Elfiskeundersökningar i Västra Götaland 1999

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Elfiskeundersökningar i Västra Götaland 1999"

Transkript

1 Elfiskeundersökningar i Västra Götaland :41

2 Elfiskeundersökningar i Västra Götaland 1999 Birgit Nielsen Lars Thorsson Stefan Bydén Lars Holmberg HushållningsSällskapet Göteborg och Bohuslän

3 Publikation 2:41 ISSN X Melica: Birgit Nielsen (text), Stefan Bydén (layout, datatbaser), Lars Holmberg (databearbetning) Hushållningssällskapet i Göteborg och Bohuslän: Lars Thorsson (text) Omslag: Foto: Produktion: Melica Tryck: Länsstyrelsen Västra Götalands Repro, Vänersborg

4 Depositionen av försurande ämnen inom länet överstiger alltjämt den kritiska belastningsgränsen för såväl svavel som kväve. Detta trots att internationella avtal medfört att framför allt svaveldepositionen minskat väsentligt. Den pågående försurningen av sjöar och vattendrag i Västra Götalands län motverkas genom omfattande kalkningsinsatser. Avsikten med verksamheten är att upprätthålla och återställa vattenkemin på ett sådant sätt att naturlig flora och fauna kan bevaras eller återkolonisera vattenområden. Länsstyrelsen har ett övergripande ansvarar för den regionala planeringen av kalkningen. Genomförandefasen av kalkningsprojekten sker i allt väsentligt i kommunal regi. Verksamheten inom Västra Götalands län omfattar för närvarande ungefär 14 sjöar och ett stort antal vattendrag. Den biologisk och kemiska effektuppföljningen av kalkningar utförs för att kontrollera effekterna av pågående kalkningsverksamhet. Den biologiska effektuppföljningen svarar bäst på om kalkningens långsiktiga mål har uppfyllts. Effektkontrollen gör det möjligt att utvärdera kalkningens resultat. Därmed utgör dessa undersökningar bland annat viktigt underlagsmaterial till de förändringar som kan krävas i kalkningsplanerna för att målen med kalkningsinsatserna ska nås. Länsstyrelsens förord Elfiskeundersökningar utgör det största biologiska delprogrammet inom kalkeffektuppföljningen. I programmet ing 238 stationer som undersöks varje till vart femte. Undersökningsmetodiken fokuserar i huvudsak på reproduktion och fortlevnad hos laxartad fisk i vattendrag. Lax och öring, både vandrande och strömstationär, är viktiga motiv i flera kalkningsprojekt. Elfiskeundersökningarna har tidigare utförts av Fiskeriverket (1994 och 1995) och Aquaticus (1996 och 1997). Programmet har under både 1998 och 1999 genomförts av Melica miljökonsulter i samarbete med Hushållningssällskapet i Göteborg och Bohuslän. Under 1999 har Länsstyrelsen ansvarat för elfiskeundersökningarna i vattensystemen 67 Motala Ström, Tidan och 112 Enningsdalsälven. Rapporten innehåller utöver redovisning av fältbesök och resultat från provfiskena även utvärdering av materialet i form av bland annat jämförelser med tidigare s undersökningar. Författarna svarar för rapportens innehåll varför detta ej kan åberopas som länsstyrelsens ståndpunkt. Detta gäller utöver uppgifter om 67 Motala Ström, Tidan och 112 Enningsdalsälven. Sara Bergström 3

5 Vattenföringen har under et varit gynnsam, framför allt för de små vattendragen. För havsöringbestånden har 1999 generellt varit ett gott med goda eller mycket goda resultat avseende förekomst av öringungar. I vattensystem med insjööring har resultaten gått isär. Exempelvis har insjööringbestånden i Ekelidvattnet och Skuggälven (Strömsåns vattensystem) uppvisat ett mycket gott resultat, medan insjööringbestånden i tillrinnande vatten till Stora Hällungen (Bratteforsåns vattensystem) uppvisat ett svagt. Vad gäller den strömlevande öringen kan noteras mycket svaga resultat i Örekilsälvens övre delar inklusive Valboån Laxreproduktionen visade sig var god i flera av vattendragen. Resultaten avseende laxen g dock isär. I Göta älvs vattensystem uppvisade de laxförande vattendragen i Lilla Edets kommun svaga eller mycket svaga resultat, medan laxreproduktionen visade sig vara god i Grönåns vattensystem. Likadant har laxen i de mindre åarna uppvisat både goda och mindre goda resultat, men dock en övervikt, på för lokalerna, ett gott resultat. Sannolikt gynnades laxen av högvattensituationen under 1998, vilken innebar att lekfisk har kunnat vandra upp i större utsträckning jämfört med tidigare. Under 1999 var tätheten av lax högre än föregående i bland annat Kungsbackaån och Hornån. För de lokaler som fiskats i ets undersökning g det inte att se någon negativ påverkan på laxbeståndet som skulle kunna härledas till förekomsten av Gyrodactylus salaris, men möjligheten kan inte uteslutas. Förekomst av laxparasiten Gyrodactylus salaris är i stort sett den samma som 1998 vilket innebär att parasiten finns i Viskans vattensystem i biflödena Surtan, Hornån och Lillån. Den har även påträffats i Säveån och provtagningar i Grönåns vattensystem visar att den finns även här. För de 11 okalkade referenslokalerna som ingick i ets undersökning är situationen i stort oförändrad jämfört med föregående. Detta trots att man kunde befara att situationen kunde blivit sämre till följd av de höga vattenflödena under Det finns dock två lokaler som bör hållas under uppsikt och det är lokalen i Jälmån vid Tokared (nr12) och lokalen i Åmåls vid Larsbols kvarn (nr 181). Viskan Slutsatser I Viskans vattenystem var fångsterna av öring goda, även på det fåtal lokaler som hyser lax. Särskilt glädjande var den goda reproduktionen av lax i Hornån vid Vasse (nr 28) med höga tätheter, något som inte förekommit sedan fiskena på 198-talet. Även fångsten av lax i Surtan vid Mölnebacka (nr 46) var god, andelen sungar var högre än vid fisket 1997 (lokalen fiskades inte 1998). Den nya lokalen i Viskans huvudfa nedströms det partiella vandringshindret vid Lekvad (nr 51) hade en god rekrytering av lax. Några positiva resultat som gäller öringbestånden vilka särskilt bör nämnas är bland annat lokalen i Ljungaån vid Fritslabron (nr 25), där ets resultat är det bästa sedan fiskena startade. Lokalen har flyttats tillbaka till sitt ursprungliga läge och sträckan är restaurerad efter att ett vägbygge på plats är avslutat. Lokalen i Sävbäcken vid vägbron Rallarknalten (nr 21) gav en överraskande stor fångst av sungar. Även lokalen i Skrålabäcken vid Solbacken (42) gav ett mycket gott resultat. Rolfsån I Rolfsåns vattensystem har öringbestånden gått tillbaka på flera lokaler, men det finns även några ljuspunkter. Positivt var de goda resultatet på lokalen i Nolån uppströms Töllsjön (nr 58), i Sandaredsån nedan doserare (nr 62) och i Gisslebäcken vid Gissle (nr 68) där Lygnernöringen reproducerar sig. Däremot var fångsten i Ularåsbäcken nedan fallen (nr 75) som också är en bra lekbiotop för Lygnernöring mycket sämre än genomsnittet för lokalen. I huvudfan nedan gamla stenbron (nr 73) gav ets fiske ett överraskande dåligt resultat. Fortsatt dålig utveckling hade lokalen i Nolån vid beteshagen (nr 54) och i Gärån nedan fallen (nr 7) samt vid Kvarnås i Sundstorpsån (nr 66) där inga sungar fångades. Fångsten av sungar var fortsatt låg vid lokalen i Sörån nedan Fluggers färg (nr 63) där vattenföringen regleras. Kungsbackaån Vid et fiske på lokalerna i Kungsbackaån var fångsterna generellt goda för både lax och öring. Detta stärker bilden av att produktionen av laxfisk på lokalerna i åns övre delar i stor utsträckning styrs av tillgången på lekfisk. Sommaren och hösten 1998 var nederbördsrika och vattentillgången var hög under lekfiskens uppvandringsperiod. På sex av lokalerna var fångsten 1999 den bästa hittills, det gäller lokalerna Lillån (nr 79), Alafors (nr 8), Finnsjöbäcken (81), Hassungaredsbäcken (nr 82), Kroksjöbäcken (nr 83) och Nordån (nr 85). 4

6 5

7 Göta älv Lax förekommer i fortsatt svagt bestånd på lokalen i Brattorpsån (nr 139). Likaså uppvisade Västerlandaån ett mycket svagt för laxen. I Sannerbybäcken på lokalen kallad Stn 2 (nr 141) har det inte skett någon reproduktion av lax sedan Sköldsån är fortsatt mycket svag avseende laxungar. Inte heller i Svartåbäcken (nr 133 och nr 134) har det varit någon reproduktion av lax sedan I Grönåns vattensystem uppvisar de elfiskade laxlokalerna goda resultat avseende laxungar. I Göta älvs vattensystem har fångsterna av öring jämfört med föregående uppvisat både mycket goda och svaga resultat. Bestånden i Lärjeån är stabila och på vissa lokaler i är tendensen svagt ökande. I Skörsbobäcken och Ryks bäck var resultatet mycket gott och uppvisade rekordnoteringar. Det fanns också mycket nedslående resultat dit Kilandaån (strömstationärt bestånd) och Sköldsån räknas. Dalbergså Det har inte skett några större förändringar av öringbestånden på lokalerna i Dalbergså. I Stommebäcken vid Stommen (nr 15) som har ett grunt mynningsområde fångades inga sungar, trots högvattensituationen Upperudsälven På de lokaler som fiskades i Upperudsälvens vattensystem var fångsterna genomgående goda. Öring fångades för första gången i Solviksälven vid vägtrumman (nr 166). I Suledsälven fiskades en biotopvdad sträcka, fisket gav en mycket god fångst av sungar. Fångsterna på följande lokaler var något bättre än föregående fisken; bäcken från Pickerudstjärn (nr 157), Forteälven ovan vägtrumma (nr 159) och vid Holtane i Holtaneälven (nr 161). Åarna i södra Bohuslän I vattendragen i södra och mellersta Bohuslän (Anråse å, Bratteforsån, Jörlandaån, Restebäcken, Tjöstelserödsbäcken, Kärra å och Taske å) uppvisar åarna generellt sett goda resultat avseende havsöring. Undantaget är egentligen bara Bratteforsån som sett till sin kapacitet uppvisade ett svagt. Bratteforsån uppvisade även ett mycket svagt avseende laxreproduktionen, även om det var bättre än 1998 s bottennotering I Kärraån och Taske var förekomsten av lax relativt sett god. Insjööringbeståndet i Stora Hällungen uppvisade en svag reproduktion 1999 i de båda bäckarna Grössbyån och Herrgusserödsån. Därmed bröts en uppåtgående trend avseende denna insjööring. Örekilsälven I Örekilsälven mellan Brålandsfallet och Torpdammen vid Kärnsjön uppvisar laxen goda tätheter av sungar på lokal Borgmästarbruket. Denna lokal är relativt svfiskad, men resultatets viktighet stärks av resultatet från elfiske utanför detta program uppströms Borgmästarbruket, som visar på goda laxtätheter på detta område. Laxen har passerat fisktrappan vid Brålandsfallet och har haft ett relativt gynnsamt på detta område. Tätheterna borde dock kunna bli ännu högre. Uppströms Kärnsjön finns ännu ingen havsvandrande lax och öring. Öringbestånden i Örekilsälvens övre delar med Valboån inräknat för en tynande tillvaro med mycket svaga bestånd. Biotoperna är av den kvalitén att de borde hysa betydligt högre tätheter av öring även om det rör sig om öring av strömstationärt bestånd. Detta förhållande har framhållits i tidigare elfiskerapporter och det är angeläget att utreda orsakerna till de mycket svaga resultaten. Som tidigare påpekats har omfattande rätningar och grävningar utförts med kraftig erosion och igenslamning som följd. Vad gäller vattenkvalitén vet vi att järnhalterna på dessa sträckor är mycket höga. I biflödena förekommer öringen på flera lokaler i högre tätheter. Noterbart är att 1999 var ett svagt även för Töftedalsån med avseende på öring. Strömsån I Strömsåns vattensystem provfiskas två lokaler som hyser havsvandrande öring och lax. Övriga lokaler håller insjööring och strömlevande öring. Vad gäller lokalerna för lax och havsöring är bägge lokalerna belägna i Hämmesån. I Hämmesån på den nedre lokalen konstaterades mycket gott resultat avseende öringar. Även laxreproduktion kunde konstateras om än i liten omfattning. Vad gäller de lokaler som hyser insjöring från Ekelidvattnet (Ekelidbäcken), Vammsjöarna, Ejgdesjön och Blötevattnen (Skuggälven) konstaterades mycket goda tätheter av framför allt ensomriga öringungar Mindre bäckar och åar i norra Bohuslän Broälven (icke försurat referensvattendrag) och Krokstrandsbäcken uppvisar goda tätheter av öringungar, medan Älgsjöbäcken fortsatt uppvisar mycket svagt resultat. På lokalen i Älgsjöbäcken kunde inga sungar av öring konstateras överhuvudtaget 6

8 Enningdalsälven Under 1998 reviderades ett stort antal av kalkningsplanerna i Enningdalsälvens vattensystem. Det gällde framförallt Bullaresjöarnas tillrinningar, Torpbäcken, Grimån, Remnebäcken, Liverödsälven, Såghultsbäcken och Sögdsbäcken. Revideringen innebar ökade kalkgivor eftersom målsättningen utökades till att även gälla vattendragen. I samband med revideringen utökades också effektuppföljningen i dessa system. Fem nya elfiskestationer tillkom och i samtliga vattendrag som ingick i revideringen undersöks bottenfaunan. Även den vattenkemiska provtagningen utökades. Kalkspridningarna under hösten 1999 genomfördes enligt de nya planerna, vilket innebär att ets elfiske f ses som referens till den utökade kalkningsinsatsen. Resultaten från provfiskena 1999 visar på relativt bra öringbestånd i de fyra vattendrag som undersöktes, Sögdsbäcken, Liverödsälven, Remnebäcken och Torpbäcken (2 stationer). Reproduktionen av öring, sannolikt i samtliga fall vandrande bestånd, tycks således fungera bra trots att vattenkemin signalerat tidvis dåliga förhållande. 7

9 Uppdraget Melica miljökonsulter fick i uppdrag av länsstyrelsen i Västra Götalands län att genomföra elfiskeundersökningar under tresperioden på totalt 27 elfiskestationer i länet. Uppdraget omfattar utöver elfiske och viss fotodokumentation även redovisning av undersökningsresultat samt utvärdering av dessa. Arbetet har skett i gott samarbete med Hushållningssällskapet i Göteborgs och Bohuslän. Hushållningssällskapet har elfiske och utvärdering av totalt 71 lokaler under tresperioden. Utöver ovan nämnda uppdrag fick Melica tilläggsuppdraget att i rapporten även redovisa de elfiskeundersökningar som utförts av länsstyrelsen själva och Sportfiskarnas distrikt i Göteborgs- och Bohus län. Vidare omfattar rapporten även elfiskeundersökningar i Kungsbackaåns vattensystem, ett uppdrag som Melica sköter sedan tidigare. Under 1999 har Birgit Nielsen varit projktledare. Elfiskena har genomförts av följande personer på Melica: Stefan Bydén, Lars Holmberg och Birgit Nielsen, samt Ulf Carlsson. Vidare har Micael Ingvarsson deltagit i fältarbetet. På Hushållningssällskapet har följande personer elfiskat: Lars Thorsson, Erik Westberg och Christian Åberg. Under rapportskrivningen har medarbetare från båda kontoren gemensamt gått igenom och granskat lokalbeskrivningar och slutsatser. Rapportsammanställningen har skötts av Melica. Bakgrund och syfte Det sker omfattande kalkningsinsatser i Västra Götalands län som ett uppehållande försvar mot försurning. Bakgrunden är det höga nedfallet av försurande svavel- och kväveföreningar. På lång sikt tål naturen högst cirka 5 kg svavel respektive kväve per. På många håll i länet överskrids denna gräns kraftigt. Minst hälften av länets sjöar är försurade och på många håll är skogsmarken så försurad att aluminium frigörs. När aluminium frigörs i sjöar och vattendrag förgiftas fisk och andra vattenorganismer. Aluminium kan även skada trädens rötter. I de hdast drabbade områdena behöver nedfallet minska med minst 7 procent. Inom länet kalkas ungefär 1 5 sjöar och vattendrag, i genomsnitt sprids drygt 3 ton kalk ligen. Kalkningarnas syfte är att bibehålla eller återskapa den naturliga fiskfaunan. För att kontrollera resultatet av kalkningsinsatserna används framför allt tre metoder, provtagning av vattenkemin, bottenfaunaundersökningar och elfiskeundersökningar. Denna rapport omfattar de elfiskeundersökningar som gjordes 1999 som en del i kalkeffektuppföljningen i Västra Götalands län samt även Kungsbackaån som delvis ligger i Halland. Genomförande Uppdraget omfattade under 1999 elfiske på 121 lokaler i Västra Götalands län. Med några smärre justeringar genomfördes detta. Några lokaler utgick ur programmet och 1 lokaler tillkom. Elfisket genomfördes under perioden 2 juli till 2 september. Vidare ingick i uppdraget att i denna rapport även sammanställa de elfisken som Melica genomfört i Kungsbackaån och Mölndalsån, de elfisken som länsstyrelsen genomfört i Enningdalsälven, Motala Ström och Tidan samt de fisken som Sportfiskarna genomfört i Göteborgs kommun i bland annat Lärjeån. De lokaler som fiskats av Sportfiskarna har beskrivits av Håkan Carlstrand liksom texten om Lärjeån och Säveån sist i inledningen. De lokaler som fiskats av Länsstyrelsen har beskrivits av Sara Bergström liksom avsnittet om Enningsdalsälven. Tre lokaler inom uppdraget kunde inte fiskas till följd av högt vattenstånd. Det gäller en lokal i Dalsland (nr 167), en lokal i Torestorpsån i Viskan (nr 49) samt en lokal i Sollumsån (nr 143). Vidare en lokal i Mölndalsån (nr 124) och en lokal i Rullån (nr 247). De först nämnda besöktes vid två olika tillfällen, dessa lokaler är normalt svfiskade. De två sist nämnda kom in sent i projektet. Lokalen i Mölndalsån kunde trots två besök inte fiskas och det samma gäller Rullån i Ätran som besöktes en gång. Vi fiskade enligt de riktlinjer som finns från Fiskeriverket och med deras fältprotokoll, dvs Elfiskeprotokoll version samt följde metoden för elfisken som den beskrivs i Handbok för miljöövervakning version För elfisket användes en bensindriven generator av märket Honda 65W eller Jamaha 1W samt ett elfiskeaggregat av märket LUGAB med tillhörande elfiskestavar och kablar. Spänningen som användes låg oftast kring 4 volt men varierades beroende på konduktivitet och vattenföring på lokalen. Lokalen märktes upp med orange sprayfärg, där markeringar saknades eller var otydliga. Lokalens övre och nedre gräns fotograferades med riktning in mot lokalen, där foto saknades. På fotot anges lokalens löpnummer och vattendragets namn samt nedre respektive övre. Den nedre gränsen är nedströms, dvs där elfisket utg ifrån. 8

10 Den våta bredden är uppmätt på minst 4 5 ställen utmed lokalen. Ofta är lokalens bredd uppmätt med 5 meter intervall. Samtidigt noterades djup och bottensubstrat. Med vilken noggrannhet detta skett framg av fältprotokollen. Varje lokal fiskades tre gånger med succesiv utfångst, s.k. kvantitativt fiske. Om fiskantalet var mycket litet fiskades den färre gånger. Antalet sungar (+) och äldre (1+/äldre) noterades och längdmättes i mm med hjälp av mätrör eller mätbräda varvid längden noterades och avsattes i ett längdfrekvensdiagram. Övriga fiskarter artbestämdes och räknades alternativt uppskattades på tiotalet när, vidare gjordes noteringar av största och minsta längd. Även noteringar om kräftor och flodpärlmusslor gjordes. Vidare mättes vattendragets temperatur och konduktivitet (ledningsförmåga) samt lufttemperaturen. All utrustning desinficerades med rödsprit i en sprayflaska vid varje lokalbyte, dock med undantag om lokalerna låg inom samma avrinningsområde och fiskades i tur och ordning nedströms. Efter fiske i kräftpestsmittade vatten samt vatten där det inplanterats signalkräfta lades all utrusning i rödspritsbad och därefter lufttorkning i minst ett dygn. Beräkningar och kommentarer Det totala antalet sungar och äldre individer av öring och lax på elfiskesträckan har beräknats med hjälp av Zippins formel. Resultaten redovisas tillsammans med lokalbeskrivningen. Där beteckningen N st för det beräknade totalantalet och p för den beräknade fångstbarheten. P är ett mått på fångsteffektiviteten och anger hur stor andel av fiskpopulationen som fångats vid elfisketillfället. Vidare anges N/1 m², dvs den beräknade populationstätheten. Vid beräkningar av populationstätheten ska elfiskesträckans yta vid normalvattenföring under sommarhalvet användas. Detta för att det ska vara möjligt att jämföra resultaten mellan olika, den avfiskade ytan varierar ju beroende på vattenföringen. Ett med hög vattenföring ger ju en mycket större avfiskad yta än ett torr. Va beräkningar av beståndstäthet har utgått ifrån den tidigare uppmätta ytan vid medelvattenföring. Har sådana uppgifter saknats har vi utgått från lokalens avfiskade yta och angivit det i lokalbeskrivningen. Om de tidigare uppgifterna angående medelvattenyta varit orimliga har i stället den avfiskade ytan använts vid beräkningen av N/1 m² och detta angivits lokalbeskrivningen samt påpekats att ytan behöver mätas in på nytt. Lokalbeskrivningar Varje elfiskad lokal beskrivs utifrån de uppgifter som samlats in i fält via elfiskeprotokoll och resultatet av ovanstående beräkningar. Vidare finns en figur över fiskbeståndets utvecklingen på lokalen. Diagrammen visar det totala antalet fångade fiskar olika. Uppgifterna angående totalfångst är hämtade från tidigare s elfiskerapporter samt även direkt från elfiskeprotokoll. I diagrammen anges även den beräknade tätheten N/1 m². För fiskena som genomförts under 1998 och 1999 är uppgiften hämtad direkt från va beräkningar. För fiskena före 1998 har vi använt de uppgifter som finns samlade i Fiskeriverkets elfiskedatabas. Det har visat sig att dessa uppgifter inte alltid stämmer, vilket blir särskilt tydligt när de båda diagrammen ställs bredvid varandra. Det finns inte utrymme inom detta projekt att gå in och rätta till de uppgifter som är felaktiga. Bakgrunden till att de båda uppgifterna som betecknas totalfångst respektive beräknad täthet per 1 m² är medtagna är att det finns en önskan att framöver enbart redovisa beräknad täthet. Men eftersom de historiska uppgifterna före 1998 är osäkra fortsätter vi att redovisas även totalfångst. En av anledningarna till att uppgifter om beräknat antal per 1 m² inte stämmer kan vara att den beräknade ytan vid medelvattenföring är felaktig. Under rubriken kommentar ges ett kort omdöme om lokalen. Viktiga anmärkningar från fältprotokollet refereras här, liksom lokalens lämplighet som elfiskesträcka och öringbiotop. Förändringar i beståndet kommenteras om sträckan varit fiskad tidigare. Om sträckan är en okalkad referenslokal anges detta. Vidare finns det noteringar om bottenfaunaundersökningar är gjorda på lokalen och vilken bedömning som gjorts angående försurningspåverkan. Till sist görs en bedömning av lokalens förmåga att producera laxfisk. Bedömningsgrunderna är de samma som använts de senaste en och hämtade från länsstyrelsens regionala kalkningsplan. Det är en fyrgradig skala enligt följande: Klass I: Optimal eller nära nog optimal produktion och rekrytering av laxfisk. Klass IIA: Produktion och rekrytering av laxfisk är inte optimal till följd av försämrad vattenkvalitet eller annan negativ påverkan på vattenmiljön, men troligen tillräcklig för att säkra beståndets fortlevnad. Klass IIB: Produktion och rekrytering av laxfisk är inte optimal till följd av försämrad vattenkvalitet eller annan negativ påverkan på vattenmiljön, men snarare 9

11 svag. Risk för att beståndets fortlevnad vid fortsatt svag utveckling. Klass III Produktion och rekrytering av laxfisk starkt reducerad eller utslagen till följd av kraftig negativ påverkan på vattenmiljön. Konduktivitet (ledningsförmåga) har mätts för att bestämma vilken spänning som skulle användas vid fisket, men har inte redovisats på annat ställe än i fältprotokollet. Bakgrunden till att konduktiviteten inte är medtaget i rapporten är att det inte g att dra några generella slutsatser angående näringsförhållanden utifrån mätningar av ledningsförmåga, framför allt inte för tillgång på föda för fisk. I vattendrag som rinner genom skogsmarker på västkusten avspeglar skillnaden i ledningsförmåga framför allt avståndet till havet. I jordbruksmarker visar lednings- förmågan vittringsbenägenheten hos de omkringliggande jordarna. Sammanställning av bedömningsresultat under 1999 Detta är en översiktlig sammanställning av resultatet i de olika vattensystemen. Där det skett en förbättring eller försämring jämfört med föregående anges vilken lokal det gäller. De lokaler som fått en bedömning mitt emellan två klasser hamnar i den först nämnda klassen. De lokaler där det inte skett någon förändring i bedömningen jämfört med föregående omnämns inte. Om någon lokal utgått anges detta i texten. 67 Motala ström 3 lokaler fiskade Klass I 2 st Klass IIA inga Klass IIB 1 st Klass III inga Lokalerna i Motala Ström har inte bedömts på detta sätt tidigare. Öringbestånden på lokalerna har inte försämrats jämfört med tidigare s fisken. 13 Ätran 3 lokaler fiskade Klass I inga Klass IIA inga Klass IIB 2 st Klass III 1st Lokalen Torsås i Högvadsån ströks ur uppdraget. Extralokalen nr 247 Rullån i Ätran kunde inte fiskas på grund av högt vattenstånd. Sämre: Lokal nr 12 i Jälmån fick IIB III (1998 klass IIB). Lokalens utveckling bör hållas under uppsikt. 15 Viskan 31 lokaler fiskade Klass I 6 st Klass IIA 7 st Klass IIB 6 st Klass III 1 st Lokal nr 49 i Torestorpsån fick utgå på grund av högt vattenstånd. Lokal nr 29 i Häggån saknar bedömning på grund av sva fiskeförhållanden. Lokal nr 14 och 15 i Bålån, nr 21 i Sävbäcken, nr 36 i Ljungaån, nr 39 i Lundaboån, nr 4 i Måbäcken, nr 48 i Torestorpsån samt lokal nr 5 och 51 i huvudfan hade för kort historik för bedömning. Tretton av lokalerna i Viskan hade för kort historik för att utläsa tendenser till försämring eller förbättring. Bättre: Lokal nr 22 i Ekån fick IIB (1996 klass III) Lokal nr 28 i Hornån fick IIA (1998 klass IIB). Det är glädjande att lokalens laxreproduktionen var god. Lokal nr 35 i Ljungaån fick IIA (1998 klass III). Lokalen är restaurerad efter ett vägbygge. Lokal nr 42 i Skrålabäcken fick I (1996 klass IIB) 16 Rolfsån 13 lokaler fiskade Klass I 1 st Klass IIA 5 st Klass IIB 7 st Klass III inga Sämre: Lokal nr 63 i Sörån fick IIB (1997 klass IIA IIB). Lokal nr 7 i Gärån fick IIB (1998 klass IIA). Lokal nr 73 i Huvudfan fick IIB (1997 Klass IIA IIB). Bör hållas under uppsikt. 1

12 Lokal nr 75 i Ullaråsbäcken fick IIA (1998 klass I). Försämringen kan bero på försurning, bör hållas under uppsikt. 17 Kungsbackaån 9 st lokaler fiskade Klass I 5 st Klass IIA 4 st Klass IIB inga Klass III inga På lokal nr 8 vid Alafors ville fiskrättsägaren inte tillåta elfiske i fortsättningen. Kungsbackaåns lokaler har inte bedömts på detta sätt tidigare. På sex av lokalerna var fångsten 1999 det bästa hittills, det gäller lokalerna Lillån, Alafors, Finnsjöbäcken, Hassungaredsbäcken, Kroksjöbcken och Nordån. Inga försämringar har noterats. 18 Göta älv 34 lokaler fiskade Klass I 9 st Klass IIA 14 st Klass IIB 4 st Klass III 4 st Lokal nr 143 i Sollumsån och extralokal nr 124 i Mölndalsån kunde inte fiskas på grund av högt vattenstånd. Lokal nr 134 i Svartåbäcken fiskades för första gången 1999 och någon bedömning gjordes därför inte. Lokal nr 136 och 148 i Säveån saknar bedömning på grund av sva fiskeförhållanden. Lokal nr 187 i Rördalsån och lokal nr 123 i Mölndalsån har inte bedömts på detta sätt tidigare. Tre av lokalerna i Göta älv hade för kort historik för att utläsa tendenser till försämring eller förbättring. Lokalerna inom Göteborgs kommun har inte bedömts på detta sätt tidigare. På dessa sex lokaler har det inte skett några drastiska förändringar jämfört med tidigare. Bättre: Dalbergså 5 lokaler fiskade Klass I 1 st Klass IIA 2 st Klass IIB inga Klass III 1 st Lokal nr 149 hade för kort historik för någon bedömning. Sämre: Lokal nr 152 i Teåkersälven fick IIA - IIB (1998 klass IIA). Bättre: Lokal nr 159 i Forteälven fick IIB (1998 klass III) Upperudsälven 7 lokaler fiskade Klass I 1 st Klass IIA 1 st Klass IIB 1 st Klass III 1 st Lokal 161 i Holtaneälven hade för kort historik för någon bedömning. Lokal nr 167 i Stenebyälven fick utgå på grund av den var för strid. Lokal nr 168 i Suledsälven fiskades för första gången 1999 och någon bedömning gjordes därför inte. Sämre: Lokal 159 i Forteälven fick IIB (1998 klass III) /132 Ånimmeån 1 lokal fiskad Klass I inga Klass IIA inga Klass IIB 1 st Klass III inga Sämre: Lokal nr 181 i Åmålsån fick IIB (1998 klass IIA). Lokal nr 11 i Lyngö å fick IIA (1997 klass IIB) Lokal nr 112 i Tubbaredsbäcken fick IIB III (1998 klass III). 11

13 18-14 Tidan 2 lokaler fiskade Klass I inga Klass IIA 1 st Klass IIB inga Klass III inga Lokal nr 184 i huvudfan vid Bergabron kunde inte fiskas på grund av högvatten. Bättre: Lokal nr 183 i Kolarebäcken fick IIA, (1998 klass IIB och 1997 klass I). 18/19 Anråseå 3 lokaler fiskade Klass I inga Klass IIA 3 st Klass IIB inga Klass III inga Inga större förändringar noterades vid ets fiske. 18/19 Bratteforsån 3 lokaler fiskade Klass I 1 st Klass IIA 1 st Klass IIB 1 st Klass III inga 18/19 Jörlandaån 2 lokaler fiskade Klass I inga Klass IIA 2 st Klass IIB inga Klass III inga Inga större förändringar noterades vid ets fiske. 18/19 Restebäcken 1 lokal fiskad Lokalen i Restebäcken fiskades för första gången 1999 och någon bedömning gjordes därför inte 18/19 Tjölserödsbäcken 4 lokaler fiskade Klass I 3st Klass IIA 1 st Klass IIB inga Klass III inga Inga större förändringar noterades vid ets fiske. 19/11 Kärraån 1 lokal fiskad Klass I inga Klass IIA 1 st Klass IIB inga Klass III inga Inga större förändringar noterades vid ets fiske. 19/11 Taskeå 2 lokaler fiskade Klass I 1 st Klass IIA 1 st Klass IIB inga Klass III inga De båda lokalerna har inte bedömts på detta sätt tidigare. Inga större förändringar noterades vid ets fiske. 11 Örekilsälven 1 lokaler fiskade Klass I inga Klass IIA 5 st Klass IIB 3 st Klass III 2 st Lokal 219 i Örekilsälven har inte bedömts på detta sätt tidigare. Sämre: Lokal nr 213 i Örekilsälven fick III (1996 klass IIB). 11/111 Broälven 1 lokal fiskad Klass I 1 st Klass IIA inga Klass IIB inga Klass III inga Inga större förändringar noterades vid ets fiske. 111 Strömsån 7 lokaler fiskade Klass I inga Klass IIA 6 st Klass IIB 1 st Klass III inga Inga större förändringar noterades vid ets fiske. 12

14 111/112 Krokstrandsbäcken 1 lokal fiskad Klass I 1 st Klass IIA inga Klass IIB inga Klass III inga Bättre: Lokal nr 231 fick bedömningen I (1998 klass II) 111/112 Älgsjöbäcken 1 lokal fiskad Klass I inga Klass IIA inga Klass IIB 1 st Klass III inga Inga större förändringar noterades vid ets fiske. 112 Enningdalsälven 8 lokaler fiskade Klass I 1 st Klass IIA 5 st Klass IIB 1 st Klass III inga Lokal nr 236 i Långvallsälven ströks ur programmet. Lokal nr 237 i Långevallsälven saknar bedömning på grund av sva fiskeförhållanden. Lokal nr 239 i Sögdsbäcken betraktas som ny då det var osäkert om lokalens sträckning sammanföll med tidigare s fisken. Fem av lokalerna i Enningdalsälven hade för kort historik för att se tendenser till försämring eller förbättring. Lokaler att omvärdera Det bör övervägas om följande lokaler fortsättningsvis ska ingå i uppföljningsprogrammet, om de ska strykas eller flyttas. Dessa lokaler har varit svfiskade av olika anledningar. Häggån vid Golfbanan, lokal nr 29, vattendraget var för djupt och för strömt. Torestorpsån vid Strömma, lokal nr 48, vattendraget var för djupt och strömt. Sandaredsån nedan doserare, lokal nr 62, svfiskad för att den ligger invid en kalkdoserare som matar ut kalk som grumlar vattnet. Kungsbackaån vid Alafors, lokal nr 8. Fiskerättsägaren meddelade vid senaste fisket att i fortsättningen ville han inte att något elfiske skulle ske på platsen. Tubbaredsbäcken, lokal nr 112, den är uppdelad på två delsträckor, en av dem bör strykas. Säveån vid Floda fotbollsplan, lokal nr 135, den är svfiskad även vid låg vattenföring, bör om möjligt flyttas. Säveån vid Storegden, lokal nr 136, den är svfiskad även vid låg vattenföring, bör om möjligt flyttas. Säveån vid Hemvärnsgden, lokal nr 148, den är svfiskad även vid låg vattenföring, lokalen flyttas eller åtminstone minskas till häften. Storån/Stampälven vid Tonsberg, lokal nr 155, är ofta svfiskad och lokalen bör om möjligt flyttas. Lokaler som kräver särskilda insatser Viskan vid kvarnen, lokal nr 5, lokalen ligger ovan vägbron vid Lekvad, fisket underlättas om länsstyrelsen ber om lågvatten av regleringsinnehavaren. Viskan nedan vägbron, lokal nr 51, lokalen ligger nedan vägbron vid Lekvad, fisket underlättas om länsstyrelsen ber om lågvatten av regleringsinnehavaren. Sörån vid HP, lokal nr 63, fisket underlättas om länsstyrelsen ber om lågvatten av regleringsinnehavaren. Stenebyälven vid Bröttegen, fisket underlättas om länsstyrelsen ber om lågvatten av regleringsinnehavaren. 13

15 Bakgrundsbeskrivning till vissa av vattensystemen inom länet De vattendrag som inte ingått i någon tidigare elfiskerapport f här en kortfattad beskrivning författad av Håkan Carlstrand, Sportfiskarna Göteborg. Lärjeån Lärjeån tillhör Göta älvs vattensystem. Lärjeåns nederbördsområde omfattar 119 km², medelvattenföringen i utloppet i Göta älv är 1,5 m³/s och LLQ,5 m³/s. Den största delen av avrinningsområdet omfattas av det kraftigt försurningspåverkade Vättlefjällsområdet. Bäckarna från området ner mot Lärjeån är utsatta för ett mycket högt försurningstryck. Lärjeåns huvudfa meandrar kraftigt genom jordbrukslandskapet från Gråbo ner mot utloppet i Göta älv. Vattnets grumlighet är mycket hög i huvudfan vilket sannolikt negativt påverkar såväl laxfiskar som flodpärlmusslor. En hel del utsläpp från enskilda avlopp, samhällen, jordbruk och industrifastigheter n ån. I såväl huvudfan som i bäckarna har uppförts kvarnar och dammanläggningar som har hindrat öringens och laxens vandringar inom vattensystemet. Fiskvägar började byggas 1982 och sedan 1989 kan laxen och öringen fritt vandra i huvudfan upp mot Gråbo. Uppströms de tidigare vandringshindren håller beståndet av öring successivt på att förändras från ett stationärt bestånd till ett havsvand- rande bestånd. Ett fiskevdsområde har bildats för Lärjeån inom Göteborgs kommun. Lärjeån är klassad som riksintressant för naturvden och ett naturreservat har på senare bildats. Flera arter som rödlistats av ArtDatabanken lever i eller i anknytning till vattenmiljön som asp, lax, öring och havsnejonöga, flodpärlmussla, häger och kungsfiskare. Beståndet av flodpärlmussla är mycket svagt. Diskussioner påg om på vilket sätt beståndet kan stärkas. Hultabäcken i Lärjeåns vattensystem Hultabäckens källsjöar har kalkats sedan Målsättningen med kalkningsinsatserna höjdes 1985 och har sedan dess också omfattat Hultabäcken. Sjöarna har kalkats med allt tätare mellanrum, sedan början av 199-talet ligen liksom våtmarksområden i bäcken. Källsjöarna har varit reglerade sedan ca 195 då vatten har överletts till Surtesjön för att förse Surte kommun och Surte glasbruk med vatten. Den dåvarande vattendomen har ej följts varför Hultabäcken fram till 1992 ej tillförts något vatten från St Kroksjön under lågvatten, normalvatten och högvatten. Endast under extrema högvatten har bäcken tillförts vatten från St. Kroksjön. Detta innebar att bäcken torkade ut sommartid och drabbades av återkommande surstötar på grund av den relativt sett stora tillrinningen av försurat vatten från skogsmarken byggdes ett nytt breddavlopp i utloppet ur St. Kroksjön med målsättningen att förse bäcken med en konstant minimivattenföring och tillräcklig mängd vatten vid högvattenflöden för att kompensera för det sura okalkade vattnet från skogsmarken nedströms sjön. Ny vattendom trädde i kraft 1999 som stadgar en minimivattenföring om 1 l/s. Förbättring av breddavloppet i St Kroksjön kommer att utföras. Mölnebackaån i Lärjeåns vattenssystem Mölnebäcken (källsjöarna) har kalkats sedan Öringbeståndet var då helt utslaget. Vattenprover har sedan 1982/83 inte uppvisat någon försurningspåverkan. Trenden för öringbeståndet har sedan mitten av 198-talet varit stabilt med relativt höga tätheter. Källsjöarna är reglerade sedan 195-talet och LLQ åtminstone sedan 1983 mycket god (ca 5 1 l/s). Mölnebäcken mynnar i Lärjeån uppströms de tidigare definitiva vandringshindren vid Lärjedammen (se ovan). För att etablera havsöring inplanterades inledningsvis omatade öringyngel av lärjeåstam i bäcken. Direkt uppströms elfiskelokalen i bäcken (nr 122) fanns fram till 1992 ett definitivt vandringshinder (raserad kvarn och hällar). Det et färdigställdes en fiskväg av ekstockar. Havsöring passerar idag igenom fiskvägen och elfisken visar på normala tätheter av öringungar uppströms fiskvägen. Arbeten påg för att möjliggöra för öringen att vandra upp till Mölnesjön. Hällebäcken i Lärjeåns vattensystem Hällebäcken är präglad av omgivande markanvändning i jordbrukslandskapet som omger bäcken. Sjöprocenten är extremt låg (ca 2 %) inom avrinnings- området liksom tillgången på odikade våtmarksområden som lämpar sig för kalkspridning. Hällebäcken har kalkats sedan Den enda sjön och delar av våtmarksområdena kalkas numera ligen. Successivt har vattenkvalitén förbättrats och öringbeståndet upplevs som relativt stabilt. Inslaget av större stationär öring är relativt stort vilket sannolikt negativt påverkar antalet s- 14

16 ungar. Lägsta lågvattenföring är vid långvariga torrperioder ofta l/s. Rensningar i bäcken och borttagning av vegetation utmed bäcken har förekommit. Den elfiskelokal som finns i bäcken har dock inte påverkats, däremot områdena ca 1 m uppströms och ca 3 m nedströms. men bäcken sinar aldrig. Bäcken (sjö och våtmark) har kalkats sedan Öringbeståndet är stabilt. Säveån Säveån inom Partille kommun med bl.a. biflödet Brodalsbäcken är klassat som riksintressant för naturvden enligt NRL. Främst p.g.a. den genuina och unika laxstammen. Naturreservatsbildande påg i Brodalsbäckens mellersta delar. Brodalsbäcken i Säveåns vattensystem Brodalsbäcken är idag den enda återstående okulverterade bäcken nedströms Aspen. Lokalen ligger i en skarpt nedskuren bäckravin omgiven av en bd lövskog dominerad av al. Vattenföringen växlar kraftigt till följd av den låga sjöprocenten (under 1)och dikning av skogs- och våtmarksområden. Årligen förekommer kraftiga översvämningar och vid extrema torrperioder kan vattenföringen vara l/s flera veckor i sträck. Avrinningsområdet är svkalkat. Brodalsbäcken (sjö och våtmarker) kalkas numera ligen. Kalkmängderna har reducerats under senare. Vattenanalyser har inte påvisat surstötar och vattenkvalitén upplevs som relativt god. Bottenfaunaundersökningar har vissa indikerat försurningspåverkan. I vilken utsträckning de extrema torrperioderna kan påverka denna bedömning är inte djupare analyserat. Naturreservatsbildande påg i Brodalsbäckens mellersta delar. Säveån inom Partille kommun med bl.a. biflödet Brodalsbäcken är klassat som riksintressant för naturvden enligt NRL. Främst p.g.a. den genuina och unika laxstammen. Öringbeståndet har växlat kraftigt. Sedan kalkningarna flyttats från senvintern ( ) över till hösten ( ) har andelen flersomriga öringar ökat. För att utesluta en större hölja har lokalens längd minskats jämfört med elfiskena under 198-talet. Krogarebäcken Krogarebäcken är mycket produktiv och tätheten av öringungar god. En fiskväg byggdes 1998 och 1999 förbi ett definitivt vandringshinder, en damm i Billdals park. Den öringförande sträckan har därmed fördubblats. Planering sker för att möjliggöra öringens vandring förbi kulvertar under bl.a. Säröleden. Vattenföringen är låg under torrperioder 15

17 16

18 17

19 18

20 Naturvds- och fiskeenheten Drottninggatan 2, VÄNERSBORG Telefon , Fax , ISSN X

21 Sta tions rap por te ring för elfisket

22 Sä te ri et i Ki lan daån Fasta uppgifter Huvudflodomr kommun X-koord angiven Y-koord angiven 18 Göta älv Ale kn Yta vid nor mal vat ten, m² 81 Dominerande substrat sand Vattendragets bredd, m 1,4 Näst dominerande substrat grus Bottentopografi in ter me di är Tredje dominerande substrat fin se di ment Vandringshinder Typ av population Frekvens Typ av mo tiv Uppföljning av kalkningsprojekt: Sörån-Forsån Förväntade arter Andra motiv 1 Mål punkt Årets fiske Fiskad av Datum för fiske Spänning, V Antal utfisken Hushåll ning ssäll ska pet i Gö te borgs och Bo hus län Avfiskad längd, m Avfiskad bredd, m Avfiskad yta, m² Maxdjup, m Medeldjup, m ,15 Vattennivå Låg Mängd övervattenväxter Sak nas Närmiljö Löv skog Vattenhastighet Ström man de Mängd undervattenväxter Sak nas Dominerande trädslag Asp Vattentemperatur 15,7 Typ av undervattenveg Näst dominerande trädslag Al Lufttemperatur 19,3 Ved i vatten/1 m² Beskuggning % 75 Lokalvärde 1 Anmärkning Fångster Öring Lax + större + stör re Total fångst 8 2 Beräknat antal (N) N/1 m² P-värde Elritsa Ål Lake Bergsimpa Stensimpa Gäd da 2 Abborre 1 Gös Storspigg Bäcknejonöga 1 Id Färna Mört Cyprinider Kräfta Flodkräfta Signalkräfta Röd spät ta Skrubbskädda Gärs Benlöja 2

23 Utvärdering Stationärt öringbestånd. Denna sträcka har fiskats de senaste fyra en. Den äldre provfiskesträckan kallad Säteriet är belägen ca 2 meter nedströms den na lokal. Då lokal Säteriet inte är någon bra elfis - kelokal (sto ra delar för djup) har provfiskelokalen flyttats upp till en bättre lokal. Den nya lokalen är bät - tre än den föregående, men ut gör trots allt ett mindre bra uppväx - tområde för öring. På den nya loka - len har sportfiskeföreningen utfört biotopvdsåtgärder. Lokal Säteriet gick inte att fiska under 1998 på grund av för stort vattendjup. Öringbeståndet på lokal Säteriet har minskat sedan Även på den nya lokalen är förekomsten av öring - ungar mycket svagt. Det är viktigt att undersöka Kilandaån och försöka hitta orsaken till det minskande öringbeståndet. Bedömning: IIB Beståndstäthet öring äldre N/1 m² + N/1 m² äldre 3

24 Ryks damm i Ryks bäck Fasta uppgifter Huvudflodomr kommun X-koord angiven Y-koord angiven 18 Göta älv Ale kn Yta vid nor mal vat ten, m² 91 Dominerande substrat fin se di ment Vattendragets bredd, m 2,1 Näst dominerande substrat sand Bottentopografi in ter me di är Tredje dominerande substrat sten 1 Vandringshinder Typ av population Frekvens Typ av mo tiv Uppföljning av kalkningsprojekt: Sörån-Forsån Förväntade arter Andra motiv 1 Mål punkt Årets fiske Fiskad av Datum för fiske Spänning, V Antal utfisken Hushåll ning ssäll ska pet i Gö te borgs och Bo hus län Avfiskad längd, m Avfiskad bredd, m Avfiskad yta, m² Maxdjup, m Medeldjup, m ,7 Vattennivå Låg Mängd övervattenväxter Sak nas Närmiljö Löv skog Vattenhastighet Ström man de Mängd undervattenväxter Sak nas Dominerande trädslag Al Vattentemperatur 12,6 Typ av undervattenveg Näst dominerande trädslag Bra kved Lufttemperatur 16,1 Ved i vatten/1 m² Beskuggning % 6 Lokalvärde 2 Anmärkning Fångster Öring Lax + större + stör re Total fångst Beräknat antal (N) 222,1 71,6 N/1 m² 244,1 78,6 P-värde,5,8 Elritsa 1 Ål Lake Bergsimpa Stensimpa Gäd da Abborre Gös Storspigg Bäcknejonöga Id Färna Mört Cyprinider Kräfta Flodkräfta Signalkräfta Röd spät ta Skrubbskädda Gärs Benlöja 4

25 Utvärdering Relativt god uppväxtlokal för öring. Biotopvd utförd på sträckan av sportfiskeföreningen. Vandringshin - der sak nas nedströms. Lokalen hy - ser ett havsöringbestånd. För få resultat för att dra någ ra slutsatser om beståndets utveckling, men 1999 var det bästa resultatet hit tills för lokalen. Äldre provfiskeresultat finns, men des sa är sannolikt ut för - da på and ra sträckor om än i anslut - ning till lokalen. Lokalen fis kad tidigare vid några tillfällen Beståndstäthet öring Bedömning: I - IIA äldre N/1 m² + N/1 m² äldre 5

26 Väg kul vert i Råt tån Fasta uppgifter Huvudflodomr kommun X-koord angiven Y-koord angiven 18 Göta älv Ale kn Yta vid nor mal vat ten, m² 195 Dominerande substrat sten 2 Vattendragets bredd, m 3,9 Näst dominerande substrat block 1 Bottentopografi in ter me di är Tredje dominerande substrat block 2 Vandringshinder Typ av population Frekvens Typ av mo tiv Uppföljning av kalkningsprojekt: Sörån-Forsån Förväntade arter Andra motiv 1 Mål punkt Årets fiske Fiskad av Datum för fiske Spänning, V Antal utfisken Hushåll ning ssäll ska pet i Gö te borgs och Bo hus län Avfiskad längd, m Avfiskad bredd, m Avfiskad yta, m² Maxdjup, m Medeldjup, m ,16 Vattennivå Medel Mängd övervattenväxter Ringa Närmiljö Löv skog Vattenhastighet Lugnt Mängd undervattenväxter Sak nas Dominerande trädslag Hägg Vattentemperatur 16 Typ av undervattenveg Näst dominerande trädslag Ask Lufttemperatur 2,9 Ved i vatten/1 m² Beskuggning % 4 Lokalvärde 1 Anmärkning Fångster Öring Lax + större + stör re Total fångst Beräknat antal (N) 57,2 52,1 N/1 m² 29,4 26,7 P-värde,5,9 Elritsa 2 Ål Lake Bergsimpa Stensimpa Gäd da Abborre Gös Storspigg Bäcknejonöga Id Färna Mört Cyprinider Kräfta Flodkräfta Signalkräfta Röd spät ta Skrubbskädda Gärs Benlöja 6

27 Utvärdering Måttligt god öringbiotop. Stationärt öringbestånd, definitiva vandring - shinder nedströms. Torr är vatten - tillgången i Råttån myck et ringa. Svt att se någon tendens i utvec - klingen av öringbeståndet. År 1999 var ett gott för öring på lokalen. Flodpärlmussla förekommer up - pströms. Vid bottenfaunaprovtag - ning 1992, 1995 och 1998 har lokalen bedömts som ej eller obe - tydligt påverkad av för sur ning. Bedömning: IIA Beståndstäthet öring äldre N/1 m² + N/1 m² äldre 7

28 Stn 1 i Sköld sån Fasta uppgifter Huvudflodomr kommun X-koord angiven Y-koord angiven 18 Göta älv Ale kn Yta vid nor mal vat ten, m² Dominerande substrat Vattendragets bredd, m Näst dominerande substrat Bottentopografi Tredje dominerande substrat Vandringshinder Typ av population Frekvens Typ av mo tiv 1 Mål punkt Uppföljning av kalkningsprojekt: Sköld sån Förväntade arter Andra motiv Årets fiske Fiskad av Datum för fiske Spänning, V Antal utfisken Hushåll ning ssäll ska pet i Gö te borgs och Bo hus län Avfiskad längd, m Avfiskad bredd, m Avfiskad yta, m² Maxdjup, m Medeldjup, m ,5,26 Vattennivå Medel Mängd övervattenväxter Sak nas Närmiljö Löv skog Vattenhastighet Lugnt Mängd undervattenväxter Ringa Dominerande trädslag Al Vattentemperatur 14,8 Typ av undervattenveg Mos sa Näst dominerande trädslag Ask Lufttemperatur 14,4 Ved i vatten/1 m² Beskuggning % 8 Lokalvärde Anmärkning Fångster Öring Lax + större + stör re Total fångst Beräknat antal (N) -7,7 5, 37,1 N/1 m² P-värde -,2,8,7 Elritsa Ål 6 Lake Bergsimpa Stensimpa Gäd da 2 Abborre Gös Storspigg Bäcknejonöga Id Färna Mört Cyprinider Kräfta Flodkräfta Signalkräfta Röd spät ta Skrubbskädda Gärs 4 Benlöja 6 8

29 Utvärdering Lo ka len belägen ca 2 meter ned - ströms fisktrappa. Vandringshinder saknas nedströms. Lokal för havsö - ring och lax. Lokalen ej fiskad Årets resultat var svagt både för lax och öring. Noterbart är att inga lax + kunde konstateras överhuvudta - get på lokalen Beståndstäthet öring Bedömning: IIA äldre N/1 m² + N/1 m² äldre 25 Beståndstäthet Lax äldre N/1 m² + N/1 m² äldre 9

30 Blinneberg i Sörån Fasta uppgifter Huvudflodomr kommun X-koord angiven Y-koord angiven 18 Göta älv Ale kn Yta vid nor mal vat ten, m² Dominerande substrat Vattendragets bredd, m Näst dominerande substrat Bottentopografi Tredje dominerande substrat Vandringshinder Typ av population Frekvens Typ av mo tiv 1 Mål punkt Uppföljning av kalkningsprojekt: Sörån-Forsån Förväntade arter Andra motiv Årets fiske Fiskad av Datum för fiske Spänning, V Antal utfisken Hushåll ning ssäll ska pet i Gö te borgs och Bo hus län Avfiskad längd, m Avfiskad bredd, m Avfiskad yta, m² Maxdjup, m Medeldjup, m ,65,22 Vattennivå Låg Mängd övervattenväxter Sak nas Närmiljö Löv skog Vattenhastighet Strå kan de Mängd undervattenväxter Ringa Dominerande trädslag Al Vattentemperatur 15,4 Typ av undervattenveg Mos sa Näst dominerande trädslag Ask Lufttemperatur 18,3 Ved i vatten/1 m² Beskuggning % 9 Lokalvärde 2 Anmärkning hyb rid fö re komst Fångster Öring Lax + större + stör re Total fångst Beräknat antal (N) 16,3 75,1 158,7 84,8 N/1 m² P-värde,4,6,3,5 Elritsa 98 Ål 5 Lake Bergsimpa Stensimpa Gäd da 1 Abborre Gös Storspigg Bäcknejonöga 1 Id Färna Mört Cyprinider Kräfta Flodkräfta Signalkräfta Röd spät ta Skrubbskädda Gärs Benlöja 1

31 Utvärdering Sträckan belägen 5-1 meter ne - dan fisktrappa. Sträck an ut gör en fin biotop både för lax och öring och förekomsten av både lax och öring är god. Tendensen avseende öringbeståndet är ej tyd lig men den kan vara ökande. Antalet lax ung ar däremot verkar ha en mer synbart ökande trend. Antalet hybrider mel - lan lax och öring verkar vara stort. Vandringshinder sak nas nedströms. Vid bottenfaunaprovtagning 1992, 1995 och 1998 har lokalen bedömts som ej eller obetydligt påverkad av försurning. Bedömning: I Beståndstäthet öring äldre N/1 m² + N/1 m² äldre 25 Beståndstäthet lax+laxor äldre N/1 m² + N/1 m² äldre 11

32 Ne dan väg 18 i Lygnö å Fasta uppgifter Huvudflodomr kommun X-koord angiven Y-koord angiven 18 Göta älv Aling sås kn Yta vid nor mal vat ten, m² 51 Dominerande substrat grus Vattendragets bredd, m 1,6 Näst dominerande substrat sten 1 Bottentopografi Jämn Tredje dominerande substrat sand Vandringshinder Typ av population Frekvens Typ av mo tiv Uppföljning av kalkningsprojekt: Fär gen med till rin ning ar Förväntade arter Andra motiv sjö van dran de 1 Mål punkt Årets fiske Fiskad av Datum för fiske Spänning, V Antal utfisken Hushåll ning ssäll ska pet i Gö te borgs och Bo hus län 4 3 Avfiskad längd, m Avfiskad bredd, m Avfiskad yta, m² Maxdjup, m Medeldjup, m 32 2,3,13 Vattennivå Låg Mängd övervattenväxter Sak nas Närmiljö Löv skog Vattenhastighet Mängd undervattenväxter Sak nas Dominerande trädslag Al Vattentemperatur 12,5 Typ av undervattenveg Näst dominerande trädslag Has sel Lufttemperatur 14,4 Ved i vatten/1 m² Beskuggning % 8 Lokalvärde 1 Anmärkning Fångster Öring Lax + större + stör re Total fångst Beräknat antal (N) 61,8 6 N/1 m² 121,2 11,8 P-värde,6 1 Elritsa Ål Lake Bergsimpa Stensimpa Gäd da 1 Abborre Gös Storspigg Bäcknejonöga 2 Id Färna Mört Cyprinider Kräfta Flodkräfta 1 Signalkräfta Röd spät ta Skrubbskädda Gärs Benlöja 12

33 Utvärdering Fiske skedde ef ter överenskommel - se med uppdragsgivaren, nedströms väg18, på samma lokal som fiska - des och märktes upp Denna sträcka ut gör i nuläget en bifa till huvudfan och för cirka 1/1 av vattenmängden. Lokalen är uttork - ningskänslig och speglar inte vat ten - tillgångens påverkan på Lygnöåns öringbestånd i sin helhet. Den fiska - de lokalen ut gör en bra öringbiotop med så väl lek- som uppväxplatser. Beskuggningen är mycket god. Årets fiske speg lar en förbättrad repro - duktion i jämförelse med bottenno - teringen Storlekssammansättningen indikerar på att det är sjölevande öring som reproducerar sig i Lygnöån. Återigen fångades flodkräfta på lokalen. Bedömning: IIA Beståndstäthet öring äldre N/1 m² + N/1 m² äldre 13

Inventering av fisk och vattenbiotop i Veberödsbäcken

Inventering av fisk och vattenbiotop i Veberödsbäcken Inventering av fisk och vattenbiotop i Veberödsbäcken Lunds kommun Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post: eklov@fiskevard.se

Läs mer

Åtgärdsområde 010 Bolån

Åtgärdsområde 010 Bolån Åtgärdsområde Bolån Gislaved Nissan Sokvag: Målpunkt $+!. [_ #* %, ") G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\_.emf Styrpunkt +. _ *, ) Bottenfauna Elfiske Flodpärlmussla Kräftprovfiske

Läs mer

Elfiskeundersökningar i Västra Götalands län 1998

Elfiskeundersökningar i Västra Götalands län 1998 Elfiskeundersökningar i Västra Götalands län 1998 1999:5 1 El fis keun der sök ning ar i Väs tra Gö ta lands län 1998 Publikation 1999:5 ISSN 143 168X Text: Melica och HushållningsSällskapet i Göteborgs

Läs mer

Rymman respektive Dyvran

Rymman respektive Dyvran Rymman respektive Dyvran Översiktlig beskrivning Rymman och Dyvran är vattensystem som återfinns inom fvof. norra delar. Denna beskrivning berör enbart de delar som ingår inom Mora/Våmhus fvof., vilket

Läs mer

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck

Läs mer

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12) Nätprovfiske 2015 Löddeån- Kävlingeån Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 3 3.1 Lokaler 3 3.2 Fångst 4 3.3 Jämförelse med tidigare fisken 7 3.4 Fiskarter 9 4 Referenser 12 Sid 2 (12)

Läs mer

Elfiskeundersökning i Issjöbäcken och Lindomeån

Elfiskeundersökning i Issjöbäcken och Lindomeån Datum 4--4 Elfiskeundersökning i Issjöbäcken och Lindomeån Ingående i Landvetter flygplats kontrollprogram år Swedavia EnviroPlanningAB Lilla Bommen 5 C, 4 4 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon

Läs mer

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet

Läs mer

Fiskevårdsplan för Rönneåns nedre del, med inriktning på lax och havsöring

Fiskevårdsplan för Rönneåns nedre del, med inriktning på lax och havsöring Fiskevårdsplan för Rönneåns nedre del, med inriktning på lax och havsöring Länsstyrelsen i Skåne län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon:

Läs mer

Kungsbackaån M E R Ä N B A R A VAT T E N. Kungsbackaåns vattenvårdsförbund

Kungsbackaån M E R Ä N B A R A VAT T E N. Kungsbackaåns vattenvårdsförbund Kungsbackaån M E R Ä N B A R A VAT T E N Kungsbackaåns vattenvårdsförbund 2 På väg mot hav och fjord GÖTEBORG Mölnlycke Björröd Bollebygd Benareby Stora Bugärde Rävlanda Kållered Eskilsby och Snugga Hällingsjö

Läs mer

Utredning av MKN i berörda vattenförekomster. Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun

Utredning av MKN i berörda vattenförekomster. Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun Utredning av MKN i berörda vattenförekomster Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun 2014 Ann Bertilsson, Tina Kyrkander, Jonas Örnborg Rapport 2015:08 www.biologiochmiljo.se Ansvarig handläggare:

Läs mer

Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat 2014

Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat 2014 Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat, www.fontinalis.se, info@fontinalis.se, tel: 75897, org.-nr: 883-5559 Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps

Läs mer

Bevara Sommens nedströmslekande öring

Bevara Sommens nedströmslekande öring 1 Bevara Sommens nedströmslekande öring Projektbeskrivning Laxberg Version 2012-09-19 Mål med projektet Att återskapa fria vandringsvägar för fisk för att öka reproduktionen hos Sommens nedströmslekande

Läs mer

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp. Moren Moren tillhör Lillåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 28 km SSV om Hultsfred på en höjd av 166,1 m.ö.h. Det är en näringsfattig, försurningskänslig klarvattensjö, 1,44

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR MALPROVFISKE EMÅN 2006. Meddelande 2006:16

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR MALPROVFISKE EMÅN 2006. Meddelande 2006:16 LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR MALPROVFISKE EMÅN 26 Meddelande 26:16 MALPROVFISKE EMÅN 26 Utgiven av: Ansvarig enhet: Projektansvarig: Författare: Omslagsbilder: Tryckt hos: Upplaga: 15 Meddelande

Läs mer

Redovisning av delprojekt: Trolling

Redovisning av delprojekt: Trolling ALLMÄNT Redovisning av delprojekt: Trolling Trollingfiske Trollingfiske handlar om att dra beten efter en båt på olika djup och med varierande hastighet. Trolling handlar om att hitta fisk. Presentera

Läs mer

Ekologisk fiskevård i Kattisavan Inventeringsrapport inklusive åtgärdsplan för långsiktigt hållbart fiske och förbättrad tillgänglighet för besökare

Ekologisk fiskevård i Kattisavan Inventeringsrapport inklusive åtgärdsplan för långsiktigt hållbart fiske och förbättrad tillgänglighet för besökare Ekologisk fiskevård i Kattisavan Inventeringsrapport inklusive åtgärdsplan för långsiktigt hållbart fiske och förbättrad tillgänglighet för besökare Greger Jonsson Hushållningssällskapet 2007-01-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

Verksamhetsberättelse för kalkningsverksamheten i Värmlands län 2008

Verksamhetsberättelse för kalkningsverksamheten i Värmlands län 2008 BREV 1(15) Vattenmiljö Sandra Woronin 29-6-3 581-7574-29 17-56 Naturvårdsverket Naturresursavdelningen Landskapsenheten Ulf Larsson 16 48 STOCKHOLM Verksamhetsberättelse för kalkningsverksamheten i Värmlands

Läs mer

Fiskvandring i Smedjeån

Fiskvandring i Smedjeån 1 Fiskvandring i Smedjeån Lagan vid förra sekelskiftet Foton från Gamla Laholms årsbok 2010 2 Utbyggnad av vattenkraft Laholms kraftverk 1932 Fiskvandring i Smedjeån Majenfors 1907 Bassalt 1010 Knäred

Läs mer

Flyttning av grönling, Höje å 1999-2002 Lunds kommun

Flyttning av grönling, Höje å 1999-2002 Lunds kommun Flyttning av grönling, Höje å 1999-2002 Lunds kommun Lund 2002-11-21 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 www.fiskevard.com Innehåll

Läs mer

Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010

Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010 Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010 Spetsiga målarmusslor vid Sjömellet Inventeringen utförd av: F:a Helena Sundström Herngren

Läs mer

NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter

NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter Uppdaterad 2012-03-02 OBSERVERA! Vid publicering av data och resultat refereras till NORS Nationellt

Läs mer

Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag 2010-2015, Gullspångsälven (138) och Visman (137) Bilaga 8

Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag 2010-2015, Gullspångsälven (138) och Visman (137) Bilaga 8 Bilaga 8 Förklaring till tabellerna i detta dokument hänvisas till bilaga 3. 138 Gullspångsälvens och 137 Vismans vattensystem (108 Göta älvs avrinningsområde) Om inget vattensystem nämns i texten avses

Läs mer

2013-11-18. Förslag på åtgärder i Ljungbyåns HARO

2013-11-18. Förslag på åtgärder i Ljungbyåns HARO 2013-11-18 Förslag på åtgärder i Ljungbyåns HARO ECOCOM AB Stortorget 38 392 31 Kalmar 0761-75 03 00 info@ecocom.se www.ecocom.se Åtgärdsförslag ID Namn och vattendrag Åtgärdstyp A Inventera vandringshinder

Läs mer

Omlöpet i naturreservatet Säveån-Hedefors En konstgjord bäck för fiskens bästa

Omlöpet i naturreservatet Säveån-Hedefors En konstgjord bäck för fiskens bästa Omlöpet i naturreservatet Säveån-Hedefors En konstgjord bäck för fiskens bästa 2 Säveåns naturvärden Säveån kommer från trakterna kring sjön Säven mellan Vårgårda och Borås. Huvudfåran är opåverkad av

Läs mer

SOMMARTEMPERATURENS BETYDELSE FÖR MALENS REPRODUKTION OCH ÅRSKLASSERNAS STORLEK I MÖCKELNOMRÅDET, KRONOBERGS LÄN

SOMMARTEMPERATURENS BETYDELSE FÖR MALENS REPRODUKTION OCH ÅRSKLASSERNAS STORLEK I MÖCKELNOMRÅDET, KRONOBERGS LÄN LÄNSSTYRELSENS RAPPORTSERIE ISSN 113-829, Meddelande 214:6 Text: Olof Lessmark SOMMARTEMPERATURENS BETYDELSE FÖR MALENS REPRODUKTION OCH ÅRSKLASSERNAS STORLEK I MÖCKELNOMRÅDET, KRONOBERGS LÄN SOMMARTEMPERATURENS

Läs mer

Stor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Stor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället Sötvattenslaboratoriets nätprovfiske i Sjöuppgifter Koordinater (X / Y): 7677 / 896 Höjd över havet (m): Län: Västerbotten () Sjöyta (ha): 7 Kommun: Lycksele och Vilhelmina Maxdjup (m): Vattensystem (SMHI):

Läs mer

PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden

PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden Detaljplan för del av KÄMPERSVIK KÄMPERÖD 1:3 M FL, Tanums kommun, Västra Götalands län PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden Sammanfattning Föreliggande PM

Läs mer

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra!

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra! Att anlägga vägtrummor En samlande kra! Råd vid anläggning av vägtrummor En vägtrumma ska transportera undan vatten men vägtrumman blir ofta ett hinder för de djur som lever i och runt vattnet. Hinder

Läs mer

Verksamhetsberättelse för 2011

Verksamhetsberättelse för 2011 Sid 1(6) Verksamhetsberättelse för 2011 Organisation Medlemmar Under 2011 har 18 medlemmar varit med i Lygnerns vattenråd. Forsnacken/Triventus AB har ersatt den tidigare medlemmen VEGAB och Firma Consort

Läs mer

Kinnekulle och Sunnanå 2010

Kinnekulle och Sunnanå 2010 Trollingtävlingarna Kinnekulle och Sunnanå 21 Samt en skattning av trollingfisket i Vänern perioden 1997 29 Mikael Johansson & Magnus Andersson Dnr 26-211 Kort resumé av 21 års resultat Data från trollingträffarna

Läs mer

Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling

Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling Information För att odla fisk krävs tillstånd av länsstyrelsen enligt förordningen (SFS 1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen. Anmälan ska

Läs mer

Hydrologins vetenskapliga grunder

Hydrologins vetenskapliga grunder Hydrologins vetenskapliga grunder Vattenbalansens huvudkomponenter Nederbörd Avdunstning Snö Markvatten Grundvatten Sjöar Avrinning 1 Vattenbalansekvationen P = Q + E + M P = nederbörd Q = avrinning E

Läs mer

Rämshyttans fiskevårdsområdesförening. Kräftprovfiske i sjön Sången år 2010 Ronnie Hermansson

Rämshyttans fiskevårdsområdesförening. Kräftprovfiske i sjön Sången år 2010 Ronnie Hermansson Kräftprovfiske i sjön Sången år 2010 Ronnie Hermansson 1. Inledning Rämshyttans fiskevårdsområde ligger på gränsen mellan kommunerna Borlänge, Ludvika och Säter i Dalarna (se figur 1). De tre kommunerna

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

Vattenkraft och ål. Johan Tielman, Elforskdagen 2010-10-28

Vattenkraft och ål. Johan Tielman, Elforskdagen 2010-10-28 Vattenkraft och ål Johan Tielman, Elforskdagen 2010-10-28 E.ON:s kraftverk i Sverige 76 kraftverk 8 000 GWh 1 700 MW Norra Sverige 37 kraftverk 7 500 GWh 1 580 MW Bergslagen 8 kraftverk 50 GWh 12 MW Södra

Läs mer

Upplåtelse och regler för fiske inom Munksjön-Rocksjöns fiskevårdsområde (FVO)

Upplåtelse och regler för fiske inom Munksjön-Rocksjöns fiskevårdsområde (FVO) Upplåtelse och regler för fiske inom Munksjön-Rocksjöns fiskevårdsområde (FVO) Beslut om att anta föreliggande dokument har fattats på Munksjön-Rocksjöns FVO årsstämma 2014-05-05. De ändrade reglerna gäller

Läs mer

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Munksjön-Rocksjön Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Rocksjön och Munksjön är två centralt belägna sjöar med goda fiskemöjligheter. Sjöarna tillhör de artrikaste i Jönköpings län och är kända för

Läs mer

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten 2009-04-03 Tillsynssamverkan i Halland MILJÖ Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten Bilaga 3 Kommun Laholm Halmstad Hylte Falkenberg Varberg Kungsbacka Riktlinjer/policy Nej - på grund av

Läs mer

Projektansökan 2012, sammanfattning: Bilaga 2

Projektansökan 2012, sammanfattning: Bilaga 2 Komplettering av ansökan om havsmiljöanslag för projektet Ökande bestånd av gädda, abborre och havsöring för att motverka eutrofieringseffekter i kustnära områden (drn 661-11). Ansökan om projektmedel

Läs mer

Fiskevårdsplan. Kultsjöåns FVO. Styrelsen

Fiskevårdsplan. Kultsjöåns FVO. Styrelsen Fiskevårdsplan Kultsjöåns FVO Styrelsen Version 2014 Förord Gaskalite/Voullelite FVO bildades den 4 juni 2002 och ombildades till Kultsjöåns FVO den 23/9-2004 i och med att fastigheterna Kultsjöluspen

Läs mer

Nätprovfisken i Hallands län 2009 Biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar

Nätprovfisken i Hallands län 2009 Biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar Nätprovfisken i Hallands län 9 Biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar Nätprovfisken i Hallands län 9. Biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar. Länsstyrelsen i Hallands län Enheten för naturvård

Läs mer

Under 1900-talet har laxen förlorat stora arealer lek- och uppväxtområden i älvarna.

Under 1900-talet har laxen förlorat stora arealer lek- och uppväxtområden i älvarna. Atlantlaxen idag och imorgon Laxen älvens silver var förr vanligt förekommande i våra vattendrag, men i industrialiseringens kölvatten har den blivit allt mer sällsynt. De naturligt lekande laxarna har

Läs mer

BAKGRUND TILL PROJEKT FISKTRAPPA FÖRBI KRAFTVERKET I NYKARLEBY

BAKGRUND TILL PROJEKT FISKTRAPPA FÖRBI KRAFTVERKET I NYKARLEBY BAKGRUND TILL PROJEKT FISKTRAPPA FÖRBI KRAFTVERKET I NYKARLEBY NYKARLEBY ÄLV Nykarleby älv har historiskt sett varit ett viktigt vattendrag i fiskerihänseende. Detta vittnade redan bl.a. Topelius om i

Läs mer

LJUSTERÖ VATTEN- OCH FISKEVÅRDSFÖRENING. Styrelsen önskar alla välkomna till

LJUSTERÖ VATTEN- OCH FISKEVÅRDSFÖRENING. Styrelsen önskar alla välkomna till LJUSTERÖ VATTEN- OCH FISKEVÅRDSFÖRENING Styrelsen önskar alla välkomna till detta öppna årsmöte. LJUSTERÖ VATTEN- OCH FISKEVÅRDSFÖRENING Agenda. Information om arbetet med miljö/kanalfrågan. Arbete under

Läs mer

Provfiskeundersökning i sjön Fysingen

Provfiskeundersökning i sjön Fysingen Provfiskeundersökning i sjön Fysingen 2003 En rapport av: Patrik Lindberg Fredrik Nöbelin Innehållsförteckning Innehållsförteckning...1 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 3. Material och metoder...3

Läs mer

Restaurering av små vattendrag 10p 2004. Högskolan i Kristianstad, Institutionen för teknik.

Restaurering av små vattendrag 10p 2004. Högskolan i Kristianstad, Institutionen för teknik. Per Ingvarsson Namn: Per Ingvarsson Titel: Vattenvårdsingenjör och vattenekolog Födelsedatum: 610812 Födelseplats: Borås Nationalitet: Svensk Civilstånd: Sambo Hemadress: Apelgatan 6, 312 31 Laholm Tel:

Läs mer

Blå målklasser i skogsbruksplan

Blå målklasser i skogsbruksplan Bå måkasser i skogsbrukspan Mats Bomberg näringspoitisk samordnare Södra Vattenförvatning i skogen Umeå 22-23 jan 2014 Utbidningskampanj - Skogens vatten Utbidningspaket med studieförbundet Vuxenskoan

Läs mer

Alings ås 2010-02-24. Sven Jo nas son Ste fan By dén

Alings ås 2010-02-24. Sven Jo nas son Ste fan By dén Fjällgatan 3 E, terrassen, 413 17 GÖTEBORG Tel 031-85 71 00 Fax 031-14 22 75 www.melica.se Gran skning för Ös tham mars kom mun av grund vat ten re la te ra de frå gor i Svensk Kärn bränsle han te ring

Läs mer

Fiskevårdsplan. Bergsjöns FVO. Styrelsen

Fiskevårdsplan. Bergsjöns FVO. Styrelsen Fiskevårdsplan Bergsjöns FVO Styrelsen Version 2014 Förord Området ligger efter Sagavägen (Ö-vik -Norge) cirka 2mil väster om Dikanäs, samt 12 mil norr Vilhelmina tätort. Fisket omfattar sjöarna Saksensjön,

Läs mer

Anteckningar från möte med Vattenrådet för Göta älv, tisdagen den 19 augusti 2008, kl 09.00

Anteckningar från möte med Vattenrådet för Göta älv, tisdagen den 19 augusti 2008, kl 09.00 Anteckningar från möte med Vattenrådet för Göta älv, tisdagen den 19 augusti 2008, kl 09.00 Närvarande: Cecilia Dalman Eek, ordf. Göteborgs Stad Svante Brandin, Miljöförvaltningen i Göteborg Bo Svärd,

Läs mer

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF FISKEVÅRDEN Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF Historik Fiskevården i Kiasjöns m.fl. sjöars FVO (tidigare Furusjöns, Kiasjöns och Badebodaåns gemensamhetsfiske fram till 1967) har historiskt

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

Vattenkraftens påverkan på miljön och Miljöundersökningar för egenkontroll vattenkraft

Vattenkraftens påverkan på miljön och Miljöundersökningar för egenkontroll vattenkraft Vattenkraftens påverkan på miljön och Miljöundersökningar för egenkontroll vattenkraft Foto: Medins biologi Ragnar Lagergren lst Västra Götaland Grete Algesten lst Värmland Jakob Bergengren lst Jönköping/HaV

Läs mer

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Guidade turer till anlagda våtmarker inom Rååns avrinningsområde 2012 Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Sammanfattning Under 2012 har 1447 personer deltagit i guidade informationsturer

Läs mer

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Inventering Innehåll: 1 Sammanfattning 2-6 Bilder och korta beskrivningar 7 Rekommendationer och åtgärder Observerat djurliv 2008 (Per Nyström & Marika Stenberg,

Läs mer

FISKEVÅRD I HÖRBYÅN. Hörby kommun

FISKEVÅRD I HÖRBYÅN. Hörby kommun FISKEVÅRD I HÖRBYÅN Närhet till skog, vatten och naturupplevelser används som lockrop när landsbygden hotas av utflyttning. Allt fler upptäcker nyttan n och glädjen i att värna om och sköta våra strömvatten,

Läs mer

Översvämningsutredning Kv Bocken revidering 2011-03-11

Översvämningsutredning Kv Bocken revidering 2011-03-11 Uppdragsnr: 10069531 1 (8) PM Översvämningsutredning Kv Bocken revidering 2011-03-11 Sammanfattning Tidigare upprättad hydraulisk modell har uppdaterats utifrån genomförda flödesmätningar. Resultaten av

Läs mer

Åtgärdsplan 2010-2015

Åtgärdsplan 2010-2015 Meddelande nr 2011:xx Åtgärdsplan 2010-2015 Regional åtgärdsplan för kalkningsverksamheten Åtgärdsplan 2011-2015 Regional åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i Jönköpings län MEDDELANDE NR 2011: Meddelande

Läs mer

Hotkartor Detaljerad översvämningskartering

Hotkartor Detaljerad översvämningskartering Hotkartor Detaljerad översvämningskartering Barbro Näslund-Landenmark, MSB Avd för risk- och sårbarhetsreducerande arbete barbro.naslund-landenmark@msb.se Magnus Jewert, Norconsult magnus.jewert@norconsult.com

Läs mer

2b:2. Inverkan av kalkning på metaller i vattendrag

2b:2. Inverkan av kalkning på metaller i vattendrag 2b:2 Inverkan av kalkning på metaller i vattendrag FÖRFATTARE Hans Borg, ITM, Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet Cecilia Andrén, ITM, Institutionen för tillämpad miljövetenskap,

Läs mer

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Siklöja. Siklöja. Vänern, Vättern och Mälaren. Resursöversikt 2013

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Siklöja. Siklöja. Vänern, Vättern och Mälaren. Resursöversikt 2013 Institutionen för akvatiska resurser Siklöja Coregonus albula Fiskbestånd i hav och sötvatten Resursöversikt 213 Siklöja Vänern, Vättern och Mälaren UTBREDNINGSOMRÅDE Utbredningen omfattar knappt 2/3 av

Läs mer

Nationell strategi för hållbar vattenkraft

Nationell strategi för hållbar vattenkraft Nationell strategi för hållbar vattenkraft Bakgrund Sveriges regering och riksdag har fastställt nationella mål inom vattenmiljöområdet och energiområdet. Sverige har även förbundit sig att genomföra olika

Läs mer

Emåns biologiska funktion är mycket hög med många arter vars förekomst i Emån har betydelse för regionen, landet eller Europa. Ett

Emåns biologiska funktion är mycket hög med många arter vars förekomst i Emån har betydelse för regionen, landet eller Europa. Ett Emån Emån är sydöstra Sveriges största vattendrag och avvattnar sydöstra sidan av sydsvenska höglandet. Ån rinner ut i Kalmarsund knappt två mil söder om Oskarshamn. Den har en rik fiskfauna med storvuen

Läs mer

Konsekvensanalys för biomanipulation av Vallentunasjön

Konsekvensanalys för biomanipulation av Vallentunasjön 2010-01-22 Version 1.3 Konsekvensanalys för biomanipulation av Vallentunasjön Denna sammanställning avser att tydliggöra både mer sannolika och mindre sannolika effekterna av den planerade biomanipuleringen

Läs mer

Förstudie av fiskväg vid Sjuntorps kraftverk i Slumpån

Förstudie av fiskväg vid Sjuntorps kraftverk i Slumpån Förstudie av fiskväg vid Sjuntorps kraftverk i Slumpån Rapport 2006:1 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:1 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan Tel: 0520-49 74

Läs mer

Utredning av forsar och dämme i Bällstaån i syfte att förbättra vattendragets fiskhabitat

Utredning av forsar och dämme i Bällstaån i syfte att förbättra vattendragets fiskhabitat Stockholm 2008-04-11 PM Utredning av forsar och dämme i Bällstaån i syfte att förbättra vattendragets fiskhabitat Bakgrund och syfte Bällstaån är ett kraftigt modifierat vattendrag som rinner genom kommunerna

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost REMISSYTTRANDE Till: vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Södra Östersjöns

Läs mer

Ansökan om omprövning av dikningsföretag i Fels mosse, Lunds och Lomma kommuner, Skåne län

Ansökan om omprövning av dikningsföretag i Fels mosse, Lunds och Lomma kommuner, Skåne län Växjö Tingsrätt Mark och miljödomstolen Kungsgatan 8 351 86 VÄXJÖ paketadress Ansökan om omprövning av dikningsföretag i Fels mosse, Sökande Adress Org. nr Lunds kommun Tekniska förvaltningen 212000-1132

Läs mer

NATUR. Biotopvård i vattendrag. Temablad SKAPA

NATUR. Biotopvård i vattendrag. Temablad SKAPA NATUR Biotopvård i vattendrag Foto: Fredrik Boo, Mostphotos.com Många vattendrag är påverkade av människan, till exempel längs med vägar och järnvägar eller vid broar. De naturliga strukturerna i vattnet

Läs mer

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund HJÄLMARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12 Hjälmarens Vattenvårdsförbund LAXÅ ÖREBRO KUMLA HALLSBERG ESKILSTUNA Mälaren Hjälmaren 2010 2020 2220 2058 3018

Läs mer

SKRÄBEÅN 2001 ALcontrol AB Bilaga 6. BILAGA 6 Kalkningsinsatser och kalkeffektuppföljning

SKRÄBEÅN 2001 ALcontrol AB Bilaga 6. BILAGA 6 Kalkningsinsatser och kalkeffektuppföljning BILAGA 6 Kalkningsinsatser och kalkeffektuppföljning 101 Kalkningsinsatser 2001 Lokal X-koord Y-koord Datum Kalkmängd Metod Typ (ton) Döragylet 6241500 1415800 0.99 Sjön Flyg Mellanbäckasjön våtm 6245330

Läs mer

Bruna vatten. Andreas Hedrén och Carl-Philip Jönsson Länsstyrelsen i Kronobergs Län

Bruna vatten. Andreas Hedrén och Carl-Philip Jönsson Länsstyrelsen i Kronobergs Län Bruna vatten Andreas Hedrén och Carl-Philip Jönsson Länsstyrelsen i Kronobergs Län Varför är vattnet brunt? Vattenfärgen bestäms framför allt av humushalten men även järnhalten. Humus består av lösta organiska

Läs mer

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Konkurrensen om vattnet Vattendagarna 2008 Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet Var är kraftverket? Var är vattnet?

Läs mer

Bilaga 3: Fortums kommentarer som rapporterats i VISS-webbverktyg

Bilaga 3: Fortums kommentarer som rapporterats i VISS-webbverktyg Bilaga 3: Fortums kommentarer som rapporterats i VISS-webbverktyg Kommentarer Dalälven Österdalälven Hösthån: Hösthån regleras av kraftverket Båthusströmmen, ett kraftverk som bidrar med så pass mycket

Läs mer

Yttrande över samrådshandlingar

Yttrande över samrådshandlingar 1 2015-04-22 Vattenmyndigheten Västerhavet 403 40 Göteborg Yttrande över samrådshandlingar Nedan följer yttrande från Lygnerns vattenråd över Förslag till åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Bilaga 2.4 Analys av flödesmätning

Bilaga 2.4 Analys av flödesmätning Uppdragsnr: 159253 27-9-21 1 (11) Bakgrund Dagvattnet från den före detta impregneringsplatsen i Nässjö har tre recipienter: Höregölen, Runnerydsjön och Nässjöån. Höregölen och Runnerydsjön är förbundna

Läs mer

PM BILAGA 2. Påverkan på broar vid kapacitetsförbättrande åtgärder för Mölndalsån från Rådasjön till Kvarnbyfallen. Stensjön

PM BILAGA 2. Påverkan på broar vid kapacitetsförbättrande åtgärder för Mölndalsån från Rådasjön till Kvarnbyfallen. Stensjön Mölndals Kvarnby Påverkan på broar vid kapacitetsförbättrande åtgärder för Mölndalsån från Rådasjön till Kvarnbyfallen Rådasjön Stensjön Ståloppet Kvarnbyfallen Grevedämm etkanalintag Stensjö dämme Copyright

Läs mer

Mänsklig påverkan. Hydrologi-utbildning för Länsstyrelsen

Mänsklig påverkan. Hydrologi-utbildning för Länsstyrelsen Mänsklig påverkan Hydrologi-utbildning för Länsstyrelsen Faktorer som påverkar hydrologi och hydraulik Dikning och sjösänkning Kanalisering och rätning Dämning, reglering och överledning Tätortshydrologi

Läs mer

SP RTFISKE I STOCKHOLMS STRÖM

SP RTFISKE I STOCKHOLMS STRÖM SP RTFISKE I STOCKHOLMS STRÖM UPPLEV FISKELYCKAN I STORSTADSMILJÖ Välkommen till det fria handredsk Ett 30-tal fiskarter gör Strömmen till det artrikaste fiskevattnet i stockholmsregionen. Mest omtalat

Läs mer

FISKERIVERKET INFORMERAR. Leklokaler för asp 2004:10. i Göta älvs, Hjälmarens och Vänerns avrinningsområden. Asp, Aspius aspius

FISKERIVERKET INFORMERAR. Leklokaler för asp 2004:10. i Göta älvs, Hjälmarens och Vänerns avrinningsområden. Asp, Aspius aspius 2004:10 FISKERIVERKET INFORMERAR Leklokaler för asp i Göta älvs, Hjälmarens och Vänerns avrinningsområden JOEL BERGLUND Fiskeriverkets sötvattenslaboratorium Asp, Aspius aspius Ansvarig utgivare: Bengt

Läs mer

Flik 5. Regleringar av fiske. Fiskelagen. 20 Uppdaterad: 2015-10-29

Flik 5. Regleringar av fiske. Fiskelagen. 20 Uppdaterad: 2015-10-29 Flik 5 Regleringar av fiske Som fisketillsynsman har man många regler att hålla reda på och som ska tillsynas. I Sverige finns det tre olika nivåer av statliga regler. I grunden finns det lagar vilka stiftas

Läs mer

Anpassning till ett förändrat klimat

Anpassning till ett förändrat klimat Anpassning till ett förändrat klimat Regeringens proposition En sammanhållen klimat- och energipolitik Klimat 2008/09:162 Beslut i riksdagen juni 2009 Länsstyrelserna ges uppdraget att på regional nivå

Läs mer

LAHOLMS KOMMUN BADVATTENPROFILER FÖR INSJÖBADEN

LAHOLMS KOMMUN BADVATTENPROFILER FÖR INSJÖBADEN LAHOLMS KOMMUN BADVATTENPROFILER FÖR INSJÖBADEN Glänninge Sjö, Laholm Gatesjön, Skogaby Björsjön, Mästocka Store Sjö, Norra Össjö Sjöaltesjön, Sjöalt Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning...

Läs mer

rapport 2009/15 årummet i fyrisån Djupfördelning, bottensubstrat och undervattensvegetation

rapport 2009/15 årummet i fyrisån Djupfördelning, bottensubstrat och undervattensvegetation rapport / årummet i fyrisån Djupfördelning, bottensubstrat och undervattensvegetation Johan Persson, Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Johan Persson,

Läs mer

Hydrologi, grunder och introduktion

Hydrologi, grunder och introduktion Hydrologi, grunder och introduktion Disposition Vattnets kretslopp och vattenbalans Mätningar Extremvärden och dimensionering Reglering och annan mänsklig påverkan Vattnets kretslopp och vattenbalans Världens

Läs mer

En kort historia om hur fiskevårdsprojektet framskridit genom åren

En kort historia om hur fiskevårdsprojektet framskridit genom åren En kort historia om hur fiskevårdsprojektet framskridit genom åren C:A 98-03-20 Vi skickade första utkastet på ansökan till Länsstyrelsen. 98-04 98-08 Med jämna mellanrum kontaktade vi Länsstyrelsen för

Läs mer

Fiske i 2014/15. Östersjön Boarumegöl Emån Försjön Hummeln Hägern Hällesjöarna Kvillen Marströmmen Mösjön Sjöhorvan Skiren Virån

Fiske i 2014/15. Östersjön Boarumegöl Emån Försjön Hummeln Hägern Hällesjöarna Kvillen Marströmmen Mösjön Sjöhorvan Skiren Virån Fiske i 2014/15 Östersjön Boarumegöl Emån Försjön Hummeln Hägern Hällesjöarna Kvillen Marströmmen Mösjön Sjöhorvan Skiren Virån Sportfiske i Oskarshamn Oskarshamns kommun är omgärdat av spännande fiskevatten.

Läs mer

LAX- LEXIKON LAXENS OLIKA STADIER OCH UTSEENDE

LAX- LEXIKON LAXENS OLIKA STADIER OCH UTSEENDE LAX- LEXIKON LAXENS OLIKA STADIER OCH UTSEENDE Lekfärgad hanlax Inför leken mognar hanlaxens färg allt mer, ibland till och med åt det svarta hållet, och skinnet blir robustare. Kulören varierar från olika

Läs mer

protokoll_årsmöte_2015.pdf Budget 2015.pdf Verksamhetsplan 2015.pdf minnesanteckningar årsmöte 2015.pdf

protokoll_årsmöte_2015.pdf Budget 2015.pdf Verksamhetsplan 2015.pdf minnesanteckningar årsmöte 2015.pdf file:///c:/users/de680/appdata/local/temp/notesd67d64/~web0238.htm Sida 1 av 2 2015-06-11 Protokoll och minnesanteckningar från Lyngerns vattenråds årsmöte nolbrant till: anders.gustafsson, anna.ostlund,

Läs mer

Figur 1. Vätterns vyer under lugna dagar utgör en fantastisk upplevelse.

Figur 1. Vätterns vyer under lugna dagar utgör en fantastisk upplevelse. Vättern och vätternbäckars ändringar under de senaste hundra åren Måns Lindell, Vätternvårdsförbundet, & Daniel Melin, Länsstyrelsen i Jönköping 551 86 Jönköping, 036-395000, e-post: fornamn.efternamn@lansstyrelsen.se

Läs mer

Avrinning. Avrinning

Avrinning. Avrinning Avrinning Avrinning När nederbörden nått marken kommer den att söka söka sig till allt lägre liggande nivåer. Först bildas små rännilar och som efterhand växer till bäckar och åar. När dessa små vattendrag

Läs mer

Naturinventering Kärna 4:1 och Lefstad 3:27 m.f.

Naturinventering Kärna 4:1 och Lefstad 3:27 m.f. Naturinventering Kärna 4:1 och Lefstad 3:27 m.f. Datum: 5 maj 2011 (Reviderad 14 maj 2012) Beställare: Kungälvs kommun (kontaktperson: Linda Andreasson) Konsult: Melica (kontaktperson: Åsa Röstell) Text,

Läs mer

STRATEGI FÖR UTVECKLING AV SPORTFISKET I MOTALA STRÖM

STRATEGI FÖR UTVECKLING AV SPORTFISKET I MOTALA STRÖM STRATEGI FÖR UTVECKLING AV SPORTFISKET I MOTALA STRÖM Referensgruppen för strömmenfisket SAMMANFATTNING Kommunstyrelsen beslutade 2000-01-10 att Kultur- och fritidsnämnden skulle tillsätta en referensgrupp

Läs mer

Välkommen till Utbildning/demonstration i Nationella Kalkdatabasen

Välkommen till Utbildning/demonstration i Nationella Kalkdatabasen Välkommen till Utbildning/demonstration i Nationella Kalkdatabasen Tobias Haag, Länsstyrelsen i Jönköpings län Upplägg/Program Bakgrund Startsida Vilken data innehåller systemet? Organisationer Åtgärdsområden

Läs mer

melica Dammar vid Anten Stefan Bydén 2011-06-23 Fiskhamnsgatan 10, 414 55 GÖTEBORG Tel 031-85 71 00 Fax 031-14 22 75 www.melica.se

melica Dammar vid Anten Stefan Bydén 2011-06-23 Fiskhamnsgatan 10, 414 55 GÖTEBORG Tel 031-85 71 00 Fax 031-14 22 75 www.melica.se melica Fiskhamnsgatan 10, 414 55 GÖTEBORG Tel 031-85 71 00 Fax 031-14 22 75 www.melica.se Dammar vid Anten Stefan Bydén 2011-06-23 Om att leta dammar Våren 2011 fick Melica i uppdrag av Säveåns vattenråd

Läs mer

Höje å, samarbete över VA-gränserna. Patrik Nilsson

Höje å, samarbete över VA-gränserna. Patrik Nilsson Höje å, samarbete över VA-gränserna Patrik Nilsson Höje å 58% jordbruksmark, 12% tätorter avrinningsområdet storlek 316,0 km 2 Lomma Lund Staffanstorp Drygt 50 st dikningsföretag 15 st med utlopp i huvudfåran

Läs mer