VARFÖR HYR FÖRETAG IN EXTERN PERSONAL?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VARFÖR HYR FÖRETAG IN EXTERN PERSONAL?"

Transkript

1 2010 VARFÖR HYR FÖRETAG IN EXTERN PERSONAL? Examensarbete G3 i företagsekonomi, 15hp Ekonomistyrning, 2EB003, VT 2010 Författare: Anna Fransson , Alexander Tatidis Nils-Petter Nilsson Handledare: Marja Soila Wadman Examinator: Richard Nakamura Ekonomihögskolan Linnéuniversitet i Växjö Program: Enterprising and Business Development

2 FÖRORD Vi vill framföra ett stort tack till vår handledare Marja Soila Wadman för mycket bra feedback, goda idéer och engagemang under arbetets gång. Vi vill även tacka alla de personer på företagen som har ställt upp på intervjuer. Mikael Berg på GoodRace, Anne Bergstrand på SVT, Karin Korpe på Fortnox, Helen Gröön på Atea Logistics, Lena Björkqvist på VEAB och Åke Blomqvist på Södra Timber. Tack för all er hjälp! Anna Fransson, Alexander Tatidis och Nils-Petter Nilsson ii

3 SAMMANFATTNING Examensarbete, G3 i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitet, ekonomistyrning, Enterprising and business development, 2EB003, VT 2010 Författare: Anna Fransson, Alexander Tatidis och Nils-Petter Nilsson. Handledare: Marja Soila Wadman Titel: Varför hyr företag in extern personal? Bakgrund: Faktorer till varför företag hyr in extern personal från bemanningsföretag har diskuterats livligt under lågkonjunkturen som varit. Det råder delade meningar om huruvida företag säger upp personal för att istället kunna hyra dem från bemanningsföretag. Syfte: Att klargöra varför företag använder sig av bemanningsföretag och i vilka situationer. Avgränsningar: Studien kommer att beröra företag som är baserade i Växjö. Tre branscher kommer att studeras, varav två företag i varje bransch. Teorin berör arbetsrätten samt organisationsteori. Metod: En kvalitativ undersökning i form av semi- strukturerade intervjuer har genomförts på sex personer i tre olika branscher (media & PR, IT samt industri/produktion). Personerna som intervjuats är: Anne Bergstrand (SVT), Helen Gröön (Atea Logistics), Karin Korpe (Fortnox), Lena Björkqvist (VEAB), Mikael Berg (GoodRace) och Åke Blomqvist (Södra Timber). Materialet i empirin har sedan analyserats med hjälp av fördjupade teoretiska studier. Resultat och slutsatser: De främsta faktorerna till varför företag hyr in extern personal till deras verksamhet är att de köper sig en viss ansvarsfrihet. Denna ansvarsfrihet gör att verksamheterna kan agera mer flexibelt och agera bättre och snabbare på omvärldstryck. Förslag till fortsatt forskning: en fördjupad undersökning i företags förtroende till bemanningsföretagen och tillhörande personal. iii

4 Innehåll 1. INLEDNING Bakgrund Problemdiskussion Problemformulering Syfte Avgränsning Uppsatsens disposition i fortsättningen TEORI Disposition Arbetsrätt Kollektivavtal Uppsägning Sjuklön Semesterledighet Organisationsteori Företagskultur Team Nedskärning på personalstyrka/outsourcing METOD Vetenskapligt perspektiv Vetenskapligt angreppssätt Undersökningsmetod Datainsamling Undersökningsdesign Frågeformulering iv

5 3.7 Telefonintervjuer Urval Urvalets storlek Reliabilitet Validitet EMPIRI Disposition Företagsfakta Bransch media och PR Bransch IT Bransch industri och produktion Anställningsprocessen Bransch media och PR Bransch IT Bransch industri och produktion Attityden till bemanningsföretag Bransch Media och PR Bransch IT Bransch industri och produktion Historisk utveckling mellan företagen och bemanningsbranschen Branschen media och PR Bransch IT Bransch industri och produktion Konjunktur Bransch media och PR Bransch IT Bransch industri och produktion v

6 4.7 Outsourcing Bransch media och PR Bransch IT Bransch industri och produktion Arbetsrätt Bransch media och PR Bransch IT Bransch industri och produktion Fördelar och nackdelar Bransch media och PR Bransch IT Bransch industri och produktion Kompetens Bransch IT Bransch industri och produktion Påverkan av branschen genom bemanning Bransch media och PR Bransch IT Bransch industri och produktion ANALYS Skillnader och likheter i det empiriska materialet Företagskultur och team Arbetsrätt, outsourcing och konjunktur Kompetenskrav SLUTSATSER Slutsats Reflektion vi

7 6.3 Förslag på fortsatt forskning KÄLLKRITIK KÄLLFÖRTECKNING Böcker: Tidningsartiklar: Vetenskapliga artiklar: Arbetsrättsliga lagar Webbadresser: Intervjuer: Bilaga 1. Intervjufrågor Bilaga 2. Intervju med Mikael Berg, GoodRace Bilaga 3. Intervju med Annebergstrand, SVT Bilaga 4, Intervju med Karin Korpe, Fortnox Bilaga 5, Intervju med Helen Gröön, Atea Logistics Bilaga 6, Intervju med Lena Björkqvist, VEAB Bilaga 7, Intervju med Åke Blomqvist, Södra Timber vii

8 1. INLEDNING 1.1 Bakgrund Sverige har en arbetsmarknad som förändrats mycket det senaste decenniet. Antalet fastanställda har i princip minskat under hela talet, samtidigt som antalet tidsbegränsade anställningar har ökat. De tidsbegränsade anställningarna har från 1987 till 1999 till största delen handlat om vikariat, även om behovsanställningar och projektanställningar blivit mer och mer dominerande under de inledande åren på talet. 1 Ökningen i tidsbegränsade anställningar gäller främst ungdomar. Enligt SPUR (Svenska personaluthyrnings- och rekryteringsförbundet) har detta lett till att bemanningsbranschen i Sverige har ökat lavinartat de senaste tio åren. Det första svenska bemanningsföretaget enligt dagens definition grundades 1953, även om bemanningsbranschens historia är äldre än så. Arbetslösa kvinnor i Göteborg bildade för över 100 år sedan Göteborgs kvinnliga kontoristförening som blev startskottet för bemanningsbranschen i Sverige. Dessa kvinnor hade egna lokaler där de samlades och utförde maskinskrivning och bokföringsarbete och genom att samlas på detta vis kunde de komma i kontakt med arbetsgivare som kunde erbjuda dem anställning. Stockholms Stenografservice och Snabbstenografen utförde sekreterartjänster på uppdrag och hyrde även ut sekreterare under korta perioder på 50-talet. Tjänsterna blev mycket populära, något som resulterade i att ett antal av medarbetarna startade egna bemanningsföretag för att möta upp den ökande efterfrågan. Det var utifrån dessa pionjärföretag som dagens personaluthyrnings- och bemanningsföretag utvecklades reglerades bemanningsbranschen av arbetsförmedlingslagen, vilken kontrollerade arbetskraftuthyrningen och den privata arbetsförmedlingen i förvärvssyfte. Denna lag avreglerades dock 1992 med anledning av näringslivets ökande behov av tillfällig arbetskraft i början av 90-talet. Vissa restriktioner fortsatte dock att gälla, som att företag endast fick hyra in personal om de tillfälligt behövde extra arbetskraft eller att en bemanningsanställning inte fick vara längre än fyra månader avskaffades Arbetsförmedlingens monopol samt att den nämnda fyramånadersgräns som tidigare gällde slopades. Dessutom gavs företagen en större frihet när det gällde i vilka situationer de kunde hyra in extern personal i verksamheterna. 1 Näringslivsdepartementet, Kl

9 Efter att avregleringen av arbetsförmedlingsmonopolet genomförts utfärdades en utvärdering av konsekvenserna för avregleringen mellan 1996 och 1998 (Rosengrenutredningen). Denna utvärdering konstaterade att branschen fungerade bra och att uthyrningsföretagen inte trängde undan några ordinarie jobb, något som först befarats. Tvärtom så skapade de nya och fler jobb. I vårprepositionen 1998 meddelade regeringen att någon ny lag gällande personaluthyrningsföretaget inte var nödvändig då de flesta företag inom branschen använde sig av frivillig auktorisation och kollektivavtal. Dock uttalade regeringen sig om att de skulle följa bemanningsbranschens utveckling noggrant för att vid behov föreslå ny lagstiftning. 3 Fram till 2003 var SPUR (Svenska Personaluthyrnings- och Rekryteringsförbundet) bemanningsföretagens branschorganisation gick de samman med Almega Tjänsteföretagen och den nya organisationen döptes till Bemanningsföretagen, som organiserar såväl de mindre som de större bemanningsföretagen. 4 I en artikel från institutet för social forskning vid Stockholms universitet ges ett antal förklaringar till varför bemanningsbranschen funnit mark 5. En av dessa förklaringar är att bemanningsföretagen lyckats kombinera deltids- och delårsarbeten till en fast anställning, något som företagen verkar uppskatta. En annan förklaring är att företagen kan spara pengar på att hyra personal, och en tredje förklaring nämner osäkerheten med en nyanställning där en tillfällig bemanning tillåter en viss prövotid Problemdiskussion Bemanningsbranschen är en omstridd bransch som det stormat mycket kring, framförallt nu, i efterdyningarna av den ekonomiska krisen och de nyligen avklarade fackliga avtalsförhandlingarna inom industrin. 7 I media har det under våren 2010 gått att läsa om hur olika fackföreningar tillsammans med sex olika LO- förbund i det närmaste krävt, om inte ett förbud så i alla fall en reglering av bemanningsbranschen i Sverige. 8 Som bakgrund till detta ligger ett antal fall från hösten Kl Ibid 5 Andersson P och Wadensjö E, Näringslivsdepartementet, Andersson P och Wadensjö E, Åkesson N,

10 där företag sagt upp personal som sedan ersatts med inhyrd kompetens från bemanningsföretag. 9 Henrik Bäckström, förbundsdirektör och Gabriella Sebardt, förbundsjurist på Bemanningsföretagen menar dock att denna inställning från facken och LO är att ses som ett nej tack till en fri och fungerande arbetsmarknad. Bemanningsföretagen menar att de bidrar till att skapa fler jobb med bättre spridning i en tid med kommande generationsväxlingar och ökad ungdomsarbetslöshet. Facken och LO hävdar istället att bemanningsbranschen snarast har erbjudit företag en möjlighet till att på oskälig grund avskeda personal som ett sätt att spara pengar. 10 I Dagens Industri ( ) står det att läsa hur bemanningsbranschen, sett till omsättning, börjat vika nedåt då omsättningen minskat med fyra procent. Nedgången räknas som den första egentliga nedgången på 16 kvartal. 11 Samma tidning ( ) skriver även att bemanningsbranschen precis kommit ur ett rekordår där omsättningen totalt i Sverige ökat med 13 procent jämfört med Medräknat den inledande förlusten under början av 2009 går det alltså fortsatt starkt för branschen som helhet. Resultatet av sviktande bemanning till industrin, gjorde att Dagens Industri ( ) spådde nedgången i omsättningen för bemanningsbranschen till närmare 20 procent. Bemanningsbranschen kan således med fog ses som omdiskuterad och svår att förutspå. 13 Även om flera LO- förbund nu ställer sig kritiska till företag som hyr ut arbetskraft så finns det dock en annan aspekt att ta hänsyn till, nämligen den att bemanning kan fungera som en språngbräda för unga och invandrare. 14 I en artikel i Dagens Nyheter hänvisas det också till flera studier som sägs påvisa användandet av bemanningsföretag som ett komplement till provanställningar. 15 Det blir snabbt tydligt att såväl facken som övriga intresseorganisationer har mycket att säga och tycka om fenomenet bemanning. Mitt i den ekonomiska krisen som genomlevts de senaste åren spåddes bemanningsbranschen klara krisen bra redan under Frågan vi ställer oss är, vad säger näringslivet? Finns det en särskild vilja att hyra in personal? I IT 9 Åkesson N, Dagens Industri DEBATT, Dagens Industri, Dagens Industri, Dagens Industri, Öjemar F, Dagens Nyheter, Zenou L T,

11 branschen har det varit ett mantra i snart tio år att outsourca allt utom kärnkompetensen i företaget. 17 Är det då detta som nu börjar synas i övriga näringslivet? Eller är det så att företagen i Sverige enbart ser bemanning som ett smidigt sätt att kringgå kostsamma anställningar med stort ansvar? Kanske finns det andra faktorer som ligger bakom användandet som inneburit en 16 kvartal lång medvind? I tidningen Affärsvärlden går det att läsa hur bemanningsbranschen gärna framhåller hur den bidrar till att försörja näringslivet med kompetens. År 2006 stod olika uppdrag inom industri och lager för 33 procent av omsättningen i bemanningsbranschen. Detta kan då jämföras med samma års siffror för kontorsanställda och administration som endast utgjorde 18 procent, och endast nio procent inom IT. Detta kan dessutom jämföras med 2001 då industrins andel endast var 17 procent av bemanningsföretagens omsättning. En stor del av de senaste åren har alltså gått åt till att bemanna diverse industrier och lagergolv. 18 Att det är dyrare med bemanning är heller inte alltid sant. När det gäller okvalificerad arbetskraft är det oftast endast marginellt dyrare än egna medarbetare i samma kategori, något som Teknikföretagens undersökning från visar. Det är alltså främst bemanningen för de kvalificerade projekten som kostar mest att hyra in enligt samma undersökning. Okvalificerade projekt behöver kanske inte alltid människor med erfarenhet och universitetsutbildningar. Kvalificerade projekt behöver oftast någon med spetskompetens och därför blir det även dyrare. Det kan även vara av avgörande betydelse att det är rätt kompetens för kvalificerade uppgifter. Det gör att även rekryteringsprocessen blir dyrare, eftersom mer tid läggs på att säkerhetsställa rätt kompetens. Bemanningsföretagen kan alltså vara under större press när det gäller rekrytering av kvalificerad personal, eftersom sådan personal kostar mer och är på det sättet extra viktigt att det blir rätt. Undersökningen visade att det då kostade runt 199 kronor i timmen att ha egen personal på lagergolvet, medan kostnaden för hyra av personal låg på runt 252 kronor i timmen. När det gällde kvalificerat yrkesfolk som tillexempel CNC- operatörer och liknande blev påslaget nära ett hundra kronor i timmen ( kronor i timmen) Ahrens T, Affärsvärlden, Teknikföretagen, Affärsvärlden,

12 Hjälp som denna är alltså inte gratis. Enligt studien från Teknikföretagen som Affärsvärlden fått ta del av så kan det alltså vara dyrare för ett företag att ta in hjälp från just ett bemanningsföretag jämfört med att använda egna anställda. Ändå sker det i så pass stor utsträckning. 21 Enligt IFAU (institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering) har allt fler organisationer blivit mer och mer slimmade, och helt enkelt anpassar sin verksamhet efter lägsta produktionsnivå. 22 Bemanningen innebär enligt IFAU ändå lägre utgifter för företagen, även om det kanske innefattar högre direkta kostnader. Detta beror enligt studien på att anlitandet av fast personal (istället för bemanning) tar tid och kan vara besvärlig samt att en misslyckad anställning kan bli dyr för företaget. Problem uppstår även för företag som behöver göra sig av med personal i lågkonjunktur och anställa i högkonjunktur. 23 Den ovanstående problematiken undersöks vidare i denna uppsats. 1.3 Problemformulering Vilka är de mest betydelsefulla aspekterna enligt företagsrepresentanterna till att deras företag hyr in extern kompetens från bemanningsföretag? 1.4 Syfte Syftet med den här uppsatsen är att skapa förståelse för de undersökta företagens användande av bemanningsföretag. Tre olika branschers respektive förhållningssätt identifieras samtidigt som skillnader och likheter i dessa branschers syn belyses genom en empirisk jämförelse. 1.5 Avgränsning Studien kommer att beröra företag som är baserade i Växjö. Detta för att företagen i Växjö bör ha lika tillgänglighet till samma bemanningsföretag. Företagen i Växjö är belägna på ett geografiskt koncentrerat område och har därmed tillgång till ett liknande utbud av bemanningstjänster. Tre branscher med två företag i varje bransch har studerats vilket gör vissa jämförelser möjliga. En del specifika mönster kan urskiljas, dock är inte vårt syfte att påstå att dessa resultat bör generaliseras nationellt. 1.6 Uppsatsens disposition i fortsättningen Här förklaras vilket upplägg/struktur uppsatsen har. 21 Affärsvärlden, Andersson. P och Wadensjö. E, Ibid 5

13 Teori- här presenteras de olika teorierna som används i uppsatsen. Varje avsnitt inleds med ett dispositionsstycke som förklarar vilka teorier som är med och varför de är med i uppsatsen. Metod- här presenteras den metod som använts i uppsatsen. De flesta styckena i inleds här med teori om begrepp och varför vissa metoder använts. Empiri- här presenteras de intervjuer som genomförts för studien. Intervjuerna presenteras styckvis efter olika teman och branscher. Empirin inleds med ett dispositionsstycke som ytterligare förklarar upplägget samt varför empirin är upplagt som det är. Analys- här analyseras empirin med hjälp olika teoretiska perspektiv. Slutsatser- här presenteras studiens slutsatser, våra reflektioner och förslag till fortsatt forskning. Källkritik- här presenteras kritik till källor i eget arbete. 2. TEORI 2.1 Disposition Nedan presenteras de teorier som använts för denna studie. Varje teori inleds med en inledande text om varför vi valt den teoretiska referensramen. Första temat i detta teoriavsnitt behandlar lagar inom arbetsrätt där kollektivavtal, uppsägning, sjuklön och semesterledighet finns representerade. Nästa tema är organisationsteori där företagskultur, team och nedskärning på personalstyrkan/outsourcing finns representerade. 2.2 Arbetsrätt Nedan presenteras diverse lagar som rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Bemanningsföretaget är arbetsgivaren för arbetstagaren och därmed den som är skyldig att vid behov betala ut sjuklön och stå för semesterledighet, uppsägning samt vara ansvarig för kollektivavtal. Lagarna finns med då de kan vara en faktor till att företagen anlitar ett bemanningsföretag. På så vis slipper de ansvaret samt de direkta kostnaderna som kan uppstå när till exempel någon blir sjuk. Varje lag utgör en fördel för företagen att använda sig av ett bemanningsföretag, till exempel genom att företaget inte behöver tänka på uppsägningstider 6

14 på samma sätt. 24 Det är därför viktigt att ta lagar i beaktande i vår frågeformulering inför intervjuerna samt analysen Kollektivavtal Kollektivavtal är ett skriftligt avtal för att reglera förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Avtalet kan reglera löner och övriga anställningsvillkor för arbetstagarna. Avtalet kan vara mellan arbetsgivarorganisation och arbetstagarorganisation eller enskild arbetsgivare. Lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL) innefattar de flesta bestämmelserna i kollektivavtalet Uppsägning Anställningstiden och avslutandet av anställningen avgör hur lång uppsägningstid arbetstagaren har rätt till. 26 Anställningen kan avslutas på det datum som är förutbestämt vid en tidsbegränsad anställning. Arbetstagaren har rätt att avsluta sin tjänst utan uppsägningstid om arbetsgivaren inte fullföljt sina åtaganden, detta kallas frånträdande. Givetvis kan både arbetstagare och arbetsgivare komma överens om när anställningen ska avslutas. Avslutandet av anställningen gäller då från överenskommet datum. 27 En anställning kan även upphöra efter uppsägningstiden på grund av personliga skäl från arbetstagaren eller arbetsbrist hos arbetsgivaren. 28 Avsked sker när anställningen upphör utan någon uppsägningstid, till exempel när arbetstagaren grovt misskött sig Sjuklön Arbetstagaren har rätt till sjuklön vid sjukdom som förhindrar arbete. Sjuklönen betalas ut av arbetsgivaren och undantag angående sjukersättning finns vid kortare anställningar. Utbetalning till arbetstagare, som är anställda för en månad eller mer, har rätt till sjukersättning från dag ett oavsett om de blir sjuka dag ett. 30 Det behöver inte betyda att arbetstagaren inte arbetar alls vid sjukdom. Arbetstagarens arbetsförmåga kan vara nedsatt, kl Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet, Lag (1982:80) om anställningsskydd, Lag (1982:80) om anställningsskydd, 4 28 Lag (1982:80) om anställningsskydd, 7 29 Lag (1982:80) om anställningsskydd, Lag (1991:1047) om sjuklön, 1-4 7

15 men hindrar den inte från att arbeta helt. Vid nedsatt arbetsförmåga kan arbetstagaren få andra och tillfälliga uppgifter som denne utför istället för att sjukskriva sig helt. 31 Sjukersättning ska betalas ut under de första 14 dagarna. Dock sker utbetalning av sjuklön inte första dagen av sjukdom som då räknas som en karensdag. 32 Sjuklöneperioden inkluderar därför karensdagen samt de 13 följande kalenderdagarna. 33 Sjukersättningen uppgår till 80 procent av den lön och övriga anställningsförmåner som arbetstagaren missat på grund av sin sjukdom. Arbetsgivaren eller försäkringskassan behöver inte betala ut sjukersättning om arbetstagarens sjukdom inte sätter ner dennes arbetsförmåga. 34 Lagen reglerar inte någon gradering av nedsättning av arbetsförmågan hos arbetstagaren, utan nedsättningen bedöms i procent. Vanligtvis rör sig sjukskrivningar om 25, 50, 75 eller 100 procent. 35 Arbetsgivaren har tystnadsplikt om arbetstagarens hälsotillstånd. 36 Korttidsanställning med anställningstid mindre än en månad innebär att arbetstagaren måste ha tillträtt anställningen samt varit anställd i en sammanhängande tid av 14 dagar, innan arbetsgivaren måste betala ut sjukersättning vid sjukdom. En arbetstagare som haft korttidsanställning och sedan blivit anställd igen inom 14 dagar har rätt till att anställningsperioderna räknas samman som en Semesterledighet Alla arbetstagare har rätt till semester, detta för att garantera att arbetstagaren får möjligheten till återhämtning under året. De specifika reglerna för semester och ersättning finns att hitta i semesterlagen. 38 Kollektivavtal kan också reglera villkoren för semester samt specificera vad som gäller i olika situationer. Villkoren i ett kollektivavtal görs gällande när de är förmånligare för arbetstagaren än villkoren i semesterlagen. Enskilda anställningsavtal kan också fungera på samma sätt som ett kollektivavtal Lag (1991:1047) om sjuklön, 4 32 Ibid 33 Lag (1991:1047) om sjuklön, 7 34 Lag (1991:1047) om sjuklön, 6 35 Lag (1962:381) om allmän försäkring, 7 kap 1 36 Lag (1991:1047) om sjuklön, Lag (1991:1047) om sjuklön, 3 38 Semesterlag (1977:480), Ibid 8

16 Enligt semesterlagen har en arbetstagare rätt till 25 semesterdagar 40, varav vanligen 20 dagar ska vara i en sammanhängande period under juni, juli eller augusti. Semesterledigheten kan vara både betald och obetald av arbetsgivaren. Det är alltså skillnad på rätten till ledighet (25 dagar) och rätten till att få betalt under denna ledighet. Arbetstagaren har rätt till att avstå från obetald semesterledighet. Semesteråret består av perioden 1 april till 31 mars och eventuell semesterlön tjänas in under 12 månadersperioden (intjänandeåret) närmast före semesteråret. 41 Semesterersättning ska betalas till arbetstagaren i anslutning till eller efter semestern. Undantag sker vid avslutad anställning, då ska arbetsgivaren betala ut semesterersättning för varje outtagen betald semesterdag. Huvudregeln är att utbetalningen ska ske inom en månad efter avslutad anställning. 42 Korttidsanställda (max tre månader) regleras lite annorlunda i semesterlagen. De innefattas inte av rätten till semesterledighet i 25 dagar som andra anställda. Dock kan arbetsgivaren ge dem förmånligare villkor genom anställningsavtalet eller kollektivavtalet. 43 Arbetstagare som arbetar hemifrån eller under förhållanden som inte gör det möjligt för arbetsgivaren att bevaka, har heller inte samma rätt till semesterledighet som andra anställda Organisationsteori Nedan presenteras teori som handlar direkt om organisationen. Det första stycket handlar om företagskultur. Kulturen kan komma att förändras när det är ett flöde av ny personal på ett företag. Det kan till och med skapa en mer flexibel företagskultur. Teorin är därför viktig för vår studie, eftersom företagskulturen som växer fram genom inhyrd personal kan ses som positiv eller negativ av företaget. Andra stycket handlar om team, vad som gör team effektiva och hur ny/inhyrd personal kan påverka ett team. Tredje stycket handlar om för- och nackdelar med att skära ner på personalstyrkan samt outsourca en del av sin verksamhet. För- och nackdelar för outsourcing och nedskärning av personal kan vara argument för varför företag anlitar bemanningsföretag och därför relevant för denna studie. Det tas bara upp teori/argument för outsourcing som kan appliceras som argument för att anlita bemanningsföretag, alltså outsourca en del av rekryteringen på bemanningsföretag. 40 Semesterlag (1977:480), Ibid 42 Semesterlag (1977:480), Semesterlag (1977:480), 5 44 Semesterlag (1977:480), 27 9

17 2.3.1 Företagskultur Företag består bland annat av en mängd olika människor som samverkar i olika situationer, arbetsgrupper och avdelningar. De anställda i de olika delarna utvecklar egna normer, värderingar och attityder som var för sig kan bidra till att antingen stärka gemenskapen eller dividera verksamheten 45. Detta är i egentlig mening det som sammantaget bidrar till skapandet av en företagskultur i en organisation. Kultur i företagssammanhang, menar Grönroos, är det klimat som råder internt inom ett företag, vilka mål som eftersträvas samt hur dagliga rutiner hanteras. 46 Corvellec och Holmberg skiljer på företagskultur och organisationskultur. Med företagskultur menas den kultur som ledningen medvetet vill sprida i organisationen. Med andra ord det styrinstrument som ledningen använder sig av för att skapa likartade värderingar och normer mellan de anställda i organisationen. Organisationskultur däremot, det är den kultur som sprider sig naturligt, spontant, inom organisationen. Med anledning av detta kan organisationskulturen också skilja sig från avdelning till avdelning i en större organisation 47. Enligt Jacobsen och Thorsvik har de antaganden som Corvellec och Holmberg nämner, prövats tillräckligt många gånger och fungerat bra, så att de betraktas som sanning av människorna inom kulturen. Sanningen lärs sedan ut till nya medlemmar i kulturen. Medlemmarna i kulturen tar de grundläggande antaganden för givna, dessa antaganden kan därför ses som osynliga för medlemmarna att observera. 48 Kultur kan delas in i tre kategorier: grundläggande antaganden, värderingar och normer samt artefakter. De grundläggande antaganden anses vara kärnan för alla kulturer. Det har växt fram omedvetet hos människan, eftersom det är inlärda mönster som tas för givet. 49 Det finns sju dimensioner av grundläggande antaganden som kan användas för att särskilja olika kulturer. 50 Dessa dimensioner kan kombineras och således bilda helt olika kulturer. Vissa kulturer kan därmed ha vissa dimensioner som är de samma som andra organisationers kulturer, men skilja sig på andra dimensioner. Första dimensionen handlar om hur relationen mellan organisation och omvärld uppfattas. Är det organisationen som påverkar omvärlden eller måste organisationen anpassa sig efter omvärlden? Andra dimensionen behandlar synen 45 Corvellec H och Holmberg L, Grönroos C, Corvellec H och Holmberg L, Jacobsen I. D. och Thorsvik J, Schein H. E, 19xx, ibid 10

18 på människors handlingar. Ska människor handla rationellt eller irrationellt? Ska människor försöka påverka genom deras handlingar eller anpassa sig? Tredje dimensionen är vilken väg organisationen tar för att komma till sanningen. Tar organisationen hjälp av experter, låter ledarna visa vägen eller enas alla tillsammans om vad som är sanningen? Fjärde dimensionen handlar om hur organisationen betraktar tiden. Fokuserar de på dåtid, nutid eller framtid? Hur många år framåt gäller deras framtidsprognoser? Femte dimensionen bearbetar människors syn på människans egen natur. Är människan i grunden god eller ond? Formas människan snarare av omgivning och situationer? Sjätte dimensionen behandlar hur människorna i organisationen ser på relationen dem emellan. Ska de tävla mot varandra eller samarbeta? Hur ska makt fördelas? Ska besluten fattas högre upp i hierarkin eller gemensamt? Den sista dimensionen tar upp ämnet konflikter och hur organisationen ser på dem. Vill de ha grupper som är homogena eller heterogena, som samarbetar med varandra? I vilken utsträckning ska organisationen acceptera att människor är oeniga? 51 Antaganden är som sagt sanningar och avspeglas i människors värderingar och normer. Värderingar handlar om medvetna val, till exempel att något är att ses bra eller dåligt. Värderingar och normer var den andra kategorin som kultur kan delas in. Värderingar blir ett naturligt steg sprunget ur grundläggande antaganden. Till exempel kan antagandet vara att människor är lata och därför kan en värdering om att människor behöver kontrolleras komma som en följd. Normer är de oskrivna regler som markerar hur människor ska bete sig i sociala situationer. Människorna förväntas följa normerna och normerna kan bidra till att förminska eventuell osäkerhet om hur människor ska bete sig i olika situationer. Normerna skapar principer, riktlinjer och gränser för beteendet, medan värderingar anger vad som värdesätts och som är viktigt att eftersträva eller uppnå 52. Den sistnämnda kategorin är som tidigare nämnt artefakter. Artefakter är kulturella uttryck som kan observeras, dessa kan yttra sig fysiskt, i människors beteende och i språket. Exempel på fysiska artefakter kan vara inredning och klädkoder. Exempel på beteendeartefakter kan vara sättet människorna pratar på och kroppsspråk. Artefakter är synliga uttryck, men kan vara svåra att tolka. 53 Ehn och Löfgren väljer att klassa artefakter som nyckelsymboler istället. Med detta menar dem de budskap som finns i organisationen kring grundläggande tankesätt och värderingar. De delar även in symboler i två kategorier. Summerade symboler som vänder 51 Schein H. E, Jacobsen I. D. och Thorsvik J, 2002 sid ibid 11

19 sig till en känsla, till exempel ett lands flagga eller ett kors. Utvecklade symboler är motsatsen, som snarare är ett redskap för att kvalificera känslor och idéer för att göra dessa lätthanterliga 54. Genom att arbeta aktivt med kultur, och genom att som Schein och Ehn och Löfgren arbeta med symboler och artefakter knyter organisationen de anställda närmare sitt varumärke eller sin produkt Team Enligt Katzenbach och Smith är ett team och en arbetsgrupp två skilda saker. Ett team består av ett litet antal individer vars olika kompetenser kompletterar varandra. Alla i teamet arbetar efter samma mål, känner ett ansvar och en strävan av att lyckats som ett team. 56 Alvesson och Sveningson menar däremot att team och arbetsgruppgrupp kan vara samma sak. Team benämns oftast som en grupp av individer med olika kompetenser som arbetar ihop eller med integrerade arbetsuppgifter för att uppnå olika mål. Dock kan ett team och en arbetsgrupp, enligt Alvesson och Sveningson, bestå av samma människor som arbetar efter samma mål och därför görs ingen skillnad på team och grupp i den här uppsatsen. Det största syftet med att bilda team är att organisationen ska öka sin flexibilitet genom att decentralisera vissa uppgifter och ansvar till teamen. Teamen är oftast till för att effektivisera organisationen när det gäller operativt-, utvecklings- och ledningsarbete. 57 Målen och uppgifterna som teamen ska uppnå måste få avgöra spelreglerna för teamen, anser Alvesson och Sveningson, då blir de som mest effektiva. Teamen bör inte blandas för mycket med många olika arbetsuppgifter om de ska uppnå rimlig effektivitet. Organisering av team kan göras inom tre huvudtyper: rolldifferentierade team, rollintegrerade team och rollkompletterande team. Varje typ av team passar mer eller mindre bra för olika arbetsuppgifter och mål som de ska uppnå. Teamen måste därför utformas utefter uppgifterna och målen som teamen ska uppnå. Praktiskt så måste organisationen eller den person som ska sätta ihop teamet identifiera vilken uppgift som ska genomföras av teamet för att på så sätt kunna identifiera vilka roller som teamet behöver bestå av samt hur dessa roller ska samordnas och samarbeta. Team kan vara ett effektivt verktyg för att skapa effektivitet i organisationen, men det beror som tidigare nämnt helt och hållet på uppgiften som ska 54 Ehn. B. och Löfgren. O, Ehn B och Löfgren O, Katzenbach R. J och Smith K. D, Alvesson M och Sveningson S,

20 genomföras, enligt Alvesson och Sveningson. 58 Bolman och Deal samstämmer med Alvesson och Sveningson om att det är teamets uppgifter/mål som avgör de strukturella kraven på teamet. Bolman och Deal lägger även till att gruppens uppgifter dessutom avgör hur stort teamet ska eller bör vara. 59 Katzenbach och Smith argumenterar till viss del i linje med de föregående författarna och poängterar även de betydelsen av teamets uppgifter. Dock har Katzenbach och Smith identifierat flera andra punkter som kännetecknar effektiva team. Till exempel att storleken på teamet måste vara lagom stort, utvecklandet av gemensamma känslor för fungerade arbetsrelationer och att de översätter målen till mätbara resultat. Den sistnämnda styrs alltså egentligen av teamets uppgifter. 60 Personer utanför ett team kan ha lättare att uppmärksamma dynamiken i gruppen än medlemmarna i gruppen. Medlemmarna ingår på daglig basis i gruppen och är därför inte lika medvetna om dynamiken och samspelet i gruppen. Utomstående däremot uppmärksammar relationerna i gruppen på ett annat sätt, för att lära sig och kunna bete sig på rätt sätt i gruppen. Det brukar, enligt Börjeson L, ta cirka 14 dagar för en nyanställd att lära sig dynamiken och maktspelet i företaget. Den nyanställda studerar och lär sig hur den ska bete sig och agera i gruppen. Kommunikationen är oftast det verktyg som avslöjar samspelet i gruppen till en utomstående. Genom kommunikationen kan den utomstående uppmärksamma om gruppen samarbetar bra eller dåligt. 61 Företagskulturen kan även påverka gruppdynamiken på ett positivt eller negativt sätt. Gruppdynamiken kan påverkas negativt om det är för snabba och otydliga växlingar i personalstyrkan. Detta kan då skapa en otrygg känsla bland existerande personal och klara rutiner kan bli lidande. Däremot kan snabba växlingar i personalen också påverka gruppdynamiken positivt på sådant sätt att de blir mer flexibla, effektiva och får in nya infallsvinklar. Det kan rent av vara en strategi av företagare att ta in ny personal för att få nya infallsvinklar och ta till vara på deras perspektiv på hur de ser på organisationen. En annan faktor som har att göra med företagskulturen som kan påverka gruppdynamiken är hur väl personalen känner varandra. Ny personal som kommer in i företaget under en kort tid känner inte den befintliga personalen. Den befintliga personalen kanske inte tar sig tid till att lära känna den nya personalen, då de vet att de bara ska stanna under en kort tid. Detta kan 58 Alvesson M och Sveningson S, Bolman G. L. och Deal E. T, Katzenbach R. J och Smith K. D, Börjeson L,

Varför hyr företag in extern personal istället för att rekrytera?

Varför hyr företag in extern personal istället för att rekrytera? Varför hyr företag in extern personal istället för att rekrytera? Författare: Eugen Voinitch Ekonomprogrammet Omid Ghayoomi Ekonomprogrammet Handledare: Thomas Karlsson Examinator: Krister Bredmar Ämne:

Läs mer

Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet

Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet Gemensam kommentar Anställning av journalister i bemanningsföretag Anställningsavtal Varken lag eller kollektivavtal innehåller regler för hur

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Bemanningsbranschen en liten bransch på frammarsch

Bemanningsbranschen en liten bransch på frammarsch Konjunkturläget augusti 2012 83 FÖRDJUPNING Bemanningsbranschen en liten bransch på frammarsch Diagram 168 Sysselsättning i bemanningsbranschen i Sverige Tusental respektive procent av sysselsatta 70 1.4

Läs mer

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet!

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Trä- och Möbelindustriförbundet och Skogsindustrierna Visby den 5 juli 2010 1 Vi representerar företag med 40 000 anställda Trä- och Möbelindustriförbundet

Läs mer

Mall & Guide inför Semesterberäkning

Mall & Guide inför Semesterberäkning Mall & Guide inför Semesterberäkning Semesterlagen gäller för alla anställda Semesterlagen gäller alla arbetstagare, även medlemmar av arbetsgivarens familj. 25 dagars semester Varje anställd har rätt

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Arbetsrätt för anställda

Arbetsrätt för anställda Georg Frick Arbetsrätt för anställda Konsultförlaget 1 Uppsala Publishing House Av Georg Frick har tidigare på Konsultförlaget, Uppsala Publishing House utgivits: Lönesamtal handbok för chefer om individuell

Läs mer

Gjorde undantagsregeln skillnad?

Gjorde undantagsregeln skillnad? Gjorde undantagsregeln skillnad? nr 5 2009 årgång 37 Möjligheten för företag med högst tio anställda att undanta två personer från regeln sist in, först ut har givit få mätbara resultat. Små företag anställde

Läs mer

SÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL

SÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL SÅ ANSTÄLLER DU Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL VAD SKA JAG TÄNKA PÅ DÅ JAG ANSTÄLLER EN PERSON? Tänk noga igenom vilka kvaliteter, kvalifikationer och personlighetstyp du vill ha till

Läs mer

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår

Läs mer

Rekryteringsordning inom Övertorneå kommun

Rekryteringsordning inom Övertorneå kommun 1 ÖVERTORNEÅ KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Rekryteringsordning inom Övertorneå kommun Rekryteringsordning Rekryteringsordningen anger i vilken ordning olika kategorier och behov skall beaktas, innan

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Den nya arbetslinjen Inhyrning, omställning, rekrytering

Den nya arbetslinjen Inhyrning, omställning, rekrytering Den nya arbetslinjen Inhyrning, omställning, rekrytering Innehåll Den nya arbetslinjen: Bemanningsbranschen skapar jobb 3 Den hjälpande handen har en nyckelroll 3 Bra och fasta jobb där de behövs 4 Bemanningsbranschens

Läs mer

Stöd till förtroendevalda i anställningsprocess

Stöd till förtroendevalda i anställningsprocess Februari 2012 Stöd till förtroendevalda i anställningsprocess Det här materialet har tagits fram för dig som är förtroendevald och som medverkar i en anställningsprocess. Det ska vara ett stöd i din roll,

Läs mer

Semester så funkar det

Semester så funkar det Semester så funkar det Information om reglerna i semesterlagen Semesterlagen Alla anställda har rätt till fem veckors semester (25 dagar) per år. Semesterlagen skiljer på betald och obetald semester. Semesteråret,

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. Lag om uthyrning av arbetstagare Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Avtalet med Unionen är på 36 månader med ett avtalsvärde på 6,8 %.

Avtalet med Unionen är på 36 månader med ett avtalsvärde på 6,8 %. Nyheter i Flygplatsavtalet med Unionen, Ledarna, Sveriges Ingenjörer, Civilekonomernas Riksförbund och förtecknade Saco-förbund samt nyheter i bilagan till Flygplatsavtalet med SEKO. KFS har tecknat ett

Läs mer

NYA SEMESTERREGLER TRÄDER I KRAFT 1 JANUARI 2011

NYA SEMESTERREGLER TRÄDER I KRAFT 1 JANUARI 2011 ST inom Sveriges Domstolar NYA SEMESTERREGLER TRÄDER I KRAFT 1 JANUARI 2011 Innehåll Ändringar fr.o.m. 2011-01-01... 2 Nyheter i Semesterlagen... 2 Övergångsbestämmelser... 3 Outtagna semesterdagar...

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE. 1. Information om Avtalsrörelsen 2010 avseende bemanningsfrågan

GWA ARTIKELSERIE. 1. Information om Avtalsrörelsen 2010 avseende bemanningsfrågan GWA ARTIKELSERIE Titel: Nyhetsbrev Rättområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslau Advokatbyrås Arbetsrättsgrupp Datum: Juni 2010 ARBETSRÄTT Sommaren är här och många är på väg till välförtjänt ledighet.

Läs mer

Kort om anställningsskyddet

Kort om anställningsskyddet Kort om anställningsskyddet Kort om anställningsskyddet Landsorganisationen i Sverige 2006 Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-Tryckeriet, Stockholm 2006 art.nr 999-1359 lo 06.01

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning

Läs mer

Information om din anställning med anledning av konkurs

Information om din anställning med anledning av konkurs Information om din anställning med anledning av konkurs Här följer en kort sammanställning med information om de vanligaste löne- och anställningsfrågorna som kan uppkomma i samband med en konkurs. Experts

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter JOBBA! En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter 23 sidor som ger dig bättre koll på ditt jobb och på oss 05 välkommen till ditt arbetsliv! Om att jobba och varför vi ger dig den här broschyren.

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind.

Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind. Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind. Ett medlemskap Välkommen till Arbetsgivarföreningen KFO Sveriges största fristående arbetsgivarorganisation.

Läs mer

Rekryteringsordning för Kungsbacka kommun

Rekryteringsordning för Kungsbacka kommun Sida 1/10 Rekryteringsordning för Kungsbacka kommun Syfte Ett långsiktigt och hållbart regelverk och förhållningssätt för att öka den interna rörligheten och bidra till att profilera Kungsbacka kommun

Läs mer

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Ärende Parter Avtal om löner och allmänna bestämmelser för tjänstemän vid A Orkesterföretag, orkesterföreningar och musikstiftelser B Teater- och länsteaterföreningar samt andra ideella

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och konjunkturen Gasa eller bromsa?

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och konjunkturen Gasa eller bromsa? Ledarnas Chefsbarometer 2011 Chefen och konjunkturen Gasa eller bromsa? Innehållsförteckning Förord... 2 Rapporten i korthet... 4 Hur mår konjunkturen?... 5 Rekrytering... 6 Stannar chefen kvar?... 10

Läs mer

Enkät bemanning. november 2011

Enkät bemanning. november 2011 Enkät bemanning november 2011 Enkät bemanning november 2011 Syfte Generell kartläggning av de bemanningsanställdas situation Ge bemanningsanställda möjlighet att med egna ord berätta om hur de ser på sin

Läs mer

Stockholm den 29 april 2011

Stockholm den 29 april 2011 R-2011/0154 Stockholm den 29 april 2011 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2011/533/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 28 januari 2011 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Arbetsmarknadsdepartementet Bilaga till regeringskansli beslut Arbetsmarknadsenheten Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Övergripande om uppdraget En utredare ska utreda förutsättningarna

Läs mer

Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning

Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning 25 januari 2007 a06-2406 YT/gih Näringsdepartementet Jakobsgatan 26 103 33 Stockholm Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning Svenska Kommunalarbetareförbundet har givits möjlighet

Läs mer

Visselblåsare Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden (SOU 2014:31)

Visselblåsare Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden (SOU 2014:31) 2014-10-30 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE Vår referens: 2014/BK/860 Er referens: A2014/2170/ARM Visselblåsare Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden

Läs mer

Sfsf. Riktlinjer för omställning. i Botkyrka

Sfsf. Riktlinjer för omställning. i Botkyrka Sfsf Riktlinjer för omställning och rörlighet i Botkyrka BOTKYRKA KOMMUN Beslutad i Personalutskottet 090302 2 [9] Riktlinjer för omställning och rörlighet i Botkyrka 1 Rätt person, på rätt plats med rätt

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning Arbetsområdet startas upp med värderingsövningar, som bidrar till att eleverna får reflektera över hur de känner inför sina egna värderingar när det gäller framtiden,

Läs mer

ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL

ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL LO-TCO Rättsskydd AB MINDRE KAOS MED KOLLEKTIVAVTAL Kollektivavtalen ger ordning och reda på arbetsplatserna. Med dem i handen står vi starkare mot arbetsgivarna.

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

Särskilt anställningsstöd

Särskilt anställningsstöd Särskilt anställningsstöd Du som är arbetsgivare kan få ett ekonomiskt stöd om du anställer en person som är med i jobb- och utvecklingsgarantin. Stödet ska hjälpa personer som har svårt att få ett arbete.

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Folkhälsoarbete. Organisationsanalys Uppgift 3. Lisa Bergström

Folkhälsoarbete. Organisationsanalys Uppgift 3. Lisa Bergström Folkhälsoarbete Organisationsanalys Uppgift 3 Lisa Bergström 2013 Huvudområde: Folkhälsa Kursnamn: Folkhälsoarbete Programnamn: Hälsopedagogiska programmet Handledare: Maria Savela Examinator: Ola Westin

Läs mer

Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng. Grundnivå. Programme in Human Resource Management and Labour relations

Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng. Grundnivå. Programme in Human Resource Management and Labour relations Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng Grundnivå Programme in Human Resource Management and Labour relations 1. Beslut om fastställande Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet,

Läs mer

GAME STORES GROUP SWEDEN AB I KONKURS

GAME STORES GROUP SWEDEN AB I KONKURS GAME STORES GROUP SWEDEN AB I KONKURS Information om din anställning med anledning av GAMEs konkurs Uppdatering 2015-06-25 Enligt uppgift från Länsstyreslen ska lönen ha betalts ut på förfallodagen i dag

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning. Dir. 2011:76. Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011

Kommittédirektiv. Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning. Dir. 2011:76. Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011 Kommittédirektiv Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning Dir. 2011:76 Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över reglerna

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena.

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Dennis! Nu har jag rättat dina svar och önskar kompletteringar på några frågor. Det är 1a), 5 a) och b) samt lite beskrivning av värvning och synlighet på sista

Läs mer

Den gröna påsen i Linköpings kommun

Den gröna påsen i Linköpings kommun Den gröna påsen i Linköpings kommun Metod- PM 4 Thea Eriksson Almgren Problem I Linköping idag används biogas för att driva stadsbussarna. 1 Biogas är ett miljövänligt alternativ till bensin och diesel

Läs mer

Särskilt anställningsstöd i form av instegsjobb

Särskilt anställningsstöd i form av instegsjobb Arbetsförmedlingen faktablad. Arbetsgivare, 2015-08. Lättläst svenska Särskilt anställningsstöd i form av instegsjobb Du som är arbetsgivare kan få ett ekonomiskt stöd om du anställer en person som är

Läs mer

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation.

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. För att kunna arbeta med mångfald i organisationen är

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Min portfolio om Projektledning

Min portfolio om Projektledning Örebro Universitet Pedagogik B Projektledarutbildning II 7,5 hp Min portfolio om Projektledning Av: Cathie Andersson Innehållsförteckning Moment 1 Avsnitt 1. Förändringsarbete och projekt i organisationer......2

Läs mer

Checklista för idrottens arbetsgivare. - små till medelstora föreningar med upp till fem anställda där styrelsen är ideellt engagerad

Checklista för idrottens arbetsgivare. - små till medelstora föreningar med upp till fem anställda där styrelsen är ideellt engagerad Checklista för idrottens arbetsgivare - små till medelstora föreningar med upp till fem anställda där styrelsen är ideellt engagerad Innehåll Arbetsgivaransvar Medlemskap i arbetsgivarorganisation Kollektivavtal

Läs mer

Dagordningens punkt 17 Vår arbetsplats. Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133

Dagordningens punkt 17 Vår arbetsplats. Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133 Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133 Motionerna A126 A128 tar upp förbundets arbete med att teckna lokalavtal. Förbundsstyrelsen tillsatte hösten 2013 en arbetsgrupp

Läs mer

Ljusning efter trög start på året men inhyrning kommer att gå före nyrekrytering

Ljusning efter trög start på året men inhyrning kommer att gå före nyrekrytering Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom Måndag den 21 maj 2012 Småföretagen tog stryk under första kvartalet Ljusning efter trög start på året men inhyrning kommer att gå före nyrekrytering Den 3 maj avslutade

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

Jobb i bemanningsföretag. en bra start på karriären

Jobb i bemanningsföretag. en bra start på karriären 20121221 Jobb i bemanningsföretag en bra start på karriären Inledning 2 1. Inledning I takt med ökande konkurrens på många marknader kan efterfrågan på ett företags produkter eller tjänster förändras snabbt.

Läs mer

nyheter arbetsrätt När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol?

nyheter arbetsrätt När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol? nyheter arbetsrätt juni 2012. När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol? Erfarenheten visar att förr eller senare uppstår det en allvarlig situation med en medarbetare och där företaget

Läs mer

Nya regler om ledighet för anställning inom Försvarsmakten

Nya regler om ledighet för anställning inom Försvarsmakten Sidan 1 av 5 Nr 16/12 Stockholm 2012-06-14 Till Medlemmarna i EnergiFöretagens Arbetsgivareförening Nya regler om ledighet för anställning inom Försvarsmakten Den 1 juli 2012 träder en ny lag, lagen (2012:332)

Läs mer

Anställning med lönebidrag

Anställning med lönebidrag Lättläst svenska Anställning med lönebidrag Du som är arbetsgivare kan få lönebidrag om du anställer en person som har nedsatt arbetsförmåga på grund av funktionsnedsättning. Bidraget ska hjälpa dig om

Läs mer

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då

Läs mer

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL 1 (10) FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Datum: 7 maj 30 sept 2013 Parter: Närvarande Medarbetareförbundet och Huvudmannaförbundet Medarbetareförbundet: Huvudmannaförbundet: Ärende: Helena Yli-Koski Marit Innala Förändringar

Läs mer

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF)

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Landstingsstyrelsens förvaltning LS 0502-0224 2005-12-12 Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Utgångspunkter - samverkan Det är viktigt att parterna

Läs mer

Mars 2010. Bemanningsföretagen behövs

Mars 2010. Bemanningsföretagen behövs Mars 2010 Bemanningsföretagen behövs Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Så gjordes undersökningen... 5 Majoriteten unga positiva till bemanningsföretag... 6 Många anser att bemanningsföretag förbättrar

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet Kommunalarnas arbetsmarknad Deltidsarbetslöshet 1 Bakgrund Deltidsarbetslöshet är ett stort problem för många av medlemmarna i Kommunal. Inom kvinnodominerade vård- och omsorgsyrken är deltider mycket

Läs mer

Därför är det bra med kollektivavtal

Därför är det bra med kollektivavtal Därför är det bra med kollektivavtal ST, 2006. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafiska, oktober 2007. Upplaga: 10 000 ex. Beställ fler exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52 37. Fax: 08-791

Läs mer

Distansarbete och tillfälligt hemarbete

Distansarbete och tillfälligt hemarbete GÖTEBORGS UNIVERSITET Personalavdelningen Hilding Sjödén Avd.dir. 2006-01-23Dnr F1 230/06 Distansarbete och tillfälligt hemarbete Definitioner Med distansarbete avses arbete som en anställd efter skriftlig

Läs mer

RIKTLINJER FÖR OFFENTLIGT SKYDDAT ARBETE (OSA) I VÄSTERVIKS KOMMUN. Antagen av kommunstyrelsen 2011-10-03, 280 att gälla fr o m 2011-11-01

RIKTLINJER FÖR OFFENTLIGT SKYDDAT ARBETE (OSA) I VÄSTERVIKS KOMMUN. Antagen av kommunstyrelsen 2011-10-03, 280 att gälla fr o m 2011-11-01 VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING RIKTLINJER FÖR OFFENTLIGT SKYDDAT ARBETE (OSA) I VÄSTERVIKS KOMMUN Antagen av kommunstyrelsen 2011-10-03, 280 att gälla fr o m 2011-11-01 Bakgrund OSA står för Offentligt

Läs mer

Om enskilda överenskommelser

Om enskilda överenskommelser Fackförbundet ST Förhandlingsenheten 2012-12-14 Om enskilda överenskommelser Viktigt att tänka på om ni ska träffa lokalt kollektivavtal om enskilda överenskommelser Inledning Avsikten är att ge en översiktlig

Läs mer

SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte

SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte 2 Sammanfattning Den här rapporten presenterar den första undersökning som på ett systematiskt sätt besvarar frågan hur

Läs mer

Cirkulär Nr 22 December 2012

Cirkulär Nr 22 December 2012 Cirkulär Nr 22 December 2012 Ny bemanningslag (Genomförande av bemanningsdirektivet) Riksdagen har beslutat att Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/104/EG av den 19 november 2008 om arbetstagare

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista ordförande fackförening/facket fackklubb kommunalarbetareförbundet fackförbund kommun landsting medlem löntagare socialdemokrat tjänsteman arbetare

Läs mer

GALLERIX SVERIGE AB I KONKURS

GALLERIX SVERIGE AB I KONKURS GALLERIX SVERIGE AB I KONKURS Information om din anställning med anledning av konkurs Gallerix Sverige AB försattes i konkurs den 3 september 2013. Till konkursförvaltare har förordnats advokat Christoffer

Läs mer

Rekryteringspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-03-27, 20

Rekryteringspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-03-27, 20 Rekryteringspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2006-03-27, 20 1 Rekryteringspolicy för Ödeshögs kommun Reviderad rekryteringspolicy Inledning Att rekrytera nya medarbetare är en strategiskt mycket viktig

Läs mer

Villkor för vissa anställda vid bemanningsföretag

Villkor för vissa anställda vid bemanningsföretag Villkor för vissa anställda vid bemanningsföretag Vård- och behandlingsverksamhet Övrig omsorgsverksamhet Bemanningsföretagen * Vårdförbundet 1999-07-01 tills vidare Innehållsförteckning Vårdförbundet

Läs mer

Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad

Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad Även om du inte är sjukskriven nu spara och använd denna information. Den är viktig! Det finns nya

Läs mer

Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013

Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013 Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013 Genomförande av bemanningsdirektivet Riksdagen har beslutat att Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag kommer att genomföras

Läs mer

Mellan [arbetsgivarens namn, organisationsnummer] och NN har följande anställningsavtal träffats.

Mellan [arbetsgivarens namn, organisationsnummer] och NN har följande anställningsavtal träffats. Exempel VD-kontrakt/företagsledande ställning med avgångsvillkor Mellan [arbetsgivarens namn, organisationsnummer] och NN har följande anställningsavtal träffats. 1. Funktion NN anställs fr o m den [datum]

Läs mer

MILITÄR ANSTÄLLNING. Placering tillsvidare GSS/K LAS. Yrkesofficer MBL. Fullmakt LOA. Tidsbegränsad placering. GSS/T Avsked. Uppsägning Bisyssla

MILITÄR ANSTÄLLNING. Placering tillsvidare GSS/K LAS. Yrkesofficer MBL. Fullmakt LOA. Tidsbegränsad placering. GSS/T Avsked. Uppsägning Bisyssla MILITÄR ANSTÄLLNING LAS GSS/K Placering tillsvidare MBL Yrkesofficer Fullmakt LOA GSS/T Avsked Tidsbegränsad placering Uppsägning Bisyssla Grunden Arbetsgivaren anställer och avskedar vem han vill Arbetsgivaren

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Personaljuridik. Tjugoandra upplagan. Norstedts Juridik AB TOMMY ISESKOG

Personaljuridik. Tjugoandra upplagan. Norstedts Juridik AB TOMMY ISESKOG Personaljuridik Tjugoandra upplagan TOMMY ISESKOG Norstedts Juridik AB Innehåll 1. Kollektivavtal 17 1.1 Bakgrund 17 1.2 Bundenhet vid kollektivavtal 18 1.3 Fredsplikt och stridsrätt 25 1.4 Undantag från

Läs mer

Maj 2010. Turordningsreglerna missgynnar unga

Maj 2010. Turordningsreglerna missgynnar unga Maj 2010 Turordningsreglerna missgynnar unga Innehåll Sammanfattning och bakgrund... 3 Unga upplever att turordningsreglerna missgynnar... 4 Så gjordes undersökningen... 4 Slutsatser och policydiskussion...

Läs mer

Interimschefer i Sverige 2013

Interimschefer i Sverige 2013 Interimschefer i Sverige 2013 En kvantitativ undersökning av företags och organisationers inhyrning av interimschefer. Brightmill Om undersökningen Brightmill AB har genomfört en kvantitativ undersökning

Läs mer

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Många är

Läs mer

Intervjustudie med personalansvariga Mars 2010

Intervjustudie med personalansvariga Mars 2010 Intervjustudie med personalansvariga Mars 2010 Fakta om undersökningen Metod Datainsamlingen har skett genom telefonintervjuer. Totalt genomfördes 500 intervjuer I dataseten på totalnivå är svaren viktade

Läs mer

Handlingsplan för att motverka uppsägning. av tillsvidareanställda

Handlingsplan för att motverka uppsägning. av tillsvidareanställda Handlingsplan för att motverka uppsägningar av tillsvidareanställda Dokumenttyp Politiskt handlingsprogram Dokumentägare Kommunstyrelsen Dokumentnamn Handlingsplan för att motverka uppsägning av tillsvidareanställda

Läs mer

Är alla goda ting tre?

Är alla goda ting tre? Är alla goda ting tre? En studie om hur personal anställda genom ett bemanningsföretag upplever arbetssituationen Författare: Johanna Bergman Malin Larsson Therése Ståhl Handledare: Olle Duhlin Ämne: Företagsekonomi

Läs mer

Ändringar i Allmänna anställningsvillkor

Ändringar i Allmänna anställningsvillkor Bilaga 2 SIF & CF Ändringar i Allmänna anställningsvillkor 1 Omfattning Stycke ett får följande nya lydelse Avtalet gäller för samtliga medarbetare i företag anslutna i Almega Tjänsteförbunden, Almega

Läs mer

Frågor och svar. Påstående: Veolia vill säga upp 250 anställda och anställa dem på timme.

Frågor och svar. Påstående: Veolia vill säga upp 250 anställda och anställa dem på timme. Frågor och svar Påstående: Veolia vill säga upp 250 anställda och anställa dem på timme. Påstående: Veolia vill sänka lönerna. Påstående: Veolia tvingar personalen till otrygga deltidsanställningar med

Läs mer

Handlingsplan mot kränkande särbehandling

Handlingsplan mot kränkande särbehandling Handlingsplan mot kränkande DOKUMENTNAMN Handlingsplan mot kränkande GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 1997 DOKUMENTTYP Handlingsplan BESLUTAT/ANTAGET PU 971013 40 DOKUMENTÄGARE Pajala kommun VERSION 1.0 DOKUMENTANSVARIG

Läs mer

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet Övningar till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet 2 / 10 Innehåll 1. Övningar en inledning 1.1. Cirkeldiskussion 1.2. Fyra hörn 1.3. Finanskrisen 1.4. Sortera 1.5. Stå upp för dina rättigheter

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

Inom FAIR har vi identifierat följande goda skäl för att utveckla och förändra rekryteringsprocessen:

Inom FAIR har vi identifierat följande goda skäl för att utveckla och förändra rekryteringsprocessen: 1. M å n g a s k ä l t i l l 6 Inom FAIR har vi identifierat följande goda skäl för att utveckla och förändra rekryteringsprocessen: Felrekrytering kostar - rekrytering är en dyrbar investering där man

Läs mer