Boende, byggande och bebyggelse

Transkript

1

2 Boende, byggande och bebyggelse Statistisk årsbok 2008 Sida Page Boende, byggande och bebyggelse Housing and construction Bostadsbeståndet och dess förändringar Housing stock Boende, byggande och bebyggelse Housing and construction Fritidshusområden årsskiftet 2005/06 Holiday home areas Lägenheter i färdigställda hus Dwellings in completed buildings Lägenheter i färdigställda hus, andel i flerbostadshus Dwellings in completed buildings, percentage in multi-dwelling buildings Andel lägenheter om 1 rum och kök i färdigställda hus Percentage 1 room and kitchen dwellings in completed buildings Andel av befolkningen år i vissa grupper som bor i småhus 2005 Persons living in one- and two-dwelling buildings, share of population years in certain groups Lägenheter fördelade på flerbostadshus och småhus Housing stock by type of building and number of dwellings Statligt stöd till bostadsförsörjningen, ny- och ombyggnad State assistance for housing Lägenheter i färdigställda hus efter ägarkategori, upplåtelseform, lägenhetstyp m.m. Dwellings in completed buildings by ownership, tenure, size of dwelling etc Lägenheter i färdigställda ombyggda flerbostadshus Dwellings in modernised multi-dwelling buildings Byggnads- och produktionskostnader för bostadshus Building and construction costs for residential buildings Lägenheter i rivna flerbostadshus efter ägarkategori, lägenhetstyp, byggnadsperiod m.m. Dwellings in demolished multi-dwelling buildings by type of ownership, size of dwelling, period of construction etc Förändring i hyra per lägenhet mellan januari undersökningsåret och året därpå efter region och lägenhetstyp, procent Change in rent per dwelling between January the year of the survey and the year after by region and size of dwelling, percent Genomsnittlig årshyra och hyra per m 2 efter lägenhetstyp Average annual rent and rent per square meter, by type of dwelling Hushåll, boendeutgift, bostadsbidrag, konsumtionsutrymme m.m. efter upplåtelseform och hushållstyp 2005 Households, housing expenditures, housing allowances etc. by tenure and type of household Lägenheter i flerbostadshus samt därav antal outhyrda resp. till uthyrning lediga lägenheter den 1 september 2006 Dwellings in multi-dwelling buildings and vacant dwellings on 1 September Lägenheter i flerbostadshus samt därav antal lägenheter lediga till uthyrning den 1 mars resp. den 1 september Dwellings in multi-dwelling buildings and vacant dwellings on 1 March/ 1 September 208 Statistiska centralbyrån

3 Statistisk årsbok Bostadsbeståndet och dess förändringar Housing stock Antalet lägenheter är nu (2006) fler än Antalet lägenheter i flerbostadshus har ökat med och i småhus med Antalet bostadsrätter i flerbostadshus har ökat med 36 procent sedan 1990 (från till ). Antalet hyresrätter har under samma period bara ökat med 4 procent (från till ). Boende, byggande och bebyggelse Avsaknaden av aktuell statistisk information om bostadsbeståndet är för många statistikanvändare besvärande. För att i någon mån råda bot på problemet med avsaknaden av statistik har SCB tagit fram en modell för att skatta bostadsbeståndet. Bostadsbeståndsberäkningarna utgår från Folk- och bostadsräkningen 1990 (FoB 90) och uppdateras med årliga rapporterade förändringar. Förändringarna är främst färdigställda nybyggnader av bostäder, färdigställda ombyggda flerbostadshus och påbörjade rivningar. Det bör noteras att inte alla förändringar i bostadsbeståndet inrapporteras till SCB. Ändringar från permanentbostad till fritidsbostad eller omvänt samt rivningar av småhus inrapporteras ofta inte. Vissa kontoriseringar samt återställande av bostäder från kontor eller dylikt kan också saknas. Det totala beståndet lägenheter i flerbostadshus har ökat med drygt 11 procent sedan Av ökningen har tillkommit genom nybyggnad och genom ombyggnad, medan lägenheter har rivits. Motsvarande ökning för antalet lägenheter i småhus är knappt 8 procent. Där har lägenheter tillkommit genom nybyggnad. Bostadsbeståndet och dess förändringar År Lägenheter i flerbostadshus Lägenheter i småhus Samtliga lägenheter Tillskott under året Vid årets slut Tillskott under året Vid årets slut Tillskott under året Vid årets slut Län Hallands län har ökat mest Hallands län är det län vars bostadsbestånd procentuellt sett ökat mest 17,5 procent sedan Vad gäller lägenheter i flerbostadshus har ökningen varit som störst i Kronobergs, Västerbottens och Hallands län, där den uppgår till över 26 procent. Störst ökning av småhuslägenheter uppvisar Stockholms, Hallands och Uppsala län där dessa lägenheter ökat med över 11 procent. I Gävleborgs län har ökningen av bostadsbeståndet varit lägst (0,6 procent för lägenheter i flerbostadshus och 2,7 procent för lägenheter i småhus). Storstadsområdena Vaxholm har ökat mest Det totala bostadsbeståndet i Stockholm, Göteborg och Malmö har för alla ökat med cirka 13 procent sedan De kommuner i storstadsområdena vars bostadsbestånd har haft den största ökningen är Vaxholm med 43 procent, Värmdö med 36 procent samt Staffanstorp och Kungsbacka med 32 procent. Statistiska centralbyrån 209

4 Boende, byggande och bebyggelse Statistisk årsbok 2008 Övriga riket Umeå har ökat mest För riket exklusive storstadsområdena har bostadsbeståndet ökat med 8 procent mellan 1990 och Umeå med 28 procent, Håbo med 26 procent och Växjö med 24 procent är de kommuner vars bostadsbestånd ökat mest. De kommuner som haft den största minskningen är Smedjebacken och Laxå, där bostadsbeståndet minskat med 14 procent vardera. Stor ökning av bostadsrätter I flerbostadshusens lägenheter är antalet hyresrätter fortfarande i majoritet, cirka 1,7 miljoner lägenheter, medan antalet bostadsrätter är cirka Av lägenheterna i flerbostadshus har andelen bostadsrätter ökat från 24 procent 1990 till 29 procent Vidare kan konstateras att under perioden har i runda tal lägenheter omvandlats från hyresrätt till bostadsrätt. Källa: SCB, nheten för byggande och bebyggelsestatistik ( 210 Statistiska centralbyrån

5 Statistisk årsbok Boende, byggande och bebyggelse Housing and construction Den 1 september 2006 stod ca bostadslägenheter outhyrda vilket motsvarar 2,3 procent av det totala undersökta beståndet. Antalet lägenheter lediga för omedelbar uthyrning var eller 1,6 procent av beståndet. Boende, byggande och bebyggelse Byggandet ökade men inte i Stockholm Under 2006 påbörjades sammanlagt nya bostadslägenheter. Det är en ökning med 39 procent jämfört med Fördelningen mellan påbörjade lägenheter i småhus och flerbostadshus var 30 procent i småhus respektive 70 procent i flerbostadshus år Året innan var motsvarande fördelning 39 respektive 61 procent. Det har alltså skett en förskjutning mot att fler lägenheter påbörjas i flerbostadshus. Stockholm uppvisar en kraftig uppgång (62 procent) jämfört med året innan, medan Malmö och Göteborg har en betydligt beskedligare ökning (30 respektive 17 procent). Lägenheter i flerbostadshus dominerar År 2006 färdigställdes lägenheter i nybyggda hus, en ökning med 29 procent jämfört med året innan. Detta kan jämföras med det så kallade miljonprogrammet ( ), då en miljon nya lägenheter färdigställdes, med en toppnotering om lägenheter år Av de färdigställda lägenheterna år 2006 var 63 procent i flerbostadshus. Under perioden var övervägande delen av de färdigställda lägenheterna istället i småhus. Sålunda var t.ex. år 1978 tre av fyra färdigställda lägenheter i småhus. Ombyggda lokaler bidrog till fler lägenheter Antalet färdigställda lägenheter i ombyggda flerbostadshus har varierat en hel del över åren (bland annat beroende på ändringar i det statliga stödet). Under 1996 blev det en topp med färdigställda lägenheter, men året därpå sjönk antalet till Under 2006 färdigställdes lägenheter, vilket var en minskning med 8 procent jämfört med året innan. Nettotillskottet av lägenheter i färdigställda ombyggnader blev Och detta tillskott uppstod främst genom att lokaler byggts om till bostadslägenheter (3 600 st). Fler lägenheter rivs Under 2006 revs lägenheter i flerbostadshus en ökning med 6 procent jämfört med året innan. Av de rivna lägenheterna revs 60 procent på grund av uthyrningssvårigheter. Allt färre outhyrda lägenheter Antalet lediga lägenheter har visat stora variationer över tiden. Den högsta noteringen gjordes 1998 då närmare lägenheter stod tomma varav drygt var lediga för omedelbar uthyrning. Den första september 2006 stod cirka (2,3 procent) hyreslägenheter outhyrda. Av dessa var (1,6 procent) lediga för omedelbar uthyrning. Statistiska centralbyrån 211

6 Boende, byggande och bebyggelse Statistisk årsbok 2008 Hyresökningen mindre än inflationen Den genomsnittliga hyran i januari 2007 var kronor. Det motsvarade en genomsnittlig höjning på 0,9 procent jämfört med januari Förändringen var betydligt mindre än inflationstakten (mätt som förändring i KPI) som under samma period var 1,4 procent. Den genomsnittliga hyran i januari 2007 varierade från kr för 1 rum och kök till kr för 5 eller fler rum och kök. Den genomsnittliga januarihyran per kvadratmeter (uppräknat till årsnivå) uppgick till 826 kr/m 2. För 1 rum och kök var motsvarande hyra 898 kr/m 2 och för 3 rum och kök 784 kr/m 2. Hyrorna per kvadratmeter bostadsyta har i fasta priser stigit med cirka 85 procent mellan åren 1969 och Realt skedde den största ökningen under åren 1990 till 1992 som resultat av skatte- och subventionsförändringar. Av följande diagram framgår att det var under år 1991 som den stora höjningen skedde på nära 30 procent. Sedan hyresundersökningarna påbörjades år 1969 har hyresförändringarna mätts på likartat sätt. Därför kan hyresförändringar under mätperioden för kvalitets- och storleksmässigt jämförbara lägenheter belysas för perioden ifråga. Diagrammet nedan visar utvecklingen av hyror i jämförelse med prisutvecklingen mätt som förändring i konsumentprisindex. Ju nyare bostad desto dyrare Hyresnivån för en lägenhet om 3 rum och kök var högre i Stockholm och Göteborg än i de övriga kommunerna, vilket framgår av tablån nedan. Dessutom kan man där se att det är dyrare ju nyare lägenheten är, dock med undantag för äldre lägenheter i storstadsregionerna och i större kommuner. Genomsnittlig hyra för en lägenhet om 3 rum och kök i januari 2007 för olika regioner och värdeår Värdeår 1 Stockholm Göteborg Övriga Övriga större kommuner kommuner Totalt ) Värdeår är detsamma som färdigställandeåret om inga större om- eller tillbyggnationer har gjorts. Källa: SCB, Bostadsbestånd ( Nybyggnad ( Ombyggnad ( Outhyrda ( och Hyror ( Statistikdatabasen: Boende, byggande och bebyggelse. 212 Statistiska centralbyrån

7 Statistisk årsbok Fritidshusområden årsskiftet 2005/06 Holiday home areas Det finns cirka fritidshus i landet; varav ligger i fritidshusområden. Dessa områden (1 319 st) täcker en yta på hektar, vilket motsvarar en femtedels Gotland. Med fritidshusområden avses här områden utanför tätorter med minst 50 fritidshus och maximalt 150 meter mellan husen. Gränsen för områdena är dragen 50 meter ut från hussamlingens ytterst belägna byggnader, utom då strand- eller kustlinje ligger närmare än så. Strand- eller kustlinjen bildar i detta fall områdets gräns. Boende, byggande och bebyggelse ndast fritidshus utanför tätorter ingår i denna redovisning. I landet finns totalt cirka fritidshus. Av dessa ligger cirka i tätorter. Och av de resterande ligger i fritidshusområden. Det innebär att 27 procent av fritidshusen som ligger utanför tätorter finns i fritidshusområden. Inom de avgränsade fritidshusområdena finns det även andra byggnader än fritidshus. Det är först och främst småhus för permanentboende, men också byggnader med handel, industri och samhällsservice finns i områdena. (Det finns upp mot en miljon andra hus än fritidshus utanför tätorter. n mycket liten andel av dessa ligger alltså i fritidshusområden.) De två största fritidshusområdena är vardera på cirka 450 hektar och omfattar runt fritidshus; och de ligger båda i Värmdö kommun. Den starka koncentrationen av områden till kusterna i Stockholms, Hallands och Västra Götalands län är påtaglig, men över huvud taget är områdena väl utspridda längs svenska kusten, i Mellansverige och i södra fjällkedjan. Glest med områden är det bland annat i delar av Småland och i övre Norrlands inland. Studerar man andelen av samtliga fritidshus utanför tätorter som ligger i fritidshusområden finner man höga andelar i Stockholms län, Hallands län och delar av Skåne. Många Smålandskommuner saknar fritidshusområden, liksom kommunerna i mellersta Värmland och ett band av kommuner belägna mellan kustkommunerna och fjällkommunerna i Norrland. Total sett är det 93 av landets 290 kommuner som saknar sådana områden. Andel (%) av samtliga fritidshus utanför tätorter som är belägna i fritidshusområden. De 10 kommuner som uppvisar störst andel Rang Kommun Län Andel (%) 1 Stockholm Stockholms 85 2 Sölvesborg Blekinges 78 3 Huddinge Stockholms 77 4 Vaxholm Stockholms 76 5 Landskrona Skåne 76 6 Falkenberg Hallands 76 7 Nacka Stockholms 73 8 Halmstad Hallands 69 9 Värmdö Stockholms Haninge Stockholms 65 Källa: SCB, Statistiska meddelanden serie MI 64, Fritidshusområden ( Statistiska centralbyrån 213

8 Boende, byggande och bebyggelse Statistisk årsbok Lägenheter i färdigställda hus Dwellings in completed buildings Miljonprogrammet är den vardagliga benämningen på bostadsbyggandet i Sverige under perioden Målet var att under perioden bygga en miljon lägenheter, detta för att lösa den akuta bostadskris som rådde i slutet av 1950-talet och början av 1960-talet. Miljonprogrammets mål om en miljon färdigställda lägenheter nåddes med lite råge det blev nämligen nya lägenheter. Bland annat färdigställdes hela lägenheter under år Källa: SCB Byggande- och bebyggelsestatistik ( Lägenheter i färdigställda hus, andel i flerbostadshus Dwellings in completed buildings, percentage in multi-dwelling buildings Fram till och med Miljonprogrammet fanns de flesta nya lägenheterna i flerbostadshus. I början av 1950-talet var hela 80 procent av de nya lägenheterna i flerbostadshus. fter Miljonprogrammet svängde byggandet över till mer och mer småhus. Åren 1977 och 1978 var fördelningen mellan flerbostadshus och småhus nästan den omvända, då fanns nämligen 75 procent av de nya lägenheterna i småhus. Därefter svängde det åter och andelen lägenheter i flerbostadshus ökade stadigt fram till och med 1994 då förhållandet återigen var det ombytta 75 procent i flerbostadshus och 25 procent i småhus. Källa: SCB Byggande- och bebyggelsestatistik ( Andel lägenheter om 1 rum och kök i färdigställda hus Percentage 1 room and kitchen dwellings in completed buildings n 1:a med kök är nog många ungdomars dröm om en första egen lägenhet. Men hur är det med nyproduktionen? Gör den ungdomarna hoppfulla eller missmodiga? Diagrammet visar att av de lägenheter som färdigställdes i mitten av talet var 8 procent om ett rum och kök. Åren och var andelen ettor runt 2 procent av totala antalet färdigställda lägenheter. Källa: SCB Byggande- och bebyggelsestatistik ( 214 Statistiska centralbyrån

9 Statistisk årsbok Andel av befolkningen år i vissa grupper som bor i småhus 2005 Persons living in one- and two-dwelling buildings, share of population years in certain groups Boende, byggande och bebyggelse Särredovisning efter nationalitet visar på betydande skillnader mellan personer med utländsk bakgrund och personer med svensk bakgrund när det gäller hustyp. Av utrikes födda bor 39 procent i småhus. Bland inrikes födda med två inrikes födda föräldrar är andelen som bor i småhus 59 procent. I början av 1980-talet var motsvarande andelar 35 bland utrikes födda och 58 procent bland inrikes födda med båda sina föräldrar födda i Sverige. Icke facklärda arbetare har lägst andel när del gäller småhusboende, 51 procent. Högst andel småhusboende finns bland tjänstemän på mellannivå, 61 procent. Alla grupper utom högre tjänstemän har en större andel boende i småhus år 2005 än vid början av talet. Indelningen i olika regioner efter befolkningstäthet visar att högst andel boende i småhus återfinns i norra glesbygden, 79 procent bor där i småhus. Andelen småhusboende minskar successivt med befolkningstäthet till 37 procent i Stockholmsregionen. Källa: SCB Undersökningarna av levnadsförhållanden, ULF ( Statistiska centralbyrån 215

10 Boende, byggande och bebyggelse Statistisk årsbok Lägenheter fördelade på flerbostadshus och småhus Housing stock by type of building and number of dwellings Antal lägenheter 1 Number of dwellings Hela riket Sweden Flerbostadshus Multi-dwelling buildings Småhus One- or two-dwelling buildings Storstadsområden Metropolitan areas Flerbostadshus Småhus Stockholm Greater Stockholm Flerbostadshus Småhus Göteborg Greater Göteborg Flerbostadshus Småhus Malmö Greater Malmö Flerbostadshus Småhus Övriga riket Other parts of the country Flerbostadshus Småhus ) Uppgifterna baseras på Folk- och bostadsräkningen 1990 (FoB 90) och till SCB inrapporterade förändringar i form av nybyggnader, ombyggnader och rivningar av bostäder. Vissa kontoriseringar samt återställande av bostäder från kontor eller dylikt kan saknas, särskilt för småhus. Förändringar i form av omvandlingar från permanentbostad till fritidsbostad eller omvänt samt rivningar av småhus inrapporteras ej regelbundet till SCB. Se Tabellanmärkningar. Källa: SCB, nheten för byggande och bebyggelsestatistik ( 212 Statligt stöd till bostadsförsörjningen, ny- och ombyggnad State assistance for housing Statligt stöd State assistance Räntebidrag till flerbostadshus Interest subsidies to multi-dwelling houses Antal beslut Number of decisions Nybyggnad New construction Ombyggnad Conversion Antal lägenheter Number of dwellings Nybyggnad Ombyggnad Räntebidragsunderlag, kr Interest subsidies base Nybyggnad Ombyggnad Räntebidrag till småhus, nybyggnad Interest subsidies for one- or two-dwelling buildings, new construction Antal beslut Antal lägenheter Räntebidragsunderlag, kr Räntebidrag Interest subsidies Utbetalda belopp, mnkr Bostadsbidrag Housing Allowance Antal utgående bidrag 1 Rent Subsidies Utbetalat belopp, kr Amount, SK ) Antal hushåll som fick bostadsbidrag respektive år. Number of households that received Housing Allowance the relevant year. Källa: Boverket ( Försäkringskassan ( 216 Statistiska centralbyrån

11 Statistisk årsbok Lägenheter i färdigställda hus efter ägarkategori, upplåtelseform, lägenhetstyp m.m. Dwellings in completed buildings by ownership, tenure, size of dwelling, etc. Boende, byggande och bebyggelse Lägenhetstyp m.m. Type of ownership etc Hela riket Sweden Hela riket Hela riket Hela riket Därav storstadsområden 1 Varav Of which Stockholm Göteborg Malmö Riket i övrigt Other parts of the country Samtliga lägenheter All dwellings Därav i småhus 2 Of which in one- or twodwelling buildings Ägare Type of ownership Staten, landsting, kommuner State and local authorities Därav småhus Allmännyttiga bostadsföretag Semi-public housing companies Därav småhus Kooperativa bostadsföretag Housing co-operatives Därav småhus Övriga enskilda ägare Private bodies, private persons Därav småhus Upplåtelseform Tenure Äganderätt Owner-occupied dwelling Därav småhus Bostadsrätt Tenant-owned dwelling Därav småhus Hyresrätt Rented dwelling Därav småhus Lägenhetstyp Size of dwelling Rum utan kök Room(s) without kitchen Därav i småhus rum och kök 1 room and kitchen Därav i småhus rum och kök Därav i småhus rum och kök Därav i småhus rum och kök Därav i småhus rum och kök Därav i småhus och flera rum och kök 6 and more rooms and kitchen Därav i småhus ) Stockholm, Göteborg och Malmö. Omfattningen framgår av Tabellanmärkningar. Of which Greater Stockholm, Greater Göteborg and Greater Malmö. 2) Småhus är en gemensam beteckning för friliggande en- och tvåbostadshus samt par-, rad- och kedjehus. Se Tabellanmärkningar. Källa: SCB Statistiska meddelanden serie BO 20 ( Statistikdatabasen: Boende, byggande och bebyggelse. Statistiska centralbyrån 217

12 Boende, byggande och bebyggelse Statistisk årsbok Lägenheter Dwellings Lägenheter i färdigställda ombyggda flerbostadshus Dwellings in modernised multi-dwelling buildings Hela riket Sweden Hela riket Hela riket Därav storstadsområden 1 Därav Of which Stockholm Göteborg Malmö Riket i övrigt Other parts of the country Samtliga lägenheter All dwellings Lägenhetstyp Size of dwelling Lägenheter för äldre eller handikappade Dwellings for the elderly or disabled Övriga lägenheter utan kök Other dwellings without kitchen rum och kök 1 room and kitchen rum och kök rum och kök rum och kök rum och kök Större än 5 rum och kök More than 5 rooms and kitchen Ägare Type of ownership Staten, landsting, kommuner State and local authorities Allmännyttiga bostadsföretag Semi-public housing companies HSB, Riksbyggen Housing cooperatives, nationwide Privata bostadsrättsföreningar Private housing cooperatives Privata personer Private persons Övriga enskilda ägare Other private bodies Byggnadsperiod Period of construction ) Stockholm, Göteborg och Malmö. Omfattningen framgår av Tabellanmärkningar. Of which Greater Stockholm, Greater Göteborg and Greater Malmö. Se Tabellanmärkningar. Källa: SCB Statistiska meddelanden serie BO 21 ( Statistikdatabasen: Boende, byggande och bebyggelse. 218 Statistiska centralbyrån

13 Statistisk årsbok År Year Boende, byggande och bebyggelse Byggnads- och produktionskostnader för bostadshus Building and construction costs for residential buildings Flerbostadshus Multi-dwelling buildings Antal objekt Number of projects Antal lägenheter Number of dwellings Bostadsarea Useful floor space of dwelling, m 2 Byggnadskostnad 1 Building cost Lägenhetsarea Useful floor space, SK/m 2 Produktionskostnad 1 Production cost Lägenhetsarea, kr/m 2 Kr/lgh 2 SK/dwelling , , , , , , , , , , , År Gruppbyggda småhus Collectively built one- or two-dwelling buildings Antal objekt Antal lägenheter Bostadsarea Byggnadskostnad 1 Produktionskostnad 1 Bostadsarea, kr/m 2 Bostadsarea, kr/m 2 Kr/lgh , , , , , , , , , , , ) Kostnaderna är beräknade utan avdrag för bidrag. 2) Avser kostnader per lägenhet exkl. lokaler. Källa: SCB Statistiska meddelanden serie BO 26 ( Sveriges Byggindustrier och SCB: Byggindex ( Statistiska centralbyrån 219

14 Boende, byggande och bebyggelse Statistisk årsbok Lägenheter i rivna flerbostadshus efter ägarkategori, lägenhetstyp, byggnadsperiod m.m. Dwellings in demolished multi-dwelling buildings by type of ownership, size of dwelling, period of construction etc. Lägenheter Dwellings Hela riket Sweden Hela riket Hela riket Därav storstadsområden 1 Därav Of which Stockholm Göteborg Malmö Riket i övrigt Other parts of the country Samtliga lägenheter All dwellings Lägenhetstyp Size of dwelling Lägenheter utan kök Dwellings without kitchen rum och kök 1 room and kitchen rum och kök rum och kök rum och kök Större än 4 rum och kök More than 4 rooms and kitchen Ägare Type of ownership Staten, landsting, kommuner State and local authorities Allmännyttiga bostadsföretag Semi-public housing companies Kooperativa bostadsföretag Housing co-operatives 4 Övriga enskilda ägare Private bodies, private persons Byggnadsperiod Period of construction Rivningsorsak Reason for demolition Uthyrningssvårigheter Rental problems Annan orsak Other reason Kvalitetsgrupp Quality group Moderna Modern j moderna Not modern ) Stockholm, Göteborg och Malmö. Omfattningen framgår av Tabellanmärkningar. Of which Greater Stockholm, Greater Göteborg and Greater Malmö. Se Tabellanmärkningar. Källa: SCB Statistiska meddelanden serie BO 21 ( Statistikdatabasen: Boende, byggande och bebyggelse. 220 Statistiska centralbyrån

15 Statistisk årsbok Boende, byggande och bebyggelse Förändring i hyra per lägenhet mellan januari undersökningsåret och året därpå efter region och lägenhetstyp, procent Change in rent per dwelling between January the year of the survey and the year after by region and size of dwelling, percent Undersökningsår Survey year Region 1 rok 1 room and kitchen 2 rok 3 rok 4 rok 5+ rok Samtliga Total 2002 Sockholm Greater Stockholm 4,2 3,9 4,1 4,4 4,0 4,1 Göteborg Greater Göteborg 1,3 1,4 1,5 1,2 1,3 1,4 Övriga större kommuner Other larger municipalities 3,0 3,0 3,0 2,7 2,8 2,9 Övriga mindre kommuner Other smaller municipalities 2,4 2,5 2,4 2,7 2,6 2,5 Riket Sweden 2,9 2,8 2,9 2,9 2,9 2, Stockholm 2,2 2,1 2,2 2,3 2,2 2,2 Göteborg 1,7 2,0 2,0 1,8 1,9 2,0 Övriga större kommuner 2,9 2,8 2,9 2,8 2,6 2,9 Övriga mindre kommuner 2,8 2,6 2,6 2,8 2,5 2,6 Riket 2,6 2,5 2,5 2,6 2,4 2, Stockholm 2,5 2,5 2,2 2,1 2,2 2,3 Göteborg 2,5 2,3 2,2 2,2 2,2 2,3 Övriga större kommuner 2,4 2,3 2,4 2,4 2,3 2,3 Övriga mindre kommuner 2,3 2,2 2,1 2,1 1,8 2,1 Riket 2,4 2,3 2,2 2,2 2,1 2, Stockholm 2,0 1,7 1,6 1,5 1,9 1,7 Göteborg 1,4 1,5 1,5 1,7 1,6 1,6 Övriga större kommuner 1,4 1,3 1,4 1,1 1,2 1,3 Övriga mindre kommuner 0,8 0,9 0,8 1,0 1,1 0,9 Riket 1,3 1,2 1,2 1,2 1,4 1, Stockholm 0,1 0,3 0,4 0,2 0,2 0,3 Göteborg 0,4 0,5 0,7 0,6 0,6 0,6 Övriga större kommuner 1,4 1,3 1,4 1,2 1,2 1,3 Övriga mindre kommuner 1,1 1,2 1,1 1,1 0,9 1,1 Riket 0,8 0,9 0,9 0,8 0,8 0,9 Se Tabellanmärkningar. Källa: SCB Statistiska meddelanden serie BO 39 ( Statistikdatabasen: Boende, byggande och bebyggelse. Statistiska centralbyrån 221

16 Boende, byggande och bebyggelse Statistisk årsbok Genomsnittlig årshyra och hyra per m2 efter lägenhetstyp Average annual rent and rent per square meter, by type of dwelling Undersökningsår Survey year 1 rum och kök 1 room and kitchen 2 rum och kök 3 rum och kök 4 rum och kök 5 eller flera rum och kök 5 and more rooms and kitchen Samtliga 1 Total Hyra Rent Hyra per m 2 Rent per sq. m ) Häri ingår även uppgifter för övriga lägenhetstyper t.ex. 1 rum och kokvrå, 2 rum och kokvrå, 1 rum etc. Se Tabellanmärkningar. Källa: SCB Statistiska meddelanden serie BO 31 ( ) och BO 39 ( ) ( Statistikdatabasen: Boende, byggande och bebyggelse. 219 Hushåll, boendeutgift, bostadsbidrag, konsumtionsutrymme m.m. efter upplåtelseform och hushållstyp 2005 Households, housing expenditures, housing allowances, etc. by tenure and type of household Upplåtelseform Form of tenure Antal hushåll tusental Number of households, thousands Boendeutgift 1, tkr Housing expenditures, SK 1 000s 1 Bostadsbidrag 2, tkr Housing allowances, SK 1 000s 2 Boendeutgift, % av disp. inkomst 3 Konsumtionsutrymme per konsumtionsenhet, tkr 4 Konsumtionsenhet per person, tkr 5 Äganderätt Owner-occupied dwelling nsamboende utan barn Single without children år age 64 years Kvinnor Women Män Men år Kvinnor Män Sammanboende utan barn Cohabiting without children år år nsamstående med barn Single with children Sammanboende med barn Cohabiting with children barn 1 child barn 2 children barn Övriga hushåll Other households Samtliga hushåll All households Statistiska centralbyrån

17 Statistisk årsbok Upplåtelseform Boende, byggande och bebyggelse Hushåll, boendeutgift, bostadsbidrag, konsumtionsutrymme m.m. efter upplåtelseform och hushållstyp 2005 (forts.) Antal hushåll tusental Boendeutgift 1, tkr Bostadsbidrag 2, tkr Boendeutgift, % av disp. Inkomst 3 Konsumtionsutrymme per konsumtionsenhet, tkr 4 Konsumtionsenhet per person, tkr 5 Bostadsrätt Tenant-owned dwelling nsamboende utan barn år Kvinnor Män år Kvinnor Män Sammanboende utan barn år år nsamstående med barn Sammanboende med barn barn barn barn Övriga hushåll Samtliga hushåll Hyresrätt Rented dwelling nsamstående utan barn år Kvinnor Män år Kvinnor Män Sammanboende utan barn år år nsamstående med barn Sammanboende med barn barn barn barn Övriga hushåll Samtliga hushåll Samtliga upplåtelseformer All tenures nsamstående utan barn år Kvinnor Män år Kvinnor Män Sammanboende utan barn år år nsamstående med barn Sammanboende med barn barn barn barn Övriga hushåll Samtliga hushåll ) Genomsnitt per hushåll. Average per household. 2) Genomsnitt per hushåll för dem som erhållit bostadsbidrag. Average per households among those with housing allowances. 3) Housing expenditures as a percentage of disposable income. 4) Average disposable income minus net housing expenditures per consuming unit, SK thousands. 5) Average disposable income minus net housing expenditures per resident, SK thousands. Källa: SCB Statistiska meddelanden serie BO 23 ( Statistikdatabasen: Hushållens ekonomi. Statistiska centralbyrån 223

18 Boende, byggande och bebyggelse Statistisk årsbok Lägenheter i flerbostadshus samt därav antal outhyrda resp. till uthyrning lediga lägenheter den 1 september 2006 Dwellings in multi-dwelling buildings vacant dwellings on 1 September Ägarkategori Type of ownership Antal bostadslägenheter i flerbostadshus totalt Number of dwellings in multidwelling buildings Antal outhyrda lägenheter Vacant dwellings Därav till uthyrning lediga lägenheter Of which dwellings vacant for renting Antal Number % Kommunala Public housing ,4 Stockholm ,2 Göteborg ,1 Kommuner med mer än inv ,8 Kommuner med mindre än inv ,0 Privatägda Private bodies ,8 Stockholm ,4 Göteborg ,2 Kommuner med mer än inv ,5 Kommuner med mindre än inv ,4 Samtliga All ,6 Stockholm ,3 Göteborg ,2 Kommuner med mer än inv ,1 Kommuner med mindre än inv ,2 1) Non-profit housing organisations supervised by local authorities. Se Tabellanmärkningar. Källa: SCB Statistiska meddelanden serie BO 35 ( Statistikdatabasen: Boende, byggande och bebyggelse. 221 Lägenheter i flerbostadshus samt därav antal lägenheter lediga till uthyrning den 1 mars resp. den 1 september Dwellings in multi-dwelling buildings vacant dwellings on 1 March/1 September År Year Antal lägenheter Number of dwellings Kommunala Public housing 1 Privatägda Summa Private bodies Total Därav antal lediga till uthyrning Of which vacant for renting Andel lediga lägenheter, % Dwellings vacant for renting, % Kommunala Privatägda Summa Kommunala Privatägda Summa ,3 0,2 0, ,8 0,6 0, ,7 0,9 1, ,0 2,1 2, ,4 2,5 3, ,2 2,0 3, ,2 1,9 3, ,9 2,4 3, ,3 2,5 4, ,7 2,4 3, ,0 2,4 3, ,1 1,9 2, ,5 1,5 2, ,0 1,5 1, ,8 1,7 1, ,7 1,7 1, ,4 1,8 1,6 1) Non-profit housing organisations supervised by local authorities. 2) Uppgifterna avser den 1 september. Measurement: 1st of September. Se Tabellanmärkningar. Källa: SCB Statistiska meddelanden serie BO 34 ( 2003) och 35 ( 2004) ( Statistikdatabasen: Boende, byggande och bebyggelse. 224 Statistiska centralbyrån