Statistiska centralbyrån Statistics Sweden. Bostads- och byggnadsstatistisk årsbok 2004

Transkript

1 Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Bostads- och byggnadsstatistisk årsbok 2004

2 Bostads- och byggnadsstatistisk årsbok 2004 Statistiska centralbyrån 2004

3 Yearbook of Housing and Building Statistics 2004 Official Statistics of Sweden Statistics Sweden 2004 Tidigare publicering Publicerad årligen sedan 1980 Previous publication Previous publication has been made since Producent Producer Statistiska centralbyrån Boende ÖREBRO Förfrågningar Ann-Marie Andersson, telefon +46 (0) , Inquiries e-post: Omslagsfoto: Kristina Halldin Om du citerar ur denna publikation, var god uppge: Källa: SCB, Bostads- och byggnadsstatistisk årsbok ISSN ISBN Printed in Sweden SCB-Tryck, Örebro MILJÖMÄRKT Trycksak

4 Förord Förord Bostads- och byggnadsstatistisk årsbok utkommer här med tjugofjärde årgången. Årsboken ger en samlad redovisning av statistik om boende, byggande, fastigheter och bebyggelse. Även uppgifter om uppvärmning och energianvändning återfinns i boken. Den innehåller även en del internationella uppgifter. De många tidsserierna gör det möjligt att följa utvecklingen inom olika områden. Källhänvisningar och uppgifter om var statistiken finns publicerad i övrigt finns till bokens olika ämnesområden. Årsbokens statistik kommer från ett flertal undersökningar inom SCB. Mer detaljerade uppgifter och information om dessa finns på SCB:s webbplats, Dessutom ingår uppgifter från Boverket, Riksförsäkringsverket och Riksbanken. Eftersom ett flertal källor används vid uppgiftsinsamlingen kan mindre avvikelser förekomma vid jämförelse mellan tabeller med motsvarande innehåll. Årsboken framställs inom enheten för statistik om boende vid SCB. För sammanställningen har Ann-Marie Andersson, Gulli Bergwall, Lennart Jansson och Kerstin Lanngren svarat. Ett tack till alla som bistått med underlag till tabellerna. Statistiska centralbyrån i februari 2004 Berndt Öhman Avdelningschef Margareta Eriksson Enhetschef 3

5 Bostäder och byggande Beräknat bostadsbestånd Antal lägenheter i småhus och i flerbostadshus Antal nybyggda lägenheter i småhus och i flerbostadshus Antal rivna lägenheter i flerbostadshus Antal personer (16-74 år) boende i småhus Antal personer (16-74 år) boende i flerbostadshus Antal outhyrda allmännyttiga lägenheter 1 mars Därav lediga till uthyrning Antal outhyrda privata lägenheter Därav lediga till uthyrning

6 Det totala taxeringsvärdet i miljarder kronor (för jordbruksoch annan fastighet) ,3 Genomsnittligt taxeringsvärde för småhus i kronor (permanentbostad) 2003 Genomsnittlig energianvändning i kwh/m 2 för uppvärmning 2002 Småhus (exkl hushållsel) 155 Flerbostadshus 165 Lokaler (exkl industrilokaler) 148 5

7 Innehåll INNEHÅLLSFÖRTECKNING Teckenförklaringar, förkortningar... 7 Regionfördelningar Bostadsbeståndet Bostadsbeståndets sammansättning Bostadsbeståndets utnyttjande Bostadsbeståndets Förändringar Bostadsbyggnadsstatistik Nybyggnadskostnadsstatistik Ombyggnad av lägenheter i flerbostadshus Avgång av bostadslägenheter Uppvärmning energi Uppvärmningssätt och energianvändning i beståndet Uppvärmningssätt i nyproduktionen Investeringar inom byggnadssektorn Byggnadskostnader Byggnadsindex Upphandlingsform och prisbestämning Byggnads- och produktionskostnader Bostadsfinansiering Kreditmarknaden Samhällets stöd till boendet Fastighetspriser Fastighetsprisstatistik Fastighetstaxeringar Fastighetsintäkter och kostnader Boendekostnader Boendekostnader i bostadsbeståndet Hyror i nyproduktionen Boendeförhållanden Summary List of terms Sakregister

8 Teckenförklaring Teckenförklaring - Intet finns att redovisa 0 Mindre än 0,5 av enheten 0,0 Mindre än 0,05 av enheten.. Uppgift ej tillgänglig eller alltför osäker för att anges. Uppgift kan ej förekomma Förkortningar BF Bostadsföreståndare ECE Economic Commission for Europe, FN:s ekonomiska kommission för Europa FN Förenta Nationerna FoB Folk- och bostadsräkning FPI Fastighetsprisindex GWh Gigawattimmar HSB Hyresgästernas Sparkasse- och Byggnadsförening K Kök KV Kokvrå kw Kilowatt kwh Kilowattimmar MIS Meddelanden i samordningsfrågor R Rum RK Rum och kök RKV Rum och kokvrå SABO Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretags riksorganisation SFS Svensk författningssamling SM Statistiska meddelanden SOS Sveriges officiella statistik SOU Statens offentliga utredningar TJ Terrajoule 7

9 Regionindelningar Regionindelningar Storstadsområden Stor-Stockholm Botkyrka, Danderyd, Ekerö, Haninge, Hudddinge, Järfälla, Lidingö, Nacka, Salem (fr.o.m. 1983), Sigtuna, Sollentuna, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Tyresö, Täby, Upplands-Bro, Upplands- Väsby, Vallentuna, Vaxholm, Värmdö och Österåker (fr.o.m. 1983). Stor-Göteborg Ale, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. Stor-Malmö Burlöv, Kävlinge, Lomma, Lund, Malmö, Staffanstorp, Svedala, Trelleborg och Vellinge. Småland med öarna Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Gotlands län. Sydsverige Blekinge och Skåne län. Västsverige Hallands och Västra Götalands län. Norra Sverige Värmlands, Dalarnas, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Regional indelning efter produktionsområden och glesbygd Länsregion Länsregion I Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län. Länsregion II Stockholms (exkl. kommuner inom Stor-Stockholm), Uppsala, Södermanlands och Östergötlands län samt Hallands, Västra Götalands län (exkl. kommuner inom Stor-Göteborg), Värmlands, Örebro, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län. Länsregion III Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands, Blekinge, Skåne län (exkl. kommuner inom Stor- Malmö). Länsgrupper Östra Mellansverige Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Örebro och Västmanlands län. 8

10 Bostadsbeståndet 1 Bostadsbeståndet 1.1 Bostadsbeståndets sammansättning Under perioden samlades uppgifter om bostadsbeståndet in via de Folk- och bostadsräkningar som genomfördes vart femte år. Den senaste folk- och bostadsräkningen genomfördes under hösten 1990 enligt lagen om folk- och bostadsräkning år 1990 (SFS 1989:329). Därefter har inga bostadsräkningar genomförts. Uppgifterna till detta avsnitt är hämtade från Folk- och bostadsräkningen 1990 (FoB90) samt från vissa framskrivningar, baserade på uppgifter från FoB90 och till SCB inrapporterade uppgifter om nybyggnader, ombyggnader och rivningar av bostäder. Statistikens omfattning och insamling Folk- och bostadsräkningar Omfattning. Folk- och bostadsräkningarna omfattar alla bostadslägenheter i riket, oavsett om de vid tidpunkten för räkningen var bebodda eller tillfälligt obebodda. I bostadslägenhetsbeståndet ingår inte fritidsbostäder (såvida de inte används som stadigvarande bostad), övergivna bostäder och lägenheter som uteslutande används till annat än bostad t.ex. kontor, läkarmottagning, hotell och dylikt. I bostadslägenhetsbeståndet inräknas ej heller alltid kollektiva bostäder (specialbostäder), som vanligen består av enskilda rum grupperade kring en gemensam korridor och med vissa andra gemensamma utrymmen såsom dagrum, kök och dylikt. Insamling. Uppgifterna i FoB90 insamlades dels genom blanketter från allmänhet och fastighetsägare, dels genom uppgifter från vissa i lagen angivna register. Kvalitet. En minskad svarsfrekvens i FoB90 tillsammans med en ny insamlingsteknik har medfört en något sämre kvalitet jämfört med tidigare FoB. I FoB90 svarade 97,5 procent och andelen personer som ej kunde placeras i hushåll uppgick till 3,7 procent. En närmare beskrivning av kvaliteten i FoB90 finns i Statistiska meddelanden BE 43 SM9201. Framskrivningar Framskrivningar av bostadsbeståndet görs årligen sedan Folk- och bostadsräkningen 1990 (FoB90). De baseras på uppgifter från FoB90 och till SCB inrapporterade förändringar i form av nybyggnader, ombyggnader och rivningar av lägenheter. Förändringar i beståndet som inte sker i samband med ovannämnda förändringar (det kan gälla ägarbyten, ändring av upplåtelseform, fritidsbostad blir permanentbostad eller tvärt om) inrapporteras inte till SCB. Aktuella framskrivna uppgifter för beståndet finns rörande antal bostäder, hustyp, lägenhetstyp (antal rum och kök) och byggnadsår. Framskrivna uppgifter om bostadsbeståndet ingår inte i den officiella statistiken. 9

11 Bostadsbeståndet Historik och publicering Folk- och bostadsräkningar Senaste Folk- och bostadsräkningen genomfördes 1990 (FoB90). Ingen ny Folk- och bostadsräkning av traditionell modell är beslutad. Mellan 1960 och 1990 genomfördes en FoB vart femte år. Resultaten ingår i den officiella statistiken. De tidigaste bostadsräkningarna utfördes av enskilda kommuner, bl.a. Stockholm och Göteborg, under senare delen av 1800-talet. Den första statliga bostadsräkningen utfördes av socialstyrelsen, som därefter genomförde större bostadsräkningar även åren 1920, 1933 och Dessa räkningar avsåg i regel ett urval av tätorter och undantagsvis vissa landsbygdsområden. Den första bostadsräkningen som omfattade hela landet utfördes Även denna räkning administrerades av socialstyrelsen, som publicerade resultaten i serien Sveriges officiella statistik (SOS) under titeln Bostäder och hushåll. Det dröjde sedan 15 år tills nästa bostadsräkning som företogs 1960 av bostadsstyrelsen i nära samarbete med SCB, som samma år genomförde en folkräkning. Fram t.o.m utfördes sedan Folk- och bostadsräkningar vart femte år. Resultaten finns redovisade i publikationer i serien SOS och i s.k. råtabeller. I framtiden kommer sannolikt inga nya Folk- och bostadsräkningar att genomföras. Däremot finns ett förslag om att bygga upp ett s.k. lägenhetsregister. Ett sådant register skulle möjliggöra en årlig statistik över bostadsbeståndet. 10

12 Bostadsbeståndet Tabell Bostadsbeståndet och dess förändringar, flerbostadshus The dwelling stock and the change in numbers, multi-dwelling buildings Riket Vid årets Ny- Om- Avgång Rivna Vid årets Antal lägen- början byggnad byggnad genom om- slut heter byggnad Källa: SCB, framskrivningar Vid årets början: 1991 enl. FoB90, beräknat. Nybyggnad: färdigställda. Ombyggnad: avser ombyggnad som minst omfattar utbyten av rörsystem samt utrustning i hygienutrymmen eller lägenheter som tillkommit eller avgått genom t.ex. inredning av vindar, omb. från lokal till lägenhet, sammanslagningar m.m. 11

13 Bostadsbeståndet Tabell Bostadsbeståndet och dess förändringar, småhus The dwelling stock and the change in numbers, one- or two-dwelling buildings Riket Vid årets Ny- Rivna Vid årets Antal lägen- början byggnad slut heter Källa: SCB, framskrivningar Vid årets början: 1991 enl FoB90, beräknat. Nybyggnad: färdigställda. Rivna: vissa kommuner Tabell Riket Antal lägenheter Bostadsbeståndet och dess förändringar, samtliga lägenheter vid årets slut The dwelling stock and the change in numbers, all buildings at the end of the year Vid årets slut Källa: SCB, framskrivningar 12

14 Bostadsbeståndet Tabell Lägenheter efter färdigställandeår år 1990 Dwellings by year of completion in 1990 Alla Färdigställandeår lägen Uppgift heter i saknas tal Hela landet Antal lägenheter i tal Alla hus Småhus Flerbostadshus Storstadsområden Procentuell fördelning Alla hus Stor-Stockholm Stockholm Stor-Göteborg Göteborg Stor-Malmö Malmö Småhus Stor-Stockholm Stockholm Stor-Göteborg Göteborg Stor-Malmö Malmö Flerbostadshus Stor-Stockholm Stockholm Stor-Göteborg Göteborg Stor-Malmö Malmö Källa: SCB, folk- och bostadsräkningen 1990 (totalundersökning). 13

15 Bostadsbeståndet Tabell Lägenheter efter ägarkategori år 1990 Dwellings by type of ownership in 1990 Alla Ägarkategori lägen- Staten Allmän- Bostads- Privata Privata Uppgift heter i landsting, nyttiga rättsföre- personer företag saknas 1000-tal kommuner ningar Hela landet Antal lägenheter i tal Alla hus Småhus Flerbostadshus Storstadsområden Procentuell fördelning Alla hus Stor-Stockholm Stockholm Stor-Göteborg Göteborg Stor-Malmö Malmö Småhus Stor-Stockholm Stockholm Stor-Göteborg Göteborg Stor-Malmö Malmö Flerbostadshus Stor-Stockholm Stockholm Stor-Göteborg Göteborg Stor-Malmö Malmö Källa: SCB, folk- och bostadsräkningen 1990 (totalundersökning). 14

16 Bostadsbeståndet Tabell Lägenheter efter lägenhetstyp och rumsenheter per lägenhet år 1990 Dwellings by size of dwelling and number of rooms (including kitchens) per dwelling in 1990 Alla Lägenhetstyp Rumslägen- 1+R, 1RK 2RK 3RK 4RK 5RK 6+RK Uppgift enheheter i 1K, saknas ter per tal 1+RKV lägenhet Hela landet Antal lägenheter i tal Antal Alla hus ,18 Småhus ,24 Flerbostadshus ,25 Storstadsområden Procentuell fördelning Antal Alla hus ,18 Stor-Stockholm ,77 Stockholm ,31 Stor-Göteborg ,06 Göteborg ,74 Stor-Malmö ,07 Malmö ,68 Småhus ,29 Stor-Stockholm ,57 Stockholm ,42 Stor-Göteborg ,41 Göteborg ,47 Stor-Malmö ,55 Malmö ,48 Flerbostadshus ,38 Stor-Stockholm ,35 Stockholm ,22 Stor-Göteborg ,41 Göteborg ,39 Stor-Malmö ,44 Malmö ,46 Källa: SCB, folk- och bostadsräkningen 1990 (totalundersökning). Som rumsenhet räknas såväl bostadsrum som kök. 15

17 Bostadsbeståndet Tabell Lägenheter efter lägenhetstyp och färdigställandeår år 1990 Dwellings by size of dwelling and year of completion in 1990 Alla Färdigställandeår procent lägenheter i Uppgift tal saknas Alla hus R,1K,1+RKV RK RK RK RK RK RK Uppgift saknas Småhus R,1K,1+RKV RK RK RK RK RK RK Uppgift saknas Flerbostadshus R,1K,1+RKV RK RK RK RK RK RK Uppgift saknas Källa: SCB, folk- och bostadsräkningen 1990 (totalundersökning). 16

18 Bostadsbeståndet Tabell Lägenheter i bostadsbeståndet totalt och per invånare Total number and number per inhabitants of dwellings in the dwelling stock Lägenhetsbeståndet vid årets slut Totalt tal Per inv Undersökningsår Sverige 4 294,0 483, Danmark 2 508,5 470, Finland 2 478,0 490, Island 96,6 363, Norge 1 940,2 429, Armenien* 61, , Azerbaijan* 94, , Belgien 3 974,4 391, Bulgarien 3 455,0 424, Cypern 286,5 428, Estland 622,6 434, Frankrike ,0 491, Georgien* 98, , Irland 1293,0 341, Jugoslavien 3188,7 299, Kazakhstan* 253, , Kroatien 1 624,2 355, Kyrgyzstan* 60, , Lettland 955,0 391, Litauen 1 306,1 353, Makedonien 546,1 274, Moldavien 1 285,9 353, Nederländerna 6 522,4 414, Polen ,7 302, Portugal 3 059,3 310, Rumänien 7 907,4 352, Ryssland* 2 779,0 19, Schweiz 3 507,5 510, Slovakien 1 702,4 315, Slovenien 712,4, 358, Storbritannien ,0 417, Tajikistan* , , Tjeckien 3 731,2 365, Turkiet ,0 216, Turkmenistan* 54, , Tyskland ,3 452, Ukraina* 1 008, , Ungern 4 076,8 406, Uzbekistan* 339, , Vitryssland* 207, , Österrike 3 261,1 405, Källa: FN: Annual Bulletin of Housing and Building Statistics for Europe and North America. * Totalt antal lägenheter redovisas i milj kvm och lägenheter per inv i kvm. För Kroatien och Österrike redovisas endast huvudsaklig bostad. Eftersom definitioner, klassificeringar och beräkningssätt kan skilja sig mellan länderna bör jämförelser göras med försiktighet. I tabellen ingår endast de länder där det finns något att redovisa. 17

19 Bostadsbeståndet Tabell Lägenheter efter byggnadsperiod Dwellings by period of construction Alla lä- Lägenheter efter byggnadsperiod % Under genheter sök tal ningsår Sverige 4 044,0 11,0 21,7 14,0 21,9 18,8 5,3 5, Danmark 2 508,5 21,0 17,9 13,4 16,5 16,4 9,5 5, Finland 2 450,0 1,8 9,8 16,1 16,0 24,5 20,7 10, Island 96,6 2,8 20,4 13,1 17,1 24,0 22, Norge 1 751,0 13,0 10,8 20,4 17,6 21,4 16, Azerbaijan 92,2.. 6,9 14,9 17,4 15,0 23,0 18, Belgien 3 748,0 16,9 14,9 18,5 11,3 15,9 18,2 4, Bulgarien 3 455,0 5,2 19,1 28,5 19,7 15,2 9,3 1, Cypern 286,5 0,0 7,6 9,6 9,1 20,0 28,9 24, Estland 626,6 4,8 6,5 10,2 18,5 20,6 17,9 3, Frankrike ,0 18,0 10,9 8,8 6,1 22,4 9,3 5, Irland 1 212,0 9,8 22,8.. 9,3 20,1 18,6 19, Kroatien 1 624,2 13,6 8,8 12,0 43,2.. 17,4 4, Lettland 955,0 13,6 13,4 9,9 17,6 21,9 21,0 2, Makedonien 511,3 2,4 4,5 16,1 11,6 23,4 39,8 2, Nederländerna 6 650,9 9,7 21,8 10,0 27,4 19,0 17,8 13, Polen ,8 12,8 15,0 12,9 16,4 22,5 15,0 4, Portugal 3 059,3 12,4 12,0 14,2 17,0 21,4 22, Rumänien 8 006,3.. 16,2 19,4 19,9 14,2 0, Slovakien 1 618,0 7,2 10,0 17,2 20,3 25,5 19, Slovenien 712,4 15,1 6,9 10,9 16,3 23,0 17,4 9, Storbritannien ,0 26,8 19,3 31,8.. 10,3 8,8 3, Tjeckien 3731,2.. 32,2 14,2 41,3.. 11,1 0, Tyskland ,3 16,2 13,4 59, ,2 8, Ungern 3 970,8 17,2 14,3 11,5 14,7 22,1 17,3 3, Österrike 3 361,1 19,4 8,7 12,9 15,9 16,7 13,1 13, Källa: FN: Annual Bulletin of Housing and Building Statistics for Europe and North America. * Antal lägenheter redovisas i milj kvm. För Danmark, Frankrike, Nederländerna, och Tyskland skiljer byggperioderna något. Azerbaijan och Tjeckien redovisar byggnadsperieod före Kroatien och Tjeckien redovisar byggnadsperiod Irland redovisar byggnadsperiod Norge redovisar 1980 och senare. Eftersom definitioner, klassificeringar och beräkningssätt kan skilja sig mellan länderna bör jämförelser göras med försiktighet. I tabellen ingår endast de länder där det finns något att redovisa. 18

20 Bostadsbeståndet Tabell Lägenheter efter antal rum, tal Dwellings by number of rooms, Alla Antal lägenheter efter antal rum Underlägen sökheter ningsår Sverige Danmark Finland Norge Azerbaijan Belgien Estland , Frankrike Grekland Irland Jugoslavien Kazakhstan Kroatien Lettland Litauen Makedonien Nederländerna Portugal Ryssland Schweiz Slovakien Slovenien Spanien Storbritannien Tjeckien Turkiet Tyskland Ungern Vitryssland Österrike Källa: FN: Annual Bulletin of Housing and Building Statistics for Europe and North America. Österrike och Spanien redovisar endast huvudsaklig bostad. Azerbadijan, Spanien och Lettland och Kazakhstan redovisar 4 eller fler rum och Jugoslavien, Litauen och Slovakien 5 eller fler rum. Slovenien redovisar ej rum mindre än 6 m 2 som rum. Jugoslaviens redovisning inkluderar några lägenheter i Kosovo och Metohia. Eftersom definitioner, klassificeringar och beräkningssätt kan skilja sig mellan länderna bör jämförelser göras med försiktighet. I tabellen ingår endast de länder där det finns något att redovisa. 19

21 Bostadsbeståndet 20

22 Bostadsbeståndet 1.2 Bostadsbeståndets utnyttjande Uppgifterna till detta avsnitt har hämtats från SCB:s statistik över outhyrda lägenheter i flerbostadshus respektive i nybyggda bostadshus. Färska siffror Fortsatt minskning av antal lediga bostadslägenheter Den första mars 2003 stod ca bostadslägenheter outhyrda vilket motsvarar 2,4 procent av det totala undersökta beståndet. Antalet lägenheter lediga för omedelbar uthyrning var eller 1,7 procent av beståndet. Antalet lediga lägenheter har visat stora variationer över tiden. Den högsta noteringen av outhyrda lägenheter gjordes 1998 då närmare lägenheter stod tomma varav drygt var lediga för omedelbar uthyrning. Därefter har antalet outhyrda respektive lediga lägenheter successivt minskat. Andelen lediga lägenheter är nu den lägsta sedan Statistikens omfattning och insamling Outhyrda lägenheter i flerbostadshus Omfattning. Undersökningen avser den 1 mars undersökningsåret. Åren omfattade undersökningen samtliga ägarkategorier. Fr.o.m. år 1986 ingår endast flerbostadshus ägda av privata och kommunägda bostadsföretag. Undersökningen omfattar samtliga 320 kommunägda (allmännyttiga) bostadsföretag och ett urval om ca privatägda taxeringsenheter. Det är fastigheter med flerbostadshus som har minst tre bostadslägenheter och som är färdigställda t o m 2001 som undersöks. För kommunägda bostadsföretag ingår fastigheter färdigställda t o m februari Bostadslägenheterna skall vara upplåtna på öppna marknaden. Specialbostäder, s k kategoriboende såsom pensionärs-, service-, personal- och studentbostäder, har uteslutits. Möblerade och subventionerade lägenheter ingår inte heller i undersökningen. I de kommunägda bostadsföretagen där hela företagen undersöks kan det förekomma ett mindre antal fastigheter med någon eller några av ovannämnda egenskaper. Även hyreslägenheter i småhus (ca ) som ägs av kommunägda bostadsföretag ingår. Sedan har undersökningen genomförts även avseende den 1 september, enbart för kommunägda bostadsföretag. Uppgifter från dessa undersökningar redovisas dock inte här. Insamling. Uppgifterna till statistiken inhämtas genom postenkät års undersökning av det privatägda beståndet har studerats via tilläggsfrågor i SCB:s energiundersökning och ställts på ett förenklat sätt jämfört med tidigare. Bortfall. För de kommunägda bostadsföretagen föreligger endast bortfall i undersökningarna avseende den 1 mars år 1976 och den 1 mars år För undersökningen den 1 mars år 1982 omfattade bortfallet 0,1 procent bland de kommunägda bostadsföretagen. I urvalsdelen har bortfallet för undersökningsåren varierat mellan åren från 6 20 procent. 21

23 Bostadsbeståndet Historik och publicering Outhyrda lägenheter i flerbostadshusbeståndet Statistik över outhyrda lägenheter i flerbostadshusbeståndet gällande mars/årligen fr o m 1976 årsstatistik/scb publiceras i Statistiska meddelanden serie Bo 34. Statistik gällande september/årligen fr o m årsstatistik/scb publiceras i Statistiska meddelanden serie Bo 35. Outhyrda lägenheter i nybyggda bostadshus Uppgifter om outhyrda lägenheter i nybyggda statsbelånade flerbostadshus har insamlats av bostadsstyrelsen under åren Redovisning har skett i bostadsstyrelsens serie Statistik/Utredningar/Information överfördes statistiken till SCB och publicerades fram t.o.m. undersökningen gällande andra halvåret 1987 i Statistiska meddelanden serie Bo. Statistiken framställdes inte under Fr.o.m sker insamlingen gemensamt med undersökningen av bostadshyror i nyproduktionen och publiceras i ett årligt statistiskt meddelande i serie BO 30. Statistiken omfattar från denna tidpunkt även småhus för uthyrning och bostadsrätt. 22

24 Bostadsbeståndet Tabell Outhyrda lägenheter i flerbostadshus Vacant dwellings in multi-dwelling buildings by type of vacancy Alla Orsak till att lägenheterna är outhyrda lägen- Ledig till Under repara- Utrymd p.g.a. Annan heter uthyrning tion eller förestående orsak ombyggnad rivning Alla ägarkategorier 1 mars mars mars mars mars mars mars mars mars mars Kommunägda och privata 1 mars mars mars mars mars mars mars mars mars mars mars mars mars mars mars mars mars mars mars mars 2003 Kommunägda Privata Källa: SCB, statistik över outhyrda lägenheter i flerbostadshus (urvals- och totalundersökning). 23

25 Bostadsbeståndet Diagram Outhyrda lägenheter i flerbostadshus % lägenheter Uppgift saknas Utrymd p.g.a. förestående rivning eller annan orsak Under reparation eller ombyggnad Ledig till uthyrning Källa:SCB, statistik över outhyrda lägenheter i flerbostashus (urvals- och totalundersökning) 24

26 Bostadsbeståndet Tabell Till uthyrning lediga lägenheter i flerbostadshus efter färdigställandeår Dwellings in multi dwelling buildings vacant for renting by year of completion Alla Färdigställandeår lägen heter Kommunägda och privata Antal 1 mars mars mars mars mars mars mars mars mars mars mars mars Andel % 1 mars ,7 0,5 0,6 0,8 0,7 0,8 0,3 1,4 1 mars ,3 0,9 1,0 1,7 1,6 1,6 1,0 3,1 1 mars ,6 1,4 1,6 3,7 3,2 3,8 2,0 4,5 10,1 1 mars ,6 1,8 2,3 5,7 5,5 5,4 2,8 4,4 7,3 1 mars ,3 1,4 2,2 6,0 5,2 5,1 2,3 3,5 4,8 1 mars ,2 1,2 2,3 5,3 5,4 5,1 2,4 3,9 4,5 1 mars ,8 1,9 2,6 6,3 5,7 6,5 2,7 4,7 5,1 1 mars ,0 2,1 2,8 6,7 6,3 6,3 3,3 4,8 5,0 1 mars ,7 2,0 2,8 6,2 5,6 6,1 3,1 3,7 3,7 1 mars ,2 2,2 2,6 5,2 4,5 5,6 2,3 2,7 2,5 1 mars ,6 2,0 2,2 4,0 3,4 3,6 1,7 2,6 1,7 1 mars ,0 1,2 2,0 3,3 2,5 2,8 1,2 2,1 1,2 25

27 Bostadsbeståndet Tabell (forts.) Alla Färdigställandeår lägen heter Kommunägda och privata Antal 1 mars Kommungrupp Stor-Stockholm Stor-Göteborg Övriga kommuner med > inv inv Ägarkategori Kommunägda Privata Kommunägda och privata Andel % 1 mars ,7 1,2 1,7 2,5 1,6 1,3 0, Kommungrupp Stor-Stockholm 0,1 0,1 0,1 0,1.. 0,0.. Stor-Göteborg 0,1.. 0,1 0,3 0,1.... Övriga kommuner med > inv 0,8 0,4 0,6 1,7.. 0,3 0, inv 3,8 3,4 3,8 5,0 3,4 2,3 1,6 Ägarkategori Kommunägda 2,0 1,0 1,7 2,7 1,8 1,3 0,9 Privata 1,5 1,2 1,7 1,9 0,8 1,3 0,5 Källa: SCB, statistik över outhyrda lägenheter i flerbostadshus (urvals- och totalundersökning). Med färdigställandeår avses det år då samtliga bostadslägenheter i fastigheten kunde ha tagits i bruk. 26

28 Bostadsbeståndet Tabell Till uthyrning lediga lägenheter i flerbostadshus efter lägenhetstyp Dwellings in multi-dwelling buildings vacant for renting by size of dwelling Alla Lägenhetstyp lägen- 1+R, 1K 1RK 2RK 3RK 4RK 5+RK heter 1+RKV Kommunägda och privata Antal 1 mars mars mars mars mars mars mars mars mars mars mars mars mars mars mars Kommungrupp Stor-Stockholm Stor-Göteborg Övriga kommuner med > inv inv Ägarkategori Kommunägda Privata Kommunägda och privata Andel % 1 mars ,7 1,1 0,7 0,5 0,8 0,6 0,5 1 mars , mars ,6 1,4 2,0 2,3 3,4 2,9 1,9 1 mars ,6 1,6 2,4 3,2 4,9 4,0 2,1 1 mars ,3 1,9 2,3 2,8 4,7 3,2 1,5 1 mars ,2 1,4 2,5 3,0 4,4 3,0 1,4 1 mars ,8 2,2 3,0 3,5 5,1 3,6 2,0 1 mars ,0 2,0 3,3 3,6 5,4 4,0 2,4 1 mars ,7 2,3 3,2 3,4 4,9 3,5 1,6 1 mars ,2 1,9 3,2 3,1 3,9 2,9 1,3 1 mars ,6 2,1 2,9 2,5 2,9 1,9 1,1 1 mars ,0 2,0 2,5 2,0 2,3 1,3 0,7 1 mars ,7 1,6 2,5 1,7 1,8 1,0 0, Kommungrupp Stor-Stockholm 0,1.. 0,2 0,1 0,1 0,1.. Stor-Göteborg 0,1.. 0,1 0,1 0,2.. 0,3 Övriga kommuner med > inv. 0,8 0,9 0,7 0,8 1,0 0,7 0, inv. 3,8 4,1 5,6 3,4 3,8 2,4 1,7 Ägarkategori Kommunägda 2,0 1,4 3,3 1,9 2,0 1,3 0,7 Privata 1,5 2,0 1,9 1,5 1,5 0,7 0,7 Källa: SCB, statistik över outhyrda lägenheter i flerbostadshus (urvals- och totalundersökning). 27

29 Bostadsbeståndet Diagram Antal till uthyrning lediga lägenheter i flerbostadshus efter ägarkategori Privata Kommunägda Källa: SCB, statistik över outhyrda lägenheter i flerbostadshus (urvals- och totalundersökning) 28

30 Bostadsbeståndet Tabell Outhyrda lägenheter den 31 december bland lägenheter färdigställda under året Unlet dwellings the 31st of december among dwellings completed during the year Alla lägenheter Antal outhyrda Andel outhyrda Hela riket , Region Stor -Stockholm Stor Göteborg Stor Malmö Kommuner med mer än inv Övriga kommuner Lägenhetstyp 1 rum och kokvrå rum och kök rum och kök rum och kök rum och kök rum och kök eller fler rum och kök Byggherre Allmännyttig Kooperativ Privat 321 Hustyp Flerbostadshus Småhus Källa: SCB, bostadshyror m.m. i hus färdigställda under år... (urvalsundersökning). I redovisningen av de olika lägenhetstyperna saknas några lägenhetstyper t.ex. 2 eller flera rum och kokvrå. 29

31 Bostadsbeståndet 30

32 Bostadsbeståndets förändringar 2 Bostadsbeståndets förändringar 2.1 Bostadsbyggnadsstatistik Uppgifterna till detta avsnitt har hämtats från SCB:s bostadsbyggnadsstatistik samt från Boverkets sammanställningar av kommunernas uppgifter om planerad bostadsbyggnadsverksamhet. Färska siffror Färdigställandet av lägenheter ökar för tredje året i rad År 2002 färdigställdes lägenheter i nybyggda hus. Det är en ökning med 29 procent från 2001, då lägenheter färdigställdes och en ökning med 74 procent från 1998 då lägenheter färdigställdes. De färdigställda lägenheterna år 2002 fördelade sig på i småhus och i flerbostadshus. Antalet färdigställda lägenheter i småhus minskade med 8 procent, medan antalet lägenheter i flerbostadshus ökade med 69 procent från år De minsta lägenheterna ökar mest i flerbostadshusen 45 procent av de färdigställda lägenheterna i flerbostadshus 2002 var mindre än 1 rum och kök (2001: 29 procent). I småhusen är det däremot de allra största lägenheterna som ökar mest. I småhusen är fördelningen på olika lägenhetstyper i stort sett oförändrad. De offentliga ägarnas andel av bostadsbyggandet ökar Efter att under många års minskad andel av bostadsbyggandet för de offentliga ägarna (allmännyttan, kommunerna och landstingen) ökade åter deras andel från ca 17 procent 2001 till ca 21 procent 2002 av antalet färdigställda lägenheter. Statistikens omfattning och insamling Bostadsbyggnadsstatistik Omfattning. Bostadsbyggnadsstatistiken omfattar alla nybyggda hus med minst en bostadslägenhet. Statistiken omfattar inte fritidshus eller bostäder av provisorisk karaktär, t.ex. flyttbara förläggningsbyggnader. Insamling. Uppgifter till bostadsbyggnadsstatistiken erhålls från kommunerna. Varje månad insamlas uppgifter från alla kommuner om dels påbörjade, dels färdigställda lägenheter. Dessutom hämtas uppgifter till statistiken från de ansökningar, som ligger till grund för beslut om statligt stöd. Kommunernas uppgifter om planerad bostadsbyggnadsverksamhet Boverket inhämtar genom länsstyrelserna uppgifter från kommunerna om planerad bostadsbyggnadsverksamhet. Denna uppgiftsinsamling, som länsstyrelserna gör, avser planerad nybyggnad, ombyggnad och vissa andra typer av bostadsförbättringsåtgärder. Uppgifterna avser vad som planeras av påbörjande under en period på två år. Skillnader mellan bostadsbyggnadsstatistikens och nybyggnadskostnadsstatistikens uppgifter Bostadsbyggnadsstatistiken innehåller uppgifter om alla nybyggda bostadslägenheter. 31

33 Bostadsbeståndets förändringar I nybyggnadskostnadsstatistiken ingår endast lägenheter som uppförs med statligt stöd och ligger i flerbostadshus eller i småhus som är avsedda för försäljning eller upplåtelse med bostadsrätt eller hyresrätt. Bostadsbyggnadsstatistikens mera detaljerade uppgifter avser den tidpunkt då lägenheterna är färdigställda. I bostadsbyggnadsstatistiken finns också uppgifter avseende den tidpunkt då byggandet av lägenheterna påbörjas men dessa uppgifter är preliminära och redovisar enbart antalet påbörjade lägenheter. Nybyggnadskostnadsstatistikens uppgifter hänför sig till påbörjandetidpunkten för de objekt som fått beslut om statligt stöd enligt 1993 års regler. För de objekt som fått beslut enligt tidigare års regler hänför sig uppgifterna till tidpunkten för beslutet om statligt stöd. Historik och publicering Kommunernas uppgifter om planerad bostadsbyggnadsverksamhet Boverket bearbetar och sammanställer uppgifter från kommunerna om planerad bostadsbyggnadsverksamhet. Resultaten redovisas i Boverkets informationsserier Statistik och Rapporter. Bostadsbyggnadsstatistik Statistik över bostadsbyggandet/före år 1949/ Socialstyrelsen åren / Bostadsstyrelsen-/ fr.o.m. år 1966/ SCB. Årsstatistik över bostadsbyggandet/åren / SOS Byggnadsverksamhet i Sverige -/ åren / SOS Bostadsbyggandet -/ fr o m 1975 års statistik/ SCB SM Bo 20. Månadsstatistik över bostadsbyggandet/kvartalsvis/ SCB SM Bo 14. Mer detaljerade uppgifter finns lagrade i SCB:s statistiska databaser på SCB:s webbplats: 32

34 Bostadsbeståndets förändringar Tabell Lägenheter i påbörjade hus efter hustyp Dwellings in buildings begun by type of building År Antal i tal % År Antal i tal % Alla Hustyp Små- Alla Hustyp Smålägen- Små- Flerbo- hus lägen- Små- Flerbo- hus heter hus stads- heter hus stadshus hus ,4 36,2 15, ,9 22,2 34, ,2 42,7 14, ,5 15,9 33, ,0 40,2 13, ,9 3,2 8, ,3 40,6 16, ,9 4,1 7, ,0 38,2 17, ,8 3,7 9, ,1 32,5 17, ,9 4,0 8, ,5 26,8 17, ,0 4,6 7, ,9 23,5 18, ,7 6,1 6, ,8 19,5 18, ,6 7,2 7, ,1 17,3 16, ,8 8,0 8, ,5 13,6 13, ,5 7,0 12, ,7 14,7 16, ,0 7,3 11, ,8 17,3 22, ,8 23,3 27,5 46 1:a halv ,9 26,2 32,6 45 året 9,5 4,1 5, ,6 27,8 41,8 40 Källa: SCB, bostadsbyggnadsstatistik (totalundersökning). P.g.a. en viss eftersläpning i rapporteringen är siffrorna för de senare åren troligen något underskattade. Denna underskattning har för de senaste åren i genomsnitt varit 10 procent. 33

35 Bostadsbeståndets förändringar Tabell Boverkets prognos i januari år 2004 för antal påbörjade lägenheter i nybyggnad Forecast, made by the National Board of Housing, Building and Planning in January 2004, for the number of started dwellings År 2004 År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 Flerbostadshus Småhus Totalt Småhusandel 43 % 43 % 42 % 43 % 42 % Källa: Boverket, Rapporter (totalundersökning). 34

36 Bostadsbeståndets förändringar Diagram Antal påbörjade lägenheter efter hustyp Antal lägenheter Alla hus Småhus Flerbostadshus Källa. SCB, bostadsbyggnadsstatistik (totalundersökning). Diagram Antal färdigställda lägenheter efter hustyp Antal lägenheter Alla hus Småhus Flerbostadshus Källa. SCB, bostadsbyggnadsstatistik (totalundersökning). 35

37 Bostadsbeståndets förändringar Tabell Lägenheter i färdigställda hus efter hustyp och ägarkategori Dwellings in completed buildings by type of building and type of ownership Alla lägen- Ägarkategori % heter Staten, Allmän- Bostadsrättsföreningar Privata landsting, nyttiga HSB, Riks- Övriga kommuner byggen Alla hus Småhus Flerbostadshus Källa: SCB, bostadsbyggnadsstatistik (totalundersökning). 36

38 Bostadsbeståndets förändringar Diagram Färdigställda lägenheter efter hustyp och ägarkategori Flerbostadshus % lägenheter Småhus % lägenheter Bostadsrättsföreningar Privata Staten, landsting, kommuner, allmännyttiga Källa. SCB, bostadsbyggnadsstatistik (totalundersökning). 37

39 Bostadsbeståndets förändringar Tabell Lägenheter i färdigställda hus efter ägarkategori Dwellings in completed buildings by type of ownership Alla Ägarkategori % lägen- Staten, Allmän- Bostadsrättsföreningar Privata heter landsting, nyttiga HSB, Riks- Övriga kommuner byggen Alla hus Storstadsområdena Stor-Stockholm Stor-Göteborg Stor-Malmö Riket i övrigt Kommuner med > inv Småhus Storstadsområdena Stor-Stockholm Stor-Göteborg Stor-Malmö Riket i övrigt Kommuner med > inv Flerbostadshus Storstadsområdena Stor-Stockholm Stor-Göteborg Stor-Malmö Riket i övrigt Kommuner med > inv Källa: SCB, bostadsbyggnadsstatistik (totalundersökning). 38

40 Bostadsbeståndets förändringar Diagram Andel färdigställda lägenheter efter upplåtelseform Flerbostadshus % lägenheter Bostadsrätt Hyresrätt Småhus % lägenheter Bostadsrätt Hyresrätt Äganderätt Källa. SCB, bostadsbyggnadsstatistik (totalundersökning) 39

41 Bostadsbeståndets förändringar Tabell Lägenheter i färdigställda hus efter hustyp och upplåtelseform Dwellings in completed buildings by type of building and tenure Alla Småhus Flerbostadshus lägen- Alla Upplåtelseform % Alla Uppåtelseform % heter lägen- Ägan- Bo- Hyres- lägen- Bo- Hyresheter derätt stads- rätt heter stads- rätt rätt rätt Storstadsområdena Stor-Stockholm Stor-Göteborg Stor-Malmö Riket i övrigt Kommuner med > inv Källa: SCB, bostadsbyggnadsstatistik (totalundersökning). 40

42 Bostadsbeståndets förändringar Tabell Lägenheter i färdigställda hus efter hustyp och lägenhetstyp Dwellings in completed buildings by type of building and size of dwelling Alla Lägenhetstyp % Rumsen lägen- 1+R 1RK 2RK 3RK 4RK 5RK 6RK 7+RK heter per heter 1+RKV lägenhet Alla hus , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,85 Småhus , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,95 41