Sahlgrenska akademin VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för neurovetenskap och fysiologi

Transkript

1 Sahlgrenska akademin VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för neurovetenskap och fysiologi STUDIEHANDLEDNING ARB027, Arbetsterapi: Professionalisering och teamarbete, 4,5 högskolepoäng Grundnivå Höstterminen 2011

2 PROFESSIONALISERING OCH TEAMARBETE (4,5 HP) Kurs inom utbildningsprogram för Arbetsterapeutexamen 180 högskolepoäng Kursens innehåll Paradigmutveckling i profession Samhälls- och organisationsutveckling mot mångfald, mänskliga rättigheter och hållbar utveckling Professionalisering Former för teamarbete och samverkan Teoretiska perspektiv på teamarbete, lärande och förändring Kursens mål Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna: 1. Kunskap och förståelse förklara vilken typ av inflytande/uppdrag arbetsterapeuter har förklara arbetsterapeuters syn på människan i aktivitet och syn på aktivitet i sig. beskriva innebörden av team och teamarbete, dess samhälleliga, historiska och organisatoriska sammanhang och professionens roll i teamet 2. Färdighet och förmåga analysera arbetsterapeutiska uppdrag och interventioner med fokus på samarbetet med patient/klient, andra professioner och i samverkan med andra berörda personer/organisationer beskriva det egna yrkeskunnandet och tydliggöra arbetsterapeutens kärnuppgift i team och i organisation identifiera förutsättningar, processer och metoder för samarbete och samverkan i team 3. Värderingsförmåga och förhållningssätt att själv och tillsammans med kollegor reflektera över och formulera hur samhället/ideer, verksamheten/organisationen påverkar arbetsterapeutens och andra professioners uppdrag/uppgift/roll och samverkan. att med egna ord kunna förklara vad är värt att veta för arbetsterapeuter och hur tänker arbetsterapeuter om patienter/klienter? att reflektera över och värdera möjligheterna att påverka det sammanhang man verkar i Kurslitteratur Kurslitteratur enligt bilaga 1 KURSANSVAR Kursansvarig och seminarieledare höstterminen är. ARBETSFORMER Arbetsformerna i kursen är utformade i enlighet med pedagogiskt synsätt vid Arbetsterapeutprogrammet i Göteborg, med utgångspunkt i att studenten tar ansvar för sitt eget lärande. Lärandeprocessen fokuserar: att tänka, att göra/utföra, att sätta ord på tänkandet och görandet,

3 att relatera till teoretiska perspektiv för att sedan använda tänkande och görande i terapeutiskt syfte. Stor vikt läggs vid reflektion; reflektion som självreflektion; att sätta sig själv och sitt görande i relation till tänkande för självupptäckt och reflektion som tänkande; ett begrundande över yrket och verksamheter (1). Studenten tillhör under kursen en studiegrupp. Studiegruppsarbetet går ut på att fördela uppgifter samt tillsammans och med guidning av lärare komma fram till hur examinationsuppgiften i kursen skall lösas. Studenten ges därmed möjlighet att stegvis fördjupa sitt kunnande och vetande i arbetsterapi. Förutom studiegruppsarbete ingår föreläsningar, självstudier och seminarier. Studieuppgifter i kursen introduceras genom föreläsning och bearbetas i studiegrupp. Därefter följer självstudier; inläsning, egen reflektion och därefter seminariereflektion i halv och helkurs. Kursen avslutas med examinationsseminarier där studenter muntligt presenterar sina tankar om arbetsterapeutens uppgift och roll i teamarbete. Professionalisering Vad är ett yrke? Vad är yrkesspecifikt? Varje yrke har någon form av utbildning och lärlingsperiod som leder till ett visst vetande. Efter en tid i yrket i viss typ av verksamhet utvecklas ett visst kunnande som ligger till grund för yrkes-görandet som i sin tur har en viss verkan och påverkan på dem som verksamheten är till för. I yrken där inflytande och makt över andra utövas krävs en etisk medvetenhet. Att reflektera över kritiska eller typiska yrkessituationer tillsammans med kollegor kan öka såväl den personliga som den kollektiva etiska medvetenheten. Vilken typ av inflytande/uppdrag har arbetsterapeuter? Hur påverkar verksamheten/organisationen arbetsterapeutens uppdrag/uppgift/roll? Mosey presenterar en yrkesmodell för arbetsterapeuter (bilaga 2a och b) och ger svar på några frågor genom att visa det typiska sätt på vilket yrkesutövare i USA uppfattat sig själva (2). Yrkesparadigm Törnebohm skiljer på information och kunskap. Böcker innehåller information inte kunskap. Enligt Törnebohm är kunskap personlig (3). Information i böcker blir kunskap först när någon läst och internaliserat i livs-/yrkesparadigm till egen kunskap. Vi lever vårt liv i situationer där vårt kunnande och vetande skall tas i bruk. Vårt livsparadigm beskriver Törnebohm som ett schema för vad som tagits i bruk i vardagssituationer; <s>=<k,i,e,a,f>. K står för kunskaper som tas i bruk, I för intressen som tas i bruk, E för emotioner viktiga för varandet, A för avsikt som styr vad jag gör i situationen och F för de färdigheter; det vetande och kunnande som jag har. Under utbildning inplaneteras ett yrkesparadigm i livsparadigmet. Törnebohm presenterar yrkesparadigm som ett schema för vad som finns till förfogande i arenaparadigm <K,I,E,A,F>a. Där K står för kunskaper till förfogande, I för intressen som kan väckas, E för känslor som kan väckas, A står här för en orientering, ett allmänt förhållningssätt, ett ideal. Detta ideal beskriver Törnebohm som en fyr som lyser i viss riktning. Sedan är det inte säkert att vårt vetande och kunnade dvs vår färdighet, F, för oss i den riktningen. Som arbetsterapeuter påverkas vi enligt Kielhofner av yrkets kollektiva paradigm (4) eller enligt Törnebohm av beskrivna ideala yrkesparadigm. Detta kan även uttryckas som den idé, det filosofiska antagande som ligger till grund för yrket och för ämnet dvs synsättet yrkesutövaren har på människan i sig, på sig själv som människa, på människan i relation till andra

4 människor; i grupp, i verksamheter och i samhället. Arbetsterapeuter har en speciell syn på människan i aktivitet och en speciell syn på aktivitet i sig. När arbetsterapeuter möter andra professioner i teamarbete är det viktigt att kunna ordsätta det egna yrkeskunnandet och att synliggöra arbetsterapeutens kärnuppgift. Referenser 1. Erlandsson P. Reflektion livshållning lärarroll: från svensk utbildningshorisont. Nordisk pedagogik 1999;19(3): Mosey AC. Psychosocial components in occupational therapy. New York: Raven Press; Törnebohm H. What is worth knowing in occupational therapy. Am J Occup Ther 1991;45(5): Kielhofner G. Conceptual foundations of occupational therapy. 2 nd ed., Philadelphia: FA Davis; Introduktionsföreläsning 21 november Innehåll: professionalisering och paradigmutveckling yrkets vetande, kunnande och görande i olika sammanhang Samhälls- och organisationsutveckling mot mångfald och hållbar utveckling Studieuppgift 1 Denna studieuppgift innebär att utifrån litteraturen reflektera över eget och andras yrkesparadigm, arbetsterapiparadigm och professionalisering. Seminarium för studieuppgift 1, 23 november Studiegruppen förbereder seminariet genom att fördela litteraturen enligt nedan alternativt söka egen litteratur utifrån temat. Varje student läser litteratur och förbereder sedan frågor inför seminarium 1 med utgångspunkt från: Vad fokuserar arbetsterapeuter på? Vad är värt att veta för arbetsterapeuter och för dig som arbetsterapeut? Hur tänker arbetsterapeuter om patienter/klienter? Vad är arbetsterapeuters kärnuppgift? Hur kan detta ta sig uttryck i samarbete/samverkan med andra professioner, personer och organisationer? Rekommenderad litteratur Mosey AC. Psychosocial components of occupational therapy. New York: Raven Press; p Törnebohm H. What is worth knowing in occupational therapy. Am J Occup Ther 1991;45(5): Yerxa E J. Occupation: the keystone of a curriculum for a selfdefined profession. Am J Occup Ther 1997;52(5): Yerxa E J. Confessions of an occupational therapist who became a detective. Br J Occup Ther 2000;63(5): Fler artiklar kan tillkomma

5 Teamarbete Arbetsterapeuter samarbetar med flera professioner på skilda sätt inom olika verksamhetsområden. Förutsättningarna för samarbete i team är olika inom sjukvårds-, kommunal-, habiliterande- rehabiliterande eller förebyggande verksamhet. Teamarbete kan studeras utifrån olika teoretiska perspektiv och nivåer; individ, grupp, verksamhet och organisation. Det finns även olika arbetsformer för samarbete i team. Introduktionsföreläsning 24 november 9-16 Innehåll Förutsättningar och syften med teamarbete Former för teamarbete och samverkan Teoretiska perspektiv på teamarbete, lärande och förändring Studieuppgift 2 Studieuppgift 2 innebär att i studiegruppen läsa litteratur, enligt nedan alternativt egen sökt litteratur enligt temat, och reflektera över: Vad är team? Vad innebär teamarbete? Vad är samarbete? Vad påverkar teamarbetet? Studiegruppen möts och förbereder inför seminarium 2 med frågorna ovan som utgångspunkt. Frågor om teamarbete formuleras för att belysas vid gemensamt reflektionsseminarium den 2 december 9-12 Rekommenderad litteratur Hamreby M. Teamarbetets omöjlighet och nödvändighet. I: Fransson & Hamreby. Red. Några perspektiv på sektorspsykiatrin. Stockholm: Västra Stockholms sjukvårdsområde, Utbildningsenheten; (tillhandahålles på institutionen) Johansson G Eklund K., Gosman Hedström G. Multidisciplinary team, working with elderly persons living in the community: a systematic literature review Scandinavian Journal of Occupational Therapy Jan 2010, Vol. 17, No. 2, Pages : Sök artiklar/litteratur på egen hand. Examination Examinationsseminarium och utvärdering 8 december kl.9-15 Examinationen innebär att studenter i mindre arbetsgrupper, utifrån väckt intresse fördjupar sitt vetande om professioner i teamsamarbete. Arbetsgruppen förbereder och gestaltar sedan teamarbete i sig och arbetsterapeutens uppgift och roll i teamarbetet. 1. Konstruera ett fall med utgångspunkt från: - erfarenhet från teamarbete i praktiken i tidigare kurser - läst litteratur tidigare i kursen - sökt litteratur utifrån nyväckt intresse. Vad som styr teamarbete på alla nivåer, från mikro till makro, skall synliggöras: a. uppdrag och särart

6 b. team i verksamhet c. arbetsterapeutens profession d. andra professioner 2. Gestalta fallet genom rollspel, föreläsning eller på annat sätt Varje arbetsgrupp har en timme till sitt förfogande för: Beskrivning/gestaltning Reflektion från övriga; Vad har vi sett? (arbetsgruppen tyst) Egen reflektion från arbetsgruppen; litteratur, praktik mm Allmän lärar-/examinator bedömning Varje arbetsgrupp erhåller sedan enskild feedback på såväl process som resultat av lärare/examinatorer. Kriterier för godkänt För betyg godkänt krävs förmåga att: - analysera, värdera och ta ställning till arbetsterapeuters samarbete; med patient/klient, med andra professioner och andra personer - analysera och värdera samverkan mellan arbetsterapeutisk verksamhet och andra verksamheter, organisationer - beskriva och/eller gestalta förutsättningar, processer och metoder för samarbete och samverkan i team samt relatera till teoretiska perspektiv/litteratur. Former för bedömning Examination sker genom 2 litteraturseminarier och en avslutande examination. Bedömning sker genom muntlig grupptentamen. För godkänt betyg krävs även närvaro, aktivt deltagande och kritiskt reflekterande vid studiegruppstillfällen och seminarier. Examinationsuppgifter och bedömningsunderlaget är utformade så att individuella prestationer kan urskiljas. Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig. Antalet examinationstillfällen för teoretiska kurser är begränsat till högst fem. I det fall en kurs har upphört eller genomgått större förändringar bör studenten garanteras tillgång till minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) under en tid av åtminstone ett år med utgångspunkt av kursens tidigare uppläggning.

7 BILAGA 1 Kurslitteratur Berlin J, (red) m.fl Team i vård, behandling, omsorg. Studentlitteratur, Lund; 2009 P Bolman L, T Deal, Nya perspektiv på organisation och ledarskap; Lund Studentlitteratur;2005. P 17-57, Taylor, R, The Intentional Relationship, Occupational Therapy and Use of Self. USA;F.A Davis Company; 2008.P 3-19, Wheelan S, Creating Effective Teams A guide for Members and Leaders. Sage Publications Inc; P Yerxa E J. Confessions of an occupational therapist who became a detective. Br J Occup Ther 2000;63(5): Artiklar i vetenskapliga tidskrifter tillkommer..

8 7 AT 5 Bilaga 2a Professionalisering och teamarbete 4,5 hp Schema höstterminen 2011 vecka Vecka 47 21/ Kursintroduktion/ 22/ FSA arbetsmarknad Obligatorisk 22/ CV uppgift/studiegrupp Lokal Meddelas senare lärare FSA Sanna Feldell _ 23/ / Seminarium Vecka 48 28/ / / / / / Idé-Seminarium Vet.med Obligatoriskt Hjärt Lungräddning Fortsättning Studiegrupp Seminarium Gunnel Carlsson m fl Vecka 49 5/ / / Examination

9 YRKESMODELL - för arbetsterapeuter En yrkes-/professionsmodell skall visa det typiska sätt på vilket en profession uppfattar sig själv. En yrkesmodell 1 är en ram som skall beskriva de områden som utgör yrkets struktur. Själva ramen, de sex komponenter som ingår enligt nedan, kan användas av alla yrken. Innehållet i respektive komponent är däremot yrkesspecifikt och föränderligt över tid i takt med samhällsförändringar och människors behov. Under utbildning i arbetsterapeutprogrammet i Göteborg används detta dokument som utgångspunkt för reflektion över real och idealbilder i arbetsterapi. Detta för att tillsammans i grupper ordsätta och synliggöra det vetande, kunnande och görande som behövs för att utöva yrket. Filosofiska antagande Arbetsprocess Ansvarsområde YRKESMODELL Etiskt ansvar Arbetsredskap Kunskapsmassa 1 Mosey A C. Psychosocial components of occupational therapy. New York: Raven Press; 1986.

10 Bilaga 2b FILOSOFISKA ANTAGANDEN Filosofiska antaganden innehåller yrkets grundtankar om mänskligt liv dvs det synsätt yrkesutövare har på människan i sig, på sig själv som människa, på människan i relation till andra människor; i grupp, i verksamheter och i samhället. Arbetsterapeuter har en speciell syn på människan i aktivitet och en speciell syn på aktivitet i sig. Exempel på frågor att svara på enligt yrkets filosofiska antaganden: Vad är ett människovärdigt liv? Vad är hälsa, utveckling, skada, sjukdom? Vad betyder vardagsaktivitet? ETISKT ANSVAR Etiskt ansvar innehåller yrkesutövarens yrkesmässiga ansvar, målet med arbetsterapi, berördas rättigheter mm. Innehåller även eftersträvansvärda egenskaper; dygder för yrkesutövaren. Innehåll under etiskt ansvar skall vara en moralisk guide för det praktiska arbetet. Exempel på frågor att svara på enligt yrkets etiska ansvar: Vilka dygder bör yrkesutövaren ha, sträva efter? Vad är målet med arbetsterapi? Vilka rättigheter har personer med aktivitetsbegränsningar, deras anhöriga, annan personal, andra? Vilka skyldigheter har jag som arbetsterapeut? KUNSKAPSMASSA Kunskapsmassa innehåller yrkets teoretiska grund dvs. speciellt utvald kunskap från olika områden som har relevans för praktiken. Innehåll under kunskapsmassa består dels av: - en generell del, som handlar om människa i utveckling, människa med aktivitetsbegränsningar, samspel mellan människor, vardagsaktivitet osv. - en specifik del som handlar om hur arbetsterapeuter möjliggör delaktighet och tillgänglighet ANSVARSOMRÅDE Ansvarsområde innehåller de områden inom vilka yrkesutövaren har expertkunnande och erbjuder stöd till andra. Kan även beskrivas som expertområde, kompetensområde, interventionsområde eller den domän inom vilken yrkesutövaren griper in. Innehåll under ansvarsområde berör flera nivåer: - vardagsaktiviteter för delaktighet, för tillgänglighet, för personligt stöd, för boendestöd, för stöd i skola eller arbete, för nära relationer mm - hälsotillstånd, funktionstillstånd - omgivnings- och miljöfaktorer på såväl individ-, grupp-, verksamhets- och samhällsnivå ARBETSPROCESS Arbetsprocess innehåller det sätt på vilket yrkesutövaren identifierar och sedan löser problem. Arbetsprocessens sker stegvis och startar i en beskrivning av vardagssituationen som sedan förklaras och analyseras, värderas, mål formuleras, genomförs, utvärderas osv. ARBETSREDSKAP Arbetsredskap innehåller de speciella medel eller beprövade redskap genom vilka yrkesutövaren visar sin kunnighet. Kan även beskrivas som det vedertagna sätt på vilket yrkesutövaren fullgör sitt ansvar mot verksamhet och samhället.