Näringsdepartementet STOCKHOLM Er referens: Remissyttrande. Ang. SOU 2003:59; Toppdomän för Sverige, Ert diarienr.

Transkript

1 Vår referens: Näringsdepartementet STOCKHOLM Er referens: Stockholm, Remissyttrande Ang. SOU 2003:59; Toppdomän för Sverige, Ert diarienr. 2003/4833/ITFoU Föreningen Svenskt Näringsliv har lämnats tillfälle att yttra sig över rubricerade remiss. Svenskt Näringsliv får med anledning därav anföra följande. Sammanfattning Svenskt Näringsliv avstyrker att förslaget genomförs. Genom förslaget ingriper lagstiftaren på en marknad med fungerande konkurrens. Förslaget medför - om det realiseras - en snedvridning av konkurrensförhållanden på denna marknad. Om regeringen finner att administrationen av en toppdomän måste regleras menar Svenskt Näringsliv att utredningen bör göras om och utredarens direktiv ändras på så sätt att utredaren med beaktande av principen om konkurrensneutralitet utarbetar ett förslag som kan tillämpas på hela den svenska domännamnsmarknaden. Svenskt Näringsliv menar att lagstiftningsförslaget är mer långtgående än vad som krävs för att tillvarata de syften som följer av utredningens direktiv. Såvitt Svenskt Näringsliv kan bedöma administrerar II-stiftelsen och NIC-Se toppdomänen.se på ett sätt som i allt väsentligt står i överensstämmelse med både ICANN:s och GAC:s principer. Svenskt Näringsliv menar att betänkandet inte innehåller tillräcklig motivering av varför utredaren föreslår en så ingripande åtgärd som prisreglering av årsavgifter mm. för domännamnsinnehavare.

2 Svenskt Näringsliv vill även ifrågasätta förslaget såvitt avser skyldigheten att betala en avgift för tillsynsmyndighetens verksamhet. Vid avgiftsfinansiering av en offentlig verksamhet gäller normalt att den avgiftsskyldige erhåller någon form av nyttighet i utbyte från den myndighet som tillgodogörs avgiften. Så synes inte bli fallet enligt förslaget. Därtill kommer att utredaren motiverar förslaget med att just.se utgör en mycket samhällskritisk verksamhet. För Svenskt Näringsliv framstår det under sådana förhållanden som rimligt att den som drar nytta av tillsynen, dvs. samhället, också finansierar densamma. Svenskt Näringsliv ifrågasätter därför rimligheten i den föreslagna avgiftsskyldigheten. Svenskt Näringsliv vill slutligen instämma i det yttrande som utredningens expert Kjell Skoglund avgett; Dagens system för administration av den svenska toppdomänen.se fungerar väl. Tillräcklig anledning att förändra nuvarande ordning genom lagstiftning föreligger inte. Svenskt Näringsliv avser nedan att mer utförligt redogöra för sin inställning till rubricerade betänkande. Allmänt Internets ökande betydelse för hela samhället är oomtvistad och beror huvudsakligen på att näringsliv, enskilda och offentlig förvaltning i allt större utsträckning kan dra nytta av och tillhandahålla tjänster över Internet. Redan nu måste dock hållas fram att Internet i första hand är en global företeelse och att Internet utgör en nationsgränsöverskridande infrastruktur som vuxit fram i en global marknadsstyrd miljö och som inte lämpar sig för nationell särreglering. Internets globala karaktär och funktionalitet förutsätter harmoniserad regeltillämpning i den utsträckning Internet-specifika förhållanden alls kan regleras på nationell bas. Såvitt Svenskt Näringsliv kan bedöma administrerar II-stiftelsen och NIC-Se toppdomänen.se på ett sätt som i allt väsentligt står i överensstämmelse med både ICANN:s och GAC:s principer. II-stiftelsen synes redan har implementerat den globala ordningen på nationell nivå utan stöd i lagstiftning men på sätt som följer av den typiska egenreglering som är den normalt förekommande metoden för att garantera ordning och reda på Internet. Svenskt Näringsliv delar uppfattningen att administrationen av.se fungerar väl. Det förtjänar vidare att uppmärksammas att den lyhördhet för insyn och användarvänlighet som användarkollektivet begärt, liksom för samhällets krav, som IIstiftelsen uttryckligen ger uttryck för är en följd av en utvecklingsprocess som ägt rum utan krav därom i lagstiftning. Domännamnsystemet är, menar Svenskt Näringsliv, en väsentlig resurs för Internets funktionalitet och kanske den enskilda Internetresurs som bäst bidrar till att göra Internet lättillgängligt för användare i alla länder. Så ock i Sverige. Det måste dock beaktas att ett domännamn inte är samma sak som en Internetadress. En Internetadress kan ha många domännamn. Samma Internetadress kan t.ex. ha.se-,.com- och.nu-adresser. Domännamn är en tjänst som tillhandahålls innehavare av Internetadresser och som syftar till att bättre tillgängligöra dessa. Inom nationalstaten Sveriges territorium erbjuder flera toppdomäner domännamn till svenska användare.

3 Bland de mest kända finns.se,.com och.nu och den enskilt mest vanliga domänen för svenska användare torde Bedömningen att just toppdomänen.se är en mycket samhällskritisk resurs synes främst motiveras med att svensk förvaltning och svenskt bankväsende huvudsakligen valt att registrera sig under toppdomänen.se samt att samhället har ett behov av insyn i hur administrationen av.se hanteras. Svenskt Näringsliv delar inte utredningens bedömning att detta motiverar lagstiftning riktad mot en aktör på en konkurrensutsatt marknad. Nuvarande utredning föregicks under 2000 av den sk. Domännamnsutredningen (SOU 2000:30;.se?). I sistnämnda betänkande lämnades flera rekommendationer avseende hanteringen av.se. Utredningens förslag och rekommendationer har såvitt Svenskt Näringsliv känner till inte lett till några åtgärder från Regeringens sida. Däremot har II-stiftelsen implementerat flertalet av dessa. Bland annat har IIstiftelsen breddat styrelsens representation för att möjliggöra insyn. Idag finns representanter utsedda av näringslivsorganisationer tex. Svenskt Näringsliv och Svenska Bankföreningen, intresseorganisationer för enskilda tex. Dataföreningen, Konsumentverket mfl. i II-stiftelsens styrelse, något som torde garantera att de flesta stora användargrupper har insyn i administrationen av.se. Vidare har II-stiftelsen i enlighet med Domännamnsutredningens förslag förenklat regelverket för registrering av domännamn i toppdomänen. Domännamnsmarknaden i Sverige är stor, väl fungerande och erbjuder ett brett utbud. De största toppdomänerna utgörs av.se, com,.nu och.org. Vid årets ingång var ingen enskild toppdomän väsentligt större än någon annan. Som en följd av det förenklade regelsystemet för registreringar synes.se vid årets utgång ha blivit den största toppdomänen med mellan och registrerade domännamn. Det stora utbudet innebär att användare kan välja att registrera sig hos andra toppdomäner än.se. T.ex. har Premiepensionsmyndigheten registrerat Av betänkandet framgår vidare att administrationen av toppdomänen.se fungerar mycket väl, men att utredaren anser att toppdomänen.se är för personberoende. Till stöd för uppfattningen åberopar utredaren en tre år gammal rapport från Post- och Telstyrelsen (PTS); Drift av Internet i Sverige oberoende av funktioner utomlands. Svenskt Näringsliv vill framhålla att en tre år gammal rapport avseende Internet inte längre kan anses aktuell. Den åberopade kritiken från PTS upprepas inte heller i någon av PTS efterföljande rapporter, och inte heller synes PTS, som är den sektoransvariga myndigheten, anse att det föreligger ett lagstiftningsbehov i denna fråga. I sammanhanget bör vidare uppmärksammas att II-stiftelsen under 2003 har ingått avtal med fler leverantörer angående drift av.se:s officiella namnservrar än vad som var fallet före Något som ökat toppdomänens robusthet och minskat dess personberoende. Sammantaget medför det att Svenskt Näringsliv inte kan dela utredarens bedömning att.se är en så samhällskritisk resurs att den tarvar särreglering därtill en konkurrensbegränsande sådan. Svenskt Näringsliv anser att enskilda toppdomäner normalt inte i sig kan anses vara avgörande för Internets funktionalitet. Internets funktionalitet kräver en helhetssyn som inte adresseras i betänkandet. Svenskt

4 Näringliv vill därför instämma i det särskilda yttrande som utredningens expert Kjell Skoglund avgett; Dagens system för administration av den svenska toppdomänen.se fungerar väl. Tillräcklig anledning att förändra nuvarande ordning genom lagstiftning föreligger inte. Regleringens omfattning Av ovanstående framgår att Svenskt Näringsliv inte anser att det föreligger grund för den föreslagna lagstiftningen, liksom att utredarens syfte med förslaget kan uppnås på annat sätt. Särskilt kännetecknande för förslaget är att lagstiftningen de facto endast kommer att kunna tillämpas mot en juridisk person; II-stiftelsen. Svenskt Näringsliv ifrågasätter - trots vad utredaren anför - om inte detta måste anses utgöra in-casulagstiftning. Oavsett detta är det uppenbart att en reglering riktad mot endast en aktör på en fungerande marknad med flera aktörer kommer att få konsekvenser för konkurrensen på den berörda marknaden. Sannolikt kommer regleringen att i viss utsträckning stärka.se:s legitimitet men den kommer också att fördyra dess verksamhet genom den sk. tillsynsavgiften. Bla. på så sätt rubbas förutsättningarna för.se:s konkurrenter. Om marknaden för toppdomäner bör regleras i Sverige bör en reglering avse alla toppdomäner med representation och driftställe i landet och då främst säkerställa användarintressen som kvalitet mm. I sammanhanget kan inte heller bortses från att II-stiftelsen och Nic-se redan är föremål för tillsyn genom generell lagstiftning; konsumentlag, konkurrenslag m.fl. och att PTS har ett sektorsansvar som också ingriper toppdomäner. Prisreglering Svenskt Näringsliv menar att införandet av prisreglering på en marknad är en undantagsåtgärd som endast bör tillgripas om synnerliga skäl föreligger. I betänkandet föreslås att de avgifter som administratören av.se tillämpar skall vara skäliga. Någon egentlig ledning till vad som avses med skälig i detta fall lämnas inte i betänkandet. Däremot framgår underförstått att utredaren anser att administratören i dag har så goda inkomster att den tillsynsavgift som föreslås inte skall få återspeglas i avgiftens storlek. Detta måste anses vara ett anmärkningsvärt ingripande i en enskilds affärsverksamhet. Utredaren motiverar vidare förslaget om prisreglering med att en sådan reglering kan hindra överprissättning och därigenom främja att så många användare som möjligt skall kunna registrera domännamn hos.se. I detta sammanhang brister utredningen redan i att den inte överväger hur förslaget kan komma att fungera i det system av ombud för toppdomänen som.se tillämpar. Det är till ombuden användare vänder sig för att registrera domännamn, inte till Nic-se. Nic-se tillämpar samma prissättning gentemot alla ombud. Bland de sk. ombuden råder däremot fri prissättning. Storleken på den avgift som Nic-se tar ut per domännamn kan inte heller anses vara sådan att den i sig utgör ett hinder ens för enskilda att registrera domännamn. Dessutom kan användare välja andra erkända toppdomäner i Sverige.

5 Svenskt Näringsliv måste även ifrågasätta förslaget såvitt avser prissättningen i det tvistlösningssystem som gäller för.se, alternativt tvistlösningsförfarande mer känt som Alternative dispute resolution (ADR). Enligt nuvarande ordning utförs prövningen av en särskilt kvalificerad jurist och för prövningen utgår en avgift om kr. Beloppet om än inte obetydande kan knappast anses anmärkningsvärt vid en jämförelse med t.ex. de taxor som gäller för rättshjälp eller som annars normalt tillämpas inom rättsväsendet. Svenskt Näringsliv menar därför att de motiv som anförts till stöd för en prisreglering är långt från så starka som krävs för att införa en så ingripande åtgärd som nu är i fråga. Därtill gäller självklart att envar kan vända sig till domstolar och myndigheter i enlighet med generell lagstiftning för att få sin sak prövad till sannolikt lägre kostnad. Tillsynsavgift Svenskt Näringsliv måste även ifrågasätta förslaget såvitt avser skyldigheten att betala en avgift för tillsynsmyndighetens verksamhet. Vid avgiftsfinansiering av en offentlig verksamhet gäller normalt att den avgiftsskyldige erhåller någon form av nyttighet från den myndighet som tillgodogörs avgiften. Så synes inte bli fallet enligt förslaget. Svenskt Näringsliv får därför på denna grund ifrågasätta rimligheten i den föreslagna avgiften. Därtill kommer att utredaren motiverar förslaget med att just. se utgör en mycket samhällskritisk verksamhet. För Svenskt Näringsliv framstår det under sådana förhållanden som rimligt att den som drar nytta av tillsynen, dvs. samhället, också finansierar tillsynen. Svenskt Näringsliv Jan Persson