Byggande. Nybyggnad: Bostadshus med statligt stöd Construction: New construction of residential buildings with government subsidies 2004

Transkript

1 BO 27 SM 0501 Byggande. Nybyggnad: Bostadshus med statligt stöd 2004 Construction: New construction of residential buildings with government subsidies 2004 I korta drag Bostadsrätter vanligast i storstad För nybyggda flerbostadshus med statligt stöd var andelen bostadsrätt år procent och andelen hyresrätt 58 procent. Motsvarande siffror för år 1998 var 38 respektive 62 procent. Den höga andelen bostadsrätter är ett storstadsfenomen. För flerbostadshus var år 2004 andelen bostadsrätt 52 procent i storstadsområden men 32 procent i riket i övrigt. Andelen bostadsrätt bland de nybyggda gruppbyggda småhusen år 2004 var 23 procent. Andelen upplåtna med hyresrätt år 2004 var 9 procent och motsvarande siffra för äganderätt var 68 procent. Fler höghus byggs År 2004 var hus med åtta eller fler våningar vanligast med 20 procent av antalet lägenheter. I Stor-Stockholm var motsvarande andel 34 procent däremot var det endast tre procent i Stor-Malmö. I Stor-Malmö var hus med sex våningar vanligast med 47 procent av antalet lägenheter. Den genomsnittliga bostadsarean för de nybyggda lägenheterna var 64 kvadratmeter i flerbostadshus och 122 kvadratmeter i gruppbyggda småhus. Fjärrvärme vanligt även för småhus Den helt dominerande värmeproducerande anläggningen för nybyggda flerbostadshus är fjärrvärme med andelen 88 procent år De andra typerna av anläggningar svarar tillsammans för 12 procent. För gruppbyggda småhus år 2004 dominerar två typer av värmeproducerande anläggningar, största andelen med 43 procent var fjärrvärme tätt följt av elpanna med en andel på 42 procent. Magnus Walestad, SCB, tfn , förnamn.efternamn@scb.se Astra Svarans, SCB, tfn , förnamn.efternamn@scb.se Statistiken har producerats av SCB, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN Serie BO Bostäder och byggande. Utkom den 20 december Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Svante Öberg, SCB.

2 SCB 2 BO 27 SM 0501 Innehåll Statistiken med kommentarer 3 Lägenhetstyper 3 Bostadsarea 3 Upplåtelseformer 3 Våningsantal i flerbostadshus 4 Husform i gruppbyggda småhus 4 Värmeproducerande anläggning 4 Tabeller 5 Teckenförklaring 5 1. Lägenheter i nybyggda bostadshus påbörjade år efter hustyp och region 5 2. Lägenheter i nybyggda bostadshus påbörjade år 2004 efter hustyp, upplåtelseform och region 6 3. Nybyggnadsobjekt med flerbostadshus påbörjade år 2004 efter lägenhetsantal och region 6 4. Lägenheter i nybyggda bostadshus påbörjade år 2004 efter hustyp, lägenhetstyp och region 7 5. Lägenheter i nybyggda bostadshus påbörjade år 2004 efter hustyp, bostadsarea och lägenhetstyp samt region 8 6. Lägenheter i nybyggda ordinära flerbostadshus påbörjade år 2004 efter antal våningar och region 8 7. Lägenheter i nybyggda ordinära gruppbyggda småhus påbörjade år 2004 efter antal plan och region 9 8. Lägenheter i nybyggda ordinära bostadshus påbörjade år 2004 efter hustyp, värmeproducerande anläggning och region 9 Fakta om statistiken 10 Detta omfattar statistiken 10 Så görs statistiken 11 Statistikens tillförlitlighet 12 Bra att veta 12 In English 15 Summary 15 List of tables 15 List of terms 16

3 SCB 3 BO 27 SM 0501 Statistiken med kommentarer Lägenhetstyper Den vanligaste lägenhetstypen för flerbostadshusen med statligt stöd var fr.o.m. år 1981 t.o.m. år 1993 två rum och kök. Andelen lägenheter med två rum och kök var 27 procent år Denna andel sjönk till 14 procent år 1994 och har sedan åter ökat till 26 procent år Den vanligaste lägenhetstypen år 2004 var tre rum och kök med en andel på 28 procent. Andelen lägenheter med ett rum utan kök eller kokvrå ökade markant fr.o.m. början av 90-talet. Dessa lägenheter utgjorde den vanligaste lägenhetstypen i flerbostadshus med statligt stöd och Andelen år 1999 var 27 procent. De höga andelarna för denna lägenhetstyp var en följd av ett ökat byggande av lägenheter i bl.a. gruppbostäder. Andelen lägenheter med ett rum utan kök eller kokvrå hade år 2004 en andel på 8 procent. Den vanligaste lägenhetstypen år 2004 var fyra rum och kök med 35 procent. Fem rum och kök var den lägenhetstyp som hade den högsta andelen år 2003, för år 2004 var den andelen 34 procent. Bostadsarea Den genomsnittliga bostadsarean i flerbostadshus har minskat fr.o.m. år 1990, då denna area uppgick till 75,2 m 2 till år 1994 då arean var 46,7 m 2. Den kraftiga minskningen av den genomsnittliga arean i lägenheterna hänger samman med det ökade byggandet av smålägenheter i form av gruppbostäder m.m. År 2004 jämfört med år 1994 har arean ökat med 17 m 2 till 63,7 m 2. Bostadsarean för gruppbyggda småhus år 2004 var 122,3 m 2 och har inte förändrats jämfört med år Upplåtelseformer De gruppbyggda småhusen har tidigare till största delen uppförts med äganderätt, d.v.s. för försäljning. År 1980 var andelen lägenheter med äganderätt 70 procent. Andelen minskade därefter kraftigt under 1980-talet. År 1990 utgjorde andelen äganderätt 3 procent. Denna andel ökade till 21 procent år Från och med år 2000 har äganderätt varit den vanligaste upplåtelseformen och år 2003 var den 69 procent. År 2004 hade andelen minskat med 1 procentenhet till 68 procent. Fr.o.m. år 1983 t.o.m. år 1993 var bostadsrätt den vanligaste upplåtelseformen i gruppbyggda småhus. Andelen lägenheter upplåtna med bostadsrätt var år procent. Denna andel minskade därefter kraftigt och uppgick år 1994 till 37 procent. Fr.o.m. år 1996 ökade andelen och 1999 uppgick den till 76 procent. År 2004 var andelen bostadsrätt 23 procent. För flerbostadshus har andelen bostadsrätt varit tämligen oförändrad var andelen bostadsrätt 38 procent medan den var 42 procent år 2004, en nedgång med 5 procentenheter jämfört med år 2003 då andelen var 47 procent. I storstadsområdena var andelen lägenheter i flerbostadshus upplåtna med bostadsrätt 52 procent år 2004 en minskning med 6 procentenheter jämfört med år 2003 då andelen var 58 procent. I riket i övrigt var andelen bostadsrätter 32 procent, det var samma andel år 2003.

4 SCB 4 BO 27 SM 0501 Våningsantal i flerbostadshus År 2004 var hus med åtta och fler våningar vanligast med 20 procent av antalet lägenheter. Andelen lägenheter i hus med två våningar som 1998 var vanligast med 24 procent har minskat till 16 procent år I Stor-Göteborg år 2004 var hus med två våningar vanligast med 26 procent av antalet lägenheter, även för Riket i övrigt var två våningar vanligast med 27 procent. Husform i gruppbyggda småhus Andelen lägenheter i enplanshus och 1½-planshus har minskat sedan 1994 medan andelen 2-planshus har ökat. År 1994 var andelen enplanshus 33 procent, andelen 1½-planshus 42 procent och andelen 2-planshus 21 procent. År 2004 är motsvarande siffror 22, 14 respektive 51 procent. Husformen varierar även beroende på var husen byggs. År 2004 var andelen enplanshus i storstadsområdena 18 procent medan andelen i riket i övrigt var 29 procent. I Stor-Stockholm var andelen 2-planshus 64 procent och andelen enplanshus var 4 procent. Värmeproducerande anläggning Andelen lägenheter i ordinära flerbostadshus (se Vilka hus ingår ) anslutna till fjärrvärmeverk minskade något från 89 procent år 2003 till 88 procent år Fjärrvärme är den vanligaste värmeproducerande anläggningen i gruppbyggda småhus med 43 procent jämfört med 2003 (49 procent) är det en minskning med 6 procentenheter. Elpanna var den vanligaste värmeproducerande anläggningen 2002 med en andel på 47 procent. År 2004 har andelen för elpanna minskat med 5 procentenheter till 42 procent. Andelen lägenheter i gruppbyggda småhus med direkt elvärme ökade från 2 procent år 2003 till 3 procent år Andelen fjärrvärme varierar något beroende på region. För flerbostadshus är andelen 91 procent för riket i övrigt och 86 procent för storstadsområdena år Motsvarande siffror för gruppbyggda småhus är 39 procent respektive 45 procent. I Stor-Göteborg är 59 procent av lägenheterna i gruppbyggda småhus anslutna till fjärrvärmeverk jämfört med 29 procent i Stor-Malmö år Andel lägenheter år 2004 efter värmeproducerande anläggning Flerbostadshus Gruppbyggda småhus Gemensam anläggning 4 % Jordvärme m.m. 4 % Elpanna, Panna för annat 4 % Gemensam anläggning 4 % Direkt elvärme 3 % Panna för annat, jordvärme 8 % Elpanna 42 % Fjärrvärme 88 % Fjärrvärme 43 %

5 SCB 5 BO 27 SM 0501 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than Uppgift inte tillgänglig eller för osäker för att anges Data not available. Uppgift kan inte förekomma Not applicable * Preliminär uppgift Provisional figure 1. Lägenheter i nybyggda bostadshus påbörjade år efter hustyp och region 1. Dwellings in newly constructed residential buildings by type of building and region Storstadsområden Riket i övrigt Län Flerbostadshus Antal påbörjade lägenheter Gruppbyggda småhus Antal påbörjade lägenheter Hela riket Storstadsområdena Stor-Stockholm Stor-Göteborg Stor-Malmö Riket i övrigt >=75000 inv <75000 inv Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens

6 SCB 6 BO 27 SM Lägenheter i nybyggda bostadshus påbörjade år 2004 efter hustyp, upplåtelseform och region 2. Dwellings in newly constructed residential buildings in 2004 by type of building, form of tenure and region Storstadsområden Riket i övrigt Flerbostadshus Andel i % efter upplåtelseform Äganderätt Antal lägenheter Bostadsrätt Hyresrätt Gruppbyggda småhus Andel i % efter upplåtelseform Antal lägenheter Äganderätt Bostadsrätt Hyresrätt Hela riket Storstadsområdena Stor-Stockholm Stor-Göteborg Stor-Malmö Riket i övrigt >=75000 inv <75000 inv Nybyggnadsobjekt med flerbostadshus påbörjade år 2004 efter lägenhetsantal och region 3. Projects with newly constructed multi-dwelling buildings in 2004 by region Storstadsområden Riket i övrigt Antal objekt Därav andel med antal lägenheter, % Hela riket Storstadsområdena Stor-Stockholm Stor-Göteborg Stor-Malmö Riket i övrigt >=75000 inv <75000 inv

7 SCB 7 BO 27 SM Lägenheter i nybyggda bostadshus påbörjade år 2004 efter hustyp, lägenhetstyp och region 4. Dwellings in newly constructed residential buildings in 2004 by type of building, size of dwelling and region Hustyp Storstadsområden Riket i övrigt Flerbostadshus Antal lägenheter Därav andel efter lägenhetstyp, % 1R 1RKV 2R/ 1RK 2RK 3RK 4RK 5RK 6+RK 2RKV Hela riket Storstadsområdena Stor-Stockholm Stor-Göteborg Stor-Malmö Riket i övrigt >=75000 inv <75000 inv Gruppbyggda småhus Hela riket Storstadsområdena Stor-Stockholm Stor-Göteborg Stor-Malmö Riket i övrigt >=75000 inv <75000 inv

8 SCB 8 BO 27 SM Lägenheter i nybyggda bostadshus påbörjade år 2004 efter hustyp, bostadsarea och lägenhetstyp samt region 5. Dwellings in newly constructed residential buildings in 2004 by type of building, useful floor space of dwellings, size of dwelling and region Hustyp Storstadsområden Riket i övrigt Antal lägenheter Alla lägenhetstyper Bostadsarea i m², vägt medelvärde per lägenhetstyp 1R 1RKV 2R/ 2RKV 1RK 2RK 3RK 4RK 5RK 6+RK Flerbostadshus Hela riket ,7 28,8 29,0 47,9 40,6 59,1 78,9 99,5 125,7 138,4 Storstadsområdena ,5 29,7 28,4 48,1 41,6 60,2 79,8 99,2 125,9 139,9 Stor-Stockholm ,1 28,5 25,7 49,4 42,5 60,1 79,9 98,0 122,4 139,9 Stor-Göteborg ,4 32,9 34,0 40,5 44,0 62,7 79,3 99,4 132,8 - Stor-Malmö ,8-30,5 49,6 32,9 59,3 80,0 106,4 131,3 - Riket i övrigt ,8 28,6 29,6 47,7 39,4 57,6 77,8 99,8 125,5 135,9 >=75000 inv ,0 27,3 28,8 47,3 40,9 57,7 79,2 102,3 127,4 136,6 <75000 inv ,5 35,7 30,7 49,5 37,2 57,5 75,8 94,0 110,4 131,5 Gruppbyggda småhus Hela riket ,3-27,5 45,3 35,0 70,7 89,0 114,5 134,9 146,4 Storstadsområdena , ,3-79,6 90,6 115,3 135,0 144,9 Stor-Stockholm , , ,8 118,6 131,8 148,7 Stor-Göteborg , ,4 92,0 113,9 135,0 142,4 Stor-Malmö , ,7 82,3 114,1 139,9 144,4 - Riket i övrigt ,3-27,5 35,0 35,0 57,6 87,6 112,8 134,8 148,5 >=75000 inv , ,0-98,5 112,2 131,6 147,5 <75000 inv ,4-27,5 35,0 49,0 57,6 85,6 113,3 137,6 149,8 6. Lägenheter i nybyggda ordinära flerbostadshus påbörjade år 2004 efter antal våningar och region 6. Dwellings in conventional multi-dwelling buildings in 2004 by number of stories and region Storstadsområden Riket i övrigt Antal Därav andel efter antal våningar, % lägenheter Hela riket Storstadsområdena Stor-Stockholm Stor-Göteborg Stor-Malmö Riket i övrigt

9 SCB 9 BO 27 SM Lägenheter i nybyggda ordinära gruppbyggda småhus påbörjade år 2004 efter antal plan och region 7. Dwellings in newly constructed, collectively built, one- or two-dwelling buildings in 2004 by number of stories and region Storstadsområden Riket i övrigt Antal lägenheter* Därav andel efter husform, % 1-planshus 1 1/2-2-planshus planshus Sluttningshus Hus med mer än 2 plan m.m. Hela riket Storstadsområdena Stor-Stockholm Stor-Göteborg Stor-Malmö Riket i övrigt * I redovisningen ingår 17 lägenheter utöver de ordinära. 8. Lägenheter i nybyggda ordinära bostadshus påbörjade år 2004 efter hustyp, värmeproducerande anläggning och region 8. Dwellings in newly constructed conventional residential buildings in 2004 by type of building, heat-producing plant and region Hustyp Storstadsområden Riket i övrigt Antal lägenheter Elpanna Panna för annat eller Gemensam flera energislag anläggning Därav andel efter värmeproducerande anläggning, % Fjärrvärme Direkt elvärme Jordvärme m.m. Flerbostadshus Hela riket Storstadsområdena Stor-Stockholm Stor-Göteborg Stor-Malmö Riket i övrigt Gruppbyggda småhus* Hela riket Storstadsområdena Stor-Stockholm Stor-Göteborg Stor-Malmö Riket i övrigt * I redovisningen ingår 17 lägenheter utöver de ordinära.

10 SCB 10 BO 27 SM 0501 Fakta om statistiken Detta omfattar statistiken Vilka hus ingår Statistiken omfattar nybyggnadsprojekt som har fått beslut om statligt stöd samt nybyggda småhus, försäljningshus, utan beslut om statligt stöd. Populationen utgörs av påbörjade objekt med flerbostadshus samt småhus som skall försäljas eller upplåtas med bostads- eller hyresrätt. Sådana småhus kallas i redovisningen för gruppbyggda småhus. Småhus som skall bebos av byggherren, egnahem, ingår inte i statistiken. I tabell 6-8 ingår endast objekt med ordinära bostadshus, se dock fotnot i tabell 7 och 8. Exempel på objekt som inte ingår är bl.a. objekt med stor andel lokaler, objekt med huvudsakligen små lägenheter och gruppbostäder. Se även Beskrivning av statistiken på SCB:s webbplats, Förskjutning av populationen Det statliga stödet för småhus upplåtna med äganderätt har successivt trappats ner och upphörde helt år För att få med småhus med äganderätt som skall försäljas i statistiken infördes en rutin för att fånga dessa via bygglovshandlingarna. Tidigare sattes en kod av länsstyrelserna för dessa typer av hus. Den nya rutinen har troligen medfört att vi får med fler småhus med äganderätt fr.o.m. år 2000 än de närmast föregående åren. Nybyggda bostadshus i populationen 2004 Totalt Ordinära bostadshus Ej ordinära antal objekt antal lägenheter antal objekt antal lägenheter antal objekt antal lägenheter Flerbostadshus Gruppbyggda småhus Underlaget till statistiken kommer från ansökan om statligt stöd, från bygglovshandlingar och från byggherrarna, som lämnar uppgifter om teknisk information m.m. till SCB via enkät. Uppgifter som redovisas Antal lägenheter respektive objekt fördelas bl.a. efter storstadsområde/riket i övrigt, upplåtelseform och värmeproducerande anläggning. Referenstid Redovisningen avser påbörjandetidpunkt. Motsvarande tidpunkter i bostadsbyggnadsstatistiken är påbörjandetidpunkt samt färdigställandetidpunkt. Definitioner och förklaringar Blanketter. I uppgiftsinsamlingen genom enkät används två blanketter, en husblankett med tekniska uppgifter och mätuppgifter samt en kostnadsblankett. Kostnadsblanketten används som underlag för nybyggnadskostnadsstatistiken. Blanketternas utseende framgår av Beskrivning av statistiken på SCB:s webbplats,

11 SCB 11 BO 27 SM 0501 Bostadslägenhet är bostad med eget kök eller kokvrå eller annan bostad med egen ingång från avskild förstuga, trapphus, korridor eller liknande. Bostadsarea. Som bostadsarea räknas (med vissa inskränkningar) area ovan mark i lägenhet. Arean begränsas av färdigställda insidor av de väggar som omsluter varje lägenhet. I arean inräknas köksskåp, garderober och liknande. Flerbostadshus. Begreppet flerbostadshus används för att beteckna såväl flerbostadshus bostadshus med minst tre bostadslägenheter som specialhus och lokalhus. Småhus är den sammanfattade benämningen på enbostadshus (friliggande eller sammanbyggda till radhus, parhus eller kedjehus) och friliggande tvåbostadshus. Gruppbyggda småhus används som gemensam beteckning på småhus som skall upplåtas med hyresrätt respektive bostadsrätt eller som skall försäljas. Specialbostäder. Bostäder avsedda för flera enskilda hushåll eller personer benämns specialbostäder. I dessa är utrymmen som disponeras av de olika hushållen eller personerna inte helt avskilda från varandra. Vanligen består specialbostaden av ett antal för de enskilda hushållen avsedda rum grupperade kring en gemensam korridor (som ej tillhör det egentliga trapphuset) och dessutom av vissa andra gemensamma utrymmen såsom sällskapsrum och kök. Exempel på specialbostäder är gruppbostäder och studentbostäder. Vid beräkningen av antalet bostadslägenheter i specialbostäder bortses från de gemensamma utrymmena, medan varje rum avsett för ett enskilt hushåll eller person räknas som en bostadslägenhet. Bostadsrum. (R) Ett utrymme om minst 7 kvadratmeter som har fönster och är avskiljbart från angränsande utrymmen. Avgränsningen behöver inte utgöras av dörr. Köksutrymme. Kök (K) är ett utrymme avsett för matlagning och annat hushållsarbete. Kokvrå (KV) har samma funktion som kök men mindre omfattande inredning. Inredningslängden skall vara minst 2,9 m. Är inredningslängden mindre eller utrymmet saknar fönster betraktas utrymmet som kokskåp. Objekt. Med objekt avses ett byggprojekt eller en del av ett byggprojekt. Ett byggprojekt kan vara indelat i etapper eller uppdelat på andra sätt. Ett objekt kan omfatta ett eller flera hus. För de byggnadsprojekt som fått beslut om statligt stöd utgör varje etapp som erhållit ett separat beslut om statligt stöd ett objekt. Påbörjande avser påbörjandet av de egentliga byggnadsarbetena (gjutning av källargolv, källarmurar, bottenplatta och dylikt). Vägt medelvärde. Vägningen innebär att stora objekt påverkar medelvärdet mer än små objekt. Så görs statistiken Statistiken baseras på en totalundersökning. För de objekt som tillhör undersökningen (se Vilka hus ingår ) insamlas uppgifter om kostnader, teknisk information m.m. direkt från byggherrarna via enkät. Enkäten består av en eller flera husblanketter och en kostnadsblankett för varje objekt. Uppgiftsplikt föreligger. Uppgifter om bl.a. lägenhetstyp och bostadsarea hämtas från besluts- och ansökningshandlingar för statligt stöd samt från kommunerna i de fall objektet ej har statligt stöd. Uppgifterna i primärmaterialet granskas och dataregistreras vid SCB. I anslutning till dataregistreringen görs maskinella kontroller av uppgifternas konsi-

12 SCB 12 BO 27 SM 0501 stens. Vid behov kompletteras uppgifterna genom kontakt med uppgiftslämnarna. Statistikens tillförlitlighet Uppgifternas fullständighet Ramen för undersökningen baseras på bygglov och ansökningar om statligt stöd vilket innebär en hög fullständighet. Under 2004 har det varit ett visst bortfall. Detta bortfall gäller bara för tabellerna 6-8. För flerbostadshus har det inte varit något bortfall. För gruppbyggda småhus har det varit ett bortfall på 52 objekt och 88 lägenheter, för objekt innebär detta ett bortfall på ca 13 procent och för antalet lägenheter innebär detta ett bortfall på ca 3 procent. Ett visst partiellt bortfall kan förekomma. I de fall bortfall förekommer har de saknade variabelvärdena ersatts med imputerade värden. För år 2004 finns inget sådant bortfall. För tabell 6-8 baseras uppgifterna på enkäten till byggherrarna. Mätfel Statistikens kvalitet är i hög grad beroende av dataunderlagets kvalitet. När det gäller enkätmaterialet har SCB lagt ner ett omfattande kompletteringsarbete, som avsevärt förbättrat kvaliteten på de ingående variablerna. De redovisade areauppgifterna baseras på de av byggherren angivna areauppgifterna, dels i enkäten, dels i ansökan om statligt stöd och enligt bygglovshandlingar. Uppgifterna i ansökan kontrolleras av länsstyrelsen. För de objekt som fått beslut om statligt stöd sent i byggprocessen och som påbörjats innan beslutsåret sätts påbörjandet till januari månad i beslutsåret. Projektförändringar som sker efter påbörjandet/beslutstidpunkten fångas ej upp. Bra att veta Ändringar i statistiken En stor förändring i statistiken inträffade 1993 då byggsektorn avreglerades. Innan dess utgjordes underlaget till statistiken av besluts- och ansökningshandlingar för statligt stöd. Därefter infördes den nuvarande enkäten med i stort sett samma innehåll som besluts- och ansökningshandlingarna. Det statliga stödet till småhus med äganderätt upphörde helt år Den nya rutinen för uppgiftsinsamling har troligen medfört en ökning av antalet gruppbyggda småhus med äganderätt i statistiken, se Förskjutning av populationen. Tidigare publicering Statistiken har tidigare publicerats som Statistiska meddelanden och längre tillbaka innan statistiken överfördes till Statistiska centralbyrån utarbetades statistiken av Bostadsstyrelsen (numera Boverket). En förteckning över dessa finns i BO 27 SM 0001.

13 SCB 13 BO 27 SM 0501 Annan statistik Nybyggnadsstatistik Statistik över antalet påbörjade och färdigställda nybyggda lägenheter redovisas varje kvartal i SM serie BO 14. I detta SM redovisas fr.o.m även bygglovsstatistik för bostäder och lokaler. För nybyggda färdigställda lägenheter publiceras också en årsstatistik, i vilken de färdigställda lägenheterna fördelas efter bl.a. hustyp, lägenhetstyp och upplåtelseform. Den senaste publiceringen av årsstatistiken har skett i BO 20 SM Numera publiceras statistiken även i SCB:s databaser, se SCB:s webbplats Kostnadsstatistik för nybyggnad Fr.o.m. år 1964 produceras statistik som belyser vad det kostar att bygga småhus respektive flerbostadshus. Statistiken publiceras årligen i SM. Den senaste publiceringen har skett i SM BO 26 SM Förutom den kostnadsstatistik som redovisas i SM kan kostnadsutvecklingen när det gäller nybyggnad av bostadshus också följas med hjälp av faktorprisindex. Olika indexserier med anknytning till byggmarknaden publiceras löpande varje månad (utom juli) i publikationen Byggindex. Ombyggnadsstatistik Sedan 1975 finns statistik över ombyggnader för flerbostadshus. Statistiken gör det möjligt att följa de byggnadsaktiviteter genom vilka det äldre flerbostadshusbeståndet anpassas till nutida krav på standard och lägenhetsfördelning. Resultaten publiceras årligen och kvartalsvis i SM. Den senaste publiceringen av den årliga statistiken har skett i BO 21 SM Fr.o.m publiceras även rivningsstatistik för flerbostadshus i detta SM. Numera publiceras statistiken även i SCB:s databaser, se SCB:s webbplats Ytterligare statistik om bostäder I SM serie BO publiceras också statistik från bostads- och hyresundersökningarna och intäkts- och kostnadsundersökningarna, statistik över outhyrda bostadslägenheter i flerbostadshus, statistik över bostadshyror m.m. i nybyggda bostäder, fastighetstaxeringsstatistik och fastighetsprisstatistik inkl. fastighetsprisindex (tidigare redovisat i SM serie P). I SM serie EN publiceras bl.a. energistatistik för flerbostadshus, småhus och lokaler. En samlad och översiktlig redovisning av statistik om boende, byggande och bebyggelse finns i Bostads- och byggnadsstatistisk årsbok.

14 SCB 14 BO 27 SM 0501 Jämförbarhet med annan statistik Jämförelser kan göras med bostadsbyggnadsstatistiken och statistiken över hyror i nyproduktionen. Vissa avvikelser förekommer beroende på bl.a. skillnad i population. Beskrivning av populationerna för bostadsbyggnadsstatistiken (BBS), nybyggnadskostnadsstatistiken (NBK) och statistiken över hyror i nyproduktionen (HNB) Påbörjade bostadslägenheter Flerbostadshus och gruppbyggda småhus 1 Ordinära 3 Ej ordinära 3 Styckebyggdasmåhus 2 Färdigställda bostadslägenheter Flerbostadshus Småhus Öppna marknaden Specialbostäder Övriga 6 Hyresrätt och bostadsrätt Ägda BBS preliminär X X X X X X X X BBS definitiv X X X X X NBK kostnader X NBK antal, area m.m. X X HNB hyror /avgifter X X HNB antal, area X X X x) Innebär att gruppen ingår i statistiken men kategorin är inte alltid särredovisad. Ingen markering innebär att gruppen inte ingår i populationen. 1) Med gruppbyggda småhus avses småhus som skall upplåtas med hyresrätt eller bostadsrätt eller som skall försäljas. 2) Med styckebyggda småhus avses andra småhus än gruppbyggda d.v.s. småhus som skall bebos av byggherren, egnahem. 3) Med ej ordinära hus avses bland annat hus med stor andel lokaler eller gruppbostäder och hus med huvudsakligen små lägenheter. Övriga hus anses som ordinära. 4) Med öppna marknaden avses den del av bostadsmarknaden som är öppen för alla. 5) Med specialbostäder avses bostäder, där målgruppen tillhör en viss kategori, exempelvis studerande. 6) Med övriga avses hus som av olika skäl ej ingår i HNB:s population. Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Beskrivning av statistiken på SCB:s webbplats,

15 SCB 15 BO 27 SM 0501 In English Summary This report presents data on multi-dwelling buildings and collectively built oneor two-dwelling buildings with government subsidies for new construction. One or two-dwelling buildings built to sell but without government subsidies are also included. Owner-occupied buildings are not included. Information is given on average floor spaces, form of tenure, heat-producing plant, etc. The figures are based on a total survey and data are collected from the applications for government subsidies and through questionnaires directly to investors. Data are collected in connection with the beginning of the actual building work (laying of basement floor, basement walls, foundation plate, etc.). For the current data collection, the obligation to respond in compliance with the Law of the Official Statistics is applied, since these statistics have great economic importance. The statistical compilation is done in a database solution in a client/server environment. The manual editing concentrates on incomplete and obvious mistakes. Afterwards, computer-assisted editing takes over, where the consistency of data is controlled. After the controls, investors are contacted for possible completion of questionnaires. When there is nonresponse in the questionnaires, the missing values have been imputed. There was a minor nonresponse of questionnaires 2004, this concerns only the tables questionnaires with a total of 88 dwellings for collectively built one- or two-dwelling buildings. List of tables Explanation of symbols 5 1. Dwellings in newly constructed residential buildings by type of building and region 5 2. Dwellings in newly constructed residential buildings in 2004 by type of building, form of tenure and region 6 3. Projects with newly constructed multi-dwelling buildings in 2004 by region 6 4. Dwellings in newly constructed residential buildings in 2004 by type of building, size of dwelling and region 7 5. Dwellings in newly constructed residential buildings in 2004 by type of building, useful floor space of dwellings, size of dwelling and region 8 6. Dwellings in conventional multi-dwelling buildings in 2004 by number of stories and region 8 7. Dwellings in newly constructed, collectively built, one- or twodwelling buildings in 2004 by number of stories and region 9 8. Dwellings in newly constructed conventional residential buildings in 2004 by type of building, heat-producing plant and region 9

16 SCB 16 BO 27 SM 0501 List of terms andel anläggning annan, annat share (of) plant another antal number of bostadshus residential building bostadsrätt co-operative building society dwelling bostadsarea useful floor space of dwellings direkt direct-acting därav of them, of which efter by eller or elpanna electric heating furnace elvärme electric heating energislag type(s) of energy fjärrvärme district heating flera various flerbostadshus multi-dwelling building -s för for gemensam common gruppbyggda småhus one- or two-dwelling building hela riket the whole country, Sweden hus building hustyp type of building husform Form of building hyresrätt rented dwelling i in inv(ånare) inhabitants jordvärme ground heat K (kök) kitchen KV (kokvrå) kitchenette kommuner municipalities lgh (lägenhet) dwelling lägenheter dwellings lägenhetsantal number of dwellings lägenhetstyp size of dwelling (according to number of rooms) län county m² square metre s med with medelvärde mean value mer än more than m.m. etcetera nybyggda completed by new construction objekt projects och and

17 SCB 17 BO 27 SM 0501 ordinära conventional panna furnace plan stories -planshus building -s with storie -s påbörjade started R (rum) room -s region region riket the whole country riket i övrigt the other parts of the country samt and sluttningshus hillside building(s) statligt government Stor-Göteborg Gothenburg with suburbs Stor-Malmö Malmö with suburbs storstadsområde na (the) metropolitan area -s Stor-Stockholm Stockholm with suburbs stöd aid tabell table under during upplåtelseform form of tenure våningar stories, floors värmeproducerande heat-producing vägt weighted år year(s of age) äganderätt ownership över over övriga other