Byggande. Nybyggnad: Bostadshus med statligt stöd Construction: New construction of residential buildings with government subsidies 2005

Transkript

1 BO 27 SM 0701 Byggande. Nybyggnad: Bostadshus med statligt stöd 2005 Construction: New construction of residential buildings with government subsidies 2005 I korta drag Bostadsrätter vanligast i storstad För nybyggda flerbostadshus med statligt stöd var andelen bostadsrätt år procent och andelen hyresrätt 53 procent. Motsvarande siffror för år 1998 var 38 respektive 62 procent. Den höga andelen bostadsrätter är ett storstadsfenomen. För flerbostadshus var år 2005 andelen bostadsrätt 53 procent i storstadsområden men 37 procent i riket i övrigt. Andelen bostadsrätt bland de nybyggda gruppbyggda småhusen år 2005 var 22 procent. Andelen upplåtna med hyresrätt år 2005 var 10 procent och motsvarande siffra för äganderätt var 68 procent. Fler höghus byggs År 2005 var hus med åtta eller fler våningar vanligast med 24 procent av antalet lägenheter. I Stor-Stockholm var motsvarande andel 37 procent däremot var det endast fem procent i Stor-Malmö. I Stor-Malmö var hus med fyra våningar vanligast med 28 procent av antalet lägenheter. Den genomsnittliga bostadsarean för de nybyggda lägenheterna var 67 kvadratmeter i flerbostadshus och 124 kvadratmeter i gruppbyggda småhus. Fjärrvärme vanligt även för småhus Den helt dominerande värmeproducerande anläggningen för nybyggda flerbostadshus är fjärrvärme med andelen 87 procent år De andra typerna av anläggningar svarar tillsammans för 13 procent. För gruppbyggda småhus år 2005 dominerar två typer av värmeproducerande anläggningar, största andelen med 48 procent var elpanna följt av fjärrvärme med en andel på 38 procent. Magnus Walestad, SCB, tfn , förnamn.efternamn@scb.se Mervi Aihonen, SCB, tfn , förnamn.efternamn@scb.se Statistiken har producerats av SCB, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN Serie BO Bostäder och byggande. Utkom den 31 januari URN:NBN:SE:SCB-2007-BO27SM0701_pdf Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Kjell Jansson, SCB.

2 SCB 2 BO 27 SM 0701 Innehåll Statistiken med kommentarer 3 Lägenhetstyper 3 Bostadsarea 3 Upplåtelseformer 3 Våningsantal i flerbostadshus 4 Husform i gruppbyggda småhus 4 Värmeproducerande anläggning 4 Tabeller 5 Teckenförklaring 5 1. Lägenheter i nybyggda bostadshus påbörjade år efter hustyp och region 5 2. Lägenheter i nybyggda bostadshus påbörjade år 2005 efter hustyp, upplåtelseform och region 6 3. Nybyggnadsobjekt med flerbostadshus påbörjade år 2005 efter lägenhetsantal och region 6 4. Lägenheter i nybyggda bostadshus påbörjade år 2005 efter hustyp, lägenhetstyp och region 7 5. Lägenheter i nybyggda bostadshus påbörjade år 2005 efter hustyp, bostadsarea och lägenhetstyp samt region 8 6. Lägenheter i nybyggda ordinära flerbostadshus påbörjade år 2005 efter antal våningar och region 8 7. Lägenheter i nybyggda ordinära gruppbyggda småhus påbörjade år 2005 efter antal plan och region 9 8. Lägenheter i nybyggda ordinära bostadshus påbörjade år 2005 efter hustyp, värmeproducerande anläggning och region 9 Regional indelning 10 Fakta om statistiken 11 Detta omfattar statistiken 11 Så görs statistiken 12 Statistikens tillförlitlighet 13 Bra att veta 13 In English 16 Summary 16 List of tables 16 List of terms 17

3 SCB 3 BO 27 SM 0701 Statistiken med kommentarer Lägenhetstyper Den vanligaste lägenhetstypen år 2005 var tre rum och kök med en andel på 31 procent. Då man jämför 2005 med 2004 har andelen lägenheter med tre rum och kök ökat med 3 procentenheter, andelen lägenheter med tre rum och kök år 2004 var 28 procent. Den vanligaste lägenhetstypen för flerbostadshusen med statligt stöd mellan år 1981 och år 1993 var två rum och kök. Andelen lägenheter med två rum och kök var 14 procent år 1994 och har nu åter ökat till 29 procent år För gruppbyggda småhus var den vanligaste lägenhetstypen år 2005 fem rum och kök med 34 procent. Fyra rum och kök var den lägenhetstyp som hade den högsta andelen år 2004, för år 2005 var den andelen 32 procent. Bostadsarea Den genomsnittliga bostadsarean för flerbostadshus år 2005 var 67,4 m 2. Jämfört med 2004 har bostadsarean i flerbostadshus ökat med ca 4 m 2 då bostadsarean var 63,7 m 2. Den genomsnittliga bostadsarean i flerbostadshus har minskat från 75,2 m 2 år 1990 till 46,7 m 2 år Den kraftiga minskningen av den genomsnittliga arean i lägenheterna hänger samman med det ökade byggandet av smålägenheter i form av gruppbostäder m.m. Bostadsarean har ökat med ca 21 m 2 då man jämför år 1994 med Den genomsnittliga bostadsarean för gruppbyggda småhus år 2005 var 124,2 m 2. Jämfört med 2004 har bostadsarean ökat med ca 2 m 2 då den var 122,3 m 2. Upplåtelseformer År 2005 var den vanligaste upplåtelseformen för gruppbyggda småhus äganderätt med en andel på 68 procent och den har inte förändrats jämfört med år De gruppbyggda småhusen har tidigare till största delen uppförts med äganderätt, d.v.s. för försäljning. År 1980 var andelen lägenheter med äganderätt 70 procent. Andelen minskade därefter kraftigt under 1980-talet. År 1990 utgjorde andelen äganderätt 3 procent. Denna andel ökade till 21 procent år Från och med år 2000 har äganderätt varit den vanligaste upplåtelseformen. Fr.o.m. år 1983 t.o.m. år 1993 var bostadsrätt den vanligaste upplåtelseformen i gruppbyggda småhus. Andelen lägenheter upplåtna med bostadsrätt var år procent. Denna andel minskade därefter kraftigt och uppgick år 1994 till 37 procent. Fr.o.m. år 1996 ökade andelen och 1999 uppgick den till 76 procent. År 2005 var andelen bostadsrätt 22 procent. För flerbostadshus har andelen bostadsrätt varit tämligen oförändrad var andelen bostadsrätt 38 procent medan den var 47 procent år 2005, en uppgång med 5 procentenheter jämfört med år 2004 då andelen var 42 procent. I storstadsområdena var andelen lägenheter i flerbostadshus upplåtna med bostadsrätt 53 procent år 2005 en ökning med 1 procentenhet jämfört med år 2004 då andelen var 52 procent. I riket i övrigt var andelen bostadsrätter 37 procent, en ökning med 5 procentenheter jämfört med år 2004 då andelen var 32 procent.

4 SCB 4 BO 27 SM 0701 Våningsantal i flerbostadshus År 2005 var hus med åtta och fler våningar vanligast med 24 procent av antalet lägenheter. Hus med två våningar var vanligast 1998 med en andel på 24 procent. För 2005 hade hus med två våningar en andel på 14 procent vilket innebär är en minskning med 10 procentenheter jämfört med I Stor-Göteborg år 2005 var hus med två våningar vanligast med 21 procent av antalet lägenheter, för Riket i övrigt var fem våningar vanligast med 24 procent. Antal våningar i gruppbyggda småhus För 2005 byggdes det flest hus med 2-plan de hade en andel på 52 procent, vilket var en procentenhet högre än 2004 då andelen var 51 procent. Antal våningar varierar beroende på var husen byggs. År 2005 var andelen enplanshus i storstadsområdena 22 procent medan andelen i riket i övrigt var 27 procent. I Stor-Stockholm var andelen 2-planshus 71 procent och andelen enplanshus var 10 procent. Värmeproducerande anläggning Andelen lägenheter i ordinära flerbostadshus (se Vilka hus ingår ) anslutna till fjärrvärmeverk minskade något från 88 procent år 2004 till 87 procent år Elpanna är den vanligaste värmeproducerande anläggningen i gruppbyggda småhus med 48 procent jämfört med 2004 (42 procent) är det en ökning med 6 procentenheter. År 2005 har andelen för fjärrvärme minskat med 5 procentenheter till 38 procent. Andelen lägenheter i gruppbyggda småhus med direkt elvärme var oförändrat 3 procent år 2005 jämfört med år Andelen fjärrvärme varierar något beroende på region. För flerbostadshus är andelen förvisso 87 procent både för riket i övrigt och för storstadsområdena år 2005, och motsvarande siffror för gruppbyggda småhus är 50 procent för riket i övrigt och 28 procent för storstadsområdena. I Stor-Göteborg är 40 procent av lägenheterna i gruppbyggda småhus anslutna till fjärrvärmeverk jämfört med 12 procent i Stor-Malmö år Andel lägenheter år 2005 efter värmeproducerande anläggning Flerbostadshus Gruppbyggda småhus Gemensam anläggning 5 % Jordvärme m.m. 2% Elpanna, Panna för annat 6 % Gemensam anläggning 3 % Direkt elvärme 3 % Panna för annat, jordvärme 9 % Elpanna 48 % Fjärrvärme 87 % Fjärrvärme 38 %

5 SCB 5 BO 27 SM 0701 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than Uppgift inte tillgänglig eller för osäker för att anges Data not available. Uppgift kan inte förekomma Not applicable * Preliminär uppgift Provisional figure 1. Lägenheter i nybyggda bostadshus påbörjade år efter hustyp och region 1. Dwellings in newly constructed residential buildings by type of building and region Storstadsområden Riket i övrigt Län Flerbostadshus Antal påbörjade lägenheter Gruppbyggda småhus Antal påbörjade lägenheter Hela riket Storstadsområdena Stor-Stockholm Stor-Göteborg Stor-Malmö Riket i övrigt >=75000 inv <75000 inv Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens

6 SCB 6 BO 27 SM Lägenheter i nybyggda bostadshus påbörjade år 2005 efter hustyp, upplåtelseform och region 2. Dwellings in newly constructed residential buildings in 2005 by type of building, form of tenure and region Storstadsområden Riket i övrigt Flerbostadshus Andel i % efter upplåtelseform Äganderätt Antal lägenheter Bostadsrätt Hyresrätt Gruppbyggda småhus Andel i % efter upplåtelseform Antal lägenheter Äganderätt Bostadsrätt Hyresrätt Hela riket Storstadsområdena Stor-Stockholm Stor-Göteborg Stor-Malmö Riket i övrigt >=75000 inv <75000 inv Nybyggnadsobjekt med flerbostadshus påbörjade år 2005 efter lägenhetsantal och region 3. Projects with newly constructed multi-dwelling buildings in 2005 by region Storstadsområden Riket i övrigt Antal objekt Därav andel med antal lägenheter, % Hela riket Storstadsområdena Stor-Stockholm Stor-Göteborg Stor-Malmö Riket i övrigt >=75000 inv <75000 inv

7 SCB 7 BO 27 SM Lägenheter i nybyggda bostadshus påbörjade år 2005 efter hustyp, lägenhetstyp och region 4. Dwellings in newly constructed residential buildings in 2005 by type of building, size of dwelling and region Hustyp Storstadsområden Riket i övrigt Flerbostadshus Antal lägenheter Därav andel efter lägenhetstyp, % 1R 1RKV 2R/ 1RK 2RK 3RK 4RK 5RK 6+RK 2RKV Hela riket Storstadsområdena Stor-Stockholm Stor-Göteborg Stor-Malmö Riket i övrigt >=75000 inv <75000 inv Gruppbyggda småhus Hela riket Storstadsområdena Stor-Stockholm Stor-Göteborg Stor-Malmö Riket i övrigt >=75000 inv <75000 inv

8 SCB 8 BO 27 SM Lägenheter i nybyggda bostadshus påbörjade år 2005 efter hustyp, bostadsarea och lägenhetstyp samt region 5. Dwellings in newly constructed residential buildings in 2005 by type of building, useful floor space of dwellings, size of dwelling and region Hustyp Storstadsområden Riket i övrigt Antal lägenheter Alla lägenhetstyper Bostadsarea i m², vägt medelvärde per lägenhetstyp 1R 1RKV 2R/ 2RKV 1RK 2RK 3RK 4RK 5RK 6+RK Flerbostadshus Hela riket ,4 29,9 28,6 53,4 36,5 59,9 78,8 99,8 121,3 146,6 Storstadsområdena ,8 28,1 28,1 51,9 37,1 60,8 79,4 99,9 120,9 149,9 Stor-Stockholm ,2 27,3 25,8 54,5 43,9 59,9 78,6 97,9 121,3 159,6 Stor-Göteborg ,5 36,7 27,4 48,6 29,9 62,0 81,4 102,6 111,7 133,0 Stor-Malmö ,4 30,2 31,9 56,9 37,9 63,0 80,1 103,7 142,5 133,3 Riket i övrigt ,7 30,9 29,7 55,6 35,3 58,1 77,8 99,8 121,9 136,5 >=75000 inv ,5 31,3 28,5 51,2 33,8 56,9 79,0 101,1 122,2 136,5 <75000 inv ,4 30,8 32,5 60,9 39,8 60,1 76,1 97,5 121,3 - Gruppbyggda småhus Hela riket , ,5 66,9 89,0 116,4 135,1 155,0 Storstadsområdena , ,0 69,9 92,2 119,3 136,6 155,4 Stor-Stockholm , ,0 81,5 95,0 123,8 134,4 165,2 Stor-Göteborg , ,8 89,8 115,7 136,6 155,7 Stor-Malmö , ,1 93,0 123,1 139,3 150,1 Riket i övrigt , ,0 64,9 86,6 113,9 132,8 154,0 >=75000 inv , ,1 81,0 114,3 133,1 150,3 <75000 inv , ,0 64,8 89,1 113,3 132,1 161,5 6. Lägenheter i nybyggda ordinära flerbostadshus påbörjade år 2005 efter antal våningar och region 6. Dwellings in conventional multi-dwelling buildings in 2005 by number of stories and region Storstadsområden Riket i övrigt Antal Därav andel efter antal våningar, % lägenheter Hela riket Storstadsområdena Stor-Stockholm Stor-Göteborg Stor-Malmö Riket i övrigt

9 SCB 9 BO 27 SM Lägenheter i nybyggda ordinära gruppbyggda småhus påbörjade år 2005 efter antal plan och region 7. Dwellings in newly constructed, collectively built, one- or two-dwelling buildings in 2005 by number of stories and region Storstadsområden Riket i övrigt Antal lägenheter* Därav andel efter husform, % 1-planshus 1 1/2-2-planshus planshus Sluttningshus Hus med mer än 2 plan m.m. Hela riket Storstadsområdena Stor-Stockholm Stor-Göteborg Stor-Malmö Riket i övrigt * I redovisningen ingår 41 lägenheter utöver de ordinära. 8. Lägenheter i nybyggda ordinära bostadshus påbörjade år 2005 efter hustyp, värmeproducerande anläggning och region 8. Dwellings in newly constructed conventional residential buildings in 2005 by type of building, heat-producing plant and region Hustyp Storstadsområden Riket i övrigt Antal lägenheter Elpanna Panna för annat eller Gemensam flera energislag anläggning Därav andel efter värmeproducerande anläggning, % Fjärrvärme Direkt elvärme Jordvärme m.m. Flerbostadshus Hela riket Storstadsområdena Stor-Stockholm Stor-Göteborg Stor-Malmö Riket i övrigt Gruppbyggda småhus* Hela riket Storstadsområdena Stor-Stockholm Stor-Göteborg Stor-Malmö Riket i övrigt * I redovisningen ingår 41 lägenheter utöver de ordinära.

10 SCB 10 BO 27 SM 0701 Regional indelning Den regionala indelningen avser läget (Se nedanstående tabell.) Kommuner i storstadsområden och övriga riket enligt indelningen Storstadsområdena Övriga riket Kommuner med mer än inv Stor- Stockholm Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands- Bro Upplands- Väsby Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Stor-Göteborg Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla-Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Stor-Malmö Burlöv Eslöv Höör Kävlinge Lomma Lund Malmö Skurup Staffanstorp Svedala Trelleborg Vellinge Borås Eskilstuna Gävle Halmstad Helsingborg Jönköping Karlstad Kristianstad Linköping Norrköping Sundsvall Umeå Uppsala Västerås Växjö Örebro

11 SCB 11 BO 27 SM 0701 Fakta om statistiken Detta omfattar statistiken Vilka hus ingår Statistiken omfattar nybyggnadsprojekt som har fått beslut om statligt stöd samt nybyggda småhus, försäljningshus, utan beslut om statligt stöd. Populationen utgörs av påbörjade objekt med flerbostadshus samt småhus som skall försäljas eller upplåtas med bostads- eller hyresrätt. Sådana småhus kallas i redovisningen för gruppbyggda småhus. Småhus som skall bebos av byggherren, egnahem, ingår inte i statistiken. I tabell 6-8 ingår endast objekt med ordinära bostadshus, se dock fotnot i tabell 7 och 8. Exempel på objekt som inte ingår är bl.a. objekt med stor andel lokaler, objekt med huvudsakligen små lägenheter och gruppbostäder. Se även Beskrivning av statistiken på SCB:s webbplats, Förskjutning av populationen Det statliga stödet för småhus upplåtna med äganderätt har successivt trappats ner och upphörde helt år För att få med småhus med äganderätt som skall försäljas i statistiken infördes en rutin för att fånga dessa via bygglovshandlingarna. Tidigare sattes en kod av länsstyrelserna för dessa typer av hus. Den nya rutinen har troligen medfört att vi får med fler småhus med äganderätt fr.o.m. år 2000 än de närmast föregående åren. Nybyggda bostadshus i populationen 2005 Totalt Ordinära bostadshus Ej ordinära antal objekt antal lägenheter antal objekt antal lägenheter antal objekt antal lägenheter Flerbostadshus Gruppbyggda småhus Underlaget till statistiken kommer från ansökan om statligt stöd, från bygglovshandlingar och från byggherrarna, som lämnar uppgifter om teknisk information m.m. till SCB via enkät. Uppgifter som redovisas Antal lägenheter respektive objekt fördelas bl.a. efter storstadsområde/riket i övrigt, upplåtelseform och värmeproducerande anläggning. Referenstid Redovisningen avser påbörjandetidpunkt. Motsvarande tidpunkter i bostadsbyggnadsstatistiken är påbörjandetidpunkt samt färdigställandetidpunkt. Definitioner och förklaringar Blanketter. I uppgiftsinsamlingen genom enkät används två blanketter, en husblankett med tekniska uppgifter och mätuppgifter samt en kostnadsblankett. Kostnadsblanketten används som underlag för nybyggnadskostnadsstatistiken. Blanketternas utseende framgår av Beskrivning av statistiken på SCB:s webbplats,

12 SCB 12 BO 27 SM 0701 Bostadslägenhet är bostad med eget kök eller kokvrå eller annan bostad med egen ingång från avskild förstuga, trapphus, korridor eller liknande. Bostadsarea. Som bostadsarea räknas (med vissa inskränkningar) area ovan mark i lägenhet. Arean begränsas av färdigställda insidor av de väggar som omsluter varje lägenhet. I arean inräknas köksskåp, garderober och liknande. Flerbostadshus. Begreppet flerbostadshus används för att beteckna såväl flerbostadshus bostadshus med minst tre bostadslägenheter som specialhus och lokalhus. Småhus är den sammanfattade benämningen på enbostadshus (friliggande eller sammanbyggda till radhus, parhus eller kedjehus) och friliggande tvåbostadshus. Gruppbyggda småhus används som gemensam beteckning på småhus som skall upplåtas med hyresrätt respektive bostadsrätt eller som skall försäljas. Specialbostäder. Bostäder avsedda för flera enskilda hushåll eller personer benämns specialbostäder. I dessa är utrymmen som disponeras av de olika hushållen eller personerna inte helt avskilda från varandra. Vanligen består specialbostaden av ett antal för de enskilda hushållen avsedda rum grupperade kring en gemensam korridor (som ej tillhör det egentliga trapphuset) och dessutom av vissa andra gemensamma utrymmen såsom sällskapsrum och kök. Exempel på specialbostäder är gruppbostäder och studentbostäder. Vid beräkningen av antalet bostadslägenheter i specialbostäder bortses från de gemensamma utrymmena, medan varje rum avsett för ett enskilt hushåll eller person räknas som en bostadslägenhet. Bostadsrum. (R) Ett utrymme om minst 7 kvadratmeter som har fönster och är avskiljbart från angränsande utrymmen. Avgränsningen behöver inte utgöras av dörr. Köksutrymme. Kök (K) är ett utrymme avsett för matlagning och annat hushållsarbete. Kokvrå (KV) har samma funktion som kök men mindre omfattande inredning. Inredningslängden skall vara minst 2,9 m. Är inredningslängden mindre eller utrymmet saknar fönster betraktas utrymmet som kokskåp. Objekt. Med objekt avses ett byggprojekt eller en del av ett byggprojekt. Ett byggprojekt kan vara indelat i etapper eller uppdelat på andra sätt. Ett objekt kan omfatta ett eller flera hus. För de byggnadsprojekt som fått beslut om statligt stöd utgör varje etapp som erhållit ett separat beslut om statligt stöd ett objekt. Påbörjande avser påbörjandet av de egentliga byggnadsarbetena (gjutning av källargolv, källarmurar, bottenplatta och dylikt). Vägt medelvärde. Vägningen innebär att stora objekt påverkar medelvärdet mer än små objekt. Så görs statistiken Statistiken baseras på en totalundersökning. För de objekt som tillhör undersökningen (se Vilka hus ingår ) insamlas uppgifter om kostnader, teknisk information m.m. direkt från byggherrarna via enkät. Enkäten består av en eller flera husblanketter och en kostnadsblankett för varje objekt. Uppgiftsplikt föreligger. Uppgifter om bl.a. lägenhetstyp och bostadsarea hämtas från besluts- och ansökningshandlingar för statligt stöd samt från kommunerna i de fall objektet ej har statligt stöd. Uppgifterna i primärmaterialet granskas och dataregistreras vid SCB. I anslutning till dataregistreringen görs maskinella kontroller av uppgifternas konsi-

13 SCB 13 BO 27 SM 0701 stens. Vid behov kompletteras uppgifterna genom kontakt med uppgiftslämnarna. Statistikens tillförlitlighet Uppgifternas fullständighet Ramen för undersökningen baseras på bygglov och ansökningar om statligt stöd vilket innebär en hög fullständighet. Under 2005 har det varit ett bortfall. Detta bortfall gäller bara för tabellerna 6-8. För flerbostadshus har det varit ett bortfall på 49 objekt med lägenheter. för objekt innebär detta ett bortfall på ca 15 procent och för antalet lägenheter innebär detta ett bortfall på ca 12 procent. Delar man upp bortfallet på region så hade vi störst bortfall i Stor-Malmö. För gruppbyggda småhus har det varit ett bortfall på 132 objekt med 341 lägenheter, för objekt innebär detta ett bortfall på ca 25 procent och för antalet lägenheter innebär detta ett bortfall på ca 9 procent. Delar man upp bortfallet på region så hade vi störst bortfall i Stor-Malmö och Länsregion I (norra Sverige). Ett visst partiellt bortfall kan förekomma. I de fall bortfall förekommer har de saknade variabelvärdena ersatts med imputerade värden. För år 2005 finns inget sådant bortfall. För tabell 6-8 baseras uppgifterna på enkäten till byggherrarna. Mätfel Statistikens kvalitet är i hög grad beroende av dataunderlagets kvalitet. När det gäller enkätmaterialet har SCB lagt ner ett omfattande kompletteringsarbete, som avsevärt förbättrat kvaliteten på de ingående variablerna. De redovisade areauppgifterna baseras på de av byggherren angivna areauppgifterna, dels i enkäten, dels i ansökan om statligt stöd och enligt bygglovshandlingar. Uppgifterna i ansökan kontrolleras av länsstyrelsen. För de objekt som fått beslut om statligt stöd sent i byggprocessen och som påbörjats innan beslutsåret sätts påbörjandet till januari månad i beslutsåret. Projektförändringar som sker efter påbörjandet/beslutstidpunkten fångas ej upp. Bra att veta Ändringar i statistiken En stor förändring i statistiken inträffade 1993 då byggsektorn avreglerades. Innan dess utgjordes underlaget till statistiken av besluts- och ansökningshandlingar för statligt stöd. Därefter infördes den nuvarande enkäten med i stort sett samma innehåll som besluts- och ansökningshandlingarna. Det statliga stödet till småhus med äganderätt upphörde helt år Den nya rutinen för uppgiftsinsamling har troligen medfört en ökning av antalet gruppbyggda småhus med äganderätt i statistiken, se Förskjutning av populationen. Tidigare publicering Statistiken har tidigare publicerats som Statistiska meddelanden och längre tillbaka innan statistiken överfördes till Statistiska centralbyrån utarbetades statistiken av Bostadsstyrelsen (numera Boverket). En förteckning över dessa finns i BO 27 SM 0001.

14 SCB 14 BO 27 SM 0701 Annan statistik Nybyggnadsstatistik Statistik över antalet påbörjade och färdigställda nybyggda lägenheter redovisas varje kvartal i SM serie BO 14. I detta SM redovisas fr.o.m även bygglovsstatistik för bostäder och lokaler. För nybyggda färdigställda lägenheter publiceras också en årsstatistik, i vilken de färdigställda lägenheterna fördelas efter bl.a. hustyp, lägenhetstyp och upplåtelseform. Den senaste publiceringen av årsstatistiken har skett i BO 20 SM Numera publiceras statistiken även i SCB:s databaser, se SCB:s webbplats Kostnadsstatistik för nybyggnad Fr.o.m. år 1964 produceras statistik som belyser vad det kostar att bygga småhus respektive flerbostadshus. Statistiken publiceras årligen i SM. Den senaste publiceringen har skett i SM BO 26 SM Förutom den kostnadsstatistik som redovisas i SM kan kostnadsutvecklingen när det gäller nybyggnad av bostadshus också följas med hjälp av faktorprisindex. Olika indexserier med anknytning till byggmarknaden publiceras löpande varje månad (utom juli) i publikationen Byggindex. Ombyggnadsstatistik Sedan 1975 finns statistik över ombyggnader för flerbostadshus. Statistiken gör det möjligt att följa de byggnadsaktiviteter genom vilka det äldre flerbostadshusbeståndet anpassas till nutida krav på standard och lägenhetsfördelning. Resultaten publiceras årligen och kvartalsvis i SM. Den senaste publiceringen av den årliga statistiken har skett i BO 21 SM Fr.o.m publiceras även rivningsstatistik för flerbostadshus i detta SM. Numera publiceras statistiken även i SCB:s databaser, se SCB:s webbplats Ytterligare statistik om bostäder I SM serie BO publiceras också statistik från bostads- och hyresundersökningarna och intäkts- och kostnadsundersökningarna, statistik över outhyrda bostadslägenheter i flerbostadshus, statistik över bostadshyror m.m. i nybyggda bostäder, fastighetstaxeringsstatistik och fastighetsprisstatistik inkl. fastighetsprisindex (tidigare redovisat i SM serie P). I SM serie EN publiceras bl.a. energistatistik för flerbostadshus, småhus och lokaler. En samlad och översiktlig redovisning av statistik om boende, byggande och bebyggelse finns i Bostads- och byggnadsstatistisk årsbok.

15 SCB 15 BO 27 SM 0701 Jämförbarhet med annan statistik Jämförelser kan göras med bostadsbyggnadsstatistiken och statistiken över hyror i nyproduktionen. Vissa avvikelser förekommer beroende på bl.a. skillnad i population. Beskrivning av populationerna för bostadsbyggnadsstatistiken (BBS), nybyggnadskostnadsstatistiken (NBK) och statistiken över hyror i nyproduktionen (HNB) Påbörjade bostadslägenheter Flerbostadshus och gruppbyggda småhus 1 Ordinära 3 Ej ordinära 3 Styckebyggdasmåhus 2 Färdigställda bostadslägenheter Flerbostadshus Småhus Öppna marknaden Specialbostäder Övriga 6 Hyresrätt och bostadsrätt Ägda BBS preliminär X X X X X X X X BBS definitiv X X X X X NBK kostnader X NBK antal, area m.m. X X HNB hyror /avgifter X X HNB antal, area X X X x) Innebär att gruppen ingår i statistiken men kategorin är inte alltid särredovisad. Ingen markering innebär att gruppen inte ingår i populationen. 1) Med gruppbyggda småhus avses småhus som skall upplåtas med hyresrätt eller bostadsrätt eller som skall försäljas. 2) Med styckebyggda småhus avses andra småhus än gruppbyggda d.v.s. småhus som skall bebos av byggherren, egnahem. 3) Med ej ordinära hus avses bland annat hus med stor andel lokaler eller gruppbostäder och hus med huvudsakligen små lägenheter. Övriga hus anses som ordinära. 4) Med öppna marknaden avses den del av bostadsmarknaden som är öppen för alla. 5) Med specialbostäder avses bostäder, där målgruppen tillhör en viss kategori, exempelvis studerande. 6) Med övriga avses hus som av olika skäl ej ingår i HNB:s population. Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Beskrivning av statistiken på SCB:s webbplats,

16 SCB 16 BO 27 SM 0701 In English Summary This report presents data on multi-dwelling buildings and collectively built oneor two-dwelling buildings with government subsidies for new construction. One or two-dwelling buildings built to sell but without government subsidies are also included. Owner-occupied buildings are not included. Information is given on average floor spaces, form of tenure, heat-producing plant, etc. The figures are based on a total survey and data are collected from the applications for government subsidies and through questionnaires directly to investors. Data are collected in connection with the beginning of the actual building work (laying of basement floor, basement walls, foundation plate, etc.). For the current data collection, the obligation to respond in compliance with the Law of the Official Statistics is applied, since these statistics have great economic importance. The statistical compilation is done in a database solution in a client/server environment. The manual editing concentrates on incomplete and obvious mistakes. Afterwards, computer-assisted editing takes over, where the consistency of data is controlled. After the controls, investors are contacted for possible completion of questionnaires. When there is nonresponse in the questionnaires, the missing values have been imputed. There was a nonresponse of questionnaires 2005, this concerns only the tables 6-8. For multi-dwelling buildings there was a nonresponse of 49 questionnaires (15 percent) with a total number of dwellings (12 percent). For collectively built one- or two-dwelling buildings there was a nonresponse of 132 (25 percent) questionnaires with a total of 341 dwellings (9 percent). List of tables Explanation of symbols 5 1. Dwellings in newly constructed residential buildings by type of building and region 5 2. Dwellings in newly constructed residential buildings in 2005 by type of building, form of tenure and region 6 3. Projects with newly constructed multi-dwelling buildings in 2005 by region 6 4. Dwellings in newly constructed residential buildings in 2005 by type of building, size of dwelling and region 7 5. Dwellings in newly constructed residential buildings in 2005 by type of building, useful floor space of dwellings, size of dwelling and region 8 6. Dwellings in conventional multi-dwelling buildings in 2005 by number of stories and region 8 7. Dwellings in newly constructed, collectively built, one- or twodwelling buildings in 2005 by number of stories and region 9 8. Dwellings in newly constructed conventional residential buildings in 2005 by type of building, heat-producing plant and region 9

17 SCB 17 BO 27 SM 0701 List of terms andel anläggning annan, annat share (of) plant another antal number of bostadshus residential building bostadsrätt co-operative building society dwelling bostadsarea useful floor space of dwellings direkt direct-acting därav of them, of which efter by eller or elpanna electric heating furnace elvärme electric heating energislag type(s) of energy fjärrvärme district heating flera various flerbostadshus multi-dwelling building -s för for gemensam common gruppbyggda småhus one- or two-dwelling building hela riket the whole country, Sweden hus building hustyp type of building husform Form of building hyresrätt rented dwelling i in inv(ånare) inhabitants jordvärme ground heat K (kök) kitchen KV (kokvrå) kitchenette kommuner municipalities lgh (lägenhet) dwelling lägenheter dwellings lägenhetsantal number of dwellings lägenhetstyp size of dwelling (according to number of rooms) län county m² square metre s med with medelvärde mean value mer än more than m.m. etcetera nybyggda completed by new construction objekt projects och and

18 SCB 18 BO 27 SM 0701 ordinära conventional panna furnace plan stories -planshus building -s with storie -s påbörjade started R (rum) room -s region region riket the whole country riket i övrigt the other parts of the country samt and sluttningshus hillside building(s) statligt government Stor-Göteborg Greater Gothenburg Stor-Malmö Greater Malmö storstadsområde na (the) metropolitan area -s Stor-Stockholm Greater Stockholm stöd aid tabell table under during upplåtelseform form of tenure våningar stories, floors värmeproducerande heat-producing vägt weighted år year(s of age) äganderätt ownership över over övriga other