Elfiskeundersökningar i Västra Götaland 2006

Transkript

1 Elfiskeundersökningar i Västra Götaland 26 Thorsson & Åberg Miljö och Vattenvd AB Sportfiskarna Väst

2 Publikation 27: ISSN X Melica: Anders Martinsson (text, databearbetning, databaser), Stefan Bydén (text, layout, databaser), Thorsson & Åberg Miljö och Vattenvd AB: Lars Thorsson (text) och Christian Åberg (text) Sportfiskarna Väst: Per-Erik Jacobsen (text) Titelsidesbild: Fiske under stenbro vid Hyssna kyrka. Foto: Maria Ågren Produktion: Melica

3 Länsstyrelsens förord Västra Götalands län är ht drabbat av försurningen. Belastningen har minskat avsevärt men trots det kommer det att behövas insatser i någon form utav kalkning under överskådlig tid. Detta beror på att nedfallet av försurande ämnen är stort och att marken på många håll inte är motståndskraftig mot försurningen. Internationella avtal har medfört att nedfallet av svavel minskat kraftigt medan nedfallet av kväve endast minskat något och ligger kvar på en hög nivå. Det är inte bara nedfall av försurande ämnen som inverkar på vattnets surhet. Markanvändningen spelar även den en stor roll. Vid uttag av virke ur en produktionsskog försvinner buffrande ämnen ur systemet i stället för att återcirkuleras vilket bidrar till att utarma marken och därmed försura vattnet. Varje kalkas det ca 25 ton i länet. Främst är det i sjöar och på våtmarker kalken sprids, i något fall sker det med doserare. Denna omfattande kalkning har på många håll lyckats få tillbaka en tillsynes acceptabel vattenkemi. Trots detta förekommer det flera elfiskelokaler med dålig reproduktion eller mycket låga tätheter av öring. Dessa lokaler är viktiga att peka ut så att åtgärder kan genomföras för att få tillbaka ett väl fungerande ekosystem innehållande de naturligt förekommande arterna. I Länsstyrelsens effektuppföljningsprogram för kalkningsverksamheten ing provtagning av både kemi och biologi. För kalkningsplanering används i första hand de vattenkemiska resultaten men den biologiska effektuppföljningen är ett mycket viktigt komplement för bedömningen av hur kalkningen har lyckats och om kalkningsstrategin fungerar. De är också viktiga för att få en indikation om hur väl ekosystemen i va försurningspåverkade vattendrag fungerar och att de utpekade målarterna förekommer i livskraftiga bestånd. Flera elfiskelokaler har också till syfte att mäta hur väl en biologisk återställningsåtgärd, till exempel en utriven damm eller ett vattendrag som återställts efter en tidigare rensning, har lyckats. Elfiske och bottenfauna är de mest betydelsefulla undersökningarna för de biologiska bedömningarna men inom kalkeffektuppföljningen ing även nätprovfiske och kräftprovfiske. Melica har tillsammans med Thorsson & Åberg Miljö och vattenvd AB och Sportfiskarna genomfört ets elfisken. Vi tackar Melica som genomfört uppdraget med elfiskeundersökningen under 26 och även ansvarat för sammanställningen av denna rapport. Micael Ingvarsson 3

4 Innehåll Elfiskelokaler ordnade efter avrinningsområde 5 Elfiskelokaler ordnade efter stationsnamn 7 Elfiskelokaler ordnade efter vattendrag 8 Sammanfattning per huvudavrinningsområden 9 Motala ström avrinningsområde 9 Ätrans avrinningsområde 9 Viskans avrinningsområde 9 Rolfsåns avrinningsområde 9 Kungsbackaåns avrinningsområde 9 Göta älvs avrinningsområde 9 Göta älv 1 Mölndalsån 1 Säveån 1 Lärjeån 1 Dalbergså -Storån-Teåkersälven 1 Upperudsälven tillrinningar till Östra Silen, Lelång, Stora Le 12 Åmålsån 12 Kasenbergsån 12 Tidans avrinningsområde 12 Mindre åar i södra Bohuslän 12 Jörlandaån 12 Anråse å 12 Bratteforsån 13 Tjöstelserödsbäcken 13 Restebäcken 13 Örekilsälvens avrinningsområde 13 Mindre åar i mellersta Bohuslän 14 Kärraån 14 Taske å 14 Broälven 14 Strömsåns avrinningsområde 14 Mindre åar i norra Bohuslän 14 Dynebäcken 14 Lökholmsbäcken 14 Älgsjöbäcken 14 Krokstrandsbäcken 15 Enningdalsälvens avrinningsområde 15 Uppdraget 16 Bakgrund och syfte 16 Genomförande 16 Metod 16 Beräkningar och kommentarer 17 Lokalbeskrivningar. 17 Problematiska lokaler 18 4

5 Elfiskelokaler ordnade efter avrinningsområde 67 Motala ström Hjällöbäcken Hjällö Herrgd 2 Hjällöbäcken Gate Kvarn 22 Hjällöbäcken Hägnen 24 Hjällöbäcken Norra grenen Nordhagen 26 Tingsjöbäcken Hyttehamn 28 Djäknabäcken Djäknasundet 3 Sågarebäcken Kvarntorp 32 Igelbäcken Masugnen Ätran Tinkån Vid vägtrumma 36 Skvättebäcken TGB-industri Viskan Lillån Strätehed 4 Lillån Grustäkt 42 Hedån Edared 44 Surtan Mölnebacka 46 Igelbäcken Hjorttorp 48 Surtan Friared 5 Surtan Hyssna kyrka 52 Surtan Skoghem 54 Viskan Sundholmen 56 Viskan Nedströms bron 58 Viskan Gamla Kvarnen V. om 6 Måbäcken vägbron 62 Torestorpsån Svanefors 64 Lundaboån ovan bron 66 Kroksån Gamla stenbron 68 Kroksån Grevakila 7 Kroksån Lönshultet 72 Ljungaån Sågverket 74 Skrålabäcken Solbacken 76 Kullabäcken Kulla 78 Sävbäcken Ovan vägbron 8 Apelnäsaån Stora Apelnäs 82 Lindåsabäcken Nedan riksväg Bålån Stampen Rolfsån Svansjöbäcken Svanshult 88 Sandrydsbäcken Mynningen 9 Dammenbäcken Äskekärr 92 Ekån Baracken 94 Tomtabäcken Nedan fallen 96 Nolån Bollebygd 98 Rosabäcken Valsjöryd 1 Nordån Torstad 12 Sörån Nedan Sågen 14 Sörån Nedan Färgfabriken Kungsbackaån Lillån Station 1 18 Getabäcken Före utloppet 11 Kungsbackaån Hassungaredsbäcken 112 Finnebäcken Bergfoten 114 Nordån Klev 116 Lindomeån Ålgdsbacka 118 Sandsjöbäcken Ingsered Göta älv Bäck från Veresjö Skogen 122 Hagabäcken Stenbron 124 Säveån Sommens/Åbrinken 126 Säveån Jonseredsdammen 128 Svartåbäcken Nedan fallen 13 Kullaån Landsvägsbron 132 Hjulån Ödenäs kvarn 134 Laxån Stn Laxån stn Rämne å Ovan bro 14 Söabäcken Norr Boda 142 Östadbäcken Östads Säteri 144 Valån Bro Skogsväg 146 Sågån Skolan 148 Vängabäcken Vagnshed 15 Maryd å Tvärhult 152 Störtaredsån Uppströms Lygnö 154 Hästerydsbäcken Hästeryd 156 Lärjeån Hällebäcken 158 Hålldammsbäcken Kyrkan 16 Vallerån Nedom fallet 162 Solbergsån Kvarnen 164 Solbergsån Mariedal 166 Forsån Hockeyrinken 168 Sörån Blinneberg 17 Sörån Slerebo 172 Pärs å Kvarnen 174 Kållenbäcken Kållen 176 Skörsbobäcken Ovan väg 178 Västerlandaån Stn 2 18 Ryrsjöbäcken Ned. Dämme 182 Brattorpsån Station Sollumsån Uppströms Fridhem Dalbergså Stommebäcken Stommen 188 Teåkersälven Björtveten 19 Teåkersälven Uppströms Björtveten Upperudsälven Kesnackälven Kesnacke Kvarn 194 Getbroälven Uppströms Husetjärn 196 Solviksälven Vägbron 198 Suledsälven Skakerud övre 2 Stamnaälven Mynningen /132 Åmålsån Åmålsån Nedan Larsbo Kvarn 24 5

6 18-131/132 Kasenbergsån Kasenbergsån Syd Låbytorp 26 Kasenbergsån Vassbotten Tidan Gärebäcken Uppströms grustag 21 Kolarebäcken Kolarehemmet /19 Jörlandaån Jörlandaån Ranebo /19 Anråse å Rördalsån Stn Lerån Gössby 218 Labolbäcken Harås såg 22 18/19 Bratteforsån Bratteforsån Motorvägen 222 Grössbyån Sågen 224 Härgösserödsån E /19 Tjölsterödsbäcken Tjöstelserödsbäcken Trumman 228 Tjöstelserödsbäcken Ankdammen 23 Tjöstelserödsbäcken Gden /19 Restebäcken Restebäcken 2 m. uppströms gamla E /11 Kärraån Kärraån Lokal 2 nedre 236 Kärraån Lokal 1 Övre /11 Taske å Taske å Koloniområdet 24 Taske å Hensbackabäcken Örekilsälven Horborbeäcken Nedstöms fisktrappa 244 Vågsätersbäcken Vågsäters gd 246 Madbäcken Uddalen /111 Broälven Broälven Hallinden Strömsån Vättlandsån Gilltorp 252 Hämmensån Ödegden /112 Dynebäcken Dynebäcken Lokal 1 nedre /112 Älgsjöbäcken Älgsjöbäcken Lokal /112 Lökholmsbäcken Lökholmsbäcken Väster Kalveröd 26 11/112 Krokstrandsbäcken Krokstrandsbäcken Liden Enningdalsälven Enningsdalsälven Nedströms N. Bullaren 264 Långvallsälven Inlopp N. Bullaren 266 Kynne älv Sundshult 268 6

7 Elfiskelokaler ordnade efter stationsnamn 2 m. uppströms gamla E6 Restebäcken 234 Ankdammen Tjöstelserödsbäcken 23 Baracken Ekån 94 Bergfoten Finnebäcken 114 Björtveten Teåkersälven 19 Blinneberg Sörån 17 Bollebygd Nolån 98 Bro Skogsväg Valån 146 Djäknasundet Djäknabäcken 3 E6 Härgösserödsån 226 Edared Hedån 44 Friared Surtan 5 Före utloppet Getabäcken 11 Gamla Kvarnen V. om Viskan 6 Gamla stenbron Kroksån 68 Gate Kvarn Hjällöbäcken 22 Gilltorp Vättlandsån 252 Grevakila Kroksån 7 Grustäkt Lillån 42 Gden Tjöstelserödsbäcken 232 Gössby Lerån 218 Hallinden Broälven 25 Harås såg Labolbäcken 22 Hassungaredsbäcken Kungsbackaån 112 Hensbackabäcken Taske å 242 Hjorttorp Igelbäcken 48 Hjällö Herrgd Hjällöbäcken 2 Hockeyrinken Forsån 168 Hyssna kyrka Surtan 52 Hyttehamn Tingsjöbäcken 28 Hägnen Hjällöbäcken 24 Hällebäcken Lärjeån 158 Hästeryd Hästerydsbäcken 156 Ingsered Sandsjöbäcken 12 Inlopp N. Bullaren Långvallsälven 266 Jonseredsdammen Säveån 128 Kesnacke Kvarn Kesnackälven 194 Klev Nordån 116 Kolarehemmet Kolarebäcken 212 Koloniområdet Taske å 24 Kulla Kullabäcken 78 Kvarnen Pärs å 174 Kvarnen Solbergsån 164 Kvarntorp Sågarebäcken 32 Kyrkan Hålldammsbäcken 16 Kållen Kållenbäcken 176 Landsvägsbron Kullaån 132 Liden Krokstrandsbäcken 262 Lokal 1 nedre Dynebäcken 256 Lokal 1 Övre Kärraån 238 Lokal 2 Älgsjöbäcken 258 Lokal 2 nedre Kärraån 236 Lönshultet Kroksån 72 Mariedal Solbergsån 166 Masugnen Igelbäcken 34 Motorvägen Bratteforsån 222 Mynningen Sandrydsbäcken 9 Mynningen Stamnaälven 22 Mölnebacka Surtan 46 Ned. Dämme Ryrsjöbäcken 182 Nedan fallen Svartåbäcken 13 Nedan fallen Tomtabäcken 96 Nedan Färgfabriken Sörån 16 Nedan Larsbo Kvarn Åmålsån 24 Nedan riksväg 27 Lindåsabäcken 84 Nedan Sågen Sörån 14 Nedom fallet Vallerån 162 Nedströms bron Viskan 58 Nedstöms fisktrappa Horborbeäcken 244 Nedströms N. Bullaren Enningsdalsälven 264 Norr Boda Söabäcken 142 Norra grenen Nordhagen Hjällöbäcken 26 Ovan bro Rämne å 14 ovan bron Lundaboån 66 Ovan väg Skörsbobäcken 178 Ovan vägbron Sävbäcken 8 Ranebo Jörlandaån 214 Skakerud övre Suledsälven 2 Skogen Bäck från Veresjö 122 Skoghem Surtan 54 Skolan Sågån 148 Slerebo Sörån 172 Solbacken Skrålabäcken 76 Sommens/Åbrinken Säveån 126 Stampen Bålån 86 Station 1 Brattorpsån 184 Station 1 Lillån 18 Stenbron Hagabäcken 124 Stn 2 Västerlandaån 18 stn 4 Laxån 138 Stn 4 Rördalsån 216 Stn 7 Laxån 136 Stommen Stommebäcken 188 Stora Apelnäs Apelnäsaån 82 Strätehed Lillån 4 Sundholmen Viskan 56 Sundshult Kynne älv 268 Svanefors Torestorpsån 64 Svanshult Svansjöbäcken 88 Syd Låbytorp Kasenbergsån 26 Sågen Grössbyån 224 Sågverket Ljungaån 74 TGB-industri Skvättebäcken 38 Torstad Nordån 12 Trumman Tjöstelserödsbäcken 228 Tvärhult Maryd å 152 Uddalen Madbäcken 248 Uppströms Björtveten Teåkersälven 192 Uppströms Fridhem Sollumsån 186 Uppströms grustag Gärebäcken 21 Uppströms Husetjärn Getbroälven 196 Uppströms Lygnö Störtaredsån 154 Vagnshed Vängabäcken 15 Valsjöryd Rosabäcken 1 Vassbotten Kasenbergsån 28 Vid vägtrumma Tinkån 36 Vågsäters gd Vågsätersbäcken 246 vägbron Måbäcken 62 Vägbron Solviksälven 198 Väster Kalveröd Lökholmsbäcken 26 Ålgdsbacka Lindomeån 118 Äskekärr Dammenbäcken 92 Ödegden Hämmensån 254 Ödenäs kvarn Hjulån 134 Östads Säteri Östadbäcken 144 7

8 Elfiskelokaler ordnade efter vattendrag Apelnäsaån Stora Apelnäs 82 Bratteforsån Motorvägen 222 Brattorpsån Station Broälven Hallinden 25 Bålån Stampen 86 Bäck från Veresjö Skogen 122 Dammenbäcken Äskekärr 92 Djäknabäcken Djäknasundet 3 Dynebäcken Lokal 1 nedre 256 Ekån Baracken 94 Enningsdalsälven Nedströms N. Bullaren 264 Finnebäcken Bergfoten 114 Forsån Hockeyrinken 168 Getabäcken Före utloppet 11 Getbroälven Uppströms Husetjärn 196 Grössbyån Sågen 224 Gärebäcken Uppströms grustag 21 Hagabäcken Stenbron 124 Hedån Edared 44 Hjulån Ödenäs kvarn 134 Hjällöbäcken Hjällö Herrgd 2 Hjällöbäcken Gate Kvarn 22 Hjällöbäcken Hägnen 24 Hjällöbäcken Norra grenen Nordhagen 26 Horborbeäcken Nedstöms fisktrappa 244 Hålldammsbäcken Kyrkan 16 Hämmensån Ödegden 254 Härgösserödsån E6 226 Hästerydsbäcken Hästeryd 156 Igelbäcken Masugnen 34 Igelbäcken Hjorttorp 48 Jörlandaån Ranebo 214 Kasenbergsån Syd Låbytorp 26 Kasenbergsån Vassbotten 28 Kesnackälven Kesnacke Kvarn 194 Kolarebäcken Kolarehemmet 212 Krokstrandsbäcken Liden 262 Kroksån Gamla stenbron 68 Kroksån Grevakila 7 Kroksån Lönshultet 72 Kullabäcken Kulla 78 Kullaån Landsvägsbron 132 Kungsbackaån Hassungaredsbäcken 112 Kynne älv Sundshult 268 Kållenbäcken Kållen 176 Kärraån Lokal 2 nedre 236 Kärraån Lokal 1 Övre 238 Labolbäcken Harås såg 22 Laxån Stn Laxån stn Lerån Gössby 218 Lillån Strätehed 4 Lillån Grustäkt 42 Lillån Station 1 18 Lindomeån Ålgdsbacka 118 Lindåsabäcken Nedan riksväg Ljungaån Sågverket 74 Lundaboån ovan bron 66 Långvallsälven Inlopp N. Bullaren 266 Lärjeån Hällebäcken 158 Lökholmsbäcken Väster Kalveröd 26 Madbäcken Uddalen 248 Maryd å Tvärhult 152 Måbäcken vägbron 62 Nolån Bollebygd 98 Nordån Torstad 12 Nordån Klev 116 Pärs å Kvarnen 174 Restebäcken 2 m. uppströms gamla E6 234 Rosabäcken Valsjöryd 1 Ryrsjöbäcken Ned. Dämme 182 Rämne å Ovan bro 14 Rördalsån Stn Sandrydsbäcken Mynningen 9 Sandsjöbäcken Ingsered 12 Skrålabäcken Solbacken 76 Skvättebäcken TGB-industri 38 Skörsbobäcken Ovan väg 178 Solbergsån Kvarnen 164 Solbergsån Mariedal 166 Sollumsån Uppströms Fridhem 186 Solviksälven Vägbron 198 Stamnaälven Mynningen 22 Stommebäcken Stommen 188 Störtaredsån Uppströms Lygnö 154 Suledsälven Skakerud övre 2 Surtan Mölnebacka 46 Surtan Friared 5 Surtan Hyssna kyrka 52 Surtan Skoghem 54 Svansjöbäcken Svanshult 88 Svartåbäcken Nedan fallen 13 Sågarebäcken Kvarntorp 32 Sågån Skolan 148 Sävbäcken Ovan vägbron 8 Säveån Sommens/Åbrinken 126 Säveån Jonseredsdammen 128 Söabäcken Norr Boda 142 Sörån Nedan Sågen 14 Sörån Nedan Färgfabriken 16 Sörån Blinneberg 17 Sörån Slerebo 172 Taske å Koloniområdet 24 Taske å Hensbackabäcken 242 Teåkersälven Björtveten 19 Teåkersälven Uppströms Björtveten 192 Tingsjöbäcken Hyttehamn 28 Tinkån Vid vägtrumma 36 Tjöstelserödsbäcken Trumman 228 Tjöstelserödsbäcken Ankdammen 23 Tjöstelserödsbäcken Gden 232 Tomtabäcken Nedan fallen 96 Torestorpsån Svanefors 64 Vallerån Nedom fallet 162 Valån Bro Skogsväg 146 Viskan Sundholmen 56 Viskan Nedströms bron 58 Viskan Gamla Kvarnen V. om 6 Vågsätersbäcken Vågsäters gd 246 Vängabäcken Vagnshed 15 Västerlandaån Stn 2 18 Vättlandsån Gilltorp 252 Åmålsån Nedan Larsbo Kvarn 24 Älgsjöbäcken Lokal Östadbäcken Östads Säteri 144 8

9 Sammanfattning per huvudavrinningsområden Motala ström avrinningsområde Sammanlagt fiskades 8 st lokaler, varav 4 st i Hjällöbäcken, som är länets sydligaste tillflöde till Vättern. Bäcken har stabila och höga tätheter av öring i de nedre och mellersta delarna, i de övre delarna har tätheterna av öringungar ökat och är näst högst sedan undersökningarna började. Hjällöbäcken Hägnen hade hyggliga tätheter trots avverkad skog, den kommer dessutom att bli sv att fiska eftersom den ligger i en hage som höll på att stänglas in av ett 2 meter högt viltstängsel, bisonoxar ska beta där. Av övriga 4 lokaler i avrinningsområdet visade 3 st positiv trend medan Tingsjöbäcken visade en negativ trend. De mindre bäckarna är uttorkningskänsliga och öringpopulationerna kan därför variera kraftigt från till. Ätrans avrinningsområde Två lokaler i Ätran fiskades, generellt låga tätheter. Viskans avrinningsområde I Viskans avrinningsområde fiskades 24 stycken lokaler i 26 s undersökningar. Vattenföringen under sensommaren och höst har mestadels varit låg vilket inneburit större säkerhet och bättre precision i skattningarna av öring och lax. I Surtan fiskades 5 lokaler, varav 4 i huvudfan och en i Iglabäcken. Igelbäcken har genomgående hög produktivitet, i ets fiske var tätheterna av + de högsta sen 92. I huvudfan (Surtan) kan man se att tätheterna av öring är på ungefär samma nivå som tidigare, Hyssna kyrka har ett varierande men stabilt bestånd av öring trots en väldigt exponerad lokal. Laxen ligger också på samma nivåer som tidigare, det finns en tydlig gradient med en stabil laxpopulation i Mölnebacka för att i översta lokalen Skoghem vara en mycket tillfällig gäst. På övriga havsöringslokaler i Viskan är bestånden bra (Lillån, Skrålabäcken och Kullabäcken). Hedån Edared hade både 4 och 6 låga tätheter jämfört med tidigare. Laxlokalerna i Viskan (Sundholmen, Nedströms bron och G:a Kvarnen V. om) visar olika resultat. På lokalen Sundholmen fångades 1 st äldre (1+) lax, alltså mycket sämre än tidigare. Förklaringen finns delvis att finna i vattenföringen, små skillnader där gör stor skillnad på den avfiskade ytan. De övriga 2 visar goda tätheter, eventuellt kan man skönja en minskning på lokal Nedströms bron. Lokaler med sjövandrande eller strömstationär öring som har vikande (Apelnäsaån) eller mycket låga populationer (Lundabåån, Apelnäsaån, Ljungaån,Torestorpsån, Kroksån och Bålån). Goda tätheter,2-3 öringar per 1 m², har Lindåsabäcken med höga och stabila tätheter av förmodligen strömstationär öring, Sävbäcken och Torestorpsån. I Måbäcken som har fiskats 1999, 21 och nu 26 har det för första gången fångats öring, 22 st per 1 m²! Rolfsån avrinningsområde I Rolfsån fiskades 1 lokaler. Alla lokalerna ligger uppströms det definitiva vandringshindret vid Ålgda, alltså finns inga lokaler med havsvandrande öring eller lax utan enbart med strömstationär och sjövandrande öring. Utmärkande drag för flera av lokalerna i Rolfsån är glesa populationer. Undantag är Rosabäcken där tätheterna av + var de högsta sen 1994, Svansjöbäcken och Sandrydsbäcken (fiskad 4 och 6) med stabil bra nivå. Nolån Bollebygd har en negativ utveckling. Ekån har forsatt resultat (fiskad 4 och 6). Kungsbackaåns avrinningsområde I Kungsbackaån fiskades 7 lokaler. Öring- och laxbestånden i Kungsbackaån ligger stabilt kvar på en hög nivå på de flesta lokaler. I Getabäcken var tätheterna låga, orsaken var förmodligen de låga vattenföringen. I Nordån där lax tycks ha etablerat ett stabilt bestånd fanns en vikande trend 24 men ets fiske ger de högsta tätheterna av + lax på hela mätperioden. Även i Lindomeån och Lillån finns stabila laxbestånd. I Sandsjöbäcken fanns höga tätheter av större öringar ansamlade i höljorna, antagligen fisk som flytt uppströms områden med låg vattenföring. Finnebäcken har forsatt höga tätheter av + öring. Göta älv avrinningsområde Sammanlagt fiskades 33 lokaler i Göta Älvs avrinningsområde. Provfiskeresultaten inom detta sto- 9

10 ra avrinningsområde uppvisar en stor spridning av tätheten hos lax och öringbestånd. Inom avrinningsområdet undersöks såväl havsvandrande, sjölevande och strömstationära öringbestånd samt blandade lax- och havsöringbestånd vilket också bidrar till en stor spridning i resultaten. För att få det mera överskådligt presenteras resultaten i tre avdelningar: Göta älv, Säveån, Lärjeån och Möndalsån. Göta älv I Göta älv fiskades 14 lokaler. Lax Lax fångades i 7 av de i undersökta vattendragen. Allmänt verkar fångsterna av lax vara något lägre än 25. Stabila och goda laxbestånd finns i Sörån (Blinneberg) och i Forsån i Grönåns vattensystem, dock var ets fångst något sämre än förra et på båda lokalerna. Även Västerlandaån har ett stabilt laxbestånd med goda tätheter, även där var fångsterna sämre i fjol. Glesa och varierande bestånd av lax finns i Solbergsån (Kvarnen och Mariedal) och i Brattorpsån. Sporadiska besök av lax över en f Sörån (Slerebo), Pärs å, Hålldammsbäcken och Skörsbobäcken. Öring Öring fångades i alla av de i undersökta vattendragen. För öring har resultaten övervägande varit goda men något lägre än för 25 alltså likadant som för lax. Stabila och goda öringbestånd finns i Hålldammsbäcken, Sörån (Slerobo), Solbergsån, Vallerån, Kollenbäcken, Skörsbobäcken, Västerlandaån och Brattorpsån. Dessa hade tätheter av öring på mellan 5 och 17 öringar per 1 kvadratmeter. Glesa och varierande bestånd fanns i Sollumsån, Pärs å, Sörån (Blinneberg), Forsån och Ryrsjöbäcken. Här var tätheterna mellan 4 och 17 öringar per kvadratmeter. Mölndalsån I Möndalsån fiskades 2 lokaler. I Bäck från Veresjö fångades små cyprinider (41 st) som var sva att artbestämma men inga öringar. Bäcken är tidigare fiskad 1993 och 1998 med 1 respektive öring i fångst. I Hagabäcken som har sitt utlopp i Östra Nedsjön fångades, räknat per 1 m², 9 st 1+ till 2+ öringar. Säveån Säveåns avrinningsområde har 16 lokaler fiskats. Tre lokaler ligger nedanför det definitiva vandringshindret i Säveån vid Hedefors. Nämligen Sommens/Åbrinken, Jonseredsdammen och Svartåbäcken(Nedan fallet). Alla med höga och stabila tätheter av öring, Jonseredsdammen med det näst högsta sedan Kastenhof fiskades inte pga. höga flöden. Sex lokaler ligger i vattendrag som rinner ut i Mjörn eller Anten. Tätheterna av öring är mycket skiftande, i Östadbäcken och Sågån är det höga tätheter. I Valån finns en negativ trend sedan 2. Låga tätheter jämfört med tidigare har både Söabäcken och Vängabäcken haft vid elfiskena 24 och 26. Rämne å hade en liten ökning i ets fiske men har fortfarande låga tätheter. Tre lokaler rinner ut i Ömmern, Laxån stn 4 och stn 7 och Hjulån. Resultatet för station 7 var det sämsta sen 1991 sannolikt inverkade det höga flödet menligt på fångsten. De övriga två har allt sedan haft låga tätheter. Tre lokaler rinner ut i St. Färgen, Hästerydsbäcken med låga tätheter och Störtaredsån i nivå med 2 och 22, c:a 4 öringar per 1 kvadratmeter. I Maryd å finns en tydlig negativ trend sedan 21. Kullaån rinner ut i Sävelången och hade medelgoda tätheter. Lärjeån En lokal i Lärjeån har fiskats, Hällebäcken. Den har inte provfiskats sedan 21 och har dessförinnan elfiskats ligen sedan 1998 med stabilt bestånd. Årets täthet är den högsta sedan provtagningen påbörjats. Dalbergså-Storån-Teåkersälven Tre lokaler inom avrinningsområdet har fiskats, det okalkade referensvattendraget, Stommebäcken samt Teåkersälven lokal Björtveten och Teåkersälven lokal uppströms Björtveten. I Stommebäcken fångades återigen inga sungar. Elfiske utfördes innan åtgärder för gynna flodpärlmussla utfördes (LIFE). Om ett sjölevande öringbestånd fortfarande finns i Teåkerssjön har de under 26 inte reproducerat sig i Stommebäcken. Om åtgärderna för att gynna flodpärlmussla skall få önskad effekt bör man överväga att flytta öring till Stommebäcken från Teåkerälven 1

11 11 Elfiskestationer 26

12 etc. I vattendraget kan vattenkvalitetsproblem föreligga. Under drabbades Teåkerälvens vattensystem av kräftpest. Vid tidpunkten för elfiskeundersökningarna vid Björtvetenlokalerna 25 kunde konstateras att pestfronten inte nått Björtveten. Vid 26 s fisken kunde konstateras att flodkräftan helt saknas. Det förmodas att pesten passerat den stängda fiskvägen vid Bäckens kvarn och Björtveten. Flodkräfta återfanns under juni månad nedströms Marsjöns kraftverk. Beträffande öringtätheterna kunde konstateras att bestånden vid Björtveten reproducerar sig och att ets sungar är av strömstationär härkomst då fiskvägen vid Bäckens kvarn varit stängd pga kräftpestutbrottet. Båda lokalerna visar på positiva trender för öringbestånden. Detta kan kanske härledas till att konkurrenten flodkräfta försvunnit. Övriga arter som fångades var nejonöga, elritsa och gädda. Upperudsälven tillrinningar till Östra Silen, Lelång, Stora Le Fem lokaler tillrinnade till tre större sjöar har fiskats. Stamnaälven och Getebroälven utgör tillrinningar till Stora Lee. Suledsälven och Solviksälven utgör tillrinningar till Östra Silen och Kesnacksälven till Lelång. Inget av elfiskeresultaten indikerar bristfällig vattenkvalitet. En generell nedgång i fångsten av sungar kan förmodligen härledas till låga vattenstånd i Stora Lee och Östra Silen vilket medför att lekfisk har stora svigheter att ta sig upp i vattendragen. I Stamnaälven reproducerar sig ett sjölevande öringbestånd. 26 s resultat var svagare är föregående s. Orsaken kan vara svigheter för lekfisk att passera upp i vattendraget pga mycket lågt vattenstånd i Stora Lee under hösten 25. För första gången sedan 199-talet fångades flodkräfta på lokalen. Getebroälvens lokal ligger uppströms definitivt vandringshinder i förhållande till Stora Lee. Återintroduktionsförsöken av öring tycks inte ha slagit väl ut. Ingen öring fångades på sträckan. Flodkräftsbeståndet är mycket starkt. I Suledsälven hade sjööring inte reproducerat sig på sträckan. Reproduktionen i Suledsälven är kraftigt beroende av vattennivåerna i Ö. Silen. 25 s låga vattenstånd i Östra Silen kan ha medfört utebliven lek. Vid låga vattenstånd i sjön uppst vandringshinder. På sträckan i Suledsälven finns ett mycket fint flodkräftsbestånd. I Solviksälven fångades ingen öring. Öring har endast fångats vid ett tillfälle i vattendraget, Flodkräftsbeståndet är starkt. Kesnacksälven håller ett stabilt stationärt öringbestånd. Åmålsån Elfiskestationen vid Larbols kvarn är kraftigt påverkad av rensningar. Vid elfisketillfället pågick rensningar och byggnadsarbeten i kvarnen/kraftverket. För första gången sedan elfiskeserien på denna lokal inleddes 1995 fångades ingen öring fångades. Försurningsrelaterade vattenkvalitetsproblem är troligen inte orsaken till avsaknaden av öring. Kasenbergsån Elfiskena vid Vassbottens såg och Låbytorp indikerar fullgod vattenkvalitet med starka flodkräftsbestånd och reproducerande strömstationära öringbestånd. Tidans avrinningsområde 2 lokaler har fiskats i Tidans avrinningsområde, en i Kolarebäcken Kolarehemmet och en i Gärebäcken. På lokal Kolarehemmet har den negativa trenden brutits med goda tätheter av +. I Gärebäcken fångades inga +, endast låga tätheter av äldre öring. Mindre åar i södra Bohuslän Jörlandaån Jörlandaåns vattensystem utgör ett mycket värdefullt reproduktionsområde för havsöring. Lokalen som fiskats är belägen uppströms ett svforcerat vandringshinder relativt högt upp i ån, varför det sannolikt är öring av strömstationär typ som dominerar på lokalen. 26 s resultat visar på ett relativt gott resultat med avseende på ensomriga öringungar. Anråse å Anråsåns vattensystem utgör ett mycket värdefullt reproduktionsområde för havsöring och un- 12

13 der senare även för lax. Flodpärlmussla förekommer i Rördalsån. I Rördalsån är tätheterna av öring måttliga och möjligen märks även en minskande trend under den senaste 1-sperioden, samtidigt som laxen har ökat. Under 26 dominerade laxen helt på lokalen. Lerån uppvisar genom en höga tätheter av öring. Det som utmärker 26 i Lerån är att laxen uppvisade ett stort genomslag. Labolbäcken uppvisar höga/mycket höga tätheter av öring. Bäcken är dock uttorkningskänslig och kan vissa uppvisa mycket låga tätheter. 26 var dock ett med höga tätheter av sungar av öring. Bratteforsån Grössbyån (lokal Sågen) och Härrgusserödsån (lokal uppströms gamla E6) elfiskades för 26:e et i rad. Båda lokalerna utgör reproduktionsområde för sjövandrande öring från Hällungen samtidigt som stationära öringbestånd finns på lokalerna, något som indikeras av att tätheterna av fisk äldre än + dominerar. Båda lokalerna visar på att inga brister i vattenkvalitet föreligger. I Grössbyån fångades även fyra signalkräftor. Kräftorna var av olika generationer och det kan förmodas att beståndet inte är nyintroducerat. Bratteforsåns vattensystem är därmed att betrakta som pestsmittat. Öringbestånden uppvisar inga vikande trender. Inga försurningsrelaterade skador kan påvisas. I Bratteforsåns huvudfa fiskades lokal motorvägsbron vilken utgör reproduktionsområde för lax och havsöring. Förekomsten av + ungar av båda arterna är god varför inga indikationer på bristande vattenkvalitet föreligger. Under sensommaren monterades Lyckornas kvarndamm ner. Åtgärden förväntas bidra till förbättrad reproduktion av lax och havsöring i Bratteforsån. Inga försurningsrelaterade problem föreligger. Tjöstelserödsbäcken Tjöstelserödsbäcken utgör ett produktivt havsöringvattendrag som kännetecknas av goda tätheter av öringungar med ett stabilt öringbestånd. Under 26 var dock tätheten av ensomriga öringungar anmärkningsvärt låg på de båda övre lokalerna (Gden och Ankdammen), framförallt på de grunda partierna, vilket sannolikt beror på låg Längdmätning av fångsten. Foto: Maria Ågren. vattenföring under sommaren. Torrperioder brukar normalt inte ge utslag i Tjöstelserödsbäcken, då denna gynnas av en fastställd minimitappning från Stora Skarsjön. Eftersom det sannolikt inte rör sig om vattenkvalitetsproblem framträder därför en misstanke om att minimitappningen under någon period underskridits. Havsöring dominerar på alla lokaler utom den övre (Esset) där det sannolikt är öring av strömstationär typ som dominerar. Övriga fiskarter som fångas i bäcken är ål och bäcknejonöga. Restebäcken Lokalen utgör reproduktionsområde för havsvandrande öring. För första gången fångades lax på lokalen. Lokalen är kraftigt påverkad av tidigare rensningar. Örekilsälvens avrinningsområde Tre lokaler fiskades inom Örekilsälvens vattensystem, båda i tillrinningar till älvens huvudfa. I Madbäcken finns ett självreproducerande strömstationärt öringbestånd på en fysiskt oskadad biotop. Uttag av lekfisk har gjorts på lokalen i syfte att i odling ta fram utsättningsfisk. Uttaget kan eventuellt vara orsak till den, i förhållande till föregående, låga tätheten av sungar. Hornborebäcken fiskades på sträckan omedelbart nedströms fiskvägen vid Honrboresjöns utlopp. I bäcken finns ett svagt strömstationärt öringbestånd. Ingen reproduktion kunde påvisas. De fångade fiskarna var påtagligt magra.vid ets fiske fångades heller inga sungar vilket kan indikera störning i vattenkvaliten. Fiskvägen var vid elfisketillfället torrlagd. 13

14 I Vågsätersbäcken förekommer att sjövandrande öringbestånd. 26 s resultat är svagare än tidigare och beståndet uppvisar en vikande trend. Mindre åar i mellersta Bohuslän Kärraån Två lokaler har fiskats i Kärraån. De elfiskade sträckorna utgör lek- och uppväxtområde för havsöring och uppvisar höga tätheter av öringungar. Laxungar har förekommit regelbundet i elfiskefångsterna sedan 1996, men oftast i liten omfattning. Under de senaste en verkar det dock som laxen på allvar etablerat sig i Kärraån. Hybrider mellan lax och öring förekommer också, samt ål. Av elfiskeresultaten kan ingen försurningspåverkan utläsas. Taske å I Taske å har två lokaler fiskats; lokal mynningen (nära havet) och Hensbackabäcken. Lokal mynningen påverkas av havsvatten och lokalens djup och strömhastighet varierar starkt beroende på vattenståndet i havet. Denna lokal är därför instabilare vid jämförelser med andra lokaler och kanske även i jämförelse med sig själv. Lokalen kännetecknas av förekomst av både laxoch öringungar, ofta är förekomsten av laxungar högre än öringungar. På grund av sitt havsnära läge fångas även skrubbskädda på lokalen. Hensbackabäcken utgör den västliga av de båda grenarna i Taske å. Lokalen utgör en mycket fin öringbiotop och lokalen kännetecknas av ligen höga tätheter av öringungar. Enstaka laxungar fångas också på lokalen. Av elfiskeresultaten kan ingen försurningspåverkan utläsas. Broälven Broälven mynnar i Brofjorden och utgör ett icke försurat referensvattendrag. Lokalen kännetecknas av mycket höga tätheter av sungar av öring. Strömsåns avrinningsområde I Strömsåns vattensystem har två lokaler fiskats som håller havsvandrande laxfiskbestånd. Förutom lax och öring kan nämnas att ål och elritsa också fångas på lokalerna. Hämmensån utgör reproduktionsområde för havsöring och lax. Även flodpärlmussla har förekommit, men det är osäkert om den finns kvar. På lokal Ödegden har goda tätheter av havsöringungar förekommit under den senaste 1-sperioden och inga avvikande tendenser kan utläsas under perioden. På lokalen fångas även lax, men då oftast i låga tätheter. Lokalen uppvisade 26 den högsta tätheten av laxungar hittills, som tom överträffade ets täthet av ensomriga öringungar. I huvudflödet Vättlandsån fiskades en lokal nedströms Gilltorp. På denna lokal förekom 26 öring och laxungar i måttliga tätheter, dock vad gäller äldre laxungar, god täthet. Mindre åar i norra Bohuslän Dynebäcken Dynebäcken utgör reproduktionsområde för havsöring. Den provfiskade lokalen utgör ingen optimal öringlokal då bottensubstratet domineras av sand, men lokalen har trots detta uppvisat goda tätheter av öringungar. Årets resultat var mycket gott med avseende på öringungar och en återhämtning har därför skett efter 24 s svaga resultat då bäverdämmet vid vägtrumman nedströms elfiskestationen avlägsnades. Dämmet utestängde öringen från lek hösten 23. Lökholmsbäcken Lökholmsbäcken utgör reproduktionsområde för havsöring. Bäcken är dock uttorkningskänslig och under torr är reproduktionen mycket svag. Det är möjligt att det även förekommer vattenkvalitetsproblem i Lökholmsbäcken. Under 26 påträffades ingen fisk på lokalen överhuvudtaget. Älgsjöbäcken, Älgsjöbäcken utgör reproduktionsområde för havsöring. Lokalen är belägen omedelbart uppströms en förfallen dammanläggning. Detta hinder har tidigare delvis åtgärdats. Nu har dock ytterligare sten och block rasat ner, vilket förvärrat vandringshindret. Lokalen är relativt lugnflytande över botten som domineras av finsediment och sand. Större sten och block förekommer också. Lokalen utgör ej lekområde för öring, men väl uppväxtområde för framförallt äldre öringungar. Endast 1-iga och äldre öringungar fångas på lokalen och då i liten omfattning. Tillgången på lekområden är mycket begränsad uppströms vandringshindret. De svaga resultaten på lokalen be- 14

15 ror sannolikt inte på försurningspåverkan utan på andra faktorer. Krokstrandsbäcken, Krokstrandsbäcken utgör det viktigaste enskilda havsöringvattendraget som mynnar på den svenska sidan av Idefjorden. Den provfiskade lokalen utgör en fin öringbiotop och lokalen hyser goda tätheter av öringungar. 26 s resultat låg något under genomsnittet för lokalen. Enningdalsälvens avrinningsområde Enningdalsälven-N. Bullaresjöarna-Långvallsälven-S Bullaresjön -Kynneälv-Hallerödsälven. Tre lokaler inom Enningdalsälvens avrinningsområde undersöktes under 26: En lokal i Enningdalsälvens huvudfa nedströms N. Bullaresjön En lokal i Långvallsälven uppströms inloppet i Norra Bullaren. En lokal i Kynneälv nedan fallet i Sundshult. På lokalen i Enningdalsälven nedströms N. Bullaresjön fångades lax öring och ål. Biotopen är god och har potential för betydligt högre tätheter. Lokalen är svfiskad pga vattendragets storlek. Endast ca 1/3 av vattendragets totala bredd utgör elfiskesträcka. Den fiskade lokalen i Långvallsälven bebos, i de djupare mittpartierna med hög vattenhastighet, av laxungar. I de grundare strandnära partierna dominerar öringungarna. Tätheterna är för låga i förhållande till vad som kan förväntas i denna typ av vattendrag och biotop. 26 s resultat för öring och lax är en fortsättning på en accelererande vikande trend. Orsakerna till detta g troligtvis att spa i brist på lekfisk i kombination med att biotopen är påverkad av rensningar. Tilläggas kan att denna lokal tillsammans med Sundshultslokalen håller de överlägset högsta tätheterna av ål i länet. Inga belägg finns för att någon försurningspåverkan föreligger. I Kynneälv lokal Sundshult fångades inga laxfiskar vid ets fiske. Här fanns som vanligt gott om ål. Lokalen är olämplig ur flera synvinklar och bör utgå. Lokalen är för djup. Stora delar av lokalen har för låg vattenhastighet. Lokalen är helt eller partiellt ofiskbar vid hög vattenföring. Vid Hyssna kyrka i Surtan. Foto: Maria Ågren. Sträckan som kan utgöra reproduktionsområde är för kort. Ett alternativ vore att flytta upp sträckan så att den slutar omedelbart under fallet. 15

16 Uppdraget Melica miljökonsulter fick i uppdrag av länsstyrelsen i Västra Götalands län att genomföra elfiskeundersökningar under tvåsperioden 24-26, på 16, 129 respektive 125 elfiskelokaler i länet. Uppdraget omfattar utöver elfiske och viss fotodokumentation även redovisning av undersökningsresultat samt utvärdering per avrinningsområde av dessa. Arbetet har skett i gott samarbete mellan Thorsson & Åberg Miljö och Vattenvd AB, Sportfiskarna Väst och Melica Miljökonsulter. Anders Martinsson varit projektledare. Elfiskena har genomförts av följande personer på Melica: Anders Martinsson, Lars Holmberg, Jan Schmidtbauer och Stefan Bydén. På Thorsson & Åberg Miljö och Vattenvd AB har följande personer elfiskat: Lars Thorsson och Christian Åberg. Lennart Nilsson och Jonathan Thorsson har deltagit i fältarbetet. För Sportfiskarna har Per-Erik Jacobsen elfiskat. Under rapportskrivningen har medarbetare från alla tre kontoren gemensamt gått igenom och granskat lokalbeskrivningar och slutsatser. Rapportsammanställningen har skötts Anders Martinsson och Stefan Bydén på Melica. Bakgrund och syfte Det sker omfattande kalkningsinsatser i Västra Götalands län som ett uppehållande försvar mot försurning. Bakgrunden är det höga nedfallet av försurande svavel- och kväveföreningar. På lång sikt tål naturen högst cirka 3 kg svavel respektive kväve per. På många håll i länet överskrids denna gräns kraftigt. Minst hälften av länets sjöar är försurade och på många håll är skogsmarken så försurad att aluminium frigörs. När aluminium frigörs i sjöar och vattendrag förgiftas fisk och andra vattenorganismer. Aluminium kan även skada trädens rötter. Inom länet kalkas ungefär 1 5 sjöar och vattendrag, i genomsnitt sprids drygt 3 ton kalk ligen. Kalkningarnas syfte är att bibehålla eller återskapa den naturliga floran och faunan. För att kontrollera resultatet av kalkningsinsatserna används framför allt tre metoder, provtagning av vattenkemin, bottenfaunaundersökningar och elfiskeundersökningar. Denna rapport omfattar de elfiskeundersökningar som gjordes 26, huvudsakligen som en del i kalkeffektuppföljningen i Västra Götalands län. Genomförande Denna rapport redovisar elfisken genomförda under 26 på 125 lokaler i Västra Götalands län. Elfisket genomfördes under perioden 2 juli till 7 oktober. Metod Vi fiskade enligt de riktlinjer som finns från Fiskeriverket Fiskeriverket information 1999:3, Elfiske samt följde metoden för elfisken som den beskrivs i Naturvdsverkets Handbok för miljöövervakning version 1: För elfisket användes en bensindriven generator av märket Honda 1W eller Yamaha 1W samt ett elfiskeaggregat av märket LUGAB med tillhörande elfiskestavar och kablar. Spänningen som användes låg oftast kring 5 volt men varierades beroende på konduktivitet och vattenföring på lokalen. Lokalen märktes upp där markeringar saknades eller var otydliga. Lokalens övre och nedre gräns fotograferades med riktning in mot lokalen, där foto saknades, djup och bottensubstrat noterades. Varje lokal fiskades normalt tre gånger med succesiv utfångst, s.k. kvantitativt elfiske. Om et lax och/eller öring var under tio fiskades den en gång. Antalet sungar (+) och äldre (1+/äldre) noterades och längdmättes i mm med hjälp av mätrör eller mätbräda varvid längden noterades och avsattes i ett längdfrekvensdiagram. Övriga fiskarter artbestämdes, längdmättes och räknades. Även noteringar om kräftor och flodpärlmusslor gjordes. Vidare mättes vattendragets temperatur och lufttemperaturen. All utrustning desinficerades med rödsprit i en sprayflaska vid varje lokalbyte, dock med undantag om lokalerna låg inom samma avrinningsområde. Efter fiske i kräftpestsmittade vatten samt vatten där det inplanterats signalkräfta sprayades utrustningen med rödsprit och därefter lufttorkning i minst ett dygn. Detta gjordes även vid byte av vattensystem. 16

17 Beräkningar och kommentarer Det totala et sungar och äldre individer av öring och lax på elfiskesträckan har beräknats med hjälp av Zippins formel (Bohlin et al Hydrobiologia 173:9-43. Se sidan ). Resultaten redovisas tillsammans med lokalbeskrivningen. Beteckningen N st för det beräknade totalet och P3 för den beräknade fångsteffektiviteten vid tre fisken. På de stationer där endast ett eller två fisken gjordes har ett genomsnittligt P1- respektive P2-värde använts, detta P-värde kommer Fiskeriverkets elfiskeregister. P-värdena är ett mått på fångsteffektiviteten och anger hur stor andel av fiskpopulationen som fångats vid elfisketillfället, P1 vid en utfiskning P2 vid två osv. Vidare anges N/1 m², dvs den beräknade populationstätheten dvs. hur många öringungar som finns på en 1 m² stor yta. Vid beräkningar av populationstätheten ska elfiskesträckans yta vid normalvattenföring under sommarhalvet användas. Detta för att det ska vara möjligt att jämföra resultaten mellan olika, den avfiskade ytan varierar ju beroende på vattenföringen. Ett med hög vattenföring ger en mycket större avfiskad yta än ett torr. Lokalbeskrivningar Varje elfiskad lokal beskrivs utifrån de uppgifter som samlats in i fält via elfiskeprotokoll och resultatet av ovanstående beräkningar. Vidare finns en figur över fiskbeståndets utvecklingen på lokalen. Diagrammen visar den beräknade tätheten N/1 m² under olika. Uppgifterna är hämtade från tidigare s elfiskerapporter, från Fiskeriverkets databas samt även direkt från elfiskeprotokoll. För fiskena som genomförts under , 24, 25 och 26 är uppgifterna hämtade direkt från va beräkningar. Den yta som använts vid beräkningen av tätheten per 1 m² har varierat stort under en vilket visar sig vid jämförelse av den beräknade täthetens och totalfångstens utveckling under en. Under rubriken Förhållanden anges situationen som gällde på lokalen under ets fiske. Vattennivån anges som låg, medel eller hög för stiden. Vattenhastigheten anges som lugn, strömmande eller som stråkande/forsande. Bottentopografin anges som jämn, intermediär eller ojämn. De tre vanligaste bottensubstraten anges Tabell 1 Definitioner för storleken hos substraten enligt Fiskeriverkets elfiskedatabas. Kod Förklaring Partikeldiameter (cm) FINSED. Finsedimet <,2 SAND Sand,2-,2 GRUS Grus,2-2 STEN1 Mindre sten 2-1 STEN2 Större sten 1-2 BLOCK1 Mindre block 2-3 BLOCK2 Medelstora block 3-4 BLOCK3 Större block 4-2 HÄLL >2 enligt skalan i tabell 1. Bottensubstratens täckning liksom mängden av undervattens- och övervattensväxter anges i skalan saknas =, ringa = <5%, måttlig = 5 5% yttäckning samt riklig = >5% yttäckning. Dominerande växtlighet liksom dominerande närmiljö anges i tre steg. Ved i vatten är totalet av död ved (minst 1 cm i diameter samt minst 5 cm långa) i vattnet per 1 m². Vidare anges lokalens värde som uppväxtlokal för öringungar i skalan = olämplig lokal, 1 = intermediär lokal, 2 = lämplig lokal. Under rubriken kommentar ges ett kort omdöme om lokalen, och viktiga anmärkningar från fältprotokollet. I diagrammen är tal utsatta för de som fiskats även om ingen fisk stod att finna. 17

18 Problematiska lokaler Lokaler med vikande trend eller där tätheterna var mycket låga Motala Ström Tingsjöbäcken Ätran Tinkån Skvättebäcken Hyttehamn Vid vägtrumma TGB industri Viskans avrinningsområde Surtan Viskan Lundaboån Kroksån Kroksån Kroksån Ljungaån Apelnäsaån Bålån Skoghem Sundholmen Ovan bron Gamla Stenbron Grevakila Lönshultet Sågverket Stora Apelnäs Stampen Rolfsåns avrinningsområde Ekån Nolån Nordån Sörån Sörån Baracken Bollebygd Torstad Nedan Sågen Nedan Färgfabriken Kungsbackaåns avrinningsområde Göta älvs avrinningsområde Mölndalsån Bäck från Veresjö Hagabäcken Säveån Hjulån Skogen Laxån Stn 4 Rämne å Ödenas Kvarn Ovan Bro Söabäcken Norr Boda Vängabäcken Vagnshed Maryd å Tvärhult Hästrydsbäcken Hästeryd Göta älv Solbergsån Kvarnen Solbergsån Mariedal Sörån Blinneberg Pärs å Kvarnen Ryrsjöbäcken Ned. Dämme Dalbergså avrinningsområde Stommebäcken Stommen Upperudsälvens avrinningsområde Getbroälven uppströms Husetjärn Solviksälven Vägbron Suledsälven Skakerud övre Stamnaälven Mynningen Ånimmeåns avrinningsområde Åmålsån Nedan Larsbo Kvarn Kasenbergsån Syd Låbytorp Kasenbergsån Vassbotten Tidans avrinningsområde Gärebäcken Uppströms grustag Mindre åar i södra Bohuslän Tjöstelserödsbäcken Ankdammen Tjöstelserödsbäcken Gden Örekilsälvens avrinningsområde Hornborebäcken Nedströms fisktrappa Madbäcken Uddalen Vågsätersbäcken Vågsätersgd Älgsjöbäcken Lokal 2 Lökholmsbäcken Väster Kalveröd 18

19 Strömsån Enningdalsälvens avrinningsområde Enningsdalsälven Nedströms N. Bullaren Kynne älv Sundshult Lokaler som ej blivit fiskade på grund av höga flöden Säveån Kastenhov Olämpliga elfiskelokaler Motala ström Hjällöbäcken norra grenen Nordhagen Dalbergså avrinningsområde Teåkersälven Björtveten Teåkersälven uppströms Björtveten Upperudsälvens avrinningsområde Kesnackälven Kesnacke kvarn Mindre åar i södra Bohuslän Jörlandaån Ranebo Enningsdalsälven Kynneälv Sundshult Dålig biotop för öring, mest sand och finsediment, ligger i en kohage och därmed mycket tramp och gödning i vattnet. Hjällöbäcken Hägnen Inhägnat med 2 meter högt viltstaket Viskan Sundholmen Sv lokal som vid olika flöden ger olika områden att elfiska på, dessutom är det höga vattenhastigheter. Torestorpsån Svanefors Lokalen är påverkad av korttidsregleringen från Strömmens kraftverk. Skrålabäcken Solbacken Snabba flödesförändringar vid regn. Vattnet har avloppslukt och är grått och grumligt. Sävbäcken Ovan vägbron Rakt dike med mycket finsediment, dåligt med beskuggning. Rolfsån Ekån Baracken Rakt dike med mycket finsediment Göta Älv Sörån Blinneberg Lokalen börjar med en stor hölja som är c:a 1/3 av lokalens yta, bör flyttas uppströms höljan 19

20 Motala ström Hjällöbäcken Kalkat åtgärdsområde: Hjällöbäcken Hjällö Herrgd Lokal X-koord Y-koord Kommun Typ av uppföljning Frekvens Hjo Målpunkt Varje Vandringshinder; ned-, uppströms Typ av laxfiskbestånd Lokalvärde Vandrande 2 Årets fiske Datum för fiske Spänning, V Antal utfisken Fiskad av Lars Holmberg Avfiskad längd, m Avfiskad bredd, m Avfiskad yta, m² Maxdjup, m Medeldjup, m 42 3, 126,4 2, Vatten Vattennivå Vattenhastighet Bottentopografi Vattentemperatur, ºC 18 Grumlighet Vattenfärg Lufttemperatur, ºC Klart Färgat 2 Substrat Dominerande substrat Näst dominerande substrat Tredje dominerande substrat Grus Sand Sten 1 Finsediment Sand Grus Sten 1 Sten 2 Block 1 Block 2 Block 3 Häll Växtlighet Dominerande växtlighet Näst dominerande växtlighet Tredje dominerande växtlighet Övervattenväxter Flytblad Slinge Rosettväxter Mossa Påväxtalger Dominerande närmiljö Näst dominerande närmiljö Tredje dominerande närmiljö Lövskog Dominerande trädslag Näst dominerande trädslag Beskuggning % Ved i vatten/1 m² al ask 85 9,5 Fångster Laxfisk Total fångst Beräknat (N) N/1 m² P-värde Öring ,3 236,7,86 1+ och äldre ,2,4 Övrig fisk Art Antal Stensimpa 1 Storspigg 1 Nejonöga 4 Anmärkning En fiskväg uppströms elfiskelokalen byggdes 21 vilket drastiskt utökade arealen för vätteröringen som vandrar upp för att leka i Hjällöbäcken. En effekt av detta kan vara att tätheten av öring nedan det tidigare vandringshindret minskar under en period av tills beståndet av lekfisk har byggts upp (lst kommentar). 2

21 5 Beståndstäthet öring, N/1 m² äldre 6 Frekvensdiagram öring

22 Motala ström Hjällöbäcken Gate Kvarn Kalkat åtgärdsområde: Lokal X-koord Y-koord Kommun Typ av uppföljning Frekvens Hjo BÅ-uppföljning Vandringshinder; ned-, uppströms Typ av laxfiskbestånd Lokalvärde Vandrande 2 Årets fiske Datum för fiske Spänning, V Antal utfisken Fiskad av Anders Martinsson Avfiskad längd, m Avfiskad bredd, m Avfiskad yta, m² Maxdjup, m Medeldjup, m 44 3,2 141,5,15 Vatten Vattennivå Vattenhastighet Bottentopografi Vattentemperatur, ºC Låg Strömt Jämn 18 Grumlighet Vattenfärg Lufttemperatur, ºC Klart Färgat 18 Substrat Dominerande substrat Näst dominerande substrat Tredje dominerande substrat Sten 1 Grus Sten 2 Finsediment Sand Grus Sten 1 Sten 2 Block 1 Block 2 Block 3 Häll Växtlighet Dominerande växtlighet Näst dominerande växtlighet Tredje dominerande växtlighet Mossa Övervattenväxter Flytblad Slinge Rosettväxter Mossa Påväxtalger Dominerande närmiljö Näst dominerande närmiljö Tredje dominerande närmiljö Lövskog Dominerande trädslag Näst dominerande trädslag Beskuggning % Ved i vatten/1 m² al hassel 9 2,8 Fångster Laxfisk Total fångst Beräknat (N) N/1 m² P-värde Öring ,3 127,4,73 1+ och äldre 21 28,6 18,1,73 Övrig fisk Art Antal Anmärkning Lokal som fiskades första gången 2 och som utgör uppföljning av biologisk återställning. Ett vandringshinder nedströms, vid Hjällö kvarn, har undanröjts, vilket gör att Vätternöring kan ta sig upp till lokalen från och med hösten 21 (lst kommentar). 22

23 25 Beståndstäthet öring, N/1 m² äldre 3 Frekvensdiagram öring

24 Motala ström Hjällöbäcken Kalkat åtgärdsområde: Hjällöbäcken Hägnen Lokal X-koord Y-koord Kommun Typ av uppföljning Frekvens Hjo Målpunkt Vandringshinder; ned-, uppströms Typ av laxfiskbestånd Lokalvärde 1 Årets fiske Datum för fiske Spänning, V Antal utfisken Fiskad av Anders Martinsson Avfiskad längd, m Avfiskad bredd, m Avfiskad yta, m² Maxdjup, m Medeldjup, m 5 3,2 16,6,15 Vatten Vattennivå Vattenhastighet Bottentopografi Vattentemperatur, ºC Medel Strömt Jämn 16 Grumlighet Vattenfärg Lufttemperatur, ºC Klart Färgat 22 Substrat Dominerande substrat Näst dominerande substrat Tredje dominerande substrat Grus Sten 2 Block 1 Finsediment Sand Grus Sten 1 Sten 2 Block 1 Block 2 Block 3 Häll Växtlighet Dominerande växtlighet Näst dominerande växtlighet Tredje dominerande växtlighet Mossa Övervattenväxter Flytblad Slinge Rosettväxter Mossa Påväxtalger Dominerande närmiljö Näst dominerande närmiljö Tredje dominerande närmiljö Kalhygge Lövskog Dominerande trädslag Näst dominerande trädslag Beskuggning % Ved i vatten/1 m² al salix 1 5,6 Fångster Laxfisk Total fångst Beräknat (N) N/1 m² P-värde Öring ,7 58,6,94 1+ och äldre 41 41,5 26,99 Övrig fisk Art Antal Signalkräfta 6 Anmärkning Skogen är ht rensad runt sträckan. Vilthägn för bisonoxe håller på att uppföras s.a. sträckan blir oåtkomlig. 24

25 1 Beståndstäthet öring, N/1 m² äldre 4 Frekvensdiagram öring

26 Motala ström Hjällöbäcken Norra grenen Nordhagen Kalkat åtgärdsområde: Lokal X-koord Y-koord Kommun Typ av uppföljning Frekvens Hjo BÅ-uppföljning Vandringshinder; ned-, uppströms Typ av laxfiskbestånd Lokalvärde 1 Årets fiske Datum för fiske Spänning, V Antal utfisken Fiskad av Lars Holmberg Avfiskad längd, m Avfiskad bredd, m Avfiskad yta, m² Maxdjup, m Medeldjup, m 48,5 2,8 136,2,5 Vatten Vattennivå Vattenhastighet Bottentopografi Vattentemperatur, ºC Låg Strömt Intermediär 18 Grumlighet Vattenfärg Lufttemperatur, ºC Klart Färgat 22 Substrat Dominerande substrat Näst dominerande substrat Tredje dominerande substrat Sand Sten 2 Block1 Finsediment Sand Grus Sten 1 Sten 2 Block 1 Block 2 Block 3 Häll Växtlighet Dominerande växtlighet Näst dominerande växtlighet Tredje dominerande växtlighet Mossa Övervattenväxter Flytblad Slinge Rosettväxter Mossa Påväxtalger Dominerande närmiljö Näst dominerande närmiljö Tredje dominerande närmiljö Äng Lövskog Dominerande trädslag Näst dominerande trädslag Beskuggning % Ved i vatten/1 m² al 7 2,2 Fångster Laxfisk Total fångst Beräknat (N) N/1 m² P-värde Öring ,8 55,8,96 1+ och äldre 17 17,1 12,6 1 Övrig fisk Art Antal Nejonöga 1 Signalkräfta 3 Anmärkning Lokal som fiskades första gången 2 och som utgör förundersökning/uppföljning av biologisk återställning. Ett vandringshinder nedströms, vid Hjällö kvarn, har undanröjts under 21. Ytterligare ett, vid Gate kvarn, kommer att elimineras inom några, vilket gör det möjligt för Vätternöring att ta sig upp till lokalen (lst kommentar). 26