Detektion av subatomiska partiklar och framväxten av standardmodellen. Jens Fjelstad
|
|
- Anna-Karin Viktoria Lundgren
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Detektion av subatomiska partiklar och framväxten av standardmodellen Jens Fjelstad
2 Neutrinon Lise Meitner & Otto Hahn [1911]: energin hos betapartiklar (elektroner) vid betasönderfall A B + e har ett kontinuerligt spektrum i princip oberoende av energierna hos A och B Slutligen verifierat 1927 [Chadwick, Ellis, Wooster] Verkar bryta mot Energilagen: Den totala energin är bevarad i alla processer Bohr [1929]: Energi kanske ej bevarad i processer inuti atomkärnor Pauli [1930] in an act of desperation : postulerar att en ny partikel produceras vid betasönderfall, elektriskt neutral och mycket lätt Fermi [1931]: Neutrino, A B + e + ν e i modernt språk: ν e elektronens antineutrino 2 / 23
3 Neutrinon Lise Meitner & Otto Hahn [1911]: energin hos betapartiklar (elektroner) vid betasönderfall A B + e har ett kontinuerligt spektrum i princip oberoende av energierna hos A och B Verkar bryta mot Energilagen Pauli [1930] in an act of desperation : postulerar att en ny partikel produceras vid betasönderfall, elektriskt neutral och mycket lätt n e Fermi [1934]: kvantfältteoretisk modell för betasönderfall inspirerad av QED (fyr-fermi teori) n p + e + ν e n + ν e p + e Fermis teori innebär att betsönderfall involverar ny kraft, svag kraft el. svag växelverkan 2 / 23 ν e p
4 Betasönderfall och Paritetssymmetrin Rumtidssymmetrier: fysiken oberoende av riktning i rummet; rotationssymmetri gruppen SO(3) fysiken oberoende av läget i rummet; translationssymmetri speciell relativitet: fysiken oberoende av rotation och läge i rumtiden; Poincarésymmetri matematiskt: Poincarégruppen Fler rumtidssymmetrier? reflektion i ett plan: paritetstransformation P En partikel med spinn 1/2 (ex. elektronen) kan vara chiral : vänsterhänt ψ L högerhänt ψ R Pψ L/R = ψ R/L 3 / 23
5 Betasönderfall och Paritetssymmetrin Rumtidssymmetrier: fysiken oberoende av riktning i rummet; rotationssymmetri fysiken oberoende av läget i rummet; translationssymmetri speciell relativitet: Poincarésymmetri Fler rumtidssymmetrier? reflektion i ett plan: paritetstransformation P y x P z z En partikel med spinn 1/2 (ex. elektronen) kan vara chiral : högerhänt vänsterhänt vänsterhänt ψ L högerhänt ψ R Pψ L/R = ψ R/L 3 / 23 x y
6 Betasönderfall och Paritetssymmetrin Rumtidssymmetrier: fysiken oberoende av riktning i rummet; rotationssymmetri fysiken oberoende av läget i rummet; translationssymmetri speciell relativitet: Poincarésymmetri Fler rumtidssymmetrier? reflektion i ett plan: paritetstransformation P En partikel med spinn 1/2 (ex. elektronen) kan vara chiral : vänsterhänt ψ L högerhänt ψ R Pψ L/R = ψ R/L 3 / 23
7 Betasönderfall och Paritetssymmetrin T. D. Lee & C. N. Yang [1956]: P bevarad i QED och stark växelverkan, men inga kända resultat visar huruvida P bevarad i svag växelverkan. De föreslår flera olika eperiment för att undersöka frågan. Madam Wu [1957]: ett av Lee & Yangs experiment, studie av betasönderfall i Kobolt 60, visar att P ej bevarad i betasönderfall Med andra ord: det står klart att naturen skiljer på vänsterhänt och högerhänt, svag växelverkan bryter Paritetssymmetrin Nobelpris till Lee & Yang / 23
8 Betasönderfall och Paritetssymmetrin I kvantfältteori organiseras beräkningar m h a Feynmandiagram Till varje diagram svarar ett matematiskt uttryck Till Fermis 4-vertex finns i princip fem möjliga uttryck, Fermi antog helt enkelt ett av dessa, men detta bevarar P Marshak & Sudarshan [1957] (publicerat av Feynman & Gell-Mann [1958]) visade korrekt kombination av två uttryck: V A teori V A: endast vänsterhänta partiklar (högerhänta antipartiklar) deltar i betasönderfall 5 / 23
9 Neutrinon detektion K. C. Wang [1942]: föreslår använda elektroninfångning för att detektera neutriner p + ν e n + e + C. Cowan & F. Reines [1956]: använd neutriner producerade i kärnreaktor, låt dessa reagera med protoner i en vattentank via svag växelverkan för att producera neutroner och positroner, detektera fotoner som sänds ut då positronerna växelverkar med elektroner. Nobelpris 1995 (Reines) Senare: två ytterligare typer av neutriner ν e antogs först masslös, men sedan 1998 känt att alla neutriner har massa (dock liten) 6 / 23
10 Neutrinon detektion K. C. Wang [1942]: föreslår använda elektroninfångning för att detektera neutriner p + ν e n + e + C. Cowan & F. Reines [1956]: använd neutriner producerade i kärnreaktor, låt dessa reagera med protoner i en vattentank via svag växelverkan för att producera neutroner och positroner, detektera fotoner som sänds ut då positronerna växelverkar med elektroner. Nobelpris 1995 (Reines) Senare: två ytterligare typer av neutriner ν e antogs först masslös, men sedan 1998 känt att alla neutriner har massa (dock liten) 6 / 23
11 Kosmisk strålning I huvudsak protoner som träffar jorden Känd sedan 1912 (V. Hess, jonisering/höjd) Producerar lättare partiklar i kollisioner med molekyler i atmosfären Kan detektera exotiska partiklar vid jordytan 7 / 23
12 Molnkammaren Underkyld mättad ånga i en kammare Ångan joniseras av laddade partiklar, och kondenserar kring jonerna, lämnar spår efter partikeln Kammaren placerad i ett magnetfält, laddade partiklar rör sig i cirkulära banor radie r= mv q B Positronen (Anderson [1932]): 8 / 23
13 Nya partiklar i kosmisk strålning Anderson & Neddermeyer [1936]: ny partikel, varken elektron eller proton spåret för tunt för proton (spårvidden mått på hastigheten för given massa och radie) ej elektron/positron ty penetrerar lätt tjocka blyplattor kallades mesotron, numera myon (µ +, µ ) m µ 100MeV Rossi [1942]: medellivslängden t µ = 2,30±, s µ e + ν + ν I. Rabi: Who ordered that? Samma egenskaper som elektron/positron, men tyngre Massenheter: massa kan anges i enheter av energi m h a E = mc 2 elektronvolt: 1eV= 1, J 1, kg m e = 0,511MeV= 5, ev= 9, kg m p = 938MeV = 2000m e 9 / 23 C. Powell & G. Occhialini [1945]: π meson, eller pion
14 Nya partiklar i kosmisk strålning Anderson & Neddermeyer [1936]: ny partikel, varken elektron eller proton spåret för tunt för proton (spårvidden mått på hastigheten för given massa och radie) ej elektron/positron ty penetrerar lätt tjocka blyplattor kallades mesotron, numera myon (µ +, µ ) m µ 100MeV Rossi [1942]: medellivslängden t µ = 2,30±, s µ e + ν + ν C. Powell & G. Occhialini [1945]: π meson, eller pion mätningar på 3000 m.ö.h. i Pyreneerna detektor: fotografisk film, granskas i mikroskop m π 140MeV t π s π µ + ν 9 / 23
15 Nya partiklar i kosmisk strålning Anderson & Neddermeyer [1936]: ny partikel, varken elektron eller proton spåret för tunt för proton (spårvidden mått på hastigheten för given massa och radie) ej elektron/positron ty penetrerar lätt tjocka blyplattor kallades mesotron, numera myon (µ +, µ ) m µ 100MeV Rossi [1942]: medellivslängden t µ = 2,30±, s µ e + ν + ν C. Powell & G. Occhialini [1945]: π meson, eller pion 9 / 23
16 Nya experiment Istället för kosmisk strålning: producera nya partiklar i acceleratorer [1950 ] Cyklotron (Lawrence [ 1930]), 500MeV Synkrotron ( 1950, 3.5TeV) Nya detektorer 10 / 23
17 Nya experiment Istället för kosmisk strålning: producera nya partiklar i acceleratorer [1950 ] Cyklotron (Lawrence [ 1930]), 500MeV Synkrotron ( 1950, 3.5TeV) Nya detektorer 10 / 23
18 Nya experiment Istället för kosmisk strålning: producera nya partiklar i acceleratorer [1950 ] Cyklotron (Lawrence [ 1930]), 500MeV Synkrotron ( 1950, 3.5TeV) Urpsrungligen fixed target, senare oftast kollisioner Nya detektorer 10 / 23
19 Nya experiment Istället för kosmisk strålning: producera nya partiklar i acceleratorer [1950 ] Cyklotron (Lawrence [ 1930]), 500MeV Synkrotron ( 1950, 3.5TeV) Nya detektorer bubbelkammare scintillatorer multiwire proportionalkammare Cerenkovräknare Kalorimetrar / 23
20 En explosion av nya partiklar Myriader av nya starkt växelverkande partiklar upptäcktes fram till början av 1960 talet kallades hadroner, vidare klassificerade som baryoner resp. mesoner ofta tunga och mycket kortlivade ingen uppenbar systematik Även ny svagt växelverkande partikel: myonneutrinon upptäcktes 1961 i ett acceleratorexperiment i Brookhaven (Lederman, Schwarz, Steinberger) π µ + ν µ Myonneutrinon gav upphov till gruppering i smak (flavour): elektronsmak (e, ν e ) myonsmak (µ, ν µ ) 11 / 23
21 Systematisering av hadroner M. Gell-Mann & Y. Ne eman [1961]: hadroner grupperar sig i oktetter & dekupletter med avseende på fenomenologiskt introducerade kvanttal; the eightfold way strangeness s ( särhet ) isospinn I 3 Innehåller alla då kända hadroner... mesoner med spinn 0 baryoner med spinn 1/2 12 / 23 baryoner med spinn 3/2
22 Systematisering av hadroner M. Gell-Mann & Y. Ne eman [1961]: hadroner grupperar sig i oktetter & dekupletter med avseende på fenomenologiskt introducerade kvanttal; the eightfold way strangeness s ( särhet ) isospinn I 3 Innehåller alla då kända hadroner men även en okänd: Ω baryoner med spinn 3/2 12 / 23
23 Systematisering av hadroner M. Gell-Mann & Y. Ne eman [1961]: hadroner grupperar sig i oktetter & dekupletter med avseende på fenomenologiskt introducerade kvanttal; the eightfold way strangeness s ( särhet ) isospinn I 3 Innehåller alla då kända hadroner men även en okänd: Ω Ω upptäcktes i ett experiment i Brookhaven 1963 stark bekräftelse på att Gell-Manns systematisering har med en underliggande struktur att göra, men vilken? 12 / 23
24 Kvarkmodellen Oktett & dekuplett strukturen tecken på en symmetri, s.k. SU(3) (3 3 unitära matriser) mesoner tillhör representationen 3 3 baryoner tillhör repreentationen Gell Mann & G. Zweig [1964] hypotes: alla (då kända) hadroner uppbyggda av 3 partiklar & deras antipartiklar Zweig: aces Gell Mann: kvarkar (Three quarks for Muster Mark) kvark spinn laddning isospinn särhet u (upp) 1/2 +2/3 +1/2 0 d (ner) 1/2 1/3 1/2 0 s (sär) 1/2 1/3 0 1 Särhet = s s Isospinn = 1 2 ( u ū + d d) 13 / 23
25 Kvarkmodellen forts. Några mesoner meson uppbyggnad laddning π + u d +1 π ūd 1 π 0 uū d d 0 K + u s +1 K ūs 1 Några baryoner (nukleonerna) baryon uppbyggnad laddning p uud +1 n udd 0 14 / 23
26 Kvarkar och experiment Ingen fri kvark har någonsin observerats, hur kan vi se att de existerar? Djup inelastisk spridning : högenergetiska elektroner sprids mot protoner utfördes (först) i Stanford (SLAC) djup : högenergetiska elektroner ser djupt in i protonen (hög upplösning) inelastisk : elektronen ger energi till delar inuti protonen resultat: protonen uppbyggd av punktformiga objekt Feynman: partoner (modernt: kvarkar & gluoner) Kvarkar alltid inneslutna i hadroner: kvarkinstängning (confinement) November 1974: Två experiment i Stanford & Brookhaven upptäckte en ny meson J/ψ, ny kvark c (charm), J/ψ = c c 1975: mesoner cū, c d med förväntade egenskaper 15 / 23
27 Kvarkar, leptoner och experiment Fermilab [1978]: b kvark (botten) Fermilab [1995]: t kvark (top) Stanford [1976]: τ lepton, lik e & µ men tyngre Fermilab [2000]: ν τ, τ neutrinon Tre generationer materiepartiklar, tyngre för var generation Leptoner Kvarkar elektron upp e neutrino ned myon strange µ neutrino charm tau topp τ neutrino botten 16 / 23
28 Kvarkar och färgladdning Kvarkar är fermioner med spinn 1/2, uppfyller Paulis uteslutningsprincip: Högst en fermion kan befinna sig i varje givet tillstånd, beskrivet av värdena på en fullständig uppsättning kvanttal Kom ihåg: i atomer kan två elektroner ha samma kvanttal (n, l, m l ), en med spinn upp (s z = +1/2) och en med spinn ner (s z = 1/2) Hur förklarar vi förekomsten av Ω = sss, där alla spinnen måste vara upp (eller ner)? Postulera ett nytt kvanttal med tre möjliga värden: färgkvanttalet varje kvark kan ha egenskapen r (röd), g (grön), eller b (blå) varje antikvark kan ha egenskapen r (antiröd), ḡ, eller b hadroner är färglösa mesoner är färglösa kombinationer av färg antifärg baryoner är kombinationer rgb eller rḡ b 17 / 23
29 Teorin för den starka växelverkan färgkraften Förhistoria: H. Yukawa föreslog 1935 en kvantfältteori där stark växelverkan överförs med en partikel med egenskaper som π + fungerar bra som effektiv teori för kraften mellan p och n kan inte vara fundamental ty p och n uppbyggda av kvarkar M. Y. Han & Y. Nambu [1965]: föreslår en kvantfältteori likartad QED, men där det finns 8 st partiklar som förmedlar färgkraften, gluoner (masslösa) en partikel A f,ḡ för varje färgpar f, g, sådana att A r r + A gḡ + A b b = 0 i likhet med QED beskrivs växelverkan i termer av en symmetri, s.k. SU(3) gaugesymmetri Teorin kallas QCD (quantum chromo dynamics, kvantkromodynamik) Länge verkar QCD inte lämpad att beskriva hadroner D. Gross & F. Wilczek, D. Politzer [1973]: QCD är asymptotiskt fri Etablerar QCD som teorin för stark växelverkan; Gross, 18 / 23 Wilczek, Politzer Nobelpris 2004
30 Teorin för den starka växelverkan färgkraften Förhistoria: H. Yukawa föreslog 1935 en kvantfältteori där stark växelverkan överförs med en partikel med egenskaper som π + fungerar bra som effektiv teori för kraften mellan p och n kan inte vara fundamental ty p och n uppbyggda av kvarkar M. Y. Han & Y. Nambu [1965]: föreslår en kvantfältteori likartad QED, men där det finns 8 st partiklar som förmedlar färgkraften, gluoner (masslösa) Teorin kallas QCD (quantum chromo dynamics, kvantkromodynamik) Länge verkar QCD inte lämpad att beskriva hadroner D. Gross & F. Wilczek, D. Politzer [1973]: QCD är asymptotiskt fri styrkan på växelverkan minskar med avståndet på riktigt små avstånd beter sig kvarkar som fria partiklar möjligt göra beräkningar i regimen för djup inelastisk spridning god överensstämmelse med experiment 18 / 23 Etablerar QCD som teorin för stark växelverkan; Gross,
31 Teorin för den starka växelverkan färgkraften Förhistoria: H. Yukawa föreslog 1935 en kvantfältteori där stark växelverkan överförs med en partikel med egenskaper som π + fungerar bra som effektiv teori för kraften mellan p och n kan inte vara fundamental ty p och n uppbyggda av kvarkar M. Y. Han & Y. Nambu [1965]: föreslår en kvantfältteori likartad QED, men där det finns 8 st partiklar som förmedlar färgkraften, gluoner (masslösa) Teorin kallas QCD (quantum chromo dynamics, kvantkromodynamik) Länge verkar QCD inte lämpad att beskriva hadroner D. Gross & F. Wilczek, D. Politzer [1973]: QCD är asymptotiskt fri Etablerar QCD som teorin för stark växelverkan; Gross, Wilczek, Politzer Nobelpris / 23
32 Förening av elektromagnetisk och svag växelverkan V A teorin för svag växelverkan lider av problem med då man försöker öka noggrannheten i förutsägelserna (den är icke renormerbar ) Insågs tidigt att svag växelverkan antagligen förmedlas med massiva partiklar, men ingen bra teori formulerades S. Glashow [1963]: föreslår att elektromagnetiska & svaga växelverkan är en och samma växelverkan vid tillräckligt höga energier, elektrosvaga växelverkan vid höga energier (små avstånd) beskrivs elektrosvaga växelverkan av kvantfältteori med SU(2) U(1) gaugesymmetri, 4 st. masslösa kraftpartiklar vid låga energier är symmetrin bruten, vilket ger massa åt 3 av kraftpartiklarna, W ±, Z 0, medan fotonen fortfarande masslös A. Salam & S. Weinberg [1967]: mekanism för elektrosvagt 19 symmetribrott / 23
33 Förening av elektromagnetisk och svag växelverkan V A teorin för svag växelverkan lider av problem med S. Glashow [1963]: föreslår att elektromagnetiska & svaga växelverkan är en och samma växelverkan vid tillräckligt höga energier, elektrosvaga växelverkan A. Salam & S. Weinberg [1967]: mekanism för elektrosvagt symmetribrott symmetribrott via Higgs mekanismen förutsäger massorna hos W ±, Z 0 förutsäger ny partikel: Higgsbosonen Delvis verifierad 1973, Nobelpris 1979 t Hooft & Veltman [1972]: matematisk konsistens, Nobelpris 1999 Precisionsmätningar på CERN / 23
34 Förening av elektromagnetisk och svag växelverkan V A teorin för svag växelverkan lider av problem med S. Glashow [1963]: föreslår att elektromagnetiska & svaga växelverkan är en och samma växelverkan vid tillräckligt höga energier, elektrosvaga växelverkan A. Salam & S. Weinberg [1967]: mekanism för elektrosvagt symmetribrott Delvis verifierad 1973, Nobelpris 1979 t Hooft & Veltman [1972]: matematisk konsistens, Nobelpris 1999 Precisionsmätningar på CERN / 23
35 Elektrosvag växelverkan forts. 4 Fermiteorin för betasönderfall modifieras enligt n p ν e e Higgsbosonen fortfarande ej observerad 20 / 23
36 Symmetribrott Spontant symmetribrott: en ekvation har en viss symmetri (invarians), men lösningarna till ekvationen visar inte samma symmetri ekvationen x 2 = a invariant under operationen x x lösningarna x = ± a ej invarianta under x x (om a 0) mängden lösningar { a, a} dock invariant 21 / 23
37 Symmetribrott Spontant symmetribrott: en ekvation har en viss symmetri (invarians), men lösningarna till ekvationen visar inte samma symmetri Mexikanska hatt potentialen rotationssymmetrisk säg horisontalplanet spänns av φ C vertikalaxeln ger energin E( φ ) botten av brättet minimerar energin varje φ som minimerar energin bryter rotationssymmetrin I Higgsmodellen: φ är Higgsfältet vakuumtillståndet minimerar energin massan hos Higgsfältet krökningen på E( φ ) massan hos φ genererar massa hos partiklar som växelverkar med φ 21 / 23
38 Lite mer om P och andra diskreta symmetrier Naturen skiljer på vänsterhänthet och högerhänthet : P ej bevarad svag växelverkan sker via vänsterhänta leptoner & högerhänta antileptoner C: laddningskonjugering, byter partiklar mot deras antipartiklar C ändrar ej chiralitet C byter alltså vänsterhänt lepton mot vänsterhänt antilepton... svag växelverkan bryter därför även C symmetrin, dvs symmetrin mellan partiklar och antipartiklar CP byter vänsterhänta leptoner mot högerhänta antileptoner, är denna bevarad? elektromagnetism & stark växelverkan bevarar CP J. Cronin & V. Fitch [1964]: svag växelverkan bevarar inte CP, specifikt sönderfallet för den neutrala K mesonen 22 / 23
39 Lite mer om P och andra diskreta symmetrier Naturen skiljer på vänsterhänthet och högerhänthet : P ej bevarad C: laddningskonjugering, byter partiklar mot deras antipartiklar CP byter vänsterhänta leptoner mot högerhänta antileptoner, är denna bevarad? T : tidsreversion (kör filmen baklänges), bryts av svag växelverkan CPT är alltid symmetri i relativistisk kvantfältteori, speciellt i standardmodellen CPT teoremet, visat av Schwinger 1951, Lüders & Pauli 1954, Bell 1955, Jost 19??, / 23
40 Standardmodellen sammanfattad Det finns tre generationer leptoner och kvarkar Leptoner elektron e neutrino myon µ neutrino tau τ neutrino Kvarkar upp ned strange charm topp botten Växelverkan sker via förmedling av bosoner eletrosvag växelverkan: γ (masslös), W ±, Z 0 (massiva) stark växelverkan: 8 st gluoner (masslösa) Massorna hos W ±, Z 0, leptoner och kvarkar ges av Higgsmekanismen vid spontant symmetribrott Higgsbosonen ej ännu observerad svag växelverkan är chiral C, P, T, CP ej bevarade i standardmodellen 23 / 23
41 Standardmodellen sammanfattad Det finns tre generationer leptoner och kvarkar Leptoner elektron e neutrino myon µ neutrino tau τ neutrino Kvarkar upp ned strange charm topp botten Växelverkan sker via förmedling av bosoner standardmodellen är en relativistiskt invariant kvantfältteori växelverkan beskrivs av en SU(3) SU(2) L U(1) gaugesymmetri Massorna hos W ±, Z 0, leptoner och kvarkar ges av Higgsmekanismen vid spontant symmetribrott Higgsbosonen ej ännu observerad 23 / 23
Higgsbosonens existens
Higgsbosonens existens Ludvig Hällman, Hanna Lilja, Martin Lindberg (9204293899) (9201120160) (9003110377) SH1012 8 maj 2013 Innehåll 1 Sammanfattning 2 2 Standardmodellen 2 2.1 Kraftförmedlarna.........................
Läs merIntroduktion till partikelfysik. CERN Kerstin Jon-And Stockholms universitet
Introduktion till partikelfysik CERN 2008-10-27 Kerstin Jon-And Stockholms universitet elektron (-1) 1897 Thomson (Nobelpris 1906) 1911 Rutherford (Nobelpris kemi 1908!) proton +1 1919 Rutherford neutron
Läs merStandardmodellen. Figur: HANDS-ON-CERN
Standardmodellen Den modell som sammanfattar all teoretisk kunskap om partikelfysik i dag kallas standardmodellen. Standardmodellen förutspådde redan på 1960-talet allt det som man i dag har lyckats bevisa
Läs merFöreläsning 8 Elementarpartiklar, bara kvarkar och leptoner
Föreläsning 8 Elementarpartiklar, bara kvarkar och leptoner Bevarandelagar i reaktioner MP 13-3 Elementarpartiklarnas periodiska system Standard Modellen och kraftförening MP 13-4 Vad härnäst? MP 13-5
Läs merFöreläsning 8 Elementarpartiklar, bara kvarkar och leptoner
Föreläsning 8 Elementarpartiklar, bara kvarkar och leptoner Bevarandelagar i reaktioner MP 13-3 Elementarpartiklarnas periodiska system Standard Modellen och kraftförening MP 13-4 Vad härnäst? MP 13-5
Läs merOm Particle Data Group och om Higgs bosonens moder : sigma mesonen
Om Particle Data Group och om Higgs bosonens moder : sigma mesonen Abstract Samtidigt som jag in på 1980 talet blev intresserad av huruvida den kontroversiella spinnlösa "sigma mesonen" existerar eller
Läs merHur mycket betyder Higgs partikeln? MASSOR! Leif Lönnblad. Institutionen för Astronomi och teoretisk fysik Lunds Universitet. S:t Petri,
Hur mycket betyder Higgs partikeln? MASSOR! Leif Lönnblad Institutionen för Astronomi och teoretisk fysik Lunds Universitet S:t Petri, 12.09.05 Higgs 1 Leif Lönnblad Lund University Varför är Higgs viktig?
Läs merPartikelfysik och Kosmologi
Partikelfysik Partikelfysik och Kosmologi Materiepartiklar (spinn = ½ ): kvarkar och leptoner Leptoner ν e e Laddning massa leptontal ingen < 3 ev/c 2 L e = + 1-1 511 kev/c 2 L e = + 1 upp ner Kvarkar
Läs merMurray Gell-Mann och
Matriser Institute of Geometry, Algebra and Topology Ecole Polytechnique Fédérale de Lausanne Sonja Kovalevskydagarna Uppsala, den 7 november 2008 Matriser Översikt 1 Matriser 2 Matriser 3 Kvarkar Kvarkar
Läs merFöreläsning 8 Elementarpartiklar, bara kvarkar och leptoner
Föreläsning 8 Elementarpartiklar, bara kvarkar och leptoner Bevarandelagar i reaktioner MP 13-3 Elementarpartiklarnas periodiska system Standard Modellen och kraftförening MP 13-4 Vad härnäst? MP 13-5
Läs merLHC Vad händer? Christophe Clément. Elementarpartikelfysik Stockholms universitet. Fysikdagarna i Karlstad, 2010-10-09
LHC Vad händer? Christophe Clément Elementarpartikelfysik Stockholms universitet Fysikdagarna i Karlstad, 2010-10-09 Periodiska systemet 1869 Standardmodellen 1995 Kvarkar Minsta beståndsdelar 1932 Leptoner
Läs merHur mycket betyder Higgspartikeln? MASSOR!
Hur mycket betyder Higgspartikeln? MASSOR! 1 Introduktion = Ni kanske har hört nyheten i somras att mina kollegor i CERN hade hittat Higgspartikeln. (Försnacket till nobellpriset) = Vad är Higgspartikeln
Läs merInnehåll. Förord...11. Del 1 Inledning och Bakgrund. Del 2 Teorin om Allt en Ny modell: GET. GrundEnergiTeorin
Innehåll Förord...11 Del 1 Inledning och Bakgrund 1.01 Vem var Martinus?... 17 1.02 Martinus och naturvetenskapen...18 1.03 Martinus världsbild skulle inte kunna förstås utan naturvetenskapen och tvärtom.......................
Läs mer1.5 Våg partikeldualism
1.5 Våg partikeldualism 1.5.1 Elektromagnetisk strålning Ljus uppvisar vågegenskaper. Det är bland annat möjligt att åstadkomma interferensmönster med ljus det visades av Young redan 1803. Interferens
Läs mer4.10. Termonukleär fusion
4.10. Termonukleär fusion [Understanding Physics: 21.10-21.12] Att hålla igång en fissionsprocess är lätt, eftersom de kolliderande partiklarna, neutronerna, är elektriskt neutrala, och därför inte påverkas
Läs merElementarpartikelfysik sammanfattning (baserad på anteckningar av Sten Hellman)
Elementarpartikelfysik sammanfattning (baserad på anteckningar av Sten Hellman) Spridningsexperiment, tvärsnitt Standardmodellen: Klassificering av partiklar (baryon, lepton, kraftförmedlare,...) Egenskaper
Läs merFöreläsning 12 Partikelfysik: Del 1
Föreläsning 12 Partikelfysik: Del 1 Vad är de grndläggande delarna av material? Hr växelverkar de med varandra? Partikelkolliderare Kvarkar Gloner Vi är nästan i sltet av historien Med den här krsen har
Läs merSupersymmetri. en ny värld av partiklar att upptäcka. Johan Rathsman, Lunds Universitet. NMT-dagar, Lund, Symmetrier i fysik
en ny värld av partiklar att upptäcka, Lunds Universitet NMT-dagar, Lund, 2014-03-10 1 i fysik 2 och krafter 3 ska partiklar och krafter 4 på jakt efter nya partiklar Newtons 2:a lag i fysik Newtons andra
Läs merUpptäckten av Higgspartikeln
Upptäckten av Higgspartikeln 1. Introduktion 2. Partikelfysik 3. Higgspartikeln 4. CERN och LHC 5. Upptäckten 6. Framtiden 1 Introduktion De senaste åren har ni säkert hört talas om den så kallade Higgspartikeln
Läs merAtt utforska mikrokosmos
309 Att utforska mikrokosmos Hur lundafysiker mätte en ny spridningseffekt, var med och bestämde familjeantalet av leptoner och kvarkar och deltog i jakten på Higgs partikel. Vad vi vet och vill veta Idag
Läs merAcceleratorer och Detektorer Framtiden. Barbro Åsman den
Acceleratorer och Detektorer Framtiden Barbro Åsman den 11-07-06 Rutherfords experiment Rutherfords experiment Atommodeller Thomsons modell Rutherfords resultat Studerade radioaktiv strålning tillsammans
Läs merAtt förena gravitation och elektromagnetism i en (klassisk) teori. Kaluza [1919], Klein [1922]: Allmän
M-teori Strängteori Supersträngteori Einsteins Dröm Att förena gravitation och elektromagnetism i en (klassisk) teori Kaluza [1919], Klein [1922]: Allmän relativitetsteori i en extra dimension kanske ger
Läs merTentamen i FUF050 Subatomär Fysik, F3
Tentamen i FUF050 Subatomär Fysik, F3 Tid: 013-05-30 fm Hjälpmedel: Physics Handbook, nuklidkarta, Beta, Chalmersgodkänd räknare Poäng: Totalt 75 poäng, för betyg 3 krävs 40 poäng, för betyg 4 krävs 60
Läs merDel A: Seminarium i Hedemora Tord Ekelöf, Uppsala universitet
Del A: *Partikelfysik, en överblick * Introduktion om Big Bang, materia och antimateria i lika delar, hur vet vi det?, universum bildades, materia blev kvar. Vart tog all antimateria vägen? *Neutriner:
Läs merSUBATOMÄR FYSIK F3, 2004
LÄSHANDLEDNING SUBATOMÄR FYSIK F3, 2004 Kursbok: Introductory Nuclear Physics, K. S. Krane, J. Wiley & Sons, New York Nedan sammanfattas de delar av Kranes bok som ingår i kursen. Varje enskilt avsnitt
Läs merVarför behöver vi higgs-partikeln?
2012-05-20 Projektarbete SH1012 Modern fysik Varför behöver vi higgs-partikeln? (och vad händer om den inte existerar) Författare: Ariel Ekgren, Adam Hjerpe, Jens Wirén Handledare: Jonas Strandberg 1 Introduktion
Läs merMånadens fysiker Januari 2017
Heureka! Fysik för gymnasiet presenterar Månadens fysiker Januari 2017 Chien-Shiung Wu Chien-Shiung Wu Chien-Shiung Wu Levnadsår: 1912 1997 Kommer ifrån: Kina Verksam i: USA Känd för: Att experimentellt
Läs merTheory Swedish (Sweden)
Q3-1 Large Hadron Collider (10 poäng) Läs anvisningarna i det separata kuvertet innan du börjar. I denna uppgift kommer fysiken i partikelacceleratorn LHC (Large Hadron Collider) vid CERN att diskuteras.
Läs merNeutrinon masslös eller massiv?
Tommy Ohlsson - Lunchseminarium på F&F, 2013 p.1/16 Neutrinon masslös eller massiv? Tommy Ohlsson tohlsson@kth.se Kungliga Tekniska högskolan (KTH), Stockholm Lunchseminarium på Farkost & Flyg 7 november
Läs merLeptoner och hadroner: Teori och praktik inom partikelfysiken
Preprint typeset in JHEP style - HYPER VERSION Leptoner och hadroner: Teori och praktik inom partikelfysiken Paul Hoyer Institutionen för fysikaliska vetenskaper, PB 64, FIN-00014 Helsingfors Universitet
Läs merVarför forskar vi om elementarpartiklar? Svenska lärarare på CERN 2013-10-31 Tord Ekelöf, Uppsala universitet
Varför forskar vi om elementarpartiklar? 1 Large Hadron Collider LHC vid CERN i Genève Världens mest högenergetiska protonkrockare 2 Varför hög energi? Enligt kvantmekaniken medger hög energi att man kan
Läs merPartikeläventyret. Bernhard Meirose
Partikeläventyret Bernhard Meirose Vad är Partikelfysik? Wikipedia: "Partikelfysik eller elementarpartikelfysik är den gren inom fysiken som studerar elementarpartiklar, materiens minsta beståndsdelar,
Läs merHur kan man finna Higgs boson? Donna Montagna, Kalle Nyman & Peter Henningsson
Hur kan man finna Higgs boson? Donna Montagna, Kalle Nyman & Peter Henningsson Projektarbete SH 1101 Modern Fysik VT 2012 1 Introduktion På sextiotalet hade partikelfysiken kommit till ett skede då flera
Läs merLösningar - Rätt val anges med fet stil i förekommande fall (obs att svaren på essäfrågorna inte är uttömmande).
STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM Tentamensskrivning i Materiens Minsta Byggstenar, 5p. Lördag den 15 juli, kl. 9.00 14.00 Lösningar - Rätt val anges med fet stil i förekommande fall (obs att svaren på essäfrågorna
Läs merFöreläsning 3. Radioaktivitet, alfa-, beta-, gammasönderfall
Radioaktivitet, alfa-, beta-, gammasönderfall Halveringstid (MP 11-3, s. 522-525) Alfa-sönderfall (MP 11-4, s. 525-530) Beta-sönderfall (MP 11-4, s. 530-535) Gamma-sönderfall (MP 11-4, s. 535-537) Se även
Läs merEXAMENSARBETE C. Kvarkar. - upptackt och aterupptackt
Kvarkar - upptackt och aterupptackt Stina Ostlund Handledare: Richard Brenner Amnesgranskare: Elin Bergeas Kuutmann Examensarbete C i fysik, 15 hp 9 juni 2017 EXAMENSARBETE C Institutionen f or hogenergifysik
Läs merRelativistisk kinematik Ulf Torkelsson. 1 Relativistisk rörelsemängd, kraft och energi
Föreläsning 13/5 Relativistisk kinematik Ulf Torkelsson 1 Relativistisk rörelsemängd, kraft och energi Antag att en observatör O följer med en kropp i rörelse. Enligt observatören O så har O hastigheten
Läs merRörelsemängd och energi
Föreläsning 3: Rörelsemängd och energi Naturlagarna skall gälla i alla interial system. Bl.a. gäller att: Energi och rörelsemängd bevaras i all växelverkan mu p = Relativistisk rörelsemängd: 1 ( u c )
Läs merPartikelfysik och det Tidiga Universum. Jens Fjelstad
Partikelfysik och det Tidiga Universum Jens Fjelstad 2010 05 10 Universum Expanderar Hubbles Lag: v = H 0 D D avståndet mellan två punkter i universum v den relativa hastigheten mellan punkterna H 0 (70km/s)/Mpc
Läs merBig bang Ulf Torkelsson. 1 Enkla observationer om universums kosmologiska egenskaper
Föreläsning 2/4 Big bang Ulf Torkelsson 1 Enkla observationer om universums kosmologiska egenskaper Oberoende av i vilken riktning på himlen vi tittar, så ser universum i stort sett likadant ut. Det tycks
Läs merRelativistisk energi. Relativistisk energi (forts) Ekin. I bevarad energi ingår summan av kinetisk energi och massenergi. udu.
Föreläsning 3: Relativistisk energi Om vi betraktar tillskott till kinetisk energi som utfört arbete för att aelerera från till u kan dp vi integrera F dx, dvs dx från x 1 där u = till x där u = u, mha
Läs merSupersymmetri. en ny värld av partiklar att upptäcka. Johan Rathsman, Lunds Universitet. NMT-dagar, Lund, Symmetrier i fysik
en ny värld av partiklar att upptäcka, Lunds Universitet NMT-dagar, Lund, 2011-03-10 1 i fysik 2 och krafter 3 ska partiklar och krafter 4 på jakt efter nya partiklar Newtons 2:a lag i fysik Newtons andra
Läs merMedicinsk Neutron Vetenskap. yi1 liao2 zhong1 zi3 ke1 xue2
Medicinsk Neutron Vetenskap 医疗中子科学 yi1 liao2 zhong1 zi3 ke1 xue2 Introduction Sames 14 MeV neutrongenerator Radiofysik i Lund på 1970 talet För 40 år sen Om
Läs merDen experimentella partikelfysikens framtid.
Den experimentella partikelfysikens framtid. Sten Hellman materiens minsta beståndsdelar 2002 Vad vill vi veta? Varför? Hur skall det gå till? 2 Det finns många frågor som partikelfysiker vill ha svar
Läs merLHC Vad händer? Christophe Clément. Elementarpartikelfysik Stockholms universitet. Fysikdagarna i Karlstad,
LHC Vad händer? Christophe Clément Elementarpartikelfysik Stockholms universitet Fysikdagarna i Karlstad, 2010-10-09 Periodiska systemet 1869 Standardmodellen 1995 Kvarkar Minsta beståndsdelar 1932 Leptoner
Läs merIII Astropartikelfysik och subatomär fysik
III Astropartikelfysik och subatomär fysik III.1. Sammanfattande bedömning Under de senaste tjugo åren har vår förståelse för såväl naturens mest fundamentala beståndsdelar och processer som universums
Läs merKvarkar, leptoner och kraftförmedlare. Kerstin Jon-And Fysikum, SU 28 april 2014
Kvarkar, leptoner och kraftförmedlare Kerstin Jon-And Fysikum, SU 28 april 2014 ATOMEN En atomradie = 0, 000 000 000 1 meter positiv negativ γ γ En atomkärnas radie = 0, 000 000 000 000 01 meter en tiotusendel
Läs merHiggspartikeln. och materiens minsta beståndsdelar. Johan Rathsman Teoretisk Partikelfysik Lunds Universitet. NMT-dagar i Lund
och materiens minsta beståndsdelar Teoretisk Partikelfysik Lunds Universitet NMT-dagar i Lund 2018-03-14 Översikt 1 och krafter 2 ska partiklar och krafter 3 på jakt efter nya partiklar 4 och krafter materiens
Läs merKrävs för att kunna förklara varför W och Z bosoner har massor.
Higgs Mekanismen Krävs för att kunna förklara varför W och Z bosoner har massor. Ett av huvudmålen med LHC. Teorin förutsäger att W och Z bosoner är masslösa om inte Higgs partikeln introduceras. Vi observerar
Läs merTentamen i Modern fysik, TFYA11, TENA
IFM - Institutionen för Fysik, Kemi och Biologi Linköpings universitet Tentamen i Modern fysik, TFYA11, TENA Måndagen den 19/12 2011 kl. 14.00-18.00 i KÅRA, T1, T2 och U1 Tentamen består av 2 A4-blad (inklusive
Läs merINTRODUKTION TILL PARTIKELFYSIK. Från atomer till kvarkar
INTRODUKTION TILL PARTIKELFYSIK Från atomer till kvarkar En elementär historisk översikt av begrepp, upptäckter och vad som därigenom uppnåtts En föreläsning för svenska gymnasieelever juni 2018 Redigerade
Läs merFöreläsning 3. Radioaktivitet, alfa-, beta-, gammasönderfall
Radioaktivitet, alfa-, beta-, gammasönderfall Halveringstid (MP 11-3, s. 522-525) Alfa-sönderfall (MP 11-4, s. 525-530) Beta-sönderfall (MP 11-4, s. 530-535) Gamma-sönderfall (MP 11-4, s. 535-537) Se även
Läs merLHC Att Studera Universums Minsta Beståndsdelar i Världens största Experiment
LHC Att Studera Universums Minsta Beståndsdelar i Världens största Experiment 1 Introduktion = Vem är jag? = Vad ska jag prata om? = LHC, the Large Hadron Collider = Startade så smått för ett och ett havlt
Läs merLundamodellen för högenergikollisioner
Lundamodellen för högenergikollisioner Om den framgångsrika Lundamodellen för högenergikollisioner teoretiska idéer möter en experimentell verklighet. Lundamodellen för högenergikollisioner 326 Färgade
Läs merTentamen i FUF050 Subatomär Fysik, F3
Tentamen i FUF050 Subatomär Fysik, F3 Tid: 2012-08-30 em Hjälpmedel: Physics Handbook, nuklidkarta, Beta, Chalmersgodkänd räknare Poäng: Totalt 75 poäng, för betyg 3 krävs 40 poäng, för betyg 4 krävs 60
Läs mer14. Elektriska fält (sähkökenttä)
14. Elektriska fält (sähkökenttä) För tillfället vet vi av bara fyra olika fundamentala krafter i universum: Gravitationskraften Elektromagnetiska kraften, detta kapitels ämne Orsaken till att elektronerna
Läs merMateriens Struktur II Del III Partikelfysik
Materiens Struktur II Del III Partikelfysik Föreläsningsanteckningarna: Miklos Långvik, Helsingfors Universitet Korrekturläsning: Björn Fant, Helsingfors Universitet 2 Förord Detta material är en del i
Läs merVarje uppgift ger maximalt 3 poäng. För godkänt krävs minst 8,5 poäng och
Institutionen för Fysik Göteborgs Universitet LÖSNINGAR TILL TENTAMEN I FYSIK A: MODERN FYSIK MED ASTROFYSIK Tid: Lördag 3 augusti 008, kl 8 30 13 30 Plats: V Examinator: Ulf Torkelsson, tel. 031-77 3136
Läs merChristian Hansen CERN BE-ABP
Christian Hansen CERN BE-ABP LHC - Vart, Varför och Hur? Acceleration och Gruppering Böjning Fokusering Kollision LHC - Vart, Varför och Hur? Acceleration och Gruppering Böjning Fokusering Kollision 1952
Läs merHiggspartikeln upptäckt äntligen!
Gunnar Ingelman Jonas Strandberg KOSMOS 2012: 7-24 Svenska fysikersamfundet Higgspartikeln upptäckt äntligen! CERN 4 juli 2012 Redan klockan fem på morgonen den fjärde juli ringlade köerna långa utanför
Läs merChristophe Clément (Stockholms Universitet)
Svenska Lärare på CERN Christophe Clément (Stockholms Universitet) Översikt 1. Varför bygger vi LHC & ATLAS experimentet? 2. Hur funkar ATLAS experimentet? 3. Material Varför bygger vi LHC & ATLAS experimentet?
Läs merParbildning. Om fotonens energi är mer än dubbelt så stor som elektronens vileoenergi (m e. c 2 ):
Parbildning Vi ar studerat två sätt med vilket elektromagnetisk strålning kan växelverka med materia. För ögre energier ar vi även en tredje: Parbildning E mc Innebär att omvandling mellan energi oc massa
Läs merFöreläsning 2. Att uppbygga en bild av atomen. Rutherfords experiment. Linjespektra och Bohrs modell. Vågpartikel-dualism. Korrespondensprincipen
Föreläsning Att uppbygga en bild av atomen Rutherfords experiment Linjespektra och Bohrs modell Vågpartikel-dualism Korrespondensprincipen Fyu0- Kvantfysik Atomens struktur Atomen hade ingen elektrisk
Läs merAtomkärnans struktur
Föreläsning 18 tomkärnans struktur Rutherford, Geiger och Marsden påvisade ~1911 i spridningsexperiment att atomen hade sin positiva laddning och massa koncentrerad till en kärna. I vissa fall kunde α-partiklarna
Läs merCygnus. I detta Cygnus. medlemsblad för Östergötlands Astronomiska Sällskap (ÖAS) Se våra aktiviteter i ÖAS under höstsäsongen.
ÖAS tackar alla medlemmar som valt att bli e-medlemmar och därmed får digitalt, då det sparar både på miljön och på vårt arbete! Som e-medlem får du meddelanden via e-post om aktuella händelser och när
Läs mer1 Den Speciella Relativitetsteorin
1 Den Speciella Relativitetsteorin Den speciella relativitetsteorin är en fysikalisk teori om lades fram av Albert Einstein år 1905. Denna teori beskriver framför allt hur utfallen (dvs resultaten) från
Läs merTomrummet Partikelfysik 2008 av Josef Kemény
Tomrummet Partikelfysik 2008 av Josef Kemény Tomrummet i mikrokosmos I det ser vi partiklar Tomrummet i makrokosmos I det ser vi solar/stjärnor Nobelpris i fysik 2008 Yoichiro Nambu, Toshihide Maskawa
Läs merTentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Lördag 15 december 2012,
Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Lördag 15 december 2012, 9.00-14.00 Kursansvarig: Magnus Paulsson (magnus.paulsson@lnu.se, 0706-942987) Kom ihåg: Ny sida för varje problem. Skriv ditt namn och födelsedatum
Läs merExperimentell fysik. Janne Wallenius. Reaktorfysik KTH
Experimentell fysik Janne Wallenius Reaktorfysik KTH Återkoppling från förra mötet: Många tyckte att det var spännade att lära sig något om 1. Osäkerhetsrelationen 2. Att antipartiklar finns och kan färdas
Läs merFöreläsning 6. Amplituder Kvanttillstånd Fermioner och bosoner Mer om spinn Frågor Tentan. Fk3002 Kvantfysikens grunder 1
Föreläsning 6 Amplituder Kvanttillstånd Fermioner och bosoner Mer om spinn Frågor Tentan Fk3002 Kvantfysikens grunder 1 Betrakta ett experiment med opolariserade elektroner dvs 50% är spinn-upp och 50%
Läs merVersion 24/4/02. Neutriner som budbärare från KOSMOS
Neutriner som budbärare från KOSMOS En nästan masslös partikel som kan penetrera ljusår av materia utan att stoppas, vars existens postulerades för att lösa en energikris på 1930-talet och först detekterades
Läs merRöntgenstrålning och Atomkärnans struktur
Röntgenstrålning och tomkärnans struktur Röntgenstrålning och dess spridning mot kristaller tomkärnans struktur - Egenskaper. Isotoper. - Bindningsenergi - Kärnmodeller - Radioaktivitet, radioaktiva sönderfall.
Läs merFK Kvantfysikens principer, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning, onsdag 21 december 2016, kl 17:00-22:00
FK2003 - Kvantfysikens principer, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning, onsdag 21 december 2016, kl 17:00-22:00 Läs noggrant genom hela tentan först. Börja med uppgifterna som du tror du
Läs merBFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin 12. Kärnfysik 1 2014. Kärnfysik 1
Kärnfysik 1 Atomens och atomkärnans uppbyggnad Tidigare har atomen beskrivits som bestående av en positiv kärna kring vilken det i den neutrala atomen befinner sig lika många elektroner som det finns positiva
Läs merEn studie av särpartiklar
En studie av särpartiklar FYSIKUM Stockholms Universitet (updated Nov 2012 MZ) Målsättning med denna laboration: 1. Bestämma av massan för den negativa sigmapartikeln (Σ ). 2. Bestämma av massan för lambdapartikeln
Läs merFöreläsning 5 och 6 Krafter; stark, elektromagnetisk, svag. Kraftförening
Förläsning 5 och 6 Kraftr; stark, lktromagntisk, svag. Kraftförning Partiklfysik introduktion Antimatria, MP 13-1 Fynman diagram Kraftr och växlvrkan, MP 13-2 S ävn http://particladvntur.org/ 1 2 3 Mot
Läs merVågrörelselära & Kvantfysik, FK januari 2012
Räkneövning 10 Vågrörelselära & Kvantfysik, FK2002 9 januari 20 Problem 42.1 Vad är det orbitala rörelsemängdsmomentet, L, för en elektron i a) 3p-tillståndet b) 4f-tillståndet? Det orbitala rörelsemängdsmomentet
Läs merNobelpriset i fysik 2008
P OPULÄRVETENSKAPLIG INFORMATION Nobelpriset i fysik 2008 Varför finns det någonting istället för ingenting? Varför finns det så många olika elementarpartiklar? Årets Nobelpristagare har kommit med teoretiska
Läs merTentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801)
Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Torsdag 1 november 2012, 8.00-13.00 Kursansvarig: Magnus Paulsson (magnus.paulsson@lnu.se, 0706-942987) Kom ihåg: Ny sida för varje problem. Skriv ditt namn och födelsedatum
Läs mer4-1 Hur lyder Schrödingerekvationen för en partikel som rör sig i det tredimensionella
KVANTMEKANIKFRÅGOR Griffiths, Kapitel 4-6 Tanken med dessa frågor är att de ska belysa de centrala delarna av kursen och tjäna som kunskapskontroll och repetition. Kapitelreferenserna är till Griffiths.
Läs merPartikelfysik, astrofysik och kosmologi.
Partikelfysik, astrofysik och kosmologi. Universms minsta bestånselar Växelverkningar Några nya bevarae kvanttal Haroner, färglaning Big Bang: - Mikrovågsbakgrn - Universm expanerar - Kärninnehåll Framtia
Läs merMer om E = mc 2. Version 0.4
1 (6) Mer om E = mc Version 0.4 Varifrån kommer formeln? För en partikel med massan m som rör sig med farten v har vi lärt oss att rörelseenergin är E k = mv. Denna formel är dock inte korrekt, även om
Läs merModernfysik 2. Herman Norrgrann
Modernfysik 2 Herman Norrgrann Innehåll Acceleratorfysik Relativitetsteori Standardmodellen Studiebesök Inlämningsuppgift CERN? Acceleratorfysik inledning Inom elementarpartikelfysiken jobbar man med mycket
Läs merKosmisk strålning & tungjonsfysik
Kosmisk strålning & tungjonsfysik Hur man i Lund kunde bestämma den märkliga K-mesonens egenskaper och senare återskapa de fysikaliska processerna några milliondels sekunder efter Big Bang. Kosmisk strålning
Läs merEn studie av särpartiklar
En studie av särpartiklar FYSIKUM Stockholms Universitet Målsättning med denna laboration: 1. Bestämma av massan för den negativa sigmapartikeln (Σ ). 2. Bestämma av massan för lambdapartikeln (Λ 0 ).
Läs merFöreläsning 4 Acceleration och detektion av partiklar
Föreläsning 4 Acceleration och detektion av partiklar Enheter och stråleffekter Strålnings växelverkan med materia Acceleration av partiklar Detektion av partiklar Se även: http://physics.web.cern.ch/physics/particledetector/briefbook/
Läs merSmåsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1
Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1 Ger oss elektrisk ström. Ger oss ljus. Ger oss röntgen och medicinsk strålning. Ger oss radioaktivitet. av: Sofie Nilsson 2 Strålning
Läs merInnehåll. I vilket den tyska matematikern Emmy Noether upptäcker förhållandet mellan bevarandelagar och naturens djupare symmetrier
Innehåll Inledning 11 Förord av Steven Weinberg 15 Prolog Form och substans 21 Del I Uppfinning Kapitel ett De logiska tankarnas poesi 35 I vilket den tyska matematikern Emmy Noether upptäcker förhållandet
Läs merTentamen i Modern fysik, TFYA11/TENA
IFM - Institutionen för Fysik, Kemi och Biologi Linköpings universitet Tentamen i Modern fysik, TFYA11/TENA Fredagen den 21/12 2012 kl. 14.00-18.00 i TER2 och TER3 Tentamen består av 2 A4-blad (inklusive
Läs merTentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801)
Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Onsdag 30 november 2013, 8.00-13.00 Kursansvarig: Magnus Paulsson (magnus.paulsson@lnu.se, 0706-942987) Kom ihåg: Ny sida för varje problem. Skriv ditt namn och födelsedatum
Läs merPreliminärt lösningsförslag till Tentamen i Modern Fysik,
Preliminärt lösningsförslag till Tentamen i Modern Fysik, SH1009, 008 05 19, kl 14:00 19:00 Tentamen har 8 problem som vardera ger 5 poäng. Poäng från inlämningsuppgifter tillkommer. För godkänt krävs
Läs merFöreläsning 4 Acceleration och detektion av partiklar
Föreläsning 4 Acceleration och detektion av partiklar Enheter och stråleffekter Reaktioner och tvärsnitt Strålnings växelverkan med materia Acceleration av partiklar Detektion av partiklar Se även: http://physics.web.cern.ch/physics/particledetector/briefbook/
Läs merProv 3 2014-10-13. (b) Hur stor är kraften som verkar på en elektron mellan plattorna? [1/0/0]
Namn: Område: Elektromagnetism Datum: 13 Oktober 2014 Tid: 100 minuter Hjälpmedel: Räknare och formelsamling. Betyg: E: 25. C: 35, 10 på A/C-nivå. A: 45, 14 på C-nivå, 2 på A-nivå. Tot: 60 (34/21/5). Instruktioner:
Läs merDopplereffekt och lite historia
Dopplereffekt och lite historia Outline 1 Lite om relativitetsteorins historia 2 Dopplereffekt och satelliter 3 Dopplereffekt och tidsdilatation L. H. Kristinsdóttir (LU/LTH) Dopplereffekt och lite historia
Läs merIf you think you understand quantum theory, you don t understand quantum theory. Quantum mechanics makes absolutely no sense.
If you think you understand quantum theory, you don t understand quantum theory. Richard Feynman Quantum mechanics makes absolutely no sense. Roger Penrose It is often stated that of all theories proposed
Läs merOm partikelfysik och miljardsatsningar
Om partikelfysik och miljardsatsningar Detta är en något utvidgad version av Håkans föreläsning vid MAX IV och ESS i Lund. Det är ett försök att efter bästa förmåga beskriva atomfysikens nuvarande läge
Läs merDen Speciella Relativitetsteorin DEL I
Den Speciella Relativitetsteorin DEL I Elektronens Tvilling Den unge patentverksarbetaren År 1905 publicerar en ung patentverksarbetare tre artiklar som revolutionerar fysiken. En av dessa artiklar är
Läs merEn resa från Demokritos ( f.kr) till atombomben 1945
En resa från Demokritos (460-370 f.kr) till atombomben 1945 kapitel 10.1 plus lite framåt: s279 Currie atomer skapar ljus - elektromagnetisk strålning s277 röntgen s278 atomklyvning s289 CERN s274 och
Läs merAtomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.
Atomfysik ht 2015 Atomens historia Atom = grekiskans a tomos som betyder odelbar Filosofen Demokritos, atomer. Stort motstånd, främst från Aristoteles Trodde på läran om de fyra elementen Alla ämnen bildas
Läs merPartikelfysik och Kosmologi
Partikelfysik och Kosmologi ~10-10 m ~1 m T. Åkesson 2005 ~10-14 m
Läs mer