Kvarkar, leptoner och kraftförmedlare. Kerstin Jon-And Fysikum, SU 28 april 2014
|
|
- Ulf Öberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kvarkar, leptoner och kraftförmedlare Kerstin Jon-And Fysikum, SU 28 april 2014
2 ATOMEN En atomradie = 0, meter positiv negativ γ γ En atomkärnas radie = 0, meter en tiotusendel av atomens radie (diametern hos ett knappnålshuvud 1 mm höjden av ett trevåningshus mm = 10 m) Elektromagnetisk växelverkan förmedlad av fotonen γ
3 Materiens struktur elektron (-1) 1897 Thomson (Nobelpris 1906) atomkärnan 1911 Rutherford (Nobelpris kemi 1908!)
4 1911 Rutherford med Marsden & Geiger
5 Materiens struktur elektron (-1) 1897 Thomson (Nobelpris 1906) atomkärnan 1911 Rutherford (Nobelpris kemi 1908!) proton (+1) 1919 Rutherford neutron (0) 1932 Chadwick (Nobelpris 1935)
6 ATOMKÄRNAN PROTONER positiv elektrisk laddning NEUTRONER elektriskt neutrala Stark växelverkan mellan nukleonerna håller samman kärnan. Verkar bara på korta avstånd - någon nukleondiameter. Hadroner - starkt växelverkande partiklar (t.ex. proton, neutron) Stark växelverkan förmedlas av gluoner
7 Kosmisk strålning 1911 Hess (Nobelpris 1936) 1932 positron (antipartikel till elektronen) Anderson (Nobelpris 1936)
8 Alla partiklar har en antipartikel!! i Ψ(x,t) t = (iα + βm) Ψ(x,t) Paul A M Dirac 1928 Carl D Anderson 1932 elektron! positron! proton! antiproton! neutron! antineutron! Upptäckten av positronen!
9 Kosmisk strålning 1911 Hess (Nobelpris 1936) 1932 positron (antipartikel till elektronen) Anderson (Nobelpris 1936) 1936 myon (tung kusin till elektronen)
10 Who ordered that? Myon - µ
11 Kosmisk strålning 1911 Hess (Nobelpris 1936) 1932 positron (antipartikel till elektronen) Anderson (Nobelpris 1936) 1936 myon (tung kusin till elektronen) µ 1947 pion (stark vxverkans förmedlare??) Powell (Nobelpris 1950) π 1947 särpartiklar Rochester, Butler K, Λ, Σ
12 Experiment vid partikelacceleratorer ledde till Partikelexplosionen!
13 Mindre beståndsdelar George Zweig aces Murray Gell- Mann quarks
14 1964 mönstret kan förklaras - 3 kvarkar (quarks) Gell-Mann 2/3-1/3 upp ner sär + antikvarkar (u, d, s ) HADRONER spinn 1/2 BARYONER 3 KVARKAR p (uud) n (udd) MESONER KVARK + ANTIKVARK π + (ud) K + (us) Λ (uds)
15 ATOMKÄRNA NEUTRON PROTON ner ner KVARKAR ner upp upp upp gluoner förmedlar stark växelverkan mellan kvarkarna
16 Barbro Åsman
17 modules/module%205/nuclear_properties.htm
18 Upptäckten av kvarkar 3 km lång accelerator
19 Upptäckt av CHARM kvarken Tings experiment (USAs östkust) Resultat för e + e - par! p + Be J + X e + e Richters experiment (USAs västkust)- Resultat! e + e ψ hadroner e + e, µ + µ Invarianta massan hos e + e - paret En tydlig, smal topp vid: m=3.1gev! De såg en stor topp vid (3.105±0.003)GeV!
20 Två experiment - samma resultat! o Richter såg ψ signalen 10 november 1974 o När Ting var klar att publicera sin upptäckt av J var han på SLAC för ett möte. Han talade om sin upptäckt för Richter. o Båda grupperna hade sett samma partikel! Burton Richter at DOE s SLAC Sam Ting and team at DOE's Brookhaven November Revolutionen
21 Tolkningen av J/ ψ! o J/ ψ hade liten bredd - lång livstid - ca s gånger för lång ( normal livstid för stark växelverkan s)! o Passade därför inte in i existerande partikelmultipletter! o Tolkades som ett tillstånd av en ny kvark och dess antikvark! Charm-kvarken var upptäckt! J/ ψ - ( cc )! upp ner charm sär
22 Partiklar upptäckta efter 1964 ν τ Higgsbosonen
23 Toppkvarken upptäckt vid Fermilab utanför Chicago 1995 Toppkvarkens massa är ca 172 GeV (jämfört med protonmassan ca 0,94 GeV). Den sönderfaller innan den bildar hadroner.
24 Standardmodellen - materiepartiklar kvarkar leptoner 3 familjer
25 Standardmodellen - naturkrafter ELEKTROMAGNETISK växelverkan, fotonen - mellan elektriskt laddade partiklar, håller ihop atomen STARK växelverkan, gluoner - endast mellan kvarkar, håller ihop atomkärnan SVAG växelverkan, W, Z bosoner - mellan ALLA kvarkar och leptoner - den enda som kan ändra kvarksort GRAVITATION (svagast), gravitonen? beskrivs inte av Standardmodellen - mellan allt som har massa
26 Svaga kraften - W, Z bosoner Radioaktivt sönderfall
27 Standardmodellen Beskriver partiklarna och krafterna som verkar mellan dem. proton neutron Partiklar i Standardmodellen Kvarkar Leptoner Kraftpartiklar Materiepartiklarna, kvarkar och leptoner, spinn 1/2. Första generationen stabil. Bygger atomerna. Generationen 2 och 3 tyngre, kortlivade. Krafterna förmedlas av kraftpartiklar, bosoner, spinn 1. H Higgsbosonen, spinn 0, behövs för att ge partiklarna massa
28 Standard modellen i ett nötskal starka kraften elektromagnetiska kraften svaga kraften kvarkar upp ner charm sär topp botten gluon foton W leptoner elektron myon tau elektron neutrino myon neutrino tau neutrino Z Higgs
29 ANTIMATERIA Varje kvark och lepton har sin antikvark respektive antilepton. Första antipartikeln som upptäcktes var antielektronen eller positronen (1932). Antipartikeln har motsatt laddning och motsatta inre kvanttal jämfört med partiklen. Partikel och antipartikel förintar varandra. e - e + γ γ
30 Några fundamentala frågor att besvara Hur får partiklarna massa i Standardmodellen? Genom Higgsmekanismen. Vi har upptäckt Higgspartiklen! Vad är den mörka materien som inte kan förklaras av Standardmodellen? En supersymmetrisk partikel? Varför är gravitationen så svag? Kan inte beskrivas i Standardmodellen. Strängteori? Finns det extra dimensioner? Varför domineras universum mest av materia vart tog antimaterian vägen? Symmetribrott?
31 En grundläggande fråga är varför partiklar har massa och varför de har så olika massa. Massmysteriet kan lösas med Higgsmekanismen, som förutsäger en ny elementarpartikel, Higgspartikeln (teori 1964, P. Higgs, R. Brout and F. Englert) Peter Higgs Higgspartikeln har man letat efter länge vid flera acceleratorer. Vi har nu funnit den vid LHC Francois Englert
32 Higgsbosonen big bang Hur kan vi hitta den? sekunder Tid Illustration: Johan Jarnestad/Kungl. Vetenskapsakademien I den ursprungliga formen av Standardmodellen är alla partiklar masslösa. Stämmer uppenbarligen inte med mätdata. På 60-talet konstruerades Higgsmekanismen, en elegant utvidgning av Standardmodellen. Ger massa åt elementarpartiklarna genom att de växelverkar med Higgsfältet som finns i hela universum. Deras massa beror på hur starkt de växelverkar med fältet. Big Bang sek Higgsmekanismen förutsäger en ny partikel Higgspartikeln.
33 Hur får partiklar massa i Standardmodellen? En berömd fysiker vill ta sig till buffébordet på ett party. Det går trögt (han får massa)! En rykte sprids på partyt. Det bildas klungor runt ryktet. Fältet blir exciterat - motsvarar Higgspartikeln.
34 LHC - Large Hadron Collider
35 CERN European Organisation for Nuclear Research 21 medlemsstater Stora acceleratorer + Israel
36 LHC en proton-proton kolliderare Byggd i en tunnel utanför Genève, Schweiz. Omkretsen är 27 km. Tunneln ligger ca 100 m under marken. De två största experimenten: ATLAS and CMS. Protoner kolliderar med en energi av 4 TeV vardera. Protonens vilomassa är ca 1 GeV (E=mc 2 ). Energin hos protonerna är 4000 gånger större. Protonernas hastighet är % av ljushastigheten. Det sker ca 1 miljard kollisioner i sekunden. Ur energin i kollisionerna kan nya tunga, instabila partiklar skapas. Genom att detektera sönderfallsprodukterna kan man dra slutsatser om nybildade partiklar
37 Fysiken vid LHC motsvarar tillståndet här! 37
38 100 miljarder protoner i varje bunt Buntarna kolliderar 40 miljoner gånger per sek Event rate: Protoner kolliderar ca 1 miljard gånger per sek N = L x σ (pp) 109 interactions/s Mostly soft ( low p T ) events Intressanta partiklar bildas väldigt sällan Interesting hard (high-p T ) events are rare 38 very powerful detectors needed
39 LHC acceleratorns största utmaning: dipolmagneterna Magnetfält som behövs för att få protonerna böja av i banan: 8.4 Tesla Ström i de supraledande magnetlindningarna: 12 ka LHC magneterna kyls med supraflytande helium Coolest Place in the Universe? 1,9 K 1232 dipolmagneter à 35 ton runt LHC
40 Protonstrålar i LHC 10 september 2008: Protonstrålar gick runt hela LHC första gången, i båda riktningarna! 19 september 2008 råkade LHC ut för ett elektriskt missöde 20 november 2009: LHC var igång igen 30 mars 2010: De första kollisionerna vid världens högsta energi, 7 TeV : Lång körning vid 7 TeV 2012: Förlängd körning vid 8 TeV : Uppgradering av LHC till 14 TeV LHC beräknas köra ca 20 år
41 ATLAS detektorn 45 m ATLAS jämförd med en 6-våningsbyggnad på CERN 24 m 7000 ton
42 ATLAS Kollaborationen 38 länder 177 institutioner ca 3000 fysiker (1200 studenter inräknade) Albany, Alberta, NIKHEF Amsterdam, Ankara, LAPP Annecy, Argonne NL, Arizona, UT Arlington, Athens, NTU Athens, Baku, IFAE Barcelona, Belgrade, Bergen, Berkeley LBL and UC, HU Berlin, Bern, Birmingham, UAN Bogota, Bologna, Bonn, Boston, Brandeis, Brasil Cluster, Bratislava/SAS Kosice, Brookhaven NL, Buenos Aires, Bucharest, Cambridge, Carleton, CERN, Chinese Cluster, Chicago, Chile, Clermont-Ferrand, Columbia, NBI Copenhagen, Cosenza, AGH UST Cracow, IFJ PAN Cracow, SMU Dallas, UT Dallas, DESY, Dortmund, TU Dresden, JINR Dubna, Duke, Edinburgh, Frascati, Freiburg, Geneva, Genoa, Giessen, Glasgow, Göttingen, LPSC Grenoble, Technion Haifa, Hampton, Harvard, Heidelberg, Hiroshima IT, Indiana, Innsbruck, Iowa SU, Iowa, UC Irvine, Istanbul Bogazici, Johannesburg/Witwatersrand, KEK, Kobe, Kyoto, Kyoto UE, Lancaster, UN La Plata, Lecce, Lisbon LIP, Liverpool, Ljubljana, QMW London, RHBNC London, UC London, Lund, UA Madrid, Mainz, Manchester, CPPM Marseille, Massachusetts, MIT, Melbourne, Michigan, Michigan SU, Milano, Minsk NAS, Minsk NCPHEP, Montreal, McGill Montreal, RUPHE Morocco, FIAN Moscow, ITEP Moscow, MEPhI Moscow, MSU Moscow, Munich LMU, MPI Munich, Nagasaki IAS, Nagoya, Naples, New Mexico, New York, Nijmegen, Northern Illinois University, BINP Novosibirsk, NPI Petersburg,Ohio SU, Okayama, Oklahoma, Oklahoma SU, Olomouc, Oregon, LAL Orsay, Osaka, Oslo, Oxford, Paris VI and VII, Pavia, Pennsylvania, Pisa, Pittsburgh, CAS Prague, CU Prague, TU Prague, IHEP Protvino, Regina, Rome I, Rome II, Rome III, Rutherford Appleton Laboratory, DAPNIA Saclay, Santa Cruz UC, Sheffield, Shinshu, Siegen, Simon Fraser Burnaby, SLAC, Stockholm, KTH Stockholm, Stony Brook, Sydney, Sussex, AS Taipei, Tbilisi, Tel Aviv, Thessaloniki, Tokyo ICEPP, Tokyo MU, Tokyo Tech, Toronto, TRIUMF, Tsukuba, Tufts, Udine/ICTP, 15- April Uppsala, ATLAS UI Urbana, RRB Valencia, UBC Vancouver, Victoria, Waseda, Washington, Weizmann Rehovot, FH Wiener 42 Neustadt, Wisconsin, Wuppertal, Würzburg, Yale, Yerevan
43 Trådkammare Järn Scintillatorer Bly Flytande Ar Kisel Stråtuber
44 ATLAS konstruktionen & installationen JUNI 2003 Grottan 92 m under jord 55 m lång 32 m bred 35 m hög Idag är ATLAS färdigbyggd och tar data
45 November 2005 Alla toroidspolarna och hela kalorimetern installerad
46 Vi har letat efter Higgspartikeln i många sönderfallskanaler
47 Den första Higgs vi såg i ATLAS (4 April 2008)
48 Två sönderfallssätt för Higgspartikeln är särskilt tacksamma att leta efter H γγ H ZZ 4l (ee, µµ, eµ) Alla sönderfallsprodukter kan mätas och massan på ursprungspartikeln kan rekonstrueras Alla kända bakgrunder måste identifieras Leta efter en bump i massfördelningen!
49 En Higgskandidat: H γγ
50
51 Fördelningen av massan hos fotonparen
52 En Higgs-kandidat: H ZZ 4l (4μ i detta fall)
53 En Higgskandidat: H ZZ 4e
54
55 Fördelningen av massan hos de 4 leptonerna
56 Hur stor är sannolikheten att bumparna runt 126 GeV bara är fluktuerande bakgrund? Sammantaget är sannolikheten 1, Både ATLAS och CMS ser samma signal Vi har gjort en upptäckt!!
57 4 juli 2012 Higgs-seminarium - CERN Melbourne konferens
58 Seminariet 4 juli 2012 blev nyhet i världspressen
59 Är det Standardmodellens Higgs? ingen Higgs: 0 1: SM Higgs Än så länge ser vi inga avvikelser
60 Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat utdela Nobelpriset i fysik 2013 till François Englert, Université Libre de Bruxelles, Bryssel, Belgien och Peter W. Higgs, University of Edinburgh, Storbritannien för den teoretiska upptäckten av en mekanism som bidrar till förståelsen av massans ursprung hos subatomära partiklar, och som nyligen, genom upptäckten av den förutsagda fundamentala partikeln, bekräftats av ATLAS- och CMS-experimenten vid CERN:s accelerator LHC Higgspartikeln! Sista pusselbiten i Standardmodellen Illustration: Johan Jarnestad/The Royal Swedish Academy of Sciences Nobelpris i fysik 2013
61 Vad består Universum av? Atomer - vanlig materia - ca 4%. Beskrivs av Standardmodellen. Mörk materia - ca 23%. Vi vet inte vad den består av! Supersymmetri? Mörk energi - någon totalt okänd form av energi som får universums expansion att accelerera. Om supersymmetri finns har varje partikel en skugga. Den lättaste skuggan (ganska tung ) kan vara stabil och utgöra mörk materia.
62 Mörk materia i Universum Vera Rubin gjorde den första systematiska studien av rotationskurvor hos spiralgalaxer 1970 Överraskande resultat: Det mesta av materien i galaxerna (90%) är mörk, den lyser inte.
63 Supersymmetri (SUSY) En teori som förutsäger symmetri mellan materiepartiklar (kvarkar och leptoner) och kraftförmedlare Exempel: kvark q (s=1/2) q (s=0) ~ squark gluon g (s=1) g (s=1/2) gluino Vår vanliga värld med standardpartiklar ~ Kanske en ny värld med SUSY partiklar?? Motivering: - Förenar materieoch kraftpartiklar - Erbjuder en kandidat till mörk materia - Löser flera djupa problem med Standardmodellen
64 Supersymmetriska partiklar En supersymmetrisk partikel sönderfaller generellt till en SMpartikel och en lättare SUSY-partikel Den lättaste SUSY-partikeln kan vara stabil och lämna detektorn utan att växelverka (kandidat till Mörk Materia) Kännetecknet på en SUSY-partikel i detektorn är kvarkar (ger jets i detektorn) och/eller leptoner och saknad energi 25/5/2012 Kerstin Jon-And, SU Denna partikel (neutralino) är en bra kandidat till universums mörka materia 64
65 Sökande efter Mörk Materia vid LHC Simulering En kandidat till mörk materia är neutral och lämnar inga spår i detektorn. Vi letar efter tomma områden där det saknas energi, missing transverse energy, MET χ~ 0 1 MET Vi behöver kombinera LHC och Astropartikel fysik data för att bevisa att den partikel vi hoppas hitta är den partikel som utgör mörk materia.. ~ χ
66 Slutsatser Standardmodellen för partikelfysik stämmer med alla hittillsvarande data från partikelacceleratorer En ny partikel som liknar en Higgsboson har upptäckts bara ett par år efter de första kollisionerna vid LHC Mer än 20 års förberedelser ligger bakom En triumf för grundforskningen och internationellt samarbete Mer data behövs för att undersöka om egenskaperna hos den nya partikeln stämmer i detalj med Standardmodellen. Avvikelser skulle tyda på ny fysik. Sökandet efter ny fysik bortom Standardmodellen pågår! Följ utvecklingen!
Introduktion till partikelfysik. CERN Kerstin Jon-And Stockholms universitet
Introduktion till partikelfysik CERN 2008-10-27 Kerstin Jon-And Stockholms universitet elektron (-1) 1897 Thomson (Nobelpris 1906) 1911 Rutherford (Nobelpris kemi 1908!) proton +1 1919 Rutherford neutron
Läs merHiggsbosonens existens
Higgsbosonens existens Ludvig Hällman, Hanna Lilja, Martin Lindberg (9204293899) (9201120160) (9003110377) SH1012 8 maj 2013 Innehåll 1 Sammanfattning 2 2 Standardmodellen 2 2.1 Kraftförmedlarna.........................
Läs merHiggspartikeln. och materiens minsta beståndsdelar. Johan Rathsman Teoretisk Partikelfysik Lunds Universitet. NMT-dagar i Lund
och materiens minsta beståndsdelar Teoretisk Partikelfysik Lunds Universitet NMT-dagar i Lund 2018-03-14 Översikt 1 och krafter 2 ska partiklar och krafter 3 på jakt efter nya partiklar 4 och krafter materiens
Läs merSupersymmetri. en ny värld av partiklar att upptäcka. Johan Rathsman, Lunds Universitet. NMT-dagar, Lund, Symmetrier i fysik
en ny värld av partiklar att upptäcka, Lunds Universitet NMT-dagar, Lund, 2014-03-10 1 i fysik 2 och krafter 3 ska partiklar och krafter 4 på jakt efter nya partiklar Newtons 2:a lag i fysik Newtons andra
Läs merStandardmodellen. Figur: HANDS-ON-CERN
Standardmodellen Den modell som sammanfattar all teoretisk kunskap om partikelfysik i dag kallas standardmodellen. Standardmodellen förutspådde redan på 1960-talet allt det som man i dag har lyckats bevisa
Läs merUpptäckten av Higgspartikeln
Upptäckten av Higgspartikeln 1. Introduktion 2. Partikelfysik 3. Higgspartikeln 4. CERN och LHC 5. Upptäckten 6. Framtiden 1 Introduktion De senaste åren har ni säkert hört talas om den så kallade Higgspartikeln
Läs merLHC Vad händer? Christophe Clément. Elementarpartikelfysik Stockholms universitet. Fysikdagarna i Karlstad, 2010-10-09
LHC Vad händer? Christophe Clément Elementarpartikelfysik Stockholms universitet Fysikdagarna i Karlstad, 2010-10-09 Periodiska systemet 1869 Standardmodellen 1995 Kvarkar Minsta beståndsdelar 1932 Leptoner
Läs merAcceleratorer och Detektorer Framtiden. Barbro Åsman den
Acceleratorer och Detektorer Framtiden Barbro Åsman den 11-07-06 Rutherfords experiment Rutherfords experiment Atommodeller Thomsons modell Rutherfords resultat Studerade radioaktiv strålning tillsammans
Läs merSupersymmetri. en ny värld av partiklar att upptäcka. Johan Rathsman, Lunds Universitet. NMT-dagar, Lund, Symmetrier i fysik
en ny värld av partiklar att upptäcka, Lunds Universitet NMT-dagar, Lund, 2011-03-10 1 i fysik 2 och krafter 3 ska partiklar och krafter 4 på jakt efter nya partiklar Newtons 2:a lag i fysik Newtons andra
Läs merHur mycket betyder Higgspartikeln? MASSOR!
Hur mycket betyder Higgspartikeln? MASSOR! 1 Introduktion = Ni kanske har hört nyheten i somras att mina kollegor i CERN hade hittat Higgspartikeln. (Försnacket till nobellpriset) = Vad är Higgspartikeln
Läs merDen experimentella partikelfysikens framtid.
Den experimentella partikelfysikens framtid. Sten Hellman materiens minsta beståndsdelar 2002 Vad vill vi veta? Varför? Hur skall det gå till? 2 Det finns många frågor som partikelfysiker vill ha svar
Läs merAtt utforska mikrokosmos
309 Att utforska mikrokosmos Hur lundafysiker mätte en ny spridningseffekt, var med och bestämde familjeantalet av leptoner och kvarkar och deltog i jakten på Higgs partikel. Vad vi vet och vill veta Idag
Läs merLHC Vad händer? Christophe Clément. Elementarpartikelfysik Stockholms universitet. Fysikdagarna i Karlstad,
LHC Vad händer? Christophe Clément Elementarpartikelfysik Stockholms universitet Fysikdagarna i Karlstad, 2010-10-09 Periodiska systemet 1869 Standardmodellen 1995 Kvarkar Minsta beståndsdelar 1932 Leptoner
Läs merChristian Hansen CERN BE-ABP
Christian Hansen CERN BE-ABP LHC - Vart, Varför och Hur? Acceleration och Gruppering Böjning Fokusering Kollision LHC - Vart, Varför och Hur? Acceleration och Gruppering Böjning Fokusering Kollision 1952
Läs merVarför forskar vi om elementarpartiklar? Svenska lärarare på CERN 2013-10-31 Tord Ekelöf, Uppsala universitet
Varför forskar vi om elementarpartiklar? 1 Large Hadron Collider LHC vid CERN i Genève Världens mest högenergetiska protonkrockare 2 Varför hög energi? Enligt kvantmekaniken medger hög energi att man kan
Läs merHur mycket betyder Higgs partikeln? MASSOR! Leif Lönnblad. Institutionen för Astronomi och teoretisk fysik Lunds Universitet. S:t Petri,
Hur mycket betyder Higgs partikeln? MASSOR! Leif Lönnblad Institutionen för Astronomi och teoretisk fysik Lunds Universitet S:t Petri, 12.09.05 Higgs 1 Leif Lönnblad Lund University Varför är Higgs viktig?
Läs merPartikeläventyret. Bernhard Meirose
Partikeläventyret Bernhard Meirose Vad är Partikelfysik? Wikipedia: "Partikelfysik eller elementarpartikelfysik är den gren inom fysiken som studerar elementarpartiklar, materiens minsta beståndsdelar,
Läs merPartikelfysik och Kosmologi
Partikelfysik Partikelfysik och Kosmologi Materiepartiklar (spinn = ½ ): kvarkar och leptoner Leptoner ν e e Laddning massa leptontal ingen < 3 ev/c 2 L e = + 1-1 511 kev/c 2 L e = + 1 upp ner Kvarkar
Läs merFöreläsning 8 Elementarpartiklar, bara kvarkar och leptoner
Föreläsning 8 Elementarpartiklar, bara kvarkar och leptoner Bevarandelagar i reaktioner MP 13-3 Elementarpartiklarnas periodiska system Standard Modellen och kraftförening MP 13-4 Vad härnäst? MP 13-5
Läs merFöreläsning 8 Elementarpartiklar, bara kvarkar och leptoner
Föreläsning 8 Elementarpartiklar, bara kvarkar och leptoner Bevarandelagar i reaktioner MP 13-3 Elementarpartiklarnas periodiska system Standard Modellen och kraftförening MP 13-4 Vad härnäst? MP 13-5
Läs merCygnus. I detta Cygnus. medlemsblad för Östergötlands Astronomiska Sällskap (ÖAS) Se våra aktiviteter i ÖAS under höstsäsongen.
ÖAS tackar alla medlemmar som valt att bli e-medlemmar och därmed får digitalt, då det sparar både på miljön och på vårt arbete! Som e-medlem får du meddelanden via e-post om aktuella händelser och när
Läs merKrävs för att kunna förklara varför W och Z bosoner har massor.
Higgs Mekanismen Krävs för att kunna förklara varför W och Z bosoner har massor. Ett av huvudmålen med LHC. Teorin förutsäger att W och Z bosoner är masslösa om inte Higgs partikeln introduceras. Vi observerar
Läs merChristophe Clément (Stockholms Universitet)
Svenska Lärare på CERN Christophe Clément (Stockholms Universitet) Översikt 1. Varför bygger vi LHC & ATLAS experimentet? 2. Hur funkar ATLAS experimentet? 3. Material Varför bygger vi LHC & ATLAS experimentet?
Läs merLösningar - Rätt val anges med fet stil i förekommande fall (obs att svaren på essäfrågorna inte är uttömmande).
STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM Tentamensskrivning i Materiens Minsta Byggstenar, 5p. Lördag den 15 juli, kl. 9.00 14.00 Lösningar - Rätt val anges med fet stil i förekommande fall (obs att svaren på essäfrågorna
Läs merOm Particle Data Group och om Higgs bosonens moder : sigma mesonen
Om Particle Data Group och om Higgs bosonens moder : sigma mesonen Abstract Samtidigt som jag in på 1980 talet blev intresserad av huruvida den kontroversiella spinnlösa "sigma mesonen" existerar eller
Läs merFöreläsning 8 Elementarpartiklar, bara kvarkar och leptoner
Föreläsning 8 Elementarpartiklar, bara kvarkar och leptoner Bevarandelagar i reaktioner MP 13-3 Elementarpartiklarnas periodiska system Standard Modellen och kraftförening MP 13-4 Vad härnäst? MP 13-5
Läs mer1.5 Våg partikeldualism
1.5 Våg partikeldualism 1.5.1 Elektromagnetisk strålning Ljus uppvisar vågegenskaper. Det är bland annat möjligt att åstadkomma interferensmönster med ljus det visades av Young redan 1803. Interferens
Läs merHur kan man finna Higgs boson? Donna Montagna, Kalle Nyman & Peter Henningsson
Hur kan man finna Higgs boson? Donna Montagna, Kalle Nyman & Peter Henningsson Projektarbete SH 1101 Modern Fysik VT 2012 1 Introduktion På sextiotalet hade partikelfysiken kommit till ett skede då flera
Läs merDetektion av subatomiska partiklar och framväxten av standardmodellen. Jens Fjelstad
Detektion av subatomiska partiklar och framväxten av standardmodellen Jens Fjelstad 2010 04 19 Neutrinon Lise Meitner & Otto Hahn [1911]: energin hos betapartiklar (elektroner) vid betasönderfall A B +
Läs merFöreläsning 12 Partikelfysik: Del 1
Föreläsning 12 Partikelfysik: Del 1 Vad är de grndläggande delarna av material? Hr växelverkar de med varandra? Partikelkolliderare Kvarkar Gloner Vi är nästan i sltet av historien Med den här krsen har
Läs merVälkommen till CERN. Lennart Jirden CERN PH Department Genève
Välkommen till CERN Lennart Jirden CERN PH Department Genève Innehåll Vad betyder «CERN»? Conseil Européen pour la Recherche Nucléaire European Council for Nuclear Research 1952 Vad betyder «CERN»? Organisation
Läs merVälkommen till CERN. Lennart Jirden CERN PH Department Genève
Välkommen till CERN Lennart Jirden CERN PH Department Genève Vad betyder «CERN»? 1952 Conseil Européen pour la Recherche Nucléaire European Council for Nuclear Research Vad betyder «CERN»? Organisation
Läs merPartikelfysik och det Tidiga Universum. Jens Fjelstad
Partikelfysik och det Tidiga Universum Jens Fjelstad 2010 05 10 Universum Expanderar Hubbles Lag: v = H 0 D D avståndet mellan två punkter i universum v den relativa hastigheten mellan punkterna H 0 (70km/s)/Mpc
Läs merIII Astropartikelfysik och subatomär fysik
III Astropartikelfysik och subatomär fysik III.1. Sammanfattande bedömning Under de senaste tjugo åren har vår förståelse för såväl naturens mest fundamentala beståndsdelar och processer som universums
Läs merDel A: Seminarium i Hedemora Tord Ekelöf, Uppsala universitet
Del A: *Partikelfysik, en överblick * Introduktion om Big Bang, materia och antimateria i lika delar, hur vet vi det?, universum bildades, materia blev kvar. Vart tog all antimateria vägen? *Neutriner:
Läs merTentamen i FUF050 Subatomär Fysik, F3
Tentamen i FUF050 Subatomär Fysik, F3 Tid: 013-05-30 fm Hjälpmedel: Physics Handbook, nuklidkarta, Beta, Chalmersgodkänd räknare Poäng: Totalt 75 poäng, för betyg 3 krävs 40 poäng, för betyg 4 krävs 60
Läs merNobelpriset i fysik 2008
P OPULÄRVETENSKAPLIG INFORMATION Nobelpriset i fysik 2008 Varför finns det någonting istället för ingenting? Varför finns det så många olika elementarpartiklar? Årets Nobelpristagare har kommit med teoretiska
Läs merLHC Att Studera Universums Minsta Beståndsdelar i Världens största Experiment
LHC Att Studera Universums Minsta Beståndsdelar i Världens största Experiment 1 Introduktion = Vem är jag? = Vad ska jag prata om? = LHC, the Large Hadron Collider = Startade så smått för ett och ett havlt
Läs merTheory Swedish (Sweden)
Q3-1 Large Hadron Collider (10 poäng) Läs anvisningarna i det separata kuvertet innan du börjar. I denna uppgift kommer fysiken i partikelacceleratorn LHC (Large Hadron Collider) vid CERN att diskuteras.
Läs merLeptoner och hadroner: Teori och praktik inom partikelfysiken
Preprint typeset in JHEP style - HYPER VERSION Leptoner och hadroner: Teori och praktik inom partikelfysiken Paul Hoyer Institutionen för fysikaliska vetenskaper, PB 64, FIN-00014 Helsingfors Universitet
Läs merHiggspartikeln upptäckt äntligen!
Gunnar Ingelman Jonas Strandberg KOSMOS 2012: 7-24 Svenska fysikersamfundet Higgspartikeln upptäckt äntligen! CERN 4 juli 2012 Redan klockan fem på morgonen den fjärde juli ringlade köerna långa utanför
Läs merUniversums uppkomst: Big Bang teorin
Universums uppkomst: Big Bang teorin Universum expanderar (Hubbles lag) Kosmisk bakgrundsstrålning Fördelningen av grundämnen Några kosmologiska frågor 1. Har universum alltid expanderat som idag eller
Läs merINTRODUKTION TILL PARTIKELFYSIK. Från atomer till kvarkar
INTRODUKTION TILL PARTIKELFYSIK Från atomer till kvarkar En elementär historisk översikt av begrepp, upptäckter och vad som därigenom uppnåtts En föreläsning för svenska gymnasieelever juni 2018 Redigerade
Läs mer14. Elektriska fält (sähkökenttä)
14. Elektriska fält (sähkökenttä) För tillfället vet vi av bara fyra olika fundamentala krafter i universum: Gravitationskraften Elektromagnetiska kraften, detta kapitels ämne Orsaken till att elektronerna
Läs merTomrummet Partikelfysik 2008 av Josef Kemény
Tomrummet Partikelfysik 2008 av Josef Kemény Tomrummet i mikrokosmos I det ser vi partiklar Tomrummet i makrokosmos I det ser vi solar/stjärnor Nobelpris i fysik 2008 Yoichiro Nambu, Toshihide Maskawa
Läs merUtbildningsutmaningar för ATLAS-experimentet
Utbildningsutmaningar för ATLAS-experimentet Erik Johansson Stockholms universitet 1 Projektledare Michael Barnett Lawrence Berkeley Nat. Lab. Erik Johansson Stockholms universitet 2 ATLAS utmaningar 1.
Läs merElementarpartikelfysik sammanfattning (baserad på anteckningar av Sten Hellman)
Elementarpartikelfysik sammanfattning (baserad på anteckningar av Sten Hellman) Spridningsexperiment, tvärsnitt Standardmodellen: Klassificering av partiklar (baryon, lepton, kraftförmedlare,...) Egenskaper
Läs merAtt förena gravitation och elektromagnetism i en (klassisk) teori. Kaluza [1919], Klein [1922]: Allmän
M-teori Strängteori Supersträngteori Einsteins Dröm Att förena gravitation och elektromagnetism i en (klassisk) teori Kaluza [1919], Klein [1922]: Allmän relativitetsteori i en extra dimension kanske ger
Läs merBig bang Ulf Torkelsson. 1 Enkla observationer om universums kosmologiska egenskaper
Föreläsning 2/4 Big bang Ulf Torkelsson 1 Enkla observationer om universums kosmologiska egenskaper Oberoende av i vilken riktning på himlen vi tittar, så ser universum i stort sett likadant ut. Det tycks
Läs merVälkommen till CERN. Lennart Jirden CERN PH Department
Välkommen till CERN Lennart Jirden CERN PH Department En introduktion till CERN Vad Varför Hur Spin-off Senaste nytt Vad betyder «CERN»? Conseil Européen pour la Recherche Nucléaire European Council for
Läs mersom kosmiska budbärare
IceCube på sydpolen söker neutriner som kosmiska budbärare Per Olof Hulth Oskar Klein centre Stockholm University hulth@fysik.su.se 2013-06-04 KVA inspirationsdag Kristianstad - Per Olof Hulth 1 Richard
Läs merEXAMENSARBETE C. Kvarkar. - upptackt och aterupptackt
Kvarkar - upptackt och aterupptackt Stina Ostlund Handledare: Richard Brenner Amnesgranskare: Elin Bergeas Kuutmann Examensarbete C i fysik, 15 hp 9 juni 2017 EXAMENSARBETE C Institutionen f or hogenergifysik
Läs merLitet quiz om svarta hål och kvantfysik: facit på www2.kau.se/tp/outreach Nedanför quizzet ger jag facit. Men försök själv först!
Litet quiz om svarta hål och kvantfysik: facit på www2.kau.se/tp/outreach Nedanför quizzet ger jag facit. Men försök själv först! 1. Vad är en gluon ( lim-partikel", från glue på engelska)? a. En riktig
Läs merTentamen i Modern fysik, TFYA11, TENA
IFM - Institutionen för Fysik, Kemi och Biologi Linköpings universitet Tentamen i Modern fysik, TFYA11, TENA Måndagen den 19/12 2011 kl. 14.00-18.00 i KÅRA, T1, T2 och U1 Tentamen består av 2 A4-blad (inklusive
Läs merFöreläsningsserien k&p
Föreläsningsserien k&p 1. "Begrepp bevarandelagar, relativistiska beräkningar" 1-3,1-4,1-5,2-2 2. "Modeller av atomkärnan" 11-1, 11-2, 11-6 3. "Radioaktivitet, alfa-, beta-, gammasönderfall" 11-3, 11-4
Läs merKosmisk strålning & tungjonsfysik
Kosmisk strålning & tungjonsfysik Hur man i Lund kunde bestämma den märkliga K-mesonens egenskaper och senare återskapa de fysikaliska processerna några milliondels sekunder efter Big Bang. Kosmisk strålning
Läs merDet finns något där ute i universum, något som är. Mörk materia att mäta något man inte kan se. aktuell forskning. av Elin Bergeås Kuutmann
aktuell forskning Gevärskulehopen ( Bullet cluster ). Två galaxhopar kolliderar med varandra. Det rödmarkerade i bilden är stoft som har bromsats upp i kollisionen. Det blåmarkerade innehåller det mesta
Läs merAtomkärnans struktur
Föreläsning 18 tomkärnans struktur Rutherford, Geiger och Marsden påvisade ~1911 i spridningsexperiment att atomen hade sin positiva laddning och massa koncentrerad till en kärna. I vissa fall kunde α-partiklarna
Läs merDistribuerad data-analys inom CMS-experimentet
Distribuerad data-analys inom CMS-experimentet Distribuerad data-analys inom CMS-experimentet Tomas Lindén Forskningsinstitutet för fysik CMS programmet De andra Finlandssvenska fysikdagarna 13.-15. November
Läs merInnehåll. Förord...11. Del 1 Inledning och Bakgrund. Del 2 Teorin om Allt en Ny modell: GET. GrundEnergiTeorin
Innehåll Förord...11 Del 1 Inledning och Bakgrund 1.01 Vem var Martinus?... 17 1.02 Martinus och naturvetenskapen...18 1.03 Martinus världsbild skulle inte kunna förstås utan naturvetenskapen och tvärtom.......................
Läs merPreonstjä. av Johan Hansson och Fredrik Sandin
Preonstjä av Johan Hansson och Fredrik Sandin M odern astrofysik har gett förnyade insikter om materians uppbyggnad och möjliga tillstånd. Neutronstjärnor och svarta hål förutsas först teoretiskt innan
Läs mer4.10. Termonukleär fusion
4.10. Termonukleär fusion [Understanding Physics: 21.10-21.12] Att hålla igång en fissionsprocess är lätt, eftersom de kolliderande partiklarna, neutronerna, är elektriskt neutrala, och därför inte påverkas
Läs merAtomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.
Atomfysik ht 2015 Atomens historia Atom = grekiskans a tomos som betyder odelbar Filosofen Demokritos, atomer. Stort motstånd, främst från Aristoteles Trodde på läran om de fyra elementen Alla ämnen bildas
Läs merBFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin 12. Kärnfysik 1 2014. Kärnfysik 1
Kärnfysik 1 Atomens och atomkärnans uppbyggnad Tidigare har atomen beskrivits som bestående av en positiv kärna kring vilken det i den neutrala atomen befinner sig lika många elektroner som det finns positiva
Läs merDEN MÖRKA MATERIAN Hallands Astronomiska Sällskap
DEN MÖRKA MATERIAN Hallands Astronomiska Sällskap Anteckningar efter kurs 26/2 2013 Arne Sikö 0 Inledning Det var meningen att vi skulle ta upp både mörk materia och mörk energi, men det senare hanns inte
Läs merFöreläsning 3. Radioaktivitet, alfa-, beta-, gammasönderfall
Radioaktivitet, alfa-, beta-, gammasönderfall Halveringstid (MP 11-3, s. 522-525) Alfa-sönderfall (MP 11-4, s. 525-530) Beta-sönderfall (MP 11-4, s. 530-535) Gamma-sönderfall (MP 11-4, s. 535-537) Se även
Läs merPolitik och partiklar
Vårens PROFIL: anna lipniacka Politik och partiklar Text och foto: Robert Cumming Från kommunismens Polen till dagens Skandinavien, från 1980-talets CERN till dagens LHC. Anna Lipniacka söker avslöja universums
Läs merMurray Gell-Mann och
Matriser Institute of Geometry, Algebra and Topology Ecole Polytechnique Fédérale de Lausanne Sonja Kovalevskydagarna Uppsala, den 7 november 2008 Matriser Översikt 1 Matriser 2 Matriser 3 Kvarkar Kvarkar
Läs merRelativistisk kinematik Ulf Torkelsson. 1 Relativistisk rörelsemängd, kraft och energi
Föreläsning 13/5 Relativistisk kinematik Ulf Torkelsson 1 Relativistisk rörelsemängd, kraft och energi Antag att en observatör O följer med en kropp i rörelse. Enligt observatören O så har O hastigheten
Läs merAlltingsmodellen eller Den Kosmiska Modellen. Den nya atommodellen. Ett förslag Av Josef Kemény (2007)
Alltingsmodellen eller Den Kosmiska Modellen. Den nya atommodellen. Ett förslag Av Josef Kemény (2007) Standardmodellen som består av en enda kärna Fysikens problem: Teorin som inte existerar i praktiken
Läs merRörelsemängd och energi
Föreläsning 3: Rörelsemängd och energi Naturlagarna skall gälla i alla interial system. Bl.a. gäller att: Energi och rörelsemängd bevaras i all växelverkan mu p = Relativistisk rörelsemängd: 1 ( u c )
Läs merSträngar och extra dimensioner
Strängar och extra dimensioner Världens vackraste ekvation? Rummet, rymden, är arenan där allt i universum utspelar sig. Tiden ger rörelse och dynamik. Av materia är vi alla uppbyggda. Men hur hänger allt
Läs merEdwin Hubbles stora upptäckt 1929
Edwin Hubbles stora upptäckt 1929 Edwin Hubble Edwin Hubbles observationer av avlägsna galaxer från 1929. Moderna observationer av avlägsna galaxer. Bild: Riess, Press and Kirshner (1996) Galaxerna rör
Läs merExperimentell fysik. Janne Wallenius. Reaktorfysik KTH
Experimentell fysik Janne Wallenius Reaktorfysik KTH Återkoppling från förra mötet: Många tyckte att det var spännade att lära sig något om 1. Osäkerhetsrelationen 2. Att antipartiklar finns och kan färdas
Läs merFöreläsningsserien k&p
Föreläsningsserien k&p 1. "Begrepp bevarandelagar, relativistiska beräkningar" 1-3,1-4,1-5,2-2 2. "Modeller av atomkärnan" 11-1, 11-2, 11-6 3. "Radioaktivitet, alfa-, beta-, gammasönderfall" 11-3, 11-4
Läs merLundamodellen för högenergikollisioner
Lundamodellen för högenergikollisioner Om den framgångsrika Lundamodellen för högenergikollisioner teoretiska idéer möter en experimentell verklighet. Lundamodellen för högenergikollisioner 326 Färgade
Läs merVarför behöver vi higgs-partikeln?
2012-05-20 Projektarbete SH1012 Modern fysik Varför behöver vi higgs-partikeln? (och vad händer om den inte existerar) Författare: Ariel Ekgren, Adam Hjerpe, Jens Wirén Handledare: Jonas Strandberg 1 Introduktion
Läs merFöreläsning 3. Radioaktivitet, alfa-, beta-, gammasönderfall
Radioaktivitet, alfa-, beta-, gammasönderfall Halveringstid (MP 11-3, s. 522-525) Alfa-sönderfall (MP 11-4, s. 525-530) Beta-sönderfall (MP 11-4, s. 530-535) Gamma-sönderfall (MP 11-4, s. 535-537) Se även
Läs merWALLENBERGS FYSIKPRIS 2018
WALLENBERGS FYSIKPRIS 2018 Tävlingsuppgifter (Kvalificeringstävlingen) Riv loss detta blad och häfta ihop det med de lösta tävlingsuppgifterna. Resten av detta uppgiftshäfte får du behålla. Fyll i uppgifterna
Läs merRöntgenstrålning och Atomkärnans struktur
Röntgenstrålning och tomkärnans struktur Röntgenstrålning och dess spridning mot kristaller tomkärnans struktur - Egenskaper. Isotoper. - Bindningsenergi - Kärnmodeller - Radioaktivitet, radioaktiva sönderfall.
Läs merEn resa från Demokritos ( f.kr) till atombomben 1945
En resa från Demokritos (460-370 f.kr) till atombomben 1945 kapitel 10.1 plus lite framåt: s279 Currie atomer skapar ljus - elektromagnetisk strålning s277 röntgen s278 atomklyvning s289 CERN s274 och
Läs merVersion 24/4/02. Neutriner som budbärare från KOSMOS
Neutriner som budbärare från KOSMOS En nästan masslös partikel som kan penetrera ljusår av materia utan att stoppas, vars existens postulerades för att lösa en energikris på 1930-talet och först detekterades
Läs mer2 H (deuterium), 3 H (tritium)
Var kommer alla grundämnen ifrån? I begynnelsen......var universum oerhört hett. Inom bråkdelar av en sekund uppstod de elementarpartiklar som alla grund- ämnen består av: protoner, neutroner och elektroner.
Läs merRelativistisk energi. Relativistisk energi (forts) Ekin. I bevarad energi ingår summan av kinetisk energi och massenergi. udu.
Föreläsning 3: Relativistisk energi Om vi betraktar tillskott till kinetisk energi som utfört arbete för att aelerera från till u kan dp vi integrera F dx, dvs dx från x 1 där u = till x där u = u, mha
Läs merTentamen i Modern fysik, TFYA11/TENA
IFM - Institutionen för Fysik, Kemi och Biologi Linköpings universitet Tentamen i Modern fysik, TFYA11/TENA Fredagen den 21/12 2012 kl. 14.00-18.00 i TER2 och TER3 Tentamen består av 2 A4-blad (inklusive
Läs merSUBATOMÄR FYSIK F3, 2004
LÄSHANDLEDNING SUBATOMÄR FYSIK F3, 2004 Kursbok: Introductory Nuclear Physics, K. S. Krane, J. Wiley & Sons, New York Nedan sammanfattas de delar av Kranes bok som ingår i kursen. Varje enskilt avsnitt
Läs merCERNs facny kvarter. Man har inte haft råd att renovera byggnaderna, man gräver ner pengarna 100m under jorden istället.
Anna besökte Cern Den 29.11-3.12.2009 åkte jag med 19 andra fysikstuderande gymnasister till det världsberömda centret för fysisk forskning, nämligen CERN i Genéve, Schweiz. De flesta deltagarna kom från
Läs merNeutrinon masslös eller massiv?
Tommy Ohlsson - Lunchseminarium på F&F, 2013 p.1/16 Neutrinon masslös eller massiv? Tommy Ohlsson tohlsson@kth.se Kungliga Tekniska högskolan (KTH), Stockholm Lunchseminarium på Farkost & Flyg 7 november
Läs merFöreläsning 2. Att uppbygga en bild av atomen. Rutherfords experiment. Linjespektra och Bohrs modell. Vågpartikel-dualism. Korrespondensprincipen
Föreläsning Att uppbygga en bild av atomen Rutherfords experiment Linjespektra och Bohrs modell Vågpartikel-dualism Korrespondensprincipen Fyu0- Kvantfysik Atomens struktur Atomen hade ingen elektrisk
Läs merOm partikelfysik och miljardsatsningar
Om partikelfysik och miljardsatsningar Detta är en något utvidgad version av Håkans föreläsning vid MAX IV och ESS i Lund. Det är ett försök att efter bästa förmåga beskriva atomfysikens nuvarande läge
Läs merVARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET VÄRDE. Ahmad Sudirman
VARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET VÄRDE Ahmad Sudirman CAD, CAM och CNC Teknik Utbildning med kvalitet (3CTEQ) STOCKHOLM, 9 januari 2014 1 VARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET
Läs merMedicinsk Neutron Vetenskap. yi1 liao2 zhong1 zi3 ke1 xue2
Medicinsk Neutron Vetenskap 医疗中子科学 yi1 liao2 zhong1 zi3 ke1 xue2 Introduction Sames 14 MeV neutrongenerator Radiofysik i Lund på 1970 talet För 40 år sen Om
Läs merObservera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!
TENTAMEN I FYSIK FÖR n, 13 APRIL 2010 Skrivtid: 8.00-13.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad
Läs merFöreläsning 5 och 6 Krafter; stark, elektromagnetisk, svag. Kraftförening
Förläsning 5 och 6 Kraftr; stark, lktromagntisk, svag. Kraftförning Partiklfysik introduktion Antimatria, MP 13-1 Fynman diagram Kraftr och växlvrkan, MP 13-2 S ävn http://particladvntur.org/ 1 2 3 Mot
Läs merModernfysik 2. Herman Norrgrann
Modernfysik 2 Herman Norrgrann Innehåll Acceleratorfysik Relativitetsteori Standardmodellen Studiebesök Inlämningsuppgift CERN? Acceleratorfysik inledning Inom elementarpartikelfysiken jobbar man med mycket
Läs merLEP, LHC, och SSC En strukturfokuserad jämförelse av faktorer för framgångar och misslyckanden i vetenskapliga projekt i mångmiljardklassen
Lunds universitet Kandidatuppsats i idé- och lärdomshistoria ILHK02 Handledare: Thomas Kaiserfeld VT 2017 LEP, LHC, och SSC En strukturfokuserad jämförelse av faktorer för framgångar och misslyckanden
Läs merSmåsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1
Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1 Ger oss elektrisk ström. Ger oss ljus. Ger oss röntgen och medicinsk strålning. Ger oss radioaktivitet. av: Sofie Nilsson 2 Strålning
Läs merKärnfysik och radioaktivitet. Kapitel 41-42
Kärnfysik och radioaktivitet Kapitel 41-42 Tentförberedelser (ANMÄL ER!) Maximipoäng i tenten är 25 p. Tenten består av 5 uppgifter, varje uppgift ger max 5 p. Uppgifterna baserar sig på bokens kapitel,
Läs merPartikelfysik, astrofysik och kosmologi.
Partikelfysik, astrofysik och kosmologi. Universms minsta bestånselar Växelverkningar Några nya bevarae kvanttal Haroner, färglaning Big Bang: - Mikrovågsbakgrn - Universm expanerar - Kärninnehåll Framtia
Läs mer