Giraffhus Mariedal Vargvägen Vargskinnet Energiinventering

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Giraffhus Mariedal Vargvägen Vargskinnet Energiinventering"

Johanna Eriksson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Stefan Rönnberg Energiretur i Umeå AB Kylgränd 6 A Umeå Tel , Giraffhus Mariedal Vargvägen Vargskinnet Energiinventering Stefan Rönnberg

2 VARGVÄGEN GIRAFFHUS Allmänt Generellt känns området och hus välskötta och väl underhållna. Som underlag för rapport har 4 hus och värmecentral besiktats. I samfälligheten finns 128 hus fördelade mellan souteränghus och hus med källare. Boyta är ca 120,5 m2 för typ A och 133 m2 typ C. Atemp har beräknats till 206 m2 per hus. Genomsnittlig förbrukning per hus 2008: Fjärrvärme kwh El 420 kwh (pumpenergi 200kWh och fläktenergi 220) Vatten 129 m3 Vår beräkning av teoretisk förbrukning för husen visar på en förbrukning på ca kwh/år av el + fjärrvärme därför får det ses som att förbrukning är normal. Vattenförbrukning är också helt normal. Husens energiprestanda enligt boverkets beräkningsmall blir ca 155 kwh/m2. För att få ett incitament till besparingar för den enskilde husägaren är separat mätning av respektive hus den viktigaste åtgärden. Därför är det bra att mätning av vatten redan idag finns och används i förening. Vår bedömning är att följande åtgärder är lönsamma : Isolering av vindsutrymmen Kontroll och injustering värme Vattenbesparande perlatorer / duschar Återvinning på ventilation Översyn VVC-system Optimerad pumpstyrning Översyn elabonnemang Angivna priser beräknade exkl moms Abonnemang El Elabonnemang för gemensamma delar: Vargvägen Garage kwh 63 Amp Vargvägen kwh 63 Amp Vargvägen kwh 100 Amp Vargvägen kwh 63 Amp Vargvägen 73 (UC) kwh 63 Amp Huvuddelen av förbrukning är matningar till garage samt utebelysning. El abonnemang bör gå att minska till 35 Amp på samtliga. Före ombyggnad krävs att respektive matning analyseras

3 Det kräver att centraler byggs om. Kostnad för ombyggnad beräknas till kr årlig besparing är ca kr Av förbrukning för Vargvägen 73 beräknas för undercentral fjv : Pumpar värme kwh (snitteffekt 2,2 kw ca 7000 h) Pumpar VVC 8700 kwh (1 kw 8760 h) Belysning samt kylfläkt 1000 kwh Fjärrvärme 3974 MWh förbrukning 2008 Vilket innebär ca kwh/år och hus Värmecentral Fjärrvärmecentral uppdelad med 2 st fjärrvärmecantraler med gemensam mätning. Vid ett planerat utbyte av växlare bör man överväga att istället utföra central som en gemensam som minskar antalet punkter att underhålla. Styrventiler för respektive central Värme kvs 25 Varmvatten kvs 20 Ventiler är överdimensionerade och kan minskas vid utbyte. Varmvatten bör vara 2,5-4 värme 10 I central finns oisolerade komponenter som ger ifrån sig mycket värme som bör isoleras. 2

4 VVC-pump är på ca 0,7 kw Pumptrycket är ca 7 mvp vilket borde gå att sänka. Eventuellt med mindre pumphjul då måste funktion VVC-system först kontrolleras. En halvering av pumptrycket skulle minska flödet med 30 % och effektbehovet med 65 %. Vi översyn av båda pumpar /VVC-system kan ca 5000 kwh/år sparas (ca 4000 kr/år) Huvudpumpar på respektive värmesystem : Pumptryck på ca 50 kpa resp 65 kpa inställt Vi rekommenderar att styrning ses över så att pumptryck ställs efter en kurva mot utetemperatur. (vid ombyggnad rekommenderas pumpar med proportionell reglering) Dessutom bör flytande nattsänkingsfunktion övervägas.det är en funktion som sparar på sommaren. Tex kan nattsänkning inkopplas när det är varmare än 0C och vara tex 10 C vid 10 C ute. Värmesystem Tvårörssystem med radiatorer dimensionerade försedda med Markaryds termostat med ombyggnadsinsats från manuell ventil ursprungligen från AGA Thermopanel. Termostater är maxbegränsade på 23 C. Det har varit problem med insatser som kärvar fast i stängt läge, problemet har varit uppe gentemot leverantören men är inte löst. Därför har många husägare fått rekommendationen att alltid ha termostater på max för att ventiler inte skall fastna i stängt läge. Varje hus har en stamventil på inkommande ledning som är injusterad i samband med byte till termostater. En bra injustering är viktig för en bra funktion på hela systemet. I en del hus har värme byggts om när kök utökats det där har man i en del fall installerat golvvärme. Där är utförandet avgörande för hur förbrukning påverkas. 3

Byggnadsisolering Vindsbjälklag -isolering 145 mm mineralull Uvärde ca 0,33 Snedtak vind- isolering 195 mm mineralull Uvärde ca 0,27 Kallvind 1 tr- isolering ca 195mm mineralull U-värde ca 0,25

5 Byggnadsisolering Vindsbjälklag -isolering 145 mm mineralull Uvärde ca 0,33 Snedtak vind- isolering 195 mm mineralull Uvärde ca 0,27 Kallvind 1 tr- isolering ca 195mm mineralull U-värde ca 0,25 Väggar- Isolering ca 120 mm mineralull Uvärde ca 0,37 Källarytterväggar -betong 150 mm isolerad invändigt ca 70 mm mineralull Uvärde ca 0,45. Källarväggar ovan mark är enligt uppgift isolerade med 50 mm cellplast vilket ger ett U-värde på 0,34 Kommentarer Vind och förrådsvind kan enkelt tilläggsiloleras. Däremot påverkas möjlighet att använda utrymmet som kallförråd. Vid tilläggsisolering av vindsutrymmen med 300 mm mineralull beräknas en besparing på ca 1800 kwh /år vara möjlig. (ca 50 m2) Kostnaden beräknas till ca kr. Dörr mot kallvind på övre plan kan med fördel tilläggsisoleras. Vi ser av vår värmefotografering av hus att det finns köldbryggor i ytterväggshörn och i golv bottenplan mot yttervägg. En del av köldbryggan kan vara att luft kommer in i skarv mellan betong och vägg. Det är inte så enkelt att åtgärda denna typ av köldbrygga. Här ser man exempel på köldbrygga mellan bjälklag bottenplan och sockel : Vardagsrum innerhörn mot yttervägg Vardagsrum ytterhörn 4

kök ytterhörn Fönster Befintliga fönster är av typ tvåglas. sidoljus i entre är av typ tvåglas isolerruta bedömt U-värde 3,0. Vanliga fönster är standard 2-glas.

6 kök ytterhörn Fönster Befintliga fönster är av typ tvåglas. sidoljus i entre är av typ tvåglas isolerruta bedömt U-värde 3,0. Vanliga fönster är standard 2-glas. En ny isolerruta på insidan eller ett utbyte av fönster skulle kunna förbättra uvärde från ca 2,5 till 1,2 och spara ca 150 kwh/m2 och år om man väljer ett bra energiglas. Om alla fönster bytes kan besparing bli maximalt ca 3000 kwh/år. Det innebär att ett fönsterbyte sparas in på ca 40 år om man ser till energiförbrukning med dagens fjärrvärmepris sedan finns aspekter som komfort,funktion och målning. Vid byte bör fönster med luftintag väljas om inte ventilation med till o frånluft installeras. Vatteninstallationer Era ursprungliga vattenarmaturer med tvågreppsblandare är inte den vattensnålaste typen. Det finns blandare som har funktion som kallstart och att man aktivt måste lyfta spak för att få fullt vattenflöde. Den vanligaste ettgreppsblandaren och duschblandaren som finns på marknaden idag kan förses med vattenbesparande perlator. Erfarenhetsmässigt vet man att vattenförbrukning i ett hus brukar vara mellan m3 år normalt med extrema avvikelser vid läckande toalettstolar och liknande. Er förbrukning är på 129 m3/år och hus. En minskad förbrukning av vatten på 20 m3/år sparar ca 450 kr/år Orsak till stor förbrukning kan vara bevattning sommartid eller andra vanor när det gäller bad och dusch. En läckande toalettstol kan förbruka stora mängder kallvatten. 5

Ventilation i husen I de hus vi kontrollerat var ventilationen väldigt varierande, i de flesta husen var ventilationen i badrum och tvätt mindre än hälften av normkravet.

7 Ventilation i husen I de hus vi kontrollerat var ventilationen väldigt varierande, i de flesta husen var ventilationen i badrum och tvätt mindre än hälften av normkravet. I något hus var kökskåpa utbytt till en modern köksfläkt vilket gjorde ventilationen stor i köket men liten i övriga utrymmen. En bidragande orsak till dålig ventilation i de flesta badrummen var att för mycket sugs ut i köket. Köksfläkt skall vara av typ alliance vid utbyte. Vissa frånluftsfläktar (på tak) är i behov av översyn för att ge rätt kapacitet. Ett problem i husen är att riktiga luftintag saknas för uteluft. En del husägare har installerat luftintag för att få bättre funktion.. Exempel på luftintag som installerats En normenlig ventilation i ett hus av denna storlek är ca 70 l/s. ( vi har mätt mellan l/s på normalinställning) I en del Badrum var ventilationen så låg som 4 l/s (jfr norm på 15 l/s) En normenlig ventilation förbrukar ca kwh/år. En bra återvinning kan ta tillbaks kwh. Det innebär att en bra återvinning den kan spara ca kr/år i fjärrvärme.(till och frånluft med återvinning) En beräknad investering på kr ger en pay-offtid på år. Då får man ju också en bra ventilation. Om man jämför med en liten ventilation utan återvinning skulle man inte spara något om man installerar en ventilation med mer luft och återvinning. Umeå Energiretur i Umeå AB Stefan Rönnberg 6

Relevanta dokument

ENERGIDEKLARATION BRF Friheten

2010 ENERGIDEKLARATION BRF Friheten Årsta 2010-02-10 Lars-Johan Lindberg Energiexpert Vad är en energideklaration? Energideklarationen beskriver en byggnads energianvändning. Lagen om energideklarationer