Byggande. Nybyggnadskostnader för bostadshus Construction: Construction costs for new residential buildings 2005

Transkript

1 BO 26 SM 0701 Byggande. Nybyggnadskostnader för bostadshus 2005 Construction: Construction costs for new residential buildings 2005 I korta drag Siffrorna är angivna utan avdrag för bidrag (brutto) om inget annat anges. Priset för nyproducerade bostäder, d.v.s. den kostnad byggherren betalar, var högre 2005 jämfört med 2004 för flerbostadshus och gruppbyggda småhus. Högsta kostnaderna i Stor-Stockholm Produktionskostnaden per kvadratmeter lägenhetsarea uppgick för flerbostadshus år 2005 till kr. Produktionskostnaden var lägst i Norra Sverige med kr och högst i Stor-Stockholm med kr. Den totala produktionskostnaden per kvadratmeter bostadsarea för gruppbyggda småhus uppgick år 2005 till kr. Produktionskostnaden var lägst i Norra Sverige med kr och högst i Stor-Stockholm med kr. Högre kostnader för bostadsrätter Produktionskostnaden för flerbostadshus är avsevärt högre för hus upplåtna med bostadsrätt än för hus upplåtna med hyresrätt. Kostnaden var kr för bostadsrätt jämfört med kr för hyresrätt. Skillnaden förklaras sannolikt av den friare marknaden för bostadsrätter. Kostnadsutvecklingen kraftig de senaste åren För att mäta kostnadsutvecklingen över tid rekommenderas byggnadsprisindex (BPI). I BPI har man så långt det är möjlig eliminerat skillnader i kvalitet, utförande och läge. Mellan år 2004 och 2005 har byggnadskostnaden enligt BPI, för flerbostadshus och gruppbyggda småhus, ökat med 7 respektive 2 procent. Motsvarande siffror mellan 2003 och 2004 var minus 5 och plus 9 procent. Mellan 1999 och 2005 är ökningen för flerbostadshus 37 procent. Motsvarande ökning för gruppbyggda småhus är 41 procent. Magnus Walestad, SCB, tfn , förnamn.efternamn@scb.se Mervi Aihonen, SCB, tfn , förnamn.efternamn@scb.se Statistiken har producerats av SCB, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN Serie BO Bostäder och byggande. Utkom den 31 januari URN:NBN:SE:SCB-2007-BO26SM0701_pdf Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Kjell Jansson, SCB.

2 SCB 2 BO 26 SM 0701 Innehåll Statistiken med kommentarer 3 Markkostnad, byggnadskostnad och produktionskostnad för flerbostadshus år Regionala kostnadsvariationer för flerbostadshus år Markkostnad, byggnadskostnad och produktionskostnad för gruppbyggda småhus år Regionala kostnadsvariationer för gruppbyggda småhus år Kostnaderna varierar med upplåtelseform 5 Kostnadernas variation 5 Bidragen ökar 7 Kostnadsutveckling enligt byggnadsprisindex 7 Tabeller 9 Teckenförklaring/ Explanation of symbols 9 1. Kostnader per m 2 för nybyggda ordinära flerbostadshus efter region och år 9 2. Kostnader per m 2 för nybyggda ordinära gruppbyggda småhus efter region och år Kostnader per m 2 för nybyggda ordinära flerbostadshus efter byggherrekategori, upplåtelseform, sanering/exploatering och region år Kostnader per m 2 för nybyggda ordinära gruppbyggda småhus efter byggherrekategori, upplåtelseform och region år Upphandling av nybyggda ordinära bostadshus år 2005 efter hustyp. Hela riket Kostnader per m 2 med avdrag för bidrag för nybyggda ordinära flerbostadshus efter hustyp och region år Kostnader per m 2 med avdrag för bidrag för nybyggda ordinära gruppbyggda småhus efter hustyp och region år Kartor Regional indelning 15 Fakta om statistiken 16 Detta omfattar statistiken 16 Definitioner och förklaringar 17 Så görs statistiken 18 Statistikens tillförlitlighet 19 Bra att veta 19 In English 22 Summary 22 List of tables 22 List of terms 23

3 SCB 3 BO 26 SM 0701 Statistiken med kommentarer Produktionskostnad per lägenhet för flerbostadshus och gruppbyggda småhus Kr/lägenhet Gruppbyggda småhus Flerbostadshus Markkostnad, byggnadskostnad och produktionskostnad för flerbostadshus år 2005 Markkostnaden per kvadratmeter lägenhetsarea uppgick för Riket år 2005 till kr. Stor-Göteborg hade den högsta markkostnaden 2005 med kr per kvadratmeter lägenhetsarea. Det är stor skillnad i markkostnaden mellan bostadsrätter och hyresrätter. År 2005 var markkostnaden kr per kvadratmeter medan den var kr för hyresrätter. Byggnadskostnaden per kvadratmeter lägenhetsarea uppgick för flerbostadshus år 2005 till kr. Sedan 1999 har byggnadskostnaden ökat med 37 procent enligt BPI. Produktionskostnaden per kvadratmeter lägenhetsarea uppgick för flerbostadshus år 2005 till kr. Den totala produktionskostnaden per lägenhet för flerbostadshus år 2005 uppgick till kr. Regionala kostnadsvariationer för flerbostadshus år 2005 År 2005 var det dyrast att bygga flerbostadshus i Stor-Stockholm. Där var produktionskostnaden kr per kvadratmeter lägenhetsarea. Motsvarande kostnad per lägenhet uppgick till kr. Lägsta produktionskostnaden per kvadratmeter återfanns i Länsregion I (Norra Sverige) där kostnaden per kvadratmeter i flerbostadshus uppgick till kr. Per lägenhet var produktionskostnaden kr i Länsregion I.

4 SCB 4 BO 26 SM 0701 Genomsnittliga produktionskostnader för flerbostadshus år 2005 efter storstadsområde/länsregion kr/m 2 lägenhetsarea Stor- Stockholm Stor- Göteborg Genomsnitt hela riket Stor-Malmö Länsregion I Länsregion II Länsregion III Markkostnad, byggnadskostnad och produktionskostnad för gruppbyggda småhus år 2005 Markkostnaden per kvadratmeter bostadsarea för gruppbyggda småhus uppgick år 2005 till kr. Markkostnaden för småhus uppförda med hyresrätt är klart lägre än för hus uppförda med bostadsrätt eller äganderätt. Markkostnaden per kvadratmeter bostadsarea för hyresrätt var kr, bostadsrätt kr och för äganderätt kr. Byggnadskostnaden per kvadratmeter uppgick för gruppbyggda småhus år 2005 till kr. Sedan 1999 har byggnadskostnaden ökat med 41 procent enligt BPI. Produktionskostnaden per kvadratmeter bostadsarea uppgick för gruppbyggda småhus år 2005 till kr. Den totala produktionskostnaden per lägenhet för gruppbyggda småhus år 2005 uppgick till kr. Regionala kostnadsvariationer för gruppbyggda småhus år 2005 Dyrast att bygga år 2005 var det i Stor-Stockholm. Produktionskostnaden per kvadratmeter i Stor-Stockholm var kr. Produktionskostnaden per lägenhet för gruppbyggda småhus uppgick i Stor-Stockholm till kr. Lägsta produktionskostnaden per kvadratmeter återfanns i Länsregion I (Norra Sverige) där kostnaden per kvadratmeter i gruppbyggda småhus uppgick till kr. Per lägenhet var produktionskostnaden kr i Länsregion I.

5 SCB 5 BO 26 SM 0701 Genomsnittliga produktionskostnader för gruppbyggda småhus år 2005 efter storstadsområde/länsregion kr/m 2 bostadsarea Stor- Stockholm Stor- Göteborg Genomsnitt hela riket Stor-Malmö Länsregion I Länsregion II Länsregion III Kostnaderna varierar med upplåtelseform I ordinära flerbostadshus uppgick andelen lägenheter upplåtna med bostadsrätt till 56 procent år 2005 det är samma andel som år Småhus upplåts med hyresrätt, bostadsrätt eller äganderätt. År 2005 är andelen lägenheter i ordinära gruppbyggda småhus upplåtna med bostadsrätt oförändrat 24 procent jämfört med år Andelen småhus som upplåts med äganderätt ligger fortsatt på en hög nivå med 66 procent. År 2004 var 68 procent av småhusen upplåtna med äganderätt. Kostnaden för flerbostadshus upplåtna med bostadsrätt är högre än för hus upplåtna med hyresrätt. Produktionskostnaden per kvadratmeter lägenhetsarea år 2005 var kr för bostadsrätt och kr för hyresrätt. Produktionskostnaden per kvadratmeter bostadsarea för gruppbyggda småhus med hyresrätt år 2005 var kr jämfört med kr för bostadsrätt och kr för äganderätt. Enstaka avvikande objekt Cellerna i tabellerna kan innehålla ett litet antal objekt. Detta innebär att avvikande objekt kraftigt påverkar cellens värden. Avvikande objekt kan vara objekt som ingått i utställning eller är belägna i mycket attraktiva lägen. Det kan också vara objekt där byggherren lyckats mycket väl med att hålla nere kostnaderna, byggt i mindre attraktiva lägen. Kostnadernas variation Diagrammen på nästa sida belyser de kostnadsvariationer som förekommer. De visar produktionskostnadens spridning år 2005 för flerbostadshus respektive gruppbyggda småhus uppdelat på region.

6 SCB 6 BO 26 SM 0701 Produktionskostnad per kvadratmeter lägenhetsarea för flerbostadshus och bostadsarea för gruppbyggda småhus i hela Riket år 2005 Gruppby ggda småhus x Flerbostadshus x kr Produktionskostnad per kvadratmeter lägenhetsarea för flerbostadshus och bostadsarea för gruppbyggda småhus i Storstadsområden år 2005 Gruppby ggda småhus x Flerbostadshus x kr Produktionskostnad per kvadratmeter lägenhetsarea för flerbostadshus och bostadsarea för gruppbyggda småhus i Riket i övrigt år 2005 Gruppby ggda småhus x Flerbostadshus x kr

7 SCB 7 BO 26 SM 0701 Förklaring till diagrammet 5% 25% 50% 75% 95% av objekten 1) 2) 3) 1) Undre kvartilens högsta värde 2) Medianen 3) Övre kvartilens lägsta värde X) Vägt medelvärde Av diagrammen framgår bl.a. att det vägda medelvärdet är större än medianen. Utifrån detta faktum kan vi dra slutsatsen att stora objekt har en högre kostnad per kvadratmeter än mindre objekt. Detta gäller framförallt för flerbostadshusen. Bidragen ökar för flerbostadshus Bidragen till bostadsprojekt har ökat de senaste åren. Från 2000 då flerbostadshus i genomsnitt hade 28 kr per kvadratmeter lägenhetsarea i bidrag har bidragen ökat till 800 kr per kvadratmeter lägenhetsarea år Mycket av ökningen står investeringsbidraget och investeringsstimulansen till hyresrätter för. Se nedanstående tablå. För gruppbyggda småhus har bidragen ökat från 2 kr per kvadratmeter bostadsarea i bidrag år 2000 till 75 kr per kvadratmeter bostadsarea år Bidragen till småhus har minskat från 85 kr per kvadratmeter bostadsarea år 2004 till 75 kr år Bidrag per kvadratmeter lägenhetsarea för flerbostadshus och bostadsarea för gruppbyggda småhus Flerbostadshus Investeringsbidrag och investeringsstimulans kr/m Övriga bidrag kr/m Totalt Gruppbyggda småhus Investeringsbidrag och investeringsstimulans kr/m Övriga bidrag kr/m Totalt Kostnadsutveckling enligt byggnadsprisindex För mätning av kostnadsförändringar i bostadsproduktionen rekommenderas Byggnadsprisindex, BPI. Underlaget för BPI är detsamma som för kostnadsstatistiken. Vid beräkningen av BPI tas hänsyn till om husen skiljer sig åt beträffande kvalitet och utformning mellan åren samt om det skett förskjutningar i byggproduktionen t.ex. mellan olika regioner. Under början av nittiotalet utvecklades BPI svagt eller vissa år till och med negativt medan det steg kraftigt under slutet av årtiondet. Under år 2005 ökade BPI för flerbostadshus med 7 procent och BPI för gruppbyggda småhus steg med 2 procent.

8 SCB 8 BO 26 SM 0701 Byggnadsprisindex för flerbostadshus och gruppbyggda småhus Inkl. mervärdesskatt. 1968=100 för nettouppgifter. 1992=100 för bruttouppgifter. År Flerbostadshus Gruppbyggda småhus Brutto Netto Brutto Netto ,0 100, ,2 101, ,8 104, ,0 111, ,3 113, ,3 124, ,2 136, ,0 150, ,1 171, ,4 192, ,7 212, ,8 239, ,8 278, ,1 299, ,3 315, ,0 347, ,2 379, ,7 390, ,6 421, ,2 470, ,6 549, ,4 625, ,0 707, ,3 737, ,0 900,5 100,0 745, ,6 882,5 94,2 733, ,2 860,0 84,9 665, ,4 849,7 85,8 645, ,8 891,7 91,7 681, ,5 994,8 102,9 803, ,2 1007,0 107,2 844, ,4 1114,7 113,9 899, ,2 1229,1 132,0 1051, ,1 1340,6 142,0 1127, ,6 1438,8 141,5 1120, ,4 1475,6 144,8 1144, ,6 1377,8 157,6 1248, ,7 1474,8 160,1 1269,6 1) P.g.a. att antal objekt är så få är beräkningen av index för flerbostadshus behäftad med stor osäkerhet.

9 SCB 9 BO 26 SM 0701 Tabeller Teckenförklaring/ Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than Uppgift inte tillgänglig eller för osäker för att anges Data not available. Uppgift kan inte förekomma Not applicable * Preliminär uppgift Provisional figure 1. Kostnader per m 2 för nybyggda ordinära flerbostadshus efter region och år 1. Cost per m 2 for newly constructed conventional multi-dwelling buildings by region and year Storstadsområden Riket i övrigt År objekt lägenheter Lägenhetsarea m²/lgh Markkostnad lägenhetsarea Byggnadskostnad lägenhetsarea Produktionskostnad lägenhetsarea Kr/lägenhet Riket , , , Storstadsområdena , , , Stor-Stockholm , , , Stor-Göteborg , , , Stor-Malmö , , , Riket i övrigt , , , Länsregion I , , , Länsregion II , , , Länsregion III , , , Kronor per lägenhet räknat exklusive lokaler. Produktionskostnad per lägenhet, se definitioner och förklaringar

10 SCB 10 BO 26 SM Kostnader per m 2 för nybyggda ordinära gruppbyggda småhus efter region och år 2. Cost per m 2 for newly constructed, collectively built, conventional one- or two-dwelling buildings by region and year Storstadsområden Riket i övrigt År objekt lägenheter Bostadsarea m²/lgh Markkostnad bostadsarea Byggnadskostnad bostadsarea Produktionskostnad bostadsarea Kr/lägenhet Riket , , , Storstadsområdena , , , Stor-Stockholm , , , Stor-Göteborg , , , Stor-Malmö , , , Riket i övrigt , , , Länsregion I , , , Länsregion II , , , Länsregion III , , ,

11 SCB 11 BO 26 SM Kostnader per m 2 för nybyggda ordinära flerbostadshus efter byggherrekategori, upplåtelseform, sanering/exploatering och region år Cost per m 2 for newly constructed conventional multi-dwelling buildings by type of investor, form of tenure, development/reconstruction area and region in 2005 Byggherrekategori Upplåtelseform Exploatering/Sanering Region objekt lägenheter Lägenhetsarea m²/lgh Markkostnad lägenhetsarea Byggnadskostnad lägenhetsarea Produktionskostnad lägenhetsarea Kr/lägenhet Byggherrekategori Riket , Privata företag , Bostadsrättsföreningar , Offentliga , Storstadsområdena , Privata företag , Bostadsrättsföreningar , Offentliga , Riket i övrigt , Privata företag , Bostadsrättsföreningar , Offentliga , Upplåtelseform Riket , Hyresrätt , Bostadsrätt , Storstadsområdena , Hyresrätt , Bostadsrätt , Riket i övrigt , Hyresrätt , Bostadsrätt , Exploatering/sanering Riket , Exploatering , Sanering , Storstadsområdena , Exploatering , Sanering , Riket i övrigt , Exploatering , Sanering , Kronor per lägenhet räknat exklusive lokaler. Produktionskostnad per lägenhet, se definitioner och förklaringar

12 SCB 12 BO 26 SM Kostnader per m 2 för nybyggda ordinära gruppbyggda småhus efter byggherrekategori, upplåtelseform och region år Cost per m 2 for newly constructed, collectively built, conventional one- or two-dwelling buildings by type of investor, form of tenure and region in 2005 Byggherrekategori Upplåtelseform Region objekt lägenheter Bostadsarea m²/lgh Markkostnad bostadsarea Byggnadskostnad bostadsarea Produktionskostnad bostadsarea Kr/lägenhet Byggherrekategori Riket , Privata företag , Bostadsrättsföreningar , Offentliga , Storstadsområdena , Privata företag , Bostadsrättsföreningar , Offentliga Riket i övrigt , Privata företag , Bostadsrättsföreningar , Offentliga , Upplåtelseform Riket , Hyresrätt , Bostadsrätt , Äganderätt , Storstadsområdena , Hyresrätt , Bostadsrätt , Äganderätt , Riket i övrigt , Hyresrätt , Bostadsrätt , Äganderätt ,

13 SCB 13 BO 26 SM Upphandling av nybyggda ordinära bostadshus år 2005 efter hustyp. Hela riket 5. Purchasing form for newly constructed conventional dwellings in 2005 by type of building. The whole country Hustyp lägenheter Upphandling i procent Egen regi Entreprenad Annan Totalt Därav konkurrens Därav förhandling Flerbostadshus Hela riket Gruppbyggda småhus Hela riket Kostnader per m 2 med avdrag för bidrag för nybyggda ordinära flerbostadshus efter hustyp och region år Cost per m 2 with deduction for subsidies for newly constructed conventional multi-dwelling buildings by type of building and region in 2005 Hustyp Storstadsområden Riket i övrigt objekt lägenheter Lägenhetsarea m²/lgh Markkostnad lägenhetsarea Byggnadskostnad lägenhetsarea Produktionskostnad Kr/lägenhet lägenhetsarea Flerbostadshus Riket , Storstadsområdena , Stor-Stockholm , Stor-Göteborg , Stor-Malmö , Riket i övrigt , Länsregion I , Länsregion II , Länsregion III , Kronor per lägenhet räknat exklusive lokaler. Produktionskostnad per lägenhet, se definitioner och förklaringar

14 SCB 14 BO 26 SM Kostnader per m 2 med avdrag för bidrag för nybyggda ordinära gruppbyggda småhus efter hustyp och region år Cost per m 2 with deduction for subsidies for newly constructed, collectively built, conventional one- or two-dwelling buildings by type of building and region in 2005 Hustyp Storstadsområden Riket i övrigt objekt lägenheter Bostadsarea m²/lgh Markkostnad bostadsarea Byggnadskostnad bostadsarea Produktionskostnad Kr/lägenhet bostadsarea Gruppbyggda småhus Riket , Storstadsområdena , Stor-Stockholm , Stor-Göteborg , Stor-Malmö , Riket i övrigt , Länsregion I , Länsregion II , Länsregion III ,

15 SCB 15 BO 26 SM 0701 Kartor 1. Regional indelning 1. Regions Länsregion I Länsregion II Länsregion III Stor-Göteborg: Stor-Stockholm: Länsregion I: Länsregion III: Ale Botkyrka Västernorrlands Jönköpings Göteborg Danderyd Jämtlands Kronobergs Härryda Ekerö Västerbottens Kalmar Kungsbacka Haninge Norrbottens Gotlands Kungälv Huddinge Blekinge Lerum Järfälla Länsregion II: Lilla Edet Lidingö Mölndal Nacka Partille Norrtälje Uppsala Stenungsund Nykvarn Södermanlands Tjörn Nynäshamn Östergötlands Öckerö Salem Stor-Malmö: Sigtuna Alingsås Sollentuna Burlöv Solna Eslöv Stockholm Höör Sundbyberg Kävlinge Södertälje Värmlands Lomma Tyresö Örebro Lund Täby Västmanlands Malmö Upplands-Bro Dalarnas Skurup Upplands-Väsby Gävleborgs Staffanstorp Svedala Trelleborg Vellinge Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Stockholms (exkl. kommuner i Stor-Stockholm) Hallands (exkl. kommuner i Stor-Göteborg) Västra Götalands (exkl. kommuner i Stor- Göteborg) Skåne (exkl. kommuner i Stor-Malmö)

16 SCB 16 BO 26 SM 0701 Fakta om statistiken Detta omfattar statistiken Vilka hus ingår Statistiken omfattar nybyggnadsprojekt som har fått beslut om statligt stöd samt nybyggda småhus, försäljningshus, utan beslut om statligt stöd. Populationen utgörs av påbörjade flerbostadshus samt småhus som skall försäljas eller upplåtas med bostads- eller hyresrätt. Sådana småhus kallas i redovisningen för gruppbyggda småhus. Småhus som skall bebos av byggherren, egnahem, ingår inte i statistiken. I kostnadsstatistiken ingår endast objekt med ordinära bostadshus. Exempel på objekt som inte ingår är bl.a. objekt med stor andel lokaler, objekt med huvudsakligen små lägenheter och gruppbostäder. Se även Beskrivning av statistiken på SCB:s webbplats, Nybyggda bostadshus i populationen 2005 Totalt Ordinära bostadshus Ej ordinära antal objekt antal lägenheter antal objekt antal lägenheter antal objekt antal lägenheter Flerbostadshus Gruppbyggda småhus Underlaget till statistiken kommer i huvudsak ifrån byggherrarna, som lämnar uppgifter om kostnader, teknisk information m.m. till SCB via enkät. Uppgifter som redovisas Den totala kostnaden (produktionskostnaden) uppdelas bl.a. i mark- och byggnadskostnad som fördelas efter storstadsområde/riket i övrigt, exploaterings- /saneringsområde, byggherrekategori och upplåtelseform. Byggnadsprisindex Förutom statistik om nybyggnadskostnader beräknas också, på basis av uppgifterna om kostnader och uppmätningsdata, ett index, byggnadsprisindex. Det mäter prisutvecklingen för den färdiga produkten rensad från kvalitetsförändringar. Statistiken om nybyggnadskostnader och byggnadsprisindex används bl.a. för uppföljning och analys av kostnadsutvecklingen samt vid beräkning av bostadsinvesteringarna i nationalräkenskaperna. Referenstid Redovisningen avser påbörjandetidpunkt. Tidpunkter i bostadsbyggnadsstatistiken är påbörjandetidpunkt samt färdigställandetidpunkt.

17 SCB 17 BO 26 SM 0701 Definitioner och förklaringar Avdrag för bidrag. I tabell 6 och 7 redovisas kostnader med avdrag för bidrag (netto). I tabell 1-4 redovisas kostnader utan avdrag för bidrag (brutto). Bidragen utgörs av investeringsbidrag, investeringsstimulans, skyddsrumsbidrag, bidrag för konstnärlig utsmyckning m.fl. Bidragens storlek har i slutet av 90- talet varit mycket marginell. År 2002 har investeringsbidraget för hyresrätt haft betydelse och under 2003 börjar man se en effekt av investeringsstimulansen. Blanketter. I uppgiftsinsamlingen genom enkät används två blanketter, en husblankett med tekniska uppgifter och mätuppgifter samt en kostnadsblankett. Blanketternas utseende framgår av Beskrivning av statistiken på SCB:s webbplats, Objekt. Med objekt avses ett byggprojekt eller en del av ett byggprojekt. Ett byggprojekt kan vara indelat i etapper eller uppdelat på andra sätt. Ett objekt kan omfatta ett eller flera hus. För de byggnadsprojekt som fått beslut om statligt stöd utgör varje etapp som erhållit ett separat beslut om statligt stöd ett objekt. Flerbostadshus. Begreppet flerbostadshus används för att beteckna såväl flerbostadshus bostadshus med minst tre bostadslägenheter som specialhus och lokalhus. Småhus är den sammanfattande benämningen på enbostadshus (friliggande eller sammanbyggda till radhus, parhus eller kedjehus) och friliggande tvåbostadshus. Gruppbyggda småhus används som gemensam beteckning på småhus som skall upplåtas med hyresrätt respektive bostadsrätt eller som skall försäljas. Bostadslägenhet är bostad med eget kök eller kokvrå eller annan bostad med egen ingång från avskild förstuga, trapphus, korridor eller liknande. Bostadsarea. Som bostadsarea räknas (med vissa inskränkningar) area ovan mark i lägenhet. Arean begränsas av färdigställda insidor av de väggar som omsluter varje lägenhet. I arean inräknas köksskåp, garderober och liknande. Lokallägenhetsarea. I lokallägenhetsarea inräknas bostadsanknutna gemensamma hobbylokaler ovan mark och gemensamma lokaler för matlagning samvaro etc. I lokallägenhetsarea inräknas även högvärdiga utrymmen ovan mark med hög ytstandard såsom butiker, kontor, hantverkslokaler etc. Lägenhetsarea är summan av bostadsarea och lokallägenhetsarea. Byggherrekategori. Byggherre är den som ansökt om och erhållit beslut om statligt stöd eller i de fall då statligt stöd ej är aktuellt, den som erhållit bygglov. Som offentliga byggherrar räknas kommuner, landsting och allmännyttiga bostadsföretag. Bland privata företag ingår även privata personer. Kostnaden utgörs av den av byggherren redovisade kostnaden inklusive mervärdesskatt när projektet påbörjas. Kostnaden är lika med det pris en köpare betalar för ett försäljningshus (småhus) eller det pris en bostadsrättsförening respektive ett fastighetsföretag betalar för sitt projekt. I tabell 1-4 redovisas kostnaden utan avdrag för bidrag. I tabell 6 och 7 redovisas kostnaden med avdrag för bidrag.

18 SCB 18 BO 26 SM 0701 Schematiskt gäller att: Markkostnad + Byggnadskostnad = Total produktionskostnad Fr.o.m. år 1994 gäller följande definition av respektive kostnad: Markkostnad Byggnadskostnad Tomtkostnader inkl. kostnader för gator, vägar och VA utanför kvartersmark Kostnader för byggnadsarbeten + anslutningsavgifter för el och fjärrvärme + anslutningsavgifter för VA + kostnader för finplanering och tomtutrustning + byggherrekostnader som kan hänföras till dessa poster + kostnader för grundberedning och grovplanering + kostnader för gator, vägar och VA på kvartersmark + byggherrekostnader som kan hänföras till dessa poster Kostnaden per lägenhet för flerbostadshus beräknas som kostnad per kvadratmeter lägenhetsarea multiplicerat med bostadsarea. Beräkningen bygger på antagandet att kostnaden för bostadslägenheter och lokallägenheter är lika stor. Medelvärde. Med medelvärde avses i denna publikation vägt medelvärde. Vägningen innebär att stora objekt påverkar medelvärdet mer än små objekt. För kostnader angivna i tabell 1-4, 6 och 7 är kostnaderna angivna med ett vägt medelvärde. Påbörjande avser påbörjandet av de egentliga byggnadsarbetena (gjutning av källargolv, källarmurar, bottenplatta och dylikt). Så görs statistiken Statistiken baseras på en totalundersökning. För de objekt som tillhör undersökningen (se vilka hus ingår ) insamlas uppgifter om kostnader, teknisk information m.m. direkt från byggherrarna via enkät. Enkäten består av en eller flera husblanketter och en kostnadsblankett för varje objekt. Uppgiftsplikt föreligger. Uppgifter om bl.a. lägenhetstyp och bostadsarea hämtas från besluts- och ansökningshandlingar för statligt stöd samt från kommunerna i de fall objektet ej har statligt stöd. Uppgifterna i primärmaterialet granskas och dataregistreras vid SCB. I anslutning till dataregistreringen görs maskinella kontroller av uppgifternas konsistens. Vid behov kompletteras uppgifterna genom kontakt med uppgiftslämnarna. Redovisade kostnader per kvadratmeter och per lägenhet liksom areor per lägenhet är i tabellerna beräknade som vägda medelvärden. Med vägda medelvärden förstås att observationerna har olika vikt (betydelse). Medelvärdena kan också vara ovägda (varje observation har lika vikt).

19 SCB 19 BO 26 SM 0701 Statistikens tillförlitlighet Uppgifternas fullständighet Ramen för undersökningen baseras på bygglov och ansökningar om statligt stöd vilket innebär en hög fullständighet. Under 2005 har det varit ett bortfall. För flerbostadshus har det varit ett bortfall på 49 objekt med lägenheter. för objekt innebär detta ett bortfall på ca 15 procent och för antalet lägenheter innebär detta ett bortfall på ca 12 procent. Delar man upp bortfallet på region så hade vi störst bortfall i Stor-Malmö. För gruppbyggda småhus har det varit ett bortfall på 132 objekt med 341 lägenheter, för objekt innebär detta ett bortfall på ca 25 procent och för antalet lägenheter innebär detta ett bortfall på ca 9 procent. Delar man upp bortfallet på region så hade vi störst bortfall i Stor-Malmö och Länsregion I (norra Sverige). Ett visst partiellt bortfall kan förekomma. I de fall bortfall förekommer har de saknade variabelvärdena ersatts med imputerade värden. För år 2005 finns inget sådant bortfall. Mätfel Statistikens kvalitet är i hög grad beroende av dataunderlagets kvalitet. När det gäller enkätmaterialet har SCB lagt ner ett omfattande kompletteringsarbete, som avsevärt förbättrat kvaliteten på de ingående variablerna. De redovisade kostnaderna utgörs av byggherrens redovisade kostnader. Dessa grundas på anbud/kontraktssummor, när sådana finns. I annat fall baseras de på byggherrens beräkningar. Det bör inte finnas någon anledning för byggherren att ange vare sig för höga eller för låga kostnader. De redovisade areauppgifterna baseras på de av byggherren angivna areauppgifterna, dels i enkäten, dels i ansökan om statligt stöd. Uppgifterna i ansökan kontrolleras av länsstyrelsen. Viss risk finns att fördelningen av arean mellan primär och sekundär area kan vara felaktig. För de objekt som fått beslut om statligt stöd sent i byggprocessen och som påbörjats innan beslutsåret sätts påbörjandet till januari månad i beslutsåret. Projektförändringar som sker efter påbörjandet/beslutstidpunkten fångas ej upp. Bra att veta Byggnadsprisindex och faktorprisindex Byggnadsprisindex mäter prisförändringar rensat från kvalitetsförändringar och regionala skillnader. Beräkningarna baseras på uppgifter om priser, utrustningsstandard, areor m.m. Indexkonstruktionen bygger på antagandet att marknadspriserna för nybyggda bostäder är starkt korrelerade med de kvalitetsegenskaper som husen har. Byggnadsprisindex är ett outputindex. Faktorprisindex mäter priser på de produktionsfaktorer arbetskraft, material, maskinutnyttjande m.m. som används vid uppförandet av en byggnad. Med hjälp av fasta vikter för dessa faktorer vägs de inträffade prisförändringarna samman till ett totalindex. Faktorprisindex visar den samlade effekten av sådana förändringar på byggnadskostnaderna vid given teknik och vinstmarginal. Faktorprisindex är ett inputindex.

20 SCB 20 BO 26 SM 0701 Skillnaderna mellan utvecklingen av byggnadsprisindex och faktorprisindex utgörs av produktivitets- och vinstutvecklingen inom de byggnadsproducerande företagen. Ändringar i statistiken Markkostnad och byggkostnad har ändrat definition flera gånger under årens lopp. Sedan 1994 är begreppen oförändrade. En stor förändring i statistiken inträffade 1993 då byggsektorn avreglerades. Innan dess utgjordes underlaget till statistiken av besluts- och ansökningshandlingar för statligt stöd. Därefter infördes den nuvarande enkäten med i stort sett samma innehåll som besluts- och ansökningshandlingarna. Tidigare publicering Statistiken har tidigare publicerats som Statistiska meddelanden och längre tillbaka som PM. En förteckning över dessa finns i BO 26 SM Annan statistik Nybyggnadsstatistik Statistik över antalet påbörjade och färdigställda nybyggda lägenheter redovisas varje kvartal i SM serie BO 14. I detta SM redovisas fr.o.m även bygglovsstatistik för bostäder och lokaler. För nybyggda färdigställda lägenheter publiceras också en årsstatistik, i vilken de färdigställda lägenheterna fördelas efter bl.a. hustyp, lägenhetstyp och upplåtelseform. Den senaste publiceringen av årsstatistiken har skett i BO 20 SM Numera publiceras statistiken även i SCB:s databaser, se SCB:s webbplats För nybyggda lägenheter i påbörjade gruppbyggda småhus och flerbostadshus framställs årligen ytterligare statistik. Denna statistik innehåller bl.a. uppgifter om areor, hustyper och typ av värmeproducerande anläggning. Den senaste publiceringen av denna statistik har skett i BO 27 SM Kostnadsstatistik för nybyggnad Förutom den kostnadsstatistik som redovisas i detta SM kan kostnadsutvecklingen när det gäller nybyggnad av bostadshus också följas med hjälp av faktorprisindex. Olika indexserier med anknytning till byggmarknaden publiceras löpande varje månad (utom juli) i publikationen Byggindex. Ombyggnadsstatistik Sedan 1975 finns statistik över ombyggnader för flerbostadshus. Statistiken gör det möjligt att följa de byggnadsaktiviteter genom vilka det äldre flerbostadshusbeståndet anpassas till nutida krav på standard och lägenhetsfördelning. Resultaten publiceras årligen och kvartalsvis i SM. Den senaste publiceringen av den årliga statistiken har skett i BO 21 SM Fr.o.m publiceras även rivningsstatistik för flerbostadshus i detta SM. Numera publiceras statistiken även i SCB:s databaser, se SCB:s webbplats Ytterligare statistik om bostäder I SM serie BO publiceras också statistik från bostads- och hyresundersökningarna och intäkts- och kostnadsundersökningarna, statistik över outhyrda bostadslägenheter i flerbostadshus, statistik över bostadshyror m.m. i nybyggda bostäder, fastighetstaxeringsstatistik och fastighetsprisstatistik inkl. fastighetsprisindex (tidigare redovisat i SM serie P). I SM serie EN publiceras bl.a. energistatistik för flerbostadshus, småhus och lokaler. En samlad och översiktlig redovisning av statistik om boende, byggande och bebyggelse finns i Bostads- och byggnadsstatistisk årsbok.

21 SCB 21 BO 26 SM 0701 Jämförbarhet med annan statistik Jämförelser kan göras med bostadsbyggnadsstatistiken och statistiken över hyror i nyproduktionen. Vissa avvikelser förekommer beroende på bl.a. skillnad i population. Se nedanstående tablå. Beskrivning av populationerna för bostadsbyggnadsstatistiken (BBS), nybyggnadskostnadsstatistiken (NBK) och statistiken över hyror i nyproduktionen (HNB) Påbörjade bostadslägenheter Flerbostadshus och gruppbyggda småhus 1 Ordinära 3 Ej ordinära 3 Styckebyggdasmåhus 2 Färdigställda bostadslägenheter Flerbostadshus Småhus Öppna marknaden Specialbostäder Övriga 6 Hyresrätt och bostadsrätt Ägda BBS preliminär X X X X X X X X BBS definitiv X X X X X NBK kostnader X NBK antal, area m.m. X X HNB hyror /avgifter X X HNB antal, area X X X x) Innebär att gruppen ingår i statistiken men kategorin är inte alltid särredovisad. Ingen markering innebär att gruppen inte ingår i populationen. 1) Med gruppbyggda småhus avses småhus som skall upplåtas med hyresrätt eller bostadsrätt eller som skall försäljas. 2) Med styckebyggda småhus avses andra småhus än gruppbyggda d.v.s. småhus som skall bebos av byggherren, egnahem. 3) Med ej ordinära hus avses bland annat hus med stor andel lokaler eller gruppbostäder och hus med huvudsakligen små lägenheter. Övriga hus anses som ordinära. 4) Med öppna marknaden avses den del av bostadsmarknaden som är öppen för alla. 5) Med specialbostäder avses bostäder, där målgruppen tillhör en viss kategori, exempelvis studerande. 6) Med övriga avses hus som av olika skäl ej ingår i HNB:s population. Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Beskrivning av statistiken på SCB:s webbplats, För Byggnadsprisindex finns en separat Beskrivning av statistiken.

22 SCB 22 BO 26 SM 0701 In English Summary This report presents data on multi-dwelling buildings and collectively built oneor two-dwelling buildings with government subsidies for new construction. One- or two-dwelling buildings built to sell but without government subsidies are also included. Owner-occupied buildings are not included. Information is given on ground costs, building costs and total production costs. The figures are based on a total survey. Data are collected from questionnaires sent directly to the investors. The cost statistics cover only the projects with normal residential buildings. Entities not covered by cost statistics include, for example, residences for communities and premises with a large proportion of areas for non-residential use. Data for the projects are collected in connection with the beginning of actual building work (laying of basement floor, basement walls, foundation plate, etc.). For the current data collection, the obligation to respond in compliance with the Law of the Official Statistics is applied, since these statistics have great economic importance. The statistical compilation is done in a database solution in a client/server environment. The manual editing concentrates on incomplete and obvious mistakes. Afterwards, computer-assisted editing takes over, where the consistency of data is controlled. After the controls, investors are contacted for possible completion of questionnaires. When there is nonresponse in the questionnaires, the missing values have been imputed. There was a nonresponse of questionnaires For multi-dwelling buildings there was a nonresponse of 49 questionnaires (15 percent) with a total number of dwellings (12 percent). For collectively built one- or two-dwelling buildings there was a nonresponse of 132 (25 percent) questionnaires with a total of 341 dwellings (9 percent). List of tables 1. Cost per m 2 for newly constructed conventional multi-dwelling buildings by region and year 9 2. Cost per m 2 for newly constructed, collectively built, conventional one- or two-dwelling buildings by region and year Cost per m 2 for newly constructed conventional multi-dwelling buildings by type of investor, form of tenure, development/reconstruction area and region in Cost per m 2 for newly constructed, collectively built, conventional one- or two-dwelling buildings by type of investor, form of tenure and region in Purchasing form for newly constructed conventional dwellings in 2005 by type of building. The whole country Cost per m 2 with deduction for subsidies for newly constructed conventional multi-dwelling buildings by type of building and region in Cost per m 2 with deduction for subsidies for newly constructed, collectively built, conventional one- or two-dwelling buildings by type of building and region in

23 SCB 23 BO 26 SM 0701 List of terms andel antal av avdrag avses bidrag bostadsarea bostadshus bostadsrätt bostadsrättsföreningar byggherrekategori byggnadskostnad därav efter egen regi entreprenad exploatering flerbostadshus för förhandlingsentreprenad gruppbyggda småhus hela riket hustyp hyresrätt i konkurrensupphandlad entreprenad kostnader kr lgh (lägenhet) lägenheter lägenhetsarea länsregion m² square metre s markkostnad ground cost med with medelvärde mean value nybyggda newly constructed objekt projects och and offentliga public ordinära conventional per per privata företag private bodies share (of) number of of deduction refers to allowance(s) useful floor space of dwellings residential building co-operative building society dwelling housing co-operatives type of investor building cost of them, of which by own-account contract by tender development multi dwelling building for negotiating contract by tender one- or two-dwelling building the whole country type of building rented dwelling in contract by tender competitively purchased cost SEK dwelling dwellings useful floor space county region

24 SCB 24 BO 26 SM 0701 procent per cent produktionskostnad production cost region region riket the whole country, Sweden sanering reconstruction Stor-Göteborg Greater Gothenburg Stor-Malmö Greater Malmö storstadsområde na (the) metropolitan area s Stor-Stockholm Greater Stockholm total t total upphandling purchasing form upplåtelseform form of tenure utan without vägt weighted år year äganderätt ownership övriga other