Elfiskeundersökningar i Västra Götaland 2001

Transkript

1 Elfiskeundersökningar i Västra Götaland 21 22:

2 Elfiskeundersökningar i Västra Götaland 21 Stefan Bydén Perry Johansson Jan Schmidtbauer Crona Lars Thorsson Erik Westberg Christian Åberg Håkan Carlstrand Andreas Bäckstrand HushållningsSällskapet Göteborg och Bohuslän

3 Publikation 22: ISSN X Melica: Stefan Bydén (text, layout, databaser), Perry Johansson (text, databearbetning) Jan Schmidtbauer (text) Hushållningssällskapet i Göteborg och Bohuslän: Erik Westberg, Lars Thorsson och Christian Åberg (text) Länsstyrelsen i Västra Götaland: Andreas Bäckstrand (text) Omslag: Ålanda ström vid högflöde. Foto: Stefan Bydén Produktion: Melica Tryck: Länsstyrelsen Västra Götalands Repro, Vänersborg

4 Länsstyrelsens förord Sydvästra delen av Sverige är ht drabbat av försurningen. Detta beror på att nedfallet av försurande ämnen är stort och att marken på många håll inte är motståndskraftig mot försurningen. Internationella avtal har medfört att nedfallet av svavel minskat medan nedfallet av kväve fortfarande ligger kvar på en hög nivå. Effekterna i sjöar och vattendrag av ett minskat nedfall av försurande ämnen är ännu marginella. Som exempel kan nämnas att referenssjön Stora Tresticklan fortfarande har ett ph värde som för det mesta understiger ph 5. Tidigare hade Stora Tresticklan sjölevande bestånd av såväl öring som röding vilka definitivt inte klarar av att överleva i så sura miljöer. Länsstyrelsen har ett omfattande elfiskeprogram vars syfte är att följa upp effekten av genomförd kalkning i de vattendrag där öring eller lax utgör målarter. Anledningen till att en biologisk effektuppföljning i form av elfiske genomförs är att försurningen har försämrat livsvillkoren för bl.a. öring och lax. Genom omfattande kalkningsinsatser har man dock på många håll lyckats få tillbaka en för laxfisk acceptabel vattenkemi avseende ph och alkalinitet. Trots detta förekommer det flera elfiskelokaler med dålig reproduktion eller mycket låga tätheter av öring. Vid en granskning av 31 elfiskelokaler som de senaste en pekats ut pga. låga tätheter eller starkt minskande tätheter av öring framkom det att merparten av dessa lokaler haft en bra vattenkemi. Bottenfaunaundersökningar i omedelbar närhet till dessa elfiskelokaler indikerade inte heller någon försurningspåverkan. Frågan som måste ställas på dessa lokaler är: vad påverkar öringbestånden så att de inte klarar av att återhämta sig? Målet med kalkningsverksamheten är ju att se till att vattenkemin är så pass bra att naturligt förekommande arter kan återkolonisera de försurade vattnen och att de skall förekomma i livskraftiga bestånd. Problemet att få tillbaka livskraftiga bestånd kvarst alltså på flera ställen trots en genom kalkning tillfredställande vattenkemi. Ett problem kan vara förekomsten av vandringshinder och förstörda strömvattensbiotoper. En möjlighet som vi kan använda oss av för att åtgärda detta är biologisk återställning i kalkade vatten där syftet är att på ett naturligt sätt öppna upp vandringsvägar, återställa skadade biotoper och därigenom få tillbaka de naturligt förekommande arterna i livskraftiga bestånd. Elfiskeundersökningarna kan utgöra ett bra underlag för att peka ut problemområden där åtgärder bör sättas in. Vi tackar Melica miljökonsulter och Hushållningssällskapet i Göteborgs och Bohus län som genomfört merparten av elfiskena under perioden 1998 till och med 21 och även ansvarat för rapportskrivningen. Elfiskeundersökningar har tidigare utförts av Fiskeriverket (1994 och 1995) och Aquaticus (1996 och 1997). Under 1999 och 2 har Länsstyrelsen ansvarat för elfiskeundersökningarna i vattensystemen 67 Motala ström, Tidan och 112 Enningdalsälven. Sportfiskarna har fiskat i Lärjeån och dess biflöden samt en lokal i Säveån. Författarna svarar för rapportens innehåll varför detta ej kan åberopas som länsstyrelsens ståndpunkt. Andreas Bäckstrand 3

5 Innehåll Slutsatser 5 Uppdraget 1 Bakgrund och syfte 1 Genomförande 1 Metod 1 Beräkningar och kommentarer 11 Lokalbeskrivningar 11 Lokaler att omvärdera 12 Lokaler som kräver särskilda insatser 12 Utbredningskartor Lokaler där öring förekom 13 Lokaler där lax förekom 14 Lokaler där öring och lax ej förekom 15 Lokaler där elritsa förekom 16 Lokaler där ål förekom 17 Lokaler där kräfta förekom 18 Lokaler där nejonöga förekom 19 Lokaler där benlöja och gärs förekom 2 Lokaler där simpor förekom 21 Lokaler där gädda förekom 22 Lokaler där abborre förekom 23 Lokaler där lake förekom 24 Lokaler där mört skrubbskädda, sutare och bäckröding förekom 25 Lista över fiskade lokaler med sidnummer 26 Lokalbeskrivningar

6 Slutsatser Årets resultat visar att det finns stabila havsöringbestånd med goda tätheter på ett stort antal lokaler i länet. Några lokaler visar dock inte upp de öringtätheter som kan förväntas, bl.a. Pärs å (Ale kn) och Ryrsjöbäcken (Lilla Edets kn). För lokaler med bestånd av insjööring har resultaten skilt sig åt mellan lokalerna, men flera bestånd visar svaga resultat. För insjöringen i Mjörn bör de senaste ens resultat uppmärksammas. Öringtätheten i de två i undersökta vattendragen Ålanda ström och Rämnebäcken var mycket låg. För den strömlevande öringen kan även i noteras låga tätheter i Valboån och även för Töftedalsån. Även Kilandaån (Ale kn) fortsätter att visa upp en mycket låg öringtäthet, något som noterats under flera s tid. Årets resultat för laxbestånden visar på ett bra framför allt för reproduktion av laxungar. Kungsbackaån och Grönåns vattensystem visar på stabila laxbestånd som för vissa lokaler ökar i täthet. I flera mindre åar visar laxbeståndet en positiv utveckling under de senaste en, bla i Kärraån (Uddevalla kn), Solbergsån (Kungälvs kn) och Rördalsån (Stenungsunds kn). De sju okalkade referenslokalerna erhöll goda resultat med vissa undantag. Lokalerna Öxnevallabäcken övre gden, Jälmån Tokared, Falån Kanjonen och Kolarebäcken Kolarehemmet visade på stabila öringbestånd för såväl sungar som äldre öring. Resultaten för Kallebäcken Korsbäcken fortsätter att visa en negativ utveckling av öringbeståndet på den undersökta lokalen. Lokalen Häggån vägbron som tidigare legat stabilt gav inga sungar men däremot äldre öring. I Stommebäcken Stommen erhölls en mycket liten fångst som antyder mycket låga tätheter i öringbeståndet. Bottenfaunaundersökningar (1993 och 1998) visar dock på obetydlig försurningspåverkan vid lokalen. Motala ström Hjällöbäcken som tillhör länets sydligaste tillflöde till Vättern hyser i dess nedre delar fortfarande mycket höga tätheter av öring. I genomfördes åtgärder vid Hjällö kvarn som innebär att Vätteröringen kan ta sig upp till Gate kvarn och det skall bli mycket spännande att se om tätheterna ökar vid elfiskelokalen Gate kvarn. Generellt för elfiskena i Vätterns tillflöden är att tätheterna ligger på samma nivåer som tidigare. Undantagen utgörs av Hjällöbäcken Gate kvarn och Norra Grenen som hade en halvering i tätheter avseende såväl sungar jämfört med 2. På lokalen Norra grenen var det en halvering i täthet även för öring >+. Ätran Under 21 fiskades endast Jälmån vid Tokared i Ätrans vattensystem (Ulricehamns kn). En mycket god fångst av äldre öringar förstärkte de senaste ens positiva trend på denna lokal. Viskan Årets fiske gav varierande resultat i Viskans vattensystem. Goda resultat erhölls vid ett stort antal lokaler som verkar hysa stabila öringbestånd. Några av vattendragen med sådana lokaler är Hedån, Igelbäcken, Kullabäcken, Öxnevallabäcken och Surtan (alla i Marks kn) liksom Fölabäcken Svansryd i Borås kommun. Flera av dessa lokaler hade en topp i öringspopulationen i början av 199-talet. Sedan dess har fångsterna gått ner och stabiliserats på en något lägre nivå. I Surtan har laxbeståndet utvecklats bra detta och ökat starkt på lokalerna Hyssna kyrka, Friared och Hjorttorp i Igelbäcken. På lokalerna Viskan vid Gamla kvarnen och Viskan Nedströms bron (Marks kn) fångades återigen endast sungar av lax men med något lägre täthet än de senast två en. Lokaler med negativ trend är Sågverket i Ljungaån och Golfbanan i Häggån. I bägge åarna finns dock lokaler uppströms med stabil utveckling; Fristlabron i Ljungaån respektive Vägbron i Häggån. Grevakila i Krokån visade vid ets fiske på ett dåligt resultat jämfört med tidigt 199-tal. Även Stampen i Bålån har haft en negativ trend. Rolfsån Årets resultat i Rolfsån är inte så positivt. Många lokaler har i och för sig ett resultat som ligger på samma nivå som de senaste två-tre en men på en betydligt lägre nivå än tidigare. Till dessa hör lokalerna i Gärån, Nedan fallen och Gamla kvarnen, Ularås- 5

7 bäcken, Nedan fallen, Storån, Nedan gamla stenbron (Marks kn) och Sörån, Vid stenbron i Borås kommun. En nedgång i från en stabil nivå uppvisar Gisslebäcken vid Gissle (Marks kn) och Nolålokalerna Bollebygd, Bollebygds kommun och Beteshagen i Hedared, Borås kommun. Lokalen Nedan färgfabriken i Sörån gav som tidigare god fångst och en positiv utveckling uppvisades på lokalen Kvarnås i Sundstorpsån. Kungsbackaån Laxbestånden i Kungsbackaån stärktes även detta. Det gäller främst lokalerna vid Klev i Nordån, Bergfoten i Finnebäcken och Torvmossared i Kroksjöbäcken (Mölndals kn). Vid dessa lokaler har det inte gått ut över öringsbeståndet. I Lillålokalerna Getabäcken Före utloppet och Lillån Station 1 (Kungsbacka kn) är laxbeståndet inte lika stabilt. Inga sungar återfanns i Getabäcken och på Station 1 svänger laxbeståndet på bekostnad av öringen. I Hassungaredsbäcken vid Porris ochvid Ålgdsbacka (Mölndals kn) har laxfångsten gått ner och i Porris även öringsfångsten medan det vid Ålgdsbacka var rekordfångst av öring. Längre upp i Lindomeån visar Inseroslokalen (Mölndals kn) på fortsatt dåligt resultat medan Ingsered i Sandsjöbäcken (Härryda kn) fortsätter en stadig uppgång. Krogarebäcken Lokalen Billdals park i Krogarebäcken har de senaste två en haft vikande fångst och ligger nu på en nivå motsvarande den under 199-talet fram till Göta älv Provfiskeresultaten inom detta stora avrinningsområde uppvisar en stor spridning av tätheten hos lax och öringbestånd. Inom avrinningsområdet undersöks såväl havsvandrande, sjölevande och strömstationära öringbestånd samt blandade lax- och havsöringbestånd vilket också bidrar till en stor spridning i resultaten. Lax Lax förekommer i några av de i undersökta vattendragen. Stabila och goda laxbestånd finns på lokalerna i Sörån och Forsån i Grönåns vattensystem (Ale kn). Årets provfiske visar att det varit ett bra med avseende på sungar på båda lokalerna. På de två lokalerna i Solbergsån innebär ets resultat en ökning av laxbeståndet jämfört med tidigare under 199-talet. I Sannersbybäcken (Lilla Edets kn) på lokalen kallad Stn 2 har sungar av lax inte fångats sedan 1995, 2 fångades en äldre laxunge och i ingen alls. I Skörsbobäcken (Lilla Edets kn) har ingen lax fångats de senaste tre en. Såväl Sannersbybäcken som Skörsbobäcken är små vattendrag vilka sannolikt lämpar sig bättre för öring än lax. Samma förhållande kan gälla i Svartåbäcken (Lerums kn) där + av lax fångades 1995 och större yngel under två efter men ingen lax fångats sen dess. Havsöring: För havsöring har resultaten övervägande varit goda och i nivå med tidigare. Några lokaler utmärker sig dock och förtjänar att nämnas särskilt. Ryrsjöbäcken (Lilla Edets kn) uppvisade ett svagt resultat jämfört med tidigare och orsaken bör undersökas. I Sköldsåns vattensystem (Ale kn) fiskades en ny lokal i ; Kvarnen i Pärs å. Denna ersätter den tidigare fiskade, nedströms belägna lokalen i Sköldsån (Stn. 1). Öringtätheten på lokal Kvarnen låg långt under vad som kunde förväntas utifrån sträckans kvalité som öringbiotop. Resultatet tillsammans med den negativa beståndsutvecklingen under tidigare på Stn.1 i Sköldsån indikerar att något inte st rätt till i vattensystemet. I Säveån visade Gamla dämmet i Brodalsbäcken (Partille kn) på en fortsatt stabil öringsfångst. De båda lokalerna i Svartåbäcken (Lerums kn) visade fortsatt på glesa öringbestånd där lokalen Nedströms fallet, vilken ligger ovan ett nu åtgärdat vandringshinder fått ett stabilare förhållande mellan sungar och äldre öringar. En lokal som trots en stor nedgång i täthet för såväl sungar som äldre öring ligger på en förhållandevis hög täthet är Alebäcken nedan gångbro (Lerums kn). Lokalen hade under 199-talets första del betydligt större täthet av äldre öringar. Strömstationär öring: Strömstationära öringbestånd finns på flera ställen inom vattensystemet. Under et har två lokaler i Sollumsån (Lilla Edets kn) med stömstationärt öringbestånd undersökts och tre lokaler i Grönån/Forsåns (Ale kn) vattensystem. Trevligt att notera är en en god förekomst av sungar på lokal Fridhem i Sollumsån. Likaledes var förekomsten av äldre öring god på den andra lokalen i Sollumsån. I Grönåns/Forsåns vattensystem är bilden mer splittrad. På lokalen i Råttån finns ett fint stationärt öringbestånd och resultaten från de senaste två en har varit stabila. Beståndet tycks ha hämtat sig från några svaga i mitten av 199-talet. I Kilandaån ser det dock fortfarande mörkt ut, beståndet beskriver en nedgång sedan mitten av 199-talet. Årets resultat avviker inte nämnvärt från föregående två s mycket låga öringtäthet. I Dalån så fångades i relativt få sungar, vilket kan vara en effekt av naturliga mellansvariationer. Även en provfiskad lokal i Maryd å (Alingsås kn) hyser ett strömstationärt öringbes- 6

8 tånd. Lokalen ligger uppströms ett dämme som utgör definitivt vandringshinder. Årets öringtäthet är den högsta uppmätta på lokalen. Maryd å rinner till sjön Färgen och nedströms vandringshindret finns sjövandrande öring. Stabilt goda bestånd finns i Mölndalsån vid Risbohult (Härryda kn) och i Säveån vid Hemvärnsgden (Vgda kn). Sjövandrande öring: Åtta sjölevande bestånd har ingått i ets undersökning; bestånden i Sävelången (Lerums kn), Ömmern, Mjörn, Färgen och Anten (Alingsås kn), Säven (stationer i Borås kn) samt Mölndalsåsjöarna Landvettersjön (Härryda kn) och Östra Nedsjön (Bollebygd kn). Sävelångsöringen på Lokalen Pliktån, SV Getåsen (Lerums kn) hade en nedgång i tätheten jämfört med de senaste en och är tillbaks på en nivå den hade under tidigt 199-tal. Ömmernöringen i Laxån, Station 7 (Alingsås kn) hade en nedgång i tätheten jämfört med de senaste en och är tillbaks på en nivå den hade under tidigt 199-tal. I Hjulån vid Ödenäs kvarn (Alingsås kn) var reproduktionen betydligt sämre än i början av 199-talet men ändå något bättre än vid de senaste två fiskena. För Mjörnöringen är ets resultat alarmerande. I Ålanda ström fångades mycket få öringungar och ets resultat utgör en bottennotering för vattendraget och ligger långt under den öringtäthet som uppmättes under mitten av 199-talet. Det är mycket angeläget att snabbt undersöka vilken orsaken kan vara till den negativa utvecklingen för att kunna sätta in åtgärder. Rämne å som också utgör reproduktionslokal för Mjörns öring visar ett liknande dystert resultat; endast två öringar fångades vid ets provfiske. Två vattendrag som öring från Färgen utnyttjar för reproduktion har ingått i ets undersökning; Lygnö å och Maryd å. I Maryd å är öringtätheten låg, betydligt lägre än i det strömstationära beståndet längre uppströms. I Lygnö å var förekomsten av sungar relativt låg i vilket kan vara en följd av de senaste två ens relativt höga täthet av äldre öring. Tillgången på syngel var dålig vid Vangshed i Vängabäcken, som är tillflöde till Anten (Alingsås kn). På denna lokal var dock antalet äldre fisk bättre än tidigare. Här fångades också en bäckröding. I Sävens tillflöden (Borås kn) var fångsten vid Rölsbäcken, Uppströms väg sämre än tidigare. I Gräddån vid Hjortsberg fångades detta inga syngel medan tätheten av äldre fisk var större än tidigare. I Mölndalsån visar Tubbaredsbäcken, Vägtrumma (Bollebygds kn) på en liten nedgång medan fångsterna vid Skällsjöbäcken nedan Björröd (Härryda kn) är stabilt goda. I Tvärån, Härsjödamm (Härryda kn) fångades 6 öringar detta vilket f sägas vara lovande. Dalbergså vattensystem Fem lokaler provfiskade, två i Teåkersälven (Bengtsfors kn) och en i Stommebäcken (Bengtsfors kn) samt en i Falån (Melleruds kn) och en i Storån-Stampälven (Melleruds kn) I Teåkersälven och Stommebäcken är öringbeståndet möjligen sjövandrande från Teåkerssjön. Öringbeståndet på lokal Björtveten i Teåkersälven beskriver en minskande tendens sedan 1994 och är nu mycket svagt. Provfiskesträckan ligger uppströms en fiskväg som anlagts för att utöka reproduktionsområdet för Teåkersjöns öringstam. Orsaken till den minskande trenden bör följas upp. Även i Stommebäcken har resultatet varit mycket nedslående, endast en öring fångades vid ets provfiske. Bäckens mynningsområde är mycket grunt och fisken saknar möjlighet att ta sig upp vid lågt vattenstånd i sjön. En utvidgad undersökning borde komma till stånd för att utröna om det sjölevande öringbeståndet i Teåkerssjön är på väg att försvinna, och åtgärder snabbt sättas in. Öringbeståndet i Falån är strömstationärt och lokalen utgör en okalkad referenslokal. Lokalen hyser ett svagt men relativt stabilt öringbestånd. Årets resultat avviker något från den annars ökande trenden på lokalen sedan bottenet Även i Storån-Stampälven är öringbeståndet strömstationärt. Öringbeståndet på lokalen är svagt och har minskat under 9-talet. Upperudsälvens vattensystem Fem lokaler fiskades under et inom vattensystemet. Suledsälven utgör reproduktionsområde för öringen i Östra Silen. Årets resultat är väsentligen sämre än de båda föregående och indikerar att nyrekryteringen inte fungerat. I Gottarsbyälven (Bengtsfors kn) ligger elfiskelokalen på en ca 5 meter lång sträcka mellan två definitiva hinder. Ingen öring alls fångades. Lokalen hyser gott om flodkräfta och det är tveksamt om elfiske bör fortsätta bedrivas på denna sträcka. Inte heller i bäcken från Ygnesjö (Bengtsfors kn), lokal Bollnäs fångades någon öring. Såvitt oss känt finns inga uppgifter om att bäcken någonsin hållit ett öringbestånd. I bäck vid Spargott, lokal Ovan vägen fångades i för första gången öring. Det är troligt att dessa härstammar från öring som vandrat upp från Lelång. I Kesnacksälven fiskades i en lokal (Bengtsfors kn). Öringbeståndet är sparsamt och i nivå med tidigare. En nedgång av beståndet kan skönjas sedan mitten av 199-talet. 7

9 Tidan Elfisket i Gärebäcken som genomförs på grund av flodpärlmusslebeståndet strax uppströms elfiskelokalen visar på en mycket låg täthet av öring. Vid ets fiske fångades endast två äldre öringar vilket innebär att flodpärlmusslelarverna har svt att hitta något värddjur under sitt parasitiska stadium. I Kolarebäcken, lokal Kolarehemmet har andelen fjolsungar eller äldre mer än fördubblats medan tätheten av sungar sjunkit något jämfört med 2. Tätheten av såväl sungar som äldre fisk är dock relativ hög. Mindre åar i södra och mellersta Bohuslän. I vattendragen i södra och mellersta Bohuslän (Jörlandaån och Anråse å i Stenungsunds kommun samt Bratteforsån, Tjöstelserödsån och Kärra å i Uddevalla kommun) är liksom tidigare förekomsten av havsöring generellt sett god. Lax förekommer i relativt blygsamma bestånd i Anråse å och Kärraån. I båda vattendragen syns dock en ökning av laxtätheten under de senaste två en. Riklig nederbörd har sannolikt gynnat laxförekomsten i dessa vattendrag. I Bratteforsån är tätheten av sungar den högsta sedan År 21 tycks generellt ha varit ett bra för sungar av lax. I nedre delen av Tjöstelserödsån fångades vid ets fiske ett fåtal laxungar, dock inte sungar. Enstaka laxar har tidigare fångats sporadiskt på nedersta lokalen i Tjöstelserödsån. I fångades även några laxar på lokalen Trumman längre upp i ån, något som inte hänt tidigare. Insjööringbeståndet i Stora Hällungen har under senare delen av 199-talet visat en vikande tendens i de båda undersökta vattendragen Grössbyån och Herrgusserödsån. Årets resultat är dock bättre än fjolets, i synnerhet i Härrgusserödsån. I Grössbyån finns sedan slutet av 198-talet en fiskväg uppströms provfiskelokalen. Vid inventeringsfiske uppströms fiskvägen har god öringtäthet kunnat konstateras. Örekilsälvens avrinningsområde. Under et har lokaler i övre delen av tillrinningsområdet fiskats, med tre lokaler i Töftedalsågrenen (Dals Eds kn) av avrinningsområdet och två i Valboågrenen (Färgelanda kn och Bengtsfors kn). Öringbestånden på de provfiskade lokalerna är strömstationära. Resultatet ger en övervägande dyster bild av öringbeståndets utveckling i dessa vattendrag. På två av lokalerna i Töftedalsån fångades ingen öring alls (Bondemon och Gärsebäcken) medan ett fåtal fångades på övre Lägren. Årets resultat är fortsättningen på en nedgång sedan mitten av 199-talet. Sannolikt krävs snara åtgärder för att kunna rädda detta strömstationära örinbestånd. Vad gäller Valboån är beståndet på lokalen Genevi fotbollsplan i huvudfan fortsatt mycket svagt. Provfiskesträckan utgör en mycket bra öringbiotop och har förutsättning att hysa ett tätt öringbestånd. På den okalkade referenslokalen i Kallebäcken har en minskning av öringtätheten kunnat följas sedan början av 199-talet vilket indikerar att vattenkvaliteten försämrats. Såväl ets resultat som tidigare s elfisken visar att öringbeståndet i Valboån och Töftedalsån för en tynande tillvaro. Biotoperna är av den kvalitén att de borde hysa betydligt högre tätheter av öring, även om det rör sig om öring av strömstationära bestånd. Detta förhållande har framhållits i tidigare elfiskerapporter och det är angeläget att utreda orsakerna till de mycket svaga resultaten. Strömsån Totalt har 12 lokaler provfiskats inom vattensystemet (Strömstads kommun) och såväl havsvandrande som sjölevande och strömstationära öringbestånd undersöks. I Hämmesån förekommer förutom havsöring även lax. Öringförekomsten i ån är god och ets resultat speglar ett gott för ensomriga öringungar. Laxreproduktion, i mindre omfattning, förekommer i huvudsak på den nedre av de två lokalerna. I Ejgstån förekommer havsvandrande öring och tre lokaler provfiskas inom IKEU-programmet som okalkat referensvattendrag. Resultaten i Ejgstån har varierat kraftigt under de 3-5 som provfiskena utförts, framförallt med avseende på ensomriga öringungar. I Ekelidbäcken som utgör reproduktionsområde för Ekelidvattnets nedströmslekande öringbestånd låg ets resultat på eller strax över genomsnittet för lokalen. I Skuggälven nedströms Nordvammsjön elfiskas fyra lokaler inom IKEU-programmet. Den övre av lokalerna utgör reproduktionsområde för Nordvammsjöns öringstam. Reproduktionen är dock svag och biotopen är fysiskt påverkad och ej optimal. De tre lokaler som ligger längre nedströms i Skuggälven utgör reproduktionsområde för strömstationär öring. Bestånden av strömstationär öring kännetecknas av ett relativt stabilt, men ganska svagt öringbestånd. Målpunkten för kalkningen är förlagd till Nordvammsjöns utlopp, varför det är sannolikt att en viss försurningpåverkan sl igenom i Skuggälven. Blötevattenbäcken och Ejgdebäcken längre uppströms i Skuggälvens vattensystem utgör reproduktionsområden för insjööring. Blötevattenbäcken kännetecknas av att öringförekomsten varierar mycket mellan en och påverkas starkt av vattenföringen. Årets resultat var gott avseende ensomriga 8

10 öringungar. Ejgdebäcken belägen nedströms Ejgdesjön har mycket stabilare vattenföring än Blötevattenbäcken. Det finns en tendens till att förekomsten av ensomriga öringungar minskat under senare, vilket dock ej fått något genomslag på förekomsten av tvåsomriga öringungar på lokalen. Mindre åar i norra Bohuslän Broälven i Lysekils kommun (icke försurat referensvattendrag) är den enda lokal som förutom lokalerna i Strömsåns vattensystem provfiskats i norra Bohuslän. Broälven utgör reproduktionsområde för havsöring och kännetecknas av mycket höga tätheter av ensomriga öringungar. Enningdalsälven Tätheten av öring var 21 lägre på de flesta lokaler jämfört med 2. Undantaget utgörs av Remnebäcken som hade en högre täthet 21 avseende såväl sungar som äldre fisk. År 2 var dock tätheten generellt sett relativt hög med undantag av just Remnebäcken som inte hade en hög täthet jämfört med tidigare. En ny lokal fiskades i i Långvallsälven och ersätter lokalen Liderna som varit mycket svfiskad. Lokalen ligger ovan inloppet i Norra Bullaren och bedömdes vara en god uppväxtlokal för laxfisk men här fångades endast lax och enbart sungar samtidigt som tätheten var mycket låg. 9

11 Uppdraget Melica miljökonsulter fick i uppdrag av länsstyrelsen i Västra Götalands län att genomföra elfiskeundersökningar under tresperioden på totalt 27 elfiskestationer i länet. Uppdraget omfattar utöver elfiske och viss fotodokumentation även redovisning av undersökningsresultat samt utvärdering av dessa. Arbetet har skett i gott samarbete med Hushållningssällskapet i Göteborgs och Bohuslän. Utöver ovan nämnda uppdrag fick Melica tilläggsuppdraget att i rapporten även redovisa de elfiskeundersökningar som utförts av länsstyrelsen själva och Sportfiskarnas distrikt i Göteborgs- och Bohus län. Vidare omfattar rapporten även elfiskeundersökningar i Kungsbackaåns vattensystem, ett uppdrag som Melica sköter sedan tidigare. Under 21 har Stefan Bydén varit projektledare. Elfiskena har genomförts av följande personer på Melica: Stefan Bydén och Jan Schmidtbauer Crona. Vidare har Perry Johansson, Anders Martinsson, Lars Holmberg, Jesper Persson och Inger Axbrink deltagit i fältarbetet. På Hushållningssällskapet har följande personer elfiskat: Lars Thorsson, Erik Westberg och Christian Åberg. Under rapportskrivningen har medarbetare från båda kontoren gemensamt gått igenom och granskat lokalbeskrivningar och slutsatser. Länsstyrelsen och Sportfiskarna Väst har utvärderat de lokaler och vattendrag som dessa organisationer fiskat. Rapportsammanställningen har skötts av Melica. Bakgrund och syfte Det sker omfattande kalkningsinsatser i Västra Götalands län som ett uppehållande försvar mot försurning. Bakgrunden är det höga nedfallet av försurande svavel- och kväveföreningar. På lång sikt tål naturen högst cirka 3 kg svavel respektive kväve per. På många håll i länet överskrids denna gräns kraftigt. Minst hälften av länets sjöar är försurade och på många håll är skogsmarken så försurad att aluminium frigörs. När aluminium frigörs i sjöar och vattendrag förgiftas fisk och andra vattenorganismer. Aluminium kan även skada trädens rötter. I de hdast drabbade områdena behöver nedfallet minska med minst 7 procent. Inom länet kalkas ungefär 1 5 sjöar och vattendrag, i genomsnitt sprids drygt 3 ton kalk ligen. Kalkningarnas syfte är att bibehålla eller återskapa den naturliga floran och faunan. För att kontrollera resultatet av kalkningsinsatserna används framför allt tre metoder, provtagning av vattenkemin, bottenfaunaundersökningar och elfiskeundersökningar. Denna rapport omfattar de elfiskeundersökningar som gjordes 21 huvudakligen som en del i kalkeffektuppföljningen i Västra Götalands län samt även Kungsbackaån som delvis ligger i Halland. Genomförande Denna rapport redovisar elfisken genomförda under 21 på 155 lokaler i Västra Götalands län. Inom Melicas och Hushållningssällskapets grundprogram ingick 114 av dessa. I rapporten ing även 7 IKEUlokaler som Hushållningssällskapet fiskat och 9 lokaler som Melica fiskat i Kungsbackaån, 12 lokaler som länsstyrelsen fiskat i Motala Ström, Tidan och Enningdalsälven, 6 lokaler i Göteborgs kommun fiskade av Sportfiskarna Väst samt 7 lokaler i Motala Ström och Kungsbackaån fiskade av fiskeriverkets utredningskontor i Jönköping. Elfisket genomfördes under perioden 24 juli till 18 oktober. Metod Vi fiskade enligt de riktlinjer som finns från Fiskeriverket och med deras fältprotokoll, dvs Elfiskeprotokoll version samt följde metoden för elfisken som den beskrivs i Handbok för miljöövervakning version För elfisket användes en bensindriven generator av märket Honda 65W eller Yamaha 1W samt ett elfiskeaggregat av märket LUGAB med tillhörande elfiskestavar och kablar. Spänningen som användes låg oftast kring 4 volt men varierades beroende på konduktivitet och vattenföring på lokalen. Lokalen märktes upp med orange eller röd sprayfärg, där markeringar saknades eller var otydliga. Lokalens övre och nedre gräns fotograferades med riktning in mot lokalen, där foto saknades. På fotot anges lokalens löpnummer och vattendragets namn samt nedre respektive övre. Den nedre gränsen är nedströms, dvs. där elfisket utg ifrån. Den våta bredden är uppmätt i början och slutet av lokalen och var tionde meter på sträckan däremellan. På kortare sträckor mättes var femte meter. Samtidigt noterades djup och bottensubstrat. Med vilken noggrannhet detta skett framg av fältprotokollen. Varje lokal fiskades tre gånger med succesiv utfångst, s.k. kvantitativt fiske. Om fiskantalet var mycket litet fiskades den färre gånger. Antalet sungar (+) och äldre (1+/äldre) noterades och längdmättes i mm med hjälp av mätrör eller mätbräda varvid längden noterades och avsattes i ett längdfrekvensdiagram. Övriga fiskarter artbestämdes och räknades alternativt uppskattades på tiotalet när, vidare gjordes noteringar av största och minsta längd. 1

12 Även noteringar om kräftor och flodpärlmusslor gjordes. Vidare mättes vattendragets temperatur och lufttemperaturen. All utrustning desinficerades med rödsprit i en sprayflaska vid varje lokalbyte, dock med undantag om lokalerna låg inom samma avrinningsområde och fiskades i tur och ordning nedströms. Efter fiske i kräftpestsmittade vatten samt vatten där det inplanterats signalkräfta lades all utrusning i rödspritsbad alternativt tvätt med högtryck och sprayning med rödsprit och därefter lufttorkning i minst ett dygn. Detta gjordes även vid byte av vattensystem. Beräkningar och kommentarer Det totala antalet sungar och äldre individer av öring och lax på elfiskesträckan har beräknats med hjälp av Zippins formel (Bohlin et al Hydrobiologia 173:9-43. Se sidan ). Resultaten redovisas tillsammans med lokalbeskrivningen. Beteckningen N st för det beräknade totalantalet och P3 för den beräknade fångsteffektiviteten vid tre fisken. På sju stationer gjordes två fisken och där har P2 beräknats. På de 12 stationer där endast ett fiske gjordes har på de av Melica fiskade stationerna ett genomsnittligt P1-värde använts. P-värdena är ett mått på fångsteffektiviteten och anger hur stor andel av fiskpopulationen som fångats vid elfisketillfället, P1 vid en utfiskning P2 vid två osv. Vidare anges N/1 m², dvs den beräknade populationstätheten. Vid beräkningar av populationstätheten ska elfiskesträckans yta vid normalvattenföring under sommarhalvet användas. Detta för att det ska vara möjligt att jämföra resultaten mellan olika, den avfiskade ytan varierar ju beroende på vattenföringen. Ett med hög vattenföring ger ju en mycket större avfiskad yta än ett torr. För de sträckor som fiskats varje under detta uppdrag har medelyta beräknats och denna yta använts vid beräkningen av Tabell 1 Definitioner för storleken hos substraten enligt Fiskeriverkets elfiskedatabas. Kod Förklaring Partikeldiameter (cm) FINSED. Finsedimet <,2 SAND Sand,2-,2 GRUS Grus,2-2 STEN1 Mindre sten 2-1 STEN2 Större sten 1-2 BLOCK1 Mindre block 2-3 BLOCK2 Medelstora block 3-4 BLOCK3 Större block 4-2 HÄLL >2 N/1 m². För övriga lokaler har vi utgått från lokalens avfiskade yta vid detta s fiske. Lokalbeskrivningar Varje elfiskad lokal beskrivs utifrån de uppgifter som samlats in i fält via elfiskeprotokoll och resultatet av ovanstående beräkningar. Vidare finns en figur över fiskbeståndets utvecklingen på lokalen. Diagrammen visar den beräknade tätheten N/1 m² under olika. Uppgifterna är hämtade från tidigare s elfiskerapporter, från Fiskeriverkets databas samt även direkt från elfiskeprotokoll. För fiskena som genomförts under är uppgiften hämtad direkt från va beräkningar. Den yta som använts vid beräkningen av tätheten per 1 m² har varierat stort under en vilket visar sig vid jämförelse av den beräknade täthetens och totalfångstens utveckling under en. Från och med detta har medelvattenytan från tre s uppmätningar använts för de lokaler som fiskas varje. Under rubriken Förhållanden anges situationen som gällde på lokalen under ets fiske. Vattennivån anges som låg, medel eller hög för stiden. Vattenhastigheten anges som lugn, strömmande eller som stråkande/forsande. Bottentopografin anges som jämn, intermediär eller ojämn. De tre vanligaste bottensubstraten anges enligt skalan i tabell 1. Mängden av undervattens- och övervattensväxter anges i skalan saknas =, ringa = <5%, måttlig = 5 5% yttäckning samt riklig = >5% yttäckning. För undervattenväxter anges de dominerande typen som mossor, (påväxt)alger och blomväxter. Ved i vatten är totalantalet av död ved (minst 1 cm i diameter samt minst 5 cm långa) i vattnet per 1 m². Vidare anges lokalens värde som uppväxtlokal för öringungar i skalan = olämplig lokal, 1 = intermediär lokal, 2 = lämplig lokal. Under rubriken kommentar ges ett kort omdöme om lokalen, främst refereras här viktiga anmärkningar från fältprotokollet. I utvärderingen beskrivs lokalens lämplighet som elfiskesträcka och öringbiotop. Förändringar i beståndet kommenteras om sträckan varit fiskad tidigare. Om sträckan är en okalkad referenslokal anges detta. Vidare finns det noteringar om bottenfaunaundersökningar är gjorda på lokalen och vilken bedömning som gjorts angående försurningspåverkan. I diagrammen är tal utsatt för de som fiskats även om ingen fisk stod att finna. 11

13 Lokaler att omvärdera Det bör övervägas om följande lokaler fortsättningsvis ska ingå i uppföljningsprogrammet, om de ska strykas eller flyttas. Dessa lokaler har varit svfiskade av olika anledningar. Häggån, Golfbanan: En mycket svfiskad lokal som inte lämpar sig för kvantifiering av fisk, då den på flera ställen är för strid och för djup. Häggån, Vägbron: Lokalens nedre del, under bron, är omöjlig att fiska vid hög vattenföring. Bättre lokal g att upprätta nedströms. Tubbaredsbäcken Vägtrumma: Lokalen är svbedömd eftersom den best av två olika delar med olika biotoper. Den är vidare omständlig att fiska eftersom den i praktiken hanteras som två lokaler. En möjlighet är att lokalen delas upp i två separata lokaler. Jörlandaån Ranebo: På ett parti av elfiskesträckan rinner vattnet helt under stenar och block vid lågvatten. Ett annat parti best av en djup hölja som är svfiskad, särskilt vid högre vattenföring. Sträckans övre parti best av en kraftigt sluttande berghäll. Sträckan utgör sammantaget en mindre representativ reproduktionslokal och fisket påverkas starkt av slumpfaktorer. Som tidigare påpekats bör sträckan flyttas nedströms. Gottarsbyälven Sågen: Bör utgå. Kommer inte att hålla öring så länge ingen sådan flyttas dit. Flodkräftbeståndet bör följas men inte med elfiske. Bäck från Ygnesjö Bollnäs: Bör utgå. Här har aldrig funnits öring. Om inplantering sker kan den bli aktuell igen. Töftedalsån Bondmon: Bör utgå. Beståndet kontrolleras genom Lägrenstationen. Dessutom ingen bra biotop. Lokaler som bör uppmärksammmas Resultaten från fisket på dessa lokaler uppvisar antingen negativa trender eller tillfälligt dåliga resultat. Motala ström Djäknabäcken, Djäknasundet, Karlsborgs kommun Viskan Kovraån, Nedan damm, Borås kommun Enån, Strätehed, Marks kommun Torestorpsån, Svanefors, Marks kommun Krokån,Gamla stenbron, Marks kommun Krokån,Grevakila, Marks kommun 12 Ljungaån, Sågverket, Marks kommun Rolfsån Gärån, nedan fallen, Marks kommun Gärån, Gamla kvarnen, Marks kommun Ularåsbäcken, nedan fallen, Marks kommun Storån, nedan gamla stenbron, Marks kommun Gisslebäcken, gissle, Marks kommun Nolån, Bollebygd, Bollebygds kommun Nolån, Beteshage, Borås kommun Sörån, nedan färgfabriken, Bollebygds kommun Sörån, vid stenbron, Bollebygds kommun Kungsbackaån Hassungaredsbäcken, Porris, Mölndals kommun Göta älv Svartåbäcken, Kohagen, Lerums kommun Hjulån, Ödenäs kvarn, Alingsås kommun Ålanda ström, Väg till fiskdamm, Alingsås kommun Vängabäcken, Vangshed, Alingsås kommun Rölsbäcken, Uppströms väg, Borås kommun Gräddån Hjortsberg, Borås kommun Rämne å, ovan bro, Ale kommun Pärs å, Kvarnen, Ale kommun Ryrsjöbäcken, Ned. Dämme, Lilla Edets kommun Sannersbybäcken, Stn. 2, Lilla Edets kommun Kilandaån, Säteriet, Ale kommun Kesnacksälven, F.d. Grustäkt Bratteforsån Grössbyån,Sågen, Stenungsunds kommun Herrgusserödsån, E6, Stenungsunds kommun Örekilsälvens avrinningsområde Töftedalsån, lägren övre, Dals Eds kommun Gärsebäcken, Mynningen, Dals Eds kommun Kallebäcken, Korsbäcken, Bengtsfors kommun Valboån, Genevi fotbollsplan, Färgelanda kommun Dalbergså vattensystem Teåkersälven, Björtveten, Bengtfors kommun Stommebäcken, Stommen, Bengtsfors kommun Upperudsälven Gottarsbyälven, Sågen, Bengtsfors kommun Bäck från Ygnesjö, Bollnäs; Bengtsfors kommun Kesnacksälven, F.d. Grustäkt, Bengtsfors kommun Suledsälven Skakerud övre, Bengtsfors kommun

14 13

15 14

16 15

17 16

18 17

19 18

20 19

21 2

22 21

23 22

24 23

25 24

26 25

27 Naturvds- och fiskeenheten Drottninggatan 2, VÄNERSBORG Telefon , Fax , ISSN X

28 Stationsrapporter Huvudavrinningsområde Vattendrag stationsnamn sida 67 Motala ström Hjällöbäcken Hjällö herrgd 3 Hjällöbäcken Gate kvarn, sammanflödet 32 Hjällöbäcken Norra grenen, Nordhagen 34 Granviksån Granviks värdshus 36 Djäknabäcken Ned. kulvert, Djäknasundet Ätran Jälmån Tokared 4 15 Viskan Ekån Furuliden 42 Öxnevallabäcken Övre gden 44 Enån Strätehed 46 Enån Grustäkt 48 Hedån Edared 5 Ringebäcken Vägbron 52 Surtan Mölnebacka 54 Igelbäcken Hjorttorp 56 Surtan Friared 58 Surtan Hyssna kyrka 6 Surtan Hägnabergen 62 Surtan Gamla stenbron 64 Viskan Nedströms bron 66 Viskan Gamla kvarnen 68 Måbäcken Vägbron 7 Torestorpsån Svanefors 72 Krokån Gamla stenbron 74 Krokån Grevakila 76 Krokån Lönshultet 78 Ljungaån Sågverket 8 Ljungaån Fritslabron 82 Häggån Golfbanan 84 Häggån Vägbron 86 Kovraån Nedan damm 88 Lindåsabäcken Nedan riksväg 27 9 Bålån Stampen 92 Fölabäcken Svansryd Rolfsån Sundstorpsån Kvarnås 96 Gärån Nedan fallen 98 Gärån Gamla kvarnen 1 Ryabäcken Kvarnslätt 12 Ularåsbäcken Nedan fallen 14 Storån Nedan gamla stenbron 16 26

29 Gisslebäcken Gissle 18 Nolån Bollebygd 11 Nolån Beteshage 112 Sörån Nedan färgfabriken 114 Sörån Vid stenbron Kungsbackaån Lillån Station Getabäcken Före utloppet 12 Hassungaredsbäcken Porris 122 Finnebäcken Bergfoten 124 Nordån Klev 126 Kroksjöbäcken Torvmossared 128 Lindomeån Ålgdsbacka 13 Lindomeån Stenen 132 Lindomeån Inseros 134 Issjöbäcken Sommarstuga 136 Issjöbäcken Sågen, ovan bron 138 Issjöbäcken Hästhagen 14 Issjöbäcken Stenbron 142 Issjöbäcken Ovan kärret 144 Sandsjöbäcken Ingsered /18 Krogarebäcken Krogarebäcken Billdals park Göta älv Skällsjöbäcken Nedan Björröd 15 Tvärån Härsjödamm 152 Mölndalsån Risbohult 154 Tubbaredsbäcken Vägtrumma 156 Brodalsbäcken Gamla dämmet 158 Svartåbäcken Kohagen 16 Svartåbäcken Nedströms fallet 162 Alebäcken Nedan gångbro 164 Pliktån SV Getåsen 166 Hjulån Ödenäs kvarn 168 Laxån Stn Rämne å Ovan bro 172 Ålanda Ström Väg till fiskdamm 174 Vängabäcken Vagnshed 176 Maryd å Väg Maryd å Tvärhult 18 Lygnö å Nedan v Säveån Hemvärnsgd 184 Rölsbäcken Uppströms väg 186 Gräddån Hjortsberg 188 Mölnebäcken Mölnebäcken 19 Hultabäcken Hultabäcken 192 Lärjeån Hällebäcken 194 Kvarnabäcken Kvarnabäcken 196 Hållsdammsbäcken Kyrkan

30 Solbergsån Kvarnen 2 Solbergsån Mariedal 22 Forsån Hockeyrinken 24 Råttån Vägkulvert 26 Dalån N. Slätten 28 Kilandaån Säteriet 21 Ryks bäck Ryks damm 212 Sörån Blinneberg 214 Pärs å Kvarnen 216 Skörsbobäcken Uppströms väg 218 Ryrsjöbäcken Ned. dämme 22 Sannersbybäcken Stn Strömbäcken Stn Sollumsån Fridhem 226 Sollumsån Stn Dalbergså Storån-Stampälven Tonsberg 23 Falån Kanjonen 232 Stommebäcken Stommen 234 Teåkersälven Björtveten 236 Teåkersälven Uppströms Björtveten Upperudsälven Gottarsbyälven Sågen 24 Bäck fr Ygnesjö Bollnäs 242 Kesnacksälven F.d. Grustäkt 244 Bäck, Spargott Ovan vägen 246 Suledsälven Skakerud, övre Tidan Gärebäcken Uppströms grustaget 25 Kolarebäcken Kolarehemmet /19 Jörlandaån Jörlandaån Haga Västra 254 Jörlandaån Smedseröd 256 Jörlandaån Ranebo /19 Anråse å Rördalsån Kröken 26 Rördalsån Stn Lerån Station 8 (Gössby) 264 Kvarnsjöbäcken Stn Abborrtjärnsbäcken Stn /19 Bratteforsån Bratteforsån Motorvägen 27 Grössbyån Sågen 272 Härrgusserödsån E /19 Tjöstelserödsån Tjöstelserödsbäcken Mynningen 276 Tjöstelserödsbäcken Trumman 278 Tjöstelserödsbäcken Spången 28 28

31 Tjöstelserödsbäcken Skolan 282 Tjöstelserödsbäcken Ankdammen 284 Tjöstelserödsbäcken Esset /11 Kärraån Kärraån Lokal 2 (nedre) 288 Kärraån Lokal 1 (övre) Örekilsälven Valboån Genevi fotbollsplan 292 Kallebäcken Korsbäcken 294 Töftedalsån Lägren, övre 296 Gärsebäcken Mynningen 298 Töftedalsån Bondmon 3 11/111 Broälven Broälven Lokal Strömsån Ejgstån Övre Ejgst g:a kvarnen 34 Ejgstån Spoltorp nedan böjarna 36 Ejgstån Spoltorp forsen 38 Hämmensån Ödegden 31 Hämmensån Tohåltet 312 Ekelidbäcken Sågemyrarna 314 Skuggälven Mörkebacka 316 Skuggälven Ängarna 318 Skuggälven Salen Skuggälven Nordvammsjöns utlopp 322 Skuggälven Ejgdebäcken 324 Skuggälven Blötevattenbäcken Enningdalsälven Sögdsbäcken Nedströms Jonestugan 328 Torpbäcken Västeröd 33 Torpbäcken Norra grenen 332 Långevallsälven Ovan inloppet i N. Bullaren 334 Liverödsälven Liveröd/vägbron 336 Remnebäcken Nedre sträckan

32 Hjällöbäcken, Hjällö herrgd 167 Motala ström Kalkat åtgärdsområde: Hjällöbäcken Lokal X-koord Y-koord Kommun Typ av uppföljning Frekvens Hjo kn Målpunkt Varje Vandringshinder; ned-, uppströms Typ av laxfiskbestånd 75 m odef vandrande Årets fiske Datum för fiske Spänning, V Antal utfisken Fiskad av Fredrik Nilsson Avfiskad längd, m Avfiskad bredd, m Avfiskad yta, m² Maxdjup, m Medeldjup, m 57 2,52 143,64,4,17 Förhållanden Vattennivå Vattenhastighet Bottentopografi Bottensubstrat Medel Strömmande Intermediär Grus, Sand, Sten1 Undervattenväxter Typ av undervattenveg Övervattenväxter Ved i vatten/1 m² Ringa Mossa Saknas 2 Närmiljö Beskuggning % Vattentemperatur Lokalvärde Lövskog, Ask, 14 Anmärkning Relativt grumligt (ca 2 cm siktdjup) på grund av arbeten med att anlägga ett omlöp förbi dammen (vandringshinder) strax uppströms. Fångster Laxfisk Total fångst Beräknat antal (N) N/1 m² P³-värde Öring ,97 1+ och äldre ,98 Lax + 1+ och äldre Övrig fisk Art Antal Min längd Max längd Lake 2 Simpa Nejonöga Flodnejonöga Utvärdering Provfisket genomfördes på samma sträcka som tidigare. Lokalen är belägen strax uppströms mynningen i Vättern. Trots att öringbiotopen inte är optimal är tätheterna av framförallt sungar höga. Vid ets fiske grumlades vattnet tidvis kraftigt från anläggandet av omlöpet vid Hjällö kvarn uppströms. Resultatet från ets fiske är ungefär samma som 2. Tätheten av sungar har möjligtvis ökat något de senaste en på bekostnad av fjolsungar och äldre öringar, d.v.s. ren inomartskonkurrens. Årets täthetsskattningar baseras på ets uppmätta area. 3

33 antal 25 Beståndstäthet öring, N/1 m² äldre 31

34 67 Motala ström Hjällöbäcken, Gate kvarn, sammanflödet Kalkat åtgärdsområde: Lokal X-koord Y-koord Kommun Typ av uppföljning Frekvens Hjo kn BÅ-uppföljning Vandringshinder; nedströms uppströms Typ av laxfiskbestånd 1 m Odef 15 m Odef Årets fiske Datum för fiske Spänning, V Antal utfisken Fiskad av Lars-Olof Ramnelid Avfiskad längd, m Avfiskad bredd, m Avfiskad yta, m² Maxdjup, m Medeldjup, m 44 3,45 151,8,7,17 Förhållanden Vattennivå Vattenhastighet Bottentopografi Bottensubstrat Medel Strömmande Intermediär Sten1, Sten2, Grus Undervattenväxter Typ av undervattenveg Övervattenväxter Ved i vatten/1 m² Ringa Mossa Saknas 3 Närmiljö Beskuggning % Vattentemperatur Lokalvärde Lövskog, Al, Anmärkning Vandringshinder nedströms. Fångster Laxfisk Total fångst Beräknat antal (N) N/1 m² P³-värde Öring ,79 1+ och äldre ,91 Lax + 1+ och äldre Övrig fisk Art Antal Min längd Max längd Utvärdering Lokal som fiskades första gången 2 och som utgör förundersökning/uppföljning av biologisk återställning. Ett vandringshinder nedströms, vid Hjällö kvarn, har undanröjts, varför Vätternöring kan ta sig till lokalen från och med hösten 21. Till större delen en fin öringlokal med växlande biotoper och ett relativt tätt stationärt bestånd. Medeldjupet är dock ganska stort och bl. a. ing en större hölja. Fångsten av öring + var mindre än hälften jämfört med fisket 2. Samtidigt återfanns ingen Gammarus på lokalen under 21. Vattenkemin uppströms (såväl norra som södra grenen) antydde surstötar innan kalkning vintern 21, med ph-värden mellan 5 och 5,5. Försurningspåverkan kan inte uteslutas. Den beräknade tätheten av öring 1+ och äldre f anses som något osäker vilket innebär att den beräknade tätheten kan vara överskattad. Resultatet från bottenfaunaundersökningar ca 2 km nedströms (1991, 1994, 1997, 2) visar på ingen eller obetydlig försurningspåverkan. Fiskeriverkets P-värde har använts för täthetsberäkning på större öring. Årets täthetsskattningar baseras på ets uppmätta area. 32

35 antal 5 Beståndstäthet öring, N/1 m² äldre

36 67 Motala ström Hjällöbäcken, Norra grenen, Nordhagen Kalkat åtgärdsområde: Lokal X-koord Y-koord Kommun Typ av uppföljning Frekvens Hjo kn BÅ-uppföljning Vandringshinder; nedströms uppströms Typ av laxfiskbestånd 5 m Artificiellt m Artificiellt Årets fiske Datum för fiske Spänning, V Antal utfisken Fiskad av Lars-Olof Ramnelid Avfiskad längd, m Avfiskad bredd, m Avfiskad yta, m² Maxdjup, m Medeldjup, m 48,5 2,74 132,89,3,13 Förhållanden Vattennivå Vattenhastighet Bottentopografi Bottensubstrat Medel Strömmande Intermediär Sten2, Sand, Grus Undervattenväxter Typ av undervattenveg Övervattenväxter Ved i vatten/1 m² Ringa Mossa Saknas 2,5 Närmiljö Beskuggning % Vattentemperatur Lokalvärde Lövskog, Al, 12 1 Anmärkning En signalkräfta + påträffad vid elfisket. Vandringshinder nedströms. Fångster Laxfisk Total fångst Beräknat antal (N) N/1 m² P³-värde Öring ,79 1+ och äldre ,95 Lax + 1+ och äldre Övrig fisk Art Antal Min längd Max längd Nejonöga Utvärdering Lokal som fiskades första gången 2 och som utgör förundersökning/uppföljning av planerad biologisk återställning. Ett vandringshinder nedströms, vid Hjällö kvarn, har undanröjts under 21. Ytterligare ett, vid Gate kvarn, kommer att elimineras inom några. Till större delen en fin öringlokal med växlande biotoper och ett stationärt bestånd. Fångsten av öring + var lägre jämfört med fisket 2. Samtidigt återfanns ingen Gammarus på lokalen under 21. Vattenkemin uppströms antydde surstötar innan kalkning vintern 21, med ett lägsta uppmätt ph-värde på ca 5,5. Försurningspåverkan kan inte uteslutas. På en kortare sträcka med mjukbotten erhölls även bäcknejonöga Inga bottenfaunaundersökningar finns i närheten av lokalen. Årets täthetsskattningar baseras på ets uppmätta area. 34

37 antal 1 Beståndstäthet öring, N/1 m² äldre

38 Granviksån, Granviks värdshus 67 Motala ström Kalkat åtgärdsområde: Tingsjöbäcken m.fl. Lokal X-koord Y-koord Kommun Typ av uppföljning Frekvens Karlsborgs kn Målpunkt Varje Vandringshinder; nedströms uppströms Typ av laxfiskbestånd 3 m odef vandrande Årets fiske Datum för fiske Spänning, V Antal utfisken Fiskad av B. Johansson Avfiskad längd, m Avfiskad bredd, m Avfiskad yta, m² Maxdjup, m Medeldjup, m 39 2,7 15,3,1 Förhållanden Vattennivå Vattenhastighet Bottentopografi Bottensubstrat Medel Strömmande Sten1, Grus, Block2 Undervattenväxter Typ av undervattenveg Övervattenväxter Ved i vatten/1 m² Måttlig Mossa Saknas Närmiljö Beskuggning % Vattentemperatur Lokalvärde Lövskog Anmärkning Fiske på samma yta som tidigare. Fångster Laxfisk Total fångst Beräknat antal (N) N/1 m² P³-värde Öring ,91 1+ och äldre Lax + 1+ och äldre Övrig fisk Art Antal Min längd Max längd Bergsimpa Signalkräfta Utvärdering Granviksån elfiskas ligen av Fiskeriverket i Vätternvdsförbundets regi. Resultatet från ets fiske visar på god reproduktion och tyder på att den avvikelse som noterades föregående var tillfällig. Årets täthetsskattningar baseras på medelytan vid fisken under en

39 antal 25 Beståndstäthet öring, N/1 m² äldre 37

40 67 Motala ström Djäknabäcken, Ned. kulvert, Djäknasundet Kalkat åtgärdsområde: Tingsjöbäcken m.fl. Lokal X-koord Y-koord Kommun Typ av uppföljning Frekvens Karlsborgs kn Målpunkt Varje Vandringshinder; nedströms uppströms Typ av laxfiskbestånd uppströms vandrande Årets fiske Datum för fiske Spänning, V Antal utfisken Fiskad av Fredrik Nilsson Avfiskad längd, m Avfiskad bredd, m Avfiskad yta, m² Maxdjup, m Medeldjup, m 4,98 39,2,2,6 Förhållanden Vattennivå Vattenhastighet Bottentopografi Bottensubstrat Låg Strömmande Ojämn Sten1, Grus, Sten2 Undervattenväxter Typ av undervattenveg Övervattenväxter Ved i vatten/1 m² Ringa Mossa Saknas 5 Närmiljö Beskuggning % Vattentemperatur Lokalvärde Lövskog Anmärkning Fångster Laxfisk Total fångst Beräknat antal (N) N/1 m² P³-värde Öring ,96 1+ och äldre Lax + 1+ och äldre Övrig fisk Art Antal Min längd Max längd Nejonöga Utvärdering Provfisket genomfördes på samma sträcka som tidigare. Lokalen fiskas ligen och är belägen ca 2 m uppströms mynningen i Vättern. Tätheterna av öring har varierat mellan en, och ets resultat är runt genomsnittet för lokalen. Den befintliga vattenöverledningen från Djäknabäcken västerut till Granviksån bidrar sannolikt till att bäcken mer eller mindre torkar ut under perioder med liten nederbörd. Årets resultat tyder dock på att bäcken inte torkat ut under sommaren 21. Vid lågvatten har öringen dessutom svt att vandra upp över den sandstrand som finns vid bäckens utlopp i sjön. Åtgärder har vidtagits vid ett flertal tillfällen, senast 1996 då sand skyfflades bort samtidigt som ett sandskydd av trälemmar sattes upp. Effekterna av denna åtgärd har dock åter eliminerats av ny sand och öringens lekvandring kan nu endast ske vid hög vattenföring. Årets täthetsskattningar baseras på medelytan vid fisken under en