LIKABEHANDLINGSPLAN DIGERBERGETS SKOLA & FRITIDSHEMMET LÄSÅRET 2015/2016. ORSA Barn- och utbildningsförvaltningen

Transkript

1 LIKABEHANDLINGSPLAN DIGERBERGETS SKOLA & FRITIDSHEMMET LÄSÅRET 2015/2016 ORSA Barn- och utbildningsförvaltningen

2 Introduktion Det här är Digerbergetskolan och Digerbergets fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling. Den beskriver vårt systematiska och målinriktade likabehandlingsarbete som syftar till att främja lika rättigheter och möjligheter för alla elever, samt att förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling på skolan och i fritidshemmet. Trakasserier är kopplade till diskrimineringsgrunderna, medan kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet genom att till exempel retas, mobba, frysa ut, knuffas eller fysiskt göra någon illa. De lagstadgade diskrimineringsgrunderna är: kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Vår vision Arbetet med likabehandling och trygghet utgår ifrån skolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Detta värdegrundsarbete syftar till att förankra respekten för alla människors lika värde, samt att utveckla en skolmiljö där alla elever får förutsättning för att lära, utvecklas och må bra i en trygg miljö. Likabehandlingsarbetet skall genomsyra hela verksamheten - undervisning, förhållningssätt, regler och rutiner. Vi vill skapa en miljö där hänsyn, gott uppförande och ömsesidig respekt präglar umgängestonen. Vi vill att alla elever känner sig sedda och att ingen utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkningar. Arbetet med likabehandling i skolan handlar om att förverkliga FN:s barnkonvention i skolan. Planen gäller från 1 nov 2015 till 30 okt 2016 Ansvarig för denna plan är skolans rektor: Kicki Kobdock Haak

3 Samarbete! Samarbete är grunden för ett framgångsrikt arbete mot diskriminering och kränkningar. Vi vill att likabehandlingsarbetet skall involvera all skolpersonal, samtliga elever och deras vårdnadshavare. Allas möjlighet till delaktighet och inflytande är viktigt för att vi skall nå vårt mål med en trygg arbetsmiljö och ett gott socialt klimat på skolan. Elevernas delaktighet I kartläggningen inför denna plan har eleverna deltagit i en enkätundersökning gällande deras uppfattning om förekomsten av kränkande behandling på skolan. Frågan om trygghet, trivsel och diskriminering tas också upp på utvecklingssamtal och i hälsosamtalet hos skolsköterskan. Planen kommer att diskuteras i elevrådet och på klassrådet presenteras planen för samtliga elever. För att likabehandlingsarbetet skall förankras och hållas levande kommer planen att diskuteras kontinuerligt i elevråd och klassråd. Skolan kommer under detta år att ta fram rutiner för hur eleverna kan involveras ytterligare i kartläggning och analys av likabehandlingsarbetet. Till exempel kommer skolan att använda sig av diskrimineringsombudsmannens kartläggningsverktyg Husmodellen. Den enkät som eleverna årligen svarar på under vårterminen kommer att omarbetas för att ge en bredare bild kring förekomsten av diskriminering och kränkande behandling. Mentor och skolsköterskor gör var för sig en metaanalys av vad eleverna berättat vid utvecklingssamtalen och hälsosamtalen, och denna information tas med i kartläggning och analys av nästa års likabehandlingsarbete. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna får varje vår en enkät om trivsel och trygghet på skolan. Frågor om detta tas också upp på de återkommande föräldraråden, där också den färdiga planen förankras. Vid utvecklingssamtalen tas frågan om trivsel, trygghet upp. Skolan informerar om denna plan vid föräldramöten och den finns lättillgänglig för alla via kommunens hemsida och SchoolSoft. Skolan kommer under detta år att ta fram rutiner för hur vårdnadshavarna kan involveras ytterligare i kartläggningen av likabehandlingsarbetet. Till exempel kommer enkäten att ses över och omarbetas, den kommer också att spridas via SchoolSoft från och med vårterminen 2016.

4 Personalens delaktighet Personalen genomför under vårterminen kartläggning genom enkäter till elever och föräldrar. Personalen svarar även de på en enkät med frågor kring trygghet och trivsel. Personalen får komma med sina synpunkter vid månatliga APT-träffar, där en färdiga planen också förankras. Innehållet i planen diskuteras kontinuerligt i arbetslagen. Förankring av planen Denna plan är skolans verktygslåda vad gäller främjande och förebyggande arbetet likabehandling, trygghet och trivsel i skolan. Planen är en dokumentation av den kartläggning och de planerade insatser som skolan avser att arbeta aktivt med under året. Planen beskriver även de rutiner som skolan har upprättat för att säkerställa att varje fall av misstänkt diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling åtgärdas. För att planen skall fungera som den verktygslåda den är tänkt att vara behöver den vara väl känd och förankrad i verksamheten. Personal, elever och vårdnadshavare skall vara delaktiga i utformandet av planen samt ha kännedom om att den finns och vad den innehåller. Planen ska presenteras på elevråd, klassråd, föräldraråd, föräldramöten och APT-möten. Arbetslagen diskuterar innehållet i planen löpande under året. Planen tas också upp regelbundet på klassrådet och i elevrådet. Utvärdering av föregående års plan Utvärdering av föregående års plan har gjort utifrån 7 frågeställningar. 1. Vetskap om vilka elever som är otrygga Vi får kunskap genom den trivselenkät som genomförs genom att den går att bryta ner i klass och kön. Vi får också kunskap genom dagliga möten, en god kontakt mellan personal och elever samt även genom en god föräldrakontakt. Här känner vi att vi behöver få större kunskap som också inhämtas på ett bredare sätt. 2. Hur våra rastvakter fungerar Alla som är rastvakter bär väst och cirkulerar på skolgården. T.ex. vid bandyplanen finns det oftast ett större behov av en vuxen. Rastvakterna stannar inte för länge på samma plats utan rör sig över skolgården. Vi upplever att det fungerar tillfredställande men vi behöver bli bättre på att hålla rastvakts tider och att alltid cirkulera. 3. Hur är elevernas språkbruk? Vi anser överlag att språkbruket är tillfredställande. Det finns dock mycket att arbeta med för att komma ner i ett helt korrekt språk.

5 4. Samtal i klasserna om begreppen kränkning och mobbning Här skiljer sig klasserna betydligt åt. Samtal sker allt från varje vecka till när behov uppstår. Samtal sker alltid i samband med när Trivselreglerna diskuteras. Här kan vi diskutera hur detta kan bli mer strukturerat och fungera bättre för samtliga. 5. Bussvakterna Bussvakterna ingår i rastvakts schema och de fungerar bra. Här finns alltid någon på plats. 6. Trivselreglerna Trivselreglerna är kända av både elever och personal. De uppdateras varje år och de tas också upp vid behov. Här finns både kamratstödjargruppen och elevrådet med i revideringsarbetet. Vi kan bli ännu bättre på att få eleverna att bli delaktiga samt att de kan påverka. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Planen utvärderas på elevråden, föräldraråden, EHT och på APT-möten. Planerna har tidigare utvärderas genom enkätundersökningar och från och med denna plan våren 2016 kommer vi även att använda husmodellen. Ansvarig för att årets plan utvärderas Rektor: Kicki Kobdock Haak

6 Främjande arbete för lika rättigheter och möjligheter Som ett led i arbetet med likvärdighet mellan kommunens skolor har man från och med i år beslutat att det främjande arbetet på skolorna skall vara likvärdigt. Här presenteras de två områden som samtliga kommunala skolor kommer att utgå från i det främjande arbetet under läsåret 2015/2016. Har utvärderingen av fjolårets plan resulterat i nya mål och åtgärder för främjandearbetet som ska genomföras under kommande läsår? Glöm i så fall inte att ta upp dem i den aktuella planen. Främja elevernas demokratiska inflytande över utbildningen Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Mål Eleverna skall få kunskaper om demokrati, genom demokratiska arbetsformer, för att de sedan skall kunna bidra i ett demokratiskt samhälle. Vi skall öka elevernas kunskap om rätten att uttrycka sin åsikt och att vara delaktig i beslut som rör eleven. Skolans personal och elever inser att: Det är positivt att uttrycka sin åsikt och att lyssna på andras åsikter. Eleven har rätt att uttrycka sin åsikt så länge den inte är kränkande för någon annan. Vuxna har en skyldighet att lyssna på och ta hänsyn till elevens åsikter. Eleven har rätt att uttala sin vilja i alla frågor som påverkar eleven. 90% av eleverna ska vid utvärdering i juni 2016 ange att de känner ett reellt inflytande över undervisningens utformning. Uppföljning Enkätundersökning mars/april 2016.

7 Insats: Enligt skollagen skall de demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig omfatta alla elever. Eleven skall succesivt få möjlighet att utöva ett allt större inflytande över sin utbildning. För att öka möjligheterna för eleverna att ha inflytande och vara delaktiga måste de ha kunskap om såväl sina rättigheter som sina skyldigheter. Vi har i årets plan valt att arbeta med följande: Samtliga elever skall under läsåret 2015/2016 kontinuerligt undervisas i FN:s barnkonvention. Åk F-3 jobbar med ett material från Rädda barnen Det här är dina rättigheter som bygger på barnkonventionen. Rektor ansvarar för att elevråd genomförs regelbundet. Elevrådet tar fram en mötesmall för elevråd och klassråd med checklista Mentor får ett ansvar för att klassråd genomförs den första veckan varje månad på mentorstid. På samtliga klassråd ska frågan om klassens arbetsmiljö tas upp. Alla arbetslag ska diskutera konkret hur lärarna kan fånga in elevernas önskemål rörande utbildningens och lektionernas utformning. Förslag på diskussionsfrågor: o Vilket utrymme har vi skapat för att tillgodose varje barns rätt att uttrycka sin åsikt i frågor som rör honom eller henne? Behöver vi skapa nya former? o Hur skapar vi ett tillåtande klimat så att barnen vågar uttrycka sina åsikter? o Hur tar vi emot barns idéer och tankar? o Vad gör vi om vi har lyssnat på ett barn, men inte håller med om hans eller hennes åsikt eller förslag? o Vad gör vi om vi tycker att vi inte räcker till och inte kan uppfylla barnets önskningar? Vår kamratstödjargrupp har funnits i många år. Den leds av Ann Myrlund och Karin Dahlberg. Två elever deltar från varje klass. De är valda av sina kamrater och de sitter kvar på sin post hela skoltiden. Om någon slutar så väljs en ny deltagare. Orsas samtliga kamratstödjare ska byta namn till TTT, Trygg och Trivselteam. I samband med detta så ser vi över gruppens syfte. Ansvarig Rektor Kicki Kobdock Haak Datum när det ska vara klart Mars 2016

8 Förstärka respekten för allas lika värde Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Mål Att alla elever skall kunna vistas i skolan utan att utsättas för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Skolans personal och elever inser att: eleven är unik och har ett eget värde eleven har rätt att må bra och känna sig trygg eleven inte får bli diskriminerad av något skäl alla barn har samma rättigheter som eleven själv ingen får kränka eller göra eleven illa eleven får inte kränka eller göra någon annan illa 100% av eleverna skall vid utvärderingen i juni 2016 ange att de inte utsatts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Uppföljning Enkätundersökning mars/april 2016.

9 Insatser Enligt skollagen har skolan ett uppdrag att förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och varje människas egenvärde. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet och solidaritet är värden som skolan skall förmedla och förankra. Vi har i årets plan valt att arbeta med följande: Skolledningen säkerställer att all personal får utbildning i normkritik och värdegrund. Samtliga elever skall under läsåret 2015/2016 kontinuerligt undervisas i FN:s barnkonvention. Åk F-3 jobbar med ett material från Rädda barnen Det här är dina rättigheter som bygger på barnkonventionen. Åk 4-6 jobbar med "World s Children s Price" fr.o.m. kommande läsår. Trivsel- och trygghetsteamet får utbildning om normkritik och barnkonventionen. Alla arbetslag ska diskutera: o Vilka normer kan vi identifiera i verksamheten? o Hur kan vi arbeta för att förändra begränsande normer? o Finns det något i vår organisation som kan få diskriminerande konsekvenser för någon elev? o Hur arbetar vi mot diskriminering och hur involverar vi eleverna i det arbetet? o Hur får vi syn på våra egna fördomar och attityder? Hur arbetar vi med dem? o Hur fungerar vår verksamhet för personer med funktionsnedsättning? Elever? Föräldrar? o Behandlar vi flickor och pojkar lika? o Hur bemöter vi elever med homosexuell, bisexuell, heterosexuell och transsexuell läggning? Föräldrar? o Hur fungerar vårt förhållningssätt mot rasism i praktiken? o Hur kan vi bidra till att varje barn känner sig stolt över vem hen är? Ansvarig Skolans ledningsgrupp Datum när det ska vara klart Mars 2016

10 Kartläggning Syftet med en kartläggning är att identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten. De problem- och riskområden som ni har identifierat ska ligga till grund för planeringen av de åtgärder som ska genomföras för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Kartläggningsmetoder Husmodellen Enkät till eleverna i åk 2-6 i slutet av läsåret Enkät till vårdnadshavare i årskurs 2 och 5 i slutet av läsåret Personalenkät Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Hur eleverna har involverats i kartläggningen Eleverna har svarat på enkäten vårterminen Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen har svarat på en enkät. Skolans företelärare är aktiva i trygghetsgruppen och med skolan kamratstödjare och har därför fått uppdraget att kartlägga och skriva årets likabehandlingsplan tillsammans med rektor och skolkurator. Resultat och analys Många elever, ca 23 %, uppger i enkäten att de själva eller någon annan elev är utsatt för mobbing av andra elever. Föregående år var denna siffra 11 %. Enkäten signalerar här en stor försämring vad gäller utsatthet och utanförskap bland eleverna. Antalet elever som känner till skolans trivselregler är betydligt högre, detta tror vi beror på att 1:elärarna gick runt i samtliga klasser och diskuterade trivselreglerna.

11 Elevernas uppfattning om språket eleverna emellan är bättre än tidigare år. Skolans personal har under många år arbetat fram en samsyn kring regler och förhållningssätt, vilket vi tror har inverkat på ett bättre språkbruk bland eleverna. Andelen personal som svarat på enkäten är för få för att kunna dra några slutsatser av enkätresultaten. Enkäten kom ut mycket sent inför sommarlovet och därför är förutsättningarna för att få in många svar dåligt. För att få in fler svar föreslår vi att enkäten läggs ut på SchoolSoft, och att den genomförs under mars/april. Andelen föräldrar som svarat på enkäten är för få för att kunna dra några slutsatser av enkätresultaten. Enkäten kom ut mycket sent inför sommarlovet och därför är förutsättningarna för att få in många svar dåligt. För att få in fler svar föreslår vi att enkäten läggs ut på SchoolSoft, och att den genomförs under mars/april. Den enkät som använts handlar om kränkande behandling, vilket innebär att det saknas underslag för kartläggning och analys utifrån diskrimineringsgrunderna. Enkäten kommer att omarbetas utifrån de mål som sätts i denna plan. Det planeras även att skolan skall använda "Husmodellen" som kartläggningsinstrument framöver. Förebyggande arbete I detta steg ska ni utifrån resultatet i kartläggningen formulera konkreta åtgärder för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det förebyggande arbetet syftar nämligen till att avvärja de risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling som finns er verksamhet. Det ska framgå vad som ska göras, vem som ska göra det, när det ska vara klart, vilka mål som ska uppnås och hur de olika åtgärderna ska utvärderas. Ibland rymmer en skola flera verksamhetsformer, till exempel särskola, grundskola och skolbarnomsorg. I sådana fall är det viktigt att ni, utifrån de behov som har identifierats i kartläggningen, sätter upp specifika mål och åtgärder för de olika verksamheterna. Det är viktigt att både de anställda och eleverna deltar i planeringen av det förebyggande arbetet. Har utvärderingen av fjolårets plan resulterat i nya mål och åtgärder för det förebyggande arbetet? Glöm i så fall inte att ta upp dem i den aktuella planen. ÅTGÄRDER Vi ska alltid ha väst på när vi är rastvakt, ute i tid och rotera.

12 Snabb överlämning vid behov till nästa rastvakt. Vi måste vara mer tydliga att visa oss i korridoren när det är dags för rast samt när det är slut för dagen. Vi behöver göra en igenomtänkt insats kring mobbing. Vi ska genomföra en temadag kring alla är vi lika alla är vi olika (kamratstödjare) Övre arbetslaget schemalägger 3 ggr/termin med klassaktiviteter rörande värdegrundsfrågor. 3 ggr/termin skall alla elever på skolan träffas i blandade grupper och göra olika aktiviteter. Inför läsår 16/17 skall vi delta i World s Children s Price Personliga elevsamtal Klassråd och elevråd Vi utvärderar dessa punkter under VU-dagarna i juni Rutiner Arbetet med likabehandling och trygghet utgår ifrån skolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Detta värdegrundsarbete syftar till att förankra respekten för alla människors lika värde, samt att utveckla en skolmiljö där alla elever får förutsättning för att lära, utvecklas och må bra i en trygg miljö. Alla elever har rätt att vistas i skolan utan att utsättas för någon form av kränkande behandling, och det är därför viktigt att skolan agerar skyndsamt vid varje incident. Handlingsplikten inträder så fort det finns någon misstanke om att en elev kan fara illa. Här är våra rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling. Uppmärksamma kännetecken Personal och föräldrar bör informeras om vilka kännetecken de skall vara uppmärksamma på. Kännetecken som kan tyda på att en elev är utsatt för trakasserier eller kränkande behandling: uppleva sig bli kränkt * ha svårigheter att hävda sig i kamratgruppen * verka ledsen och olycklig, håglös/passiv * ha svårigheter att koncentrera sig * underprestera * sakna vänner * ha svårigheter att tala i grupp eller under lektion * skolka * sova dåligt, ha mardrömmar* ofta vara sjuk inför ny skoldag * vara motvillig att gå till skolan * komma hem med trasiga, förstörda eller borttappade kläder och saker utan förklaringar * komma hem med blåmärken eller sår utan att förklara varför * sällan eller aldrig bli hembjuden till skolkamrater * välja omvägar till och från skolan * muta eller köpa kompisar med pengar och saker

13 Gemensam uppfattning Personalen har en gemensam uppfattning om vad som menas med trakasserier och kränkande behandling och vad de som vuxna i skolan ska reagera på. Trakasserier är kopplade till diskrimineringsgrunderna, medan kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet genom att retas, mobba, frysa ut, knuffas eller fysiskt göra någon illa. Uppsikt och närvaro Personal har god uppsikt över eleverna under lektionsfri tid, till exempel genom rastvakts schema som baserar sig på kunskap om vilka platser som eleverna upplever som otrygga. Regelbundna undersökningar Skolan undersöker regelbundet om det finns elever som är utsatta för trakasserier och kränkande behandling. Någon att prata med Alla elever har någon vuxen på skolan de med förtroende kan vända sig till om eleven eller någon annan blir utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Engagera er i vad som händer utanför skolan Skolan engagerar sig i trakasserier och kränkande behandling som sker mellan eleverna utanför skolan, till exempel om det förekommer nätmobbing eller mobbing via sms. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Mentor Rektor Elevhälsan Rutiner för att utreda och åtgärda när en elev diskriminerats, trakasserats eller kränkts Rutiner för hur akuta situationer skall lösas 1. En anställd som upptäcker pågående diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling skall genast ingripa. 2. Mentor och ytterligare en personal talar med den elev som kan ha blivit utsatt för att klargöra vad som hänt och om det hänt tidigare. Förklara att diskriminering, trakasserier

14 eller kränkande behandling ej får förekomma och att skolan nu kommer att åtgärda detta. Klargör att eleven genast ska komma till mentor om något händer igen. 3. Mentor och ytterligare en person talar sedan med den/de elever som kan ha utfört diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling för att klargöra vad som hänt. Om flera elever deltagit talar de vuxna med dem en och en. Förklara för eleven som utfört kränkningen att kränkningar inte accepteras och inte heller får förekomma enligt lag, och att de genast ska upphöra. 4. Kontakta inblandade elevers föräldrar och berätta om vad som hänt och att kränkningsrapport kommer att lämnad till rektor. 5. Informationen lämnas till rektor genom blanketten "Blankett för anmälan och utredning av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling". 6. Eleverna hålls under uppsikt och händelsen följs upp efter behov, men minst en gång. Rutiner för fördjupad utredning När rektor fått in "Blankett för anmälan och utredning av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling" beslutar rektor om det behövd en fördjupad utredning i frågan och ansvarar sedan för att händelsen utreds vidare. Rektor utser ansvarig utredare. Utredning ska ske skyndsamt. Utredningen ska fokusera på händelsen och de förhållanden som lett fram till den uppkomna situationen. Den ska omfatta både den som blivit utsatt och den/de som utövat kränkningen. Utredningen ska ge förslag på åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar. Åtgärder som sätts in bör leda till långsiktiga lösningar. Det bör alltid övervägas om åtgärder också ska vidtas i syfte att förändra strukturer och förhållanden på grupp- och verksamhetsnivå. Vid allvarliga fall av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling kan det bli aktuellt att utreda de inblandade elevernas stödbehov och utarbeta åtgärdsprogram. Det kan vara aktuellt att utarbeta åtgärdsprogram för såväl den utsatta eleven som för den eller dem som utfört kränkningen. Även eleven som kränker kan ha en problematisk skolsituation. Skolan behöver också möta hennes eller hans behov. Vid allvarliga fall av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling kan det bli aktuellt med disciplinära åtgärder gentemot de elever som har utfört kränkningarna. Exempel på tillåtna åtgärder i de obligatoriska skolformerna är tillfällig utvisning, kvarsittning, skriftlig varning, tillfällig omplacering och avstängning.

15 Vid alla samtal med elev ska vårdnadshavare erbjudas att delta. Överväg också om annan stödperson ska delta i samtalet, t.ex. kurator, skolsköterska eller specialpedagog. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Vuxen på skolan som märker att en annan vuxen på skolan kränker eller diskriminerar en elev är skyldig att ingripa direkt för att stoppa kränkningen eller diskrimineringen. Rektor ska alltid informeras om det inträffade. Rektor inleder därefter en utredning kring händelsen. Om vårdnadshavare upplever att personal kränker ett barn ska föräldern kontakta rektor. Rektor inleder då en utredning av det inträffade. Utredning ska ske skyndsamt. Utredningen ska fokusera på händelsen och de förhållanden som lett fram till den uppkomna situationen. Den ska omfatta både den som blivit utsatt och den/de som utövat kränkningen. Utredningen ska ge förslag på åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar. Åtgärder som sätts in bör leda till långsiktiga lösningar. Det bör alltid övervägas om åtgärder också ska vidtas i syfte att förändra strukturer och förhållanden på grupp- och verksamhetsnivå. Vid allvarliga fall av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling kan det bli aktuellt att överväga disciplinära åtgärder gentemot den eller de anställda som har utfört trakasserierna eller kränkningarna. De åtgärder som kan bli aktuella är: Varning (enligt LAS 30 ) Omplacering (enligt LAS 7 ) Uppsägning (enligt LAS 7 ) Avsked (enligt LAS 18 ) Den personal anmälan gäller skall erbjudas att ta med fackligt ombud vid samtalet. Vid alla samtal med elev ska vårdnadshavare erbjudas att delta. Överväg också om annan stödperson ska delta i samtalet, t.ex. kurator, skolsköterska eller specialpedagog. Arbetsgång för rektors utredning enligt skollagen 6 kap När lärare eller annan personal fått kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling ska denne anmäla detta skriftligt till rektor. (Använd Blankett för anmälan om diskriminering eller kränkande behandling )

16 2. Rektor informerar förvaltningschef om händelsen (Kopia av Blankett för anmälan om diskriminering eller kränkande behandling ) 3. Rektor beslutar om eventuell fördjupad utredning. Om ärendet gäller att elev kränkts av personal skall rektor själv utreda. (Använd "Blankett för utredning av diskriminering eller kränkande behandling): 4. Utredningen ska innehålla: 5. Enskilt samtal med den utsatta. 6. Samtal med den som diskriminerat eller kränkt 7. Samtal med eventuella medageranden 8. Faktainsamling i övrigt (annan personal mm) 9. Samtal med föräldrar till den utsatte 10. Förslag på åtgärder 11. Rektor beslutar om åtgärder för att förhindra kränkande behandling i framtiden samt datum för uppföljning av åtgärderna. 12. Kränkningsrapporten tas upp på EHT. Vid grova fall av kränkning eller diskriminering kan anmälan till socialtjänsten eller polisen bli aktuell. Om åtgärderna inte är tillräckliga kan elev och vårdnadshavare vända sig till Barn- och elevombudsmannen ( eller Diskrimineringsombudsmannen ( Rutiner för uppföljning 1. Rektor beslutar om åtgärder för att förhindra kränkande behandling i framtiden samt datum för uppföljning av åtgärderna 2. Senast ett par veckor efter att åtgärder vidtagits genomförs ett uppföljningsmöte med den utsatte i syfte att kartlägga om vidtagna åtgärder har fyllt sitt syfte eller om problemen kvarstår. Uppföljningen görs av rektor eller av denne utsedd person. Uppföljningen ska dokumenteras på blankett Blankett för uppföljning av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Om problemet kvarstår ska nya åtgärder beslutas. 3. En elev som utsatts för upprepade kränkningar bör, när skolan kommit tillrätta med kränkningarna, erbjudas tre samtal med skolpsykolog. Om åtgärderna inte är tillräckliga kan elev och vårdnadshavare vända sig till Barn- och elevombudsmannen ( eller Diskrimineringsombudsmannen (

17 Rutiner för dokumentation Alla fall av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling ska dokumenteras på särskild blankett. Blanketter: 1. Blankett för anmälan och utredning av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling 2. Blankett för fördjupad utredning av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling 3. Blankett för åtgärder av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling 4. Blankett för uppföljning av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling 5. Rapportblad till Barn- och utbildningsförvaltningen vid kränkning eller diskriminerande handling Den 22:a varje månad ska rektor på särskilt blankett, sammanställa en rapport om anmälda kränkningar, beslutade åtgärder, uppföljning av åtgärder för föregående månad till skolchef/barn- och utbildningsnämnd. Blanketterna finns här Intranätet/Barn och utbildning/elevhälsoarbete Ansvarsförhållande Säkerställande av att de rutiner för utredning av kränkande behandling, som anges i skolans plan mot kränkande behandling. Skolchef Informerar, vid läsårsstart, alla förskolechefer och rektorer om gällande rutiner för utredning av kränkande behandling, samt huvudmannens övriga krav på förskolans/skolans likabehandlingsarbete. Kontrollerar vid genomgång av förskolorna/skolornas likabehandlingsplaner att rutiner för utredning av kränkande behandling finns med. Bevakar rektorernas löpande rapportering av anmälda kränkningar på skolorna, genom att nämnsekreteraren diarieför händelsen och sammanställer dokumenten i en separat pärm samt underrättar skolchef. Sammanställer varje månad förskolechefers/rektorers rapporter om anmälda kränkningar och redogör denna för Barn- och utbildningsnämnden.

18 Följer upp och utvärderar, i det systematiska kvalitetsarbetet, hur rutinerna för utredning, åtgärder och uppföljning av kränkande behandling följts på förskolor/skolor samt ser över rutinerna och vid behov uppdaterar dessa. Rektor Informerar, vid läsårsstart, all personal och barn/elever på förskolan/skolan samt alla vårdnadshavare om gällande rutiner för utredning av kränkande behandling, normer och värden samt förskolans/skolans likabehandlingsarbete. Informerar klasslärare om deras ansvar för att eleverna får kännedom om hur de ska göra när de blir utsatta för kränkande behandling av andra elever eller vuxna. Ansvarar för att rutiner för utredning av kränkande behandling finns med i förskolans/skolans likabehandlingsplan. Deltar aktivt i förskolans/skolans värdegrunds- och likabehandlingsarbete genom ex. deltagande i skolans antimobbinggrupp. Vidarebefordrar skyndsamt och löpande av namnad kopia av anmälan om kränkning till nämndsekreteraren på Barn-och utbildningsförvaltningen. Sammanställer varje månad en rapport om anmälda kränkningar, beslut om utredningar, beslutade åtgärder, uppföljning av åtgärder för föregående månad till skolchef/barn- och utbildningsnämnd. Följer upp och utvärderar, i det systematiska kvalitetsarbetet, hur rutinerna för utredning, åtgärder och uppföljning av kränkande behandling följts.