2001 8,8 liter 2004 10,6 liter 2014 9,4 liter Utvecklingen av

Läs mer

Svenska dryckesvanor och relaterade konsekvenser i början av det nya millenniet

Svenska dryckesvanor och relaterade konsekvenser i början av det nya millenniet Svenska dryckesvanor och relaterade konsekvenser i början av det nya millenniet Klara Hradilova Selin (red.) Forskningsrapport nr 20 SoRAD, Stockholm 2004 Svenska dryckesvanor och deras konsekvenser i

Läs mer

Alkoholkonsumtionen bland äldre i Sörmland Utvecklingen under 2000-talet Hans-G. Eriksson Statistiker FoU i Sörmland

Alkoholkonsumtionen bland äldre i Sörmland Utvecklingen under 2000-talet Hans-G. Eriksson Statistiker FoU i Sörmland Alkoholkonsumtionen bland äldre i Sörmland Utvecklingen under 2000-talet Hans-G. Eriksson Statistiker FoU i Sörmland 2016-03-11 För länge sedan när lördan kommer ska metern stå på bordet när jag kommer

Läs mer

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen Samtliga sjukskrivande läkare: Screening efter en månads sjukskrivning: Lab PEth, CDT Tox-screening, AUDIT-c

Läs mer

RESULTAT I TABELLFORM 2005 RÖKNING

RESULTAT I TABELLFORM 2005 RÖKNING RESULTAT I TABELLFORM 2005 RÖKNING Andelen rökare bland båda könen minskar successivt i riket som helhet. I CAN:s riksundersökning av gymnasieelever i åk 2 (2005) 1 rökte ca 35 % av eleverna. I Tyresöundersökningen

Läs mer

Värt att veta om alkohol och din hälsa

Värt att veta om alkohol och din hälsa Värt att veta om alkohol och din hälsa Hälsa och alkohol Alkohol är för många en naturlig del av livet. En öl med arbetskamraterna efter jobbet eller ett gott vin till middagen med vännerna. Så länge vi

Läs mer

Frågor och svar. om åldrande, alkohol och läkemedel

Frågor och svar. om åldrande, alkohol och läkemedel Frågor och svar om åldrande, alkohol och läkemedel S O C I A L - O C H H Ä L S O V Å R D S M I N I S T E R I E T S broschyrer 2006:6swe 1 Frågor och svar om åldrande, alkohol och läkemedel Stigande ålder

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Åre kommun

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Åre kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Åre kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer

UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 2009. Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9

UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 2009. Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9 UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 29 Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9 Inledning Denna rapport är en sammanställning av drogvaneundersökningen

Läs mer

NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL.

NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL. 1 Töreboda kommun Töreboda kommun NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL. I år 9 hade ofta flickor och pojkar lika lätt att vända sig till olika personer. Det var bara fler flickor än pojkar i år 9 som ansåg att de

Läs mer

Mindre ger mer. Broschyr för dig som vill dricka mindre

Mindre ger mer. Broschyr för dig som vill dricka mindre Mindre ger mer Broschyr för dig som vill dricka mindre 1 Innehåll Gör en lägesbedömning 4 Standardglas 6 Riskgränser 8 Minska eller sluta? 12 Då du vill dricka mindre 16 Dryckesdagbok 18 Den här broschyren

Läs mer

Svenska elevers drogvanor

Svenska elevers drogvanor Svenska elevers drogvanor Siri Thor; siri.thor@can.se Trender, problem och självskattad hälsa. Trender i ANT i Sverige Jämförelse med ungdomar i Europa Självrapporterade alkoholrelaterade problem Tillgänglighet

Läs mer

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Förord Att undersöka och presentera

Läs mer

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor

Läs mer

MINDRE GER MER. Guide för dig som vill minska på ditt drickande

MINDRE GER MER. Guide för dig som vill minska på ditt drickande 1 MINDRE GER MER Guide för dig som vill minska på ditt drickande INNEHÅLL Finns det skäl till förändring?... 3 Former av problembruk... 4 Utvärdera nuläget... 5 Bedöm din konsumtion i portioner... 6 Exempel

Läs mer

HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST

HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST NAMN... DATUM... A. DIN ALKOHOLKALENDER SYFTE Att få en bild av vilken mängd alkohol du dricker och mönster för alkoholkonsumtionen. INSTRUKTIONER 1. Ta fram din egen almanacka,

Läs mer

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE Hälsa och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. Alkohol i Sverige Förr i tiden drack svenskarna mycket

Läs mer

RÖKNING. Sammanlagt. Pojkar (CAN:s riksundersökning: 32% rökare) Flickor (CAN:s riksundersökning: 38% rökare)

RÖKNING. Sammanlagt. Pojkar (CAN:s riksundersökning: 32% rökare) Flickor (CAN:s riksundersökning: 38% rökare) RÖKNING Enligt CAN:s riksundersundersökningar har andelen rökare i tonåren sjunkit de senaste åren. Gäller båda könen. I deras gymnasiemätning 1 rökte ca. 35 % av eleverna. I Tyresöundersökningen är det

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2006. Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask

Skolelevers drogvanor 2006. Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask Skolelevers drogvanor 2006 Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Rapport nr 103 Stockholm 2007 Innehåll Tabellförteckning... 5 Inledning... 25 Undersökningen

Läs mer

Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015

Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015 Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015 Tabellbilagan innehåller resultaten för Folkhälsoenkät Ung 2015 på kommunnivå för årskurs nio (åk 9) och år två på gymnasiet (gy 2), uppdelat på kön. Där det är få

Läs mer

Utvärdering av Prime For Life utbildning.

Utvärdering av Prime For Life utbildning. Utvärdering av Prime For Life utbildning. Alkoholbeteende och riskuppfattning bland värnpliktiga före och efter Prime For Life utbildning. Författare: Barbro Arvidson Handledare: Peter Palm ergonom vid

Läs mer

DROGENKÄT. En undersökning av elevers tobaks-, alkoholoch narkotikavanor i Tyresö gymnasium åk 2, höstterminen 2006, Tyresö kommun.

DROGENKÄT. En undersökning av elevers tobaks-, alkoholoch narkotikavanor i Tyresö gymnasium åk 2, höstterminen 2006, Tyresö kommun. DROGENKÄT En undersökning av elevers tobaks-, alkoholoch narkotikavanor i Tyresö gymnasium åk 2, höstterminen 2006, Tyresö kommun. Kommunkansliet Februari 2007 Göran Törnblom Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Drogvanor. årskurs 2 på gymnasiet. 2006 i Västernorrland

Drogvanor. årskurs 2 på gymnasiet. 2006 i Västernorrland Drogvanor årskurs 2 på gymnasiet i Västernorrland Undersökningens genomförande Denna statistiksammanställning baseras på Centralförbundet för alkohol & narkotikaupplysning, CAN: s undersökning av skolelevers

Läs mer

Sammanställning av drogvaneenkät för åk 6 och 8 Härjedalens kommun läsåret 2013/2014 Sammanställt av Cecilia Hallgren

Sammanställning av drogvaneenkät för åk 6 och 8 Härjedalens kommun läsåret 2013/2014 Sammanställt av Cecilia Hallgren Sammanställning av drogvaneenkät för åk 6 och 8 Härjedalens kommun läsåret 2013/2014 Sammanställt av Cecilia Hallgren 2014-08-12 INNEHÅLLSFÖRTECKING... 1 2 INLEDNING... 2 3. ÅRSKURS 6... 3 3.1 Tobaksvanor,

Läs mer

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år Nationella folkhälsoenkäten Dalarna Innehåll i enkäten Den Nationella folkhälsoenkäten innehåller frågor om hälsa, välbefinnande, läkemedelsanvändning, vårdutnyttjande, tandhälsa, kostvanor, tobaksvanor,

Läs mer

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund SCREENING-INSTRUMENT En kort orientering inom några screeningsinstrument Catherine Larsson, metodstödjare/utbildare Kommunalförbund på Sjuhärads Tratten Normalbruk Riskbruk 700 000 pers. Missbruk /beroende

Läs mer

VANOR. IDA - Institutionen för datavetenskap 2009-12-10 Statistik och dataanalys åk 1 Karl Wahlin

VANOR. IDA - Institutionen för datavetenskap 2009-12-10 Statistik och dataanalys åk 1 Karl Wahlin IDA - Institutionen för datavetenskap 2009-12-10 Statistik och dataanalys åk 1 Karl Wahlin VANOR Lauren Duff laudu794@student.liu.se Klaudia Piorkowska klapi484@student.liu.se Andreas Sellin andse502@student.liu.se

Läs mer

Vårdriktlinjer vid riskkonsumtion av alkohol Gäller för Primärvården Örebro läns landsting

Vårdriktlinjer vid riskkonsumtion av alkohol Gäller för Primärvården Örebro läns landsting Vårdriktlinjer vid riskkonsumtion av alkohol Gäller för Bakgrund 3 Definitioner 4 Utredning 5 Laboratorieanalyser 8 Behandling 9 Förslag till kvalitetsindikatorer 10 Patientbroschyr med konsumtionstest

Läs mer

i Västernorrland Drogvanor årskurs 9 i grundskolan 2008

i Västernorrland Drogvanor årskurs 9 i grundskolan 2008 Drogvanor årskurs 9 i grundskolan i Västernorrland Undersökningens genomförande Denna statistiksammanställning baseras på Centralförbundet för alkohol & narkotikaupplysning, CAN: s undersökning av skolelevers

Läs mer

Varför behandla alkoholberoende i primärvården?

Varför behandla alkoholberoende i primärvården? Nya grepp i behandling av alkoholproblem - primärvårdens perspektiv- 1. Varför är PV lämplig behandlare? 2. Hur kan man behandla I PV? 3. Vad behövs för att pat. ska söka PV? Varför behandla alkoholberoende

Läs mer

Alkohol. Författare: Sharareh Asta, Martin Brewitz, Camilla Halldin, Jack Larsson, Karolina Rinne, Josefine Solberg, Karl Venox

Alkohol. Författare: Sharareh Asta, Martin Brewitz, Camilla Halldin, Jack Larsson, Karolina Rinne, Josefine Solberg, Karl Venox Alkohol Författare: Sharareh Asta, Martin Brewitz, Camilla Halldin, Jack Larsson, Karolina Rinne, Josefine Solberg, Karl Venox Kursansvarig: Gabriella Ahlenius Examinator: Gabriella Ahlenius Abstract Alkohol

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

narkotika-, uppdrag av Stad

narkotika-, uppdrag av Stad Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaks- och fritidsvanor i Trollhättans kommun Resultat från ANT-undersökning 2007 December 2007 Undersökningen är genomförd av Splitvision

Läs mer

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010 Samhällsmedicin PM 1 Gävleborg 11-1-2 Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 1. Kort om den nationella folkhälsoenkäten Den nationella folkhälsoenkäten

Läs mer

Inled övningen med att berätta att ni ska prata om alkohol, lagar och hur dessa på olika sätt påverkar oss.

Inled övningen med att berätta att ni ska prata om alkohol, lagar och hur dessa på olika sätt påverkar oss. Du, lagen och genus Lektionslängd: 40-80 min (beroende på deltagarnas kapacitet) Material och förberedelser: Kopiera upp elevmaterial 1 till varje elev eller grupp. Syfte: Syftet med övningen är att eleverna

Läs mer

Effektutvärdering av Alkoholprofilen ett internetbaserat bedömningsinstrument med personlig återkoppling

Effektutvärdering av Alkoholprofilen ett internetbaserat bedömningsinstrument med personlig återkoppling Effektutvärdering av Alkoholprofilen ett internetbaserat bedömningsinstrument med personlig återkoppling TORBJÖRN SJÖLUND APRIL 2007 RAPPORT NR 29 Innehållsförteckning Sammanfattning 4 Inledning 5 Motivation

Läs mer

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Resultat i korta drag från Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Januari 2009 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag

Läs mer

Östgötens psykiska hälsa. Kommunrapport om självskattad psykisk hälsa

Östgötens psykiska hälsa. Kommunrapport om självskattad psykisk hälsa Östgötens psykiska hälsa Kommunrapport om självskattad psykisk hälsa Rapport 2004:2 Linköping mars 2004 Madeleine Borgstedt-Risberg Tommy Holmberg Per Nettelbladt Helle Noorlind Brage Marika Wenemark Ingemar

Läs mer

Folkhälsoenkät Ung 2011. Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 2012-02-22

Folkhälsoenkät Ung 2011. Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 2012-02-22 Folkhälsoenkät Ung 11 Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 12-2-22 1 Innehållsförteckning Resultat... 5 Hälsa och läkemedel... 5 Tobak... 12 Alkohol... 19 Narkotika... 27 Dopning och sniffning... 29

Läs mer

Samtliga kategorier 100% 90% 80% 70% 60% Resultat Betydelse Angelägenhet 50% 40% 30% 20% 10%

Samtliga kategorier 100% 90% 80% 70% 60% Resultat Betydelse Angelägenhet 50% 40% 30% 20% 10% 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Samtliga kategorier Verksamhetsmål Utveckling Inflytande Uppskattning Engagemang Återkoppling Samtliga kategorier Arbetsplatsutveckling Tid för planering Ledarskap Trivsel Jag trivs

Läs mer

Hälsa på lika villkor 2006 Västernorrland

Hälsa på lika villkor 2006 Västernorrland Hälsa på lika villkor 26 Västernorrland Sammanställt av Birgitta Malker 27-3-9 Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Västernorrland 26 Minskat bruk av tobak och alkohol Sunda och säkra miljöer

Läs mer