Alkoholpreventivt utvecklingsarbete på fyra högskolor

Transkript

1 EFFEKTUTVÄRDERING AV UTVECKLINGSHÖGSKOLOR Alkoholpreventivt utvecklingsarbete på fyra högskolor A 2010:03

2 A 2010:03 ISSN: ISBN:

3 EFFEKTUTVÄRDERING AV UTVECKLINGSHÖGSKOLOR 3 Innehåll FÖRORD... 4 SAMMANFATTNING... 5 BAKGRUND... 6 Utvärdering... 6 Tidigare delrapport... 7 Syfte... 7 Metod... 7 Rekrytering... 7 Enkäten... 8 Statistisk bearbetning... 9 Svarsfrekvenser... 9 Bortfallsanalys...11 RESULTAT...12 Beskrivning av studenternas bakgrund och initiala situation...12 Beskrivning av studenternas initiala alkoholvanor...16 Beskrivning av högskolornas initiala alkoholpreventiva arbete...21 Utveckling av alkoholvanor vid uppföljningar...23 Deltagande i alkoholinterventioner vid uppföljningar...24 Kännedom om högskolans alkoholpolicy vid uppföljningar...26 DISKUSSION...28 REFERENSER...31

4 EFFEKTUTVÄRDERING AV UTVECKLINGSHÖGSKOLOR 4 Förord Alkoholkonsumtionen är allra högst bland unga vuxna varav en stor del återfinns inom högskolesektorn. I de nationella handlingsplanerna för att förebygga alkoholskador konstateras att universitet och högskolor är viktiga arenor för alkoholpreventiva insatser. Alkoholkommittén ( ) hade genom sin nationella och samordnande funktion en viktig uppgift att fylla när det gällde att utveckla det förebyggande arbetet på universitet och högskolor. Som ett led i det arbetet inleddes hösten 2006 ett samarbete med fyra högskolor, s.k. utvecklingshögskolor. Dessa fyra var Högskolan i Halmstad, Malmö högskola, Högskolan i Jönköping och Mälardalens högskola. För att få medverka i utvecklingsarbetet ställdes vissa krav, som till exempel att utveckla långsiktiga och hållbara strukturer för det alkoholförebyggande arbetet på lärosätet. Utvecklingsarbetet pågick med stöd från Alkoholkommittén under Statens folkhälsoinstitut fick 2008 i uppdrag att stödja det fortsatta hälsofrämjande arbetet på universitet och högskolor. Ett delprojekt inom Riskbruksprojektet har sedan dess svarat för metodutveckling, kompetens- och implementeringsstöd för det fortsatta utvecklingsarbetet inom området. Insatserna på utvecklingshögskolorna har följts genom effektutvärdering, processutvärdering samt en aktionsstudie på projektsamordnarrollen. Effektutvärderingen visar att det strukturerade och samordnade arbetet gett effekt. Andelen studenter med riskfyllda alkoholvanor har minskat signifikant vid utvecklingshögskolorna (9,1 %) jämfört med kontrollhögskolorna (3,5 %) Effektutvärderingen är genomförd av Claes Andersson, med.dr på Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet. Rapporten är granskad av professor Mats Berglund, Lunds universitet och med.dr Ulric Hermansson, Karolinska Institutet och Elisabet Flennemo, projektansvarig på Riskbruksprojektet. Den här rapporten kommer att bindas ihop med övriga utvärderingsrapporter och kompletteras med en diskussion och sammanfattning för publicering i folkhälsoinstitutets skriftserie R-rapporter under hösten Sarah Wamala Generaldirektör

5 EFFEKTUTVÄRDERING AV UTVECKLINGSHÖGSKOLOR 5 Sammanfattning Med start höstterminen 2006 erbjöd Alkoholkommittén fyra högskolor projektstöd att utveckla det alkoholpreventiva arbetet på den egna högskolan. Utvecklingsarbetet genomfördes på Högskolan i Halmstad, Högskolan i Jönköping, Malmö högskola och Mälardalens högskola. I den här studien har Högskolan i Gävle, Högskolan i Skövde, Högskolan Väst och Södertörns högskola fungerat som kontrollhögskolor. Projektet kallas utvecklingshögskolor för att klargöra att det pågick ett utvecklingsarbete på dessa högskolor. Syftet var att minska riskfyllda alkoholvanor vid högskolorna. Effekten följdes upp genom en initial enkät samt tre uppföljningsenkäter till studenter på utvecklingshögskolorna och till studenter vid fyra kontrollhögskolor. Resultatet visar att andelen studenter med riskfyllda alkoholvanor vid den avslutande uppföljningen har minskat vid utvecklingshögskolorna (9,1 %) jämfört med kontrollhögskolorna (3,5 %) Därtill framkommer att utvecklingshögskolorna ökat antalet deltagare i alkoholpreventiva insatser på den egna högskolan (10,9 % jmf. 3,1 %), andelen studenter med kännedom om den egna högskolans alkoholpolicy (13,5% jmf. 6,6 %) och andelen studenter som stödjer den egna högskolans alkoholpolicy (7,2 % jmf. 4,9 %) jämfört med kontrollhögskolorna. Slutsatsen är att Alkoholkommitténs satsning har medfört positiva effekter vid de fyra utvecklingshögskolorna. De sammantagna erfarenheterna från utvecklingsprojektet kan därmed ge inspiration och vägledning för kommande alkoholpreventiva satsningar på universitet och högskolor.

6 EFFEKTUTVÄRDERING AV UTVECKLINGSHÖGSKOLOR 6 Bakgrund Forskningsstudier har visat att alkoholkonsumtionen är högre under åren vid universitet och högskola jämfört med hur konsumtionen ser ut under tidigare och senare delar av livet (Grant och Dawson, 1997). Av särskild betydelse är att studenter ofta konsumerar stora kvantiteter alkohol vid samma tillfälle, så kallat berusningsdrickande, vilket innebär en ökad risk för negativa konsekvenser (Jennison, 2004). En studie genomförd i Sverige visar att närmare hälften av de studenter som dricker alkohol berättar om negativa konsekvenser relaterade till alkoholkonsumtion under det senaste året (Bullock, 2004). Därtill har forskning visat att åren vid universitet och högskola har en stor betydelse för framtida alkoholvanor och att många grundlägger sina alkoholvanor under dessa år (O Neill et al., 2001). Tidigare studier har enbart dokumenterat mindre skillnader mellan studenter och ickestudenter vad gäller konsumtionsvanor (Eriksson och Olsson, 2004). Universitet och högskola utgör dock en naturlig och viktig arena för preventiva insatser, då närmare hälften av alla unga vuxna påbörjar en utbildning på universitet eller högskola (OECD, 2008). Därtill har internationell, såväl som nationell forskning, visat att det är möjligt att påverka studenters alkoholvanor. Under senare år har flera preventionsprogram utvecklats företrädesvis i USA (Larimer och Cronce, 2002; 2007). I Sverige har forskning om förebyggande program och korta interventioner främst genomförts av forskargrupper vid universiteten i Lund (Johnsson, 2006; Hansson, 2007; Ståhlbrandt, 2008; Andersson, 2009) och Linköping (Andersson et al., 2009). Ett betydande problem är dock att det ofta har rapporterats om svårigheter att implementera goda forskningsresultat i praktisk klinisk verksamhet (Fleming et al., 2002; Kaner et al., 2007). Därför är stöd för implementering av evidensbaserad metodik i praktisk klinisk verksamhet av stor betydelse. Alkoholkommittén, senare Riskbruksprojektet vid Statens folkhälsoinstitut, har under tre terminer, höstterminen 2006 till höstterminen 2007, avsatt ekonomiska medel till fyra utvecklingshögskolor (Jönköping, Halmstad, Malmö och Mälardalen) för att initiera insatser i syfte att reducera riskfylld alkoholkonsumtion vid respektive lärosäte. Högskolorna valdes utifrån intresse och möjlighet att under en kort projektperiod vidareutveckla det alkoholpreventiva arbetet vid den egna högskolan. Alkoholkommittén informerade utvecklingshögskolorna om evidensbaserad metodik (A Call for Action, 2002; Berglund et al., SOU 2005:25). Deltagande högskolor har, med utgångspunkt i denna information, själva valt inriktning och innehåll på det egna arbetet. Utvärdering Klinisk Alkoholforskning vid Lunds universitet fick uppdraget att genomföra en effektutvärdering av Alkoholkommitténs satsning på de fyra utvecklingshögskolorna. Parallellt genomförde två andra forskargrupper en kvalitativ processutvärdering, samt en utvärdering som baseras på metodik för aktionsforskning. Processutvärderingen utformades som ett nätverk för stöd mellan ansvariga koordinatorer vid de fyra högskolorna (Swift-Johannison et al., 2008). Den kvalitativa processutvärderingen

7 EFFEKTUTVÄRDERING AV UTVECKLINGSHÖGSKOLOR 7 sammanfattar att satsningen på utvecklingshögskolor har bidragit till en väsentlig förstärkning av medverkande högskolors alkoholförebyggande arbete inom studenthälsans och studentkårernas domäner (Stafström, 2008). Tidigare delrapport En delrapport av effektutvärderingen har tidigare presenterats (Andersson, 2008). I rapporten redovisas bland annat resultat avseende studenternas förväntningar på alkohol, konsekvenser av alkoholkonsumtion och psykiskt mående. Ett samband konstaterades mellan riskfyllda alkoholvanor och positiva alkoholförväntningar, negativa konsekvenser och symptom på ångest och depression. Delrapporten innehåller också en redovisning av studenternas vanor avseende cannabis, rökning samt spel. Sex procent av studenterna hade prövat cannabis, en tredjedel av studenterna röker och drygt hälften uppgav att de någon gång spelar om pengar, t.ex. lotteri, poker eller tips. Samtliga dessa faktorer var relaterade till riskfyllda alkoholvanor. Syfte Effektutvärderingens primära syfte är att undersöka förekomst och förändring av riskfyllda alkoholvanor, deltagande i alkoholprevention på den egna högskolan, samt kännedom och stöd för den egna högskolans alkoholpolicy vid fyra utvecklingshögskolor (Jönköping, Halmstad, Malmö och Mälardalen), samt att jämföra resultatet med motsvarande förekomst och förändring vid fyra kontrollhögskolor (Gävle, Skövde, Södertörn och Väst). Metod Utvecklingshögskolorna valdes ut av Alkoholkommittén genom ett strategiskt urval av högskolor som visat intresse att medverka i satsningen och som kommit relativt långt i sitt alkoholpreventiva arbete. Kontrollhögskolorna valdes ut för att matcha medverkande högskolor avseende faktorer såsom högskolans storlek, geografisk placering samt alkoholpreventiva arbete. Effektutvärderingen har genomförts genom en initial webbenkät, baslinje, och tre uppföljningar av en och samma population studenter, som höstterminen 2006 antagits till och påbörjat ett utbildningsprogram vid någon av de aktuella högskolorna. Den initiala mätningen genomfördes höstterminen Därefter genomfördes sammanlagt tre uppföljningar vårterminen 2007, höstterminen samma år och vårterminen Rekrytering Undersökningspopulationen rekryterades genom utskick av en enkät med e-post till personer som höstterminen 2006 antagits till ett utbildningsprogram vid de aktuella högskolorna. Anledningen till att enbart programstudenter kontaktades är att det bedömdes vara sannolikt att denna grupp i hög grad skulle stanna på respektive högskola under hela undersökningsperioden. E-postadresserna som användes vid enkätutskicket rekvirerades från Verket för Högskoleservice (VHS) och avser individer

8 EFFEKTUTVÄRDERING AV UTVECKLINGSHÖGSKOLOR 8 som antagits till ett utbildningsprogram samt vid ansökan till detta program angett en e- postadress. I informationen som följde den initiala enkäten framgick, att enkäten avsåg en utvärdering av Alkoholkommitténs satsning på utvecklingshögskolor samt riktade sig till studenter som den aktuella terminen påbörjat ett utbildningsprogram vid någon av de aktuella högskolorna. Vidare lämnades information om studiens omfattning och anonymitet samt hur studenterna vid behov skulle kunna kontakta ansvarig forskare. I syfte att öka motivationen att besvara enkäten, lämnades också information om ett lotteri; studenter som besvarade enkäten hade möjlighet att vinna en SF-biobiljett. Liknande information, samt möjligheten att vinna en biobiljett, har lämnats vid samtliga utskick. Enkäten Effektutvärderingens primära instrument för att mäta förekomst och förändring av riskfylld alkoholkonsumtion är Alcohol Use Disorders Identification Test (AUDIT). Instrumentet har utvecklats av Världshälsoorganisationen (WHO) och används för screening av riskfylld alkoholkonsumtion i såväl forskning som praktik (Bergman och Källmen, 2002). Instrumentet består av 10 frågor och mäter konsumtion, tecken på beroende samt alkoholrelaterade skador. Svaren ger en summapoäng mellan 0 och 40. Traditionellt anses gränsvärdet för riskfylld konsumtion och behov av intervention ligga på > 8 poäng för män och > 6 poäng för kvinnor (Reinert och Allen, 2007). I en tidigare studie på svenska studenter, har det visat sig att 56 % av männen och 49 % av kvinnorna ligger över dessa traditionella gränsvärden (Andersson et al., 2007). För praktisk klinisk verksamhet har det föreslagits att en kort intervention ska erbjudas individer som ligger mellan 8 och 15 poäng. Denna intervention ska kompletteras med regelbunden uppföljning för de som ligger mellan 16 och 19 poäng. Diagnostisering och behandling rekommenderas för individer som ligger över 20 poäng (Room et al., 2005). För att ytterligare belysa deltagande studenters alkoholvanor ställdes initialt frågor kring alkoholkonsumtion under den senaste månaden. Studenterna ombads bland annat att svara på hur många dagar de druckit alkohol under den senaste månaden, hur många standardglas om 12 gram alkohol de druckit som mest och vid en typisk helgkväll, samt antalet timmar de konsumerat alkohol vid dessa tillfällen. Uppgifterna användes bl.a. för att analysera berusningsdrickande och för att kalkylera blodalkoholkoncentrationer. Studenterna ombads också besvara om de deltagit i någon form av alkoholpreventiv insats, t.ex. en informationskampanj eller en utbildning, på respektive högskola. Frågor ställdes initialt samt vid uppföljningarna gällande kännedom om samt stöd för den egna högskolans alkoholpolicy. I enkäten ställdes också frågor om studenternas bakgrund och aktuella situation; kön, ålder, etnisk bakgrund, föräldrarnas högsta utbildning samt eventuella alkoholproblem hos föräldrarna. Dessutom fick studenterna fylla i civilstånd, boendesituation, tidigare studier, aktuellt studieområde, studentrelaterade fritidsaktiviteter, arbete vid sidan om studierna samt ekonomi.

9 EFFEKTUTVÄRDERING AV UTVECKLINGSHÖGSKOLOR 9 Statistisk bearbetning SPSS 16.0 har använts för de statistiska bearbetningar som presenteras. Chi2-test har använts för att analysera skillnader i proportioner. Kruskal-Wallis test har använts för att analysera resultat mellan olika subgrupper. Logistisk regression användes för att analysera Odds Ratio (OR) för riskfyllda alkoholvanor (AUDIT >8 poäng för män och >6 poäng för kvinnor). Vid analys av uppföljningsdata, har ANOVA använts för att korrigera för initiala skillnader mellan utvecklings- och kontrollhögskolorna. Enbart baslinjedata och uppföljningsdata för individer som har medverkat vid varje uppföljning, har inkluderats i beräkningen. P-värde under 0,05 bedömdes vara statistiskt signifikant. I tabellerna redovisas de sammantagna värdena för samtliga högskolor i kursiv stil. Svarsfrekvenser Enligt Verket för Högskoleservice (VHS) antogs studenter till ett utbildningsprogram vid de åtta utvecklings- och kontrollhögskolorna höstterminen En e-postenkät skickades till de individer som antagits till ett utbildningsprogram och som vid ansökan lämnat en e-postadress. I instruktionen till enkäten framgick att enbart de som aktuell termin påbörjat ett utbildningsprogram vid någon av de aktuella högskolorna skulle besvara enkäten. Utvecklingshögskolorna HT 2006 Utskick n=3516 Svar n=1469 Kontrollhögskolorna HT 2006 Utskick n=2132 Svar n=811 VT 2007 Svar n=804 (42%) VT 2007 Svar n=458 (57%) HT 2007 Svar n=604 (42%) HT 2007 Svar n=364 (45%) VT 2008 Svar n=519 (35%) VT 2008 Svar n=289 (36%) Figur 1. Redovisning av svarsfrekvenser vid initial mätning samt uppföljningar vid utvecklings- och kontrollhögskolor. Enkäten besvarades av sammanlagt individer, varav 121 angav att de inte studerade vid någon av de högskolor som var aktuell i undersökningen. Av de som besvarade enkäten uppgav individer att de aktuell termin påbörjat ett utbildningsprogram vid någon av de åtta högskolorna. Detta innebär att baslinjeenkäten besvarades av 40,4 procent av de individer som fått en e-postenkät höstterminen Vid utvecklingshögskolorna besvarades e-postenkäten av 41,8 procent. Svarsfrekvensen varierade från 38,4 procent vid Mälardalens högskola till 45,0 procent vid Högskolan i Halmstad. Vid kontrollhögskolorna besvarades e-postenkäten av 38,0 procent.

10 EFFEKTUTVÄRDERING AV UTVECKLINGSHÖGSKOLOR 10 Svarsfrekvensen varierade här från 33,6 procent vid Södertörns högskola till 43,3 procent vid Högskolan i Gävle. Tabell 1. Redovisning av svarsfrekvens i förhållande till initialt distribuerade enkäter. De sammantagna värdena för samtliga högskolor redovisas i kursiv stil. TOTALT UTVECKLINGSHÖGSKOLOR Jönköping Halmstad Malmö Mälardalen Totalt Utskick Svarsfrekvens Procent 40,4 41,0 45,0 42,5 38,4 41,8 KONTROLLHÖGSKOLOR Gävle Skövde Södertörn Väst Totalt Utskick Svarsfrekvens Procent 43,3 38,6 33,6 37,6 38,0 Under vårterminen 2007 genomfördes den första uppföljningen, som besvarades av studenter. Detta innebär att 55,3 procent av de som besvarat baslinjeenkäten även deltagit i den första uppföljningen. Svarsfrekvensen var 54,7 procent vid utvecklingshögskolorna och 56,5 procent vid kontrollhögskolorna. Lägst svarsfrekvens hade Högskolan Väst med 50,3 procent. Högst svarsfrekvens hade Halmstad där 62,0 procent besvarade enkäten. Den andra uppföljningen genomfördes höstterminen 2007 och besvarades av 968 studenter, vilket motsvarar 42,5 procent av de studenter, som ett år tidigare besvarat den ursprungliga enkäten. Enkäten besvarades av 41,1 procent av studenterna vid utvecklingshögskolorna och 44,9 procent av studenterna vid kontrollhögskolorna. Svarsfrekvensen varierar här från 36,9 procent i Malmö till 47,8 procent i Skövde. Vårterminen 2008 genomfördes den tredje och sista uppföljningen. Denna besvarades av sammanlagt 808 studenter, vilket motsvarar 35,4 procent av den ursprungliga populationen. Svarsfrekvensen var 35,3 procent vid de fyra utvecklingshögskolorna och 35,6 procent vid de fyra kontrollhögskolorna. Lägst svarsfrekvens hade nu Södertörn med 27,6 procent, medan högst svarsfrekvens uppnåddes i Skövde, där 44,1 procent besvarade den sista uppföljningsenkäten.

11 EFFEKTUTVÄRDERING AV UTVECKLINGSHÖGSKOLOR 11 Tabell 2. Frekvens (%) deltagande vid tre uppföljningar. De sammantagna värdena för samtliga högskolor redovisas i kursiv stil. TOTALT UTVECKLINGSHÖGSKOLOR Jönköping Halmstad Malmö Mälardalen Totalt Uppföljning 1 Vt (55,3) 213 (57,3) 160 (62,0) 301 (50,8) 130 (52,8) 804 (54,7) 2 Ht (42,5) 157 (42,2) 120 (46,5) 219 (36,9) 108 (43,9) 604 (41,1) 3 Vt (35,4) 140 (37,6) 109 (42,2) 180 (30,4) 90 (36,6) 519 (35,3) KONTROLLHÖGSKOLOR Gävle Skövde Södertörn Väst Totalt Uppföljning 1 Vt (60,3) 112 (60,2) 122 (53,5) 78 (50,3) 458 (56,5) 2 Ht (45,9) 89 (47,8) 93 (40,8) 71 (45,8) 364 (44,9) 3 Vt08 87 (36,0) 82 (44,1) 63 (27,6) 57 (36,8) 289 (35,6) Bortfallsanalys Andelen riskkonsumenter vid den initiala enkäten, d.v.s. studenter med >6 poäng (kvinnor) och >8 poäng (män) på AUDIT, som inte medverkade i den första uppföljningen, var lika hög som andelen riskkonsumenter som medverkade i denna uppföljning (46 % vs 42 %, p=0,082). Förhållandet var detsamma vid den andra (46 % vs 42 %, p=0,114) och tredje uppföljningen (46 % vs 42 %, p=0,085). Andelen riskkonsumenter som identifierats vid den initiala enkäten och som medverkade den första (44 % vs 39 %, p=0,097) och andra (43 % vs 39 %, p=0,283) uppföljningen var densamma vid utvecklingshögskolorna respektive kontrollhögskolorna. Vid den tredje och sista uppföljningen var andelen kvarvarande initiala riskkonsumenter dock högre vid utvecklingshögskolorna jämfört med kontrollhögskolorna (46 % vs 34 %, p=0,002). Hos studenter som valt att medverka respektive valt att inte medverka i de tre uppföljningarna framkom ingen skillnad avseende deltagande i alkoholprevention på den egna högskolan samt kännedom och stöd för den egna högskolans alkoholpolicy.

12 EFFEKTUTVÄRDERING AV UTVECKLINGSHÖGSKOLOR 12 Resultat Resultatbeskrivningen inleds med en beskrivning av studenternas bakgrund och situation vid den initiala enkäten och där det primära syftet är att klargöra initiala skillnader mellan utvecklings- och kontrollhögskolor. Studenternas alkoholvanor beskrivs utifrån riskfyllda alkoholvanor enligt AUDIT. Därefter följer en analys av sambandet mellan alkoholvanor och studenternas bakgrund och aktuella situation. Avsnittet avslutas med en redovisning av högskolornas alkoholpreventiva arbete höstterminen Därefter redovisas en analys av förändring mellan baslinje och de olika uppföljningarna avseende alkoholvanor, deltagande i alkoholinterventioner, kännedom om högskolans alkoholpolicy och stöd för högskolans alkoholpolicy. Beskrivning av studenternas bakgrund och initiala situation I tabell 3 beskrivs bakgrund och aktuell situation för de sammanlagt programstudenter från åtta högskolor, som höstterminen 2006 valde att medverka i studien. Data redovisas för den totala populationen, för utvecklings- respektive kontrollhögskolor, samt för varje enskild högskola. I texten beskrivs den totala situationen, säkerställda skillnader mellan utvecklings- och kontrollhögskolor samt variationer mellan enskilda högskolor. Signifikanta skillnader på 5 % -nivå redovisas inom parentes. Enkäten besvarades av fler kvinnor än män (p=0,000). Andelen kvinnor som besvarade enkäten var detsamma på såväl utvecklings- som på kontrollhögskolorna. Däremot fanns det skillnader mellan enskilda högskolor (p=0,000). Malmö högskola hade högst andel kvinnor som besvarade enkäten, medan lägst andel kvinnor återfanns på Högskolan i Skövde. Studenterna som besvarat enkäten delades in i olika ålderskategorier där flest studenter återfanns i åldern år. Det fanns ingen säkerställd åldersskillnad mellan utvecklings- och kontrollhögskolor eller mellan enskilda högskolor. Flertalet studenter hade en etnisk bakgrund med två svenska föräldrar. Det fanns ingen skillnad mellan utvecklings- och kontrollhögskolorna. Däremot fanns det skillnader mellan enskilda högskolor (p=0,000). Högst andel studenter med enbart svenska föräldrar återfanns på Högskolan i Gävle. Högst andel med annan etnisk bakgrund rapporterades på Södertörns högskola. Närmare hälften uppgav att de hade minst en förälder med utbildning från universitet eller högskola. Andelen vars föräldrar hade en högskoleutbildning var högre vid de fyra utvecklingshögskolorna jämfört med kontrollhögskolorna (p=0,000). Andelen studenter, som uppgav att föräldrarnas högsta utbildning var på gymnasienivå, var högre vid kontrollhögskolorna jämfört med utvecklingshögskolorna (p=0,002). Båda grupperna hade liknande proportioner föräldrar med högst grundskoleutbildning. Avseende

13 EFFEKTUTVÄRDERING AV UTVECKLINGSHÖGSKOLOR 13 föräldrars utbildning fanns det också skillnader mellan de åtta högskolorna (p=0,024). Högst andel med universitets- eller högskoleutbildade föräldrar återfanns vid Malmö högskola, medan lägst andel fanns på Högskolan Väst. Tabell 3. Studenternas bakgrund och aktuella situation. Distribution i procent. De sammantagna värdena för samtliga högskolor redovisas i kursiv stil. TOTALT UTVECKLINGSHÖGSKOLOR Jönköping Halmstad Malmö Mälardalen Totalt Kön Män 34,5 41,0 34,2 28,0 39,4 34,3 Kvinnor 65, ,8 72,0 60,6 65,7 Åldersgrupp ,8 35,2 26,0 20,4 26,8 26, ,5 53,0 61,2 52,9 53,3 54, ,1 5,1 7,8 12,3 5,7 8, ,1 3,8 2,7 5,9 6,5 4,9 35 och äldre 6,5 3,0 2,3 8,4 7,7 5,9 Etnisk bakgrund Sverige 77,8 84,7 86,0 73,4 72,4 78,3 Annat land 22,2 15,3 14,0 26,6 27,6 21,7 Föräldrars utbildning Grundskola 15,0 13,7 8,2 16,5 15,5 14,2 Gymnasium 37,4 35,2 44,5 29,0 39,6 35,0 Universitet 47,7 51,1 47,3 54,5 44,9 50,8 Alkoholproblem hos förälder Nej 87,4 90,0 89,9 83,2 87,8 86,9 Ja 12,6 10,0 10,1 16,8 12,2 13,1 Civilstånd Ensam 27,7 33,7 24,9 25,6 23,2 27,1 Dejtar (inte seriöst) 12,3 11,3 15,6 12,5 12,2 12,7 Dejtar (seriöst) 7,2 7,3 7,8 7,4 7,3 7,4 Fast relation/partner 20,0 22,1 19,5 18,2 23,2 20,2 Sambo 19,1 14,6 23,0 20,7 18,7 19,2 Förlovad 5,1 4,9 7,4 3,2 5,3 4,7 Gift 7,4 6,2 1,6 10,6 8,9 7,6 Separerad/frånskild 1,1 0,0 0,4 1,7 1,2 1,0 Boende Egen lägenhet/hus 30,3 32,1 34,5 26,1 30,2 29,8 Med förälder/föräldrar 22,3 19,7 11,6 28,3 19,6 21,7 Med partner, utan barn 17,9 14,8 26,0 17,0 15,5 17,8 Delar lägenhet med 5,5 8,4 8,9 5,9 1,2 6,3 kompisar I studentkorridor/ 14,0 18,9 14,3 8,4 22,4 14,5 studentboende Med partner och barn 7,2 5,1 3,5 10,8 8,2 7,6 Med barn, utan partner 1,3 5,1 0,4 1,5 1,6 1,0 Annat 1,5 1,1 0,8 1,9 1,2 1,4 Tidigare studier Första terminen 73,5 79,0 74,8 68,8 74,4 73,4 Tidigare studier 26,5 21,0 25,2 31,1 25,6 26,6 Studieområde Teknik 11,5 18,4 12,1 9,1 16,7 13,3 Data 5,9 11,6 1,2 3,0 5,3 5,3 Naturvetenskap 4,6 3,5 6,2 6,4 2,8 5,1 Ekonomi/ 16,0 15,9 20,6 3,9 16,7 12,0 marknadsföring Samhällsvetenskap 9,2 1,1 6,6 15,2 1,6 7,9 Juridik 1,7 7,3 0,0 0,8 0,0 2,2 Kommunikation 4,8 7,0 7,4 3,6 5,3 5,4 Beteendevetenskap 4,2 1,9 9,7 1,9 11,0 4,8

14 EFFEKTUTVÄRDERING AV UTVECKLINGSHÖGSKOLOR 14 Konst, musik, 4,7 0,3 7,4 3,0 4,9 3,4 humaniora Vård, Hälsa 11,4 11,9 10,9 10,8 17,1 12,2 Undervisning 17,5 16,8 11,7 30,3 11,4 20,4 Annat 8,7 4,3 6,2 11,8 7,3 8,2 Fritid Aktiv studentliv 13,3 17,7 23,0 8,7 15,2 14,6 Ej aktiv studentliv 86,7 82,3 77,0 91,3 84,8 85,4 Arbete Nej 66,2 72,9 68,8 61,7 67,8 66,8 Ja 33,9 27,1 31,2 38,3 32,2 33,2 Disponibel inkomst ,1 15,1 14,7 14,9 16,3 15, ,2 29,6 22,5 24,0 29,3 26, ,8 20,5 21,3 22,0 28,5 22, ,0 14,8 19,0 14,4 13,0 15, ,3 11,1 13,6 12,0 8,5 11, ,0 5,9 4,3 7,8 2,8 5, ,0 1,1 2,7 1,5 0,8 1, eller mer 2,6 1,9 1,9 3,4 0,8 2,3 KONTROLLHÖGSKOLOR Gävle Skövde Södertörn Väst Totalt Kön Män 35,5 42,5 30,7 31,6 35,0 Kvinnor 64,5 57,5 69,3 68,4 65,0 Åldersgrupp ,8 28,5 36,1 16,1 25, ,1 54,3 52,4 47,7 51, ,4 7,0 7,5 14,2 10, ,2 4,3 3,1 9,0 5,4 35 och äldre 11,6 5,9 0,9 12,9 7,5 Etnisk bakgrund Sverige 86,8 82,8 57,0 83,2 76,8 Annat land 13,2 17,2 43,0 16,8 23,2 Föräldrars utbildning Grundskola 18,6 17,2 12,4 17,6 16,4 Gymnasium 41,3 44,6 35,8 46,4 41,5 Universitet 40,1 38,2 51,8 35,9 42,1 Alkoholproblem hos förälder Nej 85,5 89,2 92,1 85,7 88,3 Ja 14,5 10,8 7,9 14,3 11,7 Civilstånd Ensam 27,3 34,9 30,0 21,3 28,6 Dejtar (inte seriöst) 12,4 10,2 13,2 10,3 11,7 Dejtar (seriöst) 6,2 6,5 8,4 6,5 6,9 Fast relation/partner 17,4 22,0 22,9 15,5 19,6 Sambo 23,6 12,4 18,5 19,4 18,8 Förlovad 5,8 4,8 4,8 8,4 5,8 Gift 5,8 8,6 1,3 15,5 7,0 Separerad/frånskild 1,7 0,5 0,9 3,2 1,5 Boende Egen lägenhet/hus 40,1 30,6 19,7 35,5 31,3 Med förälder/föräldrar 9,5 19,9 46,9 14,2 23,3 Med partner, utan barn 20,7 12,9 17,5 20,6 18,0 Delar lägenhet med 3,7 2,7 3,5 7,1 4,1 kompisar I studentkorridor/ 14,0 25,8 6,1 6,5 13,1 studentboende Med partner och barn 7,0 5,9 3,1 11,6 6,5 Med barn, utan partner 3,7 0,5 0,9 2,6 2,0 Annat 1,2 1,6 2,2 1,9 1,7 Tidigare studier Första terminen 68,6 80,1 71,9 76,8 73,7 Tidigare studier 31,4 19,9 28,1 23,2 26,3 Studieområde Teknik 12,0 10,8 0,9 10,3 8,3 Data 7,5 13,4 0,0 8,4 6,9 Naturvetenskap 4,1 4,8 5,3 0,0 3,8

15 EFFEKTUTVÄRDERING AV UTVECKLINGSHÖGSKOLOR 15 Ekonomi/ 27,0 12,9 29,5 20,0 23,1 marknadsföring Samhällsvetenskap 8,3 2,7 23,8 9,7 11,6 Juridik 0,0 1,1 1,8 0,0 0,7 Kommunikation 0,8 3,2 8,4 1,3 3,6 Beteendevetenskap 0,4 8,6 0,4 5,2 3,2 Konst, musik, 6,6 12,9 6,2 1,9 7,0 humaniora Vård, Hälsa 14,1 10,2 0,0 17,4 9,9 Undervisning 15,4 11,8 9,7 11,6 12,1 Annat 3,7 7,5 14,1 14,2 9,5 Fritid Aktiv studentliv 12,4 12,6 10,7 7,9 11,1 Ej aktiv studentliv 87,6 87,4 89,3 92,1 88,9 Arbete Nej 67,6 74,1 52,9 67,8 65,0 Ja 32,4 25,9 47,1 32,2 35,0 Disponibel inkomst ,0 18,9 13,6 21,3 17, ,5 25,9 25,0 22,6 23, ,3 22,7 15,8 21,3 20, ,8 15,1 14,9 17,4 14, ,0 7,6 14,5 8,4 11, ,4 5,4 7,5 3,9 6, ,7 1,6 5,7 1,9 2, eller mer 3,3 2,7 3,1 3,2 3,1 Sammanlagt uppgav drygt var tionde student att någon eller båda deras föräldrar hade alkoholrelaterade problem. På denna punkt fanns det ingen skillnad mellan utvecklingsoch kontrollhögskolor. Studenterna ombads att utifrån olika kategorier ange civilstånd. Störst andel uppgav att de var helt ensamstående. Ungefär lika många angav att de hade en fast relation eller att de var sambo. Därefter följer mindre grupper som uppgav att de dejtar, antingen inte seriöst eller seriöst, samt studenter som anger att de är gifta, förlovade eller separerade/frånskilda. Avseende civilstånd finns det ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan utvecklings- och kontrollhögskolor. På samma sätt ombads studenterna ange boendeform utifrån olika kategorier. Störst andel rapporterade att de lever ensamma i egen lägenhet eller i ett eget hus. En betydande andel uppger också att de lever tillsammans med föräldrar. I storleksordning följer därefter studenter som bor tillsammans med en partner utan barn samt studenter som bor i korridor eller i annat studentboende. Mindre grupper anger att de lever tillsammans med partner och barn eller att de delar lägenhet med kompisar. Avseende boendeform finns det ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan utvecklings- och kontrollhögskolor. Som tidigare angetts hade samtliga studenter nyligen påbörjat en programutbildning vid en av de åtta medverkande högskolorna. Av dessa studenter uppger närmare en fjärdedel att de har tidigare erfarenhet från studier vid universitet eller högskola. Andelen med tidigare erfarenhet från högre studier skiljer sig inte mellan utvecklings- och kontrollhögskolor. Studenterna ombads att ange inriktning på det studieprogram de antagits till. Störst andel angav att de läste ett program inom området utbildning, följt av studenter inom ekonomi och marknadsföring. Ungefär lika stora grupper återfanns inom områdena teknik samt vård och hälsa. Utvecklingshögskolornas inriktning skiljer sig från

16 EFFEKTUTVÄRDERING AV UTVECKLINGSHÖGSKOLOR 16 kontrollhögskolorna (p=0,000). På utvecklingshögskolorna ligger tyngdpunkten på utbildningar inom undervisning, medan flest studenter anger studier inom ekonomi och marknadsföring på kontrollhögskolorna. Det finns också skillnader mellan enskilda högskolor (p=0,000). Enbart ett fåtal av de nyantagna studenterna uppgav att de vid sidan av studierna var engagerade i verksamheter såsom studentkår, annan studentförening samt inom festmästeri eller bar-/pubverksamhet på den egna högskolan. Andelen aktiva inom dessa verksamheter var högre på utvecklingshögskolorna jämfört med kontrollhögskolorna (p=0,021). Det fanns också skillnader mellan olika högskolor (p=0,000). Högst andel aktiva studenter återfanns i Halmstad följt av Jönköping och Mälardalen. Minst andel aktiva fanns på Högskolan Väst samt vid Malmö högskola. Ungefär en tredjedel av studenterna uppgav att de arbetar vid sidan om sina studier. Andelen som arbetar skiljer sig inte åt mellan utvecklings- och kontrollhögskolor. Studenterna ombads att utifrån olika kategorier ange hur mycket pengar de hade till fritid och nöje en vanlig månad. Störst andel studenter angav att de hade mellan 500 och 999 kronor per månad. Även på detta område fanns det ingen skillnad mellan studenter vid utvecklings- och kontrollhögskolor. Beskrivning av studenternas initiala alkoholvanor I tabell 4 redovisas frekvens av alkoholkonsumtion samt beräknad promille alkohol i blodet. På frågan om hur ofta studenterna konsumerat alkohol uppger en femtedel av studenterna att de inte alls druckit alkohol under den senaste månaden. Närmare hälften uppger att de druckit alkohol ungefär en gång den senaste månaden. Det finns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan utvecklings- och kontrollhögskolor avseende dagar per vecka som studenterna druckit alkohol under den senaste månaden. Studenterna ombads att utifrån olika kategorier ange hur många standardglas (12 gram alkohol) de druckit som mest vid ett och samma tillfälle under den senaste månaden. Vanligast var att dricka 5 till 6 standardglas, vilket motsvarar ungefär samma antal 33 cl flaskor starköl (5 %) eller en 75 cl flaska vin (12 %). Det fanns ingen skillnad mellan utvecklings- och kontrollhögskolor avseende vanligast förekommande antal konsumerade standardglas vid ett tillfälle.

17 EFFEKTUTVÄRDERING AV UTVECKLINGSHÖGSKOLOR 17 Tabell 4. Beskrivning av studenternas initiala alkoholvanor. Distribution i procent. De sammantagna värdena för samtliga högskolor redovisas i kursiv stil. TOTALT UTVECKLINGSHÖGSKOLOR Jönköping Halmstad Malmö Mälardalen Totalt Dagar per vecka senaste månaden Jag drack inte alls 20,4 21,8 12,4 18,2 23,7 19,0 Ungefär en gång 43,3 40,7 44,2 43,2 45,3 43,1 Två till tre gånger 22,4 23,7 26,4 24,0 18,8 23,5 En eller två gånger 12,0 11,6 15,5 12,3 10,2 12,3 Tre eller fyra gånger 1,8 1,9 1,6 2,0 1,6 1,8 Nästintill varje dag 0,1 0,0 0,0 0,2 0,4 0,1 Varje dag eller mer 0,0 0,3 0,0 0,0 0,0 0,1 Drinkar mest senaste månaden 0 14,7 13,4 10,0 12,8 18,6 13, ,1 12,0 9,6 12,5 14,8 12, ,7 14,2 12,0 15,8 10,2 13, ,8 20,4 20,7 23,9 23,7 22, ,1 13,4 17,9 14,6 12,3 14, ,6 14,8 15,9 9,0 7,6 11,5 11 eller fler 11,1 11,7 13,9 11,4 12,7 12,2 Promille mest senaste månaden 0-0,49 36,3 36,6 23,9 35,7 41,7 34,6 0,5-0,99 21,7 21,1 20,4 22,3 20,8 21,4 1,0-1,49 19,0 16,9 25,2 20,0 17,6 19,7 1,5-1,99 11,4 11,9 16,1 11,9 8,8 12,1 2,0 eller mer 11,6 14,5 14,3 10,2 11,1 12,2 Drinkar vanligtvis senaste månaden 0 26,5 26,5 20,9 24,0 31,8 25, ,1 18,2 16,1 24,1 20,3 20, ,1 18,4 16,9 18,7 16,9 18, ,0 17,9 25,2 19,9 16,1 19, ,0 8,7 8,3 5,9 7,2 7, ,6 6,4 9,4 4,7 6,4 6,3 11 eller fler 2,7 3,9 3,1 2,6 1,2 2,8 Promille vanligtvis senaste månaden 0-0,49 62,4 61,5 51,8 62,6 66,0 61,0 0,5-0,99 19,8 17,4 23,5 21,0 18,3 20,1 1,0-1,49 11,1 11,7 16,2 9,8 12,3 11,8 1,5-1,99 4,4 6,6 5,3 4,1 2,6 4,7 2,0 eller mer 2,3 2,8 3,2 2,5 0,9 2,4 KONTROLLHÖGSKOLOR Gävle Skövde Södertörn Väst Totalt Dagar per vecka senaste månaden Jag drack inte alls 18,6 28,0 20,2 27,1 22,8 Ungefär en gång 44,2 39,2 46,1 44,5 43,6 Två till tre gånger 21,9 22,0 19,7 17,4 20,5 En eller två gånger 12,4 8,6 12,7 11,0 11,3 Tre eller fyra gånger 2,9 2,2 1,3 0,0 1,7 Nästintill varje dag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Varje dag eller mer 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Drinkar mest senaste månaden 0 14,8 21,2 12,3 21,7 16, ,9 11,4 13,2 14,5 11, ,7 10,9 17,3 12,5 13, ,8 24,5 21,8 21,1 23, ,1 13,0 15,9 11,2 13, ,6 9,8 11,8 11,2 11,7 11 eller fler 11,0 9,2 7,7 7,9 9,1

18 EFFEKTUTVÄRDERING AV UTVECKLINGSHÖGSKOLOR 18 Promille mest senaste månaden 0-0,49 34,0 41,6 35,0 51,1 39,4 0,5-0,99 24,4 23,5 22,5 17,0 22,2 1,0-1,49 19,6 15,7 19,5 14,9 17,7 1,5-1,99 9,6 10,8 14,0 5,0 10,2 2,0 eller mer 12,4 8,4 9,0 12,1 10,5 Drinkar vanligtvis senaste månaden 0 28,7 30,8 24,1 32,7 28, ,9 16,2 22,8 20,9 19, ,6 16,8 20,5 20,9 18, ,9 21,6 21,0 15,7 20, ,4 7,0 5,4 5,2 6, ,5 5,4 4,0 2,6 4,5 11 eller fler 3,0 2,2 2,2 2,0 2,4 Promille vanligtvis senaste månaden 0-0,49 61,4 62,6 64,2 73,9 64,9 0,5-0,99 20,6 17,0 22,5 15,0 19,2 1,0-1,49 12,0 14,8 6,4 5,9 9,9 1,5-1,99 3,4 3,3 4,6 4,6 3,9 2,0 eller mer 2,6 2,2 2,3 0,7 2,0 Samma mängd alkohol ger olika utfall för olika personer beroende på kön, vikt och antal timmar som alkoholen konsumeras. Genom att be studenterna ange dessa uppgifter beräknades en ungefärlig blodalkoholkoncentration angiven i promille vid det tillfälle studenterna uppgett att de druckit som mest alkohol under den senaste månaden. Det rapporteras att en tredjedel av studenterna konsumerat alkohol på nivåer upp till 0,49 promille. En femtedel rapporterade blodkoncentrationer mellan 0,5 till 0,99 promille och ungefär lika många angav koncentrationer mellan 1,0 och 1,49 promille. Ungefär var tionde student uppgav att de haft 1,5 1,99 promille, medan ungefär samma antal angav över 2,0 promille. Även på detta område fanns det ingen skillnad mellan utvecklingsoch kontrollhögskolor. Studenterna ombads också ange hur många standardglas de brukar dricka under en typisk helgkväll under den senaste månaden. På denna fråga angav cirka en fjärdedel att alkohol vanligtvis inte konsumerats under den senaste månaden. 58 procent angav att de konsumerat mellan 1 och 6 standardglas och 15 procent anger över 7 standardglas. På frågan finns ingen säkerställd skillnad mellan utvecklings- och kontrollhögskolor. Omräknat i promille blodkoncentration alkohol anger drygt hälften koncentrationer upp till 0,49 promille en typisk helgkväll under den senaste månaden. Drygt 20 procent anger koncentrationer mellan 0,5 och 0,99 promille, medan knappt 20 procent når en promille över 1,0 under en vanlig helgdagskväll. Situationen skiljer sig inte mellan utvecklings- och kontrollhögskolor. I tabell 5 redovisas medelvärde och standardavvikelse på AUDIT samt andelen studenter inom ovan angivna intervaller. Medelvärdet på AUDIT skiljer sig inte mellan utvecklings- och kontrollhögskolor. Medelvärdet på AUDIT var högre för män jämfört med medelvärdet för kvinnor (7,4+5,4 vs 5,5+4,2, p=0,000). Det förekom däremot ingen skillnad mellan utvecklings- och kontrollhögskolor avseende andelen riskkonsumenter definierat som andelen studenter med >6 och >8 poäng på AUDIT.

19 EFFEKTUTVÄRDERING AV UTVECKLINGSHÖGSKOLOR 19 Tabell 5. Medelvärde (SD) på AUDIT och distribution i olika poängintervaller angivet i AUDIT i procent. De sammantagna värdena för samtliga högskolor redovisas i kursiv stil. TOTALT UTVECKLINGSHÖGSKOLOR Jönköping Halmstad Malmö Mälardalen Totalt Medel (SD) 6,2 (4,7) 5,9 (4,7) 7,8 (5,0) 6,1(4,6) 5,6 (4,7) 6,3 (4,7) >6/8 44,0 44,4 57,8 43,7 38,6 45, ,8 68,3 52,3 69,0 70,7 66, ,7 29,3 39,5 26,5 25,2 29, ,1 2,2 5,8 3,0 2,4 3,2 >20 1,4 0,3 2,3 1,5 1,6 1,4 KONTROLLHÖGSKOLOR Gävle Skövde Södertörn Väst Totalt Medel (SD) 6,0 (4,4) 5,9 (5,3) 6,4 (4,7) 5,5 (4,4) 6,0 (4,7) >6/8 41,7 37,1 48,2 36,1 41, ,2 71,5 62,3 72,3 68, ,7 22,6 33,8 25,2 27, ,3 3,2 3,5 0,6 2,8 >20 0,8 2,7 0,4 1,9 1,4 I tabell 6 redovisas en analys av sambandet mellan riskkonsumtion, AUDIT 6 poäng för kvinnor och >8 poäng för män, samt studenternas bakgrund och aktuella situation. Av redovisningen framgår att det inte finns någon skillnad avseende andelen riskkonsumerande hos män respektive kvinnor.

20 EFFEKTUTVÄRDERING AV UTVECKLINGSHÖGSKOLOR 20 Tabell 6. Andel i procent samt OR 95 % CI för AUDIT >6/8 poäng i olika grupper. AUDIT > 6/8 poäng % OR 95 % CI Kön Män 43,8 1,00 - Kvinnor [REF] 44,2 1,01 0,85-1,21 Åldersgrupp ,1 4,96 2,88-8, ,9 9,73 5,72-16, ,9 5,01 2,78-9, ,5 2,25 1,14-4,45 35 och äldre [REF] 1,6 1,00 - Etnisk bakgrund Sverige 47, ,45-2,19 Annat land [REF] 33,5 1,00 - Föräldrars utbildning Grundskola [REF] 33,5 1,00 - Gymnasium 42,6 1,47 1,13-1,92 Universitet 48,2 1,85 1,43-2,38 Alkoholproblem hos förälder Nej [REF] 44, Ja 42,3 0,92 0,69-1,23 Civilstånd Ensam 42,6 6,10 3,65-10,21 Dejtar (inte seriöst) 74,8 24,43 13,97-42,74 Dejtar (seriöst) 52,5 9,10 5,09-16,26 Fast relation/partner 42,9 6,18 3,66-10,45 Sambo 40,8 5,67 3,35-9,61 Förlovad 33,6 4,17 2,23-7,79 Gift [REF] 10,8 1,00 - Separerad/frånskild 34,6 4,35 1,69-11,20 Boende Egen lägenhet/hus 49,1 8,34 4,94-14,10 Med förälder/föräldrar 37,8 5,26 3,08-8,97 Med partner, utan barn 42,8 6,47 3,77-11,11 Delar lägenhet med kompisar 61,8 13,98 7,52-25,99 I studentkorridor/studentboende 57,6 11,75 6,78-20,37 Med partner och barn [REF] 10,4 1,00 - Med barn, utan partner 31,0 3,89 1,53-9,90 Annat 41,2 6,05 2,59-14,13 Tidigare studier Första terminen 45,1 1,15 0,95-1,39 Tidigare studier [REF] 41,7 1,00 - Studieområde Teknik 46,1 1,60 1,12-2,29 Data 36,7 1,09 0,69-1,69 Naturvetenskap 36,6 1,08 0,69-1,76 Ekonomi/marknadsföring 49,3 1,82 1,30-2,54 Samhällsvetenskap 49,8 1,85 1,27-2,71 Juridik 48,6 1,77 0,88-3,56 Kommunikation 53,4 2,15 1,34-3,42 Beteendevetenskap 44,4 1,50 0,92-2,45 Konst, musik, humaniora 51,9 2,02 1,27-3,21 Vård, Hälsa [REF] 34,8 1,00 - Undervisning 39,2 1,21 0,87-1,68 Annat 47,9 1,72 1,17-2,53 Fritid Aktiv studentliv 61,9 2,19 1,60-3,01 Ej aktiv studentliv [REF] 42,6 1,00 - Arbete Arbete, Nej [REF] 43,0 1,00 - Arbete, Ja 46,5 1,16 0,97-1,38 Disponibel inkomst [REF] 24,4 1, ,1 0,40 0,23-0, , ,52-1, ,5 1,10 0,63-1, ,5 1,17 0, ,0 1,49 0,83-2, ,5 1,65 0,88-3, eller mer 44,6 2,96 1,28-6,81

21 EFFEKTUTVÄRDERING AV UTVECKLINGSHÖGSKOLOR 21 Andelen riskkonsumenter varierar däremot i olika ålderskategorier (p=0,000). Högst andel återfinns i åldersgruppen år och sannolikheten att en student i denna åldersgrupp har 6 respektive >8 poäng är närmare 10 gånger högre jämfört med studenter över 35 år. Rapporterad riskkonsumtion är lägst bland de som är 35 år och äldre. Etnisk bakgrund (p=0,000) och föräldrars utbildningsbakgrund (p=0,000) är också faktorer som påverkade riskkonsumtion. Sannolikheten att återfinna en riskkonsument var närmare 80 procent högre hos studenter med enbart svensk bakgrund jämfört med studenter med annan etnisk härkomst. Hos de som rapporterade att deras föräldrar hade en universitets- eller högskoleutbildning var sannolikheten att återfinna en riskkonsument 85 procent högre än hos studenter som angav att deras föräldrar hade grundskola som högsta utbildning. Riskkonsumtion varierade även med civilstånd (p=0,000) och boendesituation (p=0,000). Andelen studenter med >6 och >8 poäng på AUDIT visade sig vara 20 gånger högre hos studenter som uppgav att de inte dejtar seriöst jämfört med gifta studenter. Riskkonsumtion var högst hos studenter som delar lägenhet med kompisar och hos studenter som bor i studentkorridor eller annat studentboende. Studieinriktning var ytterligare ett område av betydelse (p=0,000). Hos studenter som angav att de läser en utbildning inom vård och hälsa, samt inom utbildningsområdena och naturvetenskap och data, återfanns lägst andel riskkonsumenter. Andelen riskkonsumenter var drygt dubbelt så hög hos studenter som angav att de läste en utbildning med inriktning på kommunikation och konst, musik, humaniora. Avslutningsvis framkom att andelen med >6 och >8 poäng var högre hos studenter aktiva inom studentlivet (p=0,000) samt att andelen riskkonsumenter också påverkades av disponibla medel för fritid och nöje (p=0,000). Det visade sig exempelvis att andelen riskkonsumenter var drygt dubbelt så hög hos studenter som valt att aktivera sig i olika aktiviteter som studentkår och studenternas egen pubverksamhet jämfört med övriga. Beskrivning av högskolornas initiala alkoholpreventiva arbete Studenterna tillfrågades om dessa sedan påbörjad utbildning hade deltagit i eller tagit del av någon form av alkoholpreventiv insats, t.ex. en informationskampanj eller en utbildning på den egna högskolan. Som framgår av tabell 7 svarade knappt 2 procent att de hade tagit del av någon form av prevention på den egna högskolan. Det förekommer ingen säkerställd skillnad mellan utvecklings- och kontrollhögskolor.

22 EFFEKTUTVÄRDERING AV UTVECKLINGSHÖGSKOLOR 22 Tabell 7. Procentuell andel deltagande i prevention samt kännedom och stöd för alkoholpolicy. De sammantagna värdena för samtliga högskolor redovisas i kursiv stil. TOTALT UTVECKLINGSHÖGSKOLOR Jönköping Halmstad Malmö Mälardalen Totalt Deltagit i prevention Ja 1,8 2,2 3,1 0,8 0,8 1,9 Nej 93,6 93,0 90,7 95,8 95,8 93,9 Vet ej 4,7 4,9 6,2 3,4 3,4 4,2 Känner till policy Ja 9,7 10,1 16,1 6,2 16,5 10,7 Nej 38,9 40,2 36,6 43,7 33,7 39,9 Neutral 51,4 49,7 47,2 50,1 49,8 49,4 Stödjer policy Ja 12,9 14,2 19,8 11,0 17,4 14,5 Nej 4,7 3,0 5,1 4,8 5,8 4,6 Neutral 82,5 82,7 75,1 84,2 76,9 81,0 KONTROLLHÖGSKOLOR Gävle Skövde Södertörn Väst Totalt Deltagit i prevention Ja 2,1 1,1 0,4 2,6 1,5 Nej 88,0 94,1 96,4 95,5 93,1 Vet ej 10,0 4,9 3,6 1,9 5,5 Känner till policy Ja 5,9 14,7 6,2 5,4 7,9 Nej 36,7 29,9 44,9 34,9 37,1 Neutral 57,4 55,4 48,9 59,7 55,0 Stödjer policy Ja 7,7 17,3 8,5 7,3 10,0 Nej 4,3 6,7 6,2 1,3 4,8 Neutral 88,0 76,0 85,3 91,3 85,1 Studenterna tillfrågades också om de känner till respektive huruvida de stödjer den egna högskolans alkoholpolicy. Sammanlagt uppgav var tionde student att de kände till högskolans alkoholpolicy. Andelen studenter som känner till högskolans alkoholpolicy var högre vid utvecklingshögskolorna jämfört med kontrollhögskolorna (p=0,034). På området förekommer också skillnader mellan enskilda högskolor (p=0,000). Högskolan i Halmstad (p=0,000) och Högskolan i Mälardalen (p=0,000) hade fler som kände till den egna högskolans alkoholpolicy jämfört gruppen kontrollhögskolor. Andelen studenter som uppgav sig stödja den egna högskolans alkoholpolicy var något högre än andelen studenter som hade kännedom om högskolans alkoholpolicy. Även på detta område var stödet för högskolans alkoholpolicy högre vid utvecklingshögskolorna jämfört med kontrollhögskolorna (p=0,020). Det förekom också skillnader mellan enskilda högskolor (p=0,000). Stödet var initialt också högre vid högskolorna i Jönköping (p=0,000), Halmstad (p=0,008) och Mälardalen (p=0,035) jämfört med gruppen kontrollhögskolor.

23 EFFEKTUTVÄRDERING AV UTVECKLINGSHÖGSKOLOR 23 Andelen riskkonsumenter var inte lägre hos de som uppgav att de deltagit i en alkoholprevention jämfört med de som inte deltagit i en alkoholprevention på den egna högskolan. Andelen var inte heller lägre hos de som uppgav att de känner till respektive stödjer högskolans alkoholpolicy jämfört med övriga studenter. Utveckling av alkoholvanor vid uppföljningar Vid jämförelse av andelen riskkonsumenter vid utvecklings- och kontrollhögskolor konstateras ingen skillnad vid de tre uppföljningarna. Högskolan i Halmstad utmärker sig genom en högre andel riskkonsumenter jämfört med kontrollhögskolorna vid samtliga uppföljningar och att andelen ökar mellan de tre uppföljningar som genomförts. Vid övriga högskolor konstateras en successiv minskning av andelen riskkonsumenter mellan den initiala mätningen och de tre uppföljningarna. Därtill visar utvärderingen att andelen riskkonsumenter vid de fyra utvecklingshögskolorna minskar i högre utsträckning vid de fyra utvecklingshögskolorna i jämförelse med kontrollhögskolorna. Vid den första uppföljningen hade andelen med riskfyllda alkoholvanor minskat med 3,9 procent vid utvecklingshögskolorna och 2,8 procent vid utvecklingshögskolorna. Vid den andra uppföljningen hade andelen minskat med 7,1 procent vid utvecklingshögskolorna och 2,4 procent vid kontrollhögskolorna. Vid den avslutande uppföljningen har andelen som rapporterar riskfyllda alkoholvanor minskat med 9,1 procent vid utvecklingshögskolorna och 3,5 procent vid kontrollhögskolorna. Denna kraftigare minskning är säkerställd (p=0,000) mellan den initiala mätningen och den första uppföljningen (-0,64, 95 % CI 0,71 till 0,58), liksom vid den andra (-0,63, 95 % CI 0,71 till 0,55) och tredje uppföljningen (-0,61, 95 % CI -0,70 till -0,52).

24 EFFEKTUTVÄRDERING AV UTVECKLINGSHÖGSKOLOR 24 Tabell 8. Procentuell andel studenter >6/8 poäng på AUDIT vid baslinjemätning samt vid tre uppföljningar. De sammantagna värdena för samtliga högskolor redovisas i kursiv stil. TOTALT UTVECKLINGSHÖGSKOLOR Jönköping Halmstad Malmö Mälardalen Totalt AUDIT >6/8 poäng Baslinje 42,4 43,2 54,4 40,9 40,8 44,2 Uppföljning 1 38,9 35,2 55,6 37,2 36,9 40,3 Baslinje 42,1 44,6 54,2 41,3 34,3 43,4 Uppföljning 2 36,7 32,5 57,5 31,7 27,8 36,3 Baslinje 41,6 45,7 52,3 43,9, 41,1 45,7 Uppföljning 3 34,5 32,9 54,1 30,0 34,4 36,6 KONTROLLHÖGSKOLOR Gävle Skövde Södertörn Väst Totalt AUDIT >6/8 poäng Baslinje 39,0 35,7 45,9 34,6 39,3 Uppföljning 1 39,7 33,0 36,9 34,6 36,5 Baslinje 42,3 34,8 44,1 36,6 39,8 Uppföljning 2 38,7 33,7 38,7 38,0 37,4 Baslinje 34,5 32,9 38,1 31,6 34,3 Uppföljning 3 33,3 30,5 30,2 28,1 30,8 Deltagande i alkoholinterventioner vid uppföljningar Vid den första uppföljningen rapporterade fler studenter vid utvecklingshögskolorna att de hade tagit del av en alkoholprevention på den egna högskolan jämfört med kontrollhögskolorna (p=0,019). Mellan baslinje och den första uppföljningen hade andelen som deltagit i någon form av alkoholprevention ökat med 5,9 procent vid utvecklingshögskolorna och 3,3 procent vid kontrollhögskolorna. Det ökade deltagandet vid utvecklingshögskolorna i jämförelse med kontrollhögskolorna är statistiskt säkerställt (0,03, CI 95 % 0,00 till 0,06, p=0,028). Halmstad (p=0,000) hade vid den första uppföljningen fler som deltagit i en prevention jämfört med gruppen kontrollhögskolor. Halmstad hade därtill en säkerställd ökning mellan baslinjen och första uppföljningen jämfört med gruppen kontrollhögskolor (0,18, 95 % CI 0,13 till 0,23, p=0,000).

25 EFFEKTUTVÄRDERING AV UTVECKLINGSHÖGSKOLOR 25 Tabell 9. Procentuell andel studenter som deltagit i alkoholprevention vid baslinjemätning samt vid tre uppföljningar. De sammantagna värdena för samtliga högskolor redovisas i kursiv stil. TOTALT UTVECKLINGSHÖGSKOLOR Jönköping Halmstad Malmö Mälardalen Totalt DELTAGANDE Baslinje 2,1 2,8 3,1 0,7 4,6 2,4 Uppföljning 1 7,1 5,6 23,1 2,0 9,2 8,3 Baslinje 2,7 3,2 4,2 2,3 4,6 3,3 Uppföljning 2 9,7 16,0 25,8 4,1 8,4 12,3 Baslinje 2,2 2,9 5,5 0,6 3,3 2,7 Uppföljning 3 10,3 18,7 27,5 1,7 12,5 13,6 KONTROLLHÖGSKOLOR Gävle Skövde Södertörn Väst Totalt DELTAGANDE Baslinje 2,1 0,9 0,8 2,6 1,5 Uppföljning 1 4,8 7,2 1,6 6,5 4,8 Baslinje 1,8 1,1 1,1 2,8 1,6 Uppföljning 2 4,5 7,9 3,3 7,0 5,5 Baslinje 2,3 1,2 1,6 0,0 1,4 Uppföljning 3 2,3 7,3 3,2 5,3 4,5 Även vid den andra uppföljningen hade utvecklingshögskolorna fler studenter som deltagit i någon form av alkoholprevention (p=0,001). Vid denna mätning hade Jönköping (p=0,000) och Halmstad (p=0,000) fler studenter som deltagit i en prevention jämfört med kontrollhögskolorna. Mellan baslinje och denna uppföljning hade andelen som deltagit i någon form av alkoholprevention ökat med 9 procent vid utvecklingshögskolorna och 3,9 procent vid kontrollhögskolorna. Ökningen hos utvecklingshögskolorna var signifikant högre i jämförelse med kontrollhögskolorna (0,06, 95 % CI 0,02 till 0,10, p=0,001). Ökningen var statistiskt säkerställd för Jönköping (0,10, 95 % CI 0,05 till 0,15, p=0,000) och Halmstad (0,19, 95 % CI 0,13 till 0,25, p=0,000) i jämförelse med kontrollhögskolor. Vid den tredje uppföljningen hade utvecklingshögskolorna fortfarande fler studenter som deltagit i någon form av alkoholprevention (p=0,000). Jönköping (p=0,000), Halmstad (p=0,000) och Mälardalen (p=0,007) hade fler studenter som deltagit i en prevention jämfört med kontrollhögskolorna. Mellan baslinje och denna avslutande uppföljning hade andelen ökat med 10,9 procent vid utvecklingshögskolorna och 3,1 procent vid kontrollhögskolorna. Ökningen vid utvecklingshögskolorna var signifikant högre vid utvecklingshögskolorna jämfört med kontrollhögskolorna (0,09, 95 % CI 0,04 till 0,13, p=0,000), Ökningen var också högre vid högskolorna i Jönköping (0,14, 95 % CI 0,08-0,20, p=0,001), Halmstad (0,22, 95 % CI 0,15 till 2,8, p=0,000) samt Mälardalen (0,08, 95 % CI 0,02 till 0,14, p=0,008) jämfört med alla kontrollhögskolor.