Miljökonsekvensbeskrivning inklusive teknisk beskrivning för utökad mellanlagring av radioaktivt avfall vid Studsvik
|
|
- Elin Engström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Rapport Rapport nr Version Datum Författare S Maria Grimert Säkerhetsnivå Anläggning Granskad av C1 - Öppen Marie-Louise Olvstam Dokument ID Godkänd av Christoffer Ellmark Miljökonsekvensbeskrivning inklusive teknisk beskrivning för utökad mellanlagring av radioaktivt avfall vid Sammanfattning AB SVAFO har till uppgift att på ett säkert och miljömässigt ansvarsfullt sätt avveckla kärntekniska anläggningar, ta hand om kärnavfall från den tidiga svenska kärnforskningen samt mellanlagra avfallet fram till att slutförvaring kan utföras. Verksamheten är inte vinstdrivande utan finansieras genom fonderade medel. SVAFO ägs av kraftbolagen Forsmark Kraftgrupp AB, Ringhals AB och OKG AB och ingår i Vattenfallkoncernen. SVAFO har idag tillstånd för att mellanlagra radioaktivt avfall, bland annat i bergrum, olika lagerlokaler och på ytor utomhus. Behovet av mellanlagringskapacitet förväntas dock öka och det behövs en utökad, ändamålsenlig mellanlagring. Den utökade mellanlagringen planeras att ske genom uppförande av en lagerbyggnad för låg- och medelaktivt avfall inom s industriområde. Lagret behövs fram till den dag då Svensk Kärnbränslehantering ABs, SKB, samtliga slutförvar har tagits i drift och avfallet transporteras dit. Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) utgörs av redovisning och bedömning av konsekvenser för hälsa och miljö av utökad mellanlagring av låg och medelaktivt avfall. Enbart de aktiviteter som berörs av dessa åtgärder beskrivs. Ett nollalternativ presenteras som jämförelse mot planerad lagerbyggnad. 1 ( 32 )
2 Version Reviderade punkter Revisionsdatum Revisionsförteckning Orsak Handläggare/ Godkänt av 1.0 Ny rapport Maria Grimert/ Christoffer Ellmark INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 1 Inledning 4 2 Icke teknisk sammanfattning 4 3 Administrativa uppgifter 6 4 Ansökan avser 6 5 Lokalisering och alternativbeskrivning Lokalisering Alternativbeskrivning 8 6 Omgivningsbeskrivning Markanvändning och infrastruktur, kommunikationer Planförhållanden Natur och kulturmiljö Rekreation och friluftsliv Angränsande bostäder industrier och andra verksamheter Hydrografiska och meteorologiska förhållanden Geologi och seismologi 13 7 Tillståndsprövning 13 8 Samrådsprocessen Samråd med myndigheter Samråd med närboende, allmänhet och miljöorganisationer Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan 17 9 Verksamhetsbeskrivning/Teknisk beskrivning Mellanlagrets utformning Mellanlagring av avfall Byggnation Resursanvändning 24 2 ( 32 )
3 11 Transporter Transporter under byggnation Transporter under drift Avfall Kemikalier Miljöpåverkan Utsläpp till luft Utsläpp till vatten Utsläpp till mark Buller Landskapspåverkan och ändrad markanvändning Risker Risken för radioaktiva utsläpp Konsekvenser på hälsa och miljö Miljö- och folkhälsomål samt miljökvalitetsnormer Samlad miljö- och hälsokonsekvensbedömning Bilagor 32 Bilaga A Samrådsredogörelse 3 ( 32 )
4 1 Inledning AB SVAFO har till uppgift att på ett säkert och miljömässigt ansvarsfullt sätt avveckla kärntekniska anläggningar, ta hand om kärnavfall från den tidiga svenska kärnforskningen samt mellanlagra avfallet fram till att slutförvaring kan utföras. Verksamheten är inte vinstdrivande utan finansieras genom fonderade medel. SVAFO ägs av kraftbolagen Forsmark Kraftgrupp AB, Ringhals AB och OKG AB och ingår i Vattenfallkoncernen. SVAFO har idag tillstånd för att mellanlagra radioaktivt avfall, bland annat i bergrum, olika lagerlokaler och på ytor utomhus. Behovet av mellanlagringskapacitet förväntas dock öka och det behövs en utökad, ändamålsenlig mellanlagring. Den utökade mellanlagringen planeras att ske genom uppförande av en lagerbyggnad för låg- och medelaktivt avfall inom s industriområde. Lagret behövs fram till den dag då Svensk Kärnbränslehantering ABs, SKB, samtliga slutförvar har tagits i drift och avfallet transporteras dit. Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) utgörs av redovisning och bedömning av konsekvenser för hälsa och miljö av utökad mellanlagring av låg och medelaktivt avfall. Enbart de aktiviteter som berörs av dessa åtgärder beskrivs. Ett nollalternativ presenteras som jämförelse mot planerad lagerbyggnad. 2 Icke teknisk sammanfattning SVAFO planerar att utöka mellanlagringskapaciteten av låg och medelaktivt avfall då det förväntade behovet av mellanlagringskapacitet förväntas öka bland annat som en följd av rivningen av forskningsreaktor R2 i och Ågestareaktorn i Huddinge. Det finns även behov av en mer ändamålsenlig förvaring av en del redan befintligt avfall. Den utökade mellanlagringen planeras att ske genom uppförande av en lagerbyggnad för låg- och medelaktivt avfall inom s industriområde. Den utökade mellanlagringen bedöms vara så omfattande att det krävs en ändring av gällande tillstånd enligt miljöbalken. Som ett led i framtagningen av ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen har SVAFO samrått med myndigheter, närboende, allmänhet och organisationer. SVAFO planerar att bygga mellanlagret inom s industriområde söder om R2- reaktorn. Placeringen har styrts av genomförbarhet, miljöpåverkan, tillgång på mark och ekonomi. Fyra olika lokaliseringar inom industriområdet har studerats, tre lokaliseringar ovan jord och ett bergrumsalternativ. Verksamheten är förenlig med gällande planbestämmelser och inga konflikter med riksintressen eller skyddsintressen har identifierats. Typen av avfall som ska hanteras i mellanlagret utgörs av låg- och medelaktivt avfall och utgörs av rivningsavfall och befintligt avfall som idag lagras utomhus på industriområdet. Avfallet utgörs av till exempel kontaminerad betong och metaller och är packeterat främst i standardiserade behållare till exempel containers, plåtfat samt olika typer av kokiller. Lagerbyggnaden utförs som en rektangulär betongbyggnad med en maximal lagringskapacitet på m 3. Mellanlagret kommer att vara uppdelat i följande funktioner; lagerdel, servicedel, ankomsthall. Lagerdelen kommer i sin tur att vara uppdelad i fack där avfallet placeras med hjälp av travers. Ytterväggarna kommer att vara dimensionerade för 4 ( 32 )
5 strålskärmning mot omgivningen. Strålnivån utanför byggnaden kommer att vara så låg att människor kan röra sig fritt utan hälsorisk. Verksamheten under drift kommer medföra små eller ringa utsläpp till luft, vatten och mark. Det bullerbidrag som verksamheten bidrar med kommer ifrån ventilationssystemen, dessa bidrar inte till ett ökat buller till närboende. Inga utsläpp av radioaktiva ämnen kommer att ske. Mätning av strålningsnivåer kommer att utföras regelbundet utanför byggnaden. SVAFO bedömer att olyckshändelser eller sabotage inte kan medföra annat än en mycket begränsad spridning av radioaktiva ämnen i anläggningens absoluta närhet. Under byggtiden kommer det ske schaktningsarbeten och konstruktionsmaterial kommer att transporteras till anläggningsplatsen. Detta kommer att medföra ökat antal transporter, buller och eventuell damning. Byggnationen kommer att pågå under cirka ett år och det förväntade ökade bullerbidraget bedöms inte överskrida gällande riktvärden. Verksamheten kommer inte att påverka människors hälsa, flora eller fauna i omgivande miljö. Sammantaget bedömer SVAFO att den planerade verksamheten kommer att ske inom ramarna för miljömål, miljökvalitetsnormer och miljöbalkens hänsynsregler. 5 ( 32 )
6 3 Administrativa uppgifter Sökande AB SVAFO Organisationsnummer Anläggningsnummer Fastighetsbeteckning Kommun, län Adress Hemsida Juridiskt ombud Prövningspunkt Tillsynsmyndigheter Hånö Säteri 1:9 (under avstyckning) Nyköping, Södermanlands län Box 90, Nyköping Marie-Louise Olvstam AB, SVAFO Box 90, Nyköping anläggning för lagring av radioaktivt avfall användning av avfall för anläggningsändamål uppförande och drift av en betongstation under byggtiden Länsstyrelsen i Södermanland, Strålsäkerhetsmyndigheten 4 Ansökan avser AB SVAFO ansöker om tillstånd enligt 9 kap. 6 miljöbalken för utökad mellanlagring av radioaktivt avfall på fastigheten Hånö Säteri 1:9 i Nyköpings kommun, Södermanlands län. Ansökan avser därutöver tillstånd till användning av schaktmassor för anläggningsändamål samt uppförande och drift av en betongstation under byggtiden. I enlighet med 16 kap. 2 1 st. 2 men. miljöbalken yrkar sökanden på att enbart ändringen av verksamheten prövas, då övrig verksamhet inte påverkas av den utökade mellanlagringen. 6 ( 32 )
7 5 Lokalisering och alternativbeskrivning 5.1 Lokalisering SVAFO ligger beläget i ca 3 mil nordost om Nyköping och 13 km sydost om Tystberga utmed den sörmländska kusten, se figur 1. Verksamheten är etablerad inom s industriområde som funnits sedan 1950-talet och som omges av värdefulla naturområden. Figur 1 Karta över lokalisering med omnejd 7 ( 32 )
8 5.2 Alternativbeskrivning Nollalternativ En miljökonsekvensbeskrivning ska redovisa konsekvenserna av att det sökta tillståndet inte beviljas, det s.k. nollalternativet. I denna miljökonsekvensbeskrivning definieras nollalternativet enligt följande: Det befintliga radioaktiva avfallet som finns på området fortsätter att lagras på det sätt som sker idag, det vill säga i befintligt bergrum, i lagerlokaler men också i containers utomhus. Det radioaktiva avfall som uppkommer framgent mellanlagras i containers utomhus Alternativ lokalisering och utformning Fyra olika lokaliseringar inom s industriområde har undersökts, en utbyggnad av det befintliga bergrummet för förvaring av låg- och medelaktivt avfall samt tre olika lokaliseringar ovan jord, se figur 2. De olika alternativen har analyserats utifrån olika perspektiv; genomförbarhet, miljöpåverkan, tillgång på mark och ekonomi. Figur 2 Studerade lokaliseringar ovan jord I ett första skede styrdes valet av lokalisering till en tomtyta inom s industriområde där det tidigare Aktiva centrallaboratoriet, ACL, var lokaliserat. Valet styrdes av att det var en tomtyta som SVAFO ägde och inga markförvärv krävdes. Alternativet var en utökning av det befintliga bergrummet, vilket skulle ha inneburit omfattande sprängning och schaktning. Bergrumsalternativet bedömdes även vara mindre flexibelt och var ett kostsamt alternativ. Två ytterligare lokaliseringar analyserades ytligt då dessa inte var i SVAFOs ägor. Under samrådsprocessen ändrades förutsättningarna i och med att Nuclear AB framförde synpunkter på den föreslagna lokaliseringen och i samband med det föreslog två alternativa platser för mellanlagret, en lokalisering i de norra delarna av industriområdet och en söder om R2-reaktorn. Dessa lokaliseringar var de övriga lokaliseringar som SVAFO haft 8 ( 32 )
9 med i den inledande analysen. SVAFO gjorde om lokaliseringsanalysen samt kompletterade med geotekniska samt miljötekniska undersökningar. Resultatet av detta visade att en lokalisering i området söder om R2-reaktorn skulle vara fördelaktig eftersom lagret då skulle hamna i anslutning till SVAFOs övriga verksamhet och i närheten av hamnen. Detta skulle innebära praktiska och miljömässiga fördelar, till exempel kortare transporter inom området. En lokalisering söder om R2 skulle inte heller ta mer naturmark i anspråk än vid ACL. Ytan söder om R2 är också större till ytan och innebär att anläggningen inte behöver grävas ner, vilket en lokalisering på ACL kräver. Detta innebär mindre schaktningsarbeten och därmed även mindre transporter. Det andra alternativet som ligger i norra delen av industriområdet har bedömts som olämpligt på grund av markens beskaffenhet och eftersom det saknas vägar, el och vatten. SVAFO har därmed valt att gå vidare med en lokalisering söder om R2-reaktorn Planerat etableringsområde SVAFO har utrett ett par olika lokaliseringar inom området söder om R2. Föreslaget etableringsområde framgår av figur 3. Etableringsområdets storlek inkluderar byggnad samt rangeringsytor, d.v.s. kör- och hanteringsytor. Figur 4 är ett fotomontage som illustrerar en möjlig placering inom etableringsområdet. Området har till stor del tidigare utnyttjats för industriändamål, ingen ny naturmark tas därmed i anspråk och placering av en lagerbyggnad inom området kräver endast en viss urschaktning. Placeringen innebär längsta möjliga avstånd från kusten och minimal exponering mot havsviken Tvären. Delar av befintlig verksamhet kan dock behöva flyttas. Figur 3 Etableringsområde för ny lokalisering 9 ( 32 )
10 Figur 4 Fotomontage över möjlig placering inom valt etableringsområde 6 Omgivningsbeskrivning 6.1 Markanvändning och infrastruktur, kommunikationer AB SVAFOs anläggningar ligger inom s industriområde, som omfattar fastigheten Hånö Säteri 1:9 i Nyköpings kommun. Från E4 kan nås via landsväg från Nyköping, Vagnhärad/Trosa samt Tystberga. Järnvägsförbindelse finns i Nyköping och Vagnhärad. Flygplats finns i Nyköping. Landningskaj för Svensk kärnbränsle hantering, SKB:s, transportfartyg återfinns nedanför reaktorbyggnaden, i anslutning till bergrummet för förvaring av radioaktivt avfall (AM) inom industriområdet. Personaltransporter sker huvudsakligen med buss och bil. För landtransporter utnyttjas väg Planförhållanden För sområdet gäller stadsplan som har antagits av Nyköpings kommun och fastställts av länsstyrelsen i Södermanlands län ( , dnr ). I planen föreskrivs maximal byggnadshöjd, vilken varierar inom planområdet. På platsen där mellanlagret avses uppföras är tillåten bygghöjd enligt detaljplanen 40 meter över havet. Markytans medelhöjd över havet är i det tilltänkta läget knappt 20 meter, vilket innebär att en byggnadshöjd på drygt 20 meter är möjlig. Planen tillåter markanvändning för industriellt och därmed samhörigt ändamål som har anknytning till verksamheten vid forskningsstationen. Det finns även en översiktsplan för Nyköpings kommun som antogs av fullmäktige (Dnr KK13/447). I planen uppges att ingen ny sammanhållen bebyggelse bör planläggas 3-5 km från s industriområde. I planen framgår det även att det finns höga natur- 10 ( 32 )
11 kultur- och friluftslivsvärden runtomkring industriområdet i, men kommunens inriktning är att industriområdet ska utvecklas dock med stor hänsyn till omkringliggande värden. 6.3 Natur och kulturmiljö Inom en fem kilometers radie finns ett flertal skyddade områden med olika typer av skydd enligt miljöbalken. Det gäller Natura 2000, naturreservat, fågelskyddsområden och biotopskydd för skog, se figur 5. Natura 2000-området Horsvik är beläget ca 500 meter söder om det studerade området och har ett skydd enligt habitatdirektivet. Värdena består i det kulturpräglade odlingslandskapet med artrika betesmarker. Det närmaste våtmarksobjektet är beläget två kilometer från industriområdet. sområdet är beläget i ett småskaligt odlingslandskap med en hävdhistorik, vilket de rikligt förekommande ängs- och betesmarksobjekten vittnar om. Värdefulla skogsområden finns också i s omgivningar. Det finns nyckelbiotoper med olika biotoptyper såsom barrnaturskog, lövnaturskog, hassellund, aspskog, ädellövträd, hällmarkstallskog m.fl. typer, se figur 6. Planerad lokalisering inom lokaliseringen söder om R2 utgörs av redan ianspråktagen mark med delvis asfalterade ytor. En behovsanalys med avseende på artbedömning har genomförts för hela lokaliseringen söder om R2. I områdets sydvästra del finns en mindre ytvattensamling med vattenspegel. Under våren 2016 kommer en groddjursinventering att genomföras för att utreda om vattensamlingen möjligen utgör lekvatten för mindre krävande groddjur. Inga ytterligare naturvärden har identifierats. Figur 5 Skyddade områden 11 ( 32 )
12 Figur 6 Värden i odlings- och skogslandskapet 12 ( 32 )
13 6.4 Rekreation och friluftsliv ingår i ett större kustområde av riksintresse för friluftsliv. Skärgården och kustlinjen i Södermanland kännetecknas av gammalt jordbrukslandskap och skog med höga naturvärden. Skärgårdens stora områden med välbevarade naturvärden är populära besöksmål och viktiga ur turistnäringssynpunkt. Intressanta utflyktsmål i närheten av är t ex Stendörrens naturreservat med Naturum och hängbroar som möjliggör besök i ytterskärgården. En annan populär aktivitet i den Sörmländska skärgården är sportfisket, där människor kommer långväga ifrån för att kunna njuta av denna upplevelse. Det råder också goda förutsättningar för bad, paddling och båtliv. 6.5 Angränsande bostäder industrier och andra verksamheter Förutom SVAFO:s kärntekniska verksamhet bedriver skoncernen kärnteknisk och annan verksamhet inom sområdet. I har även Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB (KSU) sitt huvudkontor och här finns även företagen Medirox AB samt Exova Materials Technology AB. I anläggningsområdets närhet finns ett antal arbetsplatser med sammanlagt ca 450 anställda. Ett område med radien 2 mil från industriområdet är mycket glest befolkat, närmaste tätbebyggda samhälle är Tystberga, 13 km i nordväst. Inom 2 km radie från området finns cirka 40 bostäder både permanent och fritidshus. I närheten finns ett mindre jordbruk. 6.6 Hydrografiska och meteorologiska förhållanden angränsar till havsviken Tvären. Tvären och det närliggande Bergösundet utgör recipienter för utsläpp av vatten från s industriområde. Grundvattenförhållandena i s närområde är kartlagda sedan tidigare. Berggrunden har generellt låg vattengenomsläpplighet och grundvattnets rörelser sker huvudsakligen i bergets deformationszoner. Grundvattenytan följer i stort sett markytans topografi. Grundvattennivån på den tänkta lokaliseringen har undersökts ytterligare och fler mätningar kommer att utföras för att bekräfta att grundvattennivån inte har stora variationer under årstiderna. Hänsyn kommer att tas till grundvattnet vid byggnation genom att byggnation inte sker under den högsta grundvattenförekomsten. Den dominerande vindriktningen är från sydväst. 6.7 Geologi och seismologi Ur säkerhetssynpunkt är det främst seismologin som är av intresse. Det förekommer mycket få skalv och inget skalv över magnituden 3,2 har förekommit under de senaste 200 åren. Området betecknas som seismiskt stabilt. 7 Tillståndsprövning Kärnteknisk verksamhet regleras inte bara via miljöbalken och dess följdlagstiftning utan också via ett stort antal andra lagar och föreskrifter från till exempel Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, som utöver Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för verksamheten. 13 ( 32 )
14 SVAFO innehar miljötillstånd, enligt dom mål nr M10-03, för mellanlagring av radioaktivt avfall på flera platser inom industriområdet och för olika typ av avfall. Tillståndet är inte begränsat i volym. SVAFO bedömer dock att den ökade mellanlagringen av låg- och medelaktivt avfall som planeras är av den omfattningen att det krävs ändringstillstånd enligt 16 kap 2 1 st 2 men miljöbalken. Prövningen genomförs av Mark- och miljödomstolen. För ett ändringstillstånd enligt miljöbalken krävs en miljökonsekvensbeskrivning samt att samråd genomförs med berörda parter. Därutöver krävs en säkerhetsredovisning som ska godkännas av Strålsäkerhetsmyndigheten enligt föreskrifter som har beslutats enligt kärntekniklagen. För att uppföra lagerbyggnaden krävs även bygglov som söks hos Nyköpings kommun. 8 Samrådsprocessen Myndigheter, organisationer, närboende och allmänhet har bjudits in till samråd. Ett möte med myndigheter och två möten med särskilt berörda, allmänhet och miljöorganisationer har hållits. Alla handlingar från samrådet såsom kallelser, samrådsunderlag, minnesanteckningar, skriftliga yttranden m.m. redovisas i samrådsredogörelsen, bilaga A. 8.1 Samråd med myndigheter Ett samrådsmöte hölls med Länsstyrelsen i Södermanlands län, Strålsäkerhetsmyndigheten och Nyköpings kommun den 4 november Inför mötet översändes ett samrådsunderlag. Vid mötet hölls syn på den plats där en ny mellanlagringsbyggnad föreslogs placeras. Syn hölls även på två alternativa lokaliseringar som föreslagits av Nuclear under samrådet. Under samrådsmötet redogjorde SVAFO för verksamheten och de planerade förändringarna som ligger till grund för den kommande ansökan. Nedan redovisas de områden som berördes under samrådsmötet: o o o o o o Byggnadens utformning och strålskärmning Eventuella markföroreningar på anläggningsplatsen Lagrets funktion och utformning samt utsläpp från verksamheten Avfallets karaktär Alternativredovisning och samrådprocessen Mellanlagrets visuella påverkan på landskapsbilden Skriftliga frågor och kommentarer har efter samrådet inkommit från SSM, Nyköpings kommun, länsstyrelsen och Folkhälsomyndigheten. I följande sammanställning framgår hur dessa har hanterats i MKB:n. 14 ( 32 )
15 Fråga/synpunkt Belys störningar vid bygge och drift Belys eventuella markföroreningar och hanteringen av schaktmassor Belys mängd avfall i förhållande till emballage samt avfallets ursprung. Tidplan för användning av mellanlagret. Redovisa nollalternativet, d.v.s. om den ansökta verksamheten inte får tillstånd. Alla tre lokaliseringarna överensstämmer med plan, den södra och norra anses lämplig medan den östra är sämre eftersom platsen innehåller orörd skog. Källstyrka, vad ska lagras och i vilken form? Krav för interna transporter av avfallskollin. Är ADR uppfyllt? Om inte hur analyseras och presenteras olycksrisker med interna transporter av radioaktivt material? Ytdosrater? Kontamination? Hur säkerställs SVAFO:s svar Störningar vid byggnation och drift redovisas under kap. 14. SVAFO kommer att ta fram ett kontrollprogram i god tid före byggstart, vilket redovisas till länsstyrelsen. När detaljprojektering har genomförts och massorna provtagits kommer beslut tas kring hantering av massorna. I ansökan föreslås att länsstyrelsen får i delegation att föreskriva om nödvändiga villkor efter en redovisning från sökanden. Redovisas under kap. 9. Lagret behövs fram till den dag då SKBs samtliga slutförvar har tagits i drift och avfallet transporteras dit. Preliminära tidplaner för slutförvarens färdigställande är 2028 respektive Redovisas under kap. 5. Lokaliseringen inom det östra alternativet söder om R2 kommer att ske på redan ianspråktagna ytor och skogen kommer därmed ej påverkas. Eftersom de flesta avfallsposter som ska lagras i byggnaden ännu inte finns, så är det omöjligt att säga hur mycket aktivitet byggnaden i framtiden kommer att innehålla. I acceptanskriterierna för avfall som ska tas in i byggnaden baseras dosraten på utsidan av en avfallsbehållare vilket också utgör utgångspunkt för byggnadens designkriterier. Högsta tillåtna dosrat på ytan av en avfallsbehållare har ansatts till 200 msv/h. Redovisas under kap. 11. Redovisas under kap. 9. Hantering av 15 ( 32 )
16 Fråga/synpunkt att de olika kollin som hanteras är tillräckligt rena? När kopplas nödventilationen in och hur övervakas strålmiljön inne i anläggningen? SVAFO:s svar avsökning skiljer sig inte från dagens hantering och kommer därför endast ytligt att belysas. Redovisas under kap. 9. Beskriv vattenhanteringen. Redovisas under kap. 9. Är byggnationen av mellanlagret beroende av åtgärder/tillståndsprövningar vid andra anläggningar? Nej, det finns ingen koppling till andra åtgärder eller anläggningar. Avvecklingsplan. Redovisas under kap. 9. Uppskattningar av utsläpp samt dos till representativ person, vid normal drift och olycksscenarier. Konsekvenser för människa och miljön. Redovisas under kap. 14. Utsläpps- och miljöövervakningsprogram Redovisas under kap. 9. MKB bör innehålla en hälsokonsekvensbedömning MKB:n bemöter folkhälsomålen under kap. 17 och i kap. 18 görs en bedömning utifrån ett hälsoperspektiv. 8.2 Samråd med närboende, allmänhet och miljöorganisationer Det första mötet med närboende, allmänhet och organisationer ägde rum den 4 november Inför detta möte skickades personliga inbjudningar ut inklusive ett samrådsunderlag. Utskicket gjordes den 16 oktober. Det andra mötet med närboende (boende inom en radie på 2 km från s industriområde) hölls den 16 mars Ett uppdaterat och kompletterat samrådsunderlag skickades ut den 23 februari till närboende och myndigheter. Adresser till de närboende togs fram med hjälp av lantmäteriets fastighetsregister. Annonsering med inbjudan har också skett i Södermanlands Nyheter den 17 och 30 oktober 2015 samt den 27 februari och 12 mars Synpunkter i samrådet har kunnat lämnas t o m den 30 mars Utöver representanter från SVAFO deltog 15 respektive 20 personer vid första och andra mötestillfället. Efter de två mötestillfällena har frågor och kommentarer inkommit. I följande sammanställning framgår hur frågor som har inverkan på MKB:ns innehåll och omfattning har hanterats. 16 ( 32 )
17 Fråga/synpunkt SVAFO:s svar Byggnadshöjd och maximala byggnadshöjder Se kap. 6 och 9 Lokalisering och hur byggnaden kommer att synas i omgivningen Se kap 5 och 14 Avfallets karaktär och ursprung samt volymer Se kap 9 Transportfrågor och belastningen på vägnätet Se kap. 11 Mellanlagrets lokalisering samt varför det inte kan ske i andra redan befintliga mellanlager Se kap 5. Det finns inte tillgängligt utrymme för SVAFO:s avfall i befintliga mellanlager. Alternativa utformningar, t.ex. bergrum Se kap 5 Mellanlagrets skydd mot yttre händelser Finns det någon koppling till andra åtgärder eller anläggningar? Anläggningen kommer att utformas enligt SSM:s krav som bl.a. innefattar fysiskt skydd. Nej 8.3 Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan Den 3 december 2015 beslutade länsstyrelsen att den planerade verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan på grund av projektets omfattning i kombination med lagerbyggnadens påverkan på landskapsbilden. Länsstyrelsen bedömer också att det kan finnas ett stort allmänintresse. Beslutet återfinns i bilaga A. 9 Verksamhetsbeskrivning/Teknisk beskrivning 9.1 Mellanlagrets utformning Byggnadens driftuppgift är att utgöra ett väderskyddat mellanlager för låg- och medelaktivt avfall. Byggnaden kommer att omfatta ett lager om cirka 3000 m 2 med en byggnadshöjd på ca 17 m samt maximal lagringskapacitet på m 3, se figur ( 32 )
18 Figur 7 Principskiss över fasad Mellanlagret kommer att bestå av en huvuddel, där det mesta av avfallet kommer att lagras och en sidodel innehållande personalutrymmen, teknisk försörjning och lagringsutrymme för förvaring av avfall som inte kräver strålskärmning, se figur 8. Huvuddelen, som har en rektangulär, långsträckt utformning, är indelad i sju fack med avskiljande väggar emellan. I sex av facken sker avfallslagring och det sjunde är avsett för omlastning av transportfordon, s.k. ankomsthall. Ankomsthallen kommer att vara utformad så att transportfordonet kör in i byggnaden där avfallet sedan lastas av och placeras på en plats i lagret med hjälp av travers. Mellanlagret kommer att utföras i betong med plåttak. Figur 8 Principskiss över mellanlagrets layout Den stora lagerdelen och ankomsthallen förbereds för att kunna lagra och hantera medelaktivt avfall, även om majoriteten av SVAFO:s lagringsbehov utgörs av lågaktivt avfall. 18 ( 32 )
19 9.1.1 Teknisk försörjning och drift av anläggningen Vatten och avlopp För att kunna hantera till exempel smältvatten från fordon och emballage vintertid, kommer byggnaden att förses med utrustning för ett kontrollerat omhändertagande av vatten. Detta innebär att utrymmen i byggnaden där avfall hanteras dräneras till en tank utrustad med nivågivare. Larm från nivågivaren är anslutet till anläggningsplatsens bevakningscentral. Provtagning av vatten från tanken kan göras. Tanken är anpassad för tömning till en behållare vilken sedan vid behov kan transporteras till en anläggning för rening av vattnet. Dränageledning för takavvattning samt dagvattenbrunnar inom området kommer anslutas till befintlig dagvattenledning som avleds till Tvären. Sanitärt avlopp från toaletter i servicedelen leds till det lokala avloppsreningsverket i Elförsörjning och uppvärmning Inomhusklimatet kommer att styras för att skapa en bra miljö för avfall och emballage. Detta innebär att byggnaden kommer att vara utrustad med ett värme- och avfuktningsaggregat som ser till att byggnaden håller en temperatur på lägst +3 C i lagerdelen. Uppvärmning kommer att ske med värmepumpsteknik eller med befintlig fjärrvärme inom området Ventilation Mellanlagret kommer att vara försett med till- och frånluftsventilation. Ventilationen upprätthåller ett undertryck i byggnaden när porten till omlastningsutrymmet är stängd. Ventilationssystemet upprätthåller en miljö så att kondensationscykler undviks för att förhindra korrosion av avfallsbehållarna, samt en temperatur där frysning av eventuellt vatten i avfallet undviks. Dessutom upprätthålls god luftkvalitet och lämplig temperatur för personal som arbetar i mellanlagret. Ett separat säkerhetsventilationssystem finns som kan aktiveras vid risk för luftburen aktivitet. Säkerhetsventilationen kan styras till forcerat läge i utvalda delar av anläggningen vid en incident. Systemet kan startas manuellt av driftpersonalen utan risk för exponering vid en händelse. Säkerhetsventilationssystemet är utrustat med filter för att reducera luftburna aktivitetsutsläpp. Det är möjligt att ta ut luftprover ur filter eller filteranslutningar Strålskydd och strålskärmning En övergripande förutsättning för hanteringen av radioaktivt avfall är att man utformar system och rutiner så att man med alla rimliga medel som står till förfogande med hänsyn till samhälleliga och ekonomiska överväganden ska förhindra att joniserande strålning når människa och miljön. Detta brukar kallas att man tillämpar så kallad ALARA- principen (As Low As Reasonably Achievable). Strålskärmande betongplattor kommer vid behov att placeras över det lagrade materialet för att begränsa strålning uppåt och därmed göra det möjligt att utföra inspektioner och underhåll av taket. 19 ( 32 )
20 Personalens stråldoser vid normal drift kommer att komma från exponering från avfallskollina. Doser begränsas genom strålskärmning, fjärrstyrd hantering och administrativa åtgärder. Personal som arbetar inom anläggningen kommer att bära personlig dosmätare. Eftersom avfallet finns i avfallsbehållare och genom kravet på att kollin inte ska vara ytkontaminerade, bedöms risken för spridning av aktivitet inom eller utanför anläggningen som mycket liten. Vid en händelse som skulle kunna medföra utsläpp av aktivitet kommer en säkerhetsventilation att startas manuellt för att reducera luftburet aktivitetsutsläpp via filter. Till säkerhetsventilationen är en provtagningsfunktion kopplad för att identifiera eventuell aktivitet i luften. Anläggningen regleras så att det är undertryck i byggnaden förutom vid öppen port. Från avlopps- och dränagesystem kan prover tas för att upptäcka aktivitet Fysiskt skydd Det avfall som ska förvaras i mellanlagret är inte av sådan karaktär att det är attraktivt för varken stöld eller sabotage på plats. Anläggningen kommer dock att omfattas av Strålsäkerhetsmyndighetens krav med avseende på hur kärntekniska anläggningar ska vara skyddade mot intrång och sabotage för att förhindra radiologisk olycka eller olaglig hantering av kärnämne. Skyddet kallas fysiskt skydd och innebär bland annat att mellanlagret kommer att förses med stängsel och övervakningssystem. Av sekretesskäl redovisas inga detaljer i denna MKB Kontroll av verksamheten Kontroll och övervakning av verksamheten på SVAFO beskrivs dels i det radiologiska omgivningskontrollprogrammet samt i SVAFOs egenkontrollprogram. Den radiologiska omgivningskontrollen för s industriområde utförs av Nuclear AB i enlighet med ett avtal mellan SVAFO och Nuclear AB. Omgivningskontrollen utförs i enlighet med SSMs krav på detta. Resultatet av kontrollen redovisas i en årlig rapport till SSM. SVAFO har även ett kontrollprogram för mer konventionell miljöpåverkan som reglerar kontroll av t ex buller, dagvatten, emissioner, förvaring av kemikalier, restprodukter och avfall. Resultaten av dessa kontroller redovisas i den årliga miljörapporten som lämnas till Länsstyrelsen. Övervakningen av radioaktiva utsläpp till luft från mellanlagret kommer att göras genom provtagning av ventilationens frånluft vid en händelse som medför risk för utsläpp. Anläggningen kommer att vara utrustad med fasta monitorer för dosratsmätning. Larm från monitorerna är anslutna till bevakningscentralen. Strålskyddslarm aktiverar utrustning för att påkalla personalens uppmärksamhet med ljus och ljud. Byggnaden kommer att utformas så att inspektion av avfallskollin möjliggörs. Dosraten utanför byggnaden kommer att kontrolleras regelbundet. I den mån radioaktivt avloppsvatten uppstår kommer detta att samlas upp i en tank utrustad med nivågivare. Larm från nivågivaren är anslutet till anläggningsplatsens bevakningscentral. Provtagning av vatten från tanken kan göras. Tanken är anpassad för tömning till en behållare vilken sedan vid behov kan transporteras till en anläggning för rening av vattnet. Lagrad mängd avfall journalförs i avfallsdatabasen SVALA och rapporteras årligen till SSM. 20 ( 32 )
21 Förändringar i kontrollen till följd av mellanlagret Den ändring av verksamheten SVAFO ansöker om kommer inte medföra utsläpp av andra ämnen eller vara av annan karaktär än tidigare. Eventuella förändringar av konsekvenserna för miljön kommer att kunna följas med nuvarande kontrollprograms utformning Avveckling Byggnaden kommer att konstrueras så att avveckling, nedmontering och rivning möjliggörs och marken kan återställas. Vid avveckling av verksamheten kommer tillsynsmyndigheter att informeras om hur avvecklingen kommer att genomföras och om det finns behov av eventuell efterbehandling. 9.2 Mellanlagring av avfall Radioaktivt avfall varierar i strålningsnivåer, det kan vara lågaktivt, medelaktivt eller högaktivt. Det varierar också i halveringstid, det finns kortlivat eller långlivat radioaktivt avfall. Detta medför att hantering och slutförvaring kräver olika metoder och hanteringssätt. Det lågaktiva radioaktiva avfallet kan hanteras utan särskilt skydd mot joniserande strålning medan det medelaktiva avfallet måste hanteras med adekvata strålskyddsåtgärder som t.ex. fjärrstyrd utrustning och strålskärmning. Typen av avfall som ska hanteras i mellanlagret utgörs av låg- och medelaktivt avfall och kommer att bestå av olika typer av rivningsavfall från kommande rivningar av R2 reaktorn i samt Ågesta kraftverk. Mellanlagret kommer också att hantera befintligt avfall som idag lagras utomhus på industriområdet. Avfallet utgörs av till exempel kontaminerad betong, metallskrot, aska och laboratorieinventarier. En mindre andel av avfallet kommer bestå av långlivat avfall. Avfallet är packeterat främst i standardiserade behållare till exempel containers, plåtfat eller olika typer av kokiller, se figur 9. Större enskilda komponenter kan också lagras i byggnaden, som ej får plats i de standardiserade behållarna, till exempel reaktortanken från Ågesta kraftverk. Mellanlagret kommer att utformas så att det rymmer maximalt m 3 avfall. Ca femtio procent av denna volym kommer dock utgöra emballage. För att avfall ska få förvaras i mellanlagret måste det uppnå vissa acceptanskriterier som tar hänsyn till mekaniska, fysikaliska, radiologiska samt kemiska egenskaper hos avfallet. Acceptanskriterierna utformas med hänsyn till säkerheten och strålskyddet. Det aktuella inventariet i mellanlagret kommer att finnas vid varje tidpunkt tillgängligt i AB SVAFO:s avfallsdatabas. 21 ( 32 )
22 Figur 9 Exempel på emballage som kommer att användas. Helhöjdscontainer, halvhöjdscontainer, fyrkokill, plåtkokill, fatbricka, fat, betongtank, betongkokill. Innan det radioaktiva avfallet transporteras till mellanlagret kommer emballaget att sökas av och eventuell lös kontamination avlägsnas enligt i dag gällande instruktioner på SVAFO. Transporten av avfallet till mellanlagret kommer att ske med hjulfordon. Avfallet placeras sedan med hjälp av travers på olika platser i lagret beroende på aktivitetsinnehåll och vilken typ av stålskärmning som fordras. Avfall som lagras i sidodelen kommer att hanteras med truck. Hanteringen av avfall i mellanlagret kommer främst ske kampanjvis. När avfallet senare ska överföras till Slutförvar för radioaktivt driftavfall, SFR, eller Slutförvaret för långlivat låg- och medelaktivt avfall, SFL, kommer det att transporteras med fartyg och/eller lastbil till dessa slutlager. 9.3 Byggnation Projektet med att bygga ett mellanlager för låg- och medelaktivt radioaktivt avfall är i en förstudiefas. Det innebär att utformning av byggnad, arbetsmoment eller arbetsmetoder under byggnation och drift av anläggning ännu inte är slutligt fastställt. Byggnationen av mellanlagret kommer att pågå under cirka ett år, se figur 10, huvudsakligen kommer arbete med byggnationen att pågå under dagtid. Vissa arbetsmoment kommer eventuellt att kräva arbete dygnet runt som till exempel gjutningsarbete. Under byggnationen kommer det eventuellt finnas behov av tillfälliga upplags- och monteringsytor. 22 ( 32 )
23 Figur 10 Övergripande tidplan Markberedning För grundläggning av bottenplatta samt avjämning av kringliggande kör- och rangerytor kommer ca m 3 jord att schaktas bort. Det kan även bli aktuellt med en del mindre sprängningsarbeten inom anläggningsområdet. Det finns två alternativ för omhändertagande av schaktmassor. Antingen transporteras massorna för externt omhändertagande eller så används massorna för anläggande av insynsoch vegetationsvallar. När detaljprojektering har genomförts och massorna provtagits kommer beslut tas kring hantering av massorna. I ansökan föreslås att länsstyrelsen ska föreskriva om närmare villkor kring detta. Det finns inga kända föroreningar inom etableringsområdet och på större delen av området har ingen industriell verksamhet bedrivits. Delar av området är asfaltslagd. I de fall asfalt från redan belagda ytor går att återanvända kommer detta att ske. Dessa förväntas inte innehålla stenkolstjära då asfaltsplanen är nyligen anlagd Uppförande av byggnad För uppförandet av mellanlagret, främst de strålskärmande väggar som lagret ska inrymma, åtgår det cirka m 3 betong. Betongen kommer antingen att produceras på plats med hjälp av en mobil betongstation alternativt transporteras till industriområdet. Gjutning kommer att ske i etapper och beroende på gjutningarnas omfattning kan dessa även ske nattetid. Betongframställningen sker genom att ballast, cement, tillsatsämnen och vatten blandas. Val av tillsatsämne beror på ballastens egenskaper. När mellanlagret står klart kommer ytor runt omkring att asfalteras och området kommer att förses med ett fysiskt skydd i form av bland annat ett stängsel Försiktighetsåtgärder Enligt en bullerberäkning som SVAFO låtit ÅF-Infrastructure AB, avdelning Ljud & Vibrationer, ta fram innehålls riktvärden för arbetsmoment inom byggtiden. Inga bullerdämpande åtgärder är därmed planerade. Information om byggnationen kommer att delges närboende innan den påbörjas. 23 ( 32 )
24 Vid framställning och transport av betong uppstår spolvatten från rengöring av stationen och transportfordonen. Spolvattnet innehåller betongrester och karaktäriseras av högt ph och högt innehåll av suspenderat material, d.v.s. innehåll av partiklar. Vattnet kommer att omhändertas i en sedimenteringsanläggning och avledas till Tvären via dagvattennätet. Funktionen på sedimentationsanläggningen kommer att kontrolleras regelbundet. Ytor där damning förekommer kan behandlas med dammbindning. Detta utförs när damningen har blivit klassad som ett omfattande problem. Den vardagliga åtgärden mot damning kommer att bestå i att hålla maskinerna rena och vattning av arbetsområdet. Eventuella kemikalier för fordon och maskiner och som behövs under byggtiden och eventuellt till betongproduktion kommer att förvaras på nederbördskyddad, invallad, hårdgjord yta, alternativt i utrymmen försedda med spillkar och i övrigt hanteras på sådant sätt att eventuellt spill eller läckage samlas upp. Om det finns behov av tankning från portabel cistern kommer det om möjligt ske på samma plats under hela byggtiden. Finns det risk för påkörning kommer påkörningsskydd att placeras ut. Miljöhänsyn kommer att tas vid planering av transporter av material och massor. Genom att använda en mobil betongstation kan transporterna minskas, då endast insatsmaterial behöver transporteras till området. Det innebär också att det går att styra tranporter till tider på dygnet som påverkar närboende mindre Kontroll under byggtiden SVAFO har för avsikt att, när en mer detaljerad projektering är framtagen, ta fram en miljöplan för arbetsmoment och betongstation under byggtiden samt ett kontrollprogram för kontroll av dessa under byggtiden. 10 Resursanvändning Under byggnationen kommer balans mellan schakt- och fyllnadsmassor att eftersträvas. Med nuvarande underlag kommer det krävas ca m 3 fyllnadsmassor i form av makadam som utgör grunden till byggnaden. Byggnaden kommer att uppföras i betong, ca m 3 behövs till byggnationen. I driftskedet kommer energi främst att förbrukas för ventilation, värme och avfuktning. Enligt en energiberäkning som SVAFO låtit göra kommer energibehovet under drift att vara ca kwh/år. Av detta uppskattades ca 60 procent gå åt till uppvärmning och ca 40 procent till fläktenergin. I nollalternativet kommer den stora resursförbrukningen att vara emballage. Vid nollalternativet kommer yttre emballage behöva bytas med jämna intervall då de påverkas av väder- och vind. Detta emballage utgör både aktivt och konventionellt avfall. 11 Transporter Transporter till och från sområdet omfattar materialtransporter och personaltransporter. Enligt trafikverkets vägtrafikflödeskarta, TIKK, trafikeras väg 765 mot av ca 400 fordon/dygn. 24 ( 32 )
25 11.1 Transporter under byggnation Under byggnationen av mellanlagret kommer byggmaterial att transporteras till med lastbil. Dessa transporter inklusive returtransport beräknas bli ca st. under byggnationen, utöver detta tillkommer övrig byggtrafik och ökade persontransporter i samband med byggnationen. Beräkningen bygger på de största transportposterna och är konservativt beräknade med lastbilstransporter utan släp samt en returresa för varje transport. Mängden transporter per dag kommer att variera kraftigt under olika byggnationsskeden. Genom att använda en mobil betongstation på industriområdet i stället för att transportera dit färdig betong kan transporterna minskas och styras till tider på dygnet då omgivningen påverkas minst Transporter under drift Det förväntas inte bli någon markant ökning av antalet vägtransporter till industriområdet när anläggningen tas i drift. Ökningen kommer eventuellt bestå i transporter av avfall från rivningen av reaktorn i Ågesta, vilket förväntas ske med fartygstransporter och vägtransporter. Nollalternativet medför inte någon ökning av antalet lastbilstransporter, däremot ökade transporter med truck internt inom industriområdet Transport av farligt gods Radioaktiva ämnen räknas till kategorin farligt gods och utgör där klass 7 enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om transport av farligt gods på väg och i terräng, ADR. Interna transporter av radioaktivt material omfattas dock inte av ADR. Enligt Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter ska dock transporter inom anläggningen, så långt det är praktiskt möjligt, följa gällande bestämmelser för transport av farligt gods på väg. För att uppfylla SSMs krav har SVAFO tagit fram en instruktion, Interna transporter av radioaktivt material. Instruktionen beskriver övergripande hur interna transporter av radioaktivt material ska genomföras på SVAFO. Den behandlar ansvar och befogenheter samt syftar till att kunna genomföra säkra transporter med låg strålnings- och kontaminationsrisk. 12 Avfall Byggnationen kommer att ge upphov till konventionellt avfall i form av byggavfall. Sortering av byggavfallet kommer att ske på plats. Byggnationen kommer att innebära att det uppstår schakt- och asfaltsmassor som inte kan återanvändas i byggprojektet eller som kan hanteras inom industriområdet för annat ändamål. Dessa massor kommer att avyttras till godkänd mottagare. Slammet från sedimenteringsanläggningen kommer att transporteras till godkänd avfallsmottagare. Under drift kommer inga eller mycket små mängder avfall att uppstå. Mängden konventionellt och farligt avfall som uppstår vid drift bedöms inte påverkas av ett nytt mellanlager. Mängden medelaktivt avfall påverkas inte av byggnationen av ett mellanlager. Däremot kan ett mellanlager minska mängden lågaktivt och konventionellt avfall då emballaget för det radioaktiva avfallet står väderskyddat och därmed inte behöver bytas ut med jämna intervall vilket blir fallet i nollalternativet. 25 ( 32 )
26 13 Kemikalier Hanteringen av kemikalier vid byggnation och drift av mellanlagret kommer att ske enligt instruktion Kemikaliehantering på SVAFO, det vill säga kemikalier kommer att förvaras på nederbördskyddad, invallad, hårdgjord yta, alternativt i utrymmen försedda med spillkar och i övrigt hanteras på sådant sätt att eventuellt spill eller läckage samlas upp. Exempel på kemikalier som kan komma att hanteras under byggnationen är tillsatsmedel till maskiner och betongproduktion samt drivmedel till arbetsfordon. Om det finns behov av drivmedel kommer portabel cistern att placeras inom området. Finns det risk för påkörning kommer påkörningsskydd att placeras ut. För drift och underhåll av mekaniskt rörliga delar i mellanlagret kommer det åtgå små mängder smörjoljor och dylikt. Små mängder av kemikalier kan komma att förvaras i lagerbyggnaden. I övrigt kommer inte omfattningen av kemikaliehanteringen att påverkas av ett nytt mellanlager. Nollalternativet kommer inte påverka dagens hantering eller förbrukning av kemikalier. 14 Miljöpåverkan 14.1 Utsläpp till luft Konventionella utsläpp under byggnation och drift Utsläppen från transporterna kommer att ge upphov till luftföroreningar i form av koldioxid, kväveoxider, kolväten, kolmonoxid och partiklar. Den totala transportökningen är mycket liten och sker inte inom tätbebyggt område eller genom känslig natur. Transporterna, hantering d.v.s. lastning och lossning av schakt- och fyllmassor och mobil betongstation kan medföra damning. Även eventuell sprängning ger upphov till damm och stoft men även kvävgas emitteras. Utsläppsmängderna är mycket små och anses vara försumbara. Möjligheter till vattenbegjutning kommer att finnas Radioaktiva utsläpp under drift Under normal verksamhet kommer inga radioaktiva ämnen spridas till omgivningen. Nollalternativet innebär ingen ökning av utsläpp till luft. Provtagning och detektering av aktiva utsläpp möjliggörs inte vid nollalternativet Dos till tredje man vid olycksscenario Brand bedöms vara den enda drivande kraften som skulle kunna leda till spridning av radioaktivt material utanför byggnaden. Andelen brännbart material i avfallet är låg, och de avfallskollin som innesluter avfallet är robust konstruerade och utförda i icke-brännbart material. För att en brand med radiologisk påverkan på tredje man ska kunna inträffa krävs således att först avfallskollits barriär bryts och att dess innehåll därefter antänds. Det förutsätter också att det finns brännbart material i det avfallskolli som brister. En beräkning av dos till kritisk grupp vid ovanstående scenario kommer att redovisas i den preliminära säkerhetsredovisningen som ska godkännas av Strålsäkerhetsmyndigheten. 26 ( 32 )
27 14.2 Utsläpp till vatten Konventionella utsläpp under byggnation och drift Vid spolning av betongbilar och eventuell mobil betongstation kommer det att uppstå ett spolvatten. Spolvattnet innehåller betongrester och karaktäriseras främst av ett högt ph samt högt innehåll av suspenderat material. Innan vattnet avleds till dagvattennätet kommer spolvattnet passera sedimentationsanläggning. Dränageledning för takavvattning samt dagvattenbrunnar inom området kommer anslutas till befintlig dagvattenledning som avleds till Tvären. Sanitärt avlopp från toaletter i servicedelen leds till det lokala avloppsreningsverket i. Den utökade mellanlagringen ger inte upphov till ökat utsläpp till recipient mer än möjligen en något ökad mängd dagvatten då en något större yta än idag hårdgörs. Nollalternativet ger inte heller upphov till ett ökat utsläpp till vatten Radioaktiva utsläpp under drift För att kunna hantera till exempel smältvatten från fordon och emballage vintertid, kommer byggnaden att förses med utrustning för ett kontrollerat omhändertagande av detta. Detta innebär att utrymmen i byggnaden där avfall hanteras dräneras till en tank utrustad med nivågivare. Larm från nivågivaren är ansluten till anläggningsplatsens bevakningscentral. Provtagning av vatten från tanken kan göras innan transport för vidare behandling. Inga större mängder vatten förväntas uppkomma. Nollalternativet innebär ingen ökning av utsläpp till vatten. Provtagning och detektering av aktiva utsläpp möjliggörs inte vid nollalternativet Utsläpp till mark Inga utsläpp till mark kommer att ske under byggnation eller vid drift av mellanlagret. Nollalternativet förväntas inte ge upphov till några utsläpp till mark Buller Vissa anläggningarbeten såsom schaktning och sprängning kan förorsaka buller och vibrationer. Andra arbetsmoment som kan ge upphov till buller och vibrationer är tunga transporter. Enligt utförd bullerberäkning kommer riktvärden enligt Naturvårdsverkets allmänna råd för buller från byggplatser, NFS 2004:15, att innehållas dagtid, kvällstid samt nattetid för arbetsmoment under byggtiden. Under drift kommer buller från anläggningen vara minimalt. Den största ljudkällan från byggnaden kommer att vara ventilationssystemet. Enligt utförd bullerberäkning kommer Naturvårdsverkets riktvärden för externt industribuller innehållas under drift. Nollalternativet innebär ringa ökning av buller till omgivningen. Verksamheten kommer att bedrivas inom dagens bullervillkor. 27 ( 32 )
28 14.5 Landskapspåverkan och ändrad markanvändning Påverkan på landskapsbilden kan bedömas utifrån hur väl mellanlagret samspelar med landskapet och utifrån hur synlig byggnaden är från närbelägna platser. Topografi, siktstråk, landskapsrum, riktningar i landskapet, landmärken och vegetation avgör hur stor påverkan på landskapet blir. Upplevelsen av en förändring av landskapsbilden till följd av en anläggning skiljer sig mellan olika personer och präglas i viss mån av inställningen till verksamheten och den specifika etableringen. En siktanalys har genomförts för att ge en uppfattning om varifrån mellanlagret kommer att vara synligt, I figur 11, 12, 13 och 14 visas ett sammanfattande resultat av en del av utförd siktanalys för projektet. Den orangea färgsättningen i figur 11 speglar var mellanlagret kommer att vara synligt. Figur 11 Siktanalys där de orangea fälten visar varifrån mellanlagret kommer att vara synligt. Figur 12 Siktanalys som illustrerar hur mycket av mellanlagret (i bilden benämnd som SALUTLAGER) som kommer att synas ifrån havsviken Tvären. 28 ( 32 )
Samrådsunderlag utökad mellanlagring
RAPPORT SVAFO-15-58 Samrådsunderlag utökad mellanlagring Maria Grimert (Vattenfall AB), AB SVAFO Nyköping 2015-10-08 2 4 5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 1 Bakgrund 7 2 Administrativa uppgifter 8 3 Tillståndsprocessen
Läs merRAPPORT. Samrådsunderlag utökad mellanlagring. SVAFO Rev 2. Maria Grimert (Vattenfall AB), AB SVAFO. Nyköping
RAPPORT SVAFO-15-58 Rev 2 Samrådsunderlag utökad mellanlagring Maria Grimert (Vattenfall AB), AB SVAFO Nyköping 2016 02 19 2 4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 1 Bakgrund 6 2 Administrativa uppgifter 7 3 Tillståndsprocessen
Läs merUtökad mellanlagring 1
Utökad mellanlagring 1 SVAFO SVAFO:s uppgift är att på ett säkert och miljömässigt ansvarsfullt sätt avveckla kärntekniska anläggningar, ta hand om kärnavfall från den tidiga svenska kärnforskningen samt
Läs merAnsökan om tillstånd enligt miljöbalken för utökad mellanlagring av radioaktivt avfall vid AB SVAFO, Hånö Säteri 1:9, Nyköpings kommun
2016-04-27 SV-2016-0020 1 (11) Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt Box 1104 131 26 NACKA STRAND Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken för utökad mellanlagring av radioaktivt avfall vid, Hånö
Läs merVATTENFALL AB SAMRÅD INFÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND ATT NEDMONTERA OCH RIVA ÅGESTAVERKET
VATTENFALL AB SAMRÅD INFÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND ATT NEDMONTERA OCH RIVA ÅGESTAVERKET 2018-02-20 SÄKERHETEN FRÄMST Vänligen notera var närmaste nödutgångar, brandsläckare, samlingsplats och hjärtstartare
Läs merDOM meddelad i Nacka strand
1 NACKA TINGSRÄTT DOM 2017-01-31 meddelad i Nacka strand Mål nr M 2560-16 SÖKANDE Aktiebolaget SVAFO, 556446-3411 Box 90 611 23 Nyköping Ombud: Jur.kand. Marie-Louise Olvstam Adress som bolaget SAKEN Tillstånd
Läs merBilaga A Samrådsredogörelse Ökad mellanlagring av radioaktivt avfall
Bilaga A Dokument ID Version Datum Författare 2016-04-11 Maria Grimert Säkerhetsnivå Tillhör projekt Senast ändrad av SALUT Maria Grimert Bilaga A Samrådsredogörelse Ökad mellanlagring av radioaktivt avfall
Läs merMKB och samråd. 31 MKB-processen och genomfört samråd. 31 MKB och samråd. Översikt
2017-09-12 1 31 MKB-processen och genomfört samråd MKB och samråd 2017-09-12 2 31 MKB och samråd Erik Setzman, civilingenjör Lantmäteri, miljösamordnare SKB Översikt Varför samråd Samrådsparter Genomförda
Läs merÖversiktlig struktur av MKB-dokumentet för slutförvarssystemet
Mellanlagring, inkapsling och slutförvaring av använt kärnbränsle Översiktlig struktur av MKB-dokumentet för slutförvarssystemet Svensk Kärnbränslehantering AB December 2007 Svensk Kärnbränslehantering
Läs merINFORMATION till allmänheten från Svensk Kärnbränslehantering AB. Inkapsling och slutförvaring I OSKARSHAMN
INFORMATION till allmänheten från Svensk Kärnbränslehantering AB Inkapsling och slutförvaring I OSKARSHAMN UNDERLAG FÖR SAMRÅDSMÖTE DEN 5 APRIL 2005 UNDERLAG FÖR SAMRÅDSMÖTE DEN 5 APRIL 2005 Det här är
Läs merRivning. av kärnkraftverk Nov 2005. Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild
Rivning av kärnkraftverk Nov 2005 Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild Reparationer ger erfarenhet De svenska erfarenheterna av att helt montera ned kärntekniska
Läs merDokumenttyp Dokumentstatus Statusdatum Dokument-ID/Version. Intern dokumentägare Sekretessklass Gäller t o m Alt. dokument-id 1.
Ringhals AB Dokumenttyp Dokumentstatus Statusdatum Dokument-ID/Version Rapport - VO Frisläppt 2015-10-16 2338313 / 2.0 Intern dokumentägare Sekretessklass Gäller t o m Alt. dokument-id 1 NR-C Öppen STURE
Läs merSFR Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall
SFR Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall Här finns Sveriges radioaktiva driftavfall SFR, Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall, var den första anläggningen i sitt slag när den togs i drift
Läs merRegeringen Miljödepartementet 103 33 Stockholm
Sidan 1 av 5 Strategienheten Anders Bergman Datum Sid 2015-01-19 Dnr 2015KS004 1 (5) Regeringen Miljödepartementet 103 33 Stockholm Underrättelse enligt 17 kap. 5 miljöbalken samt hemställan om tillåtlighetsprövning
Läs merSamråd gällande ändrad drift vid Ringhals kärnkraftverk
Samråd gällande ändrad drift vid Ringhals kärnkraftverk 17 november 2015 Dagordning Introduktion och presentation av deltagarna Redovisning från Vattenfall - Bakgrund - Projektet - Ansökan ändringstillstånd
Läs merMellanlagring, inkapsling och slutförvaring. Preliminär MKB och vattenverksamhet. Presentationer och samrådsmöte 9 februari 2010
Mellanlagring, inkapsling och slutförvaring Preliminär MKB och vattenverksamhet Presentationer och samrådsmöte Erik Setzman Mikael Gontier Pia Ottosson 1 Avslutande samråd Samråden påbörjades år 2002 och
Läs merAnsökan enligt miljöbalken
Bilaga MKB Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga AH Verksamheten och de allmänna hänsynsreglerna Samrådsredogörelse Metodik för miljökonsekvensbedömning Vattenverksamhet Laxemar-Simpevarp Vattenverksamhet
Läs merPrövning av hamnverksamheten i Forsmarks hamn
Prövning av hamnverksamheten i Forsmarks hamn Muntlig förberedelse i Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen NACKA TINGSRÄTT Avdelning 4 INKOM: 2016-09-08 MÅLNR: M 7062-14 AKTBIL: 52 9 september 2016
Läs merInformationsmöte med närboende om FUCHS nya smörjmedelsanläggning
Informationsmöte med närboende om FUCHS nya smörjmedelsanläggning 2017-02-09 Visionsbild förslag på byggnadslayout l 2 Syfte med kvällens möte - dialog Ge en klarare bild av vilka FUCHS är och den planerade
Läs merAnmälan av miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap. 6 miljöbalken samt 21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd
ANMÄLAN M il jö- oc h by g g nadsn ä m n d e n Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap. 6 miljöbalken samt 21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning:
Läs merSamråd med temat: Avgränsning, innehåll och utformning av MKB för inkapslingsanläggningen och slutförvaret
Samråd med temat: Avgränsning, innehåll och utformning av MKB för inkapslingsanläggningen och slutförvaret Datum: Januari mars 2004 Plats: Målgrupp: Inbjudan: Syfte: Underlag: Skriftligt samråd Regionala
Läs merB EHOVSBEDÖMNING 1(7) tillhörande detaljplan för Björnö 1:1 (marin verksamhet) inom Vikbolandet i Norrköpings kommun
1(7) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för Björnö 1:1 (marin verksamhet) inom Vikbolandet i Norrköpings kommun, fysisk planering den 3 februari 2011 G O D K Ä N N A N D E H A N D L I N G Godkänd
Läs merDetta är en checklista för vad som behöver vara med i anmälan.
Regler om miljöfarlig verksamhet finns i 9 kap. miljöbalken. Vilka verksamheter som är anmälningspliktiga framgår av miljöprövningsförordningen (2013:251). Anmälan måste vara komplett för att miljöförvaltningen
Läs merUppföljning av betydande miljöpåverkan(pbl)
Uppföljning av betydande miljöpåverkan(pbl) Tunnelbana till Nacka och söderort Miljökonsekvensbeskrivning bilaga 7 2017-11-07 Titel: Uppföljning av betydande miljöpåverkan(pbl) Projektledare: Martin Hellgren
Läs merAnsökningarnas struktur
MKB Pia Ottosson 1 Ansökningarnas struktur KÄRNTEKNIKLAGEN (KTL) Toppdokument MILJÖBALKEN (MB) Toppdokument Huvudrapport Långsiktig säkerhet GEMENSAMMA BILAGOR Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Samrådsredogörelse
Läs merProgram för forskning, utveckling och demonstration av metoder för hantering och slutförvaring av kärnavfall
Regeringsbeslut I:7 1 bilaga 2018-03-21 M2017/00828/Ke M2017/01689/Ke M2017/02382/Ke Miljö- och energidepartementet Adressater: se bilagan Program för forskning, utveckling och demonstration av metoder
Läs merSamrådshandling oktober 2013
Samrådshandling oktober 2013 Sektorn för samhällsbyggnad Ändring av detaljplan för del av Djupedalsäng 1:14 Återvinningsstation vid Råstensvägen Härryda kommun Planbeskrivning Planbeskrivningens uppgift
Läs merINFORMATION INFÖR TIDIGT SAMRÅD I SAMBAND MED ANSÖKAN OM TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN
INFORMATION INFÖR TIDIGT SAMRÅD I SAMBAND MED ANSÖKAN OM TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN Namn Adress Postadress Telefonnummer Fastighetsbeteckning där det planerade stallet ska ligga samt för spridningsarealerna:
Läs merFastigheten Kumla 136:35
Samhällsbyggnadsförvaltningen Kent Wiklund, planarkitekt januari 2014 Dnr. 2013KSM0329 BEHOVSBEDÖMNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Fastigheten Kumla 136:35 Tyresö kommun, Stockholms län Planområdet markerat
Läs merDETALJPLAN FÖR DEL AV HISSMOBÖLE 2:334 M FL KROKOMS INDUSTRIOMRÅDE KROKOM, KROKOMS KOMMUN
2007-10-10 ANTAGANDEHANDLING Antagen 2007-12-13 Laga kraft 2008-01-10 DETALJPLAN FÖR DEL AV HISSMOBÖLE 2:334 M FL KROKOMS INDUSTRIOMRÅDE KROKOM, KROKOMS KOMMUN PLANBESKRIVNING PLANHANDLINGAR Planhandlingarna
Läs merSamrådsunderlag. För vindkraft vid Kronoberget Lekebergs kommun, Örebro län. Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 2010-06-17
För vindkraft vid Lekebergs kommun, Örebro län Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 21-6-17 Vindkraft - Lekebergs kommun Medverkande Verksamhetsutövare Stena Renewable AB Box 7123 42 33 Göteborg
Läs merBEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping
SPN 263/2008 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 27 mars 2009 SAMRÅDSHANDLING
Läs merFörfattningar som styr avveckling och rivning av kärnkraftverk eller annan kärnreaktor
Författningar som styr avveckling och rivning av kärnkraftverk eller annan kärnreaktor Miljöbalken (1998:808) - förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd - förordning (1998:905)
Läs merMiljörapport 2011 MILJÖRAPPORT. Organisationsnummer: 556706-5759 Fastighetsbeteckning: Iggesund 14:291
MILJÖRAPPORT 2011 Anläggningens namn: MILJÖRAPPORT Organisationsnummer: 556706-5759 Fastighetsbeteckning: Iggesund 14:291 Besöksadress: Postadress Telefon: 0771-416417 Fax: 0653-12063 Miljöansvarig Kommun:
Läs mer2011-12-07. Till: Svensk kärnbränslehantering AB, SKB Stora Asphällan 8 742 94 Östhammar. sfr.samrad@skb.se
2011-12-07 Till: Svensk kärnbränslehantering AB, SKB Stora Asphällan 8 742 94 Östhammar sfr.samrad@skb.se Kommentarer och frågor från Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, med anledning av
Läs merMiljö- och byggnadsförvaltningen. för omgivningspåverkan under byggtiden
Kontrollprogram för omgivningspåverkan under byggtiden Innan byggnationerna påbörjas i ett exploateringsområde ska ett kontrollprogram för omgivningspåverkan under byggtiden tas fram. Syftet med ett kontrollprogram
Läs merSvar till SSM på begäran om tidplan för kvarstående kompletteringar av Miljökonsekvensbeskrivningen
Strålsäkerhetsmyndigheten Att: Ansi Gerhardsson 171 16 Stockholm DokumentID 1431235 Ärende Handläggare Mikael Gontier Er referens SSM2011-2426-163 Kvalitetssäkrad av Godkänd av Kommentar Sida 1(5) Datum
Läs merAnmälan om miljöfarlig verksamhet 1 (8)
Anmälan om miljöfarlig verksamhet 1 (8) Sökande Verksamhetens namn Organisationsnummer Besöksadress Fastighetsbeteckning (där verksamheten bedrivs) Utdelningsadress Faktureringsadress Kontaktperson Telefon
Läs merSamråd med temat: Avgränsning, innehåll och utformning av MKB för inkapslingsanläggningen och slutförvaret
Samråd med temat: Avgränsning, innehåll och utformning av MKB för inkapslingsanläggningen och slutförvaret Datum: Januari mars 2004 Plats: Målgrupp: Inbjudan: Syfte: Underlag: Skriftligt samråd Regionala
Läs merRINGHALS AB SAMRÅD INFÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND SAMT ANLÄGGA OCH DRIVA MARKFÖRVAR
RINGHALS AB SAMRÅD INFÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND ATT NEDMONTERA OCH RIVA RINGHALS 1 OCH 2 SAMT ANLÄGGA OCH DRIVA MARKFÖRVAR 2017-12-04 DAGORDNING 1. Presentation av deltagare 2. Bakgrund 3. Samrådets omfattning
Läs merMiljö- och byggnadsförvaltningen. för omgivningspåverkan under byggtiden
Kontrollprogram för omgivningspåverkan under byggtiden Innan byggnationerna påbörjas i ett exploateringsområde ska ett kontrollprogram för omgivningspåverkan under byggtiden tas fram. Syftet med ett kontrollprogram
Läs merTillägget till planbeskrivningen tar inte upp frågor som utretts i gällande detaljplan.
Samrådshandling Oktober 2013 Sektorn för samhällsbyggnad Ändring av detaljplan för del av Hindås 1:539 Återvinningsstation vid Hindås station Härryda kommun Planbeskrivning Planbeskrivningens uppgift är
Läs merBilaga K:1 Förslag till villkor
Bilaga K:1 Förslag till villkor 1. Villkorsdiskussion 1.1 Inledning SKB har i avsnitt 8 i ansökan lämnat förslag till villkor och därutöver redogjort för sin uppfattning om behovet av villkor. Flera remissinstanser
Läs merUndersökning för miljökonsekvensbeskrivning
1(6) 2019-04-17 Samrådshandling Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för del av fastigheterna Vega och Tor m.fl. Eriksgatan/Baldersgatan Hovmantorps samhälle Lessebo kommun Kronobergs
Läs merFrågor ställda av Mark- och miljödomstolen under huvudförhandlingen om ett slutförvar för använt kärnbränsle t.o.m. 24 oktober 2017.
Frågor ställda av Mark- och miljödomstolen under huvudförhandlingen om ett slutförvar för använt kärnbränsle t.o.m. 24 oktober 2017 (mål nr M1333-11) Nedtecknade av Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning
Läs merMiljöfarlig verksamhet
1(9) Miljöfarlig verksamhet Anmälan enligt 9 kap 6 i miljöbalken samt 10 i miljöprövningsförordningen (2013:251) Administrativa uppgifter Anläggning, namn Organisations- eller personnummer KundId för kommunal
Läs merSamråd med temat: Avgränsning, innehåll och utformning av MKB för inkapslingsanläggningen och slutförvaret
Samråd med temat: Avgränsning, innehåll och utformning av MKB för inkapslingsanläggningen och slutförvaret Under våren 2003 lämnade parterna i Samråds- och MKB-grupp Forsmark synpunkter på en arbetsversion
Läs merYttrande över Svensk Kärnbränslehantering AB:s ansökan om tillstånd enligt miljöbalken utbyggnad och fortsatt drift av SFR
Sida 1 av 6 Strategienheten Anna Bergsten Datum Dnr Sid 2018-02-15 KS-2015-4 1 (6) M7062-14 Nacka Tingsrätt Mark- och miljödomstolen Box 1104 131 26 Nacka Strand Yttrande över Svensk Kärnbränslehantering
Läs merUtbyggnad av SFR Samrådsmöte med Länsstyrelsen, Östhammars kommun och Strålsäkerhetsmyndigheten 29 september 2010
Utbyggnad av SFR Samrådsmöte med Länsstyrelsen, Östhammars kommun och Strålsäkerhetsmyndigheten 29 september 2010 Förslag till dagordning 1. Välkomna och presentationsrunda 2. Mötets syfte och dagordning
Läs merANTAGANDEHANDLING enkelt planförfarande Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Miljökonsekvensbeskrivning Plankarta med bestämmelser
Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Planavdelningen ANTAGANDEHANDLING enkelt planförfarande Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Miljökonsekvensbeskrivning Plankarta med bestämmelser Detaljplan
Läs merAnmälan om ändring av verksamhet enligt miljöbalken
Anmälan om ändring av verksamhet enligt miljöbalken 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Mellanlagring av avfall, Östra Hamnen, Halmstad Halmstads Energi och Miljö AB 2012-07-11
Läs merPorten 11 ANTAGANDEHANDLING. Enkelt planförfarande. 1(8) Behovsbedömning. tillhörande detaljplan för fastigheten
1(8) Behovsbedömning tillhörande detaljplan för fastigheten Porten 11 med närområde inom Hageby i Norrköping den 12 juni 2013 ANTAGANDEHANDLING Antagen: 2013-09-10, 158 Laga kraft: 2013-10-17 Genomförandetidens
Läs merDatum. Kontaktperson Telefon (även riktnr) Mobiltelefon
Miljökontoret Box 206, 597 25 Åtvidaberg 0120-830 00, miljo@atvidaberg.se Anmälan enligt 1 kap. 10 och 11 miljöprövningsförordningen (2013:251) Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning ANMÄLAN Datum
Läs merAnsökan om tillstånd enligt miljöbalken komplettering juli 2016
Bilaga SFR-U K:1 Frågor och svar per remissinstans Bilaga SFR-U K:4 Motiv till förvarsdjup Bilaga SFR-U K:5 Motivering av vald utformning för 2-5BLA Bilaga SFR-U K:6 Redovisning av alternativa utformningar
Läs merDETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN
SAMRÅDSHANDLING 2014-12-23 Dnr: 2012-0474-204 BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN SAMRÅDSHANDLING 1(8) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR
Läs mer&edmontering och rivning av kärnkraftsreaktorerna Oskarshamn 1 och 2
207-03972 207-03-4 3 (20) 3. Rapport - Allmän &edmontering och rivning av kärnkraftsreaktorerna Oskarshamn och 2 Underlag inför fortsattt samråd OKG AB 207-03972 207-03-4 4 (20) 3. Rapport - Allmän Innehållsförteckning
Läs meren del av Åby samhälle (Åby Gästgivaregård 2 m.fl.) I Kvillinge socken och kommun (Numera inom Åby i Norrköpings kommun).
1(6) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande tillägg till detaljplan för en del av Åby samhälle (Åby Gästgivaregård 2 m.fl.) I Kvillinge socken och kommun (Numera inom Åby i Norrköpings kommun)., fysisk planering
Läs merBESLUT 1 (10) Svensk Kärnbränslehantering AB Box STOCKHOLM
BESLUT 1 (10) 0882-137 Svensk Kärnbränslehantering AB Box 5864 102 40 STOCKHOLM Tidigt samråd och fråga om betydande miljöpåverkan enligt 6 kap. 4 miljöbalken (1998:808) inför tillståndsprövning enligt
Läs merMall för textdelen till miljörapporten för energianläggningar
MALL MILJÖRAPPORT 1 (6) Mall för textdelen till miljörapporten för energianläggningar Förflytta dig i dokumentet med TAB-tangenten Miljörapport för år Verksamhetsutövare Namn Anläggningens namn Organisationsnummer
Läs merBEHOVSBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN FÖR BJÖRNEKULLA ÅS I ÅSTORP SAMHÄLLE, ÅSTORPS KOMMUN
Samhällsbyggnadsförvaltningen 2017-10-17 BEHOVSBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN FÖR BJÖRNEKULLA ÅS I ÅSTORP SAMHÄLLE, ÅSTORPS KOMMUN Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt Plan-
Läs merLänsstyrelsens arbete med slutförvarsansökan
Länsstyrelsens arbete med slutförvarsansökan Lars Johnsson, miljöskyddshandläggare Tillsyn och prövning av kärnteknisk verksamhet Hur arbetar länsstyrelsen idag med kärnteknisk verksamhet (KTV) Tillsyn
Läs merBedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fall-området, söder om järnvägen, Mantorp, Mjölby kommun
Bedömning av för Planprogram, del av Fall-området, söder om järnvägen, Mantorp, Mjölby kommun Antagen: Laga kraft: Genomförandetidens sista dag: www.mjolby.se/planer Miljöar för planer och program Om en
Läs merB EHOVSBEDÖMNING. del av Saltängen 1:1 med närområde (hotell, kontor, butiker, bostäder) tillhörande detaljplan för. inom Saltängen i Norrköping
Vårt diarienummer SPN-474/2009 214 B EHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för del av Saltängen 1:1 med närområde (hotell, kontor, butiker, bostäder) inom Saltängen i Norrköping, fysisk planering den 8
Läs merMILJÖENHETEN. Samråd inför ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet
MILJÖENHETEN Samråd inför ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet 1 Samråd Många verksamheter kräver tillstånd enligt miljöbalken för att få startas och drivas. I bilagan till förordningen om
Läs merDetaljplan för Kalix veterinärstation (Kalix 9:47 m.fl.)
SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Kalix veterinärstation (Kalix 9:47 m.fl.) Kalix kommun, Norrbottens län PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Planförslaget redovisas på följande handlingar: Plankarta med bestämmelser
Läs merAnsökan om tillstånd enligt miljöbalken komplettering juli 2016
Bilaga SFR-U K:1 Frågor och svar per remissinstans Bilaga SFR-U K:4 Motiv till förvarsdjup Bilaga SFR-U K:5 Motivering av vald utformning för 2-5BLA Bilaga SFR-U K:6 Redovisning av alternativa utformningar
Läs merAnmälan om avhjälpandeåtgärd med anledning av föroreningsskada enligt 28 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd
Anmälan om avhjälpandeåtgärd med anledning av föroreningsskada enligt 28 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Administrativa uppgifter Plats där föroreningen finns (helst med
Läs merTegelbruket, etapp 11 Fastigheterna Brevik1:1 mfl. Inom Tyresö kommun, Stockholms län
Samhällsbyggnadsförvaltningen Carolin Andersson, planarkitekt Dnr 2013 KSM 0603 BEHOVSBEDÖMNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Tegelbruket, etapp 11 Fastigheterna Brevik1:1 mfl. Inom Tyresö kommun, Stockholms
Läs merPM Markföroreningar inom Forsåker
PM Markföroreningar inom Forsåker Göteborg 6-- Bakgrund Mölndala Fastighets AB har gett i uppdrag att sammanfatta föroreningssituationen i mark inom Forsåker, bedöma vilka risker som föreligger och principerna
Läs merTill Länsstyrelsen Gotlands län
2018-01-19 Till Länsstyrelsen Gotlands län Verksamhets- SMA Mineral AB, 556206-3874 ut Ombud: Jur.kand. Sofia Hedelius Alrutz' Advokatbyrå AB Box 7493 103 92 Stockholm Tel: 08-679 73 65 E-post: sofia.hedelius@alrutz.se
Läs merUnderlag för samråd enligt miljöbalken
Underlag för samråd enligt miljöbalken Anläggning för produktion av biogas genom förgasning av biobränsle i Malmö samt uttag av kylvatten från Öresund Komplettering av tidigare samråd, tillkommande anläggningsdel
Läs merKommunicering via e-post? Kordinater (ange centrumpunkt för punktförorening alt. hörn/noder för förorenat område, SWEREF 15.00)
Saneringsanmälan Enligt 28 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Anmälare Verksamhetsutövare Personnummer/organisationsnummer Gatuadress Postnummer och ort E-postadress Fastighetsbeteckning
Läs merVindpark Boge. Sammanfattning av ansökan. 2012-07-19 Boge Vindbruk AB. Boge Vindbruk AB org nr: 556812-8796
Vindpark Boge Fotomontage. Utsikt från Kalbrottet i Slite. Vindkraftverket i förgrund är det befintliga verket Tornsvalan. De sju verken i Vindpark Boge syns i bakgrunden. Sammanfattning av ansökan 2012-07-19
Läs merBEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING
Gul färg föreslås i aktuell detaljplan överföras från Trönninge 25:1 till Trönninge 3:31 i enlighet med tidigare skrivet avtal om fastighetsreglering. (karta eller flygbild över planområdet) BEHOVSBEDÖMNING
Läs merNy kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.
Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:
Läs merTillstånd för hantering av radioaktiva ämnen vid avvecklingen av isotopcentralen i Studsvik
AB SVAFO 611 82 Nyköping Beslut Vårt datum: 2014-12-11 Er referens: S-10-786 Diarienr: SSM 2010/2001 Handläggare: Simon Carroll Telefon: +46 8 799 41 24 Tillstånd för hantering av radioaktiva ämnen vid
Läs merSSM:s synpunkter på Fud-program 2007
SSM:s synpunkter på Fud-program 2007 Redovisning i Östhammar 17 december 2008 Innehåll Allmänna synpunkter Förslag till komplettering Förslag till samrådsfrågor Övriga bedömningar och synpunkter Regeringsbeslut
Läs merANTAGANDEHANDLING. 1(7) Behovsbedömning. tillhörande detaljplan för fastigheten Myckelmossa 2:9 inom Simonstorp i Norrköpings kommun.
1(7) Behovsbedömning tillhörande detaljplan för fastigheten Myckelmossa 2:9 inom Simonstorp i Norrköpings kommun den 25 maj 2012 ANTAGANDEHANDLING Antagen i SPN: 2012-10-09, 198 Laga kraft: 2012-11-13
Läs merBEHOVSBEDÖMNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR
Samhällsbyggnadsförvaltningen Heléne Hallberg, planchef Samrådshandling Januari, 2015 Dnr 2014 KSM 1052 TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Del av Alby S:1 Krusboda, inom Tyresö kommun, Stockholms län Planområdets
Läs merFöreläggande gällande helhetsbedömning av AB Svafos anläggningar och verksamhet i Studsvik
AB SVAFO Box 90 611 23 Nyköping Beslut Vårt datum: 2017-04-20 Er referens: SV-15-82 Diarienr: SSM2015-5825 Handläggare: Lennart Frise Telefon: +46 8 799 4155 Föreläggande gällande helhetsbedömning av AB
Läs merBEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4
BEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4 Planens syfte är att i enlighet med Plan- och bygglagen
Läs merANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET ENLIGT MILJÖBALKEN
1(7) Bygg- och miljönämnden 592 80 Vadstena ANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET ENLIGT MILJÖBALKEN Enligt 10 och 11 i Miljöförordningen (2013:251) Anmälan avser Ny verksamhet med startdatum: Ändring av befintlig
Läs merDetaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING
Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR Behovsbedömning Grundkarta (separat kartblad) Fastighetsförteckning Plankarta med
Läs merFrågor och svar om masslogistikcenter i Frihamnen
Sida 1 (9) 2018-11-26 Frågor och svar om masslogistikcenter i Frihamnen 1. Vad är ett masslogistikcenter? Masslogistikcenter är ett logistikcenter för sortering av rena och förorenade schaktmassor. Verksamheten
Läs merYttrande över ansökan om tillstånd för miljöfarlig verksamhet
Miljönämnden 2007 09 20 59 1 Yttrande över ansökan om tillstånd för miljöfarlig verksamhet ABB AB Service har hos länsstyrelsen ansökt om tillstånd för befintlig verksamhet vid bolagets anläggning på fastigheten
Läs merDetaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412
SAMRÅDSFÖRSLAG 2013-03-25 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:7 Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till
Läs merBehovsbedömningen görs i samband med ny detaljplan för delar av fastigheterna Medora 168:60 samt 168:63
Enligt 6 kap 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan eller ett program ska upprättas eller ändras. Miljöbedömningens första steg, behovsbedömningen, ska avgöra om detaljplanen,
Läs merSamrådsunderlag. Kretsloppsanläggning på Lövskatan Luleå Renhållning AB 2015-09-08. Uppdragsnr: 15062 Status: Slutversion
Samrådsunderlag Kretsloppsanläggning på Lövskatan Luleå Renhållning AB 2015-09-08 Uppdragsnr: 15062 Status: Slutversion Samrådsunderlag Kretsloppsanläggning på Lövskatan Luleå Renhållning AB Beställare
Läs merBedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun
Bedömning av för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Antagen: åååå-mm-dd Laga kraft: åååå-mm-dd Genomförandetidens sista dag: åååå-mm-dd www.mjolby.se/planer Miljöar för planer och program Om en plan
Läs merVerksamhetsansvarigt företag (moderbolag) om annat än ovanstående
1 (10) Anmälan miljöfarlig verksamhet Enligt miljöbalken 9 kap. Anmälan ska sändas in senast 6 veckor innan start av ny verksamhet eller ändring av befintlig verksamhet. Allmänna uppgifter om företaget
Läs merDetaljplan- Samrådshandling För del av Götene 3:3, Götene tätort, Götene kommun, nov 2018
Detaljplan- Samrådshandling För del av Götene 3:3, Götene tätort, Götene kommun, nov 2018 Ola Andreasson Stadsarkitekt 2018-11-27 Handlingar Planbeskrivning med genomförandebeskrivning Plankarta Bilagor
Läs merMiljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning
STADSBYGGNADSKONTORET Handläggare: Datum: Diarienummer: Ulla-Britt Wickström 2011-07-07 2010/20060-1 stadsbyggnadskontoret@uppsala.se Miljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning Detaljplan Husbyborg 1:82
Läs merVerksamhetsansvarigt företag (moderbolag) om annat än ovanstående
OXL4683- v 1.0 2011-12-27 1 (10) Anmälan miljöfarlig verksamhet Enligt miljöbalken 9 kap. Anmälan ska sändas in senast 6 veckor innan start av ny verksamhet eller ändring av befintlig verksamhet. Allmänna
Läs merBehovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1
Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1 BEHOVSBEDÖMNING Checklistan skall utgöra underlag för att i ett tidigt skede i planprocessen bedöma behovet av en miljöbedömning, om planens
Läs merProduktion/verksamhet Företagets huvudsakliga produkter/tjänster (kortfattad verksamhetsbeskrivning)
ANMÄLAN Enligt 9 kap. 6 miljöbalken Anmälan avser Utökning av befintlig verksamhet Nystart av verksamhet Befintlig verksamhet Planerad byggstart, datum Företagsuppgifter Namn/anmälare Fastighetsbeteckning
Läs merANMÄLAN. Kontaktperson Telefon (även riktnummer) Mobiltelefon
1(5) ANMÄLAN Miljöfarlig verksamhet Bygg- och miljönämnden Anmälan enligt 1 kap., 10 miljöprövningsförordningen (2013:251) Uppgifterna kommer att införas i miljökontorets dataregister Handläggning av anmälan
Läs merB EHOVSBEDÖMNING. Åby. Jursla. Programområde. Jursla 1:26 med närområde. tillhörande program inför detaljplan för fastigheten
SPN-143/2008 214 B EHOVSBEDÖMNING Programområde 55 Åby Jursla tillhörande program inför detaljplan för fastigheten Jursla 1:26 med närområde inom Jursla i Norrköpings kommun, fysisk planering den 7 juli
Läs merBEHOVSBEDÖMNING. SAMRÅDSHANDLING Dnr: DETALJPLAN HÖGLANDSSJUKHUSET. FASTIGHETEN Västanå 4 m.fl. Illustration: White arkitekter
SAMRÅDSHANDLING 2015-09-08 Dnr: 2014-0331 Illustration: White arkitekter BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN HÖGLANDSSJUKHUSET FASTIGHETEN Västanå 4 m.fl. SAMRÅDSHANDLING 1(7) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR Till detaljplanen
Läs merBEHOVSBEDÖMNING GODKÄNNANDEHANDLING. del av fastigheten LINDÖ 2:1 med närområde (Lindö småbåtshamn) 1(7) tillhörande program till detaljplan för
1(7) SPN-583/2008 214 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande program till detaljplan för del av fastigheten LINDÖ 2:1 med närområde (Lindö småbåtshamn) inom Lindö i Norrköpings kommun Stadsbyggnadskontoret, fysisk
Läs merFörlängning av nätkoncession för linje för två befintliga markkablar, Laxå kommun, Örebro län
Förlängning av nätkoncession för linje för två befintliga markkablar, Laxå kommun, Örebro län Samrådsunderlag September 2016 Ellevio AB avser förlänga nätkoncession för linje för två befintliga 40 kv markkablar
Läs mer