DOM meddelad i Nacka strand

Transkript

1 1 NACKA TINGSRÄTT DOM meddelad i Nacka strand Mål nr M SÖKANDE Aktiebolaget SVAFO, Box Nyköping Ombud: Jur.kand. Marie-Louise Olvstam Adress som bolaget SAKEN Tillstånd till utökad mellanlagring av radioaktivt avfall vid AB SVAFO, Hånö Säteri 1:9 i Nyköpings kommun AnläggningsID i Miljöboken: Koordinater (SWEREF99): N , E DOMSLUT Tillstånd meddelar Aktiebolaget SVAFO tillstånd enligt 16 kap. 2 miljöbalken till utökad mellanlagring av radioaktivt avfall, användning av schaktmassor för anläggningsändamål samt uppförande och drift av en betongstation under byggtiden, allt inom fastigheten Hånö Säteri 1:9, Nyköpings kommun. Miljökonsekvensbeskrivning godkänner den i målet upprättade miljökonsekvensbeskrivningen. Villkor För ändringstillståndet ska i tillämpliga delar gälla de villkor och den delegation som föreskrivits i Stockholms tingsrätts, miljödomstolen, dom den 19 maj 2004, Dok.Id Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 1104 Augustendalsvägen måndag fredag Nacka strand 20 E-post: mmd.nacka.avdelning3@dom.se 08:00-16:30

2 2 mål nr M Härutöver gäller följande nya villkor, 1a och 6-10, samt tillkommande delegation. Allmänt villkor för ändringstillståndet 1 a. Verksamheten ska bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden har redovisat i sin ansökan och i övrigt åtagit sig i detta mål. Särskilda bestämmelser under byggtiden 6. Buller från byggarbetsplatsen får som riktvärde inte överskrida de värden som rekommenderas i Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser, NFS 20014: Sprängning får inte förekomma mellan kl och Om uppkomna schaktmassor avses nyttjas för anläggningsändamål ska en redovisning av lokalisering och utformning, inklusive förslag till villkor och kontroll, inges till länsstyrelsen senast tre månader innan anläggningsarbetena inleds. För sådan användning av schaktmassor ska gälla de villkor som tillsynsmyndigheten bestämmer. 9. Om en mobil betongstation ska användas under byggnationen ska redovisning av lokalisering och utformning, inklusive förslag till villkor och kontroll, inges till länsstyrelsen senast tre månader innan anläggningsarbetena inleds. För användning av mobil betongstation ska gälla de villkor som tillsynsmyndigheten bestämmer. Kontroll 10. Förslag till kontrollprogram för byggfasen samt justering av befintligt kontrollprogram med anledning av den ändrade verksamheten ska ges in till tillsynsmyndigheten senast tre månader innan byggarbetena påbörjas respektive innan den ändrade verksamheten tas i drift.

3 3 Delegation överlåter åt tillsynsmyndigheten att meddela erforderliga villkor för användandet av schaktmassor för anläggningsändamål (villkor 8) samt för en mobil betongstation (villkor 9). Igångsättningstid Igångsättningstid för den tillkommande verksamheten bestäms till fem år från det att denna dom har vunnit laga kraft. Verkställighet avslår yrkandet om verkställighetsförordnande. Ogillade yrkanden Yrkanden som inte behandlas särskilt ovan avslås.

4 4 ANSÖKAN Aktiebolaget SVAFO (SVAFO) har yrkat tillstånd till utökad mellanlagring av radioaktivt avfall samt användning av schaktmassor för anläggningsändamål och uppförande och drift av en betongstation under byggtiden, allt i huvudsaklig överensstämmelse med vad ansökningshandlingarna utvisar. I enlighet med 16 kap. 2 första stycket miljöbalken har sökanden yrkat att enbart ändringen av verksamheten ska prövas (ändringstillstånd). Sökanden har vidare yrkat att mark- och miljödomstolen ska - dels godkänna miljökonsekvensbeskrivningen - dels förordna att tillståndet får tas i anspråk även om domen inte har vunnit laga kraft - dels bestämma igångsättningstiden till fem år efter den tidpunkt då tillståndet vinner laga kraft. Bakgrund och orientering Allmänt SVAFO har till uppdrag att på ett säkert och miljömässigt ansvarsfullt sätt avveckla kärntekniska anläggningar, ta hand om kärnavfall från den tidiga svenska kärnforskningen samt mellanlagra avfallet fram till slutförvaring kan utföras. Verksamheten är inte vinstdrivande utan finansieras genom fonderade medel i enlighet med den s.k. Studsvikslagen (lag [1988:1597] om finansiering av hanteringen av visst radioaktivt avfall m.m.). SVAFO ägs av kraftbolagen Forsmark Kraftgrupp AB, Ringhals AB och OKG AB och ingår i Vattenfallkoncernen. SVAFO har idag tillstånd för att mellanlagra radioaktivt avfall, bland annat i bergrum, olika lagerlokaler och på ytor utomhus. Befintlig mellanlagringskapacitet är dock inte tillräcklig och det behövs en utökad, ändamålsenlig mellanlagring. Den utökade mellanlagringen planeras ske genom uppförande av en lagerbyggnad för låg- och medelaktivt avfall inom Studsviks industriområde. Lagret behövs fram till den dag då Svensk Kärnbränslehantering AB:s samtliga slutförvar har tagits i drift och avfallet transporterats dit.

5 5 Verksamheten faller även under bestämmelserna i kärntekniklagen. Dessutom krävs bygglov enligt plan- och bygglagen för lagerbyggnaden. Gällande miljötillstånd (som ändringen hänför sig till) Stockholms tingsrätt, miljödomstolen, lämnade genom dom den 19 maj 2004 tillstånd för SVAFO:s verksamhet i Studsvik (mål nr M 10-03). Tillståndet omfattar verksamheten vid en rad namngivna platser inom området som alla innebär mellanlagring av avfall i någon form. För verksamheten gäller följande villkor. 1. Verksamheten ska bedrivas i huvudsak på det sätt som AB SVAFO har angivit i ansökningshandlingarna och i övrigt i målet angivit eller åtagit sig, såvida inte annat framgår av denna dom. 2. Kemikalier, restprodukter och farligt avfall ska förvaras på sådant sätt att det inte förorenar omgivningen. Mellanlagring av avfall ska ske på hårdgjord yta. 3. Buller från AB SVAFO:s verksamhet får inte ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå vid närmaste bostad än vad som nedan anges såsom riktvärde*. Dagtid (kl ) 50 db(a) Kvällstid (kl ) 45 db(a) Nattetid (kl ) 40 db(a) Nattetid får momentanvärdet ej överskrida 55 db(a) som riktvärde*. 4. Förslag till kontrollprogram eller ändring av befintligt kontrollprogram på grund av denna dom skall inges till tillsynsmyndigheten inom 6 månader från denna dom vunnit laga kraft, 5. Vid avveckling av verksamheten skall tillsynsmyndighet informeras om hur avvecklingen kommer att genomföras och om behovet av efterbehandling. Förslag skall därvid lämnas till hur avvecklingen skall kontrolleras enligt miljöbalkens bestämmelser.

6 6 * Med riktvärde avses ett värde som, om det överskrids mer än tillfälligt, medför en skyldighet för verksamhetsutövaren att snarast vidtaga åtgärder för att förhindra att överskrida ndet upprepas. I domen har miljödomstolen överlåtit åt tillsynsmyndigheten att, i samband med avveckling av SVAFO:s verksamheter och sanering av mark, meddela erforderliga villkor om åtgärder för att begränsa föroreningsutsläpp till luft och vatten och minska buller samt kontrollera miljöpåverkan. Övriga miljötillstånd SVAFO har tagit över ansvaret från Studsvik Nuclear AB för de nedlagda forskningsreaktorerna R2 och R2-0, vilket innebär att SVAFO tagit över motsvarande förpliktelser i miljödomen rörande forskningsreaktorerna. I senare domar ges tillstånd att avveckla R2 och R2-0 med tillhörande byggnader (Stockholms tingsrätts, miljödomstolen, dom den 16 mars 2007 i mål nr M samt Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom den 21 april 2015 i mål nr M ). Därutöver har Länsstyrelsen i Södermanlands län meddelat tillstånd för deponering av lågaktivt avfall i markdeponi vid Studsvik (beslut dnr ). Vattendomar En vattendom från 26 januari 1957 (mål 23/1956) som är gemensam för Studsvik och SVAFO ger rätt att släppa ut avloppsvatten inklusive dagvatten, kylvatten och kloakvatten i Tvären samt i Bergösundet. Domen innehåller villkor med gränsvärden för aktivitetsmängder i utgående vatten, d.v.s. värden som inte får överskridas. I dom den 17 september 1965 (mål 566/1964 samt 49/1965) har villkoren för utsläppet justerats. Installation av en ny vattenreningsanläggning pågår, vilken den 12 maj 2014 har anmälts till länsstyrelsen som en mindre ändring. Rikt- och gränsvärden för

7 7 innehållet av radioaktivitet och metaller i det vatten som kommer att släppas till Tvären från den nya vattenreningen motsvarar de värden som beslutats i tidigare vattendomar och miljötillstånd. För aktivitetsinnehållet har SVAFO ställt upp preliminära riktvärden som är avsevärt strängare än vad vattendomen föreskriver. Tillstånd enligt kärntekniklagen SVAFO bedriver kärnteknisk verksamhet och omfattas därmed av bestämmelserna i kärntekniklagen och strålskyddslagen. SVAFO:s verksamhet baseras på tre olika regeringsbeslut; 1. Regeringsbeslut , M92/4360/6, avser merparten av SVAFO:s anläggningar på Studsviksområdet d.v.s. här ingår den verksamhet där ändring av miljötillståndet söks 2. Regeringsbeslut , M97/2657/5, avser ett tilläggsbeslut avseende det aktiva centrallaboratoriet 3. Regeringsbeslut, , M2010/3049/MK, avser de nedlagda forskningsreaktorerna R2 och R2-0. Regeringstillstånden är förenade med ett antal generella villkor som handlar om försäkring, kvalitetssäkringssystem m.m. Planerade förändringar som kan vara av betydelse för säkerheten ska meddelas till Statens Kärnkraftsinspektion (nuvarande Strålsäkerhetsmyndigheten) innan de genomförs. Statens Kärnkraftsinspektion har bemyndigats att meddela de ytterligare villkor som erfordras för säkerheten vid anläggningarna. Den planerade förändringen kommer att anmälas till Strålsäkerhetsmyndigheten som en anläggningsändring av hallen för aktivt avfall (AU) som omfattas av regeringsbeslut nr 1 ovan. Ansökans omfattning och avgränsning Ändringstillstånd SVAFO:s uppdrag är att avveckla kärntekniska anläggningar. För närvarande pågår avveckling av R2-reaktorn vid Studsvik och vissa andra anläggningar vid Studsvik

8 8 har redan avvecklats och rivits. I en särskild hanteringsanläggning (HM) behandlas fast och vätskeburet medelaktivt avfall. Det ingår i uppdraget att omhänderta det radioaktiva avfall som uppkommer vid avvecklingen samt mellanlagra avfallet fram till dess att slutförvar finns färdigställda. SVAFO ansvarar också för att mellanlagra radioaktivt avfall från den tidiga forskningen. Mellanlagring sker på olika platser, t.ex. i bergrum (AM), i olika lagerlokaler samt utomhus. Gällande miljötillstånd innehåller inga begränsningar i de volymer som får mellanlagras. SVAFO har dock, i samråd med tillsynsmyndigheterna, gjort bedömningen att den utökade verksamheten bör tillståndsprövas, dels därför att mellanlagringen ökar i omfattning och dels därför att den kommer att ske på en ny plats. Eftersom övriga verksamheter inte påverkas av den utökade mellanlagringen, yrkar SVAFO att prövningen sker i form av ett ändringstillstånd. Behovet av utökad mellanlagring Stora mängder avfall uppkommer vid den pågående avvecklingen av R2-reaktorn och detta måste lagras till dess att det kan transporteras bort till slutliga förvar. Det finns även behov av att vid SVAFO:s anläggningar i Studsvik mellanlagra avfall från avvecklingen av Ågesta kärnkraftverk. Det finns ett mellanlager för medelaktivt avfall i ett bergrum (AM), men detta utrymme kommer inte att täcka behovet. En del lågaktivt avfall förvaras idag utomhus i containrar. Utomhuslagring innebär att ytteremballage måste bytas till följd av påverkan av väder och vind. Att undvika ompackning av avfall är önskvärt ur arbetsmiljösynpunkt eftersom den hanteringen skulle innebära en risk för exempelvis klämskador och en viss risk för att personalen får en ökad exponering för joniserande strålning. Det kan också leda till ökade avfallsvolymer som måste tas om hand i slutförvar i och med att mer emballage kontamineras. Av dessa skäl planerar SVAFO att uppföra en ny byggnad för mellanlagring som är anpassad både för låg- och medelaktivt avfall. Alternativet till den sökta verksamheten, det s.k. nollalternativet, är att det befintliga radioaktiva avfallet som finns på området fortsätter att lagras på det sätt som sker idag, det vill säga i befintligt bergrum, i lagerlokaler men också i containers på ytor

9 9 utomhus. Det radioaktiva avfall som uppkommer framgent mellanlagras i nollalternativet huvudsakligen i containrar utomhus. Planerad verksamhet Den utökade mellanlagringen avses ske i en lagerbyggnad som dimensioneras för maximalt m 3 radioaktivt avfall. Uppskattningsvis består hälften av denna volym av radioaktivt avfall, resten är emballage. Avfallet som ska mellanlagras är låg- och medelaktivt. För lågaktivt avfall krävs ingen särskild byggnadskonstruktion, men där medelaktivt avfall ska lagras krävs strålskärmning, till exempel i form av tjocka betongväggar, för att skydda personalen. Byggnaden kommer att vara en typisk lagerbyggnad där en travers används för lastning och lossning av avfallskollin. Byggnationen består i markförberedande arbete samt uppförande av byggnaden. Det finns två alternativ för omhändertagande av de schaktmassor som uppstår under byggnationen. Antingen transporteras massorna för externt omhändertagande eller så används massorma för anläggande av insyns- och vegetationsvallar. Av denna anledning inkluderar ansökan användande av schaktmassor för anläggningsändamål. En mobil betongstation kan komma att nyttjas som ett alternativ till att transportera betong till byggarbetsplatsen. Lokalisering och planförhållanden Lokalisering Den ansökta verksamheten är belägen i Studsvik, ca 30 km nordost om Nyköping och 13 km sydost om Tystberga utmed den sörmländska kusten. Den ändrade verksamheten avses att bedrivas inom Studsviks industriområde, strax söder om R2- reaktorn, på mark som är delvis ianspråktagen. Området ligger på fastigheten Hånö Säteri 1:9 på en del av fastigheten som är under avstyckning. Alternativa lokaliseringar Tre alternativa lokaliseringar inom Studsviks industriområde har studerats samt ett bergrumsalternativ. Den föreslagna lokaliseringen har valts utifrån att den har

10 10 närhet till SVAFO:s övriga verksamhet samt till hamnen och därmed minskar de interna transporterna. Markförhållandena är goda och detaljplanens höjdbestämmelser innebär att byggnaden inte behöver sänkas ner, vilket medför mindre mängder schaktmassor och en kostnadseffektiv grundläggning. Placeringen bedöms också innebära en begränsad visuell påverkan för omgivningen. Kommunala planer Studsviksområdet omfattas av en stadsplan (numera detaljplan) som tagits fram av Nyköpings kommun och fastställts av Länsstyrelsen i Södermanlands län den 19 augusti Området är planlagt för industriellt och därmed samhörigt ändamål som har anknytning till verksamheten vid forskningsstationen. Det finns även en översiktsplan för Nyköpings kommun som antogs av fullmäktige den 12 november 2013 (Dnr KK13/447). I planen uppges att ingen ny sammanhållen bebyggelse bör planläggas 35 km från Studsviks industriområde. Av planen framgår att det finns höga natur-, kultur- och friluftslivsvärden runtomkring industriområdet i Studsvik, men kommunens inriktning är att industriområdet ska utvecklas dock med stor hänsyn till omkringliggande värden. Teknisk beskrivning Mellanlagrets utformning Byggnadens driftuppgift är att utgöra ett väderskyddat mellanlager för låg- och medelaktivt avfall. Byggnaden kommer att omfatta ett lager om cirka 3000 m 2 med en byggnadshöjd på ca 17 m samt maximal lagringskapacitet på m 3. Mellanlagret kommer att bestå av en huvuddel, där det mesta av avfallet kommer att lagras och en sidodel innehållande personalutrymmen, teknisk försörjning och lagringsutrymme för förvaring av avfall som inte kräver strålskärmning. Huvuddelen, som har en rektangulär, långsträckt utformning, är indelad i sju fack med avskiljande väggar emellan. I sex av facken sker avfallslagring och det sjunde är avsett för omlastning av transportfordon, s.k. ankomsthall. Ankomsthallen kommer att vara utformad så att transportfordonet kör in i byggnaden där avfallet sedan lastas av och placeras på en plats i lagret med hjälp av travers.

11 11 Mellanlagret kommer att utföras i betong med plåttak. Den stora lagerdelen och ankomsthallen förbereds för att kunna lagra och hantera medelaktivt avfall, även om majoriteten av SVAFO:s lagringsbehov utgörs av lågaktivt avfall. Teknisk försörjning och drift av anläggningen Vatten och avlopp För att kunna hantera till exempel smältvatten från fordon och emballage vintertid, kommer byggnaden att förses med utrustning för ett kontrollerat omhändertagande av vatten. Detta innebär att utrymmen i byggnaden där avfall hanteras dräneras till en tank utrustad med nivågivare. Larm från nivågivaren är anslutet till anläggningsplatsens bevakningscentral. Provtagning av vatten från tanken kan göras. Tanken är anpassad för tömning till en behållare vilken sedan vid behov kan transporteras till en anläggning för rening av vattnet. Dränageledning för takavvattning samt dagvattenbrunnar inom området kommer anslutas till befintlig dagvattenledning som avleds till Tvären. Sanitärt avlopp från toaletter i servicedelen leds till det lokala avloppsreningsverket i Studsvik. Elförsörjning och uppvärmning Inomhusklimatet kommer att styras för att skapa en bra miljö för avfall och emballage. Detta innebär att byggnaden kommer att vara utrustad med ett värmeoch avfuktningsaggregat som ser till att byggnaden håller en temperatur på lägst +3 C i lagerdelen. Uppvärmning kommer att ske med värmepumpsteknik eller med befintlig fjärrvärme inom området. Ventilation Mellanlagret kommer att vara försett med till- och frånluftsventilation. Ventilationen upprätthåller ett undertryck i byggnaden när porten till omlastningsutrymmet är stängd. Ventilationssystemet upprätthåller en miljö så att kondensationscykler undviks för att förhindra korrosion av avfallsbehållarna, samt en temperatur där frysning av eventuellt vatten i avfallet undviks. Dessutom upprätthålls god luftkvalitet och lämplig temperatur för personal som arbetar i mellanlagret.

12 12 Ett separat säkerhetsventilationssystem finns som kan aktiveras vid risk för luftburen aktivitet. Säkerhetsventilationen kan styras till forcerat läge i utvalda delar av anläggningen vid en incident. Systemet kan startas manuellt av driftpersonalen utan risk för exponering vid en händelse. Säkerhetsventilationssystemet är utrustat med filter för att reducera luftburna aktivitetsutsläpp. Det är möjligt att ta ut luftprover ur filter eller filteranslutningar. Strålskydd och strålskärmning En övergripande förutsättning för hanteringen av radioaktivt avfall är att man utformar system och rutiner så att man med alla rimliga medel som står till förfogande med hänsyn till samhälleliga och ekonomiska överväganden ska förhindra att joniserande strålning når människa och miljön. Detta brukar kallas att man tillämpar ALARA-principen (As Low As Reasonably Achievable). Strålskärmande betongplattor kommer vid behov att placeras över det lagrade materialet för att begränsa strålning uppåt och därmed göra det möjligt att utföra inspektioner och underhåll av taket. Personalens stråldoser vid normal drift kommer att komma från exponering från avfallskollina. Doser begränsas genom strålskärmning, fjärrstyrd hantering och administrativa åtgärder. Personal som arbetar inom anläggningen kommer att bära personlig dosmätare. Eftersom avfallet finns i avfallsbehållare och genom kravet på att kollin inte ska vara ytkontaminerade, bedöms risken för spridning av aktivitet inom eller utanför anläggningen som mycket liten. Vid en händelse som skulle kunna medföra utsläpp av aktivitet kommer en säkerhetsventilation att startas manuellt för att reducera luftburet aktivitetsutsläpp via filter. Till säkerhetsventilationen är en provtagningsfunktion kopplad för att identifiera eventuell aktivitet i luften. Anläggningen regleras så att det är undertryck i byggnaden förutom vid öppen port. Från avlopps- och dränagesystem kan prover tas för att upptäcka aktivitet.

13 13 Fysiskt skydd Det avfall som ska förvaras i mellanlagret är inte av sådan karaktär att det är attraktivt för varken stöld eller sabotage på plats. Anläggningen kommer dock att omfattas av Strålskyddsmyndighetens (SSM) krav med avseende på hur kärntekniska anläggningar ska vara skyddade mot intrång och sabotage för att förhindra radiologisk olycka eller olaglig hantering av kärnämne. Det fysiska skyddet innebär bland annat att mellanlagret kommer att förses med stängsel och övervakningssystem. Kontroll av verksamheten Kontroll och övervakning av verksamheten på SVAFO beskrivs dels i det radiologiska omgivningskontrollprogrammet samt i SVAFOs egenkontrollprogram. Den radiologiska omgivningskontrollen för Studsviks industriområde utförs av Studsvik Nuclear AB i enlighet med ett avtal mellan SVAFO och Studsvik Nuclear AB. Omgivningskontrollen utförs i enlighet med SSM:s krav på detta. Resultatet av kontrollen redovisas i en årlig rapport till SSM. SVAFO har även ett kontrollprogram för mer konventionell miljöpåverkan som reglerar kontroll av t ex buller, dagvatten, emissioner, förvaring av kemikalier, restprodukter och avfall. Resultaten av dessa kontroller redovisas i den årliga miljörapporten som lämnas till länsstyrelsen. Övervakningen av radioaktiva utsläpp till luft från mellanlagret kommer att göras genom provtagning av ventilationens frånluft vid en händelse som medför risk för utsläpp. Anläggningen kommer att vara utrustad med fasta monitorer för dosratsmätning. Larm från monitorerna är anslutna till bevakningscentralen. Strålskyddslarm aktiverar utrustning för att påkalla personalens uppmärksamhet med ljus och ljud. Byggnaden kommer att utformas så att inspektion av avfallskollin möjliggörs. Dosraten utanför byggnaden kommer att kontrolleras regelbundet. I den mån radioaktivt avloppsvatten uppstår kommer detta att samlas upp i en tank utrustad med nivågivare. Larm från nivågivaren är anslutet till anläggningsplatsens

14 14 bevakningscentral. Provtagning av vatten från tanken kan göras. Tanken är anpassad för tömning till en behållare vilken sedan vid behov kan transporteras till en anläggning för rening av vattnet. Lagrad mängd avfall journalförs i avfallsdatabasen SVALA och rapporteras årligen till SSM. Den ändring av verksamheten SVAFO ansöker om kommer inte medföra utsläpp av andra ämnen eller vara av annan karaktär än tidigare. Eventuella förändringar av konsekvenserna för miljön kommer att kunna följas med nuvarande kontrollprograms utformning. Avveckling Byggnaden kommer att konstrueras så att avveckling, nedmontering och rivning möjliggörs och marken kan återställas. Vid avveckling av verksamheten kommer tillsynsmyndigheter att informeras om hur avvecklingen kommer att genomföras och om det finns behov av eventuell efterbehandling. Mellanlagring av avfall Radioaktivt avfall varierar i strålningsnivåer, det kan vara lågaktivt, medelaktivt eller högaktivt. Det varierar också i halveringstid, det finns kortlivat eller långlivat radioaktivt avfall. Detta medför att hantering och slutförvaring kräver olika metoder och hanteringssätt. Det lågaktiva radioaktiva avfallet kan hanteras utan särskilt skydd mot joniserande strålning medan det medelaktiva avfallet måste hanteras med adekvata strålskyddsåtgärder som t.ex. fjärrstyrd utrustning och strålskärmning. Avfallet utgörs av till exempel kontaminerad betong, metallskrot, aska och laboratorieinventarier. En mindre andel av avfallet kommer bestå av långlivat avfall. Avfallet är paketerat främst i standardiserade behållare till exempel containers, plåtfat eller olika typer av kokiller. Större enskilda komponenter som inte får plats i de standardiserade behållarna kan också lagras i byggnaden, till

15 15 exempel reaktortanken från Ågesta kraftverk. Mellanlagret kommer att utformas så att det rymmer maximalt m 3 avfall. Ca femtio procent av denna volym kommer dock utgöra emballage. För att avfall ska få förvaras i mellanlagret måste det uppnå vissa acceptanskriterier som tar hänsyn till mekaniska, fysikaliska, radiologiska samt kemiska egenskaper hos avfallet. Acceptanskriterierna utformas med hänsyn till säkerheten och strålskyddet. Det aktuella inventariet i mellanlagret kommer att finnas vid varje tidpunkt tillgängligt i AB SVAFO:s avfallsdatabas. Innan det radioaktiva avfallet transporteras till mellanlagret kommer emballaget att sökas av och eventuell lös kontamination avlägsnas enligt i dag gällande instruktioner på SVAFO. Transporten av avfallet till mellanlagret kommer att ske med hjulfordon. Avfallet placeras sedan med hjälp av travers på olika platser i lagret beroende på aktivitetsinnehåll och vilken typ av stålskärmning som fordras. Avfall som lagras i sidodelen kommer att hanteras med truck. Hanteringen av avfall i mellanlagret kommer främst ske kampanjvis. När avfallet senare ska överföras till Slutförvar för radioaktivt driftavfall, SFR, eller Slutförvaret för långlivat låg- och medelaktivt avfall, SFL, kommer det att transporteras med fartyg och/eller lastbil till dessa slutlager. Byggnation Projektet med att bygga ett mellanlager för låg- och medelaktivt radioaktivt avfall är i en förstudiefas. Det innebär att utformning av byggnad, arbetsmoment eller arbetsmetoder under byggnation och drift av anläggning ännu inte är slutligt fastställt. Byggnationen av mellanlagret kommer att pågå under cirka ett år och arbetet kommer huvudsakligen att pågå under dagtid. Vissa arbetsmoment kommer eventuellt att kräva arbete dygnet runt som till exempel gjutningsarbete. Markberedning För grundläggning av bottenplatta samt avjämning av kringliggande kör- och rangerytor kommer ca m 3 jord att schaktas bort. Det kan även bli aktuellt med

16 16 en del mindre sprängningsarbeten inom anläggningsområdet. Det finns två alternativ för omhändertagande av schaktmassor. Antingen transporteras massorna för externt omhändertagande eller så används massorna för anläggande av insynsoch vegetationsvallar. När detaljprojektering har genomförts och massorna provtagits kommer beslut tas kring hantering av massorna. Det föreslås att länsstyrelsen ska få föreskriva om närmare villkor kring detta. Det finns inga kända föroreningar inom etableringsområdet och på större delen av området har ingen industriell verksamhet bedrivits. Delar av området är asfaltslagd. I de fall asfalt från redan belagda ytor går att återanvända kommer detta att ske. Dessa förväntas inte innehålla stenkolstjära då asfaltsplanen är nyligen anlagd. Uppförande av byggnad För uppförandet av mellanlagret, främst de strålskärmande väggar som lagret ska inrymma, åtgår det cirka m 3 betong. Betongen kommer antingen att produceras på plats med hjälp av en mobil betongstation alternativt transporteras till industriområdet. Gjutning kommer att ske i etapper och beroende på gjutningarnas omfattning kan dessa även ske nattetid. Betongframställningen sker genom att ballast, cement, tillsatsämnen och vatten blandas. Val av tillsatsämne beror på ballastens egenskaper. När mellanlagret står klart kommer ytor runt omkring att asfalteras och området kommer att förses med ett fysiskt skydd i form av bland annat ett stängsel. Försiktighetsåtgärder Enligt bullerberäkning innehålls riktvärden för arbetsmoment inom byggtiden. Inga bullerdämpande åtgärder är därmed planerade. Information om byggnationen kommer att delges närboende innan den påbörjas. Vid framställning och transport av betong uppstår spolvatten från rengöring av stationen och transportfordonen. Spolvattnet innehåller betongrester och karaktäriseras av högt ph och högt innehåll av suspenderat material, d.v.s. innehåll av partiklar. Vattnet kommer att omhändertas i en sedimentationsanläggning och

17 17 avledas till Tvären via dagvattennätet. Funktionen på sedimentationsanläggningen kommer att kontrolleras regelbundet. Ytor där damning förekommer kan behandlas med dammbindning. Detta utförs när damningen har blivit klassad som ett omfattande problem. Den vardagliga åtgärden mot damning kommer att bestå i att hålla maskinerna rena och vattning av arbetsområdet. Eventuella kemikalier för fordon och maskiner och som behövs under byggtiden och eventuellt till betongproduktion kommer att förvaras på nederbördskyddad, invallad, hårdgjord yta, alternativt i utrymmen försedda med spillkar och i övrigt hanteras på sådant sätt att eventuellt spill eller läckage samlas upp. Om det finns behov av tankning från portabel cistern kommer det om möjligt ske på samma plats under hela byggtiden. Finns det risk för påkörning kommer påkörningsskydd att placeras ut. Miljöhänsyn kommer att tas vid planering av transporter av material och massor. Genom att använda en mobil betongstation kommer transporterna att minskas, då endast insatsmaterial behöver transporteras till området. Det innebär också att det går att styra tranporter till tider på dygnet som påverkar närboende mindre. SVAFO har för avsikt att, när en mer detaljerad projektering är framtagen, ta fram en miljöplan för arbetsmoment och betongstation under byggtiden samt ett kontrollprogram för kontroll av dessa under byggtiden. Miljökvalitetsnormer Verksamheten bidrar inte till att några miljökvalitetsnormer riskerar att överskridas. Allmänna hänsynsregler De allmänna hänsynsreglerna i miljöbalkens andra kapitel kommer att beaktas på följande sätt.

18 18 1. Kunskapskravet (2:2 MB) SVAFO:s driftpersonal erhåller kontinuerligt relevant kompetensutveckling för att säkerställa en säker drift av anläggningen. Vid behov anlitas extern expertis. 2. Försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik (2:3 MB) Genom att placera det avfall som idag står utomhus i en byggnad, behöver avfallet inte packas om fler gånger. Varje ompackning av avfall innebär en viss risk för exempelvis klämskador och att personalen får en ökad exponering för joniserande strålning. Genom att undvika ytterligare ompackningar undviks denna risk. 3. Produktvalsprincipen (2:4 MB) SVAFO använder verktyget ichemistry som stöd vid riskbedömning av kemikalier i syfte att säkerhetsälla att de kemikalier som används är de minst skadliga för hälsa och miljön. 4. Resurshushållningsprincipen (2:5 MB) Genom att placera det avfall som idag står utomhus i en byggnad, behöver avfallet inte packas om fler gånger. Vid varje ompackning riskerar man att skapa ytterligare material som är radioaktivt och behöver slutförvaras. Genom att undvika ytterligare ompackningar sparas på resurserna för förpackningsmaterial och på utrymmet i slutförvaren. Vid bedömningen av olika alternativa lokaliseringar och utformningar har en byggnad ovan jord bedömts innebära ett mindre utnyttjande av naturresurser jämfört med att förlägga mellanlagret i bergrum. 5. Lokaliseringsprincipen (2:6 MB) Området närmast Studsvik är glesbefolkat. Närmaste bostäder är belägna ca 200 meter från anläggningen. Trafik till och från anläggningen passerar inte genom bostadsområden. Lokaliseringen inom området är vald med hänsyn till att skapa ett effektivt arbetssätt eftersom anläggningen placeras i närhet till SVAFO:s övriga verksamhet samt i närhet till hamnen där utskeppning kommer att ske vilket medför korta transportvägar.

19 19 Samråd Samrådsmöte med länsstyrelsen, Strålsäkerhetsmyndigheten och Nyköpings kommun hölls den 4 november Samma dag hölls ett möte med närboende, allmänhet och organistationer. Ett andra möte med närboende hölls den 16 mars Inbjudningar till mötena skedde genom delvis personlig inbjudan respektive annonsering i Södermanlands Nyheter. Villkor Förslag till villkor Som särskilda bestämmelser under byggtiden föreslås följande villkor. 1. Buller från byggarbetsplatsen får som riktvärde inte överskrida de värden som rekommenderas i Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser, NFS 2014: Sprängning får inte förekomma mellan kl och Om uppkomna schaktmassor avses nyttjas för anläggningsändamål skall en redovisning av lokalisering och utformning, inklusive förslag till villkor och kontroll, inges till länsstyrelsen senast tre månader innan anläggningsarbetena inleds. 4. Om en mobil betongstation ska användas under byggnationen ska redovisning av lokalisering och utformning, inklusive förslag till villkor och kontroll, inges till länsstyrelsen senast tre månader innan anläggningsarbetena inleds. Det föreslås att mark- och miljödomstolen överlåter åt tillsynsmyndigheten (länsstyrelsen) att meddela erforderliga villkor för användandet av schaktmassor för anläggningsändamål samt för en mobil betongstation. Motivering av villkorsförslag Påverkan på omgivningen bedöms bli mycket liten under drifttiden och inga utsläpp förväntas till vare sig luft, vatten eller mark. Eventuellt avloppsvatten och dagvatten kommer att hanteras på samma sätt som för befintliga anläggningar. Mellanlagring omfattas redan av gällande miljötillstånd. Av dessa skäl kan den planerade

20 20 förändringen bedrivas i enlighet med de villkor som redan är föreskrivna för verksamheten. Under byggtiden finns risk för störningar i form av buller. SVAFO föreslår att Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser ska gälla i kombination med ett förbud mot sprängning under kvälls- och nattetid. Eftersom detaljprojektering ännu inte är genomförd är det svårt att bedöma i vilken omfattning som schaktmassor kan användas för anläggningsändamål och huruvida en mobil betongstation ska användas. Det föreslås därför att länsstyrelsen får i delegation att föreskriva om nödvändiga villkor efter en redovisning från sökanden. Kontroll av verksamheten Radiologisk omgivningskontroll sker gemensamt för hela Studsviksområdet. I övrigt sker kontroll i enlighet med SVAFO:s egenkontroll enligt miljöbalken. Ett särskilt kontrollprogram för byggtiden kommer att tas fram. Tillåtlighet Den ansökta verksamheten överensstämmer med gällande detaljplan och medför en mer ändamålsenlig förvaring av radioaktivt avfall än den som sker idag. Den planerade ändringen av verksamheten medför inte att någon miljökvalitetsnorm kommer att överskridas och bedöms sammantaget ha en mycket liten negativ påverkan på miljön. Det är därmed sökandens bedömning att verksamheten är tillåtlig enligt miljöbalken. Tidplan Tid för upphandling, detaljkonstruktion och uppförande av byggnaden bedöms uppgå till mellan två och tre år. Det föreslås att tiden för när tillståndet ska tas i anspråk sätts till fem år från lagakraftvunnet tillstånd. Mellanlagringen behöver pågå till dess att Svensk Kärnbränslehantering AB har uppfört slutförvar för radioaktivt avfall och avfallet kan transporteras dit. Det avfall

21 21 som är kortlivat ska placeras i slutförvar för radioaktivt driftavfall, SFR, i Forsmark. Där pågår en tillståndsprövning för att utöka anläggningen så att rivningsavfall kan tas emot. Det utbyggda SFR bedöms enligt nuvarande tidplan stå färdigt år En mindre del av avfallet som ska mellanlagras är långlivat. Detta ska placeras i slutförvaret för långlivat låg- och medelaktivt avfall, SFL. Detta slutförvar är ännu inte färdigprojekterat och bedöms inte finnas på plats förrän under mitten av talet. INKOMNA YTTRANDEN Naturvårdsverket, Kammarkollegiet, Havs- och vattenmyndigheten samt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har avstått från att yttra sig. Nyköpings kommun har inte hörts av. De som har yttrat sig har i huvudsak anfört följande. Länsstyrelsen i Södermanlands län Tillåtlighet, lokalisering och detaljplan Länsstyrelsen tillstyrker att tillstånd till lagring av radioaktivt avfall lämnas i enlighet med bolagets ansökan. Länsstyrelsen anser att det är positivt att lagring av radioaktivt avfall sker samlat och inomhus, istället för utspritt i containrar m.m. utomhus. Föreslagen lokalisering bedöms som lämplig då den till största del sker på redan ianspråktagen mark inom industriområdet samt att den är belägen på betryggande avstånd från närboende och omgivande skyddade naturområden och även ligger relativt skyddat sett från kusten. Länsstyrelsen bedömer vidare att verksamheten huvudsakligen har samband med avvecklingen av reaktorerna och därmed ryms inom gällande detaljplan. Villkor För att tydliggöra vad som gäller under byggtiden föreslår länsstyrelsen följande villkor för verksamheten, utöver de som bolaget angivit i ansökan:

22 22 1. Om inte annat framgår av tillståndet ska verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden angett i handlingarna samt i övrigt har uppgett eller åtagit sig i målet. 2. Förslag till kontrollprogram ska senast tre månader innan arbetena påbörjas lämnas in till tillsynsmyndigheten. Även en uppdatering av det nuvarande kontrollprogrammet bör kunna lämnas in till tillsynsmyndigheten tre månader innan arbetena påbörjas. Länsstyrelsen tillstyrker den av bolaget föreslagna delegationen rörande villkor för betongstation och schaktmassor. Miljönämnden i Nyköpings kommun Miljönämnden bedömer att lokaliseringen av den nya byggnaden för mellanlagring av radioaktivt avfall är väl vald med utgångspunkt i den redan befintliga mellanlagringen vid Studsvik. Lokaliseringen är också fördelaktig med hänsyn till att avvecklingen av forskningsreaktor R2 vid Studsvik kommer att ge ökade mängder avfall som behöver mellanlagras. Nämnden bedömer att den föreslagna nya byggnaden dessutom innebär en förbättring ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt när det gäller den mellanlagring som idag sker utomhus vid Studsvik. Miljönämnden har inget att erinra mot föreslagna villkor för verksamheten under byggtiden. Skogen öster om den planerade byggnaden bör behållas som insynsskydd från havet. När det gäller naturvärden på området ser nämnden positivt på kompensationsåtgärder för att bevara eller öka värdena. Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM SSM tillstyrker att SVAFO lämnas tillstånd enligt miljöbalken för utökad mellanlagring av radioaktivt avfall. Den till ansökan bifogade miljökonsekvensbeskrivningen bedöms ha upprättats i enlighet med de förfaranderegler som anges i 6 kap. miljöbalken, samt uppfylla syftet med kraven i samma kapitel. SVAFO har i sin redovisning visat att de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken är uppfyllda. Enligt SSM:s uppfattning behöver ett tillstånd

23 23 enligt miljöbalken för den ansökta verksamheten inte innehålla några kärnsäkerhets- eller strålskyddsvillkor. Skälen för inställningen SSM bedömer att SVAFO har förutsättningar att upprätthålla strålsäkerheten vid den planerade verksamheten. Bolaget behöver, i enlighet med Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:1) om säkerhet i kärntekniska anläggningar, till SSM lämna en säkerhetsredovisning som betydligt mer detaljerat än miljökonsekvensbeskrivningen redogör för kärnsäkerhet och strålskydd. Säkerhetsredovisningen måste godkännas av SSM för att SVAFO ska få bedriva den sökta verksamheten. Bedömningen att ett tillstånd enligt miljöbalken för den ansökta verksamheten inte behöver innehålla några säkerhets- eller strålskyddsvillkor grundar sig på att det i myndighetens författningssamling (SSMFS) finns ett flertal föreskrifter som närmare reglerar olika strålsäkerhetsaspekter för kärnteknisk verksamhet. För det fall en fråga inte skulle omfattas av dessa regler kan SSM med stöd av lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet eller strålskyddslagen (1988:220) meddela de ytterligare villkor som behövs i det enskilda fallet. Ett beslut om ytterligare villkor kan fattas med stor skyndsamhet och som ett resultat av SSM:s tillsyn över verksamheten. Lokala säkerhetsnämnden vid Studsvik Nämnden har tagit del av materialet och fortlöpande blivit informerade kring processen och har därför inga synpunkter på ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen. Svenska Naturskyddsföreningen, SNF, och Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG Föreningarna har yrkat att mark- och miljödomstolen ska avslå ansökan på den grunden att bolagets ansökan har en felaktig omfattning i följande avseenden:

24 24 1. Ansökan ska avse en ny anläggning som ska prövas förutsättningslöst enligt både miljöbalken och kärntekniklagen. 2. Domstolen ska hantera även strålsäkerhetsfrågor och sökanden ska till domstolen komplettera ansökan enligt miljöbalken med de handlingar rörande strålsäkerhet som skickas till Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM). 3. Sökanden ska även i prövningen enligt miljöbalken redovisa en preliminär avvecklingsplan för den nya anläggningen, inklusive hur avvecklingen ska bekostas. Yrkandet att ansökan ska gälla en ny anläggning Byggandet av en ny byggnad för mellanlagring kan inte anses vara en anläggningsändring av en annan byggnad. bör därför hantera den aktuella ansökan som en ansökan om ny verksamhet. Detta betyder att tillstånd för den tänkta anläggningen även måste sökas hos SSM som en kärnteknisk anläggning enligt 2 lagen om kärnteknisk verksamhet (SFS 1983:4). MKG har i samrådet framfört att den möjliga rollen för den nya anläggningen för mellanlagring av radioaktivt avfall ska redovisas i ett helhetsperspektiv. Anläggningen kan i framtiden komma att spela en roll vid mellanlagring av svenskt kortlivat och långlivat medelaktivt radioaktivt avfall utöver det behov som redovisas i ansökan. För att underlätta att den tänkta anläggningen kan byggas ut och få tillstånd för mellanlagring av ytterligare avfall från olika källor är det önskvärt att anläggningen juridiskt hanteras som en ny anläggning. Yrkandet att domstolen ska hantera strålsäkerhetsfrågor Domstolen har en utredningsskyldighet vilket innebär att domstolen ska tillse att målet får den inriktning och omfattning som krävs och utöva aktiv materiell processledning. Domstolens beredning ska behandla samtliga omständigheter som har betydelse för tillåtlighetsfrågan. Det finns därför inget hinder för domstolen mot att pröva frågor som berör kärnsäkerhet och strålskydd. Föreningarna anser att domstolen ska hantera frågor om strålsäkerhet i ifrågavarande process.

25 25 Yrkandet att sökanden ska redovisa en avvecklingsplan för anläggningen I den tidigare ovan refererade domen (mål M 10-03) om tillstånd för den kärntekniska verksamheten på Studsviksområdet anges som ett villkor att vid avveckling av verksamheten ska tillsynsmyndigheten informeras om hur avveckling som sker på området kommer att genomföras och om behovet av efterbehandling. Föreningarna vill att domstolen överväger att ställa krav enligt miljöbalken på en redovisning av hur den sökta anläggningen ska kunna avvecklas, inklusive en redovisning av hur avvecklingen ska bekostas. Naturskyddsföreningen i Sörmland Föreningen har yrkat att sökanden även i nu aktuell prövningen enligt miljöbalken ska redovisa en preliminär avvecklingsplan för den nya anläggningen, inklusive hur avvecklingen ska bekostas. Vidare har föreningen yrkat att det i domen uttryckligen föreskrivs att lagerbyggnaden får användas endast för mellanlagring av avfall från rivningen av Studsviksreaktorn och annat avfall som härrör från kärnforskningsverksamheten vid Studsvik. Enligt gällande detaljplan får området endast användas för verksamhet som har anknytning till verksamheten vid forskningsstationen och det föreligger därför hinder mot att mellanlagra annat avfall än sådant som härrör från Studsviksreaktorn. Folkkampanjen mot kärnkraft kärnvapen, FMKK FMKK har yrkat att ansökan ska avvisas eller alternativt avslås. Som grund för yrkandet har anförts följande. 1. Viktiga faktauppgifter saknas i ansökan. Volymer med uppskattad mängd av alfa, beta, gammastrålning måste redovisas. Vidare krävs att ansökan kompletteras med en säkerhetsredovisning. 2. Verksamheten är olämpligt lokaliserad. Domstolen bör besluta att mellanlagring i stället ska ske i Forsmark eftersom detta blir slutstation för avfallet i mer än 1000 generationer framöver.

26 26 FMKK har vidare yrkat att mark- och miljödomstolen ska förordna att sådant avfall som SVAFO återtar ur SFR, skall rekonditioneras och mellanlagras i Forsmark av arbets- och miljöskäl. FMKKs bedömning är att stöd för sökande endast finns i den s.k. Studsviklagen. Enligt den lagen har inte SVAFO möjlighet att avveckla kärnkraftverk vilket bevisas av att inte det river Barsebäcks kärnkraftverk och mellanlagrar kärnavfallet från detta. SVAFO har inte heller möjlighet att riva och mellanlagra kärnavfall från Ågesta kärnkraftverk. Varken avfallets volym, nuklidsammansättning eller kategori som långlivat och kortlivat redovisas i ansökan. Detta är en brist. Föreningens analys visar att det bästa sättet att mellanlagra avfallet är på Forsmarks Kraftsgrupp AB:s, FKA, område i Forsmark. Om behov föreligger kan ett mellanlager byggas där. Där finns redan etablerade mellanlager som är i drift av kärnkraftindustrin och ansvariga för verksamheten är SVAFOS ägare. I Forsmark har FKA en egen hamn där kärnkraftindustrins fraktfartyg för kärnavfall, Sigrid, anlöper. Logistiken är alltså färdig, godkänd och beprövad. Slutförvaring av mellanlagrat kärnavfall är planerat att ske i SFR och SLF på Forsmarksområdet. Sökandens avfall skulle då redan finnas på området. Ett område som också har ett fysiskt skydd av högsta klass vilket Studsvikområdet inte har. I andra hand kan mellanlagret placeras på OKG:s område i Oskarshamn. Enligt lag ska Studsvikområdet på sikt saneras och avvecklas. Det är omgivet av mark med höga natur- och kulturvärden, sociala värden i form av rekreation, båtliv, ostkustens E4, landstingets Naturum med badplats och naturhamn, fågelskyddsområden, Natura 2000 område samt klassat som riksintresse för sin oexploaterade kust. Att förlänga avvecklingen genom nyetablering av kärntekniska anläggningar är strategiskt fel väg att gå. En förebild är i stället den pågående avvecklingen av Barsebäcks kärnkraftområde där Kävlinge kommun planerar att bygga bl.a. bostäder.

27 27 Britta Kahanpää Britta Kahanpää har yrkat att ansökan ska avslås på följande grunder. 1. Lokaliseringen av mellanlagret är inte godtagbar. Avfallet bör i stället mellanlagras på annan plats i inlandet. 2. Den sökta tekniken är inte godtagbar. Mellanlagring bör i stället ske i bergrum. 3. Ansökan är bristfällig. Det saknas beskrivning av hur bolaget ska finansiera kompetent personal för hantering av mellanlagret. Vidare saknas redovisning för olika sönderfallskedjor och kemisk inverkan på material och föränderliga konsekvenser. Britta Kahanpää har vidare yrkat att MKB:n inte ska godkännas, att ett eventuellt tillstånd ska förfalla om bygget inte påbörjats inom fem år samt att ingen byggnation får påbörjas innan ett tillstånd har vunnit laga kraft. Britta Kahanpää har sammanfattningsvis anfört följande. Alternativa platser är inte seriöst prövade. Mellanlagringen bör ske i ett bergrum i inlandet, så långt från vattendrag, sjöar och hav som möjligt. Nära Norska gränsen pressas grundvattnet nedåt vilket medför att vid olycka eller sabotage skulle spridningen av nuklider till befolkningen ta lång tid. Vid Studsvik pressas grundvattnet uppåt vilket medför att vid läckage, sabotage, explosion och brand sprids nuklider snabbt ut i området och ut i Östersjön. De svenska stränderna är värst förorenade av radioaktiva partiklar. Genom regn spolas nukliderna till slut ut i haven. Alger och tång suger upp miljögifter och olika sorters nuklider. Ackumulerad effekt av mutationer uppstår när nuklider och miljögifter samarbetar. Värst blir effekten, när nukliderna kommer in i mikrober som virus och bakterier, eller i växter, djur eller människoceller som förökar sig snabbt. Det krävs personal med spetskompetens inom strålskydd samt kärn- och lösningskemiområdet för en så säker hantering som möjligt av de olika materialen vid mellanlagringen. SVAFO måste komplettera ansökan med en redogörelse för hur de ska kunna finansiera sådan kompetent personal.

28 28 Anders Andersson Anders Andersson har yrkat att det inhämtas ett yttrande från Försvarsmakten. Verksamheten kan utsättas för terror och bombning varför lagringen i stället bör ske i bergrum. BEMÖTANDE M.M. SVAFO har till bemötande av synpunkterna anfört bl.a. följande. Länsstyrelsen Sökanden medger föreslagna villkor. Naturskyddsföreningen och MKG Sökanden vidhåller att mellanlagringen kan prövas som ett ändringstillstånd eftersom mellanlagring redan sker inom ramen för gällande tillstånd och den planerade utökningen innebär mycket små skillnader vad gäller hur avfallet hanteras och den miljöpåverkan som uppkommer. Sökanden delar organisationernas uppfattning att det inte finns något hinder för domstolen att fastställa villkor som rör kärnsäkerhet och strålskydd. Men eftersom dessa frågor hanteras inom ramen för den prövning och tillsyn som Strålsäkerhetsmyndigheten genomför i enlighet med kärntekniklagen och strålskyddslagen finns det ingen anledning att föreskriva om sådana villkor i detta mål. SSM:s föreskrifter ställer krav på att alla kärntekniska anläggningar ska ha en avvecklingsplan. Den utökade mellanlagringen innebär att avvecklingsplanen måste uppdateras och redovisas till Strålsäkerhetsmyndigheten. Finansieringen av SVAFO:s verksamhet sker med medel från den s.k. Studsviksfonden och SVAFO får löpande redovisa och motivera sina kostnader för Strålsäkerhetsmyndigheten. Folkkampanien mot kärnkraft Sökanden bestrider samtliga yrkanden. Förutom avfall från avveckling, är

29 29 mellanlagret avsett för s.k. "historiskt avfall" som härrör från den tidiga forskningen. Innan detta avfall kan flyttas från Studsviksområdet, behöver avfallet karakteriseras, konditioneras och packas om. Det är först i samband med en sådan karakterisering som det går att få fram exakta uppgifter om avfallskategorier och nuklidsammansättning. Innan detta arbete har genomförts bedömer sökanden att det inte är möjligt att erhålla SSM:s tillstånd för att transportera bort avfallet från Studsviksanläggningen. Alternativa lokaliseringsorter finns därmed inte i praktiken när det gäller mellanlagring av det historiska avfallet. Det avfall som härrör från rivning, skulle kunna mellanlagras på en annan plats i Sverige. Sökanden bedömer det dock som mer resurseffektivt (kostnader, miljö, arbetsmiljö) att anlägga en byggnad i Studsvik, än att uppföra en i Studsvik och ytterligare en byggnad på annan plats. När SKB:s förvar i Forsmark är färdigställda, ska dock avfallet transporteras dit för slutlig förvaring. Britta Kahanpää Sökanden bestrider yrkandena. Vad avser yrkandet om att tillståndet ska förfalla efter viss tid motsvarar det sökandens eget yrkande avseende igångsättningstid. Med anledning av kravet på annan lokalisering, hänvisar sökanden till bemötandet av FMKKs yttrande. Uppgifter vid huvudförhandlingen Vid huvudförhandligen har bolaget lämnat följande kompletterande uppgifter och justering av talan. Vatten eller spill inne i byggnaden ska kunna samlas upp genom en pumpgrop eller tank och hanteras på samma sätt som smältvatten. Analys av vattnet kommer att göras för att bedöma om vattnet kan släppas ut till recipient eller om det ska omhändertas genom indunstning. SVAFO uppskattar att ca 900 m 3 packat lågaktivt avfall och ca 500 m 3 packat medelaktivt avfall från Ågersta kärnkraftverk kommer att lagras i den sökta